A 1801/Presidiet: Medlemsförslag Om Att Tydliggör Den Nordiska Nyttan I
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
MEDLEMSFÖRSLAG A 1801/presidiet Framlagt av Den konservativa gruppen Behandlas i Presidiet Medlemsförslag om att tydliggöra den nordiska nyttan i Nordiska rådets medlemsförslag Förslag Presidiet föreslår att Nordiska rådet beslutar att det i alla medlemsförslag som lämnas in, ska finnas en tydlig beskrivning om vilken gemensam nordisk nytta medlemsförslaget är tänkt att åstad- komma. Bakgrund Nordiska rådet har en viktig uppgift i samarbetet mellan de nordiska länderna. Den ge- mensamma nordiska nyttan är ett centralt begrepp i det arbetet vi utför när parlamen- tariker från samtliga nordiska länder och självstyrande områden möts. De beslut vi fattar bör ligga till grund för det arbetet vi bedriver inom våra nationella parlament för att främja samarbetet mellan- och stärka våra länder i en globaliserad värld med stora utmaningar. Ska Nordiska rådet och de beslut som fattas här upplevas som viktiga och relevanta, måste vi tydligare lyfta fram den gemensamma nordiska nyttan, vi får inte uppfattas som ett allmänt diskussionsforum. Vi måste göra Nordiska rådet smalare och vassare. I skriften ”Välkommen till Nordiska rådet – arbete och arbetsformer” från 2017 står detta tydligt beskrivet: Nordisk nytta Principen om nordisk nytta är central för det nordiska samarbetet. Utgångs- punkten för principen är • att påtagliga positiva effekter uppnås genom gemensamma nordiska lösningar jämfört med om samma verksamhet utförs i nationell regi • att manifestera och utveckla nordisk samhörighet • att öka nordisk kompetens och konkurrenskraft • att stärka det nordiska inflytandet internationellt. Utgångspunkten för det nordiska samarbetet är att fokusera på områden där en J.nr. 18-00314-3 gemensam nordisk insats skapar ett mervärde för de enskilda nordiska länderna och deras invånare. Resultaten av samarbetet syns – och ska kunna synas – i in- vånarnas och verksamheternas vardag. Samarbetet har bland annat resulterat i en gemensam nordisk arbetsmarknad, en passunion och en rad gemensamma sociala bestämmelser. Dessutom har invånarna i de nordiska länderna länge kunnat bosätta sig, studera och forska överallt i Norden på samma villkor som ländernas egna medborgare. Miljö, klimat, energi, forskning, utbildning och innovation, ett öppet Norden och en ökad profilering är viktiga ingredienser i det nordiska samarbetet i syfte att upprätthålla Nordens ledande ställning i en globaliserad värld. För att tydliggöra detta vill vi i den konservativa gruppen att det i alla medlemsförslag som lämnas in, ska finnas en tydlig beskrivning om vilken gemensam nordisk nytta med- lemsförslaget är tänkt att åstadkomma. Detta skulle konkretisera och vitalisera vårt arbete, och ge invånarna i våra länder en klarare bild av vad vi vill uppnå och göra det enklare att härleda framsteg i vårt nordiska samarbete till det arbetet vi gör inom ramen för Nordiska Rådet. Reykjavik, den 22. Januari 2019 Bente Stein Mathisen (H) Nils Aage Jegstad (H) Brigitte Klintskov Jerkel (KF) Norunn Tveiten Benestad (H) Cecilie Tenfjord-Toftby (M) Pål Jonsson (M) Jessica Polfjärd (M) Solveig Sundbø Abrahamsen (H) Juhana Vartiainen (saml) Susanna Koski (saml) Maria Stockhaus (M) Vilhjálmur Árnason (Sj.) Marianne Synnes (H) Wille Rydman (saml) Michael Tetzschner (H) 2 / 2 .