E22 Förbifart Rinkabyholm, Hossmo

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

E22 Förbifart Rinkabyholm, Hossmo E22 Förbifart Rinkabyholm, Hossmo Arkeologisk slutundersökning 2014 Hossmo 3:1, Hossmo socken, Kalmar län, Småland Arkeologisk rapport 2016:23 Fredrik Gunnarsson, Bertil Helgesson, Sandra Lundholm, Ludvig Papmehl-Dufay & Helena Victor E22 Förbifart Rinkabyholm, Hossmo Arkeologisk slutundersökning 2014 Hossmo 3:1, Hossmo socken, Kalmar län, Småland Författare Fredrik Gunnarsson, Bertil Helgesson, Sandra Lundholm, Ludvig Papmehl-Dufay, Helena Victor Copyright Kalmar läns museum Redaktion Per Lekberg, Seija Nyberg Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Förlag Kalmar läns museum ISSN 1400-352X E22 Förbifart Rinkabyholm, Hossmo • Kalmar läns museum Abstract Keywords: Late Iron age, Viking age, Vendel, Stone age, Iron age house, Trade, Silver coin, Pit house, Road. In the autumn of 2014 the Department of Mu- silver coin pieces, fragments from crucibles, led seum Archaeology at Kalmar County Museum weights, and one fragment from a glass beaker. in cooperation with Sydsvensk arkeologi AB Several of the remains date to the late iron age. and Bohusläns museum performed an archaeo- The two long houses located were probably logical excavation in Hossmo 3:1, Hossmo pa- part of one farm unit. The pit house, pieces rish, Småland. The excavation was motivated of slag and wattle and daub from a possible by plans for a new stretch of motorway (E22) kiln indicate crafting on the site. This might from Hossmo and continuing past Rinkaby- be connected with some earlier finds from the holm south of Kalmar municipality. The area is excavation at Binga/Hossmo 1997-99, where characterized by fields and small areas of forest several remains of trade and craft was located and hills close to the coast. The results showed 150 m south of the current excavation site. We some stone age activities on the site, but a main suggest that the site at Hossmo 3:1 was part of focus of the results were remains from the late a larger complex with a central settlement, pro- iron age. These were mainly two three-aisled bably a Husaby, and areas of both trading and houses, a fence, a pit house, a road, some pits craft compiling a Late Iron Age Central place. and an oven. Among the finds were Iron Age The Central Place can be called the Hossmo pottery, several metal artefacts of scrap metal, complex. a Stone age axe, spindle whirls, two glass beads, 4 E22 Förbifart Rinkabyholm, Hossmo • Kalmar läns museum Innehåll Sammanfattning .................................................................................................7 Inledning ..............................................................................................................9 Topografi och fornlämningsmiljö ....................................................................11 Fornlämningsbilden ....................................................................................................................11 Forskningshistorik .....................................................................................................................11 Undersökningsområdet ............................................................................................................17 Syfte och frågeställning ....................................................................................22 Övergripande frågeställning .....................................................................................................22 Genomförande .................................................................................................25 Resultat .............................................................................................................27 Vägen, A102 .................................................................................................................................27 Hus ................................................................................................................................................33 Ugnen, A558 ................................................................................................................................39 Hägnad, A104 ..............................................................................................................................40 Nedgrävningar ............................................................................................................................40 Lager .............................................................................................................................................45 Härdar ..........................................................................................................................................47 Fynd ..............................................................................................................................................47 Tolkning av resultat ..........................................................................................55 Stenålder ......................................................................................................................................55 Hossmo ........................................................................................................................................55 Vägen ............................................................................................................................................55 Huslämningar ..............................................................................................................................57 Ugnen ...........................................................................................................................................58 Boplatsens övriga lämningar ....................................................................................................59 Fyndmaterialet ............................................................................................................................59 Boplatsens organisation ............................................................................................................60 Ett centralplatskomplex – Ett Hossmo komplex .................................................................61 Sammanfattning av kronologin ................................................................................................62 Utvärdering av måluppfyllelse ........................................................................65 Tekniska och administrativa uppgifter ...........................................................67 Referenser .........................................................................................................68 Bilagor ...............................................................................................................75 5 E22 Förbifart Rinkabyholm, Hossmo • Kalmar läns museum Skala 1:1 000 000 Figur 1. Kalmar län med undersökningsplatsen markerad (gul prick). 6 E22 Förbifart Rinkabyholm, Hossmo • Kalmar läns museum Sammanfattning Under hösten 2014 genomfördes en arkeolo- som påträffades inom undersökningsområ- gisk undersökning inom delar av stenålders- det var 32 stolphål varur två stolpburna hus boplatsen RAÄ 128 i Hossmo sn, Kalmar kunde urskiljas, ett grophus, en hägnad, sex kommun. Anledningen var den förbifart för härdar, en ugn, 26 nedgrävningar och en väg. väg E22 söder om Kalmar som ska anläggas Bland fynden finns flera metallföremål, bland av Trafikverket. Vägen ska gå från Hossmo i annat en nål (Cu), en nål från ett vikingatida söder, väster om Rinkabyholm och upp till Väg ringspänne, smältor, minst tre silvermynts- 25. Undersökningsytan var 5250 m2 stor och fragment, varav ett afrikanskt och två tyska, låg i åkermarken direkt norr om den norra in- samt silverklipp. Andra fynd som påträffades farten till Ljungbyholm från E22. Landskapet vid undersökningen var ett fragment av förhis- är ett öppet odlingslandskap som bryts upp av toriskt glas, keramik, fragment från vävtyng- skogsdungar och mindre impediment. Höjden der, slagg, två glaspärlor, en halv trindyxa, ett över havet varierar inom ytan mellan ca 5 och fragment av en förmodad guldgubbepatris, 10 m. Hossmo sn är rik på fornlämningar och fragment av gjutformar och bränd lera från i området finns sedan tidigare lämningar och ugnsvägg. fynd daterade till perioderna äldre stenålder Husen som undersöktes daterades till ro- till yngre järnålder. I området har flera fynd av mersk järnålder och bestod av en ekonomi- högstatus föremål gjorts från yngre järnålder. byggnad samt ett treskeppigt långhus. På Dessa ligger till grund för den diskussion som grund av dateringar och typologi förefaller det finns kring centralplatserna i Möre, och hur som om såväl grophus som stolpburna hus är dessa har legat till grund för stadsbildningen av från romersk järnålder. Flera gropar och fynd- Kalmar (Hellberg 1979). Ungefär 150 m söder materialet tyder på en omläggning av bebyg- om undersökningsområdet, Hossmo 3:1 ge- gelsen kanske i tidig vendeltid, då bebyggelsen nomfördes en undersökning 1997-99 i Binga/ tycks försvinna och området tydligen blir en Hossmo där flera lämningar påträffades efter renodlad handels- och verkstadsplats. Läm- hantverk som smide och bronsgjutning. Även ningar på platsen förefaller höra samman med gravar ifrån vikingatid undersöktes (Gustafs- det hantverks och handelskomplex som under- son et al 2000). I närheten av området ligger sökts söder om området i Binga/Hossmo 1997- också Hossmo kyrka som uppfördes i början 99 (Gustafsson et al 2000). Det grophus som av 1100-talet (Anglert 1993: 151ff). undersöktes talar
Recommended publications
  • Kalmar Kommun Medieplan För Folkbiblioteken I Kalmar Kommun
    Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Inköp ........................................................................................................................................... 4 Översyn av beståndet ................................................................................................................. 5 Fjärrlån ....................................................................................................................................... 6 Gåvor .......................................................................................................................................... 6 Litteraturstöden .......................................................................................................................... 6 Offentligt tryck ........................................................................................................................... 6 Tidningar och tidskrifter ............................................................................................................. 6 Litteratur för personer med särskilda behov............................................................................... 7 Litteratur på andra språk än svenska .......................................................................................... 7 Lokalsamlingen .........................................................................................................................
    [Show full text]
  • Nulägesbeskrivning
    Bilaga 1 Nulägesbeskrivning Innehåll 1 KOMMUNAL AVFALLSORGANISATION 5 2 BESKRIVNING AV ORGANISATIONEN 6 2.1 Geografiskt läge och infrastruktur................................................ 6 2.2 Befolkning................................................................................... 6 2.3 Näringslivsstruktur........................................................................ 7 3 AVFALLSMÄNGDER 9 3.1 Avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar................. 9 3.2 Avfall som omfattas av producentansvar..................................... 10 3.3 Övrigt avfall................................................................................10 3.4 Jämförelse med andra kommuner............................................... 11 3.5 Kärl- och säckavfallets sammansättning...................................... 12 4 INSAMLING OCH BEHANDLING 15 4.1 Avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar............... 15 4.1.1 Kärl- och säckavfall....................................................................... 15 4.1.2 Grovavfall..................................................................................... 15 4.1.3 Latrinavfall.................................................................................... 16 4.1.4 Slam............................................................................................. 16 4.1.5 Farligt avfall.................................................................................. 17 4.2 Avfall som omfattas av producentansvar..................................... 17 4.2.1 Tidningspapper
    [Show full text]
  • Uppdrag Att Ändra Detaljplaner I Rinkabyholm
    TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Magnus Juhlin 2021-05-05 KS 2021/0457 0480-45 41 74 Kommunstyrelsens planutskott Uppdrag att ändra detaljplaner i Rinkabyholm Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott ger samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ändra gällande byggnadsplaner i Rinkabyholm för att formalisera ett kommunalt huvudmannaskap för gator och andra allmänna platser. Bakgrund Efter beslut i dåvarande gatunämnden som fattades 1985-09-18 (Dnr 33/85- 351) har kommunen i praktiken övertagit ansvaret för vägarna inom verksamhetsområdena för vägföreningarna Smedby, Rinkabyholm, Dörbylund, Ljungbyholm, Vassmolösa, Trekanten, Läckeby och Rockneby. Formellt och juridiskt behöll dock vägföreningen fortfarande ansvaret för de allmänna platserna. Kassorna tillföll kommunen men föreningarna skulle finnas kvar juridiskt och ha en kontaktperson som kommunen kunde prata med. Inga avtal skrevs. Föreningarna upprätthölls dock inte och sedan många år finns varken styrelser, eller verksamhet. De är nu så kallade ”sovande” vägföreningar och i samtliga ovanstående orter utom Ljungbyholm finns fortfarande sovande vägföreningar som formellt sett har rätten till gator och allmänna platser i orterna, fastän kommunen har ansvaret i praktiken. Visst arbete med att även formellt och juridiskt ta över huvudmannaskapet inom dessa vägföreningars områden har skett sedan dess beslutet om att ta över väghållningen fattades. 1993-02-24 beslutade gatunämnden att tillskriva Lantmäterimyndigheten för att avveckla ovan nämnda vägföreningar samt att gatukontoret från det datum som skulle beslutas i förrättning överta ansvar och befogenheter från föreningarna. Lantmäteriförrättningarna ställdes dock in, eftersom det i dessa områden gäller i huvudsak äldre byggnadsplaner som detaljplan och dessa stipulerar ett enskilt huvudmannaskap. Vägföreningarna kan inte tas bort förrän detaljplanerna ändrats till kommunalt huvudmannaskap. I början av 2000-talet har planändringar genomförts för vägföreningsområdena i Ljungbyholm och under 2010-talet i delar av Trekanten.
    [Show full text]
  • Kalmar Kommuns Industriarv
    Kalmar kommuns industriarv Lotta Lamke och Susann Johannisson Industriarvsprojektet, rapport december 2009 Kalmar läns museum Foto utsida: Tändsticksask från Kalmar tändsticksfabrik. Foto ur Kalmar läns museums arkiv. Foto nedan: Jojon ”Kalmartrissan” tillverkad på Elfverson & Co, f.d. Kalmar Bobbin i Påryd. 2010-02-12 Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns museum 2 Förutsättningar 5 Om ”Kalmar kommuns industriarv” 5 Kommunbeskrivning 5 Museer, projekt m.m. (utveckling) 9 Kunskapsunderlag (dokumentation) 10 Planinstitut m.m. (säkerställande) 13 Kalmar kommuns industriarv 15 GIS-bas 15 Fältbesiktning 19 Industriarvsmöte 38 Slutsatser 39 Utvalda miljöer med åtgärdsförslag 39 Bilagor: A. Minnesanteckningar från industriarvsmöte B. Karta: Industrier i Kalmar kommun C. Karta: Största industriarbetsplatserna 3 4 Förutsättningar Om ”Kalmar kommuns industriarv” Detta arbete syftar till att beskriva Kalmar kommuns kulturhistoriskt viktigaste industrimiljöer med avseende på deras industrihistoriska innehåll och kulturmiljövärden. Arbetet syftar även till att peka på olika möjligheter att tillvarata och utveckla dessa miljöer. Handlingen har arbetats fram under 2009 av antikvarie Lotta Lamke och bebyggelseantikvarie Susann Johannisson vid Kalmar läns museum i samarbete med bebyggelseantikvarie Ewa Juneborg, Kalmar kommun. Arbetet har finansierats av Kalmar kommun, Regionförbundet och Länsstyrelsen i Kalmar län. Kalmar läns museum har bidragit med viss arbetstid som egeninsats. Arbetet baseras på den kartläggning av Kalmar kommuns industrihistoria som gjorts i samarbete mellan Kalmar läns museum och hembygdsföreningarna år 2001, inom ramen för det s.k. Industriarvsprojektet, som bedrevs av Länsstyrelsen, Regionförbundet och Kalmar läns museum. Med utgångspunkt från kartläggningen har ett antal industrimiljöer utvalts och besiktigats i fält. Därefter har urvalet av miljöer och de olika miljöernas förutsättningar diskuterats på ett möte med företrädare för kommunen och hembygdsföreningarna.
    [Show full text]
  • Agenda & Practical Details
    “THANK YOU FOR CYCLING” TACK FÖR ATT DU CYKLAR MARKETING CONCEPT AND COMMUNICATION PLAN FOR BICYCLE CITY KALMAR RENATE FOKS KALMAR MUNICIPALITY NOVEMBER 2013 BACKGROUND INFORMATION: Since 2010, the working group for Kalmar Bicycle City has been working to raise the status of cycling both internally in our organisation and externally. The understanding of what Kalmar Bicycle City does and stands for has been incomplete and fragmented, and it has therefore become necessary to have a communication plan that clarifies how the project's message should be communicated in various forums and to various target groups. It will create an understanding of the work done in the project and to convey a positive feeling when thinking of Kalmar and cycling. A communication platform has been developed using a back casting model. In this approach a future vision helps us to work towards the goal here and now. This platform will work towards a better profile towards the media and an increase in the appreciation of the work of Kalmar Bicycle City by the local residents. By using the communication platform, the messages can be consistent regardless the source within the organisation. This will lead to a better use of resources, where one does not have to reinvent the wheel every time a message should be communicated. Through coordinated, strategic and thoughtful communication, we can clarify Kalmar Bicycle City which in its turn will increase its effectiveness. MUNICIPAL COMMUNICATION PLAN The former department for communication has developed a general communication plan for the City of Kalmar. These guidelines form the basis for all communication, including communication of Kalmar Bicycle City.
    [Show full text]
  • Sportlovsaktiviteter I Kalmar Med Omnejd Under V.8, 17-23/2-2014
    Sportlovsaktiviteter i Kalmar med omnejd under v.8, 17-23/2-2014 PÅRYD TENNIS JYMPA från 10 år VISNING AV OCH KÖRNING PÅ FÖR- SKÄLBY 4H från 8 år LINDSDAL BOLLSPORT Smedby Tennisklubb FRISKIS & SVETTIS ENINGENS MODELLJÄRNVÄG Kaninskötarkurs GYMMIX IFK Påryd Prova på tennis Borgmästargatan 11 Kalmar Modelljärnvägsklubb Tisdag 14.00-18.00 Förlösa GoIF Måndag-fredag Tisdag och torsdag 18.00-20.00 Måndag, onsdag och fredag Lördag 15/2 och lördag 22/2 Onsdag 8.30-12.30 Gympa Sporthallen i Lindsdal: Bordtennis 10.00-12.00 Barkestorpshallen jympa 12.00-13.00 Gratis Drop in, kl. 14.00-16.00 Föreningslokalen på Kostnad 250 kr (ingår medlemsavgift Måndag 19.30 Medelgympa Ståthållaregatan 60, ingång från ga- Lindsdalsskolans gymnastiksal: Innebandy/Fotboll 13.00-15.00 Anmälan senast 16/2 till platsbegränsat och fika) Ponnyridning varje dag veln. Alla är välkomna Ingen kostnad Tisdag 19.00 Crosstraining Badminton 15.00-16.00 Lars Johansson 0768- 69 92 71 Receptionen 0480-225 24 13.00. Kostnad 20 kr Ingen föranmälan Onsdag 17.30 Lättgympa Gympa/dans Information på hemsidan: Anmälan sker till 0480-237 79 Onsdag 19.00 Medelgympa Se: www.svenskalag.se/ifkparyd CENTRALA KALMAR JUDO från 12 år www.kmjk.se eller [email protected] Torsdag 18.30 Medelgympa Påryds sporthall (gympa i gymnastik- BOWLING Kalmar Budoklubb Daniel Jonsson 070- 635 31 20 Torsdag 19.30 Yoga salen) Alla intresserade är välkomna. Kalmar Superbowl Måndag och onsdag 17.00 SPELKONVENT – 20 års jubileum Lördag 9.00 Medelgympa Ingen föranmälan Bowla på Kalmar Superbowl alla dagar Budohallen i Kalmar Sportcenter OLYMPISK TYNGDLYFTNING Föreningen Calcon Alla åldrar, ingen föranmälan Bengt Jansson 070- 559 13 00 (vid köpcentrat Giraffen) Långärmade gympakläder/mjukiskläder Kalmar Atletklubb Fredag 21/2 kl.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]
  • Ortsanalys Halltorp
    Bygga, bo och miljö Ortsanalys Halltorp kalmar.se1 Innehåll Ortsanalys Halltorp .................................................. 5 Funktioner ...............................................................25 Bakgrund ........................................................................5 Handel och service ................................................... 25 Offentlig verksamhet .............................................. 25 Geografi ...................................................................... 6 Industri och produktion ......................................... 25 Läge ����������������������������������������������������������������������������������6 Kultur, fritid och idrott ........................................... 25 Karaktär ...........................................................................6 Befolkning ......................................................................6 Trafik .........................................................................27 Gång- och cykeltrafik ............................................. 27 Historia ....................................................................... 8 Kollektivtrafik ............................................................. 27 Biltrafik och vägstruktur ......................................... 27 Planeringsförutsättningar ....................................10 Allmänna intressen för infrastruktur Teknisk infrastruktur ..............................................29 och kultur ...................................................................
    [Show full text]
  • Kalmar Läns Författningssamling
    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 1996:86 Lokala trafikföreskrifter Utkom från Länsstyrelsen har genom beslut den 6 december 1996 med stöd av 147§ trycket vägtrafikkungörelsen meddelat nedan angivna lokala trafikföreskrifter. 1996-12-13 Kod Kommun Allmän väg nr Sträcka Föreskriften Giltig- /avgränsning s innebörd hetstid 34 Torsås E22 Länsgränsen K/H-län, Huvudled Tills Brömsebro- vidare kommungränsen Torsås kommun/Kalmar kommun Anslutande vägar och utfarter med stopplikt: Ensk väg till Råsen Ensk väg till Brömsebro o Gullemåla Allmän väg 516 till Brömsebro o Gullamåla Allmän väg 516 till Bredavik Ensk väg H 444 U till Törneryd Allmän väg 512 till Bröms Ensk väg H 643 U till Skubbebo Ensk väg H 643 U till Öningaryd Ensk väg H 1546 U till Rotavik Ensk väg H 603 U till Södra Kärr och Grisbäck Ensk väg till Högaholm (f.d. riksvägen) Ensk väg till Järnsida Ensk väg H 1068 U till Järnsida Utfart fr rastpl vid Järnsida Allmän väg 518 till N. Tång Ensk väg till Skäppevik (mittemot allmän väg 518 till N. Tång) Ensk väg H 844 U till Skorrö Ensk väg H 845 U till Skäppevik Ensk väg H 799 U till Bockekulla Allmän väg 527 till Bergkvara hamn Ensk väg H 800 U till Ragnabo, norra anslutn. Ensk väg H 1158 U till Ekelunda, södra anslutn. Ensk väg H 299 U till Påbonäs Länsstyrelsens tryckeri, Kalmar ISSN 0347-156X 08FS 1996:86 sid b (7) Ensk väg H 1158 U till Ekelunda jämte grenväg, norra anslutn.. Allmän väg 539 till Halltorp Ensk väg H 300 U till Gunnarstorp Kod Kommun Allmän väg Sträcka Föreskriftens Giltig- nr /avgränsning innebörd
    [Show full text]
  • This Is a Digital Version of a Book Published
    http://www.diva-portal.org This is a digital version of a book published by Stads- och kommunhistoriska institutet. Citation for the original published paper (version of record): Nilsson, L. (2000) Stadens tid. Om periodgränser i lokalhistorien. Kalmar och Möre i det 20:e århundradet. Studier i stads- och kommunhistoria, 19. This digital version is provided by Stockholm University Library in agreement with the author. May be used according to current laws. Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn:nbn:se:su:diva-128253 STUDIER I STADS- OCH KOMMUNHISTORIA /19 STADS- OCH KOMMUN­ HISTORISKA INSTITUTET Stadens tid 2 LARS NILSSON Stadens tid Om periodgränser i lokalhistorien Kalmar och Möre i det 20:e århundradet STADS- OCH KOMMUN - HISTORISKA INSTITUTET The main issue of this study is to discuss the question of périodisation within modern urban and local history. For a long time it has been rather common in Sweden to periodise local development with references to national history. However, during last decades several scholars have argued for a local périodisation based not on national events but on the town’s own experiences and premises. My point here is that both methods can be relevant. We can not talk about one single way for périodisation. Everything depends on the researcher’s perspective. A national périodisation is for example to be preferred by a scholar interested to find out how global or national trends effect local development. On the other hand, when writing a city biography a local périodisation may turn out as superior to a national one.
    [Show full text]
  • E22 Förbifart Rinkabyholm
    E22 Förbifart Rinkabyholm Arkeologiska förundersökningar 2013 Lokalerna Hossmo Väst, Hossmo Öst, Skyttlahagen och Trafikplats E22/Väg 25. Fastigheterna Hossmo 3:1, Rinkaby 9:2, 13:3 och Dörby 8:7, Hossmo och Dörby socknar, Kalmar län Ludvig Papmehl-Dufay, Nicholas Nilsson, Alf Ericsson, Kenneth Alexandersson, Ivonne Dutra Leivas, John Ljungkvist och Jens Heimdahl KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:6 Gärdslösa kyrka • Kalmar läns museum E22 Förbifart Rinkabyholm Arkeologiska förundersökningar 2013 Lokalerna Hossmo Väst, Hossmo Öst, Skyttlahagen och Trafikplats E22/Väg 25. Fastigheterna Hossmo 3:1, Rinkaby 9:2, 13:3 och Dörby 8:7, Hossmo och Dörby socknar, Kalmar län Författare Ludvig Papmehl-Dufay, Nicholas Nilsson, Alf Ericsson, Kenneth Alexandersson, Ivonne Dutra Leivas, John Ljungkvist och Jens Heimdahl Copyright Kalmar läns museum Redaktion Per Lekberg, Seija Nyberg Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Förlag Kalmar läns museum ISSN 1400-352X E22 Förbifart Rinkabyholm • Kalmar läns museum E22 Förbifart Rinkabyholm • Kalmar läns museum Abstract Keywords: Archaeological trial excavation, E22 highway south of Kalmar, Stone Age, Bronze Age, Iron Age, vendel period, settlements, traces of farming, clearance cairns. During two weeks in early June 2013, Kalmar dated to the Viking Age. If this is consistent with County Museum (KLM) conducted archaeologi- an approximate date of the road, a highly interes- cal site evaluations at four separate locations along ting connection can be assumed with a site exca- the course of the new E22 highway bypassing Rin- vated a short distance to the SE in 1997 at which a kabyholm, just south of Kalmar, SE Sweden. The number of traces of various crafts as well as graves project included collaboration with the National from mainly the Vendel and Viking periods were Heritage Board in Linköping, which took part in detected.
    [Show full text]
  • Anmälda Brott Kalmar Kommun
    Kalmar badplatser Tillgänglighet 2017 17 maj // TL Kommunens alla badplatser att inventera WWW Kalmar badplatser • Referensgrupp – Kommunen har i tillgänglighetsrådet ett pågående arbete med tillgänglighet och inkluderar nu även kommunens allmänna utomhusbadplatser. Kalmar badplatser • Vad är bra tillgänglighet? – Olika behov – Status, inventera – Handlingsplan – EAH 2005 Kalmar badplatser • Bra tillgänglighet – ”100-lista” • Inventera • Handlingsplan • EAH • Prioritet En toalett En grillplats Bläddra i bilder Kalmar badplatser WWW Exempel på liftar Kalmar badplatser WWW Exempel på liftar Kalmar badplatser • enkel och smart lösning • max "travel" är 1600 mm. Vi behöver ca 2600 mm Kalmar badplatser Nyutveckling Kalmar En ramp • Gjuten? • Lös? • Vattenytan vid badrampens slut (yttre vilplan) bör vara ca 90 cm ovan gångplanet • Vattendjupet behöver därför här vara ca 105 cm och vara ca 20 m från stranden. Problematiken med tillgänglighet för rullstolsbundna • Ramp som köpts in och testats på Kalmarsundsbryggan höll inte • En betong ramp blir hal och därmed farlig att använda • En träramp från befintlig brygga blir 70 meter lång och måste tas upp varje år på grund av sjön • Ingen lösning finns på marknaden för att transportera rullstolsbundna vertikalt ner i vattnet från en höjd av 3 meter. Lösningar för lift på marknaden för vatten finns endast för pooler Ingen leverantör klarar höjden 2-3 meter eller vill utveckla Lösningar för lift på marknaden för torrt klarar ej vatten Alternativ lösning Kalmar badplatser Kalmar badplatser Uppdatera hemsidor
    [Show full text]