Februari 2019 Nr 29 VÄSTERNORRLANDS IDROTTSARV

Medlemstidning för Västernorrlands IdrottsHistoriska Sällskap

Sigvard Jonsson , Rossöns IF. Förste Västernorrländske segrare i Vasaloppet 1956.

Ordföranden har ordet Innehåll i detta nummer: Sida Styrelsen i Sällskapet har diskuterat att ge ut en Ordföranden har ordet 2 bok om de största idrottshändelserna/idrotts- männen/idrottskvinnorna, genom åren, i Väster- Årsmötet 2019 3 norrland. Har ni idéer kring detta och kanske vill medverka i arbetet så kontakta någon i vår styrelse. Verksamhetsrapport 2018 4 År 2018 har passerat och, med glädje, kan vi notera Västernorrlands framgångar en utökad och uppskattad verksamhet i Sällskapet. På våra sex kaféer har närmare 250 personer lyss- i Vasaloppen, Del 1 5 nat till idrottshistoria och lite annat. Sven Selånger - Holmenkollen 1939 10 Upplagan av vår medlemstidning stiger och vi trycker nu upp mer än 250 exemplar. Våra Bragdmedaljörer och Vi summerar det gångna året på vårt årsmöte i Jerringprisvinnare 13 mars. På mötet i Sundsvall kommer Svensk Idrotts högste företrädare, Björn Eriksson, att delta. Våra kaféträffar 15 Han är ordförande i Riksidrottsförbundet och i SISU Idrottsutbildarna och kommer att berätta om IF Älgarna 100 år 19 sin roll inom idrotten och det aktuella läget för Svensk Idrott. Krönikan - Skidskyttehistoria 24 Vi ses på årsmötet. Sportklyschor 26 Du får inte missa Björn Erikssons framträdande. Det brukar vara en ”stark” upplevelse. Boktips- Springa 27

Ledare

Vi börjar årets utgivning med ett nummer med klar vinterprofil – Vasaloppet, Sven Se- långer och Skidskytte - men naturligtvis en hel del annat som jag hoppas ni skall tycka är intressant.

Februari är ju en intensiv idrottsmånad med bland annat flera Världsmästerskap, men jag Leif Thunman hoppas att det blir tid över för egen motion inte bara sittande framför TV-apparaten. Många av oss som läser detta blad har för- Dags att betala årsavgiften modligen barnbarn. Försök att locka med dom ut för att motionera. Barnens föräldrar Det är nu dags att betala kanske inte hinner med det och vi läser ju att medlemsavgiften för 2019. våra ungdomar rör på sig för litet. Avgiften är 200: - eller för En lämplig och betydelsefull uppgift för oss familjemedlemskap (2 personer) 300: -. mor- eller farföräldrar. Dessutom kul. Vi ses i spåret eller backen och hoppas på fina Avgiften kan betalas till pg 59 77 71-5 svenska framgångar i kommande VM. eller bg 750–5266. Leif Bolin Använd gärna inbetalningskortet som bifogas tidningen.

2 Årsmötet 2019

Västernorrlands idrotts- historiska sällskap inbjuder till årsmöte och föredrag i Kulturmagasinet Packhusgatan 4 i Sundsvall måndagen den 25 mars enligt detta program: 17.30 Kaffe/te 18.00 Björn Eriksson, Riksidrotts­ förbundets ordförande, berättar om svensk idrott och sin roll där 18.45 Årsmöte

ÅRSMÖTE 2019 Valberedningens förslag Funktionärer vid årsmötet Föredragningslista Ordförande: Björn Eriksson 1. Årsmötets öppnande. Sekreterare: Lars Sjölund 2. Val av ordförande och sekreterare för årsmötet. Styrelseledamöter 3. Val av två protokollsjusterare/rösträknare att Antal ledamöter sju + två suppleanter jämte ordförande justera protokollet. Ordförande: Leif Thunman, omval, ett år 4. Fråga om mötets behöriga utlysning. Ledamöter: Bertil Astby, omval, två år 5. Fastställande av föredragningslista. Sven Eklund, omval, två år Lars Sjölund, omval, två år 6. Behandling av verksamhetsberättelse. Leif Bolin, ett år kvar 7. Revisorernas berättelse. Erik O Sjödin, ett år kvar Ulrika Hådén, ett år kvar 8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. Suppleanter: Per-Anders Westin, nyval 9. Fastställande av årsavgift för 2020. Göran Hällström, nyval 10. Styrelsens förslag till verksamhetsplan och Revisor: Bo Anders Öberg, omval budget för kommande verksamhetsåret. Revisorsers.: Hans Nordén, omval 11. Beslut om antalet ledamöter i styrelsen. Styrelsens förslag till verksamhetsplan 2019/20 12. Val av styrelseordförande för en tid av ett år. Mål: 13. Val av halva antalet styrelseledamöter för en tid Ökat antal kaféträffar, minst en per kommun. av två år. Ökat antal medlemmar. 14. Val av en revisor och en suppleant för en tid av Utgivning av fyra nummer av medlemstidningen. ett år. Budget, Kkr: 15. Val av valberedning för ett år. En av dessa utses Medlemsavgifter 36 000 till sammankallande. Erhållna bidrag 25 000 16. Behandling av styrelsens förslag och eventuella Sålda annonser 3 000 motioner. Summa intäkter 64 000 Medlemstidningen -37 000 17. Övriga frågor. Resor och möten -14 000 18. Avslutning av årsmötet. Övriga kostnader -9 000 Summa kostnader -60 000 Resultat 4 000 3 Styrelsen för Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap avger nedan sin verksamhetsrapport för 2018. Ekonomirapporten avser kalenderåret 2018 medan andra uppgifter avser tiden från årsmötet 2018 fram till dagen för denna rapports undertecknande.

Föreningens bildande och ändamål Aktiviteter under verksamhetsperioden Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap bildades i Fyra nummer av medlemstidningen, Västernorrlands januari 2011. Nu gällande ändamålsbeskrivning: Sällskapet har som ändamål att inom Västernorrland väcka Idrottsarv, har givits ut. och underhålla intresset för idrottshistoria och förena dem, Sex idrottskaféer: som delar detta intresse. 1. Härnösand - Idrottsbilder från länet För att leva upp till detta ger Sällskapet ut medlemstid- 2. Härnösand - OS-drömmar och entreprenörskap ningen Västernorrlands Idrottsarv, har en hemsida, håller 3. Kramfors - Skidåkare från Kramfors kaféträffar med föredragshållare och håller egna föredrag. 4. Kramfors - Skid-SM 1945 Sällskapet samarbetar med Föreningsarkivet Väster- 5. Njurunda - Brottarminnen norrland, Västernorrlands Idrottsförbund, samt SISU 6. Timrå - Simmarhistoria Idrottsutbildarna Västernorrland. Dessutom har det varit två träffar vardera i Örnsköldsvik och Sollefteå för att förbereda kommande aktiviteter. Årsmötet 2018 och Sällskapets funktionärer Årsmötet 2018 hölls den 20 april på Härnösands Folk- högskola med 27 medlemmar närvarande. Mötesordfö- rande var Christer Pallin, f.d. chefsjurist på Riksidrotts- Ekonomisk rapport i kronor förbundet. Efter årsmötet berättade Christer anekdoter och erfarenheter från sitt yrkesliv, mycket underhållande.

Styrelsen Efter val på årsmötet och styrelsens konstituering har styrelsen varit denna: Leif Thunman, ordförande, nyval ett år Leif Bolin, vice ordförande, omval två år Bertil Astby, kassör, nyval ett år Erik O Sjödin, omval två år Ulrika Hådén, omval två år Lars Sjölund, sekreterare, ett år kvar Sven Eklund, ett år kvar Fem styrelsesammanträden har hållits under året.

Revisorer Bo Anders Öberg, ordinarie och Hans Nordén, ersät- tare, valda på ett år.

Valberedning Göran Ledell, sammankallande, Kjell Carnbro och Ulla Nilsson.

Föreningens medlemmar Föreningen hade per 2018-12-31 175 medlemmar mot 163 ett år tidigare.

Härnösand 2019-02-04

Leif Thunman Leif Bolin Sven Eklund Ulrika Hådén

Erik O Sjödin Lars Sjölund Bertil Astby

4 Västernorrlands framgångar i Vasaloppen, Del 1

Vasaloppet är ju ett av absolut största idrottshändelserna under året i Sverige. Inför årets Vasalopp har vår styrelseledamot, Vasaloppsexpert och flitig medarbetare i vår tidning, Erik O. Sjödin att i två artiklar kartlägga hur Västernorrlands skidåkare har lyckats i den klassiska tävlingen som alltid genomförs den första söndagen i mars. Den första artikeln finns med i detta nummer, se nedan, och den andra artikeln publiceras i nästa nummer av Västernorrlands IdrottsArv. Red.

Västernorrlands skidåkare har varit flitigt representerade i Vasaloppsresultatens toppskikt genom tiderna. Det kan konstateras vid en närmare genomgång av hur de placerat sig bland de 25 första från starten 1922 till förra årets lopp, 2018. Bland männen har västernorrlänningarna kommit bland de 25 första vid 114 tillfällen, där Håkan Westin, Graninge-Alliansen varit flitigast förekommande med 11 lopp, följd av Oscar Svärd, Sollefteå SK med 6 lopp. Håkan Westin är den som dominerar genom att dessutom som enda västernorr- länning, vunnit Vasaloppet vid två tillfällen – 1993 och 1996! Bland kvinnorna, som fick sitt eget Vasalopp 1991 har topplaceringarna hunnit bli 49 (kan jämföras med männens 44 under samma tidsperiod) och där är det Årsundas IF:s Nina Lintzén och Sollefteå SK:s långloppsspecialist Britta Johansson Norgren som placerat sig bland de 25 bästa vid 6 tillfällen vardera. Det dröjde innan vi fick den första vasaloppssegern på den kvinnliga sidan, men 2017 var det dags för Britta Johansson Norgren att bli först över mållinjen i Mora.

5 Västernorrländska segrare Förste västernorrlänning – Sigvard Jonsson, Rossöns IF debuterade som 33-åring och överraskade all expertis i Vasaloppet 1956. Många var det som trodde att OS-guldmedaljören från Cortina samma år och fjolårssegrare i Vasaloppet – , Lima lätt skulle åka hem segern. Men redan från bör- jan drog ”Likenäsarn” Arthur Olsson upp farten och ledde i Tännäng, tätt följd av Rossöns Sigvard Jons- son, känd långloppsåkare med bland annat dubbelseger i Flyktingloppet över 44 km, 1953 och 1954. (Senare vann han detta lopp ytterligare två gånger, 1956 och 1957). Artur Olsson tröttnade, men Sigvard Jonsson fortsatte med oförändrad fart. Den som försökte ge honom en match var en annan västernorrlän- ning, nämligen Arild Wiklander från Tynderö som växeldrog med Sigvard Jonsson fram till Eldris.

Sigvard Jonsson , Rossöns IF. Förste Västernorrländske segrare i Vasaloppet 1956.

Köldloppet 1987 Drygt trettio år senare var dags för näste västernorr- länning att vinna Vasaloppet. Året var 1987 och det skulle bli ett Vasalopp som gick till historien på flera sätt. Anders Larsson, Bondsjöhöjdens IK, föga favorittippad efter att ha blivit 5:a två år innan och 46:e man 1986. Nu slog han till i stor stil i vad som sedan kom att benämnas som ”Köldloppet” i Vasa- loppshistorien. Vid starten i Sälen visade termome- tern på minus 29 grader och vid kontrollen i Tän- näng uppmättes minus 32. (1926 när Särna- Hedlund vann uppmättes -30 vid starten, och 1935 när Arthur Häggblad stod som segrare var det hela - 22 vid målgången i Mora! På den tiden var delta- garantalet mer begränsat. 1987 var antalet åkare vid starten 9 627, men i mål endast 8 313. Många bröt på grund av den stränga kylan.) Nåväl, Anders Larsson såg inte ut att lida av kylan utan låg hela tiden med i tätklungan bland storheter som gamle finske storåkaren , bröderna Örjan och Anders Blomqvist, Sven-Erik Danielsson Håkan Westin 1996 och Schweizaren Paul Grünenfelder.

6 Fem kilometer från mål hade klungan reducerats till en trio bestående av Örjan, Anders och Sven- Erik. När sedan ledande Örjan Blomqvist satte in ett tufft ryck fick Danielsson släppa lite. Striden stod sedan över upploppet mellan Örjan och An- ders, där Anders Larssons spurtstyrka till slut gav honom segern med fyra sekunder! I Vasaloppet 1987 förbjöds skateåkning och kontrollanter fanns utplacerade för att bevaka att det endast förekom klassisk stil. 1987 fick för första gången en 19-åring starta i Va- saloppet. Det var Birger Fält som i TV:s frågepro- gram ”Kvitt eller Dubbelt” vunnit 48 000:- i ämnet ”Vasaloppet” (motsvarande 94 386:- i dagens pen- ningvärde). Han fick dispens, men var även innan frågeprogrammet en duktig skidåkare. Det visade han upp genom att åka de nio milen på 5.13,34 och kom på en hedrande 239:e plats. Anders Larsson med Kranskulla 1987 (infälld Anders Larsson 1987)

Lång väntan på seger Bland de kvinnliga skidåkarna dröjde det länge in- I den samlade historiken för kvinnornas Vasalopp nan vi fick se någon från Västernorrland som först (från 1991 och framåt) har de västernorrländska åkte in under målskynket i Mora. Men så 2017 fick klubbarna varit återkommande representerade. äntligen långloppsspecialisten Britta Johansson Under 1990-talet var det främst Stockviks SF som Norgren, Sollefteå SK åka in som segrare före var framgångsrika genom åkare som Katharina Astrid yre Slind, Norge. Speciellt lycklig var Sandström, Helena Silén, Stina Sandin som flera Britta efter att vid de tre närmaste åren ha fått ge gånger placerade sig bland de 25 bästa. Även Er- sig i spurtstrider och hamnat på hedrande, men ika Öhrn tävlande för Bergeforsens SK var vid tre snöpliga andra platser. 2016 ledde hon loppet klart, tillfällen bland de 25 bästa. Hela 2000-talet var ett men tröttnade mot slutet när långloppskonkurren- relativt magert decennium med endast några få ten Kristina Smutna, Tjeckien kom i kapp och åkare bland de bästa – Jenny Wissting och Made- förbi. Den gången var det extra tråkigt för Britta leine Holmgren, Stockviks SF. eftersom hon stördes i åkningen när hon blev trängd på upploppet av en manlig åkare.

Britta Johansson Norgren, segrare i Vasaloppet 2017

7 Några västernorrländska profiler i Vasaloppshistorien

1930 Gustav Jonsson, Husums IF, mest känd 1951 Folke Wedin, Brännans IF, gjorde fina som ”Husum-Jonsson” , vallningsexpert för insatser i Vasaloppet åren 1949 – 1952. Han var svenska skidtrupper vid utlandstävlingar och drev uppväxt i Lugnviksstrand och tävlade där till att egna företaget ”Husums skidvallor”, var två gånger börja med tillsammans med bröderna Pahlin. Täv- bland de 25 bästa i Vasaloppet, 1930 och 1938. lade från 1939 för Brännans IF. I Vasaloppet Hans bästa vasalopp var 1930 när han kom på 1951 och 1952 kom Folke på 4:e plats efter seg- andra plats, knappt två minuter efter segraren. rande Nils ”Mora-Nisse” Karlsson, resp. Sigfrid Mattsson. Förutom skidor var han även en god cyklist och vann Sverigeloppet 1952 (etapplopp Haparanda-Ystad, 185 mil). Som kuriosa kan nämnas att Folke för segern i Sverigeloppet vann en resa till USA där han bl.a. fick träffa forne världsmästaren i tungviktsboxning Jack Demp- sey!

1956 Arild Wiklander, Tynderö IK, är bäste medelpadsåkare i Vasaloppet alla tider. Hans bästa Vasalopp gjorde han 1956 när han tampades hårt med Rossöns Sigvard Jonsson om segern. Han kom tvåa den gången, tre och en halv minut efter segraren. 1954 blev det en 21:a placering och 1955 en 6:e plats.

2000 Robert Johansson, Hägglunds IoFK, har även han under 2000-talet haft flera framträdande Gustav Jonsson, Husums IF, 1930 placeringar. Vad sägs om fem Vasalopp med pla- ceringar bland de 25 främsta! 2000 (11), 2002 (18), 2003 (17), 2004 (19) och 2006 (12). 1935 Volger Andersson, Njurunda IK, Medel- pads skidkung från slutet av 1920-talet och ett gott stycke in på 1930-talet. Bästa Vasaloppsplacering kom 1935 med en 7:e plats. Han var tre gånger bland de 25 bästa – 1931, 1933 och 1935. Vid OS 2001 Mathias Danielsson, Årsunda IF, gjorde på 50 km i S:t Moritz 1928, fick han ställa upp som flera fina Vasalopp i slutet av 1990-talet och bör- reserv för Sven Utterström som insjuknat och han jan av 2000-talet. Bästa placering var en 4:e plats, lyckades då så bra att det resulterade i en bronsme- endast 12 sekunder efter segrande Henrik Eriks- dalj! son, IFK Mora SK. Han har dessutom åkt de nio milen på den snabbaste tiden av alla västernorr- länningar. Det var 1998, det rekordsnabba loppet som vanns av Peter Göransson, Åsarnas IK. Mat- 1943 Manfred Stattin, Wäija-Dynäs IK, var hias tid var 3.46,43. Han har hela fem gånger pla- klubbens näst efter Carl Pahlin, dess namn- cerat sig bland de 25 bästa, nämligen 1996 (24), kunnigaste åkare. När det gällde Vasaloppet över- 1998 (13), 2000 (17), 2001 (4) och 2003 (22). glänste han dock klubbkamraten med fina place- ringar i täten vid hela fyra tillfällen under 1940- talet. 1942, 1943, 1944, placeringarna respektive 10, 4, 5, 8. Ytterligare en duktig Vasaloppsåkare från klubben var Bertil Melin med en framstående andraplats 1942, en sjätteplats 1944 och en tjugo- fjärde plats 1943.

8 Y-ÅKARE, MÄN - BLAND DE 25 FÖRSTA I VASALOPPET 1922 - 2018

Håkan Westin, Graninge-Alliansen 11 1986, 1987, 1988, 1989, 1991, 1992, 1993, 1995, 1996, 1998, 2000 Oskar Svärd, Sollefteå SK 6 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004 Mathias Danielsson, Årsunda IF 5 1996, 1998, 2000, 2001, 2003 Robert Johansson, Hägglunds IoFK 5 2000, 2002, 2003, 2004, 2005 Manfred Stattin, Wäija-Dynäs IK 4 1942, 1943, 1944, 1946 Billy Pettersson, Brännans IF 4 1948, 1949, 1950, 1951 Folke Wedin, Brännans IF 4 1949, 1950, 1951, 1952 Sven Andersson, Brännans IF 4 1946, 1950, 1951, 1954 Mikael Isaksson, Hägglunds IoFK 4 1991, 1992, 1994, 1996 Volger Andersson, Njurunda IK 3 1931, 1932, 1935 Bertil Melin, Wäija-Dynäs IK 3 1942, 1943, 1946 Carl Pahlin, Wäija-Dynäs IK 3 1942, 1948, 1949 Arild Wiklander, Tynderö IK 3 1954, 1955, 1956 Anders Larsson, Bondsjöhöjdens IK 3 1985, 1987, 1991 Göran Wikström, Hägglunds IoFK 3 1991, 1992, 1993 Gustav Jonsson, Husums IF 2 1930, 1938 Sigvard Jonsson, Rossöns IF 2 1956, 1958 Ove Jonsson, Bergeforsens SK, IFK Sundsvall 2 1960, 1961 Tom Lindström, Hägglunds IoFK 2 1989, 1991 Mats Eklund, Hägglunds IoFK 2 1999, 2000

Y-ÅKARE, KVINNOR - BLAND DE 25 FÖRSTA I VASALOPPET 1991 – 2018 Nina Lintzén, Årsunda IF 6 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014 Britta Johansson Norgren, Sollefteå SK 6 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018 Annika Löfström, Årsunda IF 4 2012, 2013, 2014, 2015 Katharina Sandström, Stockviks SF 3 1992, 1993, 1994 Erika Öhrn, Bergeforsens SK 3 1997, 1998, 1999 Julia Jansson, Sollefteå SK 3 2013, 2014, 2018 Helena Silén, Stockviks SK 2 1995, 1997 Stina Sandin, Stockviks SK 2 1999, 2000 Madeleine Holmgren, Bergeforsens SK 2 2000, 2006 Jenny Wissting, Stockviks SK 2 2001, 2002 Jessica Ericsson, Stockviks SF 2 2016, 2018

Text och research: Erik O. Sjödin

9 Holmenkollen 1939 var Sven Selångers höjdpunkt

Under femton år var Sven Selånger var den helt Det säger något om den norska bredden att efter dominerande stjärnan på den svenska back­ Selånger följde i prislistan tolv norrmän innan hoppningshimlen. OS-silver, VM-guld och ett näste icke-norrman, tysken Hans Marr, placerade otal SM-tecken samlade han på sig under ett sig som 14:e man. intensivt tävlande på 1930-talet. Ändå var det Selångers klubbkamrat från Friska Viljor Erik ett år och en tävling som betydde mest för hans ”Diman” Lindström kom för övrigt på 33:e plats. eftermäle: Holmenkollen 1939.

Som förste utlänning bröt han norrmännens dominans på deras hemmaplan och belönades Stora rubriker i tidningarna med Holmenkollenmedaljen och senare Svenska Den svenska segern ledde till stora rubriker både i Dagbladets Bragdguld. Det är en idrotts- norska och svenska tidningar. Över åtta spalter prestation som för evigt ristats in i den svenska konstaterade man att för första gången sedan man och norska idrottshistorien. började hoppa i Kollen 1892 stod en utlänning Den reslige svensken - han mätte 185 centimeter - högst på prispallen - ”vårt förste nederlag i Kollen” hade förvisso redan utmanat norrmännen på deras konstaterade en Oslo-tidning. klassiska mark ett antal gånger. 1939 blev sjunde Det var en populär idrottsman som norrmän väl försöket. I konkurrensen med de många norrmän- unnade segern. ”Hos en lycklig och sympatisk vin- nen tycktes han vara dömd att förbli den eviga ner og en stor idrettsmann”, skrev Aftenposten när tvåan. Så var situationen både 1935 och 1937 även man segerintervjuade honom. Fler av de norska om många ansåg att Selånger var den moraliska experterna menade också att Selånger borde vunnit vinnaren vid båda tillfällen. både 1935 och 1937 men blivit bortdömd.

Fullträffen 1939 Men 1939 kom alltså den slutliga fullträffen i den backe som just höll på att byggas om för att ta emot världens backhoppare i det OS som Norge skulle arrangera 1940, men som på grund av kriget ställ- des in. Inför närmare 70 000 åskådare. Selånger noterades för de två längsta hoppen, båda mätte 62 meter, vilket var på gränsen vad som backen tålde. Trots det var det länge ovisst vem som dragit det längsta strået. Selånger tappade ofta placeringar när stilpoängen summerades eftersom han tenderade att vid uthoppen ha en något bred skidföring. Sex domare fastställde stilpoängen, som vid den här tidpunkten inte var offentliga vid själva hoppets utförande. Istället ställdes poängen samman när alla hopp genomförts, vilket i de här fallet innebar att hopparna hunnit avsluta tävlingen och satt sig vid ett gemensamt matbord när domslutet per tele- fon meddelades till den svenske överledaren. Med några tiondels poäng till godo slog han Kaare Wahlberg, Hilmar Myhra och sin evige antagonist Sven Selångers vinst i Holmenkollen gav stora Birger Ruud. rubriker både i svenska - och som här - norska tid- ningar. Det var första gången en utländsk hoppare slog norrmännen i deras klassiska hemmabacke.

10 -Mitt idrottslivs största ögonblick, det slår till och Avslutade karriären några år efter kriget med mina OS- och VM-medaljer, konstaterade Sel- ånger själv vid flera tillfällen senare under sin kar- Holmenkollen blev något av kulmen på Sven Se- långers karriär. Han fortsatte att tävla under ytter- riär. Han hade slagit lejonet i deras egen kula, på ligare ett antal år, men med kriget upphörde en arena dit Norge skickade allt vad de hade av mycket av de internationella tävlingarna. duktiga backhoppare från varje enskilt fylke. OS i Oslo 1940 skulle ha blivit hans fjärde OS- Inte nog med vinsten i backen, Sven Selånger fick deltagande efter S:t Moritz 1928, Lake Placid dessutom som förste icke-norrman ta emot 1932 och Garmisch-Partenkirchen 1936, men det Holmenkollen-medaljen, ett pris som delats ut ställdes in. Ett improviserat VM genomfördes i alltsedan 1895. italienska Cortina 1941 men ogiltigförklarades i efterhand. Lite senare under året fick Sven Selånger motta Selånger fortsatte att hålla sig i form, tränade ett Svenska Dagbladets Bragdguld. tag det schweiziska backhopparlandslaget och Karin Selånger Hammarström är dotter till Sven deltog i nationella tävlingar, men utan det inter- Selånger. Hon är född 1947 och har inga direkta nationella utbytet så avtog också motivationen minnen av sin fars idrottskarriär. och åren efter kriget satte han punkt för sin -Jag tror inte han pratade så mycket om det heller fantastiska karriär. Ganska snabbt övergick han och jag kan väl så här efteråt tycka att det var synd till en civil karriär. Först som säljare av Splitkein- att jag inte frågade mer. skidor, som på licens tillverkades av ett företag i I huset ute i Hartungsviken på Alnö finns dock de- Örnsköldsvik, och senare som sporthandlare i den lar av den omfattande prissamlingen och en för- egna affären i Sundsvall när han återvände till svarlig antal klippböcker med material samlat från födelsebygden. faderns framgångsrika idrottskarriär. En av pärmar- För det var ju här i socknen Selånger som allting na är också sprängfylld av klipp från just året 1939. började. Född Sven Eriksson 1907 med en idrotts- intresserad far som byggde den första hoppbacken åt den då fyraårige sonen. Och allteftersom åren gick blev backarna större. Sin första tävling ställ- de han upp i som 11-åring, sista tävlingshoppen gjorde han vid fyllda 41.

Vänskapen med de norska konkurrenterna Han var nyfiket modern i sin strävan att alltid för- söka bli bättre, att hitta sätt att förbättra tekniken och därmed också längderna. Han insåg tidigt att den mesta kunskapen fanns att erövra på andra sidan Kölen. Han missade aldrig ett tillfälle att lära av och tävla med norrmännen, framförallt bröderna Ruud som gjort Kongsberg till något av backhoppningens Mecka. -Han förstod att skulle han kunna konkurrera med norrmännen så gällde det att lära av dem, berättar sonen Per Selånger, sju år äldre än syster Karin och sedan länge bosatt i Oskarshamn. Redan i mitten av 20-talet var han över till Kongsberg och umgicks med bröderna Ruud. Och dom hade inga problem med att inviga den unge svensken både i Dottern Karin Selånger visar upp silvermedaljen från OS i Garmisch-Paartenkirchen 1936 där tekniska färdigheter och smöringens, alltså vall- Sven Selånger knappt förlorade guldet landets, hemligheter. till norrmannen Birger Ruud.

11

-Bröderna Ruud var också gymnaster och ägnade sig mycket åt akrobatik som en del i träningen, be- Tio svenskar har fått Kollenmedaljen rättar Per vidare. Det gjorde däremot inte Sven, Selånger var först, Kalla senast men istället så tränade han en hel del med de duk- Sven Selånger var den förste svensk som fick tiga brottare som fanns i Sundsvall under 30-talet. motta Holmenkollenmedaljen. Sedan dess har yt- Allt för smidigheten och balansen. terligare nio svenska idrottsmän och idrottskvin- Vänskapen med de norska konkurrenterna sträckte nor hedrats på samma sätt. sig långt utöver den aktiva karriären. Man besökte Medaljen delas ut av Skiforeningen till ”skidåkare regelbundet varandra och Selånger var också vid som särskilt utmärkt sig”. Från starten 1895 dela- många tillfällen inbjuden till olika evenemang i des medaljen ut efter prestationen i Holmenkoll- Norge. rennene”, men senare har den delats ut till perso- Till sist, när blev Eriksson Selånger? Ja, långt in- ner som ”har gjort en särskild insats till skidspor- nan det officiellt folkbokfördes (1939) så gick han tens främjande”. Från 2011 kan medaljen även under namnet Selånger. Det var liksom bara en- delas ut till skidskyttar. klare och lättare så att hålla reda på honom i pris- Följande är svenska mottagare: listorna för journalisterna. Själv förklarade han att det nog gav lite fördelar i säljaryrket att presentera 1939 Sven Selånger sig som Selånger och inte Eriksson. 1952 Nils ”Mora-Nisse” Karlsson 1960 Sixten Jernberg Kjell Carnbro 1965 Bengt Eriksson 1967 Toini Gustafsson Lyssna till Sven Selånger 1968 Assar Rönnlund Det finns inte särskilt många radioinspelningar från Sven Selånger karriär. 1983 gjorde lokalradions reporter 1979 Ingmar Stenmark Kurt Jonsson en halvtimmeslång intervju med den då 1980 Tomas Wassberg 76-årige idrottslegendaren. Där berättar han själv om Holmenkollentävlingen 1939 och här finns också ett 1985 referat av Sven Jerring från backtävlingen i Garmisch- 2018 Charlotte Kalla Partenkirchen 1936 där Selånger tog silvermedaljen, knappt slagen av Birger Ruud. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx? programid=110&artikel=6095619

Sven Selånger framför prisskåpet i hemmet i Sundsvall. Bilden är tagen 1933 med Selånger nyss hemkommen från VM i Innsbruck där han bl. a. tog guld i nordisk kombination och brons i stora backen.

12 Våra Bragdmedaljörer och Jerringprisvinnare

Månaderna kring årsskiftena är galornas och Jerringpriset till ”svensk idrottare för årets prisutdelningarnas tid framför andra. Det gäller bästa idrottsprestation” Idrottsgalor, Bragdmedaljen, Jerringpriset mm, Sportradions Jerringpris är en i förhållande till inte lokala och regionala idrottsgalor att för­ ung företeelse. Det instiftades 1979. Priset brukar glömma, liksom olika idrottsförbunds motsva­ kallas ”folkets pris”, då det är radiolyssnare som righeter. Alla pristagare är säkert välförtjänta, röstar fram den idrottare eller det idrottslag som men jag skall här gräva i historien och se vilka gjort den för året ”bästa idrottsprestationen. Dock Västernorrlänningar som fått de, som jag tyck­ kritiseras priset ibland på grund av att folkröster- er, finaste priserna - Bragdmedaljen och Jer­ na, för att handla om popularitet före sportprestat- ringpriset. ion. Under de allra senaste åren har också några Inledningsvis vill jag dock säga att det naturligtvis Specialidrottsförbund försökt påverka resultatet är omöjligt att objektivt jämföra olika idrottspre- genom att uppmana sina medlemmar att rösta på stationer, men i alla fall…Det är ju för övrigt en en kandidat som sysslar med den egna sporten. invändning man kan göra mot en hel del andra täv- Detta har något ”devalverat” Jerringpriset, något lingar också – Melodifestivalen, Idol m fl. som gjort att arrangörerna börjat se över reglerna.

En fråga jag ställde mig var ”Vad menar jag med Västernorrlänning?”. För att göra det lätt för mig Vinnare från Y-län har jag valt att utgå ifrån att man skall vara född Om vi börjar med Bragdmedaljen kan vi notera här för att räknas. Att bo här eller tävla för en före- att vi har tre pristagare nämligen Sven Selånger, ning i länet räcker inte. Förvisso bor ett antal vin- 1939, Marie-Helene Billan Westin, 1987 och He- nare numera i länet, men är alltså inte födda här, lena Ekholm (Jonsson), 2009. Alltså tre vinterid- och Charlotte Kalla till exempel. rottare, tillika med skidor som gemensam näm- nare.

Bragdmedaljen till ”årets främsta idrottsbragd” Den mest prestigefyllda utmärkelsen får nog Bragdmedaljen sägas vara. Inte bara för att den har en lång historia utan också för att man har en namnkunnig jury på 12 personer som utser prista- garen.

Statuterna för priset säger bland annat följande: Med bragd i detta sammanhang förstås ett avgö- rande av hög rang, vunnet genom ett exceptionellt uppbåd av tekniskt och taktiskt kunnande, seger- vilja och energi i förening med idrottslig ambition. Bragdens värde skall anses förhöjt i ett fall där av- görandet skett i ett svårt och vanskligt värde. Värt att notera är att Bragdmedaljen endast kan fås två gånger. Den utdelades första gången 1925. Om bragden utförs av ett lag, erhåller lagets före- ning eller förbund medaljen och varje medlem av laget en kopia.

13 När det gäller Jerringpriset så är det en vinnare som När trestegstävlingen skulle gå av stapeln visade sticker ut, nämligen Magdalena Forsberg som vann det sig att man skulle starta i bokstavsordning och inte mindre än fyra gånger, 1997, 1998, 2000 och arrangörerna stavade Åhman Aahman så Arne 2001, flest gånger av alla hittills. Även Billan Wes- fick starta först. Han hoppade 15,40 i sitt första tin och Helena Ekholm har fått Jerringpriset, näm- hopp och det visade sig bli tävlingens längsta. ligen 1987 respektive 2009, dvs samma år som de fick Bragdmedaljen. Helena hade ett fantastiskt år Vidar Martinell skriver i sin bok ”75 sporthjäl- 2009. Hon blev på Idrottsgalan utsedd till Årets tar”, 2010, följande om Arne, ”På hösten var han kvinnliga idrottare och fick också Victoriastipen- en allvarlig aspirant på SvD:s guldmedalj för diet det året. årets idrottsbragd, men priset gick till den moder- Det har ju funnits flera kandidater från Västernorr- na femkamparen Wille Grut”. Arne var också på land till både Bragdmedaljen och Jerringpriset, tapeten 1949 men då blev kanotisten Gert Fred- men som inte nått enda fram. En bland många såd- riksson för svår. ana kandidater var trestegs- och längdhopparen Arne Åhman från Nordingrå som tog guld i tre- Leif Bolin stegshopp på OS i London 1948.

Magdalena Forsberg Helena Ekholm (Jonsson)

14 Våra kaféträffar

Satsningar och OS-historia på idrottskafé

Uppslutningen, över 60 personer, var stor på I Lausanne 1997 var den slutliga omröstningen Bondsjöhöjdens IP i Härnösand då Ulf Anders­ om vem som fick arrangera OS 2004. Stockholm son, trafik- och fritidschef och Olof Stenham­ röstades bort i andra omgången och spelen tillde- mar, entreprenör och skapare av OM, Options­ lades Aten. mäklarna, gästade vid idrottskaféet i oktober 2018. Stenhammar är också känd som den som Mycket av det som gjordes i satsningen på OS ledde Sveriges OS-kampanj för sommar-OS i 2004 har fört med sig positiva signaler inför ett Stockholm 2004. nytt försök att få OS till Sverige. Annat positivt som följde med OS-strävan är den satsning som Ulf Andersson belyste kommunens satsningar skett på talangutveckling. på olika anläggningar i kommunen och tog även upp trafikfrågor. Avslutningsvis betonade Olof att förutsättningar- na för att arrangera ett OS i Sverige nu är bättre. På Bondsjöhöjdens IP har stora investeringar gjorts Internationella Olympiska Kommitténs, IOK:s, de senaste åren. De gamla byggnaderna har ersatts villkor är helt annorlunda och de ekonomiska bi- med en ny rymlig anläggning. Just nu pågår ett dragen mycket större. IOK är inte längre så myck- stort arbete med anläggning av en granulatfri et kravställare utan mer en konsult. Folkviljan är konstgräsplan. Annat som är på gång i kommunen positivare och Sverige är ett vinterland. Politiker- är ny ledbelysning på elljusspåren, utbyggda konst- na har ”bollen”/”pucken” i sin hand! snöanläggningar, förbättrad skyltning av motions- spår samt utveckling av området kring Godstjärn. Lars Sjölund Olof Stenhammar berättade om sin brokiga bakgrund som bondson uppväxt i Finspång, försäl- jare av julgranar, sjöofficer, företagsledare inom Bonnierkoncernen, arbetet som börsmäklare i USA där han kom i kontakt med optionshandeln som senare ledde till bildandet av OM. Vi fick också en inblick i kampen för att etablera och utveckla OM samt då man chockade världen med budet på Lon- donbörsen. Den olympiska drömmen hos Olof föddes vid 11-12 års ålder, efter Helsingforsolympiaden 1952, och planerna var att söka sommar-OS till föräldrar- nas marker i Finspång. OS i Barcelona 1992 var det första OS live och därefter har Olof varit på plats vid flera OS. Arbe- tet som OS-general, eller OS-amiral som han ville kalla sig, tog form under 1995. Uppdraget att få spelen till Stockholm var inte lätt. Det var motstånd från Sveriges Olympiska Kommitté, Riksidrottsför- bundet, delar av idrottsförbunden och inte minst allmänheten. Vi fick en bra bild av arbetet med an- sökan och spelet bakom kulisserna, bl.a. mutankla- Olof Stenhammar på Bondsjöhäjdens IP gelser.

15 Från brottarmattan till VD-stolen Det är välfyllt i Folkets Hus i Kvissleby en no­ Vann över Pelle Svensson vemberkväll när brottaren Jan Kårström kom­ Trots en del skador blev det därefter nästan tio mer hem till Njurunda för att berätta om sitt framgångsrika år. livs resa på brottarmattor och Finlandsfärjor. Roligaste brottarminnet? VM-brons i Bukarest I lokalen finns släkt, barndomsvänner och id­ 1967. rottskompisar. Det är Njurunda IK:s veteraner Största besvikelsen? ”Rånad” på guldet vid VM i och Västernorrlands IdrottsHistoriska Sällskap Mar del Plåta i Argentina 1969. som lockat hem honom. Mest udda segern? Slog Pelle Svensson, som vägde 19 kg mer, vid Fyriscupen i Uppsala 1972. Det blir en idrottsresa som tar oss från brottar­ Pelles första förlust mot en svensk på tolv år. lokalen intill gamla bryggeriet i Kvissleby till Specialgreppet? Krysstag, men det funkade OS- och VM-arenor runtom i världen. Det blir ganska bra både med nacksving och flygande ma- en yrkesmässig resa som tar oss från IC/OK- ror också. macken i Kvissleby till VD-posten i Viking Line. Däremellan en resa som expertkommentator för Efter idrottskarriären Sveriges Television, 25 år med TV-laget i fotboll När idrottskarriären var över stannade Janne kvar och satt under fem år i marknadskommittén för vid brottarmattan. Under flera år som tränare i Svenska Ishockeyförbundet. Västerås. Mellan 1977 och 2000 var han expert- kommentator för Sveriges Television som bisit- tare till namn som Lars-Gunnar Björklund, Ingvar Men det var alltså i Njurunda det började. Brottats, Oldsberg och Bengt Grive. det hade han gjort med kompisarna, bland annat Lars-Åke ”Lappen” Nordin, hemma i köket på Till Viking Line kom han 1982. Då hade han i Klampenborg (jodå, Lars-Åke finns på plats). flera år som anställd vid Västerås kommun varit Mer organiserat blev det i Njurunda BK där legen- storköpare av konferensresor över Ålands hav. dariske Preven Svedberg stundtals dök upp. Till slut värvade bolaget honom som marknadsan- svarig, från 1997 till 2011 var han VD för företa-

get.

Talangfull idrottskille Kopplingen till hembygden släpper han inte hel- Jan var en talangfull idrottskille som ägnade sig ler. Minst en gång om året hälsar han på kompisar och släkt i Njurunda. Den här kvällen avslutas både åt ishockey och fotboll innan brottningen tog med många kramar och ryggdunkningar. över. På hösten 1960 värvades den blott 16-årige

Kårström till Västerås BK. Det talades om barna- Kjell Carnbro rov och omgivningen undrade varför han inte stan- nade och valde väl så etablerade Sundsvalls AIK istället. ”Dom frågade aldrig”, var Kårströms lako- niska svar.

Helt lätt var det dock inte att flytta från familj och vänner 40 mil söderut. Ensam, rörmokarlärling, tyst i den lilla lägenheten. Han var på väg tillbaka till Njurunda när klubbens ordförande och fru tog hand om honom.

På brottarmattan kom framgångarna också ganska omgående. Svensk mästare som junior 1963 och 1964 och på hösten samma år debuterade han i landslaget. Barndomskamrater. Ett glatt återseende mellan Jan Karström t.v. och Lars-Åke ”Lappen” Nordin, framgångsrika idrot- tare båda två. Fast det började med lite brottning hemma i Kårströms kök på Klampenborg. 16 Träff i Timrå med tema simidrott

Då det var ett bra tag sedan det var en kafé­ Elisabeth Berglund & Kjell-Åke Tjern- träff i Timrå så ordnades en träff den ström 8 oktober 2018 med tema simidrott. Så blev det då dags för Kjell-Åke att intervjua På plats i Centrumhuset kom ett 20-tal Elisabeth. Elisabeth och Kjell-Åke har känt besökare för att lyssna på f.d. elitsimmerskan varandra sen 60-talet genom simningen. Elisa­ Elisabeth Berglund som blev intervjuad av beth är född och uppvuxen i Timrå och efter Kjell-Åke Tjernström. Men före det fick vi grundskola och treårig gymnasieutbildning i lyssna till Patrik Andersson-Knut, badföre­ Sundsvall blev det så småningom GIH och ståndare på Timrå simhall, som framför allt examen som gymnastikdirektör 1973. berättade om den nya simhallen som skall Tillhörde Timrå Simklubb 1960-69 och byggas i Timrå. Sundsvalls Simsällskap 1969-72. Var bäst på frisim 100m och 400m och senare också 200m. Patrik Andersson-Knut En träningsdag simmade hon 4-6000m två Patrik inledde med att berätta att han jobbat som gånger per dag. badföreståndare på Timrå simhall sedan 1986. Har också varit simmare själv och avslutade sin I början karriär 1987-88. Timrå simhall är Norrlands äldsta Elisabeth började simma vid 9-10-års åldern då simhall med en 25- hon följde med en kompis, Lotten, efter skolan då meters bassäng. hon simtränade. Första tävlingen hon deltog i var Simhallen invigdes att bli uttagen till Sum-Sim. Deltog i flera Sum- 1957 men bastu och Sim under första hälften av 60-talet i bl.a. Hu- tvagningen öppnade diksvall, Söderhamn, Gävle och Västerås. redan 1956. Då hallen nu för tiden har stort Deltog också i Norrlandsmästerskapen i Ånge i renoveringsbehov så sjöar innan det fanns simhall där. Var även med i har ”gamla simhallen ett JSM i Malmö med kompisen Lotten. Kom gjort sitt”, som Patrik med i landslaget 1964. uttryckte det.

Patrik Andersson-Knut

Nya simhallen Så nu kommer det byggas en ny simhall vid

Timrå IP i direkt närhet till nuvarande skolor och ishall med bra möjligheter för bl.a. parkering, då det har varit mycket mer begränsat vid den gamla hallen. Det byggs då också en ny in-/utfart vid hallen som underlättar trafiken till och från, speciellt då det är hockeymatcher i NHK Arena. Byggstart är hösten 2019 och hallen beräknas vara färdig hösten 2021 till en kostnad av ca 200 miljo- Kjell-Åke och Elisabeth ner kr. Den nya anläggningen kommer att innehålla en 25 SM och rehab meters bassäng med 8 banor, en 25 meters under- 1:a på SM 1965, 400m medley, i Valbo som 16- visningsbassäng med 4 banor samt ett familjebad. åring. Har ett tiotal SM-tecken. Ådrog sig skador Det kommer även finnas en träningshall på 250 i knä, spricka i ledband med broskbildning och m2 mot nuvarande 160 m2 i gamla hallen, och även en spricka i ett revben vid alpin träning i övrig yta 100 m2 innehållande bl.a. en relaxavdel- Funäsdalen runt nyår 1967-68 med en längre re- hab på Ryggis i Torpshammar som följd. Blev ning. Även en servering/cafeteria kommer finnas. frisk maj -68 och kunde då återuppta träningen Flera idrottsföreningar har redan anmält intresse igen. Åkte då till Östtyskland (DDR) och tränade att få nyttja nya hallen bl.a. Timrå Simklubb, och tävlade där i tre veckor på olika platser. Färd- Timrå AIF, IFK Timrå, Timrå IK och Korpen medlet var tåg under de veckorna. Lärorika veck- Timrå. Även andra intressenter finns såsom Timrå or men också hemlängtan. Hälsocentral för aktiviteter 2 ggr./vecka.

17 Kaféträff i Kramfors

OS -68 i Mexico City och Sveriges Lucia Västernorrlands IdrottsHistoriska Sällskap Åkte över till Mexico i september -68 för hög- arrangerade en kaféträff i Kramfors i slutet av höjdsträning innan OS började. Bästa resultat i OS november förra året. Det var Kramfors kom­ blev en semifinal i 100m frisim. Hann också se muns stora idrottshändelse – SM på skidor många andra idrotter under OS, mycket friidrott 1945 – som stod i centrum för intresset. Ett blev det bl.a. Bob Beamons längdhopp på 8.90. drygt femtontal besökare hade kommit för att återuppleva evenemanget. En kompis skickade in en bild på Elisabeth för no- minering till Sveriges Lucia vilket ledde till att hon Träffen hade föregåtts av ingående studerande av vann hela tävlingen och blev Sveriges Lucia 1968 den klippbok som Kramfors-Alliansen förfogar och fick en resa till Rio som pris. över från den minnesvärda SM-veckan, samt dis- kussioner i sociala medier om bl. a. den hopp- backe som byggdes om inför det stora åtagandet. 70-talet Alla gamla storåkare som Arthur Häggblad, Mora 1970 simmade Elisabeth för Sundsvalls Simsäll- -Nisse Karlsson, Nils Täpp, Martin Lundström, skap och åkte då till Frankrike för att träna där en Gunnar Eriksson och Nils Östensson fanns på månad, men blev kvar 1½ år. Träningen var helt plats, liksom kombinerade åkaren John West- annorlunda där jämfört med hemma. Mycket mer bergh, Anundsjö , backhopparen Diman Lind- intervallträning var på programmet istället för att ström, och Margit Åsberg, Friska Viljor. ”ligga och nöta” flera tusen meter. Var en lärorik och nyttig vistelse. När Kjell-Åke frågar vilket det roligaste minnet från simningen är så säger Elisabeth att det måste vara bronset i EM 1970 i Barcelona. Tog en bronsmedalj där i 4x100m frisim tillsam- mans med Eva Andersson, Gunilla Jonsson och Anita Zarnowiecki. Slutade simma innan OS 1972 p.g.a. studierna på GIH, blev gymnastikdirektör. Sysslar nu för tiden mycket med skidåkning i Härjedalen på vintrarna och fotboll och friidrott på sommaren. Avslutningsvis kommer Kjell-Åke som är engage- rad i Timrå IK in på ishockey och berättar bl.a. att Wifsta-Östrands IF (nuvarande Timrå IK) startade sin verksamhet 1937-38 och den första hockeypla- Vid kaféträffen visades SvT:s journalfilm från nen låg på Tallbacken i Timrå där det står hus idag. SM-tävlingarna i Kramfors, samt ett bildspel med Elisabeth fyller på med att berätta att hennes pappa en del kuriosa från planeringen inför SM-veckan och farbror startade Timrå Supporterklubb en gång och arrangemangens genomförande. Efter fika i tiden. höll de skidintresserade deltagarna gruppdiskuss- Sven Eklund ioner om gamla tiders mästare och mästerskap. Avslutningsvis kunde konstateras att kvinnors idrottande inte var särskilt uppmärksammat på VÄLKOMMEN till IDROTTSKAFÉ den tiden. Kvinnorna fick delta endast med ett i samlingslokalen på Bondsjöhöjdens Idrotts­ plats i Härnösand den 4 april kl.18.00. lopp vid SM-tävlingarna, uppmärksammades Fika serveras från kl.17.30. knappt i media och beskrevs av manliga journa- lister från rikstidningarna i nedlåtande ordalag. Program: Inför fotbollsstarten Kvinnoidrotten har utvecklats stort under de dryga Bertil Astby berättar IF Älgarnas historia. sjuttio år som gått sedan dess, även om det fortfa- Detsamma gör Lars Sjölund vad avser IFK Härnö- rande återstår en hel del att göra. sand/Härnösands FF. Arve Törnqvist och Göran Dahlberg redovisar dagsläget i föreningarna. Erik O. Sjödin Såväl medlemmar som icke medlemmar är välkomna.

18 Lite ”plock” om Älgarnas snart 100-åriga historia

Bandy (1921-1967/68) Bandy blev direkt en framgångsrik sport i före- ningen. Man var i DM-final alla åren 1922 -1935 och stod som segrare i 12 av dessa 14 finaler. Och självklart var föreningen väl representerad i land- skapslagen. Totalt fick Älgarna ihop 15 DM- Missnöjda skidåkare bildade Älgarna segrar efter finalsegrar även åren 1946, 1948 och 1953. Missnöjda skidåkare i Härnösands Sportklubb, ledande idrottsförening i staden, träffades ons- Vad gäller seriespel var Älgarna mestadels på dagen den 19 februari 1919 på Lövuddens såg- division 3-nivå. Det blev dock spel i division II verks kontor och bildade en ny förening, Säbrå Nordsvenska serien säsongerna 1948/49, Skidlöparklubb. Ledande i detta var "Osse" Nor- 1951/52, 1954/55 och 1967/68. berg, som också blev föreningens första ordfö- Härnösands AIK blev i mitten av 1950-talet rande. Härnösands ledande bandyförening. Var spelade då Älgarna sina bandymatcher? Den första landbanan låg på Torsviksområdet och togs i bruk 1935. Innan dess spelades matcherna på Nattvikens och Bondsjöns naturisar. I januari 1939 invigdes landbanan på Ängevallens fotbolls- plan. Där spelades bandy till omkring årsskiftet 1949/1950, då bandyspel flyttades till grusplanen för att på 1960-talet slutligen flytta till Högslätt- en.

Föreningens tre namn Föreningen bildades med namnet Säbrå Skidlö- parklubb. Redan vid årsmötet i februari 1920 be- slöt man dock ef-ter förslag av den jaktintresserade tegelbruksägaren Gustav Johansson från Fälle att anhålla hos Riksidrotts-för-bundet att få ändra namnet till Älgarna. Detta namn godkändes dock inte och justerades då till Idrottsföre-ningen Älgar- na vid ett möte den 21 mars.

Föreningens olika idrotter Idag utövar Älgarna bara fotboll. Liksom de flesta idrottsföreningarna förr i tiden har Älgarna haft många idrotter på programmet över tid: bandy, backhoppning, bordtennis, boxning, cykel, fotboll, fri-idrott, gymnastik, gång, handboll, inom- husidrott, ishoc-key, konståkning, skidåkning, ori- entering och tennis. På följande sidor några ax- plock om varje idrott.

19 Backhoppning Boxning (1920-1923, 1945-1965) (1922-1926, 1942-1959) Föreningens backhoppning startade redan 1920 Föreningen anordnade i slutet av oktober 1922 med att en hoppbacke uppfördes på norra sidan av en boxningskurs med ett 40-tal deltagare och Fällön och med beräknad hopplängd på 25 m. året efter möttes Älgarna och Arbetarnas IF i en Byggkonstruktion var dock usel och backens saga klubbmatch. var all 1923. Nationella tävlingar anordnades 1925 för första I januari 1945 invigdes "Polstjärnebacken" och i gången men publikintresset var ringa. 1927 ströks februari 1947 arrangerade föreningen JSM i boxning från föreningens program för att åter tas denna backe. upp 1942. Hasse Nordin fick sitt genombrott 1948 genom att Det var stor boxningsverksamhet 1944 och flera bl a vinna JSM liksom även 1949 och 1950. Han år framåt. Bland framgångsrika boxare fanns då deltog även i Oslo-OS 1952, där han kom på 11:e "Jocka" Ekstedt, Clyde Svensson, Lennart Käll- plats. ström, Evert Eriksson, O Nyberg och gamängen En annan mycket duktig backhoppare under Bengt "Bölja" Jansson. denna tid var Sven-Erik Lindberg. 1953 vann Ingvar Sundborg JSM i lättvikt. Senare framgångar för Älgarnas backhoppning kom genom Lars Ström, som vann JSM 1962. Under samma tid fanns även Åke Östlund, som vann DM 1963. Cykel (1920-1926, 1937-1949) Cykel blev direkt en av föreningens idrotter. Bordtennis Redan 1920 fick Älgarna i Ivar Häggquist sin förste distriktsmästare genom seger i både 10 (1943-1951) och 100 km. Under de närmast följande åren Vid årsmötet i januari 1943 togs bordtennis upp kom DM-segrar genom "Figge" Elfgren och på föreningens program. Träning startades direkt Otto Pettersson. trots svårigheter att finna lämplig lokal. Först Härnösandsloppet inrättades 1921. blev det Ängevallens omklädningsrum, sedan gamla biljardsalongen. Sporten togs ur programmet 1927 men återkom 1937. Jarl "Jalle" Näselius var föreningens store 1944 spelades matcher mot Postens IF, Sundsvall cyklist åren 1937-1939. Efter "Jalle" blev Bror och Vanföreanstalten. Året efter låg sporten nere "Brotte" Berggren det stora cykelnamnet. Göte för att åter få fart 1946. Det året innehöll en med Sandström var också framgångsrik. VA samarrangerad korptävling bestående av 32 lag. Matcher mot Brännans IF förekom detta år Trots goda resultat beslutade årsmötet den 30 no- liksom efterföljande. vember 1949 att lägga ned cykelverksamheten. Redan den 28 december samma år bildades Ett livligt bordtennisår var 1950 med ett 35-tal Härnösands Cykelklubb av bl a "Jalle" Näselius, spelare och med spel i division 3. "Brotte" Berggren och "Bubben" Thelberg. 1951 blev sista verksamhetsåret.

20 Fotboll (1920 - idag)

Idag är fotboll den enda idrotten i Älgarna. Denna sport har således funnits i föreningen i hela 98 år, enär första matcherna spelades under 1920. Efter årets seger i division 4 återfinns Älgarna 2019 i division 3. Föreningen gjorde sin debut i DM-sammanhang 1921 och blev t o m 1959 distriktsmästare. Föreningens högsta seriespel nivåmässigt var sä- songerna 1953/54-1954/55 och 1959 -1960 i di- vision II Norrland. 1953 tog sig Älgarna till kvartsfinal och fick i den möta Helsingborgs IF på Ängevallen inför hela 6 133 åskådare. Allsvenska HIF vann med hela 6-1.

Sollefteå-Älgarna 1958

21 Friidrott Ingen lämplig lokal fanns i Härnösand fram till 1945, då Brännaborg fick användas fritt efter att Herrar (1920- ) under krigsåren varit militär förläggning. Planen Det var först på hösten 1923 som Härnösand fick hade dock inte full storlek varför lagen endast en anläggning för friidrott genom invigningen av fick ha fem utespelare. 1959 flyttade handbollen Ängevallen. Terränglöpning var det som först utö- till den nya hallen vid läroverket. vades på hemmaplan. Hösten 1921 genomfördes Säsongerna 1955/56-1957/58 låg herrhandbollen propagandatävlingen Härnösand Runt för första nere men under våren 1958 togs beslut om att gången. väcka liv i sporten igen. Comeback gjordes i Föreningen arrangerade DM i friidrott 1925 Härnösandsserien säsongen 1958/59. och där vann Folke Syl~ kula, diskus, spjut och längd. Inomhusidrott Mellan åren 1926-1933 låg friidrotten nere före- ningen. Tävlingarna i "inomhusidrott" bestod oftast av stående höjd- och längdhopp samt gren- och mel- Styrelsen beslöt på ett möte i februari 1933 att för- lanhopp. eningen skulle ta upp sporten igen. Samma år de- buterade K E Berglund för Älgarna och senior- I grenhopp vann Torbjörn "Toppa" Åkermark DM på löpning 1 500 m och 5 000 m. Han vann DM 1924, 1925 och 1926, det senaste på sin re- även JSM på 1 500 m. kordhöjd 227 cm. Vid DM 1927 vann Tage Hell grenhopp och Tage Hiort stående höjdhopp och Fram till 1948 var Älgarna manliga friidrott på vid 1934 års mästerskap segrade "Nitte" Högberg god nivå men en avmattning kunde dock ses. Man i mellanhopp med 335 cm. kan väl säga att verksamheten upphörde 1950. Inomhus-DM 1935 domineras av Älgarna med

fem titlar: Stig Hultman 3 st, H Lundström och Gymnastik Tage Hell. (1939-1940) I gymnastik tävlade man i Sverige förrän i mitten Ishockey av 1940-talet. Den gymnastik som utövades i Äl- garna var således motionsgymnastik i gruppform (1938-1942, 1951-1985/86) en - två gånger per vecka alternativt i läroverkets, SM i ishockey har som startår 1922 och då med Gådeåskolans och Johannesbergsskolans gym- lag i och omkring Stockholm. Svenska elitseriens nastiksalar. startår är 1928/29 och Svenska seriens 1935/36.

Gång (1942-1946) Vårmötet i april 1942 lade in gångsporten på pro- gram-met. Samma år vann Inga Nilsson DM på 5 km, Östen Westman på 10 km och G Forslund juniorernas 10 km. Inga Nilsson vann DM även 1943 och 1944. Året efter blev Margit Nilssondistriktsmästare liksom damlaget. 1946 blev sista verksamhetsåret.

Handboll Herrar (1934-1959) Redan 1934 engagerade sig Älgarna i handboll och då som arrangör av DM i utomhushandboll. Förutom Älgarna deltog Härnösands läroverk och Sollefteå GIF, slutsegrare.

22 Till Västernorrland kom ishockeyn 1938 och Äl- Tennis garna var bland de första föreningarna att an- amma sporten. Älgarnas match den 15 mars mot (1923-) Teknis var den första i distriktet och spelades på Årsmötet i januari 1923 beslutade att tennis skulle bandybanan i Torsviksområdet. vara en av föreningens idrotter. Efter detta har Säsongen 1938/40 spelade Älgarna i DM och i några noteringar om tennis inte kunnat hittas.. Ånger-manlandsserien. Seriespel och DM var det 1940/41 och 1941/42 medan det endast blev DM- Damerna i föreningen spel säsongen efter. Efter säsongen 1942/43 lades Årsmötet 1945 tillsatte för första gången en sär- ishockeyn ner. skild damsektion i föreningen. Sektionen tog Ishockeyn kom åter aktivt in i Älgarna 1952 och hand om damernas friidrott, handboll och oriente- den 30 januari invigdes Nattviksbanan. Efter att ring. Konstigt nog fick konståkning en egen sekt- ha tagit sig upp i seriesystemet har Älgarna spelat ion när denna idrott togs upp i föreningen 1955. växelvis i division II och III. Sista säsongen, Skidåkning 1985/86, blev laget sist i division II Norra B. En mycket förnämlig skidåkare var Elin Norberg, Värt att lyfta fram är Älgarna den 12 mars 1962 tidigare tävlande för Härnösands Sportklubb, som spelade JSM-final mot AIK på Nattviksbanan in- fram till 1924 vann åtskilliga DM-lopp. för cirka 1 300 åskådare. Det blev dock AIK- Gång seger med 6-2. Inga Nilsson vann DM i gång flera år (1942- 1944). Margareta Nilsson efterträdde henne som Konståkning distriktsmästare 1945. Föreningen bildade en särskild konståkningssekt- Orientering ion 1955 under ledning av Erhard Lindberg, Som Damorienterarna startade flera års framgångar tränare anlitades Ulla-Britt Ekman, svensk mästa- 1945 med framskjutna placeringar i Geresta- rinna i paråkning 1953 och tävlande för Umeå IK. luffen och DM. Frida Persson var under en lång period (1946-1959) den mest framgångsrika i för- Intresset för konståkning var stort. Till exempel eningen. Från 1956 visade sig även Gunvor Jons- hade en kurs i januari - mars 1957 hela 182 delta- son framgång som junior. gare. Träningarna hölls mestadels på Nattvikens ishockeybana. Handboll Damlaget i handboll var också framgångsrika med DM-segrar 1956, 1957 och 1959. Nedan la- Skidåkning get 1956. Herrar (1919-1949) Friidrott 1921 vann Älgarna budkavle-DM. Viktor Eriks- En framgångsrik friidrottare under andra halvan son blev distriktsmästare på 6 mil 1924. av 1950-talet var Gunvor Jonsson med flera DM- segrar. Intresset för skidlöpning svalnade successivt och Bertil Astby tävlingsdeltagandet ringa. T ex hade föreningen ingen manlig deltagare i DM 1926. Klubbmästerskap hölls trots allt 1936 och 1937 och 1949 var Älgarna samarrangör av skid-SM tillsammans med Brännans IF och KA5.

Orientering Herrar (1923-1924) Första DM-tävlingen någonsin i distriktet anord- nades den 29 oktober 1923 av Västernorrlands Idrottsförbund. Älgarna blev lagmästare med "Pekka" Strokirk, tvåa, "Ragge" Åberg, fyra, och "Osse" Norberg nia. Efterföljande år blev "Osse" DM-segrare . Även det året vann Älgarna lagtäv- lingen.

23 Krönikan

Från bakgård till finrummet - skidskyttehistoria

Det är få sporter som uppmärksammats så Efterhand utökades de olika tävlingsformerna när mycket som skidskyttet under de senaste åren, ”fallmålen” kom. Ursprungliga tävlingsformen trots att det i Sverige är en förhållandevis liten Distans med tidstillägg finns kvar, liksom stafet- sport med några hundra utövare. ten och kompletterades med sprint, senare jakt- Magdalena Forsberg bröt isen och inte mindre start, baserat på sprinten. Masstart, olika typer av än fyra gånger tilldelades hon Jerringpriset, stafetter, som singelmix och mixstafett har kom- 1997–98, 2000 och 2001. Även Helena Ekholm pletterat tävlingsprogrammet. Missade skott ren- tilldelades detta ”folkets pris ”2009. derade i straffrundor på 150 m. Det visar vilket genomslag sporten har haft och mycket tack vare tv. Varför kan man fråga sig? Orsaken är sannolikt att oväntade omkast­ Wolfgang Pichler ningar sker hela tiden och inget är klart förrän En person som betytt mycket för skidskyttets sista ståskottet är avlossat. enorma framgångar för oss, är den kontroversielle Det har blivit en tv-sport av sådan dignitet på kon- Wolfgang Pichler. Brutal träning var/är hans led- tinenten, att man anpassat F1 cirkusen efter ord och han följer sina adepter noga och ”tusan” Världscupen i skidskytte. När skidskyttesäsongen tar den som inte skickat in pulskurvan, hen kan få börjar avslutas F1 tävlingarna och vice versa. nattliga samtal från Tyskland. Åkare som exem- pelvis Anna Carin Olofsson (Zidek), Björn Ferry, Carl Johan Bergman liksom den nya generationen Skidskyttets ursprung med Hanna Öberg och Sebastian Samuelsson i Utan att gräva alltför djupt i historien, så tvistar spetsen är också frukter av hans ledarskap. man om vilka som skapade denna ursprungligen Jag har haft det stora ”äran” att vara ute på några rent militära gren. Våra norska vänner hävdar att WC och VM som lagledare med Wolfgang. det är en norsk innovation. I vart fall hade inte Järnkoll är lindrigt sagt, men resultat har det blivit skidskyttet då mycket gemensamt med dagens både på herr och damsidan. upplägg. Man förflyttade sig längs en slinga, på ca 20 km där olika skjutstationer, vanligtvis 5 och 6 skott avlossades. Den tävlande fick själv bedöma av- ståndet som kunde variera mellan 100 upp mot 550 meter. Varje bommat skott renderade i ett tidstillägg på 3 min. Grenen kallades Skidfält- skytte. Sven Thofelt insåg att detta inte gick att få in på det olympiska programmet, utan standardi- serade skidskyttet så att man sköt på 250, 200, 150 och 100m. Allt i liggande utom vid sista stat- ionen som var i stående ställning. Ett första VM ägde rum 1958 med svensk domi- nans. Grenen blev olympisk 1960 och fick se Klas Lestander som guldmedaljör. Det var ändå ingen succé publikt och i mitten av 60-talet infördes ett standardiserat genomförande med slingor och skytte på 150 m men fortfarande med ”grovkaliber”. I slutet av 70-talet infördes Hans Nauclér i Idre 2018 skytte på 50 m och cal.22 och det var början på framgångssagan.

24 För några år sedan gjorde Wolfgang comeback efter några år i Ryssland och resultaten lät som inte vänta på sig. Vid senaste OS blev det stora och oväntade framgångar. Vår egen junior Se- bastian Samuelsson, var med i segrande stafettla- get och tog silver i jaktstarten, helt sanslöst bra och nästan overkligt. Från länet hade vi två åkare med i guldstafettlaget i OS i Pyeongchang i Sydkorea 2018, sympatiske Bredbypojken Fredrik Lindström och vår egen Sebastian. Sebastian har fått mycket uppmärksam- het genom sitt modiga ställningstagande mot do- ping. Ett bevis för detta är inbjudan till Vita Huset nyligen.

Hans Nauclér och Sebastian Samuelsson i Idre 2018 När jag skriver detta i slutet av november har sä- songen börjat och premiären gick i ett grått och regnigt Idrefjäll. Sebastian lyckades bäst med en andraplats i sprinten. Några dagar efteråt nås jag av informationen att Hanna Öberg fått Bragdgul- det, en fantastisk glädjande sak för oss i skidskyt- terörelsen. När ni läser detta har vi kommit en bit in i sä- songen och ni vet hur det har gått för oss så långt. Säsongens höjdpunkt blir naturligtvis VM i Öster- sund i mars månad, där vi har höga förväntningar på våra damer och herrar. Hans Nauclér

Fotnot: Det är faktiskt två skidskyttar som fått Bragdme- daljen; Helena Ekholm (Jonsson) 2009 och nu alltså Hanna Öberg. Fantastiskt för en så relativt liten sport. Däremot fick aldrig två så framgångsrika skid- skyttar som Magdalena Forsberg och Anna-Carin Zidek (Olofsson) Bragdmedaljen, men som det står i artikeln fick Magdalena Jerringpriset fyra gånger. På sidorna 13-14 finns mer att läsa om Bragdme- daljen och Jerringpriset. Red.

Hanna Öberg - Bragdmedaljör 2018

25 Sportklyschor - det borde göras en bok om dem

En kollega, Ulf Westman på Tidningen Ångerman- Några ”gamla godingar” land, lanserade en gång en rolig idé under den tid Här är några andra exempel på väl använda då vi jobbade tillsammans på Nya Norrland. sportklyschor: Han ville skriva en klyschordbok från sportens värld. ”Gå på hörntänderna” Eftersom vi båda på den tiden jobbade uteslutande ”Käka taggtråd” med sport rörde vi oss bland både skribenter som spred klyschor omkring sig i artiklar och grånade ”Hängande i dödens” idrottsledare som spred dem ännu flitigare i inter- ”Ingen rök utan eld” vjuer. ”Han är en riktigt påläggskalv” Uttryck som ”ingen nämnd, ingen glömd” och ”jämnt skägg” (för att beskriva att ingen spelare i ”Det var en slätstruken fajt” ett lag gjort något särskilt intryck) och ”han svalde ”Han tog en rövare” mygg men silade kameler” (om en domare som varit ojämn i sin bedömning) hörde till vardagsmat. ”Vi får ta en match i taget” I alla fall då, på 1980-talet. ”Det gäller att täta till och krympa ytorna” Numera ser jag inte klyschor i spalterna så ofta. ”Han sköt en rökare i stolpen” Inte klyschor av den karaktären åtminstone. Men många äldre idrottsledare använder dem fortfa- rande. Det ska vi INTE sörja… Faksimilen här under är från Tidningen Ånger- Något slags rekord manland 2014. Det mest anmärkningsvärda användandet av kly- Jag trodde att jag läste fel först. Men så var det schor i en text som jag känner till, stod en kollega i inte. Ångermanland för. Vi kan lämna hans namn där- En rubriksättare hade verkligen satt rubriken: hän, men han var i alla fall frilansreporter på Örnsköldsviks Allehandas sportredaktion på tiden ”Nära skjuter ingen hare”. då det begav sig. Klyschornas tid är alltså i n t e förbi. Även om de I ett av hans referat från en hockeymatch som Hu- som sagt blir allt färre. Och det ska vi i n t e sörja sum spelade lyckades han klämma in uttrycken för. ”som lök på laxen”, ”grädde på moset” och Olof Wigren ”korken gick ur den berömda ketchupflaskan” re- dan i ingressen. Alltså, i de första tre meningarna i artikeln. Det måste vara ett inofficiellt världsrekord i sitt slag. Den som redigerade ut texten tyckte uppenbarligen att det var så komiskt att han eller hon bestämde sig för att krydda den med en klassisk klyscha även i rubriken: ”Tappen gick ur Husum-tunnan.”

26 Medverkande i detta nummer:

Bertil Astby – Tidigare ordförande i VIHS, numera kassör. Tidigare ishockey- och fotbollsspe- Boktips - Springa lare i IF Älgarna och Gefle IF/ Gävle GIK. Leif Bolin – Vice ordförande i VIHS:s styrelse, Jean Echenoz: Springa, 143 sidor tidigare ledamot av SISU:s förbundsstyrelse och ordförande i SISU Västernorrland samt ordförande När jag nämner namnet Emil Zátopek kommer ni i IBK Sundsvall. säkert i ihåg den tjeckiske löparen med den märk- Kjell Carnbro – Journalist och tidigare chefredak- liga löpstilen som tog tre guld i Helsingforsolym- tör Norra Sveriges Affärer och Företag och Sunds- piaden 1952. valls Tidning samt flera andra tidningar. Aktiv som ledare i Alnö IF. Nu har det kommit ut en Sven Eklund – Ledamot i VIHS:s styrelse. liten roman om honom. Anställd på Västernorrlands Idrottsförbunds och Romanen Springa följer SISU Västernorrlands kansli i Sundsvall med Zátopek från hans arbete ansvar bl. a. för IT-frågor. på en skofabrik, Erik O Sjödin – Ledamot i VIHS:s styrelse. Skri- via företagets interna löpartävlingar som han mot- bent och fd folkhögskollärare. Vasaloppsåkare. villigt deltar i, mot det nyvunna intresset av att Tidigare redaktör för tidningen ”Stavtaget”, undersöka kroppen och dess begränsningar genom Vasaloppsklubben i Hedemora. långdistanslöpning. Leif Thunman – Ordförande i VIHS:s styrelse. Ordförande i Ångermanlands Friidrottsförbund, I takt med att Zátopeks karriär närmar sig den ab- tidigare ordförande i Västernorrlands Idrottsför- bund. soluta toppen måste han dock också möta kraven från den alltmer kontrollerande och sovjetstyrda Lars ”Pöla” Sjölund – Ledamot och sekreterare i tjeckoslovakiska regimen. VIHS:s styrelse. Härnösandsprofil som varit verk- Leif Bolin sam både som spelare och ledare i IFK Härnösand. Hans Nauclér – Ordförande i I 21 Skidskytteföre- ning, f.d. officer. Olof Wigren – Free-lance journalist med uppdrag i hela landet huvudsakligen inom områdena närings- liv och idrott. Tidigare sportchef i dagspress samt redaktör för att antal magasin.

Om sällskapet Västernorrlands IdrottsHistoriska Sällskap, VIHS, har som ändamål att väcka och underhålla intresset för idrottshistoria huvudsakligen i Västernorrland men också idrottshistoria i allmänhet. Sällskapet anordnar kaféträffar och föreläsningar med olika Redaktionen gäster på olika platser i länet. VIHS åtar sig också att hålla föreläsningar för andra föreningar. Säll- Ansvarig utgivare Ansvarig redaktör skapet ger ut en tidning - Västernorrlands Idrott- Leif Bolin Leif Bolin sarv 4 gånger per år. Produktion Redaktionskommitté Medlem blir man genom att inbetala årsavgiften VIHS 200 kr eller för familjemedlemskap (2 personer) Leif Bolin 300 kr till plusgiro 59 77 71-5 eller Layout Kjell Carnbro bankgiro 750–5266. Sven Eklund Sven Eklund Föreningen är öppen för alla och har för närva- Erik O Sjödin rande drygt 170 medlemmar huvudsakligen bo- ende i länet men även ett femtontal från andra de- Tryck och distribution lar av landet. Accidenstryckeriet, Sundsvall

27 Avs: Västernorrlands IdrottsHistoriska Sällskap c/o Västernorrlands Idrottsförbund Box 890 851 24 Sundsvall

SAMARBETSPARTNERS

28