DOCSLIB.ORG

Bästa Skolkommun: Vallentunas Resultat En Rapport Från Lärarförbundet Om Skolans Förutsättningar I Kommunen

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Bästa Skolkommun: Vallentunas Resultat En Rapport Från Lärarförbundet Om Skolans Förutsättningar I Kommunen Bästa skolkommun: Vallentunas resultat En rapport från Lärarförbundet om skolans förutsättningar i kommunen. Vi vill att vår rankning ska bidra till de samtal och satsningar som krävs för att säkra lärares och skolledares förutsättningar. Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet Det här är Vallentunas förutsättningar som skolkommun Bästa skolkommun är en rankning som jämför alla 2 ! kommuner efter "! kriterier. #$ftet är att s$nliggöra o%h förstå skolans förutsättningar utifrån ett lokalt perspekti&. 'allentuna kommun pla%erar sig i år som nummer "() a& 2 ! kommuner. +&ertorneå toppar årets rankning. ,ed den här rapporten vill vi &isa vilka st$rkor o%h utmaningar 'allentuna har som skolkommun. Vallentuna medelplacerad /ommun 0la%ering i länet 0la%ering i riket i riket, men bättre än 1anderyd "226 )4/2 ! snittet i länet Na%ka 2/26 6 /2 ! 'axholm (226 8"/2 ! 'allentuna ligger bättre till än samtliga fem Salem 4226 8)/2 ! grannkommuner: -äb$ (" !<, +steråker (2("<, Sto%kholm )226 "!0/2 ! =pplands 'äsb$ (24)<, #igtuna ;2) < o%h 5orrtälje (268<. Sollentuna 3226 "!9/2 ! > hela Sto%kholms län är Vallentuna rankad som 'allentuna 6226 "(5/2 ! nummer sju a& 23 kommuner. 1ander$d lägger sig bäst i länet ;)4<. ⋮ #nittpla%eringen för kommunerna i #to%kholms län är Sigtuna 22/26 259/2 ! "86 (a& 2 !<. Järfälla 23/26 260/2 ! 5$näshamn 24/26 273/2 ! Norrtälje 25/26 278/2 ! 9aninge 26/26 287/2 ! -opp. o%h bottenrankade kommuner i Sto%kholms län St rkor och svagheter ?ankningen Bästa skolkommun jämför alla kommuner utifrån tio kriterier. Det här är Vallentunas relati&a st$rkor o%h s&agheter som skolkommun. #t$rkor #&agheter • Lärarlöner ("4/2 !< • Lärartäthet (2 !/2 !< • @riska lärare (( /2 !< • ?esurser till under&isningen (28!/2 !< • @ullföljd gymnasieutbildning ;)622 !< • =tbildade lärare ;" 222 !< • Andel godkända ele&er ;"!)/2 !< -ill styrkor räknar vi de kriterier där 'allentuna kommun har bäst rankning, relati&t sett, o%h där pla%eringen inte är sämre än 14). -ill s&agheter räknas på mots&arande sätt de lägst rankade kriterierna. Utveckling Rankning och utveckling Bästa skolkommun mäter kommunens resultat i förhållande till Visar på positiv andra kommuner (rankning) men o%kså kommunens egen utveckling ut&e%kling. =t&e%klingen är baserad på en jämförelse med förra årets resultat (ett inde7<. • 0il upp bet$der att det sker en positi& ut&e%kling. • 0il ner bet$der att det sker en negati& ut&e%kling. • Om det inte sker någon större ut&e%kling pekar pilen åt sidan. 9$potetiskt e7empel: lärarbehörigheten har ökat i kommunen o%h därför visas en pil upp. Jämfört med andra kommuner så pla%erar sig kommunen på 266:e plats. "ankningsplacering #$7 / 290 (ositiv utveckling i Vallentuna 5är &i anal$serar samtliga kriterier ser &i att skolut&ecklingen i Vallentuna kommun går åt rätt håll. > följande bilder kommer vi att titta närmare på ut&eckling o%h rankning för varje enskilt kriterium. )35 / 29' #,'%#&' )&#%#&' #&'%#&' *&%#&' )-%#&' ?esurser till =tbildade lärare Lärartäthet @riska lärare Lärarlöner undervisning ,#%#&' )#$%#&' ))#%#&' )'+%#&' +$%#&' @ullföljd Kommunen som Andel barn i ,erit&ärde Andel godkända g$mnasie. hu&udman förskola årskurs 9 ele&er utbildning Resurser till undervisning 'allentuna kommun rankas &äldigt lågt när &i jämför resurser till under&isning med andra kommuner. 1et här kriteriet b$gger på hur m$%ket resurser kommunen satsar på skolan (i förhållande till kostnadsni&ån i kommunen). #80 / 29' !tbildade lärare 'allentuna kommun är medelrankad när vi jämför utbildade lärare med andra kommuner. 1et här kriteriet b$gger på andelen behöriga lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem o%h grundskola. > 'allentuna är 6! pro%ent a& lärarna i grundskolan behöriga. Det kan jämföras med Dander$d som har högst behörighet i Sto%kholms län (8) pro%ent<. )92 / 29' .ärartäthet 'allentuna kommun rankas &äldigt lågt när &i jämför lärartäthet med andra kommuner. 1en senaste statistiken &isar ä&en på en försämrad ut&eckling jämfört med förra året. 1et här kriteriet b$gger på antalet ele&er per lärare i grundskolan o%h förskoleklass, samt inskri&na barn per årsarbete i förskolan o%h fritidshem. > 'allentuna går det "(,6 ele&er per lärare i grundskolan. 1et kan jämföras med Södertälje som har det lägsta antalet i hela #to%kholms län ;"",3 ele&er per lärare<. #90 / 29' /riska lärare 'allentuna kommun klarar sig &äldigt bra när vi jämför friska lärare med andra kommuner. 1en senaste statistiken &isar ä&en på en förbättrad ut&eckling jämfört med förra året. 1et här kriteriet b$gger på hur många dagars sjukfrånvaro lärarna i kommunen hade i snitt under en spe%iCk period. > 'allentuna &ar 2,! pro%ent a& Lärarförbundets medlemmar sjukskri&na under den här perioden. 1et är lägst andel i hela Sto%kholms län. 39 / 29' .ärarlöner 'allentuna kommun klarar sig &äldigt bra när vi jämför lärarlöner med andra kommuner. 1et här kriteriet b$gger på ni&ån på lärarlönerna i relation till den generella löneni&ån i kommunen. 14 / 29' 0ommunen som huvudman 'allentuna kommun klarar sig förhållande&is bra när vi jämför kommunen som huvudman med andra kommuner. 1et här kriteriet b$gger på en enkät till Lärarförbundets a&delningar om hur samarbetet med kommunen fungerar. 82 / 29' Andel barn i förskola 'allentuna kommun är medelrankad när vi jämför andel barn i förskola med andra kommuner. 1et här kriteriet b$gger på hur stor andel a& 1.).åriga barn i kommunen som är inskri&na på förskola. > 'allentuna går 83 pro%ent a& barnen mellan ett o%h fem år i förskola. Det kan jämföras med #alem o%h N$k&arn som har den högsta andelen i #tockholms län (88 pro%ent<. )27 / 29' Meritvärde årskurs & 'allentuna kommun är medelrankad när vi jämför merit&ärde årskurs med andra kommuner. 1et här kriteriet b$gger på ele&ernas genomsnittliga merit&ärde justerat för so%ioekonomiska förutsättningar. )12 / 29' Andel godkända elever 'allentuna kommun är medelrankad när vi jämför andel godkända ele&er med andra kommuner. 1et här kriteriet b$gger på hur stor andel ele&er i årskurs som får godkänt i alla ämnen. )05 / 29' /ullföl3d g mnasie- utbildning 'allentuna kommun klarar sig förhållande&is bra när vi jämför fullföljd g$mnasieutbildning med andra kommuner. 1et här kriteriet b$gger på hur stor andel a& ele&erna som klarar gymnasiet på tre år. > 'allentuna tog 63 pro%ent a& ele&erna g$mnasiee7amen inom tre år. 1et kan jämföras med Dander$d som har den högsta andelen i #to%kholms län ;8! pro%ent<. 57 / 29' 1lla kommuner brottas med bristen på lärare och svåra ekonomiska prognoser. Vi kräver ett statligt huvudansvar för likvärdighet, resurser och kvalitet. Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet Om rankingen Om Bästa skolkommun Lärarförbundet utser S&eriges bästa skolkommun för att sätta fokus på kommunernas viktiga roll som skolans huvudmän. =ndersökningen är den största i sitt slag. -ill grund för rankningen ligger tio kriterier som vi bedömer som &iktiga för att mäta skolans arbetsförutsättningar o%h resultat. @rån 2!" kan kommunen både jämföra sig med andra kommuner men också följa sin egen ut&e%kling oberoende a& hur det går för andra kommuner. Läs mer på Lärarförbundets webb. Kontaktuppgifter Bm du har frågor om rapporten kan du ringa Lärarförbundets pressekreterare på 08*6(6* 3*!2 eller mejla pressElararforbundet.se. 1u kan ä&en kontakt din lokala Lärarförbundet.a&delning på https:22DDD.lararforbundet.se2&allentuna Rapporter för samtliga kommmuner i länet Botk$rka (2)"/2 !< #igtuna ;2) 22 !< +steråker (2("/2 !< 1ander$d ()4/2 !< #ollentuna ;"! 22 !< Ekerö ("6"22 !< #olna ;24(22 !< 9aninge (28622 !< #to%kholm ("!!22 !< 9uddinge ;22)22 !< #undb$berg ("4 22 !< Järfälla (23!/2 !< #ödertälje ;")622 !< Lidingö ;"4222 !< -$resö (2)(/2 !< 5a%ka ;6 22 !< -äb$ (" !22 !< 5orrtälje (268/2 !< =pplands 'äsb$ (24)22 !< 5$k&arn (2!"/2 !< =pplands.Bro ("6)22 !< 5$näshamn (26(22 !< 'a7holm ;8"22 !< #alem (8)22 !< 'ärmdö (2(8/2 !< .
Load more

Recommended publications
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • Construction Investment in the Stockholm Region 2015 - 2025
    CONSTRUCTION INVESTMENT IN THE STOCKHOLM REGION 2015 - 2025 2015-11-06 256958 , BUILDING INVESTMENT Commission: IN STOCKHOLM NOVEMBER 2015 Title of report: BUILDING INVESTMENT IN THE STOCKHOLM REGION 2015 - 2025 Status: Final report Date: 2015-11-06 Contributors Buyer: Stockholm Business Region Development AB Contact person: Erik Krüger Commission manager: Robin Svensén Quality reviewer: Sarah Bragée Author: ROBIN SVENSÉN, CARL LJUNG Tyréns AB 118 86 Stockholm Date: 2016-03-06 Visiting Address: Peter Myndes Backe 16 Phone: + 46 (0)10 452 20 00 www.tyrens.se Document reviewed by: SARAH BRAGÉE Domicile: Stockholm Corp. reg. no. 556194-7986 Date: 2015-11-06 BUILDING INVESTMENT IN THE STOKCHOLM REGION 2015 - 2025 2015-11-06 Summary The 54 partner municipalities of the Stockholm Business Alliance plan a total of SEK 880 billion in Stated in terms of employment, the planned building investments to the year 2025 This is a investment for these years next equals 499,000 significant increase from 2012 when the same study annual work units – if all the planned projects was last conducted, when investment levels were become reality. SEK 500 billion. The largest single planned projects include include Investment in residential and infrastructure projects Ostlänken (Bypass motorway), double rail track are the largest portion of the investment volume for between Gävle-Sundsvall, Förbifart Stockholm 2015, increasing the most since 2012. (Stockholm Bypass), expansion of the Stockholm The largest single location for this investment is in Metro, and expansion of terminals 5 and 2 at Arlanda the City of Stockholm, followed by central Uppsala. Airport. Next come municipalities in Stockholm County: Nacka, Solna, Huddinge and Sigtuna.
    [Show full text]
  • Localisations of Logistics Centres in Greater Stockholm
    Department of Real Estate and Construction Management Thesis no. 182 Real Estate Economics and Financial Services Master of Science, 30 credits Real Estate Economics MSs Localisations of Logistics Centres in Greater Stockholm Author: Supervisor: Gunnar Larsson Stockholm 2012 Hans Lind Master of Science thesis Title: Localisations of Logistics Centres in Greater Stockholm Author: Gunnar Larsson Department Department of Real Estate and Construction Management Master Thesis number 182 Supervisor Hans Lind Keywords Logistics, Stockholm, location, localisation factors, warehouse, terminal, logistics centres, logistics parks, future, scenario. Abstract This study examines how and on what basis logistics centres are located in Greater Stockholm. Its purpose is to formulate a possible future scenario regarding localisations of logistics centres in Greater Stockholm in 10-15 years. Goods transports, distribution, property characteristics, market trends, investment decisions, localisation factors, potential challenges, public plans, transport infrastructure and logistics locations have been investigated in order to form a conclusion. There is a wide range of previous research on most fields mentioned above. Yet there is a gap regarding a picture of them from a market perspective applied to Stockholm’s future. The research method is qualitative, involving 31 interviews (34 respondents) representing logistics companies, goods holders, property developers, investors, consultants and municipalities; as they are making the decisions of tomorrow, i.e. “choose” the locations. The qualitative approach has been complemented with descriptions of infrastructure, regional plans and reports in order to consolidate and complement facts and opinions from the interviews. Together they provide the basis for a final analysis and discussion followed by a possible future scenario of Greater Stockholm’s major logistics locations.
    [Show full text]
  • Planned Investments in the Stockholm Region 2019-2040 PHOTO:FREIIJ/IMAGEBANK.SWEDEN.SE TOVE
    Planned Investments in the Stockholm region 2019-2040 PHOTO: TOVE TOVE FREIIJ/IMAGEBANK.SWEDEN.SE PHOTO: 2 3 Introduction About the report Excecutive summary Investments are financial resources that increase This report of planned construction projects within the real capital in society. The growth of real capital the Stockholm region shows a total investment is an important factor behind the rapidly rising volume of 111 billion € until the year 2040. This is a material standard in industrial countries over the steady increase since 2017, when the investments past few centuries. To a large extent, today’s welfare were worth 95 billion €. The largest investment sha- is a consequence of yesterday’s investment. There- re is in housing, with an investment volume of 60,7 fore, investments made today are the prerequisite billion €, followed by infrastructure investments in for the growth and productivity of tomorrow. This railway, subway and lightrail, with an investment report aims to provide an overview of the most im- volume of 9,6 billion €. While construction projects portant future investments within the Stockholm are being planned throughout the whole region, region. there is a concentration of projects in central Stock- holm. This report, commissioned by Invest Stockholm and written by Tyréns AB, summarises the most interes- The expected volume of construction ting/largest construction projects in the Stockholm over the coming years largely ex­­­­- region. The report is updated every two years. ceeds what can be accomplished with the existing regional working force. The Stockholm county alone Content will be in need of approximately 46 000 construction workers 4 Stockholm Business Alliance in mostly manual labour trades.
    [Show full text]
  • Commuter Mobility: an Indicator of Municipality Attraction an Analysis Based on Swedish Register Data
    Commuter Mobility: An Indicator of Municipality Attraction An Analysis Based on Swedish Register Data Siv Schéele and Gunnar Andersson ([email protected]) Stockholm University Demography Unit, SUDA Note: this is a draft version, please do not cite or quote without permission. Abstract In the present paper, we study the behavior of commuters in the Mälar region that surrounds Stockholm, the capital of Sweden. The purpose is to get better insight into what factors that may be related to municipalities’ different levels of attraction. We study individual commuter behavior by means of Swedish register data on place of residence and place of work place for all residents in the region. Our baseline year is 2005 and we study the extent to which commuters change their behavior during a one-year follow up. Longitudinal micro-data on place of work and residence, and commuters’ various individual socio-demographic characteristics are linked to data on a range of municipality characteristics. Our data are complemented with standardized data on travel distances and travel times. We analyze the propensity of commuters to end commuting – by means of change of residence to the municipality where their workplace is located or by changing the workplace to the municipality where they live – by means of multinomial logistic regression. Migration rates and change of workplace rates are shown to decrease with the number of years being a commuter. The relative risks of domestic migration are strongly related to socio-demographic variables, whereas the relative risks of change of workplace mainly vary with individuals’ economic variables such as earned income and commuting distance.
    [Show full text]
  • URBAN FORM in the HELSINKI and STOCKHOLM CITY REGIONS City Regions from the Perspective of Urban Form and the Traffic System
    REPORTS OF THE FINNISH ENVIRONMENT INSTITUTE 16 | 2015 This publication compares the development of the Helsinki and Stockholm AND CAR ZONES TRANSPORT PUBLIC DEVELOPMENT OF PEDESTRIAN, CITY REGIONS AND STOCKHOLM THE HELSINKI URBAN FORM IN city regions from the perspective of urban form and the traffic system. Urban Form in the Helsinki The viewpoint of the study centres on the notion of three urban fabrics – and Stockholm City Regions walking city, transit city and car city – which differ in terms of their physical structure and the travel alternatives they offer. Development of Pedestrian, Public Transport and Car Zones Based on the results of the study, growth in the Stockholm region has been channelled inward more strongly than in Helsinki, which has increased the structural density of Stockholm’s core areas. During recent years, however, Panu Söderström, Harry Schulman and Mika Ristimäki the Helsinki region has followed suit with the direction of migration turning from the peri-urban municipalities towards the city at the centre. FINNISH ENVIRONMENT INSTITUTE FINNISH ENVIRONMENT ISBN 978-952-11-4494-3 (PDF) ISSN 1796-1726 (ONLINE) Finnish Environment Institute REPORTS OF THE FINNISH ENVIRONMENT INSTITUTE 16 / 2015 Urban Form in the Helsinki and Stockholm City Regions Development of pedestrian, public transport and car zones Panu Söderström, Harry Schulman and Mika Ristimäki REPORTS OF THE FINNISH ENVIRONMENT INSTITUTE 16 | 2015 Finnish Environment Institute Sustainability of land use and the built environment / Environmental Policy Centre Translation: Multiprint Oy / Multidoc Layout: Panu Söderström Cover photo: Panu Söderström The publication is also available in the Internet: www.syke.fi/publications | helda.helsinki.fi/syke ISBN 978-952-11-4494-3 (PDF) ISSN 1796-1726 (online) 2 Reports of the Finnish Environment Institute 16/2015 PREFACE In recent decades, the Helsinki and Stockholm city regions have been among the most rapidly growing areas in Europe.
    [Show full text]
  • Building Institutional Capacity to Plan for Climate Neutrality: the Role of Local Co-Operation and Inter-Municipal Networks at the Regional Level
    sustainability Article Building Institutional Capacity to Plan for Climate Neutrality: The Role of Local Co-Operation and Inter-Municipal Networks at the Regional Level Vincent Wretling * and Berit Balfors Department of Sustainable Development, Environmental Science and Engineering, KTH Royal Institute of Technology, S100 44 Stockholm, Sweden; [email protected] * Correspondence: [email protected] Abstract: The institutional capacity of local authorities to integrate climate change mitigation as- pects into spatial planning is of vital importance. This paper sets out to investigate this capacity in the county of Stockholm, Sweden, by surveying 26 municipalities and analysing two case study municipalities through participation in workshops and interviews. The study shows the need both for a local energy and climate policy domain that can be integrated into spatial planning as well as dedicated personnel to maintain this policy, thereby securing knowledge resources within the organi- sation. Additionally, the importance of relations to and repertoires for interacting with politicians is highlighted. Lastly, the study demonstrates the complementary added value of a regional-local net- work administered by the County Administrative Board, spreading learning examples and diffusing theoretical knowledge, as well as sub-regional, inter-municipal networks that enable the transfer of more practical knowledge and provide a platform for concrete action. Citation: Wretling, V.; Balfors, B. Building Institutional Capacity to Keywords: Plan for Climate
    [Show full text]
  • Swedish NSR 2016
    National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2017 A 131 kilowatt PV system on a Swedish farm © EcoKraft Sverige AB Prepared by Johan Lindahl & Cristina Stoltz TABLE OF CONTENTS Foreword ............................................................................................................................... 4 Introduction .......................................................................................................................... 4 1 INSTALLATION DATA ............................................................................................................. 5 1.1 Applications for Photovoltaics ................................................................................. 5 1.2 Method ..................................................................................................................... 5 1.2.1 Sales statistics .............................................................................................. 5 1.2.2 Data from the grid owners .......................................................................... 6 1.3 Total photovoltaic power installed .......................................................................... 8 1.4 Swedish PV market segments .................................................................................. 12 1.5 The geographical distribution of PV in Sweden ....................................................... 13 1.6 Key enablers of PV development ............................................................................. 14 1.7 PV in the broader Swedish
    [Show full text]
  • Folkbiblioteken I Stockholms Län I Siffror 2007 – 2011
    Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2007 – 2011 Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2007 – 2011 Regionbibliotek Stockholm STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN Krister Hansson, tel 508 31 277, e-post: [email protected] Malin Ögland, tel 508 31 087, e-post: [email protected] Annika Lissenko, tel 508 31 091, e-post: [email protected] Innehållsförteckning Förord Tabeller 1. Folkmängd – Besök – Öppethållande 2011 2. Utlån Totalt – Via automat – AV – E-böcker – Övrigt 2011 3. Utlån böcker 2011 4. Utlåning av AV-medier för vuxna 2011 5. Utlåning av AV-medier för barn 2011 6. Drift-, personal- och lokalkostnader. Bokslut 2011 7. Mediekostnad enligt bokslut 2011 och medieanslag 2012 8. Mediekostnad (kr) för barn/ 1 000 invånare (barn under 17 år) enligt bokslut 2011, budget 2012 9. Nyförvärv totalt/ 1 000 invånare 2007 2011 10. Nyförvärv för barn totalt/invånare under 17 år 2007 2011 11. Nyförvärv av andra språk än svenska och engelska/Nyförvärv totalt 2010 2011 Ny tabell 12. Nyförvärv för barn av andra språk än svenska och engelska/Nyförvärv för barn totalt 2010 2011 Ny tabell 13. Antal medieenheter för barn och ungdom/invånare under 17 år 2007 2011 14. Utrangeringar totalt/Mediebestånd totalt (%) 2007 2011 15. Utrangeringar barn- & ungdomsmedier/Bestånd barn- & ungdomsmedier (%) 2007 2011 16. Kostnader i kr/Öppettimme 2007 2011 17. Kostnader i kr/Fysiskt besök 2007 2011 18. Kostnader i kr/Utlån 2007 2011 19. Fysiska besök/Årsverke 2007 2011 20. Fysiska besök/invånare 2007 2011 21. Virtuella besök på bibliotekets hemsida/invånare 2007 2011 22. Utlån/invånare 2007 2011 23. Utlån/Bestånd 2007 - 2011 24.
    [Show full text]
  • Migration and Housing Markets – Evidence from Sweden
    Migration and Housing Markets – Evidence from Sweden Adam Alexander Tyrcha Robinson College Date of submission: January 2020 Department of Land Economy University of Cambridge This dissertation is submitted for the degree of Doctor of Philosophy. 1 This thesis is the result of my own work and includes nothing which is the outcome of work done in collaboration except as declared in the Preface and specified in the text. It is not substantially the same as any that I have submitted, or, is being concurrently submitted for a degree or diploma or other qualification at the University of Cambridge or any other University or similar institution except as declared in the Preface and specified in the text. I further state that no substantial part of my thesis has already been submitted, or, is being concurrently submitted for any such degree, diploma or other qualification at the University of Cambridge or any other University or similar institution except as declared in the Preface and specified in the text. It does not exceed the prescribed word limit for the relevant Degree Committee. 2 Abstract Migration and Housing Markets – Evidence from Sweden Adam Alexander Tyrcha International migration flows to Sweden have been significant in scale over the past few decades, but the nature of the flows has changed in recent years. Strong migration flows have occurred from a number of different regions, with arrivals ranging from refugees from other continents, to labour migrants from neighbouring countries. The aim of this PhD thesis is to examine the impact of these migration flows, as well as internal migration, on the housing market.
    [Show full text]
  • Befolkningsutvecklingen 2010 I Stockholms Län Mars 2011
    Demografi sk rapport 2011:01 Andra rapporter i samma serie: Inledning till: Kommun- och planområdesprognoser 2010:1 Riktade fl yttningar och arbetspendling 2010:2 Befolkningsutvecklingen Befolkningsframskrivning 2009–2030 2010:3 Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län 2010:4 2010 i Stockholms län Stockholmsregionens återfl yttningsutbyte med övriga Sverige ............... 2010:5 Barns och ungdomars fl yttningar i Stockholms län år 2008/2009 ........... 2010:6 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 2010:7 Stockholms län – Huvudrapport 2010:8 Kommunprognoser sammanfattning 2010:9 Fruktsamhet och mortalitet 2009 2010:10 Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län – Regressionsanalys 2010:11 Fruktsamhet och dödlighet i Stockholms län 1986–2008 2010:12 In- och utvandring samt utrikes födda i Stockholms län 2009 1010:14 Demografi konsultenISBN U SK Befolkningsprognos 2011–2020 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB www.regionplanekontoret.sll.se Befolkningsutvecklingen 2010 i Stockholms län Mars 2011 Befolkningsutvecklingen 2010 i Stockholms län 2011:1 LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING Tillväxt, miljö och regionplanering 1 Befolkningsutvecklingen 2010 i Stockholms län Mars 2011 Arbetet med projektet ”Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden” utförs som ett samarbete mellan Landstingsstyrelsens förvaltning, Tillväxt, miljö och regionplanering och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Åke Nilsson, Demografikonsulten, 070-271 3716 Ulla Moberg, Landstingsstyrelsens förvaltning, 070-737
    [Show full text]
  • Diversity and Segregation in Sweden Love Börjeson Senior Analyst, Swedish Union of Tenants
    Diversity and segregation in Sweden Love Börjeson Senior analyst, Swedish Union of Tenants The report’s results in the form of an interactive map can be found here: kartor.hyresgastforeningen.se Table of contents Diversity and segregation in Sweden 3 Segregation as cause and effect 3 Incentives and opportunities 4 The benefits and costs of diversity 6 Previous studies of the degree of diversity and segregation in Sweden in comparison to Europe and the United States 8 The need for a knowledge infrastructure on diversity and segregation 9 Measuring and calculating diversity and segregation 10 What is ethnicity? 14 Area breakdowns, data and variables 15 Results 18 Diversity and segregation in the nation as a whole 18 Diversity and segregation in counties and municipalities 20 What does diversity and segregation look like in residential areas? Examples from Upplands Väsby and Borlänge 24 Diversity and segregation in the large cities 25 Diversity, segregation and forms of tenure in the large cities 26 Regions with a paucity of Swedes and a paucity of immigrants – different aspects of diversity and segregation in the large cities 28 Diversity and income 31 Problem areas from a diversity perspective 33 Summary and conclusions 37 References 39 Appendix A 42 Diversity and segregation in Sweden’s municipalities 2012–2016 42 Appendix B 50 Diversity and segregation in the city districts of the large cities 2012–201650 Appendix C 51 Diversity and segregation nationwide and at county level 51 Appendix D 52 Diversity and segregation in municipal classifications, area types and in forms of tenure 52 2 Diversity and segregation in Sweden How similar are we to one another in Sweden, in terms of background, country of birth and income levels? And how segregated is our housing? In this report, the Swedish Union of Tenants investigates diversity and segregation in Swedish residential areas.
    [Show full text]