Akvavitens historia i Norden
Av Kenneth M. Persson
Akvavitens tekniska och kulturella histo som "renadt bränvin, som fordom kalla ria i Norden skall belysas i nedanstående des lifsvatten och då endast nyttjades så• uppsats. Brännvin destillerat på sädmäsk som medicin" (SAOB). Den farmakologi blev allmänt i Norden under 1600-talets ska kopplingen är stark. När brännvinet förra hälft. Kryddat brännvin intogs dock kryddades och intogs som medicin be mest som medicin, i den mån det alls nämndes det akvavit - latinskt låneord - förekom hos allmogen. Först under 1700- medan det, när det dracks okryddat för talet blev akvaviten brukad också för njut njutnings och berusnings skull, kallades nings skull, huvudsakligen av adel och brännvin (belagt redan i slutet av 1400- borgare. Akvavitbruket formaliserades talet med betydelsen destillerat vin/ des under 1800-taletoch kommersialiserades tillerad mäsk). Brännvin är naturligtvis genom framväxten av industrimän och också inlånat, troligen från tyskan, men ägare av brännvinsreningsverk. Vårt cer gradskillnaden mellan de två orden visar moniel med kryddat brännvin är till störs• sig. Akvaviten var mindre plebejisk än ta delen en tradition baserad på det sena ordinärt brännvin. re 1800-talets brännvinsindustri, dock med rötter i framför allt frihetstiden. Tekniskt och farmaceutiskt Brännvin består aven blandning avalko Inledning hol och vatten samt en större eller mindre Semantiskt och filologiskt mängd föroreningar. Brännvinet är ett Ordet akvavit kommer från latinska aqua utmärkt lösningsmedel som kan använ• vitae som betyder livets vatten berättar das för att extrahera smak och lukt från Svenska Akademiens ordbok. Akvavit finns örter. Munkar och apotekare med kun i de andra skandinaviska språken och lika skap i kemi och alkemi lärde sig detta så i tyskan. I franskan är det översatt till redan under högmedeltiden och tilläm• eau-de-vie, och i engelskan till visky (usque pade kunskaperna för att framställa med baugh). Det var vattnet som skänkte styr iciner som tillskrevs många goda egenska kaoch liv i människokroppen. Ordetfinns per. belagt i svenskan sedan omkring 1650, Fortfarande används apotekstermerför och betydde redan då ett slags finare att beskriva de olika metoderna att tillver brännvin. Så sent som 1837 förklaras det ka kryddat brännvin. Så betyder macere-
RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 78, nr. 1, 1995 2 Kenneth M. Persson ring att kryddaromerna lakas ur växterna om hur brännvinet började få medicinsk genom att dessa ligger i rumstempererat användning i Norden under den här ti brännvin en viss tid. Alla aromer som kan den. De äldsta kända nordiska läkeböck• lösas i brännvinet lakas då ur. Perkolering erna är danska: Henrik Harpestrengs Li betyder att alkoholen hälls genom ett rör ber herbarumoch Den danska ärtaboken, tro fyllt med växtdelar. Alkoholen lakar då ut ligen från första hälften av 1200-talet. Dessa smak- och luklämnen endast under den är inspirerade av Salernoskolans lärda tid den äri kontakt med kryddorna, en tid skrifter, men beskriver också några nord som beror på hur långt röret är och hur iska växter såsom kvanne, som anses ha en tätpackade kryddorna i röret är. Metoden febernedsättande verkan. Kunskapen om är mera selektiv än macereringen efter destiIlationskonsten torde ha varit spridd som bara de aromer som hinner lösas i åtminstone bland den bildade kyrkoeli spriten medan den rinner igenom röret ten, vilket till exempel kommer till ut blir urlakade. Digereringär macereringvid tryck i en revelation hos den Heliga Bir högre temperatur: 40-60°C. Höga tempe gitta. "Men nu kan du fråga, varför Guds raturer ger snabbare urlakning och an ord utsägas så dunkelt, att de kunna tolkas vänds för aromer som är svårlösliga. Ge på olika sätt och stundom förstås på ett mensamt kallas kryddextraktenför krydd sätt av Gud och på ett annat av människor. sprit. Aromerna kan separeras ytterligare Jag svarar Gud är lik en man, som lagar till om kryddspriten destilleras, så att bara upphettat vin eller upphettat vatten som smak-och luktämnen som har högre eller bereds av vin. Denne fabrikör har flera lika hög flyktighet som alkoholen utvinns. rör, av vilka somliga gå uppåt och andra I de gamla recepten på kryddat brännvin nedåt, så att vinet genom dem än stiger anges ofta att kryddspriten skulle destille uppåt, än nedåt, till följd av eldens hetta ras efter avslutad lakning, vilket kunde tills det blir fårdigt. .. " (citerat efter Ottos låta sig göras om man hade tillgång till son). Hennes text är ganska svårförstådd brännapparat. Omdestillationen hade om man inte har ett hum om destillation. ursprungligen säkert också magisk bety Prästen och kaniken i Linköpings stift, delse: eftersom inga färgämnen är flyktiga Johannes Hildebrandi, är den förste vid etanolens kokpunkt, kommer des svensk som beskrivit hur brännvin skulle tillatet att vara färglöst och vattenklart tillverkas. Han avled 1454 så beskrivning men ändå smaka och lukta av den urlaka en kommer rimligtvis från förra hälften de växten. "Vattnet" tar över växtens liv. av 1400-talet. En vadstenamunk, Peder Under medeltiden svarade klostren för Månsson, torde vara först med att ge re medicinkunnandet i Norden, men efter cept på kryddat brännvin på svenska, i sin reformationen uppstod ett vakuum, som läkebok från 1522. Månsson berättar om långsamt fylldes av ett profant medicin hur brännvinet tar åt sig kryddors, rött• alväsende med läkare och apotekare. ers, fröns och blomsters egenskaper och kraft om dessa läggs däri. Den som exem Tiden före 1600 pelvis drack en blandning av livets vatten, En nyhet når Norden peoniam, kvanne, saffran och sprit des Brännvin har tillverkats i Norden åtmins• tillerat med guld och pärlor 'blifwer dyärff• tone sedan senmedeltiden. Ett betydan wer oc trösthe, oc försma dödhen oc allan de uppsving för destillationen följde i den wadha", typiskasoldategenskaper (citerat stora pestens fotspår under 1350-talet och efter Ottosson). De många sjukdomarna framåt. Per-Gunnar Ottosson har skrivit som kunde drabba människorna krävde
RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 78, nr. 1, 1995 Akvavitens historia i Norden 3 bot, och alla sorters mediciner var värda fram till 1523 när Sverige slutgiltigt läm• att pröva. Vissa ännu använda recept på nar Kalmarunionen var en tid av ständiga klosterlikörer på kontinenten kan till ex strider kring Mälardalens nyckelhål. empelleda sitt ursprung till denna tid. Man skall kanske in te använda omvänd De äldsta kända redskapen för tillverk bevisföring, men i Olaus Magnus magnifi ning av brännvin i Norden är tre alembi ka Historia om de nordiska folken, omnämns ker, som vid en arkeologisk utgrävning inte nordisk (svensk) brännvinstillverk• hittades i brunnen i borgen Bj0rnkrer i ning, medan biodling, osttillverkning, Hads härad i Danmark. Alembiken ärden ölbryggning och andra nyttiga näringar trattformade överdelen aven destillations beskrivs ganska ingående. Olaus Magnus panna, som leder bort alkoholångorna kan naturligtvis ha glömt bort brännvins• från värmerummet. På så sätt kan alkoho tillverkningen, eller ansett den höra till len kondenseras separat och separatio de importerade och därigenom de för nen blir bättre. Ibland, t.ex. i Frankrike, Norden mindre signifikanta teknikerna, används beteckningen alembik (även sta men min tolkning är att brännvinstill• vat alambik) för hela brännpannan, inte verkningen under Olaus Magnus tid var bara brännvinshatten. De danska alembi en föga spridd konst som bara apotekare kerna kunde dateras till tiden sent 1300- och klosterbröder kände till. Klart är dock tal! tidigt 1400-tal och var tillverkade av att brännvin utnyqjats för medicinering keramiok. Bj0rnkrers borg leddes av bisko sedan 1500-talet. De nedtecknade profa pen i Arhus. Under tidigt 1400-tal skall na recept på kryddbrännvin och tinktu biskopen Bo Mogensen ha gjort kemiska rer som finns före 1600 kommer alla från experiment och alembikerna kan ha lagts apotekare eller läkare, delvis eftersom undan i samband med att biskop Ulrik skrivkunnigheten var störst hos de bilda 1427 övertog borgen. Det är därför troligt de klasserna. Alla tinkturer uppges ha att destillationsutrustningen i Bj0rnkrer medicinsk verkan. Från Johan III:s tid använts för framställning av medicin. stammar t.ex. ett berömt akvavitrecept. Det tidiga danska fYndet till trots är det Receptet återfinns i hovapotekaren Si en kruttillverkare i Stockholm, pulver mon Berchelts bok Om pestilenzien från makare Berend, som är den förste namn 1588. "Aqua vitae contra oppositum" he givne brännvinsförsäljaren i Norden. Han ter det och det har 20 olika ingredienser, fick fyra örtugar i betalning för brännvin såsom enhörningshorn, röd korall, ele som använts till krut, enligt Stockholms fanttand, citronfrö, teriak m.m. Ungefär stads räkenskapsböcker 1469-1470. I 1476 samtida var kurfurstinnan Anna av Sach års burspråk för Stockholm stadgades att sen, syster till danske kungen Fredrik II. ingen fick sälja brännvin i staden utom Hon var mycket in tresserad av akvavi t och den som var godkänd av rådet. Brottsling skall ha haft 181 olika recept på kryddat ar fick böta 12 mark och mista vin och brännvin. Ingafinns dock bevarade, efter redskap. Brännvin skulle endast använ• som hon lät förstöra alla anteckningar das vid krutframställningen. 1497 fick en innan hon dog. viss CortFlaskedrager monopol på bränn• Ryssarna påstås ha lärt svenskarna att vinsförsäljning i Stockholm, mot att han bränna brännvin på spannmål och delvis levererade destillerad alkohol för krut skulle kunskaperna kunna ha traderats av produktion. Det är ingen tillfällighet att ryska krigsfångar som fick arbeta i Fin stockholmarna var intresserade av att till land och Sverige efter Johan IIl:s ryska verka krut i slutet av 1400-talet. Tiden krig. Traderingenärnogmestsägen, ty än
RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 78, nr. 1, 1995 4 Kenneth M. Persson mer spreds väl kunskapen i samband med ti ts med brännvinssked från en skåL Spets trettioåriga kriget från centraleuropeiska glaset började förekomma från 1700-ta experter till nordbor. Kriget fick också till lets mitt. följd att brännvinet dracks allt flitigare, Apoteksstrukturen byggdes upp i Nor som styrketår och bedövningsmedel, och den så sakteliga under 1600-talet. Drott kunde beskattas i hela Norden under för• ning Kristina beviljade apotekaren Philip sta hälften av 160O-talet. Schmidt vid Apoteket Lejonet i Stock Akvavit var en produkt som intressera holm inte bara rätt att sälja kryddat vin, de kungar och stormän. Apotekets medi utan också okryddat i ett konfirmations cin var kostbar och ännu vid 1500-talets brev 1647. Brännvin nämns dock inte. slut var det bara förmöget folk som hade Men två år senare ges Anders Månsson råd att konsumera brännvin i större mäng• Biever vid Engelns apotek i Stockholm der. Alkoholen destillerades huvudsakli rätt att inneha och sälja "aromata, krydde gen av vin, kryddorna var importerade rii, ehwad nampn de hafWa kunne, jem och krossade pärlor, elfenben och ädel• wäl allehanda componerade drycker och stenar har aldrig varit billiga. Apotekar aqua vitae" (Ahlberg) . Denna rätt fick de nas mediciner fick därför förtäras i små stockholmska apoteken Svanen 1675 och doser med brännvinssked. Brännvinsske• Hvita Björn 1692. Att brännvin hade stort dar var vanliga och förekom i bouppteck anseende som läkemedel visar K. Majt:s ningar under hela 1700-talet och en bit in resolution och förklaring av den 1 augusti på 1800-talet berättar Wigström. 1698 om vilka mediciner som apoteken skulle föra i lager. Om brännvin stadgas 1600-talet och 1700-talet nämligen "ståendes dem jämväl fritt att En konst etableras och hantverkskunnandet idka allt det handköp, som afde sjuke hos lJreder ut sig dem kan begäras" (Ahlberg). Apoteken I den första danska kokboken utgiven garanteras således fri handel med sprit. 1616 ges recept på brännvin och någon Apoteken fanns dock endast i städerna. kryddad akvavit. Däri hyllas också bränn• På landsbygden var det prästerna som vinet, närmast som ett undermedel, vilket lärde församlingen att dricka brännvin. I helar sår, botar magont och styrker den sin historik över den svenska brännerilag• svage. Gränsdragningen mellan medicin stiftningen harmas Wieselgren (som ju ska recept och recept på akvavit är på var präst) häröver. Han noterar att präst• många sätt flytande. Säkert förekom såväl ståndet tilltvingade sig rätt att bränna medicin missbruk som profYlaktisk medi brännvin vid Riksdagen 1660 mot att stån• cinering redan under 1600-talet. det godkände att Karl X Gustavs testa En bit in på 1600-talet, när konsten att mentes sigill bröts och testamentet lästes. bränna brännvin av inhemsk spannmål Prästerna hade många rationella skäl till hade brett ut sig i Norden, började myck att vilja bränna brännvin. De kunde kon et riktigt allmogen nytga brännvin mera servera det ti onde de fick av församlingen allmänt. Det kunde drickas som måltids• genom att bränna en del av det. De kunde dryck som ersättning för öL Särskilt sjö• sälja brännvinet och få bättre betalt för män, som låg ute under långa perioder, det än de annars hade fått för spannmå• drack gärna brännvinet eftersom det hade len. Eftersom de var universitetsutbilda lång hållbarhet. Inget tyder på att kon de hade sannolikt många också kommit i sumtionsbrännvinet var smaksatt med kontakt med gängse medicinskt vetande: kryddor. Brännvin torde också ha avnju- att brännvinet var medicin som ren eller
RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 78, nr. 1, 1995 Akvavitens historia i Norden 5 försatt med rätt drog kunde uträtta un haltiga kryddan som absorbent för finkel derverk med sjuka. Prästernas betydelse oljorna. Brännvinets föroreningar fastnar för spridandet av brännvinsbruket och till viss del på växtdelarna. Brännvinet brännvinskryddandet kan inte nog un framställdes genom tvåfaldig destillation. derstrykas (på samma sätt som det var Andra omgångens destillation, den så prästerna som startade nykterhetsrörel• kallade klarningen, kunde göras med stött sen 150 år senare). ingefära, kanel, kalmus, peppar eller an Bland högreståndsfolk torde kryddat dra örter blandade i spriten (Koge bog) . brännvin som medikament ha varit popu Sveriges första ickc:;medicinska tryckta lärt också under 1600-talet. Den danske akvavitrecept finns i Ake Rålambs Adeliga kungen Kristian N anställde Peter Payngk öfningar 1690. Från och med 1700-talets som hovkemist och destillatör. Payngk intåg började kokböckerna bli vanliga efterlämnade över 700 foliosidor recept källor till kunskap. Den första jag hittat på farmacevtiska och tekniska kryddbland som behandlat kryddat brännvin är Oeca ningar, bland annat på en dansk varian t av nomia eller Hushålds-Book från 1730. Där Johan III:s Aqua vitae contra oppositum, förekommer recept på brännvin smaksatt som på danskarnas hovspråk tyska fick med bär och frukt, liksom ett typiskt apo namnet "Dasrotgelbe hochteuerbar Aqu~ teksrecept. Andra recept är ungerskt wattn vitae regia", med åtta olika örtextrakt. A med lavendelblommor, rosmarin m.m. andra sidan förbjöd Magnus Gabriel de la samt malörtsextrakt. Gardie alla sina underlydande arrendato Susanna Egerins kokbok från 1733 inne rer att bränna eller sälja brännvin. Ordi håller många recept på vin av eller smak nerades han någon gång brännvin, lät satt med bär och örter. Hon ger recept på han hämta det på apoteket Markattan i destillerat kanelbrännvin (canel-watn) Stockholm. och ett märkligt brännvin av apotekstyp Under denna tid växte mängden re på färskt hjorthjärta smaksatt med oxläg• cept på akvaviter med mycket smak och geblommor (=gullviva), rödanejlikeblom• hög halt kryddor. Den starka smaken har mor, borago, ringblommor, salvia, violer, två förklaringar. Dels krävs en viss koncen röda pioner, citronmeliss, krusmynta, ros tration av aktiv substans i medicinen/ marin, lindblomma, svarta spanska flugor akvaviten för att den skall ge någon ver och litet körsbär. Mera medicin än njut kan. Dels brukar den otillräckliga bränn• ning, om man säger. Beteckningen "watn" vinsredningen anföras som skäl. Konsum används såväl på destillerat brännvin som tionsbrännvinet var förorenat. Destillat på vad vi skulle kalla dricka eller saft. från vin är någorlunda njutbart som det Slutligen lämnar hon två recept på mal är, medan brännvin som tillverkats av sä• örtsbrännvin. desråvara innehåller ganska mycket starkt Kajsa Warg har ett tjugotal recept på smakande och luktande ämnen - finkel. kryddat brännvin i sin berömda kokbok Kvaliteten förbättrades om sädesbrännvi• från 1755, de flesta ännu fullt gångbara. net lagrades (visky är ett lagrat sädes• Det verkar vara vid denna tid som kryddat brännvin, t.ex.), men få hade väl tid, råd brännvin blir mera allmänt, eftersom re och framför allt tålamod att låta brännvi• cepten ändras från att ha apotekskaraktär net ligga oanvänt i månader. Smaken kan till att få hushållskaraktär. Under sin skån• därför döljas eller kompletteras med an ska resa konstaterade Linne att kummin nat, och då passar kryddor väl in. Dessut odlades litet varstans i Skåne och såldes om fungerar den stärkelse- och cellulosa- för 3 daler silvermynt per skäppa. Det
RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 78, nr. 1, 1995 6 Kenneth M. Persson användes för smaksättning av framför allt qe handeln med Ostasien och Fjärran bröd. I Norrland och Uppland växte kum Ostern in - en handel som dessutom minetvilt, men togs inte omhand. Detvar ökade tillgången av kryddor. Vidare var lika bra det, tyckte han "då hon endast många vintrar under 1700-talet milda och brukas till brännvin". I sin bok om ätan• tillät experimenterande med odling av det skriver han avvisande om det bruk ovanligare köks- och kryddväxter i våra "som är hos oss gängse, at vi tage först en trakter. Potatis, tobak, tomat, pomerans sup brännevin och derpå äta skinka eller träd och mullbärsträd är några sådana rökt kjött", en ganska god beskrivning av exempel. Interkontinentalhandel inne aptitsupen. Han nämner dock inte om bar dessutom att socker, som från början den är kryddad. hade varit en apoteksvara, fanns att få i Från och med 1700-talet uppträder vi större kvantiteter, varför det kunde bru dare destillatörerna, en sektion av bryg kas av åtminstone adel och de burgna i de garämbetet i städerna, såväl i Sverige-Fin andra stånden. land som i Danmark-Norge. 1732 finns De ovannämnda destillerade produk antecknat i Stockholms magistrats proto terna torde huvudsakligen ha konsume koll att ett antal destillatörer, mot att beta rats av stadsbefolkningen. Sortimentet av la brännvinspengar till magistraten, fick kryddade brännviner var betydande, vil ensamrätt på att destillera och försälja ket syntes i officiella prislistor. I augusti brännvin inom staden. Dessa var huvud månads taxa över försäljningspriser i sakligen grossister och förädlare av rå• Stockholm 1795 namnges olika kryddade brännvinet. De spädde brännvinet till och okryddade kvaliteter, liksom deras konsumtionsstyrka med vatten. De lät pris. Under rubriken Sädes-Bränvin med brännvinet lagras på ekfat och smaksatte delades att ett halvt ankare "odistilleradt" det eventuellt med socker, kryddor och (okryddat) brännvin skulle kosta 2 rdr 34 frukt och bär. Ofta kunde de kombinera skilling, medan en kanna skulle kosta 22 sitt förädlingsarbete med utskänkning och skilling 4 runstycken. Destillerat bränn• utminutering. Helmut Hagar har berört vin, halvankare och därutöver skulle för deras historia och bland annat pekat på enkelt kumminbrännvin betinga ett pris hur betydelsen av ordet likör försköts av 3 rdr 46 skilling och dubbelt kummin 4 under 1700-talet från att ha avsett ett rdr 13 skilling; det senare nästan dubbelt fluidum med alkohol vilken som helst till så dyrt som okryddat. Här finns en annan att betyda en starkt sockrad sprit-vatten anledning till att allmogen knappast drack blandning med smak av örter, kryddor, brännvin förädlat som akvavit: priset var bär o.s.v.; det vi nuförtiden avser då vi talar betydligt högre. Var brännvinerna sötade om likör. Troligen var det således destilla (söt kummin, söt pomerans, fånkål, anis, törerna som förfinade smaksättningen så malört, enbär, myror och andra kryddade att det kryddade brännvinet blev mer brännviner med pålagt socker) såldes ett njutningsdryck och mindre medicin. De halvankare för 5 rdr 10 skilling. Finare måste konkurrera med det hembrända likörer inbegreps ändå inte i prisregle och erbjuda något mera attraktivt. ringen utan skulle säljas "efter deras mer Intresset för kryddor i matlagning och eller mindre godhet". för smaksättning av sprit ökade i Norden Flera urkunder från 1700-talets senare under denna tid. Den svenska punschen hälft berättar om kryddat brännvin, men uppstod i en blandning av javaarrak, sock vittnar inte om någon utbredd konsum eroch sprit. Naturligtvis spelade den ökan- tion. 1788 ger assessorn och provinsial-
RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 78, nr. 1, 1995 Akvavitens historia i Norden 7 apotekaren von Aken många recept på nyttigare, gifwer ej allenast god matlust, kryddade brännvinssorter. Alla innehål• utan tjenar äfwen emot coliqu~, moder ler mycket socker: "Pomerants-bränwin" passion, andetäppa och sten." An kunde med pomeransskal, violrot och socker; således hälsoargument användas för att "osquebabe" Uämför med keltiskans vis förmå folk att dricka kryddat brännvin. ky!) med kanel, fänkål, anis, galangarot, Ekonomiska argument kunde också muskot, kryddpeppar, ingefära, kvanne bita. I Nya Svenska Economiska Dictionnai och socker etc. Recepten är ganska exotis ren skrev Fischerström om de utländska ka med en mängd importerade och dyr "Bitter-essenser", "Pest-Brän,iner" O.S.v. bara kryddor och var nog ämnade för den som lika gärna kunde brännas i Sverige. burgnare delen av befolkningen. Men Myrbrännvin, kvanne-, liljekonvalj- och von Aken ställer sig inte främmande inför kumminbrännvin m.fl. skulle mycket väl inhemsk kryddning utan ger dessutom kunna ersätta dessa utländska produkter recept på hallon-, smultron-och åkerbärs• och LO.m. säljas utomlands. Sammalunda brännvin, såväl som körsbärs- och hägg• menade Ch. B. Hammar i Norge 1776. bärsbrännvin och kummin-, fånkåls- och Allt detta dyra franska brännvin som dracks anisbrännvin. von Aken skriver vidare, i Norge i de finare kretsarna borde ersät• apropå kryddning av svenskt brännvin: tas med norskt brännvin. Den starka fin "Om allmogen lade uti klarpannan något kelsmaken som det norska brännvinet av dessa nyssnämnda frö-slagen, och någ• hade var ett bekymmer, men om lämpliga ra händer myrstack och enebär skulle de örter och kryddor fanns med vid omdes få ett smakligt och ganska helsosamt brän• tillationen kunde man tillverka minst lika win, som borde brukas i synnerhet höst gott brännvin som det importerade, om och vår och i sjukliga tider. Kumin, Lex., in te bättre. Detta sagt i polemik med apo som ganska lätt fås, kan till stop på whar tekarna, som alltjämt och mycket länge ankare läggas i klarpannan. Bränwinet föredrog fransk konjak till medicinen. blifwer deraf et förträffligt medicament, Tallstrunt, myrstackar, rönnbär och wäderdelande, magstärkande och wär• enbär användes inte bara som smaksätt• mande. " Klarpannan var som nämnts an are . Ilkka Män tylä berättar att bönderna i dra omgångens destillation. Han ger vida Uleåborgs norra och södra härad och re recept på tallstrunts- och myrstacks Kajaneborgs län i Finland anhöll om att få bränwin, som inte skulle sockras. Tall framställa brännvin av dessa råvaror un strunt är de skira skotten som tallen skju der det tillfålliga brännvinsförbudet l 740/ ter på våren. Dessa ger en aromatisk skogs 41, framför allt för att ha tillgång till smak. En näve av myrstacken skulle läggas medicin. I Svenskt National-Blad från 1817 i en tygpåse som sedan lades i brännvinet. finns ett recept på rönnbärsbrännvin: Eftersom myrorna innehåller myrsyra Bären skulle sönderdelas i ett trätråg, (HCOOH) blir bränminet svagt syrligt kokande vatten hällas över, 1 kanna vat och ganska smakligt. von Aken avslutar ten till en skäppa mosade bär. Sedan skul med ett recept på "et mindre kostsamt, le mäsken lämnas att stå, ty den skulle dock förträffligt rese-bränwin", som inne börja sjähjäsa. Mäsken kunde destilleras håller malört, ingeiara, kummin och någ• på vanligt sätt, och dranken blev ett ut ra pomeransskal. Sirap, honung, eller märkt foder. "Brännwinet blir förträffligt ännu hellre tallstrunts- eller myrstacks och kan äfwen anwändas till likörers till brännvin gjorde drycken ännu smakliga redning. " Enbär innehåller upp till 20% re. "Det blifwer i denna händelsen mycket förjäsbara kolhydrater, vilket faktiskt är i
RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 78, nr. 1, 1995 8 Kenneth M. Persson klass med äpple. I Ungern och Slovakien finns enbärsbrännvin fortfarande att få under namnet Borowicska. I vilken utsträckning brännvin i bonde hem smaksattes med kryddor för annat bruk än som mediciner är emellertid min dre klart. Varken i Bruzelius skildring från Ingelstads härad om bondelivet där eller i Nicolovius berättelse om folklivet i Skytts härad (båda i Skåne) omnämns att några kryddade brännvinssorter förutom besken dracks för nöjes skull. Och då beskrivs ändå det flitiga supandet ganska ingående. De många andra kryddade sorterna som förvisso fanns hörde hem ma i böndernas husapotek. De ansågs ha många välgörande egenskaper. Besken lindrade magåkommor och kunde tas profylaktiskt inför större fester med myck et mat. Svartvinbär, kamfer och fläder lindrade förkylningar och ökade svett drivningen. Helt orenat råbrännvin kun de användas mot reumatism medan salt och brännvin var användbart för behand Två brännvinsapparater (Tille och Frasse) som har an ling av sår, svullnader och bölder. Kum vänts för destillation av kryddsprit vid Reimersholms Spritfabrik i Stockholm. Bild från Vin & Sprithistoriska minbrännvinet förebyggde väderspän• museets arkiv i Stockholm. ningar och underlättade matsmältning• en, och så vidare.
1800-talet Husbehovsbränningen kulminerar och för• utkom många receptböcker, med titlar bjuds. Hantverket industrialiseras som Handbok i förädling, förskärning och I slutet av 1700-talet började brännvinet tillverkning afviner och spirituosa, Den prakti renas genom att hällas genom träkol. ske destillatorns annotationer eller Handbok Dessförinnan hade rening åstadkommits i likörfabrikation. genom att brännvinet lagrades några Kravet på brännvinsrening ökade be månader på träfat. Destillatörer kolre tydligt då potatis blev huvudråvaran. Po nade brännvin och spädde med vatten till tatisbrännvinet hade nämligen betydligt konsumtionsstyrka (på den tiden omkring kraftigare och mindre angenäm finkel 46% alkohol). Brännvin som renades för smak än sädesbrännvinet. Lagring för• apoteksändamål eller förskärning av fina bättrade produkten föga. Men argumen re viner och likörer varmrenades ofta tet för potatis var tungt: den avkastade dessutom genom upprepad omdestilla mera stärkelse per tunnland odlad mark, tion i brännvinspanna. Destillatörerna stärkelse som kunde förjäsas och ge billi samlade recept och lät stundtaJs trycka gare brännvin. Fischerström på Sonekul sina receptsamlingar. Under H~OO-talet la i Bräkne-Hoby socken i Blekinge var en
RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 78, nr. 1, 1995 Akvavitens historia i Norden 9 entusiastisk tillskyndare av potatisbränn• 1786) och Sara Lena Bovin (f. 1788) i vin och lät bland annat publicera ett re Falun. De skall ha varit de första att erbju cept på ett smakligt potatisbrännvin, som da det fordomdags berömda Falubränn• bestod av 28 skäppor söndermald potatis, vinet till försäljning, ett brännvin smak 4 lispund gröpad havre och 6 lispund satt med pomerans och plommon. De malen kornmalt. Finkelsmaken dämpa• emigrerade båda till Bishop Hill 1846. des om mäsken destillerades med färskt Destillatören Litström i Falun tog vara på enris och ett stop kummin. Det är nästan det inarbetade varumärket och fick bland ett recept av von Aken. annat medalj för Falubrännvinet på världs• Både tillverkning och rening av potatis utställningen i Paris 1855. Hans son Axel brännvin var kapitalkrävandeverksamhe• Fredrik grundade som 22-årig apotekare ter med en viss teknisk höjd. Det behöv• en kemisk-teknisk fabrik i Falun där bland des såväl pengar som kunskap, vilket gyn annat Äkta Falubrännvin bereddes. Som nade stordrift och koncentrering. Teknis en parentes kan också nämnas att den ka förbättringar följde slag i slag under fabrikstillverkade punschen slog igenom första hälften av 1800-talet: pistoriska bäck• under 1840-talet. enapparater som gav 70%-ig råsprit i en Husbehovsbränningen var tillåten i enda process, ångmaskiner som drev trans Sverige fram till 1855, då den förbjöds i missionsanordningar, mäskpumpar och lag. Den ökande brännvinsproduktionen drankpumpar och högtryckskokare som ledde till starkt ökad konkurrens om kö• kortade koktiden för potatisen. Den frak parna, vilket krävde aktiva destillatörer, tionerande destillationskolonnen som som utbjöd renare och billigare brännvin levererade 92%-ig råsprit och som kunde och fler kryddade akvaviter, för att de inte användas till framställning av tiodubbelt skulle bli utkonkurrerade. Den reglerade renat brännvin blev kulmen på denna detaljdistributionen som kom till uttryck teknikutveckling. Först i Norden att an i de många olika systembolagen (först i vända kolonnapparater till råbrännvins• Falun, Kalmar och Göteborg omkring tillverkning och även för varmrening av 1850) gynnade stordriften ännu mer. Hela brännvin blev den polsk-danske Isidor städers brännvinskonsumtion utminute Henius. Han hade lärt känna ångbränn• rades och utskänktes av ett och samma tekniken i Tyskland och startade Aalborg systembolag. privilegierade Sirup- og Spritfabrik 1846. En annan faktor som kan ha påverkat Redan 1860 köpte han en rektifieringsko brännvinskonsumtionen var utveckling lonn i Berlin och kunde erbjuda finsprit en av brännvinsbordet. Det började bli och finkelfri akvavit. Motsvarande indu vanligt i borgarhem i början av 1800-talet. stri växte också fram i Norge.Jörgen Bern Det är eventuellt importerat från Ryss hoft Lysholm, född i Trondheim 1796, land och består av ett enkelt smörgåsbord läste kemi i Berlin och grundlade ett brän• med smårätter som sköljs ned med bränn• neri och en spritfabrik i hemstaden 1821. vin, ungefär som Linne beskrev det. Stads Iden att låta det kryddade brännvinet hotell och gästgiverier tar upp brännvins• följa med klippfiskiasterna till Sydameri bordet som en attraktion från mitten av ka för extra lagring under ständigt rullan 1800-talet i hela Sverige. De förfinar det de över vågorna skall han ha fått under till smörgåsbordet och erbjuder dessut 1830-talet. Brännvinskryddare av mindre om gratis brännvin i ståtliga brännvinsbe• kontinental omfattning, men dock med håIlare med fyra eller sex olika sorter. historisk betydelse, var systrarna Sofia (f. Brännvinsbruket böljar finna sin moder-
RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 78, nr. 1, 1995 10 Kenneth M. Persson na form. Än idag tar ju den mest måttlige Jönköping, Nyköping, Nättraby och Upp brännvinsdrickaren någon eller några sala. Olkällaren som lockade med mat supar till smörgåsbordet och julbordet. och porter eller öl men inte brännvin, Men en redbar man tog högst sex supar. kallades nykterhetsvärdshus. Ett 1856 ny Krögarna ville ha gott och billigt bränn• öppnat sådant i Stockholm hette helt en vin av jämn kvalitet till sina gäster. Destil kelt Bierhallen. latörerna och brännvinshandlarna måste Grosshandlare Sven Hellerström i Karls anpassa sig därefter. Efter protester från hamn var först i Sverige med modern de alltmer påstridiga, vattendrickande fraktionerad varmrening av brännvin i nykteristerna som också åt smörgåsbord, kolonn. 1866 investerade han i den nya men som sannerligen inte ville subventio tekniken. Tillverkningskapaciteten i hans nera drinkarnas orgier, böljade Stock reningsverk ökade mångfalt, priset för holms utskänkningsbolag ta betalt för dess reningen minskade och kvaliteten på det snapsar (15 öre per svensk snaps och 20 renade brännvinet förbättrades. Bränn• öre per utländsk) i oktober 1902. Detta vinskungen L.O. Smith hakade på och medförde att utskänkningen kom under visade genom sina stora industrianlägg• kontroll eftersom suparna skulle räknas. ningar att brännvinsreningvar en lukrativ Brännvinskylarna lämnade sin upphöjda industriell verksamhet. Hellerström och plats för att sluta som pittoreska dekora Smith får många efterföljare i Kristian tioner. Stockholms exempel följdes raskt stad, Malmö, Helsingborg, Karlshamn, av de andra utskänkningsbolagen i Hjo, Tomelilla, Motala, Göteborg, Stock Sverige. holm och Uppsala. I Vin & Sprithistoriska Tiden omkring 1850 var händelserik museets arkiv finns bevarat receptböcker för det svenska näringslivet. Enligt Mont från några av de akvavittillverkande vin gomery var det under denna tid som den handlarna och reningsverken. De talar svenska utrikeshandeln verkligen tog fart. entydigt om kummin, sötad eller torr, Det var också då som järnvägsbyggandet pomerans, fänkål och anis. För att överle• kom igång på allvar. Den sista befolk va, märka ut sig och kunna sälja sitt renade ningsstatistiska indelningen efter stånden och smaksatta brännvin blir varumärkena gjordes 1855, då det fanns 188000 adels viktiga för företagen. Stolta etiketter med män, präster och borgare, 2 378 000 av pampiga industrifastigheter, bolmande bondeståndet, 1900utlänningarochisra• skorstenar och granna namn kom att kän• eliter samt l 071 000 övriga. Den sist neteckna brännvinsindustrien. nämnda gruppen, en god tredjedel av Etiketter och varumärken hade förvis• hela befolkningen inneslöt arbetare, so förekommit för champagne, vin och bergsmän, soldater m.fl. cognac redan i slutet av 1700-talet, men Under 1840- och 1850-talet påverkade det var inte förrän dryckerna började nykterhetsrörelsen många människor att distribueras och säljas på flaskor som be avhålla sig från starkare drycker. Den över• hovet av etiketter och särskiljande namn gång från brännvin till öl som måltids• blev allmänt. Redan på 1850-talet sålde dryck som härvid kunde noteras i hela firma Blomberg och Co i Stockholm Ex Norden, påverkades dessutom av att bryg tra fint Falubrännvin på flaskor med en garna introducerade undeljäst,ljust, så etikett som var prydd med sirliga snaps kallat bajerskt öl. Det fanns i Stockholm glas och långhalsiga buteljer. Fint destille 1843 (eventuellt i Ystad redan 1842) och rat Bränvin och Carlshamns Bränvin är några år senare också i Örebro, Malmö, två andra tidiga exempel på brännvinseti-
RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 78, nr. 1, 1995 Akvavitens historia i Norden 11 ketter. Det var dock L.O. Smith, bränn• vinskungen, som blev den förste att ut nytga etiketterna fullt ut. Han förstod sig på betydelsen av reklam. De anslående försäljningsmetoder han tillämpade, som bland annat omfattade rikstäckande an nonsering i dagstidningar, låga priser och medicinsk expertis som gick i god för brännvinets kvalitet, fick till följd att det varmrenade brännvinet slutligen ersatte det kolrenade under 1800-talet. Med sin etikett för Tiodubbelt renadt brännvin från omkring 1878 lanserade han också en ide som kom att kopieras av många: inte bara namn, utan också design är förvånansvärt snarlika firmorna emellan. Det renade brännvinet tilltalade ju det stora flertalet genom att vara billigt, lättill• gängligt och ren t. Från 1885 organiserades bruket av varu märken, genom att de kunde registreras hos Kommerskollegium och skyddas mot Exempel på det sena 1800:talets marknadsföring av kryd dat brännvin. Etikett för Odåkra taffel akvavit med Häl• andra firmors intrång. Ett antal punsch singborgs Spritförädlings AB:s speciella varumärke, etiketter och några cognacsetiketter re brännvinsfatet med årtalet 1897 inskrivet. Designen har gistrerades som varumärke redan första bevarats så gott som intakt genom åren. året. Första brännvinsmärketvar ett danskt fabrikat som hette "Brama-Taffel-Bitter". Det registrerades av firman Mansfeld en "Äkta svensk maglikör" (nr 4300) och Biillner & Lassen i Malmö den 24 februari sin "Neumanns blandning" (nr 4302) vid 1885 och fick registreringsnummer 2182. detta tillfälle. Hans åttkantiga varumär• Andra märket var engelskt: "Hop Bitters" kesetiketter har stora likheter med De för Hop Bitters Company, Rochester N.Y Danske Spritfabrikkers etikett för "Röd och London, England. Det första hel Aalborg", som för övrigt inregistrerades i svenska brännvinsmärket registrerades Danmark 1886. 1892 registrerade dåva• med nummer 4301 den 3 september 1890 rande tillverkaren av det äkta Falubränn• aven inflyttad dansk, Marcus Neumann, vinet, Axel Fredrik Litström, sin etikett som drev Neumanns spritförädlingsfabrik som varumärke och 1898 lät firma O.P. i Kristianstad. Han var en föregångare i Andersson och son lagskydda den ännu reklambranschen i Sverige och lärde i existerande "Gammal fin lma aquavit", sina annonser brännvinsnjutare att begä• den s.k. O.P-n (nr 6306). ra "Neumanns akvavit" och inte bara "ak Då brännvinsrenaren och industriid vavit". I FrigofNilsson Piratens berömda karen N.P. Matthiasson kom till renings skildring av smörgåsbordet på Hotell Horn verket i Ödåkra (Helsingborgs Spritför• i Malmö i Bock i örtagård tronar en bränn• ädlings Aktiebolag) lät han omedelbart vinsbehållare med Neumanns akvaviter i skydda ett varumärke. Det blev bilden av mitten. Neumann lät dessutom registrera ändan på ett brännvinsfat, omkring vilket
RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 78, nr. 1, 1995 12 Kenneth M. Persson två majsax slingrad~ sig. Över fatet fanns Norge och Danmark. årtalet 1897, då Odåkraanläggningen Det renade brännvinet möjliggjorde grundades och över året stod en femud för smaksättarna att minska kryddstyr dig stjärna. Genom att inte inregistrera kan, utan att för den skull tillverka ett hela etiketten, utan endast en del, nämli• mindre smakligt brännvin. Ett experiment gen det specifika varumärket, slapp som läsaren kan göra i köket är att blanda Odåkrabolaget att ha särskilt många varu socker och ättika i vatten och smaka på märken. Dock var ju hela etiketten skyd blandningen. Beroende på proportioner dad om bara Ödåkraemblemetfanns med. na dominerar antingen det sura eller det Matthiasson skulle göra om samma finess söta. Genom att kompensera det sura när han blev VD i den s.k. sprittrusten, med mera socker kan man få smaken att Reymersholms Gamla Spritförädlings slå över. Samma taktik använde bränn• Aktiebolag, som bildades av de tre stora vinskryddaren när brännvinet var förore• aktörerna Svenska bolaget, Reymers nat med finkel. Då föroreningsgraden holmsbolaget och det Förenade bolaget minskade, åtgick därför mindre kryddor 1910. Detta bolag tog över stiftarnas varu för att nå ungefår samma smakupplevel märken och recept men lät som sitt allde se. Också 1700-talets vurm för socker i les eget varumärke inregistrera en kunga spriten kom ur modet. Vissa sena 1800- krona med årtalet 1869 varöver namnet talsakvaviter var helt osötade. Reymersholm var skrivet. 1869 syftade sannolikt på L.O. Smiths första bolag, 1900-talet Sprit-Export bolaget, som grundades det Fabrikskryddningen konsolideras. Hantverket året. Denna krona finns kvar på AB Vin & består Sprits etiketter, men årtalet ändrades till Efter 1900 händer föga med kryddtradi 1917 när monopolet bildades detta år. tionen. Monopoliseringen av brännvins• Förutom alla registrerade varumärken tillverkningen i Norden, med statliga förekom en uppsjö av kommersiella bränn• monopol i alla länder utom Danmark, vinssorter med successivt elegantare de som dock hade ett privat monopol fram sign och fårgrikare tryck. I Vin & Sprithis till 1960-talet, gör att mångfalden av bränn• toriska museets rika samling av bränn• vinsmärken reduceras, men att de kvarva vinsetiketter finns drygt 80 olika etiketter rande vårdas ömt, som en nationell spe från olika svenska brännvinsrenare: Rey cialitet. Ett litet antal märken awecklas på mersholms olika spritförädlingsbolag, grund av alldeles för låg försäljning, och Göteborgssystemet i Stockholm, Stock några nya tillkommer. Strukturen och holms spritfabrik i Hornsberg, Win- och smaken är förvånansvärt stabil och tämli• Spirituosa handeln i Kungsör, Lunds Sprit gen ensartad med mycket kummin och bolag, Ad. Faxe & Söner i Malmö, Hans litet anis och fänkål. Friis i Malmö, John Anderssons spritfa För att underlätta introduktionen av brik i Motala,JO. Andersson i Nora, Sala cellulosasprit (sulfitsprit) böljade ettkryd Sprith§lndelsbolag, Rehnbergs i Söderkö• dat märke säljas 1920 under namnet Rei ping, Orebro Spritförsäljningsbolag, Bor mersholms Aquavit. Detta namn var inar ås Win- och spirituosa Bolag,JA. Hertz & betat i Stockholmstrakten, eftersom Rey Co i Götebor,g, Hälsingborgs spritföräd• mersholms Nya Spritförädlings AB hade lingsbolag i Odåkra, Svenska spritföräd• kryddat och sålt brännvin under det nam lings AB i Karlshamn och M. Neumanns i net sedan slutet av 1800-talet. Gammal Kristianstad. Utvecklingen var likadan i Norrlands akvavit tillkom av samma an-
RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 78, nr. 1, 1995 Akvavitens historia i Norden 13 ledning och kom i marknaden 1929. Skå• dat brännvin (1947), där han också ger ne-akvavit var ett tillmötesgående av Sve några exempel på akvavitens medicinska riges Bränneriidkareförenings önskan om status. Carl-Martin Bergstrand samman att mer brännvin skulle säljas som var ställde uppgifter på sjukdomsbot i Väster• tillverkat av potatissprit. Den började rin götland i den bok med samma namn som na till 1931. Den blev direkt en stor succe utkom 1950. Av drygt 800 tips behandlar och är fortfarande det mest sålda krydda 16 bruket av brännvin som mer eller min de märket i Sverige. Jag tror det beror på dre drastiskt botemedeL två saker: det trevliga namnet och den Ett visst uppsving för hembränning i de obetydliga kryddsmaken. nordiska länderna kan eventuellt förkla• Svenskt brännvin har stått under påver• ra det förnyade intresset för hemkrydd kan från Danmark under 1900-talet. Åhus ning som tydligt kunde noteras i början av Taffel sågs som ett svar på De Danske 1970-talet. Då utkom i alla fall ett större Spritfabrikkers försäljnipg av sin Aalborg antal välskrivna böcker om brännvins• Taffel Aquavit i Sverige. Ahus Taffel börja• kryddning i både Norge, Sverige och Dan de säljas 1932. Porsbrännvinet inspirera mark. Ett recept på Besk av signaturen des av De Danske Spritfabrikkers lycko H.S. återges av Britta Bergman, "1 hg samma Porse snaps, som hade sålt slut malörtsblad torkas en vecka på skuggig inom två månader efter att det börjat plats och läggas sedan i sprit 14 dagar. försäljas 1966. På samma sätt kan danskar Spriten avsilas och hälles i en kall socker nas favoritsnaps Gammel Dansk bitter lag. Lagen framställes av 4 el vatten, 6 el dram ha fått svenska;rna att krydda till en stark sockerlag och 20 gr gummi arabi riktigt bitter snaps. Ahus Bitter togs fram cum. När gummit är upplöst, är lagen under mitten av 1980-talet. färdig för att mottaga spritblandningen. För övrigt har den lyckosamma försälj• Ett enklare sätt att laga 'besk' är att sticka ningen av Absolut Vodka utomlands sti ett par kvistar malört med blad och blom mulerat till efterföljare. Samtliga märken mor ner i brännvinsflaskan. Efter att ha i Absolutfamiljen har tagits fram med dragit 14 dagar, är drycken färdig." sikte på amerikanska strupar. De är där• Hemkryddat brännvin eller färdigköpt, för kanske inte helt i överensstämmelse kryddat eller ren t: konsumtionsmönstren med skandinavisk smak. varierar mellan olika samhällsklasser. Ur Intresset för hem kryddningen får sin den mycket detaljerade brännvinsförsälj• renässans under 1930-talet. I Sverige sam ningsstatistiken kan man läsa sig till hur manställer Jochum några recept från en dessa mönster varierat mellan trakter och tävling av brännvin under titeln Den lille mellan land och stad. Det sista året utan snapsblandaren (1936). Något senare ut monopol (1916) var 4,6% av stockholm ger Hilbert Nordlander Likörboken (1938) arnas brännvinsinköpi minuthandel kryd och Aperitijboken (1939) på eget förlag i dat, medan lidingöbornas var det till Göteborg. Den sistnämnda är en mycket 42,9% och uppsalabornas till 14,5%. Res välskriven, noggrann handledning i kon ten var alltså okryddat. I Ostergötland sten att krydda brännvin, och torde än i intog linköpingsborna 28,5% kryddat dag höra till de bästa i Sverige. I Danmark brännvin medan norrköpingsborna nöj• samlar Holger Rasmussen recept från fol de sig med 4,6% kryddat. Mönstret att ket och ger ut receptsamlingen Bramd andelen kryddat brännvin är högst i mili vinsgrisen (1948) . Albert Sandklefgör sam tär- och residensstäder och lägst i arbeta malunda i Sverige, i boken 30 sorters kryd- restäder går igen i hela Sverige: Karlskro-
RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 78, nr. 1, 1995 14 Kenneth M. Persson na 11,1 % och Karlshamn 6,5% kryddat. ännu ett nytt varumärke. Och när Absolut Kristianstad 11,9% och Hässleholm 6,5% Vodka sålde bra i USA följdes varumärket kryddat. Malmö 5,6% och Lund 8,4% upp med några nya kryddade sorter. O.S.v. Lägst andel kryddat brännvin fÖ!,e• 1993 kryddar nordbo'n gärna med mal kom på landsbygden. I Torneiilla på Os ört, kummin och pors. Vill han ha färdig• terlen var akvavitens andel av allt sålt blandad akvavit köper han troligen Skå• brännvin 2,1 %. Motsvarande iAnderslöv ne-akvavit, med smak av kummin, anis på Söderslätt var 2,3%. Mina egna erfa och fänkål, i Sverige. I Danmark är det renheter av 1990-talets brännvinskonsum• kumminbrännvinet Aalborg röd aquavit tion är ungefär desamma. Arbetare och och en magbitter Gammel Dansk, med bönder dricker renat, medan akademi alla möjliga örter och kryddor, som gäller. ker och annan medelklass gärna dricker I Norge njuter man av ekvatorvaggad Lys kryddat. På de studentfester som jag nå• holms linie akvavit. gon enstaka gång bevistat i Lund i studie syfte har nästan bara kryddade sorter fö• rekommit om snaps serverats. 1790-talets Tack konsumtionsmönster går igen. Tack till Mirja Lausson och medarbetare vid Vin & Sprithistoriska museet i Stockholm för hjälp med Avslutning att hitta bilder, etiketter och andra fakta till arti keln. Tack också till informationschefArne Halvor Om än recept på akvaviter förekommit sen vid A/S Vinmonopolet i Oslo och dir. Curt sedan 1500-talet verkar bruket av kryddat Nycander vid AB Vin & Sprit i Stockholm för brännvin för njutnings skull ha tagit fart värdefulla diskussioner. Författaren svarar dock först på 1700-talet och då mestadels bland ensam för åsikter och slutsatser i uppsatsen. Letter stedtska föreningen har bidragit med forsknings de tre högre stånden. Då organiserades anslag vilket möjliggjort resor och arbete. Varmt destillatörerna i ämbeten, egna eller ge tack för det. mensamtmed bryggarna, då började kok böckerna innehålla många (ännu använd• bara) kryddrecept och då kom brännvi• net delvis att ersätta importerade varor i Källor och litteratur merkantilismens anda. Mycket talar såle• Otryckta des för att akvavitens genombrott kom Vin & Sprithistoriska museets arkiv, Stockholm under frihetstiden. Traditionen utveckla Arkiv över N.P. Matthiasson, L.O. Smith och I. Bratt Protokoll över styrelseberättelser för Vin-och Spritcen des sedan i början av 1800-talet, men det tralen (1917-1970) var först efter det kommersiella genom Etikettsamlingen brottet 1878 för renat brännvin som hela Tryckta industrin med flaskor, etiketter, reklam Ahlberg, Il Historik öfVer försäljningen af sprit och och varumärken, som vi känner den, sköt sprithaltiga läkemedel från de svenska apoteken, Svensk jarmacrutisk tidskrift 1913, s. 1-6, 17-20,33-37,49-53 fart. Särskilt perioden 1880-1910, då kon och 65-68. kurrensen mellan olika spritreningsverk von Aken, FJ. Kort ajhandling om briinneri,",edskap och och vinhandlare var som starkast, verkar i bränwins-tilwerkning af säd, frukter, bär och r..ötter, samt om jäst-tilredningochdistil/erade briinwinerm. m. Orebro 1788. det avseendet ha varit mycket hektisk. Alm,Jens M. Den norske dram. Oslo 1979. Kryddat brännvin har även därefter haft Ar1}fast S. & Kjaerö, P. Aalborg akvavit gennem 100 aar ... sin betydelse i näringslivet. Introduktio Alborg 1946. Berg, E. Carlshamns Punsch. En krönika. Karlshamn u.å. nen av cellulosasprit krävde något eller Bergman B. Skiinsk mat från mormors tid, andra upplagan. några nya akvavitsorter. Då potatisspriten Malmö 1975. skulle räddas i början av 1930-talet föddes Bergstrand, C.-M. Sjukdomsbot i Västergötland. Göteborg 1950.
RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 78, nr. 1, 1995 Akvavitens historia i Norden 15
Blomqvist, H. l ..-lat och dryck i Sverige. Stockholm 1980. Nicolovius (N. Loven) Folklivet i Skytts härad i Skåne vid Bruun, K & Frånberg P. (red.) Den svenska supen. En bärjan av 180().talet. historia om brännvin, Bratt och fryrakrati. S tockh olm 1985. Nilsson, Nils. Så höjde man sitt glas, i Sk&nskt brännvin, Bruzelius, N. G. Allmogeliveti Tngelstads härad under slutet av Skånes hemfrygds[drllunds &rsbok 1974 s. 117-138. detta drhundrade. Kristianstad 1977. Nordlander, HUbert. Likörboken. Göteborg 1938. Carlsson, H. Svensk brännvinstillverkning genom tiderna. Nordlander, Hilbert. Aperitijboken. Göteborg 1939. Minnesskrift till Sveriges Bränneriidkare[drenings 5O-års jubi Nordstrand, Bo. Bellman och Bacchus. Lund 1973. leum. Kristianstad 1957. Ottosson, Per-Gunnar. Sveriges medeltida läke böcker, Egerin, S. En nödig och nyttig hus-Mlds- och kok-bok ... Stock Sydsvenska medicinhistoriska sällskapets årsskrift 1977. Lund holm 1733. 1977. Fischerström, J. Nya Swenska Economiska Dictionnairen. Persson, K M. Ett bidrag till den svenska bränneritekni• Stockholm 1781. kens historia, i Dcedalus 1994. Forbes, R. J. Short history of the art of distillation. Leiden, Persson, K M. Blekinge bränneriindustri 1855-1971, i Holland 1948. Blekingeboken 1993. Gumbinner,J. L. Handbok i det praktiska brännvinsbränne• Rasch, E. Brännvinsbruket i 1800-talets skånska bonde riet. Göteborg 1840. samhälle, i Skånskt brännvin, Skånes Hemfrygds[Orbuads Hagar H. Gamla svenska likörrecept. Gastronomisk kalen Arsbok 1974, s. 3]-51. der, årg. 19, 1970. Registertidning[dr varumärken 1885-1920. Hammer Ch. B. Chymisk-Oeconomisk Ajhandling om Norske Roman, A. J. RiJ.brännvins [drädling på kall väg genom Akeviter. 1776. filtration samt på varm väg genom destillation. Stockholm Hortulanus, M. T. (J. Metcalf:Johansen och H. Toftiund 1878. Nielsen), 131 kryddersnapse. Köpenhamn 1985. Rålamb, Å. Adelig äfnings Fjortonde Tom. Trägårdz-Book och Jochum (John Sjöstrand), Den lillesnapsblandare:n. Stock Kooke-Book. Stockholm 1690. holm 1936. Sahlin, C. Till falubrännvinets historia, i Dalarnas hem Koge Bog, Köpenhamn 1616. Facsimilupplaga Wormia frygdsbok 1939. num. Ärhus 1966. Sandklef, A. Trettio sorters kryddat brännvin enligt gamla Konungens befallningskavandes fem-drs berättelser över Ble beskrivningar. Halmstad 1947. kinge län 1833-1905. Swe:nskt National-Blad, måndagen den 30 Junii 1817. Kristianstads läns hushdllningssällskap 1814-1964, minnes Teknisk handbok [dr landthush&llare, [ RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 78, nr. 1, 1995 16 Kenneth M. Persson SUMMAR Y The History of Akvavit, Nordic Spiced Aleohol Spiced a1cohol, akvavit, has its origins in the age-c>ld among the middle-class two generations later, but was still tradition of preparing medicines. Non-spiced, as well as less frequentlyfound amongfarmersand workers. Recipes, spiced, a1cohol was introduced to the Nordic countries by descriptions and recommendations concerning akvavit Roman Catholic monks in the late fourteenth century. Il were aimed at the upper dass unti11930. was used solely for medicinal purposes undl about 1480 The ban on home distillation in &andinavia, the with the establishment of the production of gunpowder, development of the temperance movement, and in which a1cohol was utilized as a solvent. The terms competition amongindustrial producers ofakvavit led to which describe the production ofspecied alcohol, as well a successive change in drinking habits. Manufactures as the word akvavit itself, may be traced to this period. advertised with spectacular brand names, fancy labe\s, Evidence ofa high leve! ofalcohol consumption among and sometimes offered good quality. All common akvavit &andinavians is not fotrnd in the literature until the mid brands have their origins in the period from 1850 to the seventeenth century. This may be explained by the shift end of the century. Owners ofrailway hote\sand first dass which took place in the raw materials used in the stills restaurants often offered the smorgasbord with free akva from grapes and wine to barley or rye. This change made vit, which was popular among the growing middle dass. it possible for common people to brew and distill at Non-spiced, neat alcohol was cheaper and long remained home. The custom of using akvavit as an appetizer and/ the preference oftheworkers and farmers, afuctreflected or table drink may be traced back to mid-seventeenth in the sales statistics from this period. century royalty and nobility. Il became more common Translation: Marie Clo:rk Nelson RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 78, nr. 1, 1995