t,mm

Storrännare och I detta n Det har gått elva år sedan Svenska Skidmuseets många tävlingar med sin kamera, och är mästare till utställning ”Från stenåldern till Stenmark” invigdes en lång rad klassiska stilstudier. Några återges i i länsmuseet. Då ägnades ett nummer av tidskriften artikeln. Västerbotten åt samma tema. Bruno Lundström, f.d. rektor i Burträsk och med Nu - när det snart är dags för Skid-SM på Gamm- i arrangörsstaben sedan starten, berättar om Kalv- lia - är det naturligt att sammanfatta 1900-talets träskloppets historia - ett nu drygt fyrtioårigt lång­ tävlingsskidåkning och SM-historia i länet. lopp mellan Kalvträsk och Burträsk. Ivar Söderlind, universitetsadjunkt och ordfö­ Kenneth Åström, l:e antikvarie vid Västerbottens rande i Västerbottens friidrottsförbund, skriver om museum, presenterar praktpjäsen Klamath-pokalen hur tävlingsskidåkningen började vid sekelskiftet och dess historia samt beskriver den förr så vanliga och berättar om de första skidföreningarna i länet skidtillverkningen i länet. och deras verksamhet under de första decennierna. Lennart Forsberg, informatör vid UMDAC, Umeå Lars Lindgren, lärare och frilansjournalist, sam­ universitet, har tittat i dagspressen under tidigare manfattar händelserna under de fjorton Skid-SM SM och kåserar om intressanta detaljer omkring som arrangerats i länet och berättar om Häggblads- skidtävlandet. loppet. Dessutom presenterar Söderlind och Lind­ Många av de äldre bilderna finns i länsmuseets gren tillsammans alla västerbottniska storåkare som bildarkiv, i Skidmuseets samling. Där förvaras också blivit svenska skidmästare och genom åren nått även en del av Harry Lindwalls bilder. internationell berömmelse. De nyare bilderna har fotografen Janne Hellgren Olle Carlsson, i många år verksam som redaktör och fotografer vid Västerbottens Folkblad, Väster­ vid Västerbottens-Kuriren, tecknar ett porträtt av bottens-Kuriren samt Norra Västerbotten ställt till VK-fotografen Harry Lindwall. Denne har bevakat vårt förfogande, vilket vi tackar för.

Västerbotten* Redigeras vid Västerbottens museum Rekvisitioner och prenumeration: Västerbottens läns hembygds­ i samarbete med Skellefteå museum. förbund, postgiro 6 26 22 - 6. Ansvarig utgivare: Anders Huggert, 090/17 18 04. Offsettryck: UTAB, Umeå 1995. ISSN 0346-4938. Redaktör: Britta M Lundgren, 090/17 18 02. Grafisk form: Petter Perstrand/Sätteri Petter. Omslagets framsida: Kalvträskloppet 1978. Foto Ulf Johansson, Prenumeration och distribution: Hjördis Boman, 090/17 18 03, Norra Västerbotten. och Lena Bertilsson, 090/17 18 05. Telefax 090/77 90 00. Redaktionens adress: Tidskriften Västerbotten, Västerbottens Baksidan: Skoltävlingar i Umeå i början av 1900-talet. Foto i museum, Box 6083, 906 03 Umeå. Telefon 090/17 18 00. Folkrörelsearkivet, Umeå. FöreMål

Den unga publiken hejar fram skidåkarna vid målområdet på 120 under Umespelen i mars 1950. Foto Harry Lindwall.

Skidtävlingar, vare sig det gällt Svenska Mästerska­ självkänslan och känna sig nöjd. ”Självtrons dyra pen, långlopp eller serietävlingar på lokal nivå, har droppar får man köpa i sitt eget väsens tysta bod” alltid haft sin intresserade publik. Den var fysiskt (Birger Sjöberg). Men blir dessutom andra förtjusta närvarande vid spåret, hejande och vrålande till förstärks definitivt effekten. Detta gäller inte bara åkarna på slutspurten. Efter TV's entré i hemmet för idrottsprestationer, utan även för kulturarbete. har åskådarmassorna vid stortävlingar minskat; Utställningar behöver reaktioner från sin publik, man kan istället sitta hemma i en skön fåtölj och i tidskrifter och böcker från sin läsekrets. rutan se löparna kämpa om topplaceringarna. Di­ Att förmedla enskildheter från historiens vida rektrapporter ges från olika delar av tävlingssträck- erfarenhetsfält kräver känsla för vad som är angelä­ an, något som radio- och TV-sändningarna gjort get att berätta i samtiden. Utställningsproducent- möjligt och som ökar spänningen. ens och redaktörens val är alltid subjektivt. Publi­ Prestationer är till stor del beroende av en publik ken är mottagare och domare. Säg vad ni tycker! Vi - stor eller liten. Om ingen bryr sig om vad man gör, vill bli påhejade* eller utbuade även i museerna - blir det svårare att motivera ansträngningen. Man känna att du läsare och tittare bryr dig! kan visserligen tävla med sig själv för att stärka Britta M Lundgren 1 Skidsportens tidiga historia i Västerbotten Ivar Söderlind

Skidsporten i Västerbotten föddes för cirka hundra år sedan när de unga idrottsförening­ arna, ofta med läroverksungdomar som målgrupp, arrangerade skidtävlingar. Ivar Söder­ lind har, genom att gå igenom bl.a. föreningsprotokoll, årsböcker och länets dagspress under perioden 1880-1910, kunnat följa skididrottens utveckling i länet under denna tid och ger oss här glimtar av skidfärder, tävlingar och prisutdelningar. Några av de skidföreningar som fanns vid sekelskiftet presenteras också. De länstidningar som studerats är Umebladet, Westerbotten, Skellefteå Nya Tidning och Västerbottens-Kuriren.

START

Vid 30 km-loppet i Luleå under SM 1916 segrade Harald Johansson, Umeå. Foto i Västerbottens museum. 2 De första skidtävlingarna och Riksidrottsförbundets amatörbestämmelser för Som sportredskap började skidor först användas i alla svenska specialförbund fastställdes 1906. Där Norge omkring 1845, och regelbundna tävlingar ar­ framgår bl.a. att ”de penningpris, som erövras en­ rangerades där från 1866.1 Sverige anordnades den dast utgöra en ringa ersättning för hans omkostna­ första tävlingen i längdåkning på skidor 1879 i Bel­ der och ej ge honom vare sig inkomst el. biförtjänst.” levue, Stockholm inför 2.000 åskådare. Banans längd var endast 1.200 meter. Tre norrmän belade de Idrott och skidor i skolorna första tre platserna och segertiden var 14 minuter Före 1890 förekom bara spridda ansatser till organi­ och 30 sekunder. Sundsvall blev under denna tid ett serat idrottsliv i Västerbotten. Det utövades idrott i centrum för skidsport, där det från 1879 arrangera­ skolorna framför allt genom den obligatoriska skol­ des en rad skidtävlingar för skolungdom i backlöp­ gymnastiken i Per Henrik Lings anda. Redan 1836 ning utan stup. Längdlöpning på skidor anordnades förekom skolgymnastik i Umeå. Då fick trivialskolan där för första gången 1881, men sträckan var endast i staden (föregångare till läroverket) en gymnastik­ några hundra meter lång. De äldsta svenska skidlö- sal beräknad för högst 50 lärjungar. ”Den var 21 parcentra i övrigt är Luleå och Stockholm samt alnar lång, 14 alnar bred och 8 alnar hög. Den hade Arjeplog, Arvidsjaur och Jokkmokk, där såväl lappar blott en enda kakelugn och stod ej att värmas upp som nybyggare tävlade, ofta på distanser överstigan­ ordentligt, när det var kallt ute.” I skolorna förekom de fem mil. det tidigt även mindre skidtävlingar i ”längd- och backlöpning”. Vid backlöpningarna var det förbju­ Nordenskiöldtävlingen 1884 det att ha skidorna fastbundna, och stilen var det Den första stora skidtävlingen i Sverige (men utan ingen som brydde sig om. Det gällde endast att stå deltagande av västerbottningar) var Nordenskiöld­ efter stupet som lades där backen slutade, ofta en tävlingen den 3-4 april 1884, föranledd av forsk­ god bit in på slät mark. ningsresanden Adolf E. Nordenskiölds Grönlands­ expedition 1883, där lapska skidlöpare imponerat Skidor på programmet stort med sina långfärder på skidor (460 km utan På 1870- och 80-talen växte många frivilliga gym­ egentlig vila). För att bevisa lapparnas uthållighet nastikföreningar fram i Sverige. I februari 1881 bil­ på skidor lät Nordenskiöld påföljande år arrangera dades Umeå Gymnastikförening, med stor sannolik­ en tävling på sträckan Jokkmokk-Kvikkjokk-Jokk-het länets första egentliga idrottsförening och den mokk. Sträckan var 22 mil och 16 löpare startade i första föreningen i Västerbotten med (förutom gym­ vårföret. Först i mål med tiden 21 tim m ar 22 min var nastik) skidor på programmet. Tidigare fanns i länet ”Pawa Lasse” Nilsson-Tuorda (1847-1911) några ett antal skytteföreningar, där Umeå Skarpskytte­ skidlängder före Anders Rassa. Segraren fick 200 kr förening (bildad 1861) och Skellefteå Frivilliga i pris (motsvarade många månadslöner för en arbe­ Skarpskytteförening (bildad 1863) var pionjärer. tare!), andre man 150 kr och trean 100 kr! Norden­ Dessa skytteföreningar anordnade såväl sommar skiöldtävlingen blev upptakten till tävlingssport som vinter skjuttävlingar, men först från slutet av bland lappar och nybyggare i övre Norrland. Många 1890-talet förekom fältskjutningar på skidor. av de skidlopp som arrangerades fram till sekelskif­ Ett vanligt mönster i idrottens barndom i Sverige tet var mellan 6 och 9 mil långa, ibland ännu längre. och Västerbotten var att det först bildades special­ Seghet och uthållighet premierades före snabbhet klubbar som sedan tog upp fler grenar på sitt pro­ och teknik. Ofta utdelades stora penningpriser till gram, då medlemmarna intresserade sig för andra och med till skolungdomar. Vid denna tid skilde man idrotter. De tidiga gymnastikföreningarna fungera­ inte på amatörer och professionella. Svenska de ofta som inspirationskällor och rekryterings­ Idrottsförbundets första amatörstadgar kom 1895, underlag för andra idrottsgrenar. Mycket tyder på

3 Skidtävlingar för skol­ ungdom i Umeå vid seklets början. I bak­ grunden syns Stora Hotellet. Foto i Folk­ rörelsearkivet.

att Umeå Gymnastikförening spelade en sådan roll i början kl 8 på morgonen efter en bana med start vid Umeå under 1880- och 90-talen, liksom Skellefteå stora bron, runt Ön och med mål vid fäbodarna invid Gymnastikförening i Skellefteå under 1890-talet. Öberget. Sträckans längd framgår inte och någon Båda föreningarna hade tidigt skidsport på pro­ resultatlista med tider redovisas inte heller. Det grammet, speciellt backåkning för skolungdom. framgår dock av tidningsreferatet vilka ungdomar Det bör framhållas att de första frivilliga gymnas­ som ”utmärkt sig”, nämligen Lennart Wahlberg (se­ tikföreningarna i huvudsak inte hade tävlingsmäs- nare känd idrottsledare) i nedre sjunde klassen som siga motiv för sin verksamhet utan betonade hälso- vid prisutdelningen på eftermiddagen i förstapris motiv och sociala motiv. Även Umeå Gymnastikför­ fick ett väckarur, och Frans Gyllenberg i samma ening hade denna inrikning och anordnade ofta ut­ klass som tilldelades en resväska i andra pris. Da­ flykter både till fots och på skidor. mernas pris, ett större silverbestick, gick till B. Him­ melstrand i övre sjunde klassen. Vid 10-tiden fort­ Skidtävlingar för skolungdom i Umeå satte tävlingarna med backåkning. Två spår hade I en notis i tidningen ”Westerbotten” i mars 1891 dragits från Öberget efter bergsluttningen ned till finns det för första gången noterat att en skidtävling älven. De äldre eleverna åkte en längre och brantare arrangerats i länet. Det var Umeå Gymnastikfören­ bana med ett större gupp på mitten. Vi saxar ur ing som anordnade en tävling för läroverkets skol­ Umebladet: ”En mycket vacker hållning och säker­ ungdom i början av mars månad under ledning av het visade lärjungen Carl Lundberg i femte klassen rektor Collin (ordförande i Gymnnastikföreningen) vid tagande af det ganska höga guppet. En 12-årig och läroverkets inspektor överstelöjtnant Schöning. lärjunge Harald Sundholm i femte klassen förtjenar Till priser anslog föreningen 25 kr. ett särskilt omnämnande för den raskhet han visa­ Den 12 mars 1892 arrangerade Umeå Gymnas­ de.” Segraren Carl Lundberg fick ett par silverljus­ tikförening än en gång skidtävlingar för läroverks- stakar i pris och tvåan Lennart Wahlberg en silver­ ungdomarna. I Umebladet den 14 mars finns ett bägare. Ett extra pris (spegel och handduk) delades utförligt referat, sannolikt det första skidreferatet u t till D. Högstadius i sjätte klassen för att han gjort någonsin från en skidtävling i Västerbotten. Täv­ de flesta kullerbyttorna i sina åk! Efter tävlingarnas lingarna i längdåkning med 50 deltagare tog sin slut ägde prisutdelningen rum på Öbacka. Den för­

4 rättades av överstelöjtnant Schöning som uppmana­ der. Av de 27 anmälda startade 15, varav fem bröt. de läroverkets ungdom att fortsätta med den nyttiga Det berättas att en av deltagarna ”måste plocka och stärkande idrotten, varefter han tackade Gym­ tallskott och tugga på för att komma igenom en nastikföreningen för att man anordnat tävlingen. mattighetsperiod, som han råkade ut för under täv­ Rektor Collin avslutade på ett tidstypiskt vis med att lingen.” Liksom i backåkningen bestämdes ordning­ utbringa ett leve för - Schöning! en genom lottning och man startade med tre minu­ Umeå Gymnastikförening fortsatte att anordna ters mellanrum. skidtävlingar ytterligare några år. Den lades ned i Oskar Isaksson hade segertiden 2 timmar 5 mi­ slutet av 1890-talet, men en förening med samma nuter och 46 sekunder. Han var drygt två minuter namn bildades 1932, då enbart med gymnastik på före tvåan Karl Johansson, bondson från Bovik. Pen­ programmet. ningpriser delades ut till de sex första löparna med 30 kr till segraren, 20 kr till tvåan, 15 kr till trean, 10 Länets första större skidtävlingar kr till fyran och femman samt 5 kr till sexan. Detta Det dröjde länge innan västerbottningarna blev er­ var stora summor på den tiden. Arbetsförtjänsten för kända som skidlöpare. När de första större skidtäv­ segraren Isaksson, som hade 12 timmars arbetsdag lingarna för landets bästa åkare anordnades i på sågen i Kåge, kunde i bästa fall bli två kronor om Sverige, efter Föreningen för skidlöpningens främ­ dagen. För förstapriset, som alltså motsvarade 15 jandets bildande 1892, saknades alltid länsåkare i dagsförtjänster, köpte han bl.a. en mjölsäck. Bra startlistorna. Det var norrbottningarna som då do­ träning fick han genom att vintertid använda skidor­ minerade. na till arbetet från hemmet i Ersmark. Skidorna, Den troligen första större tävlingen i Västerbot­ som nu finns på Skellefteå Museum, är 2,70 m långa, ten (enbart länsbor deltog) anordnades i Skellefteå 8 cm breda, spetsiga baktill och med bindningar av den 10 och 11 mars 1894 av Skellefteå Gymnastik­ läder. förening (bildad 1891). ”Täflingen omfattar dels Isaksson var mycket tveksam till att delta i täv­ backåkning för äldre och yngre dels längdåkning för lingen men blev övertalad av handlanden Gustafs­ äldre manliga amatörer (20-åringar och däröfver) son i hembyn att anmäla sig. På lördag, kvällen med omkring 25 kilometers bana. Anmälan för delta­ innan, satte han på sig skidorna och åkte de 15 km in gande torde göras i hr Börje Lagergrens Bokhandel till Skellefteå, där han tog in hos åkare Larsson vid före den 17 Februari. Ingen anmälningsavgift. Skel­ Kanalgatan, känd hästkarl på den tiden. Vid fram­ lefteå Gymnastikförening.” (Ur Skellefteå Nya Tid­ komsten kröp han genast ned i sängen i Larssons ning den 12 mars 1894) drängkammare, där han delade nattlogi med en av Backåkningen började kl 6.00 på morgonen den drängarna, som var från Ersmark. 10 m ars och längdåkningen kl 5.30 följande morgon. I backåkningen (större backen) segrade R. Anders­ Skidåkning i Skellefteå son, som fick 20 kronor i pris, medan tvåan fick ett Under hösten 1895 ombildades Skellefteå Gym­ ”resetui” och trean en sejdel. I lilla backen erhöll nastikförening och bytte namn till Skellefteå Gym­ segraren Aug. Joh. Hedberg en klocka. nastik & Idrottsförening (ibland kallad Skellefteå Idrottsförening). De följande åren ansvarar den nya Oskar Isaksson 1890-talets skidkung föreningen för de fåtal skidtävlingar som arrange­ I längdåkningen hette segraren Oskar Isaksson från ras, alltid utan deltagare från den södra länsdelen. Ersmark, Skellefteå, den tidens storåkare i norra Skellefteå Gymnastik & Idrottsförening upplöstes Västerbotten. Man åkte en 27 kilometer lång bana 1912 efter att, av tillgängliga källor att döma, under Skellefteå-Boviken-Kåge-Dalkarlsliden-Skellef- många år ha haft en blygsam idrottsverksamhet. teå. Föret var bra och temperaturen ca 10 minusgra­ Ansvaret för att utveckla skidverksamheten i Skel­

5 lefteå låg från 1903 på nybildade Skellefteå Skidlö- kandet i norra länsdelen. Det var Bertil Renhorn parförbund (lokalavdelning av Västerbottens läns (även duktig i friidrott) som för det mesta var först Skidlöpareförbund). Även om det arrangerades en över mållinjen de kommande åren. Skellefteååkarna del mindre skidtävlingar i Skellefteå med omgiv­ deltog dock mycket sparsamt i tävlingar utanför ningar var det först i och med IFK Skellefteå till­ hemorten. Från 1911 års skid-DMiUmeåsaxarviur komst 1909 som det verkade bli riktig fart på skidå- Idrottsförbundets årsbok: ”Tråkigt nog fanns blott en, säger och gör en, representant från förening utom Umeå. Nog finnes väl i Skellefteå, Norrbyskär och Sandvik löpare. Alla kunna inte segra, men inte skall man därför afstå från att täfla.” Det saknades länge skidåkare från Skellefteå i den absoluta länseliten och inte förrän en bit in på 1920-talet kom det fram Skellefteå-åkare i svensk elitklass genom Skellefteå IF:s satsningar (förening­ en bildad 1921). Jag berör detta längre fram i denna artikel.

Skididrotten fick vind i seglen Åren omkring 1900 började skididrotten i södra läns­ delen få riktig vind i seglen och det anordnades många skidtävlingar och inte minst skidutflykter på skilda håll. Denna tid bildades en hel rad skidfören- ingar framför allt i Umeå med omnejd. Åtminstone nio ”rena” skidklubbar kom till 1898-1905: Byske Skidklubb (1898), Skidklubben Skade Umeå (1900), Skidklubben Framåt Teg (1901), Skidklubben Sleip- ner Holmsund (1901), Örträsk Skidklubb (1901) Nordmalings Skidklubb (1902), Säfvar Skidlöpare­ förening (1902), Bygdeå Skidklubb 1903 och Innerta- fle Skidklubb (1905). Det vanliga mönstret för de tidiga skidföreningarna var att verksamheten lades ner efter några år och förutom Skidklubben Skade hade de uppräknade föreningarna försvunnit som registrerade föreningar före 1910. Förutom dessa ”rena” skidklubbar och gymnas­ tikföreningarna i Umeå och Skellefteå hade också en lång rad flersektionsföreningar skidsport på pro­ De skidor som användes i början var ofta uppåt 270 cm långa och grammet vid denna tid t.ex. Umeå Idrottsförening 8 cm breda. Fotterna var instoppade i ”ski-öhl”, och man hade ofta en enda stav utan kringla. En bit in pä 1900-talet började skidlö- (bildad 1890), IFK Umeå (bildad 1897), Tegs Sport­ parna mer allmänt använda två stavar, ofta långa trästavar med klubb (1898, nedlagd 1901), Lycksele Godtemplares ovalt skaft utan handrem. Genom att förflytta greppet upp och ner Idrottsförening (1900), Åsele Idrottsförening (1901), kunde staven utnyttjas alltefter terrängen. 1 uppförsbackar hade Hörnefors Sportklubb (1901), Wännäs Idrottsfören­ man lägre fattning och vid stakåkning på jämn mark hög fattning. Bilden föreställer Edvin Eriksson, Balfors, på skidtur. Foto i Väs­ ing (1901), Idrottsföreningen Fram, Vindeln (1905) terbottens museum. och Gunnarns IF (1905).

6 Här följer ”glimtar” från verksamheten i några av Umeå Idrottsförening hade nämligen många dessa klubbar under de första åren. kvinnliga medlemmar med rösträtt, vilket läro- verkspojkarna inte alls tyckte om. Umeå IF arrang­ Umeå Idrottsförening erade t.o.m. skidtävlingar enbart för kvinnor, vilket Enligt Nordisk Familjeboks Sportlexikon bildades framgår av följande annons i Västerbottens-Kuriren Umeå Idrottsförening i början av 1890-talet. Till­ den 22 mars 1901: ”De damer som vilja deltaga i den sammans med Umeå Gymnastikförening anses den skidtäflan U.I.F. kommer att anordna måndagsmor­ vara idrottens banbrytare inom länet. Initiativtaga­ gonen den 25 mars kl 7 f.m. (Mariebebådelsedag) re var juvelerare K. E. Berg som tidigare lagt ned torde godhetsfullt anteckna sig å lista utlagd i A mycket tid och arbete för idrotten och skytteväsen- Forsbergs Färghandel. Starten sker nedanför Stora det. Till att börja med hade föreningen enbart kraft­ Hotellet. Styrelsen.” sport på programmet som viktlyftning, brottning, Umeå Idrottsförening fanns inte med när IFK trapets- och ringgymnastik. Umeå, IF Norrlands Dragoner, Västerbottens Rege­ Vid sekelskiftet började föreningen med allmän mentes IF, Sandviks IK och Umeå Läroverks IF idrott (friidrott), cykelåkning och skididrott. Från bildade Västerbottens Idrottsförbund en marsdag 1900 och några år framåt anordnade man åtskilliga 1908. Från och med 1907 finns Umeå IF inte repre­ skidtävlingar, ofta tillsammans med IFK Umeå och senterade i resultatlistor från skid- och friidrotts- Skidklubben Skade, bl.a. de stora internationella tävlingar och var under denna tid överhuvudtaget tävlingarna i Umeå 1902. Som i de flesta andra inte omnämnda i länspressen. Troligen upphörde föreningar under denna tid var utfärder ett viktigt föreningen 1907 sannolikt på grund av ledarbrist. inslag också i Umeå Idrottsförening. Skidutflykter- na i Umeås omgivningar brukade vara mycket välbe­ IFK Umeås första år sökta av både manliga och kvinnliga skidåkare! Enligt alla kända källor är IFK Umeå länets näst äldsta kvarvarande förening, med den 23 februari 1897 som ”födelsedatum” (endast Umeå Gymnastik­ förening är äldre). Det var en 20-årig urmakareelev, Fritz Norberg, som tog initiativet till en IFK-krets i Umeå. Tillsammans med ett 15-tal läroverksungdo- mar bildades kamratföreningen hemma i Norbergs ”ungkarlskula”. Under vintern 1897 ordnade fören­ ingen en skidtävling i längd 20 km för herrar, 2 km för damer och en tävling i backhoppning på Ham- rinsberget. I damernas uppgörelse segrade fröken Elvira Björklund och i längd herrar ”lappmannen” Ludvig Jonsson-Grahn med tiden 1.25.28. Han åkte med sin enda stav på axeln medan övriga deltagande skolynglingar använde två stavar av trävirke. I backe, där skolynglingen A. Bjelke segrade, var det förbjudet att ha bindslen. Stupet på backen var placerat strax bortom backens övergång till slät mark, vilket gjorde att de flesta deltagarna gjorde djupdykningar på skidspetsarna. (Inte förrän 1931 Kvinnlig skidåkare vid de internationella tävlingarna i Umeå byggdes en riktig hoppbacke på Hamrinsberget som 1902. Foto i Västerbottens museum. tillät hopp på uppåt 50 m!) Prisutdelningen genom­

7 fördes på en skridskobana nedanför Stora Hotellet av överstelöjtnanten O. Scherdin. Att prisutdelaren uppträdde i IFK-dräkt väckte den största beundran hos de unga medlemmarna i föreningen. På grund av ”organisatörernas ungdom och från­ varon av kraft för sammanhållning” blev Umeå- kretsens livslängd mindre än ett halvår. Grundaren Fritz Norberg flyttade från Umeå och efter skolter­ minens slut vid läroverket upphörde föreningen att finnas till. De idrottsbitna skolungdomarna drogs under de kommande åren i stället till Umeå Idrotts­ förening. År 1901 hade missnöjet inom UIF växt och tanken på att än en gång bilda en IFK-krets hade mognat. Missnöjet skulle bl.a. ha uppstått genom att Umeå IF även hade kvinnliga medlemmar med röst­ Hopptävling i skidbacken på Rödberget 1910. Ur På Skidor 1910- rätt. Detta uppskattades inte av läroverkskillarna 1911. som menade att ”tjejsnack ej passar oss idrottsmän”. ar till Umeå. Då byggde Skidklubben Skade skid­ På initiativ av eldsjälen Ernst Blomberg nybilda­ backen på Rödberget (fanns kvar till 1921) som tillät des så IFK Umeå den 6 november 1901 på Nykter­ 25-metershopp. Här tränades för fullt under sak­ hetskaféet i Umeå, där ett tjugotal ungdomar hade kunnig ledning, och flera av föreningens backhoppa­ samlats. Första tiden hade föreningen 45 medlem­ re tog framskjutna placeringar i tävlingar hemma mar varav 41 var aktiva, de flesta med inriktning på och borta. Man hade tävlingsutbyte på skidor (längd skidsport. Medlemmarna utgjordes dels av unga och backe) med Luleå, Piteå, Sundsvall m. fl. orter! handelsbiträden och kontorister och dels av äldre Umeåkamraternas första deltagare vid Skidfräm- läroverksungdomar. Ordförande blev handelsbok- jandets nationella tävlingar på skidor (inofficiellt hållare G. Edvall, sekreterare Ernst Blomberg och svenskt mästerskap) var Herman Thuritz som den kassaförvaltare A. Wollrath. Den senare blev snart 23 februari 1902 belade en fin femte plats i backe avsatt ”för slöhet med indrivning av årsavgifter” och ”2 m stup” vid tävlingarna i Umeå. efterträddes av läroverkseleven Albin Öhngren (se­ IFK Umeå har från denna tid och under alla år nare ordförande i IFK Umeå och medlem i Riksid- varit länets ledande förening när det gäller längdåk­ rottsförbundets överstyrelse). Därefter blev det or­ ning på skidor. Totalt sett är IFK Umeå en av Sveri­ dentlig fart på inträdesansökningarna från skolung­ ges främsta skidklubbar genom tiderna, vilket kom­ domarnas sida. Deras medlemskap resulterade ock­ mer att belysas längre fram i denna artikel. så i ett ökande idrottsintresse från många föräldrar som gick med i föreningen. Varje torsdag hade man Tegs SK med inriktning på styrelsesammanträde på Nykterhetskaféet där man social verksamhet lade upp planerna för verksamheten. Tegs SK bildades den 23 oktober 1898 i närvaro av 20 Under de första åren hade man skidor, backlöp­ inbjudna, varav 9 kvinnor! Enligt mötesprotokollet ning, skridskoåkning, bandy, allmän idrott (dvs. fri­ var meningen med sammanträdet att ”bilda en idrott), cykel och simning på programmet. En hård klubb i och för sammanförande av Tegs bys ungdom. och hälsosam konkurrens med Umeå IF och ”soci- Klubbens ändamål var att anställa utfärder (till fots tetsskidklubben” Skade inleddes. Intresset växte och per skidor), samkväm, sporttäflingar och andra snabbt och skidsporten tog verklig fart sedan Skid- nöjen enbart för föreningens medlemmar.” Det be­ främjandet 1902 förlagt sina internationella tävling- slutades i början att föreningen skulle ha högst 40

8 medlemmar, varav hälften gossar, ett beslut som en i Tegs SK möjligen något att göra med att det revs upp under 1899. Intressant är vidare att en fanns många kvinnliga medlemmar och en kvinnlig kvinna, Tekla Aström, var föreningens ordförande ordförande i föreningen? under två år! Alla andra kända idrottsföreningar under denna tid hade manliga ordföranden och för Skidklubben Skade, Umeå det allra mesta också manliga styrelseledamöter! Skidklubben Skade bildades på Stora Hotellet i Under dessa första år var klubblokalen tillgäng­ Umeå i februari 1900 av ett tjugotal ”för saken lig för medlemmar som önskade öva sig i gymnastik intresserade skidlöpare”. (Skade är enl. Snorres och andra för kroppen nyttiga övningar. Vidare dela­ Edda jaktens och skidåkningens gudinna.) Lasa- des klubbens möten i två avdelningar, en del för rettsläkaren Helge Rödén blev vald till ordförande, styrelseärenden och en del för dans, lekar och nöjen. ingenjören Frithiof Andersson till vice ordförande I styrelseprotokollen finns noterat att föreningen och redaktionssekreteraren Oscar Åkerberg till sek­ anordnade en skidtävling i januari 1900, tydligen reterare, alla redan kända idrottsledare. Under de den enda tävling som förekom i föreningens regi tre första veckorna hade föreningen anordnat tre dessa år omkring sekelskiftet. Däremot förekom det tävlingar, dels längdlöpning 30 km för löpare över 18 otaliga skidutfärder till Backen, Stöcksjö, Öberget, år (37 deltagare) och dels längdlöpning 3 km och 10 Skravelsjö, Degernäs etc. ”Skidfärd skulle anordnas km för skolungdom (42 startande). ”Lappmannen” söndagen den 3 mars och skulle deltagarna medtaga Lars Israelsson från Sorsele segrade på tremilen förfriskningar efter eget godtycke”, heter det i ett med tiden 3 tim 12 min 35 sek i det kärva töföret. föreningsprotokoll 1901. Vid en skidfärd till Deger­ Fem minuter efter kom studeranden Hugo Strand­ näs 1901 var det till och med frågan om övernatt­ berg, Umeå Idrottsförening. Vid prisutdelningen på ning. Föreningen organiserade också kälkbackåk- kvällen i Stora Hotellets festsal fick segraren Före­ ning, skridskoträning och ”brefafton”. Kafferep, års­ ningen för skidlöpningens Främjandes silvermedalj fester, julfester, fettisdagsfester, invigningsfester, och klubben Skades dryckeskanna i silver, medan maskeradbaler etc. är andra aktiviteter som var tvåan tilldelades samma klubbs bronsmedalj och ett vanligt förekommande. I januari 1900 tillsattes en par löpskidor. Efter prisutdelningen följde ”några kommitté för maskerad, som enligt protokollet ”be­ angenäma timmar” med tal och sång i hotellets viljades full handlingsfrihet”. I denna kommitté in­ festvåning för deltagare och funktionärer. (Wester- gick den kände idrottsledaren Ernst Blomberg (IFK botten 20 mars 1900). Umeås grundare). Redan söndagen den 4 mars hade föreningen sin Den 22 september 1901 upplöstes klubben, enligt första skidutfärd med uppgift att undersöka lämplig styrelseprotokollet på grund av att klubbens med­ terräng för skidtävlingen den 18 mars. Följande lem m ar så sällan besökte dess möten. En stor del av dråpliga skildring saxar vi ur tidningen Westerbot- medlemmarna gick sedan in i den nybildade skid- ten den 6 m ars 1900: klubben ”Framåt”, som i högre grad sysslade med Vid den utsatta starttiden kl 8 fm voro klubbens tävlingsidrott (skidor). Efter att ha legat nere i 22 år ledamöter talrikt samlade å Stora torget och äfven tre nybildades Tegs SK 1923. skidlöpande damer hade infunnit sig för att deltaga Inom Tegs SK spelade som framgått sociala in­ i utfärden. Vädret var strålande vackert med högblå slag och hälsobefrämjande aktiviteter utan tävlings- vinterhimmel, men något för blidt. Sedan startsignal och prestationsorientering en mer dominerande roll gifvits, skidade skaran i väg österut öfver ängarna än i de flesta andra föreningar i Västerbotten. Tidi­ mot Stadsliden, från hvars krön den vackra utsigten gare studier i Sverige har just visat att stora delar av togs i beaktande. Därefter fick uppstigningens möda den tidiga idrottsrörelsen i mindre utsträckning var sin lön genom en ilande nedfärd till slätten på andra sportifierad. Hade den minimala tävlingsinriktning- sidan. Färden ställdes därifrån förbi Mariehem och

9 Nydala framtill Er smark där frukostrast hölls under Fredagen den 28 februari inleddes spelen med frisk idrottsstämmning. Det blida vädret och den travtävlingar på älven. Stora bron och backarna nästan vårvarma solen hade emellertid i förening omkring var alldeles ”svarta” av folk. På kvällen åstadfkommit det af hvarje skidlöpare fruktade öppnades Skidklubben Skades Skridskobana (ned­ ”klabbet” hvadan de sista kilometrarena fram till anför Stora Hotellet), upplyst av marschaller och Ersmark blefvo mödosamma nog. kulörta lyktor och med levande musik som festlig En del föredrog därför att företaga hemfärden inramning. Kvällen därpå var där ”en stor illumina- efter landsvägen, men banafdelningen måste trots tionsfest med bländande fyrverkeri och tjusande mu­ det dåliga föret fortsätta färden ut i terrängen. Sedan sik”. På lördagsmorgon kl 7 startade skidor 30 km de båda afdelningarna skilts vid foten af det höga med Nordens mest framstående skidlöpare på start­ Ersmarksberget, fortsatte ”banbrytarna” sitt värf linjen. Man åkte en bana från Dragonregementets med att uppgå spåret öfver berget. Klabbet blef allt kaserntomt via Tjälamark-Anumark-Ersmark och värre och värre; gång efter gång måste skidorna tillbaka. ”Startplatsen upptogs af massor af åskå­ spännas från fotterna och skrapas rena från det dare som mottogo de käcka återvändande skidlöpar- vidhäftande fotstjocka snölagret, men framåt gick na med skallande bravo- och hurrarop. Vädret var det i alla fall, om också mödosamt och endast steg för vackert och den på en azurblå himmel stigande steg. Öfver Jaberget kom man slutligen fram till morgonsolen syntes med välbehag skina på de myll­ start- och målplatsen för banan ofvanför Dragonläg­ rande människomassorna.” (Ur Västerbottens-Kuri- ret, och här åtskildes man vid fyratiden efter en ren den 4 mars 1902). Segrade gjorde J. Larsson, visserligen besvärlig, men dock uppfriskande och Arvidsjaur, med tiden 2.22.59 — nära två minuter lifvande utflykt. före klubbkamraten A. E. Grubbström. På tredje Efter stora ansträngningar lyckades SK Skade plats kom norrmannen Paul Braathen. Bästa länsbo under det kommande året få till stånd skidbacken på var Olof Zackrisson från SK Sleipner, Holmsund, Rödberget, väster om Umeå. Backen färdigbyggdes som blev nia. på nyåret 1902 strax före detta års stora internatio­ Budkavletävlingarna på skidor Sollefteå-Örn- nella tävlingar i Umeå. Föreningen tog under denna sköldsvik-Nordmaling-Umeå startade kl 5.40 på tid också initiativet till fältskjutningar på skidor. lördagsmorgonen och första laget, Tunadals IF, dök Under de följande åren forsatte Skidklubben Skade upp vid Stora Bron i Umeå kl 3.30 natten mot sön­ att arrangera tävlingar i längd- och backåkning för dag. Vid m ålet för de tävlande nedanför Stora Hotel­ Umeå stads ungdom och hade även deltagare i större let hade en stor folksamling infunnit sig. ”Tunadal- tävlingar, t.ex. budkavletävlingen Sollefteå-Umeå ingen Johansson inryckte helt oväntat och med en 1902, där Umeåklubben slutade på sjunde plats. En sådan fart att de som vid stora bron uppvaktade viktig uppgift var vidare ”att anordna skidutflykter honom med hurrarop och springande försökte hålla dels för äldre personer, dels för damer och skolung­ efter fingo finna sig att att ge tappt.” Skidklubben dom”. ”Till följd av svårigheter i ekonomiskt afseen- Skade, Umeå, kom in på sjunde plats och blev där­ de och slappnade intresse från allmänhetens sida” med bästa länsklubb. förde SK Skade en alltmer tynade tillvaro och som­ Vid Umeå Idrottsförenings skidtävling för damer nade troligen in före första världskriget 1914. 5 km under söndagsmorgonen slogs banrekordet av lapskan Christina Persson med tiden 28.15 och tvåa Nordiska Spelen i Umeå 1902 blev fröken Gurli Nottelblad, Umeå Idrottsförening, Flera gånger har ”Nordiska Spelen”, Skidfrämjan- med 32.51. dets internationella tävlingar i Umeå 1902, om­ Backlöpningarna på Rödberget började kl 1 på nämnts. Skidsporten i Västerbotten slog definitivt söndagen. I Västerbottens-Kurirens målande refe­ igenom i och med dessa tävlingar. rat framgick att ”Människomassor stora så att de

10 påminde om Indiens myllrande millioner hade in­ funnit sig och åsågo nu, huru den ene våghalsen efter den andre tumlade om som hösäckar nedanför det väldiga hoppet... Snart ändrades förhållandena och bravoropen genljödo vida omkring.” Norrmannen P. Braathens hopp ”togo sig ut som underverk”, och han segrade med ett längsta hopp på 21 meter före Axel Tjernberg, Sundsvalls IF. Bäste länsbo var, som tidigare framgått, Herman Turitz, IFK Umeå. Förutom de ovan nämnda tävlingarna anordna­ des hästhoppning (steeple-chase), distansritt 76 km och sparkstöttingstävlingar Umeå-Yttertavle fram och åter. Söndagkväll kl 8 ägde prisutdelning och avslutning rum på Stora Hotellet, där 500 personer trängdes. Prisceremonierna leddes av Prins Carl, som särkilt framhöll kvinnornas insatser: ”Vi bringa Skidutflykt i Lycksele i mars 1895. Fr.v.: Anna Frykholm, Gurli en särskild hyllning åt de damer som med så mycken Ramberg, pastor Rydholm, jägmästare Grahn, häradshövding Öquist, Sigrid Frykholm, Gurly Lindstedt, Anna Ramberg, jäg­ käckhet och framgång äfven deltagit i dagens tä- mästare Tjäder samt en okänd man. Foto i Västerbottens museum. flingsstrider.” Vi noterar till slut att penningpriser endast förekom i travtävlingarna (100 kr i första pris). I övrigt delades det ut silverpokaler, silver­ medaljer, bronsmedaljer, bägare samt ett antal he- kraftsporter på programmet. Lycksele Godtempla­ derspriser. res Idrottsförening är med stor säkerhet den enda registrerade idrottsföreningen i länet någonsin med Lycksele Godtemplares direkt koppling till nykterhetsrörelsen. Idrottsförening Att ”Fjällets Stjärna” gav idrottsföreningen allt Enligt tidningen ”Westerbotten” den 31 mars 1900 stöd framgår av logeprotokollen från hösten 1900. var det på gång en förening för skidlöpningens främ­ Ett par exempel: Den 25 november anhöll Hugo jande i Lycksele. En interimstyrelse bildades, be- Franklin på Idrottsföreningens vägnar om ”att få stånde av jägmästaren Berselius, revisor Hanell, begagna logelokalen jämte nödig kaffeservis”, vilket häradshöfding Timelin och fröken Glas. Initiativta­ bifölls. Den 13 december beslutade Lyckselelogen gare var postvaktmästaren Hugo Franklin, aktiv vidare, på förslag av Arvid Franklin, att man under medlem i IOGT-logen på orten. Han ivrade starkt för vintermånaderna skulle hålla idrottsföreningen idrott, fysisk fostran och nykterhet, och den 20 maj med ved till ett pris av tolv kronor! tog han upp frågan om bildandet av idrottsförening­ Lycksele Godtemplares Idrottsförening kom först en på ett logemöte. Det blev klart att föreningen och främst att syssla med skidor, och redan första skulle heta Lycksele Godtemplares Idrottsförening året anordnades några mindre tävlingar. Under de med medlemmar från godtemparlogen ”Fjällets följande åren arrangerade man varje vinter flera stjärna”. Hugo själv blev ordförande och brodern egna tävlingar, och föreningens löpare deltog också Arvid (senare känd byggmästare) var också en av de med framgång på andra orter. Den 22 mars 1902 var drivande krafterna. Föreningen tog över många av det skidtävlingar i Lycksele, 22 km för män fyllda 16 medlemmarna från Atlet- och Gymnastikklubben år, tillhörande föreningen. ”Täflingen, som gynna­ Concordia (där det i huvudsak var godtemplare des af det förträffligaste yrväder, hade 22 startande. med). Den senare föreningen hade bildats 1898 med Ehuru fyra man voro ute för att hålla spåret öppet, så

11 hade det på flere ställen alldeles utplånats.” De len, t.o.m. hos sådana som offentligen skylta med att främsta i resultatlistan: vara för skidlöpningens främjande, med ovett.” 1. Oscar Hedman 2 tim 14 min 47 sek Skidlöpare från Lycksele Godtemplares IF hade 2. Karl Andersson 2 tim 15 min 7 sek stora framgångar vid nybildade Västerbottens läns 3. Karl Tegelström 2 tim 17 min 10 sek skidlöpareförbunds stora tävlingar i vinteridrott i 4. H jalm ar Eriksson 2 tim 19 min 30 sek Umeå den 6-9 mars 1903. Där utmärkte sig särskilt Prisutdelningen förrättades av föreningens ord­ Anton Johansson, Karl Tegelström, Daniel Branting förande Hugo Franklin i Godtemplarsalongen, där och Arvid Franklin. I stafettlöpningen 80 km för 4- det också var en uppvisning i brottning. Mässingsex­ mannalag segrade lyckseleföreningen med ovanstå­ tetten ”Fjällets Lyra” och två violinspelande herrar ende manskap, åtta minuter före IFK Umeå! En bidrog med musik. Segraren fick föreningens silver­ mycket framgångsrik klubbmedlem under komman­ medalj, en hår- och klädesborste av silver, samt fem de år var också Hjalmar Eriksson, både på skidor och kronor. Bland övriga priser märktes en jaktdolk, i terränglöpning under sommaren. slidkniv, kravattnål, löpskidor, skidstavar, skrid­ skor och ett skriftställ av silver. Märkligt nog hade Skidklubben Sleipner ett ledarpris på fem kronor skänkts av en okänd Skidklubben Sleipner i Holmsund, bildad 1901, fost­ givare, vilket tilldelades Elmer Jonsson, ”som i huf- rade många goda skidlöpare. Mest kända var Abel vudsak var löpningens ledare”. Norgren och Olof Zakrisson, som nådde framskjutna Redan två veckor senare hade Lycksele Godtemp- placeringar i tävlingar i södra länsdelen. lare nästa skidtävling i Lycksele. Denna gång var Redaktören Oscar Åkerberg var engagerad leda­ tävlingen även öppen för icke godtemplare, nämli­ re i föreningen som förde en livaktig tillvaro i Holm­ gen män skrivna inom Lycksele socken och fyllda 17 sund fram till 1907, då Sandviks IK (bildad 1905) år. Man åkte 30 km. Segrade gjorde Karl Tegelström tagit över. På vårkanten avlöste den ena tävlingen på 2.30.29, drygt två minuter fore Oskar Hedman. I den andra. Det berättas att särskilt tävlingarna för Västerbottens-Kuriren framgår att man hade stora damer var ett uppskattat nöje för åskådarna, då problem med prisanskaffningen: ”En insamling har banläggarna sökt upp de brantaste utförslöporna i pågått för ändamålet, men möttes på de flesta stäl­ terrängen. Även backåkning var vanligt och då inga byggda skidbackar fanns att tillgå, fick man nöja sig med naturliga stup som t.ex. Örnberget. Dessa täv­ lingar var långt ifrån riskfria, men det slutade i regel utan svåra olyckstillbud. Det ordnades också skol- tävlingar på skidor för en talrik publik som söndag efter söndag mötte upp och livligt applåderade de tävlande.

$V\d\äiVvcv& blifver i Djupvik Söndagen den 6 in­ stundande April kl. 7 f. m. för gifta iniin fylda 25 år och däröfver, inom Holinsund, Djupyik, Sandvik och Ob- boia. Anteckningslista är utlagd i von Ahns Filial och indrages Fredags- afton, startplats Djupviks hamn. 413 Arrangörerna. Skidåkare i Lycksele. Fr.v.: Ivan Lindgren, John Lindgren, Hj. Västerbottens-Kuriren Jonsson och Thure Granbom. Foto i Västerbottens museum. den 9 april 1902. 12 Följande tidstypiska referat är hämtat ur tid­ ningen ”Westerbotten” den 3 mars 1901: Skidklubben Sleipner hade i söndags längdlöp- ningstäfling å 30 km bana med start från Sandviks kaj kl 7 f.m. Nitton täflande deltogo. På aftonen förrättades prisutdelningen i Sandviks skolhus af kassör H. Facks, hvilken i ett varmt och sakrikt anförande framhöll skididrottens betydelse för såväl ungdomen som äldre. Hederspriset eröfrades afhan- delsbiträdet J. M. Sandström, Holmsund för 3 t 0 m 42 s, l:sta pris silfverbägare, arbetaren Axel Bäck­ ström, Holmsund 3 t 4 m 9 s, 2:ndra pris mindre silfverbägare arbetsförman Olof Zackrisson, Sand­ vik 3 t 8 m 1 s . Arbetaren Otto Granberg, Holm­ sund, erhöll dessutom mention honorable för ut­ märkt kondition. Holmsunds musikkår spelade både under tävlingen och å prisutdelningen. Vi noterar att deltagarna i denna skidtävling liksom i de flesta andra skidtävlingar oftast var arbetare, men att det även kom deltagare från andra samhällklasser. De mest skiftande yrken var repre­ senterade i resultatlistorna som stabbläggare, bryg­ gare, snickare, förmän, handelsbiträden, studeran­ den etc. Att ledarna i föreningarna däremot nästan uteslutande tillhörde samhällets toppar i ekono­ Inga Larsson , Örträsk, i sin skidutrustning. Foto i Västerbottens miskt och socialt hänseende, är också ett mönster museum. som ständigt återkommer.

Örträsk Skidklubb Örträsk Skidklubb i södra Lappland bildades i febru­ var skräddaren Lars Skarin (1873-1951), Örträsk, ari 1901, men den allra första skidtävlingen i Ör­ och trea en same med okänt namn. Även i Örträsk träsk lär ha arrangerats redan i början av 1890-talet, var det byns toppar i ekonomiskt och socialt hänse­ troligen med byns kyrkoherde Axel F. Westerlund ende som knöts till ledaruppdrag. I Örträsks Skid- (1845-1916) som en av de drivande krafterna. I klubbs första styrelse 1901 hade kyrkoherde Wester­ Föreningen för Skidlöpningens Främjandes års­ lund en central roll som vice ordförande. En sådan skrifter 1894—1916 framgår att han var adjungerad direkt koppling mellan idrottsförening och kyrka är ledamot för landsorten i ovan nämnda förening ända inte så vanlig. I övrigt ingick folkskolläraren, skogs- från början av 1890-talet fram till sin död 1916! I inspektören, handelsföreståndaren och handlanden Örträsks första skidtävling hade man gemensam i styrelsen. Intresset att gå med i klubben var stort start och åkte ett varv runt Örträsksjön (ca 2 mil). med trettio medlemmar redan i starten. Många startade men alla kom inte fram till målet i Den första vintern anordnades en skidtävling och det dåligt preparerade spåret. Först i mål var Fred­ en gemensam skidutfärd. I tidningen ”Westerbot­ rik Wännberg (1872-1954) torpare, skogsarbetare ten” refereras från den nybildade föreningens pre­ och hemskomakare från Fårberget, Örträsk. Tvåa miärtävling som anordnades torsdagen den 21 mars

13 1901. På 30 km för män fyllda 18 år hade nio tävlan­ skrivning av de skiddräkter som damerna använde i de anm ält sig. början av seklet: ”Vad damernas skiddräkt beträf­ De främsta i resultatlistan: far, användes såväl kjol som spetsbyxor med lindor 1. Snickaren Oskar Lindén 2.59.40 numera. Byxor är utan tvivel mest praktiska; hur de 2. Arbetaren Fredrik Wännberg 3.06.30 sedan passa verderbörande är en annan sak. En kort 3. Hemmansäg. Per August Persson 3.11.40 och vid kjol försvarar emellertid väl sin plats såsom Ettan fick 12 kr och bronsmedalj, tvåan 6 kr och ett ganska praktiskt sportplagg för damer, men kan trean 4 kr. Dessutom utdelades tvenne extrapriser! aldrig frånkommas det faktum, att en kjol är ett Sedan de tävlande lämnat banan var det dags för vindfång, som avsevärt tröttar bärarinnan vid löp­ folkskolans gossar att tävla över 3 km med 17 anmäl­ ning i blåst, och blir den våt och fryser till is verkar da. De främsta: den likaledes hämmande på löpningen.” 1. Gustaf Karlsson 17.20 Från 1905 och fram till början av 1920-talet, då 2. Fabian Näslund 17.54 Örträsk Idrottsförening bildades, var idrottsverk- 3. Edfrid Jonsson 18.20 samheten i byn av allt att döma mycket blygsam. I Första pris var så mycket som 5 kr, andra pris 4 länspressen finns det under dessa år inga ytterligare kr och tredje pris 3 kr. De tre främsta fick också ett notiser om tävlingar, årsmöten eller idrottsfester i exemplar av tidskriften ”På Skidor” och dessutom Örträsk. Örträsk Skidklubb var registrerad som delades fyra extrapriser ut. ”Att så många och jämfö­ skidförening fram till 1907, men fanns inte med relsevis höga pris utdelades bland ungdomen berod­ bland de föreningar som bildade Västerbottens de därpå att klubben erhållit ansenliga pänningbe- Idrottsförbund 1908. lopp af tvänne för sporten intresserade personer, jägmästarne Ringstrand och Beronius”, hette det i Skidtävlingar i Vännäs tidningen ”Westerbotten.” Efter skolgossarnas täv­ Wännäs Idrottsförening, som bildades 1902, arrang­ ling var det för första gången någonsin i Örträsk en erade många skidtävlingar i början av seklet. I mars skidtävling för damer. Sträckan var 5 km och resul­ 1904 bjöd man för första gången in andra idrottsför­ tatlistan för de bästa fick följande utseende: eningar att delta i sina tävlingar i längdlöpning och 1. Fröken Emma Königsson 33.25 backlöpning. Förutom från arrangörsföreningen 2. Fröken H ildur Jonsson 33.46 kom de bästa löparna fråm IFK Umeå, Umeå 3. Fröken Signe Öhrm an 43.38 Idrottsförening och Lycksele Godtemplares IF till Priserna för de tre främsta var 5 kr, 3 kr respek­ start. Längdlöpningens 25 km under lördagen hade tive 2 kr. Av referatet i tidningen ”Westerbotten” kan samlat 22 deltagare. Tävlingen gynnades av vackert man läsa: ”Det var ett sannt nöje att se dessa unga väder och gott före. Segrade gjorde Hjalmar Eriks­ tärnor i sina lätta sportdrägter med raka, säkra tag son, Lycksele Godtemplares IF, med tiden 2 timmar och god kondition glida in på målet. På aftonen 39 sekunder, 12 sekunder före klubbkamraten Os­ utdelades prisen i skolan, hvarvid ordföranden fram­ kar Hedman. På tredje plats, 6 minuter efter, kom bar skidklubbens tack till de täflande, uppmanade IFK Umeås kände åkare V. Vik och på femte plats dem till fortsatt öfvning i denna nyttiga sport och lika kände Albin Sandström, som tävlade för Umeå önskade dem ett välkommen åter till nästa års tä- Idrottsförening. Segraren fick silvermedalj och stör­ flingar”. re silverbägare medan tvåan tilldelades silvermedalj Att tidningen ”Westerbottens” skribent var lyrisk och bägare. Lagsegern togs överlägset hem av Lyck- över damernas framfart i spåret är tydlig. Hur de seleklubben, där sjätteplacerade Arvid Franklin var ”lätta sportdrägterna” var beskaffade framgår inte tredje lagmedlem. av referatet, men i en bok om ”Skidlöpningens all­ Tävlingarna i backlöpning avgjordes dels på söd­ männa grunder” från 1919 finns en tidstypisk be­ ra älvstranden nedanför Vännäs stationssamhälle

14 för 10-15-åringarna och dels i Wännäs Idrottsfören­ kamraten J. E. Molin och Carl Andersson, Lycksele. ings backe på Hemberget vid Wännäs kyrka. Bland Segertiden var 1 timme 4 minuter och 53 sekunder de yngre ”visade samtliga täflande goda ansatser att och längsta tiden 1 timme 28 minuter och 31 sekun­ blifva duktiga backlöpare och täflingen gick med lif der. I priser delades ett byxtyg, värde 6 kronor, och 4 och lust, trots åtskilliga kullerbyttor, hvilka ej kronor i kontanter ut. Vi citerar ur resten av det afskräckte dem som som råkat ut för missödet.” festliga referatet: ”Dessa sportresultat visa i sin mån (Westerbotten 8 mars 1904). att Lappland har duktiga skidåkare, hvilka både till I tidningen ”Westerbotten” framgår vidare att antal och duglighet komma att ökas, därest intresset dagens höjdpunkt var tävlingen i backen på Hem­ för skidsporten sprides till vidare kretsar. Beträffan­ berget ”där stora skaror åskådare njöto af backlöpar- de prisen visa sig fjällets söner vara mer praktiska nes prestationer, flertalet som vanligt utan att erläg­ än man är i våra trakter. Deruppe tilldelar man ga den lilla inträdesafgiften. Många vackra hopp pristagarna något, hvaraf de äro i behof och ha nytta. presenterades i synnerhet af Umeborna, hvilka glän­ Byxor och pängar hafva de täflande sällan för myck­ ste med sina vackra nedslag och sin vackra hållning. et utaf. Men häromkring utdelas bland de täflande ÄfVen några av Vännäsborna presterade en synner­ merendels bägare eller annat, som de rakt inte be- lig vacker åkning.” höfVa eller ha någon praktisk användning för. Bäga­ re kunna vi ej inse ha annan betydelse än den att Skidtävling i Gunnarn väcka täflandes sinne för supseden.” Redan 1905 fanns det en idrottsförening långt upp i Lappmarken. Det var Gunnarns IF som lördagen den 18 mars 1905 anordnade en tävling i längdåk­ Västerbottens läns skidlöpareförbund ning på skidor över 15 km. Av referatet i tidningen Många av Västerbottens ledande klubbar med ski­ ”Westerbotten” framgår att det var nio tävlande. dor på programmet förenades 1903 i Västerbottens Segrade gjorde V. Persson, Bastuträsk, före klubb- Läns Skidlöpareförbund med Skellefteå Skidlöpar- förbund som lokalavdelning i norra länsdelen. Till att börja med anslöt sig 11 klubbar. Det var IFK Umeå, Skidklubben Skade, Umeå Idrottsförening, Umeå Skytteförening, Skidklubben Sleipner, Hörnefors Sportklubb, Lycksele Godtemplares Idrottsförening, Nordmabngs Skidklubb, Nord- malings Skytteförening, Asele Idrottsförening och Örträsk Skidklubb. Denna länssammanslutning skulle verka för skididrottens främjande bl.a. ”ge­ nom att uppmuntra och understödja befintliga skid- klubbar och egga till bildandet av nya klubbar”. Man försökte också få till stånd god skidtillverkning och understödja föreningars och enskilda skidlöpares deltagande i tävlingar på andra orter. I första hand dessa föreningar, tillsammans med Västerbottens Regemente (I 20) och Norrlands Dra­ gonregemente (K 8), gjorde under de följande åren ett banbrytande arbete för att popularisera Skidtävling i Bygdeå, 30 km 1927. Fr.v: Konrad Nilsson, Algot skidsporten genom att arrangera regelbundna täv­ Andersson och Oskar Johansson. Foto i Västerbottens museum. lingar.

15 Starten på tremilstävling om Saltsjöbadskannan 1911. Bröderna Alfred, Albert och Albin Sandström står som första, tredje respektive sjätte åkare från vänster. Foto i Västerbottens museum. Syskonen Sandström från Öhn Kända skidlöparnamn i länet i början av seklet var syskonen Alfred, Albert, Albin och Nanny Sand­ De senaste nyheterna ström från Öhn, alla tävlande för IFK Umeå. Ar 1904 i sportblusar o. skidbyxor började bröderna dyka upp i resultatlistornas topp i (långbyxor) samt allt, som hör skridskolöpning och skidåkning. De var särskilt till en stilfull och ändamåls* framstående när det gäller budkavlelöpning. Alfred enlig skidutrustning, finnes hos oss. förklarade sin löparförmåga med att han om hösten fick löpa åtskilligt för att få in fåren för vintern. Becksömsydda skidskor, Framgångsrikast av bröderna var Albert som hade rätt modell, handgjorda. flera framskjutna placeringar i internationella täv­

Praktisk utrustning lingar i Umeå. Han blev 1910 länets förste distrikts- för fjällfärder. mästare på skidor 30 km, en mycket väntad seger.

Katalog sändes på begäran. Vid denna tid fann Alfred och Albert hemmagården för trång och flyttade till Stockholm, där de under de Bröderna Sandströms Spor (affär följande åren tävlade för Djurgårdens IF och tog hem Birger Jarlsgatan 23. STOCKHOLM flera topplaceringar i budkavlelöpning. I Stockholm 16 sträcka utökats till 10 km. Men de följande fyra åren (1912-1915) gjorde Nanny ”rent hus” och tog hem samtliga DM-tecken på enda damsträckan 10 km. I kamp med landets bästa kvinnliga åkare vann hon år 1913 10 km vid Nordiska Spelen i Östersund, närmast före Lotten Flur. Vid Nordiska Spelen i Örnsköldsvik 1916 blev Nanny slutligen inofficiell svensk mästarinna genom att vinna 10 km! Inte förrän året efter blev det nämligen officiella mäster­ skap för damer, men då fanns inte Nanny och Lotten med längre.

Carl Nicanor Andersson När den moderna idrotten vid sekelskiftet gjorde sitt inträde i Västerbotten blev Carl Nicanor Andersson (1877—1956), hovslagare från Håkmark och sergeant vid dragonregementet K 8 i Umeå, snabbt en för­ grundsfigur. ”Gamm-Svarten”, som han kallades på grund av sin skarpt mörka hårfärg, gick målmedve­ tet och rationellt in för idrott under alla årstider och Nanny Sandström tävlade för IFK Umeå under 1910-talet. Foto var toppman som skidlöpare, banlöpare, terränglö­ i Västerbottens museum. pare, maratonlöpare, jaktryttare, fäktare, orientera­ re, skytt, sparkstöttingåkare (!) osv. I Västerbottens fick de snabbt stora framgångar som skidfabrikörer. första DM på skidor 1910 segrade han på 60 km och De satte igång med skidtillverkning i en primitiv vann under kommande år ytterligare fyra distrikts­ fabrik på Tunnelgatan i centrala Stockholm, där de mästerskap på skidor tillsammans med 18 DM-teck­ tillverkade tio skidor per dag, ”som inte bara gled en i ban- och terränglöpning. Vid skid-DM i Umeå utan som även höll i de svåraste knixar samt var 1911 var han helt överlägsen och vann 30 km med 8 billiga och lätta.” På grund av den stora efterfrågan minuters och 60 km med 9 minuters marginal till byggde de 1912 en modernare fabrik i Skanstull, där tvåan. Av utförliga referat i Västerbottens Idrotts­ 300 skidor per dag gjordes. Utvecklingen av Bröder­ förbunds årsbok 1911 framgår, att det var strapats­ na Sandströms skidfabrik fortsatte och så småning­ rika lopp: ”A Piparbölesjön var sjöstranden brant och om flyttade de tillverkningen till Lindesberg, där de bevuxen med risig småskog och tordo många som ej utökade produktionen ytterligare. Bröderna Sand­ inkommo stannat därstädes. Sedan Brännland pas­ ströms skidor blev redan under 1910-talet ett be­ serats kommer motvinden. Kläderna täckas med ett grepp och har så varit fram till idag. lager isbark och svider gör det i ansiktshuden.” Av syskonen Sandström hade Nanny de främsta Nationellt känd blev Carl Nicanor 1909 då han i tävlingsmeriterna och räknades en tid som landets samband med Nordiska Spelen i Stockholm (en vint­ främsta skidlöperska. Infor premiären av DM på rig motsvarighet till de Olympiska Sommarspelen) skidor 1910 (5 km) var hon obesegrad skidlöperska i segrade på distanstävlingen på skidor för militärer. Umeå men fick här ge sig för klubbkamraten i IFK Sträckan var 17 mil med start i Kry 1 bo den 7 februari Umeå, Lotten Flur, som vann med tre minuter. Of­ kl 11.30 och mål på Östermalms Idrottsplats i Stock­ tast när de båda möttes var dock striden knivskarp. holm. Vid målet hade man beräknat första ankomst Lotten vann även DM-titeln 1911, då damernas DM- till kl 9.00 på måndagsmorgonen, men redan vid

17 Fr.u: Anton Stenberg, John Lindgren, Gustaf Jakobsson och Oskar Bång, IFK Umeå, efter Vasaloppet 1923. Foto i länsmuseet. sjutiden kom Carl Nicanor till funktionärernas för­ IFK U m eå dom inerade våning (publiken hade ännu inte infunnit sig) instor­ Under 1910-talet gjorde IFK Umeå en viktig insats mande i god kondition. Tävlingen blev en stor läns- för att göra länets skidlöpare kända i hela Sverige. framgång med A. Fredriksson, I 20, på andra plats Under lång tid var föreningen ensam bland de civila (drygt fyra minuter efter) och med övriga åkare klubbarna som hade råd att låta sina skidlöpare dryga halvtimmen distanserade. deltaga i avlägsna tävlingar och samlade därför som Tilläggas bör att Carl Nicanor är länets förste OS- medlemmar flertalet av distriktets bästa åkare som deltagare genom tiderna. I ”tropisk” hetta vid Som- Harald Johansson, Axel Jonsson och Jonas Karls­ mar-OS i Stockholm 1912 blev ”Svarten” 24:e man son, samtliga från Hedlunda, Henning Isaksson, och tredje svensk i marathonloppet med tiden 3 Norsjö, Oskar Lindberg, Norsjö, August Ångström, timmar och 6 minuter, sedan han i uttagningarna Berglunda, Anton Stenberg, Ekorrträsk, John Lind­ noterat goda 2.46.08. Så sent som 1952 (vid 75 års gren, Hedlunda etc. Denna koncentration av Väster­ ålder) löpte han, med fjäderlätta steg och iförd sin bottens skidåkare sågs ibland inte med blida ögon på gamla tävlingsdräkt från Norrlands Dragoner, en hemorterna. sträcka i Umeå med den olympiska elden som var på Omkring 1920 började landsbygdens klubbar ta väg till Helsingfors. hand om sina åkare, främst i Norsjö och Lycksele, 18 som tillsammans med Umeå och Skellefteå blev lä­ nets skidcentra under 1920-talet och lång tid framåt. De västerbottniska skidlöparna som profile­ rade sig under 1900-talets första årtionden Tidiga SM och svenska mästare presenteras närmare på s, 65. Skidfrämjandets nationella tävlingar från 1893 kan betraktas som inofficiella svenska mästerskap i längdlöpning på skidor fram till 1910, då SM instif­ Här finns mer att läsa tades. I ”Skidfrämjandets nationella” strävade man Idrottsföreningen Kamraterna, Umeå 40 år, Umeå 1941 efter att få med alla elitmännen i landet. Men kom­ IFK Umeå 50 år 1901-1951, Umeå 1951 Lindgren, John, Skidminnen, Ordsmedjan, Uppsala 1975 munikationerna var dåliga, och det var ofta en myck­ Martinell, Vidar, Svenska Skidlegender, Bokförlaget Fin- et svår uppgift med oändligt övertalningsarbete att graf, Södertälje 1992 få de aktiva skidlöparna ute i bygderna att lämna Minnesskrift Västerbottens Idrottsförbund 1908-1948, Jubileumsbok, Umeå, 1948 sina dagliga bestyr och ge sig ut på sådana äventyr- Nordisk Familjeboks Sportlexikon band I-V I, 1939-1949 ligheter som en färd till tävlingsplatsen innebar. Norsjö - anrik skidlöparbygd. En skrift om de framgångs­ Även den vid de nationella tävlingarna 1900 upp­ rika storrännarna från Norsjö, Umeå 1994 tagna budkavlelöpningen på skidor betraktades som Protokoll från Tegs Sportklubb år 1898-1901 Protokoll från logen ”Fjällets Stjärna”, Lycksele 1900-01 inofficiella SM fram till det blev officiella Budkavle- Svensk Idrott nr 34 1933 SM 1910. Fram till 1914 var deltagandet från länets Svensk Skidsport, Nybloms Förlag , Uppsala 1945 skidåkare i dessa tävlingar för landets elit blygsamt, Söderlind, Ivar, Västerbottens äldsta Idrottssammanslut- men några framskjutna placeringar nåddes. Vid de ningar, Visuellt nr 7, 1992, Västerbottens Idrottshis- toriska Förening nationella tävlingarna 1907 överraskade den ur­ Viklund, Stig-Henrik, De första skidtävlingarna i Skellef­ starke stakåkaren från Hedlunda Axel Jonson, täv­ teå, i Lilla Skellefteåbladet n r 7, 1991 lande för IFK Umeå, med att bli tvåa på 30 km och Västerbotten nr 2/82 (om idrottshistoria) klubbkamraten John Dahlberg från Kassjö fick sam­ Västerbotten nr 2/84, (Från stenåldern till Stenmark) Ångström, Rune, Hedlunda - Idrottsbragdernas bygd, ma placering på 6-milen. Den senare blev åren 1911 Helsingfors 1992 och 1912 svensk mästare på 6 mil och tävlade för Årsbok för Västerbottens Idrottsförbund 1910 och 1911 Hällefors, sedan han lämnat länet.

Skidåkare i Estersmark, Nysätra 1906. Fr.v: Nils Pettersson, Martin Markström, Ossian Forsberg och Ferdinand Boström. Foto i Vbm.

19 Skid-SM i Västerbotten Lars Lindgren

Skid-SM 1996 blir tidernas 87:e och det 15:e, som går i Västerbotten. För Umeå blir det sjunde SM-veckan. Lycksele och Skellefteå har arrangerat SM fyra gånger vardera. Lars Lindgren ger här en översikt över resultaten i de fjorton Skid-SM som hittills anordnats i länet.

PSpws*»

SM på skidor arrangerades i Västerbotten för första gången 1931. Pä bilden ses start- och målpla tsen vid 120 i Umeå. Foto i Vbm. Längdåkarnas första SM gick redan 1910 (i Härnö­ Så löd inledningen av den prolog, som upplästes och sand), men det dröjde ända till 1931, innan Väster­ hade skrivits av ingenjör Algot Nordström. Efter botten fick äran att arrangera mästerskapen. Anled­ prologen talade landshövding Ringstrand och invig­ ningen till den långa väntan var bristen på en god­ de mästerskapen. Vid supén efteråt på Stora hotellet känd hoppbacke, men sedan Umeå 1930 fått en fanns bland gästerna prins Gustav Adolf. backe på Hamrinsberget fick IFK Umeå och Väster­ Vid niotiden på tisdagsmorgonen hade cirka bottens regementes idrottsförening uppdraget att 4.000 personer samlats på I 20:s kaserngård för att arrangera de 22:a svenska mästerskapen. titta på femmilsstarten. Det var nu första gången i I Umeå hade tjugo år tidigare (1911) arrangerats SM-historien, som femmilen skulle köras i ett enda Skidfrämjandets nationella tävlingar, men dessa varv. Förhållandena var vintriga, kyligt och drev­ gällde inte som SM. SM 1911 gick i Gävle. snö. Banan gick från 120 mot Hissjö, Skravelberget, De nationella tävlingarna i Umeå 1911 hade start Rismyrliden, Sunnantorp, Storhäggsjö, Kassjö och och mål på regementets kaserngård och längdåka­ förbi Kulla tillbaka till I 20. rna kunde välja mellan 30 km och 60 km. SM-femmilen 1931 blev ett överraskningarnas Theodor Svanberg från Kvikkjokk, tävlande för lopp. Bland 85 startande blev storstjärnor som Per- Jokkmokks SK, vann sexmilen på 5.08.18 och tremi­ Erik Hedlund, Särna, och John len vanns av Artur Johansson från Boden (2.21.30). Lindgren, Lycksele, inte bättre än Det fanns faktiskt en hoppbacke redan på den 13:e respektive sjunde man. GUSTAV tiden i Umeå. Den var byggd 1901, låg på Rödberget J O A tflO » Skellefteås Axel Wikström, som och vid tävlingarna 1911 nåddes hopplängder på upp ledde både efter 13 km och efter 23 till 27 meter. km, slutade som femma. Tjugosex­ Landshövding Biörklund var prisutdelare i rege­ årige fiskaren Olle Hansson från mentets exercishus. Efter prisutdelningen gick alla i Luleå vann och Sandviks Hjalmar fackeltåg med regementets musikkår i spetsen till Bergström var den ende av favoriterna, som hade avslutningsfest på Stora Hotellet. med den absoluta täten att göra. Bergström blev tvåa efter en bra avslutning av loppet. Herbert Sö­ Um eå 1931 dergren, Ockelbo, blev trea och Gustaf ”Husum” Vintern 1931 hade Umeå gott om snö och allt var Jonsson fyra. upplagt för fina SM-tävlingar. I den organisations­ Sorseles Tyko Nordlund överraskade genom att kommitté, som bildades inför Västerbottens första bli så bra som sjätte man i det fina startfältet. SM, valdes överste P.A. Erlandsson till ordförande Lycksele IF vann tremannalaget i en tävling, som och generalsekreterare blev kapten Axel Wästfelt. blev en organisatorisk succé. Söndagen den 15 februari 1931 repeterade SM- Torsdagens tremil blev en fullträff för de väster­ funktionärerna genom att arrangera en backtävling bottniska åkarna. Även nu var det kyligt (14 minus­ i den nya hoppbacken. Tävlingen vanns av S.O. grader vid starten), men det passade tydligen väster- Lundgren från IF Friska Viljor i Örnsköldsvik. bottningarna bra. Lyckseles Ivan Lindgren vann nio Invigningen av Västerbottens första längd-SM på sekunder före Axel Wikström, Skellefteå. Thule skidor skedde den 16 februari. Dragoner i vita pälsar till häst och med facklor i händerna paraderade och själva invigningsceremonin hölls i kyrkan. Blånande höjder och milsvid slätt höljda i snöigt täcke kalla till idrott en kraftig ätt löpare snabbe och käcke. Teckningar av E. Härlin i V K 1931 21 Elsa Jonsson, Delsbo, segrade i damernas tävling vid SM i Umeå 1931. Foto i Västerbottens museum.

Skellefteå, vann seniorklassen men blev slagen av två juniorer. Snabbast var Bertil Mellin, Wäja-Dy- näs. Ivan Lindgren, Lycksele, blev svensk mästare på tre mil vid SM i Även damernas millopp avgjordes på söndagen Umeå 1931. Foto i Västerbottens museum. och det vanns av Elsa Jonzon, Delsbo. Här blev Grubbe IK tvåa i lagtävlingen med Gerda Åkerberg Persson från Storuman blev trea och Umeås Artur bäst placerad (nionde plats). Lina Östrand från Fris­ Häggblad fyra. Dessutom blev John Lindgren, Lyck­ ka Viljor blev 13:e och extra uppmärksammad, ge­ sele, sexa. nom att hon efter loppet gjorde ett uppvisninghopp i Med start i Sörfors och mål på I 20 kördes på hoppbacken före backtävlingen. fredagen i nollgradigt före längdmomentet i nordisk Backtävlingen vanns av Sven Eriksson, Selång- kombination. Segrare blev Erik Hagström från Sö­ er. Dagens längsta hopp i backen uppmättes till 34,5 derhamn. Backmomentet, som skulle köras på lörda­ meter. gen, fick på grund av snöstorm flyttas till söndag SM i budkavle avgjordes också i Umeå 1931 och morgon, då det var blidväder och snöslask. Kombina- den tävlingen gick till skidhistorien som den tuffas­ tionssegrare blev Friska Viljors Karl Pettersson. te, som någonsin genomförts. Starten gick i Sandvik Söndagen, avslutningsdagen, bjöd på ett blött och och via Pengsjö och Gravmark skulle löparna ta sig vanskligt före. Då kördes på försök ett lopp över 15de elva milen (fågelvägen) till Umeå. Både första och kilometer, en distans som kom med i det officiella sista sträckan gick i mörker och hela tävlingen i SM-programmet två år senare. Frans Isaksson, orkanliknande snöstorm. Bland tio startande lag

22 Även Stockholm ville ha 1934 års SM och det hela slutade i att Stockholm (Djurgården) fick arrangera SM i nordisk kombination och backhoppning, medan Lycksele fick ta sig an längdtävlingarna och budkav­ len. I organisationskommittén i Lycksele blev jäg­ mästare von Zydow ordförande och brandchef M. Carlsson utsågs till spelens generalsekreterare. Landshövding G. Rosén talade i kyrkan vid invig­ ningen lördagen den 10 mars och tävlandet inleddes med tremilen den 11 mars. Det var gott om snö och ett strålande vinterväder men kallt, cirka 20 minus­ grader vid starten. Folk kom i extratåg från Skel­ lefteå och Umeå för att titta på SM-premiären i Lycksele, ”Lapp-Stockholm”. LIF:aren Halvar Moritz vann med en sluttid på exakt två och en halv timme, vilket betydde en segermarginal på nästan en och en halv minut (1.29) Fr.v. Halvar Moritz med fru Olga och pappan Janne efter segern till andre man, Nils Englund från Boden. Denne på tremilen i Lycksele 1934. Foto i Västerbottens Folkblads arkiv. skulle bli veckans framgångsrikaste löpare med medalj i alla lopp. vann Luleå SK på tiden 19.17.15 före IFK Umeå, som På söndagen kördes också damernas lopp och med laget Evald Persson-Axel Lindström—Artur även en nationell backtävling. Sigrid Nilsson, Häggblad fick tiden 20.55.20. Trångsviken, vann damernas miltävling 52 sekun­ När SM 1931 sammanfattades fick Umeå högsta der före Greta Johansson från Vännäs SK. Vännäs betyg och det var inte bara själva tävlingarna, som blev lagmästare (liksom 1933 i Boden). fick väl godkänt. Många andra s.k. sidoarrangemang I den relativt nya backen på Korpberget blev det uppskattades. Inte minst att det var både dans och längsta hoppet 34 meter. Gunnar Bergström från revy varje dag under SM. Friska Viljor vann, men tävlingen gällde alltså inte som SM. L ycksele 1934 Det var kallt även på tisdagen, då loppet över 15 Sollefteå arrangerade år 1934 FIS-tävlingar (FIS = km skulle avgöras. De först startande gav sig iväg i Internationella skidförbundet), som sedan kom att en temperatur på cirka 15 minusgrader. På den här gälla som VM. SM, som gick i Lycksele samma år, tiden startade åkarna i par, två och två med en kom att gå något i skuggan av VM. Sollefteå tvinga­ minuts mellanrum mellan paren. Efter ungefär åtta des faktiskt på grund av snöbrist flytta tävlingarna kilometer ledde Frösö IF:s Nils Svärd, men slutseg­ till Graninge. rare blev Hedemoras Martin Matsbo, som vann med Mästerskapet i Lycksele bjöd ändå på fina täv­ 18 sekunders marginal före Svärd. Moritz, som blev lingar och Lycksele fick fint betyg på sitt arrange­ fyra, blev bäste västerbottning och Hjalmar Berg­ mang. Den kritik som framkom var att löparna tyck­ ström, Sandvik, blev näst bäst (sexa). te, att banorna var i svåraste laget. Kylan hade lättat något till torsdagen, då femmi­ För Lycksele och Lycksele IF blev mästerskapen len stod på SM-programmet. Det var tio grader kallt extra lyckade, eftersom hemmaåkaren Halvar Mo­ och lätt snöfall på morgonen. Fram på förmiddagen ritz vann tremilen, blev tvåa på femmilen och fyra på stängdes alla affärer i köpingen. Så många som 15 km. möjligt skulle få möjlighet att titta på storrännarna.

23 Banan gick i ett varv och bedömdes vara den svåraste som dittills hade körts i någon skidtävling i Sverige. Den gick upp mot Norråsliden förbi Karons- bo och passerade både över Trollberget och över Tjäderberget. Den sammanlagda stigningen var un­ gefär 1700 meter. Lyckseles Ivan Lindgren ledde efter 14 km (Ka- ronsbo) före brodern John. Efter 21 km ledde Nils Englund före Sven Utterström och Halvar Moritz och när åkarna passerade Karonsbo efter 32 km ledde John före Moritz, Utterström och Ivan. När åkarna kom till Granarp (41 km) var Englund åter i ledningen och behöll den in i mål. Englund vann på 4.37.47. Moritz blev tvåa på 4.38.09 och Utterström trea. Ivan Lindgren slutade som femma, Thule Pers­ son, Storuman, blev sjua och John Lindgren blev Vera Åström, Järbo, hämtar sitt pris av landshövding G. Rosén efter segern på 10 km vid SM i Umeå 1941. Foto i Folkrörelsearki­ nionde man i mål. vet. Budkavlelöpningen, som hade en nedgång i popu­ laritet vid den här tiden, lockade endast 14 anmälda under vintern hade vunnit 18 km i VM i Italien (ett och sex startande lag. Att det blev så få lag berodde VM som fem år senare ströks ur VM-statistiken) delvis på att skidlöparna var tröttkörda efter längd­ vann klart före Elis Viklund, Kramfors. tävlingarna i SM. Många av budkavlelöparna tävla­ Västerbottens bästa blev Mauritz Brännström, de nämligen också i längd. Norsjö, och Artur Häggblad, Umeå, som blev femma Budkavlelöparna startade med prins Gustav respektive sexa. Adolf som starter i Brattfors (Brätten) klockan två Samma dag som tremilen kördes damernas mil­ på natten mot lördagen och skulle åka via Kattisa- tävling, som vanns av Järbos Vera Aström och den van och Ruskträsk till Lycksele. segern är fortfarande Gästriklands enda individuel­ Bollnäs GoIF vann före två lag från Lycksele. IFK la damseger i längd-SM. Bäst av Västerbottens da­ Umeå blev fyra. De tre första lagen gick i mål under mer lyckades Ebba Nilsson från Flarken (14:e plats). 16 timmar. Halvar Moritz åkte sista sträckan i Lyck­ Inte mindre än 7.000 personer kom och tittade på seles andralag och gjorde en ”otrolig uppåkning”. SM-premiären den här söndagen. Moritz vann sin sträcka med över en halv timme. Tjugo lag ställde upp till start i tisdagens stafett. Vid starten var det soligt och någon plusgrad, men Um eå 1941 temperaturen sjönk under tävlingen och medförde Till SM 1941, som skulle arrangeras i Umeå, hade en del vallningsproblem. Hamrinsbacken blivit utbyggd, men många ansåg Hofors AIF med Lars Back, Alvar Hägglund och ändå, att den inte riktigt höll m åttet för ett back-SM. Nils Östensson vann före Brännans IF och IFK Det blev i alla fall SM i Björkarnas stad 1941 med Umeå. IFK körde med Gösta Andersson, Gösta Ja­ invigning i kyrkan och gott om snö i SM-terrängen. kobson och Almer Aström. Längdtävlingarna hade start och mål på I 20 utom ”Håsjö” slog till igen på torsdagen och tog sin 15 km-loppet, som startades ute på Umedalen. ljärde raka SM-titel på 15 km. Prinsessan Sibylla I tremilsloppet den 9 mars fanns 73 västerbott- och prins Gustav Adolf fick i några plusgraders ningar samt 77 löpare från andra distrikt anmälda. temperatur ute på Umedalen se hur Dahlqvist över­ Alfred ”Håsjö” Dahlqvist, Östersund, som tidigare lägset vann den s. k. sprinterdistansen före Gerhard

24 SM på skidor i Umeå 1941. Femmilen blev en seger för olympiske Vid SM i Skellefteå 1946 vanns stafetten av IFK Umeå. Här växlar guldmedaljören Elis Wiklund. Foto i Folkrörelsearkivet. Martin Lundström och Gunnar Karlsson. Fotoägare Martin Lundström.

Vikner från Brännan och Mauritz Brännström, Nor- vald Norman, på 50-talet duktig fotbollsspelare i sjö. Lycksele, vann yngre klassen. Ännu varmare (sex-sju plusgrader) var det på Och även denna gång fick Umeå bra betyg för SM- lördagen då femmilen skulle köras. Nu gällde det arrangemanget, som gav ett netto på över 20 000 2x25 km och äntligen lyckades Elis Viklund från kronor. Kramfors ta en femmilstitel i SM. Han hade redan 1934 i Sollefteå vunnit VM-femmilen och dessutom Skellefteå 1946 vunnit femmilen i OS 1936, men inte lyckats i SM. År 1946 var det äntligen Skellefteås tur att få stå Viklund ledde vid alla kontroller och segermargi­ som SM-värd. Skellefteå AIK och Skellefteå IF bjöd nalen blev 58 sekunder. Tvåa blev en herre från på fint men något kyligt vinterväder. Tävlingsplat- Mora vid namn Nils Karlsson. Han låg femma vid sen låg sydväst om stan och i texter från den tiden första kontrollen, fyra vid andra och tvåa vid tredje nämns Klutmarksberget som ett av SM-banornas och placerade sig nu för första gången bättre än tia i tuffaste partier. Den sammanlagda stigningen på SM. Han skulle senare kallas Mora-Nisse och så femmilen var 1.720 meter, vilket kan jämföras med småningom vinna 17 individuella SM-segrar, vilket femmilen i Garmisch-Partenkirchen och OS 1936, då än i dag ingen har lyckats överträffa. Den näst bäste, stigningen var ungefär 1.500 meter. Sixten Jernberg, har 15. Även hoppbacken i Skellefteå ansågs i minsta Häggblad blev bäste västerbottning (femma) och laget för en SM-tävling. detta lär ha varit hans sista tävling. Mästerskapet invigdes lördagen den 16 februari I SM 1941 vann Sven Selånger, Friska Viljor, och tävlandet började på söndagen med herrarnas 30 backtävlingen och kombinationssegrare blev John km och dam ernas 10 km. Mora-Nisse var överlägsen Westbergh, Anundsjö. Under SM-veckan arrangera­ på tremilen och vann före Nils Täpp, Sågmyra. Ume­ des i Umeå även draghunds-SM, militärmästerskap ås Gunnar Karlsson och Lyckseles Uno Holmgren och ett lopp för längd-juniorer. blev bäst av hemmadistriktets åkare, femte respek­ Juniorloppet vanns av Ingvar Forsberg, Kram­ tive åttonde. En överraskning var Torsten Holm­ fors, före Umeås Gunnar Karlsson. Sandviks Ing- gren, Arvidsjaur, som blev trea.

25 Margit Åsberg-Albrechtsson, Friska Viljor, vann damloppet i vars resultatlista vi först på delad 19:e plats hittar bästa västerbottniska, Maina Almkvist, Sunnanå. IFK Umeås Gunnar Karlsson, Martin Lundström och Harald Eriksson vann klart tisdagens stafett (start på Skellefteälven) före Mora. Tegsnäspojkar- na blev femma och Lycksele sexa. Både Nils Täpp och Nils Östensson (Hofors) slog Mora-Nisse på 15 km. Täpp slog Östensson med endast sju sekunder, men Mora-Nisse med 1.15. Harald Eriksson blev sjätte man och Lyckseles Olle Holmgren nionde. Det var fortfarande kallt och soligt på lördagen, då femmilen gick. Gunnar Karlsson, IFK Umeå, låg tvåa vid alla kontroller och gick på slutet fram till seger. Han vann i det kalla och kärva föret 13 sekun­ der före Manfred Sjödin, Kramfors. Holger Hägglöf, Västerås, blev trea, Mora-Nisse fyra och Harald Eriksson femma. Innan arrangörerna ”med heder kunde skiljas från sitt uppdrag” hade Sven Israelsson, Dala-Järna, 1952 arrangerades SM för tredje gången i Umeå. Förhållandena blivit mästare i nordisk kombination och Skellefteå var fina och snötillgången god. Foto Harry Lindwall. IF:s Clas Haraldsson och Rune Ångström tagit plat­ serna fyra och fem samt Nils Lund, Friska Viljor, vunnit backhoppning (tävlingens längsta hopp var att de tre närmast föregående åren ha varit tvåa- 45,5 m). Vidare hade Lars Back, Sågmyra, vunnit ett tvåa-trea på distansen. lopp till minne av att det gått tio år sedan OS i Martin Lundström, IFK Umeå, 33 år, vann 15 km Garmisch-Partenkirchen (Ga-Pa-loppet) före Hjal­ med en sekunds marginal till Josefsson och Anders mar Bergström, Sandvik och Margit Åsberg-Al­ Törnkvist, Mora, 32 år, tog sin enda SM-seger genom brechtsson tog hem segern i ett långlopp (18 km) på att vinna femmilen före Josefsson. Josefsson blev försök för damer. SM-kung med placeringarna 1-2-2. Därmed hade de tre orterna Umeå, Lycksele och Tremilen blev en stor framgång för Västerbotten. Skellefteå, vilka än i dag är Västerbottens enda Efter segraren Josefsson radade tre västerbottning- längd-SM-arrangörer, klarat av sina premiär­ ar upp sig i prislistan. Åke Lundberg, Skellefteå, arrangemang. Umeå hade till och med hunnit vara blev tvåa, Elof Lundmark, Holmsund, trea och Tore med två gånger och stod nu på tur igen om sex år. ”Stor-Järven” Karlsson, Järven, Jörn, blev fyra. Sten Bergkvist blev 13 :e man och därmed räddades lagse­ U m eå 1952 gern till Skellefteå SK. Frånsett stafetten betraktas 1952 års mästerskap i Nils ”Mora-Nisse” Karlsson var inte riktigt ku­ Umeå som ”Gubbarnas SM”. Mästerskapstävling- rant och blev bara 18:e på tremilen. Han avstod arna gick under fina förhållanden och med god snö­ sedan från de återstående SM-tävlingarna. tillgång. Enar Josefsson, Skellefteå, 35 år, lyckades Drygt 10 000 personer bevittnade de västerbott­ äntligen vinna ett SM. Han vann nu tremilen efter niska framgångarna på skidstadion ute vid Umåker

26 Skid-SM i Lycksele 1954. Start- och målområdet vid Tannen. SM SM på skidor i Lycksele 1954. Georg Westerlund, segrare på tremi­ lockade drygt 20.000 åskådare, Lycksele hade då ca 3.000 invåna­ len. Foto Harry Lindwall. re. Foto Harry Lindwall.

och dessutom uppskattades åskådarantalet ute i deltagare. I juniortävlingen lyckades Västerbotten terrängen till omkring 5 000. ta de tre första platserna. Sture Grahn från Vindel- Stafetten tog ungdomarna från IFK Kalix hem. gransele, tävlande för Kristineberg, vann fem sekun­ Tage Bergström, Gunnar Björk, (båda 24 år), och der före Paulus Baer, Fredrika. Stig Gunnarsson, Sigurd Andersson (25 år) vann klart före Östersund, Umeå, blev trea. Lima, Mora och Umeå. Umeå arrangerade bara längdtävlingarna. Backe I Limas lag åkte Sixten Jernberg första sträckan och nordisk kombination gick i Falun. SM 1952 i och blev där ijärde man. Sander Nilsson från Holm- Umeå fick fint betyg och totala antalet åskådare sunds SK vann den sträckan. Stafettbanan måste ha beräknades till cirka 30.000 personer. varit lång, eftersom segertiden blev så lång som 2.19.29. Femmilen, som alltså vanns av Törnkvist, gick i Lycksele 1954 bra före, men ändå fullföljde inte mer än 29 löpare. Till en början såg även 1954 års SM i Lycksele u t att Martin Lundström blev fyra och tillsammans med bli ett ”Gubbarnas SM”. De tre medaljörerna på Allan Adolfsson (sjua) och Lennart Backman (20:e) inledande tremilen hade en sammanlagd ålder av lagmästare. 108 år. Segraren Georg Westerlund, Anundsjö, var Damerna åkte nu sin andra SM-stafett och det 36 år och tog hem SM-titeln före Martin Lundström blev samma segrare (Vårby IK) som i föregående års och Enar Josefsson. premiär. IFK Umeås damer blev sexa i en tävling Här hittar vi nykomlingen Lennart ”Lill-Järven” som gick i snöyra. Larsson från Jörn på femte plats, Sixten Jernberg på Märta Norberg, Vårby, vann dammilen och där sjunde. Loppet gick i dåligt före med plusgrader. blev Gunhild Grubbström, Norsjö, bästa västerbot- Per-Erik Larsson, Mora, tog sin första SM-titel tensdam med en tiondeplats. genom att vinna 15 km före Jernberg och Moras Första ”riktiga” svenska mästerskapet för junio­ Gunnar Eriksson. Stig Gunnarsson och Gunnar rer arrangerades i Umeå under SM-veckan 1952. Karlsson, båda Umeå, blev sjunde respektive åtton­ Dessutom ungdomstävlingar med omkring 1.100 de man.

27 I stafetten gjorde Umeås Martin Lundström en ter, som följde löparna under stafetten (fotbollsspe­ bejublad åkning på andra sträckan, men IFK Mora laren Rune Ångström rapporterade). Sixten Jern­ vann ändå till slut före Umeå. berg blev bäst sammanlagt med placeringarna 7-2- Gunnar Karlsson, IFK Umeå, tog sin andra fem- 11 och Berth Strömbäck, Boden, vann herrjuniorer­ milstitel, när han söndagen den 21 mars med start­ nas tävling före Rolf Karlsson (Rämgård), Falun. nummer 62 åkte förbi alla tidigare startande och Arrangörsmässigt lyckades Lycksele bra. Viss gick i mål först av alla. ”GK” vann med över sex kritik riktades mot spåren, men spårfunktionärerna minuters marginal på 3.52.26 före Sigvard Jonsson, hade det inte lätt. Snötillgången var knapp och blid­ Rossön. Det blev en mycket tung femmil i solen och vädret gjorde det inte lättare för de spåransvariga. blötan och av 84 anmälda startade bara 47 och Tävlingarna gick den 14-21 mars och lockade drygt endast 22 åkare fullföljde. Umeåkarna Karlsson, 20.000 åskådare. Inte illa med tanke på att Lycksele Lundström och Lennart Backman (sjua) blev lag­ 1954 hade ungefär 3.800 invånare. m ästare. Backe och nordisk kombination gick i Sollefteå i Margit Åsberg-Albrechtsson, nu tävlande för Sel- februari. ånger, vann damernas millopp för sjunde gången och Selånger vann stafetten. Aina Andersson, Lycksele, S k ellefteå 1959 blev fyra på 10 km. Den 50:e SM-veckan invigdes i Skellefteå den 14 För övrigt minns jag, som bevittnade några av mars 1959. I spelens organisationskommitté satt loppen i Lycksele 1954 och själv åkte i en ungdoms- Folke Nilsson som ordförande och generalsekretera­ tävling, att ”Mora-Nisse” hade slutat tävla men var re var Sten Johansson. på plats, tittade på tävlingarna och skrev autografer. För publiken blev det en fin vecka med strålande Det var SM-premiär för damjuniorer (Ingrid Söder­ vårvinterväder, men skidåkarna fick det tungt. ström, Vårby, vann före Gunilla Solem, Lycksele). Femmilen kördes i närmare tio plusgrader och av 87 Stadionpubliken fick radiorapporter från en helikop­ anmälda startade 61 löpare och endast 39 fullföljde.

Lennart Backman, Gunnar Karlsson och Martin Lundström blev Margit Åsberg-Albrechtsson, Selånger, vann damernas millopp lagmästare i Lycksele 1954. Foto Harry Lindwall. för sjunde gången i Lycksele 1954. Foto Harry Lindwall.

28 Sixten Jernberg, Per-Erik Larsson och Rolf Räm- dem placerade sig Sture Grahn, denna säsong täv­ gård kom efter en jordenruntresa till Skellefteå först lande för Kroppa IF, som femma. kvällen fore tremilen och av dessa tre var det endast Damerna åkte nu (sedan 1956) även 5 km och Jernberg, som startade i första SM-tävlingen. Luleås Sonja Edström vann både den distansen och Assar Rönnlund, IFK Umeå, tog här sitt första milen. Barbro Martinsson, Skellefteå, blev åttonde individuella SM-tecken och vann tremilen 23 sekun­ på 5 km och sjua på 10 km. der före Limas Gunnar Samuelsson. Jernberg blev Vårby IK vann damstafetten före Brännans IF. trea och Umeås Tord Karlsson fyra. Skellefteå SK blev sjua. Till tisdagen hade Jernberg återhämtat sig efter Och Skellefteå fick åter bra betyg som arrangör. sin resa och vann för femte året i rad 15 km. Samu­ ”På ett glansfullt sätt har Skellefteå förvaltat ar- elsson blev åter tvåa, Lennart ”Lill-Järven” Larsson rangörsuppdraget” var ett av skidförbundsordföran- trea och Rönnlund kom på elfte plats. dens omdömen efter SM 1959. Lima IF vann lagtävlingen både på tremilen och SM i Skellefteå gällde endast längdtävlingarna. på 15 km och hade heller ingen svårighet att ta hem Örnsköldsvik stod för backe och kombinerat. stafettsegern. IFK Umeå blev tvåa och Lycksele IF trea. Lyckseles Stig Gunnarsson vann första sträck­ U m eå 1961 an, Limas Jernberg och Samuelsson de övriga Den 18 februari 1961 invigdes den 52:a SM-veckan. sträckorna. Med Åke Söderbom som ordförande i organisations­ Femmilen blev tung i värmen och på ett ihopskot- kommittén och Håkan Sundwall som generalsekre­ tat spår tog Jernberg snabbt ledningen och ledde terare tog Umeå sig an sitt fjärde skid-SM samma år ända fram till någonstans mellan 40 och 45 km, då som IFK Umeå fyllde 60 år. Rolf Rämgård, Älvdalen, gick upp och vann före Vädret var inte det allra bästa och snötillgången Jernberg. Umeås Assar Rönnlund och Tord Karlsson kunde ha varit bättre, men mästerskapet blev ändå gjorde fina lopp och blev fyra respektive sexa. Mellan en succé. Ekonomiskt blev det SM-rekord med ett

Rolf Rämgård, Älvdalen, vann femmilen före Sixten Jernberg i Barbro Martinsson och Sonja Edström vid SM i Skellefteå 1959. Skellefteå 1959. Foto Harry Lindwall. Foto Harry Lindwall.

29 Sixten Jernberg vann både 15, 30 och 50 km vid SM i Umeå 1961. Assar Rönnlund, som vann både 15 och 30 km i Lycksele 1965, var När bilden togs var farten så hög att skidstaven skrapade fotogra­ populär hos fotografer och publik. Foto Västerbottens Folkblad. fen ovanför ögat! Foto Martin Mattsson, Västerbottens-Kuriren. netto på närmare 160.000 kronor. Och i skidförbun- Oxbergs IF vann herrstafetten före Älvdalen och dets sammanfattning fick arrangörerna bara lovord. Lycksele (Stig Gunnarsson, Åke Karlsson, Sture ”Inga störningar kunde förmärkas. Allt har fungerat Grahn). Assar Rönnlund blev tvåa på tredje sträckan perfekt”. efter Oxbergs Per-Erik Larsson. IFK Umeå blev Skidkungen Sixten Jernberg tog storslam genom femma. att vinna alla tre distanserna. På tremilen blev det Barbro Martinsson, Skellefteå, vann damernas 5 dock en knapp seger. Jernberg slog IFK Umeås As­ km och blev fyra på 10 km. Där vann Edsbyns Britt sar Rönnlund med endast en sekund. Sture Grahn, Strandberg. nu Lycksele IF, blev trea men var mer än två minu­ Edsbyns IF vann båda lagtävlingarna liksom sta­ ter efter tätduon. fetten, i vilken endast fyra lag ställde upp. Herrsta­ Jernbergs seger på 15 km blev större. Marginalen fetten fullföljdes av 14 lag. till Assar Rönnlund, åter tvåa, blev 35 sekunder. Under SM-veckan arrangerades även VM i skid- ”Lill-Järven” Larsson blev femma och Sture Grahn skytte (vintertvåkamp) i Umeå. åttonde. Assar Rönnlund fullföljde veckan i samma stil, Lycksele 1965 som han hade börjat. Tog en ny silverplats på femmi­ När SM-tävlingarna 1965 i Lycksele sammanfatta­ len. Nu var han 1.35 efter Jernberg. Nya fina insat­ des av Svenska skidförbundet kom nya bevis på att ser av ”Lill-Järven” och Grahn, trea respektive sexa. de västerbottniska skidarrangörerna verkligen kan I och med SM 1961 hade nu Sixten Jernberg tagit sin sak. Lovorden var många och det verkar vara 15 individuella SM-titlar, storslam både 1957,1960 bara en sak, som kunde ha varit bättre i Lycksele och 1961. Fler skulle det inte bli, men ytterligare 1965, nämligen antalet åskådare. fyra brons blev det, innan Jernberg avslutade SM- Nu var det kallt och blåsigt under SM-veckan, 21- tävlandet 1964 i Rättvik. 27 februari, och det bidrog naturligtvis till att det

30 inte blev någon storpublik. Arrangörerna bjöd an­ Toini vann 5 km och Barbro milen, Toini blev tvåa på nars på fina tävlingar i fina och snabba spår. milen och Barbro tvåa på femman. Assar Rönnlund inledde med att ta sitt tredje Barbro blev tillsammans med Christina Barrebo raka SM på tremilen, som han ledde från start till och Ingrid Martinsson lagmästare på båda distan­ mål. Överraskande var att hans svåraste konkur­ serna. Skellefteåtrion vann även stafetten, som full­ rent blev Bengt Karlsson från Valdemarsvik. Karls­ följdes av fem lag. son blev tvåa före Ragnar Persson, Föllinge, och hemmaåkaren Sture Grahn blev åttonde man. Rönnlund tog tillsammans med Lennart Larsson och Skellefteå 1971 Sune Sundqvist hem lagsegern till IFK Umeå. Skellefteå fick med kort varsel ställa upp som ersät­ Rönnlund vann även 15 km, där han ett tag tare för Skövde, som på grund av snöbrist inte kunde hotades av Moras Karl-Ake Asp, som ett tag var så arrangera 1971 års skid-SM. Men Skellefteå kunde nära som elva sekunder. Rönnlunds seger blev i alla och fick i alla hast till ett fint arrangemang. fall så stor som 35 sekunder. Ragnar Persson blev Tävlandet, som inleddes den 14 februari, gav oss tvåa och Asp trea. Med sjätte plats blev Ingvar föraningar om en ny storrännare. Sven-Åke Lund­ Sandström, Lycksele, bäste hemmaåkare och IFK- bäck, 23 år, från Siknäs men tävlande för Bergnäsets gänget tog en ny lagseger. AIK i Luleå, hade tagit ledigt i sex månader från sitt Herrstafetten vanns av Föllinge IK. Lycksele blev arbete som elmontör för att satsa på skidåkningen. tvåa och Umeå trea. Ingvar Sandström vann andra Han hade först 1968 kommit fram i större samman­ sträckan med stor marginal. Rönnlund blev tvåa på hang genom att bl.a. bli tvåa på JSM efter Benny tredje sträckan en sekund efter Sälens Janne Ste­ Södergren, Hällebybrunn. Därefter ökade han för fansson. Arton lag fullföljde. Janne Stefansson, Sä- varje säsong på sin träning med ungefär 25 procent len, vann femmilen och tog sin enda individuella och stod nu som svensk mästare på tre mil. Lund­ seger i SM. Melcher Risberg, Hammerdal, blev tvåa, bäck slog andre man, Thomas Magnusson, Delsbo, Assar Rönnlund trea och ”Lill-Järven” fyra. Lagse­ med 19 sekunder. Segertiden blev så bra som 1.26.56 gern gick till IFK Umeå. trots dåliga förhållanden - nollgradigt och snöblan- Stafettdagen lockade cirka 8.000 personer, fem- dat regn. milsdagen bara 1.500. Totalt såg ungefär 15.700 Kalle Johansson, Lycksele, blev ljärde man och personer 1965 års SM-tävlingar. lagmästare tillsammans med Sören Burman (10:a) Toini Gustafsson och Barbro Martinsson, Like­ och Algot Fjällström (28:e). näs respektive Skellefteå, delade på damsegrarna. På 15 km gick det sämre för Västerbotten. Ingvar Sandström, Lycksele, lyckades bäst och blev tionde man. Gunnar ”Hulån” Larsson vann före Arne Lilja, Norberg. Lilja bröt båda stavarna under loppet men lyckades ändå klara silverplatsen. Lundbäck blev åttonde man. Loppet gick under fina förhållanden med några minusgrader. I tre-fyra minusgrader och snöfall avgjordes fem­ milen. Moras Lars-Arne Bölling tog för andra året i rad hem femmilssegern och drog fram den uppåkte Ove Lestander, Bergnäset, till andra plats. Sven- Åke Lundbäck blev trea och Sören Burman bäste Toini Gustafsson och Barbro Martinsson delade på damsegrarna västerbottning (sexa). Det blev också lagseger igen 1965. Foto Västerbottens Folkblad. för Burman, Johansson, Fjällström.

31 Herrarna avslutade sitt SM med att åka stafett. byn. Lycksele blev sexa med Burman som segrare på Tävlingen fick mycket kritik för att ingen ville dra. första sträckan. Stafetten gick i perfekt före (7-8 Det blev mest ”Följa John” hela tiden. IFK Mora minusgrader) och med en publik på minst 6.000 vann taktikstafetten 13 sekunder före Lycksele IF. personer. Skellefteå blev sjunde och Umeå nionde lag. Femmilen bjöd på en ny kamp mellan de två Damstafetten tog Offerdals SK hand om. De seg­ skidkungarna Lundbäck och Magnusson. Tävlingen rade före IFK Kiruna med en marginal på över en handlade till största delen endast om deras uppgö­ minut. Bland tolv lag blev IFK Umeå fyra och Skel­ relse. Lundbäck åkte ifatt den tidigare startande lefteå SK sjua. Magnusson, som dock på slutet lyckades slita sig loss Tidigare under veckan hade Meeri Bodelid, och åka ifrån. Lundbäck tröttnade på slutet så att Ymer, Borås, vunnit både 5 km och 10 km. Britt- Lars-Göran Åslund gick in som tvåa efter Magnus­ Marie Wincent, IFK Umeå, blev åttonde på femman son men före Lundbäck. och sjua på milen. Bodelid blev ijärde dam att vinna För Västerbotten blev det ingen lyckad dag. Tom­ båda distanserna under en och samma SM-vecka. my Lundberg, Skellefteå, blev bäst med 17:e plats. Lycksele arrangerade SM i backe och nordisk Eva Olsson, Delsbo, vann allt, 5 km och 10 km, kombination. båda lagtävlingarna, stafetten samt sista stafett- sträckan. Görel Partapuoli, Lycksele, blev trea på 5 L ycksele 1973 km, endast en sekund från silverplatsen, men tyckte Nu var det Lyckseles tur att med kort varsel ta över ändå inte att hon hade gjort något bra lopp. Görel snöfattiga Skövdes SM. Tävlingarna i Lycksele ar­ vilade från milloppet, där hennes klubbkamrat Ka­ rangerades den 13-18 februari. Första tävlingsda- tarina Andersson blev nionde och bästa västerbott­ gen bjöd på två-tre minusgrader och lätt snöfall. Nu niska. Katarina Andersson, Eva Fjällström och Gö­ hade skidor med plast- och glasfiberbelag börjat sitt rel Partapuoli blev fyra i stafetten. Görel kom tvåa intåg och av de tio bästa på tremilen var det bara en på sista sträckan efter Eva Olsson. (Lars-Göran Åslund), som åkte på skidor med träsu­ la. Storfavoriten Thomas Magnusson, Delsbo, fick se U m eå 1975 sig slagen av Moras Lars-Arne Bölling, som vann För tredje gången fick nu Skövde på grund av snö­ med 29 sekunders marginal före Magnusson. Ås­ brist kasta in handduken och för tredje gången tog lund, Åsarna, blev trea. Sören Burman, Lycksele, Västerbotten över. Umeå, utsedd till SM-arrangör blev åttonde och bäste västerbottning. 1976, var nu reservort 1975. Så småningom kom Förhållandena var bättre under torsdagen, då dock Skövde att kunna arrangera en SM-vecka. Det Thomas Magnusson på ett imponerande sätt vann blev 1982. 15 km. Det var soligt och sex-sju grader kallt. Den 23 januari 1975 fick Umeå beskedet att Sköv­ Jan Halvarsson, Hammerdal, överraskade ge­ de måste avstå från arrangemanget och en intensiv nom att bli tvåa. Sven-Åke Lundbäck blev femma verksamhet sattes i gång hos IFK Umeå. Tävlingar­ och Sören Burman, bäste västerbottning, kom på na invigdes som vanligt i kyrkan. Det skedde den 8 15:e plats. februari och blev inledning på en mycket välarrang­ Lördagens stafett kryddades av en fantastisk erad vecka. Många kom och tittade på tävlingarna duell mellan Sven-Åke Lundbäck och Thomas Mag­ ute vid Umåker och arrangemanget gav ett bra eko­ nusson på andra sträckan, men varken Bergnäset nomiskt netto. eller Delsbo hade med slutstriden att göra. Tyvärr var IFK:s eget stora hopp Erik Wäppling Lundbäck och Magnusson delade segern på an­ sjuk och fick agera åskådare. dra sträckan med 61 sekunders marginal till näste Tremilen gick i ett par minusgrader och grovkor­ man, medan stafetten vanns av IFK Mora före Eds­ nig snö, men ändå misslyckades många med vall-

32 Görel Partapuoli, Lycksele, gratuleras till vinsten vid milloppet i Umeå 1975. Foto Västerbottens Folkblad.

I torsdagens femmil slog Magnusson till igen. Han vann fjärde raka segern på distansen i SM och tog sitt tionde individuella SM. Det skulle även bli hans sista. I riktigt vinterföre slog Magnusson tvåan Sven-Ake Lundbäck med 53 sekunder. Tommy Lundberg, Skellefteå, åkte mycket bra och blev fem­ te man. I stafetten blev det så äntligen västerbottniskt. Skellefteå SK (Bo Eliasson, Jarl Svensson, Tommy Tomas Magnusson vann 15 km och 50 km, och blev tvåa på 30 Lundberg) vann före Orsa IF. Magnusson vann för­ km i Umeå 1975. Foto Harry Lindwall. sta sträckan före Thomas Wassberg, Åsarna, Lars- Arne Bölling, Orsa, vann andra före Jarl Svensson ningen. Lyckades gjorde däremot Sven-Ake Lund­ och Edsbyns Benny Södergren vann tredje, där Tom­ bäck, som med tiden 1.24.51 utklassade allt mot­ my Lundberg blev femma. stånd och slog tvåan Thomas Magnusson med över Västerbotten hade faktiskt tidigare under veckan två minuter. Lundbäck fick för sin bravad en färg-TV tagit en SM-titel. Lyckseles Görel Partapuoli vann i pris samt SM-tecken, plaketter, blommor och allt milloppet före Eva Olsson och Lena Carlzon, Malm­ som hör till. Magnusson fick en motorsåg. Jarl berget. På 5 km blev Görel trea efter Eva och Lena. Svensson, Skellefteå, blev bäst av arrangörsdistrik- Delsbo vann damstafetten för tredje året i rad. tets åkare med delad tolfte plats. Katarina Anderssson, Görel Partapuoli och Siv-Ing- Det gick undan bra även på 15 km, som Magnus­ er Jönsson i Lyckseles lag blev tvåa. son vann på 40.31. Loppet gick i kallföre. Christer I en distriktsstafett för juniorer blev Västerbot­ Johansson, MoDo, blev tvåa före Benny Södergren, ten tvåa. Norrbotten vann och sträcksegrare på för­ Edsbyn. Tremilsmästaren Lundbäck femma. Jarl sta sträckan blev Thomas Wassberg, Jämtland. Svenssson var åter bäste västerbottning (åttonde). Och Assar Rönnlund vann press-SM.

33 ---

Eva Olsson, Delsbo, vann tre individuella SM-tecken, tre lagmäs­ Vid SM i Umeå 1976 vann Sven-Åke Lundbäck, Bergnäset, allt: terskap samt stafetten i Umeå 1976. Foto Västerbottens Folkblad. 3 mil, 5 mil, 15 km. Foto Janne Hellgren.

U m eå 1976 Wassberg, Åsarna, fyra. Erik Wäppling och Tommy Nu stod IFK Umeå som ordinarie SM-arrangör och Lundberg delade åttonde plats. veckan hade förlagts till 17-22 februari. Det man Stafettsegern gick till Edsbyn före Delsbo. IFK minns bäst från SM 1976 är hur Sven-Åke Lund­ Umeås Kent Burman, Björn Risby och Erik Wäpp­ bäck, som tidigare under vintern hade misslyckats i ling blev trea och Skellefteå SK fyra. OS i Seefeld, kom tillbaka och vann allt i SM. Den tunga femmilen i lösa och moddiga spår blev Han segrade i tremilen med 1.31 före Matti Ku- en enorm uppvisning av Lundbäck. Han var i en osku, Högbo, vann 15 km med tre sekunder före klass för sig, vilket också segermarginalen 5.14 bevi­ Thomas Magnusson och även femmilen med över sar. Erik Wäppling blev sexa och lagmästare tillsam­ fem minuter före Christer Johansson, MoDo. mans med Risby och Burman. Wäppling fick för sina Delsbos Eva Olsson vann också hon allt som gick insatser under veckan (placeringarna 8-8-6 och trea att vinna. Damerna fick detta år en tredje SM- i stafett) den speciella SM-utmärkelsen Jernbergpri- distans (20 km) och Eva vann tre individuella SM- set. Wäppling skulle året därpå (i Sundsvall 1977) tecken, tre lagmästerskap samt stafetten. komma att vinna 15 km, då i Skellefteå SK:s dräkt. Första tävlingsdagen, 30 km herrar och 10 km De bästa västerbottniska insatserna på dam­ damer, var det lite vanskliga förhållanden. Tempe­ sidan var sjätte plats för Görel Partapuoli på 10 km, raturen pendlade mellan någon plus- och någon tredje på 5 km och åttonde plats för Umeås Ann- minsgrad och många vallningsmissar noterades. Katrin Karlsson på den nya distansen två mil. IFK Umeås Erik Wäppling blev åtta, vilket var Lycksele IF:s damer blev sexa i stafetten. bra med tanke på hans missade vallning. Tommy Lundberg blev femma och bäste västerbottning. Skellefteå 1988 Lena Carlzon blev tvåa och Görel Partapuoli trea Den 22-28 januari 1988 arrangerade Skellefteå sitt efter Eva Olssons seger på femman. ijärde skid-SM. Arrangörerna hade kalkylerat med Segern på 15 km blev Lundbäcks första på den 15.000 åskådare. Det kom minst dubbelt så många. distansen i SM. Efter Lundbäck och Magnusson blev Arrangemanget fungerade perfekt och Skellefteå Tommy Limby, Orsa, trea, och junioren Thomas fick högsta betyg som arrangör från alla möjliga håll.

34 Erik Wäppling, IFK Umeå, vann Jernbergpriset vid SM i Umeå Marie-Helene ”Billan” Westin, Sollefteå SK, tog sju titlar av sju 1976. Foto Janne Hellgren. möjliga vid SM i Skellefteå 1988. Foto Erland Segerstedt, Väster­ bottens Folkblad,

Speciella minnen från 1988 års SM är att Marie- självfallet ingen chans till någon tätplacering. Han Helene ”Billan” Westin, Sollefteå, tog sju SM-titlar blev tionde man på 15 km och 13:e på femmilen. av sju möjliga, att det nu sedan ett par år tävlades i Åsarna vann stafetten, där Gunde Svan hade olika stilar (fristil och klassisk stil) i längdåkning, glömt sin nummerlapp. Gunde försökte under loppet att Anders Larsson, Bondsjöhöjden, inte kom med i att med en spritpenna skriva in lagets startnummer OS-truppen trots placeringarna 3-6-3 under SM- på bröstet på tävlingsdräkten och laget blev alltså veckan och att det blev rabalder kring en händelse i inte diskvalificerat. Domnarvet blev tvåa före Dala- herrstafetten. Gunde Svan åkte nämligen utan num­ Järna. IFK Rundvik blev 18:e och bästa västerbot- merlapp men blev ändå inte diskvalificerad. tenslag. Stafetten gick i fristil. Gunde Svan, Dala-Järna, vann lördagen den 23 De bästa västerbottniska placeringarna i herr­ januari tremilen i klassisk stil nästan en och en halv tävlingen stod Örjan Emanuelsson, IFK Umeå, och minut före Janne Ottosson, Åsarna. Detta var Svans Anders Mannelquist, Rundvik, för. Örjan blev 24:e åttonde individuella SM-seger. Det skulle till slut bli man på tremilen och 29:e på 15 km och Anders blev tolv. Ottossons klubbkamrat Torgny Mogren var för­ 19:e på femmilen. kyld och startade inte. Marie-Helene Westin, Sollefteå, tog alltså stor­ Ottosson vann 15 km, som också gick i klassisk slam i Skellefteå 1988. För Västerbottens damer blev stil, före Larry Poromaa, Hakkas, och Gunde Svan. det som bäst en sjundeplats. Den tog Lyckseles Ma­ Ottosson vann även femmilen (fristil) och tog då sin ria Molander på 20 km. På 5 km blev Maria 15:e och femte SM-titel. Så småningom samlade ”Otto” på sig i milloppet 14:e. I damstafetten tog Maria tillsam­ åtta individuella SM. mans med Agneta Carlsson och Anna Gåfvels nionde Tvåa på femmilen i Skellefteå blev Åsarnas Tho­ plats för Lycksele IF. mas Wassberg och trea Anders Larsson, Bondsjöhöj­ Dam erna åkte klassisk stil på 5 och 10 kilometer, den. Svan startade inte på femmilen. Den låg för fristil i de övriga tävlingarna. nära de stundande OS-tävlingarna i Calgary. Torgny Mogren startade efter en lång sjukdoms­ Läs mer om Västerbottens period både på 15 km och på femmilen men hade svenska mästare på s. 65.

35 Harry Lindwall Olle Carlsson

Gunnar Karlsson, IFK Umeå, segrar före Mora-Nisse Karlsson i femmilsloppet vid Svenska Skidspelen i Sundsvall 1951.

36 Från 1949 fram till pensioneringen 1985 arbetade Harry Lindwall som fotograf vid Västerbottens-Kuriren i Umeå - 36 år allt­ så. Under den tiden bevakade han 34 skid- SM, vilket torde vara ett rekord i sitt slag. Olle Carlsson, tidigare redaktör på VK, har tillsammans med Harry valt ut några av skidbilderna och tecknar här ett por­ trätt av sin kollega.

Den första rejäla skidbilden tog Harry i hemstaden Boden. Det var vid SM 1933. Harry, som är född 1920, smet in på startområdet vid I 19 och lyckades ta en bild av en av den tidens skidkungar och alla bodensares idol, Sven Utterström. Med tiden skulle det bli tusentals bilder av skidans kungar och drott­ ningar, prinsar, prinsessor och fotfolk. Harry Lind­ walls fotografier har tagit plats i den svenska idrot­ tens nutidshistoria. Harry kan inte riktigt förklara varför han som fotograf haft en sådan dragning till längdskidåk­ ningen. Själv har han aldrig varit någon hejare på skidor, snarare tvärtom. Lagsporter som ishockey och fotboll är mer i hans idrottssmak. Men skidtävlingar bjuder på en speciell dramatik som lämpar sig väl för kameran. Dessutom tycker han att många av de storåkare som han lärt känna och porträtterat har varit individualister och person­ 18-kilometersloppet under Oslo-olympiaden 1952 blev slitsamt för ligheter långt utöver det vanliga. En del har varit Mora-Nisse Karlsson, som slutade på femte plats. I bakgrunden buttra och otillgängliga. Andra har varit fulla av Holmenkollen-backen. harmoni och hjälpsamhet och där nämner han t.ex. Mora-Nisse, Assar Rönnlund, Thomas Wassberg och Gunde Svan. Till saken hör också att skidtävlingar ända in på Det blev bättre med åren, när allt fler tidningar 1960-talet var stora evenemang i Västerbotten. De hade egna fotografer på plats och Förenade lands­ dominerade sportsidorna under vintersäsongen och ortstidningars (FLT:s) bildbyrå hjälpte till med krävde en grundlig bevakning från tidningens sida. sändningarna. Särskilt under 1950-talet var det slitigt att vara 1956 kom skidoraklet Alvar Lia Johnson till VK:s utsänd skidfotograf. Telefotoutrustningen var tung sportredaktion från Västerbottens Folkblad. Samar­ och otymplig och ofta svårkopplad på hotellrummet, betet med honom ute på faltet betydde mycket för där toaletten fungerade som mörkrum. Harry sände Harry Lindwall. bilder inte bara till VK utan också till ett tiotal andra - Han kunde ju allt om skidor, säger Harry. Han tidningar, som alla hade sina speciella önskemål. kände alla och var respekterad av alla. Före loppen

37 Assar Rönnlund rycker förbi den tidigare startande Sixten Jernberg och går mot guld på tremilen under SM i Rättvik 1964. ”Tronskifte” utropade bildrubriken i Västerbottens-Kuriren.

brukade Lia ge mej en lista med tio namn. Knäpp kilometer från start. Där skulle han åka om Sixten dom där, för där kommer vi att ha dom sex bästa, Jernberg, som startade en halv minut före Assar. brukade han säga. Det stämde alltid. Harry lydde rådet, och precis där han stod med Men det var inte bara Lia som gav H arry bildtips. kameran ryckte Assar förbi Jernberg, för att sedan Ett remarkabelt sådant fick han av Assar Rönnlund vinna hela loppet. Det blev en klassisk skidbild, till vid skid-SM i Rättvik, 1964. Det var inför tremilslop- vilken VK satte rubriken ”Tronskiftet”. pet. - Assar sa till mej att åka till en glänta fyra

38 Sixten Jernberg har inte ögon för renen när han går uppför motlutet vid Uundträsk under Kalix-SM 1958. Han blev tvåa på tremilen.

En annan av Harrys kända bilder har - i dubbel Allt fungerade som avtalat och Harry fick sina mening - en egen historia. Det var i Kalix 1958. bilder av det till synes oförmodade mötet mellan Kvällen före start gick det ut en renvarning: risk för renen och SM-rännarna. renar i spåren. Harry kvistade ut i skogsmörkret och Bilder skall man ta med en nypa salt ibland. träffade några samer. Mot en rimlig ersättning lova­ de en av dem att nästa dag ta med sig en ren och ställa sig på en viss plats vid tävlingsspåret.

39 ”Den evige tvåan” Enar Josefsson, Skellefteå, stakar mot mål på femmilen på VM i Falun 1954. Han blev nia den gången, men bäste svensk.

Harry Lindwall har ett mycket avspänt förhål­ ju inte så vidare bra när man fotograferar skolav­ lande till sina insatser som fotograf, och han har ju slutningar. Men själva hantverket har jag alltid sysslat med så mycket annat än att ta skidbilder. månat om. Inget slarv i mörkrummet, fast nu finns - Jag har varit reportagefotograf rätt och slätt. det visst inte sådana där mörkrum som jag arbetade Skidkungar den ena dagen och skolavslutningar den i längre. andra. Det är klart att i idrottsbilderna har jag Harry är en fotopionjär: den förste fast anställde försökt få in så mycket ”action” som möjligt. Det går tidningsfotografen i Norrland. I jobbet har han sett

40 whps*#51*. SVPAN;

•t ®esa* 'JfäM jp-t * S68CSf.;89«»— 65S#« 515*5 yhstj iiif t ä t?««* st sa . s sc s cwej' o ■8-. • i : s ;s t ~i 5 :.*}-• :: r! a ■ * iwHIiitih/Iipfli S P lf T K E in spiiTKEln^,»?:

Barbro Martinsson, Skellefteå, spurtar mot målet och segern på fem kilometer vid SM i Umeå 1961.

alla de moderna skidmästarna dra förbi. Det har han fina bilder på. Men att nu på nytt, vid 75 och lite krasslig, stå och frysa och stampa vid tävlingsspåren lockar honom inte. Det får andra göra med sina obegripliga, moderna apparater.

41 Stafettdramatik vid SM i Borlänge 1985. Thomas Wassberg, Åsarna (t.h.) vinner på mållinjen med några centimeter före Gunde Svan, Dala-Järna.

42 Lena Carlzon-Lundbäck, Malmberget, vann alla distanser vid SM i Mora 1979. Här är hon på väg mot segern i milloppet.

43 Spår av Lennart Forsberg

Svenska Mästerskapen handlar inte bara om kampen i skidspåren och rekordtider. Vid sidan av tävlingarna ses särskilt i dagspressen under SM intressanta detaljer om skidstjär- nornas utstrålning och utrustning, modet i och intill skidspåret, nöjeslivet på kvällarna, extratåg till tävlingsplatsema m.m.

- Skidåkning är ett hundliv. Jag vill bara dö. sådana episoder som förstärker bilden av Häggblad Hälsa till vem som helst. som äventyrare och karlakarl. Ja, inte bara Häggblad, förresten. Den strapats­ Artur Häggblads ord är bevingade idag. Men var rika skidsporten har plats för många vardagshjältar. befann han sig när kommentaren fälldes? Alla levde inte Häggblads liv. Alla hade inte hans Var det i Umeå? Eller på ett läger i Vålådalen? idrottsliga framgångar. Men folkkära har de ändå Kanske på de olympiska spelen i Garmisch? blivit - för sina sportsliga insatser och för sina klu­ righeter. - Ak själv gubbjävel, sa Stora delar av skideliten kom till Umeå när Väs­ han också - det var rik­ terbotten arrangerade sin första SM-vecka 1931. tat till en journalist, sä­ Där var förstås Artur Häggblad, då i början av sin ger de blygsamma. karriär, och där var levnadskonstnären Lars-Theo- Fast historien blir dor Jonsson från Tunadal - vid en jämförelse dem aningen bättre om man emellan gör Häggblad en tämligen slät figur! låter landshövdingen tilltalas på det viset. Mer traditionella kraft- Vill man verkligen paket var också i stan - framhäva Artur Hägg­ men Särna-Hedlund, blads originalitet duger John Lindgren, Hjalmar det inte med någon Bergström och de andra landshövding - säg essen var långt ifrån lika Artur Häggblad. ,hellre ,, att ,, det, , var kung­ , bullriga. Storfräsare kal­ en han talade med! lades hjältarna på 1930- Artur Häggblad var ryktbar. Han var också före­ talet - idag talar vi hellre mål för många rykten. Uppenbarligen trivdes han om skidkungar. I skug­ med det - med sin livsstil fick han ryktena att frodas. gan av de moderna essen När han kom till prisutdelningarna med literflas­ fnyser somliga åt de gam­ kan i fickan, ville han att den skulle synas. Och alla som såg flaskan, visste minsann att det handlade om Lars-Theodor Jonsson, brännvin. Att det i själva verket var vatten — och Tunadal, Foton i Västerbottens ibland välling - visste bara Artur Häggblad. Det är museum. 44 la storfräsarna. - Konkurrensen var ju så svag, Hur såg den tidens brukar det heta. Men 1931 års skid-SM i Umeå idrottspublik ut? A tt döma av annonsen lockade faktiskt 400 deltagare! här bredvid (från VK Att döma av tidningarnas bilder - det var inte så 1941) var sportklä­ många på glasplåtarnas tid - hade det inte hänt derna inte överdrivet mycket på utrustningssidan sedan Arvid Dahlbergs varma. Ingenting för kalla vinterdagar tid. Det var Arvid som i stärkskjorta och glacéhand- kan man tycka. Men skar vann IFK Umeås första svenska mästerskap. kanske passatide för Aret var 1914 och distansen 60 km. SM-vimlets nöjesliv ? Visst fanns det limmade skidor 1931 och visst fanns det fasta bindningar - men många föredrog fortfarande de klassiska luddorna med näbb. De gav bra föste i uppförsbackarna när man vek ut hälen i lössnön. När det var dags för 5-milsloppet klämde Väster­ bottens Folkblad i med en förstasidesrubrik som borde göra dagens kvällstidningar gröna av avund:

Mördande 5-milslopp i nordlig storm med snö­ DANS yra. Lagom köld. å I. 20:s exercislius I afton kl. 9. (OBS.! Ändring ar tiden.) Entré: Herre 1:50, damor, tävlande o. (funktionärer 1 kr. Tala om hårda tag. Även för publiken på I 20:s kaserngård, kan man förmoda. Där mötte 4.000 per­ soner upp, nästan halva stans befolkning! Fast alla Dans å Gamm-lia var förstås inte umebor. Lindgrenarna lockade pu­ 1 afton kl. 8 söndag afton kl. 0. blik från inlandet. Extratåg startade från Storuman Entré: Herrar 2 kr., damer, tävlande o. funktionärer 1 kr. redan kl 2.40 på natten. Lyckseleborna kunde ligga och dra sig till kl 5.00 - för att vara framme i Umeå vid 8-tiden. I slutet av den första SM-veckan i länet behövdes i alla fall huvudbonad. Allt annat vore huvudlöst! När SM-budkavlen avgjordes vräkte snön ner och Vinterspelens extratåg stormen ylade. Det västerbottniska landskapet såg ut som vore det gjort av vit, korrugerad plåt i masto- Avgång fria Storuman kl. 2,40 natten mot söndag frän dontformat. Starten gick mitt i natten i Sandvik med Lycksele kl. 5,00 söndag morgon. Ankomst till Umeä första växeln i Pengsjö. — Jag blev mäkta förvånad söndag anorgon kl. 8,14. när såg skylten ”Väg till Hamburg”, sa Olle Hansson Avgång från Umeå söndag kväll kl. 12,00 med ankomst tUI Lycksele kl. 3^7 och Ull Storuman kl. 6,54. i det segrande laget från Luleå. Inte förvånade, men Enikolt biljettpris gäller tur och retlur. desto mer förtvivlade, var arrangörerna som kämpa­ Avgång från llolmsnnd kL 7,25 söndag morgon, ankomst till Umeå kl. 7,50. de i snöstormen för att nå växlingsfållorna före lö­ Avg&ng från Umeå söndag kväll kl. 12, ankomst till parna. Med bil och tåg och släde - och en hel del svett Holmsund kl. 12,25. och svordomar - gick det vägen. Tåget till första växeln gick inte till Hamburg. På den tiden hette Annons i Västerbottens-Kuriren 1941. stationen vid Pengsjö faktiskt London! Från Pengsjö 45 kämpade löparna vidare till Gravmark mot målet i Tittar man i tidningarna från 1941 får man sig Umeå. Luleå SK nådde målet på tiden 19 timmar 17 många tankeställare. Att Konsum i en annons er­ minuter och 15 sekunder. Det var rejäla dagsverken bjuder skidutrustning är inget att orda om. Men på storfräsarnas tid. visst känns prismärkningen lite märklig? Vad sägs Skidkungar talades det inte om ett par skidbyxor för 26:35? Eller ett par skidor mycket om. Vid SM i Umeå för 7:75? En skidmössa kostade 6:50. Samma pris för talades det desto mer om Skid- svart eller blå! prinsen. Kronprins Gustaf Kring SM-veckan 1941 förekommer också Adolf följde tävlingarna på idrottsmännen ofta i annonserna. Husum-Jonsson nära håll - även under den gör t.ex. reklam för sina vallor och för sina kängor. stormiga budkavlenatten. Andra gamla storfräsare talar också för sina varor i Kronprinsen besökte också annonsens form. Det kallas inte sponsring - men Umeå när stan - 10 år senare visst finns där en insikt om att de tystlåtna kraft­ - arrangerade sin andra SM- karlarna har ett marknadsvärde? vecka. Skinnhandlarna i Malung upptäckte det först. Då var Artur Häggblad Eller var det Särna-Hedlund? När skinnhandlarna fortfarande i farten - om än i gav honom en ny vit skiddräkt vägrade han att åka i slutet av sin karriär. Liter­ den mörkblå landslagsdressen - vilket vållade visst flaskan hade han förstås med rabalder under OS i S:t Moritz 1928. sig, laddad med välling - som Men, kan man tänka sig - Särna-Hedlunds be­ vanligt. En av dem som skötte slutsamhet fick dåtidens skidpampar, som verkligen langningen åt Häggblad var var pampar - att ge med sig. Vid olympiaden i Lake VK-journalisten Kurt Boberg. Placid hade landslagsdressen blivit vit! För att vällingen skulle hålla rätt temperatur tryckte Kurt ner flaskan i byx-linningen. När den var halvvägs på plats dök prins Gustaf Adolf upp. Han tittade granskande på Kronprins Gustaf Adolf. Kurts mundering, men sa ing- Teckning av E. Härlin. enting. Och Kurt höll förstås tyst. Vällingen till trots räckte Häggblads krafter inte till någon individuell SM-seger 1941. I SM-veckans sista självande minuter blev det i alla fall ett lagguld för IFK Umeå på 5-milen. Det var slutet på Häggblads karriär. I augusti samma år tog han båten till Stockholm. Mycket folk hade samlats vid kajen. Sin vana trogen dök Artur upp i sista minuten. Ragnar Wall, IFK Umeås ordfö­ rande, höll avskedstalet: - Du har varit till besvär Särna-Hedlund vägrade åka i mörkblå landslagsdress, vilket många gånger, Artur. Men det har varit kärt besvär. medförde att dressen blev vit vid nästa OS. Foto i Västerbottens Tack för den tid som varit. museum.

46 Visst förekom det också andra kommersiella ini­ Men visst fanns det ny­ tiativ. I samband med SM-veckan 1931 publicerades tänkande. Bland annat på en liten annons som - 65 år efteråt - fångade mitt sportaffären Monark i SM-segrarna intresse. Kanske för att den är tidstypisk, kanske för Umeå. Bakom disken i h u ­ att den ger en bild av den ende storfräsare jag lärt set vid gamla Skolparken M u m m e c f känna: I en annons för Eriksson & Lundbergs Skid- stod Guld-Martin, Sme- fabrik säger Hjalmar Bergström: - Härmed intygas, Harald och Gunnar Karls­ att under hela den tid jag tävlat i skidåkning jag son. Ja, även Assar Rönn­ använt mig av skidor från Eriksson & Lundbergs lund anställdes där. Skidfabrik, och att de alltid synts mig vara de bästa, Skidåkarna arbetade varför jag även i fortsättningen kommer att använda inte längre i skogen. Skid­ deras skidor. åkarna ägnade sig åt mo­ Korrekt och koncist. Noggrant och utan överord. dern träning. Precis som jag lärt känna Hjalmar Bergström. Av de gamla Monark­ ROTTEFE Det är eo afcddbfadning sona i ota­ Det är inte bara på mig han gjort intryck... - En arbetarna blev Martin liga hårda tävlingar visat sin Vlgsg och som därför också har storrän- sådan människa vill jag hålla i handen när jag dör, Lundström så småningom narnas fulla fortroende. Segraren °ch de flesta tätmännen på 3-milen skrev en gång Torsten Tegnér med sitt sinne för sin egen sporthandlare. i Umeå använde dmui» internatio­ nellt erkända — ]jka ide- dramatik. Det skrev han aldrig om Artur Häggblad. Martins Vapen & Sport alJfläc i tävlhagsspåret som tfll ”var­ Han hade annorlunda etikett! hette butiken. De som dagsbruk” Det var bara på vallaburkarna som det omaka minns hans framfart i spå­ paret hade samma etikett. HB-vallan hette den ren under olympiaden smorning som Hjalmar kokade ihop på 40-talet. H:et 1948 tyckte nog att Guld- står inte for Hjalmar, det står för Häggblad! Martins hade varit ett Rottefellabindningen blev När Hjalmar 1944 flyttade från Sandvik till bättre namn. Men Martin populär på 1940-talet. stadsdelen Sofiehem i Umeå, hade drömmen om ett var - och är - en blygsam vallakokeri ett visst inflytande. Förrådet på Troll­ skogsvägen 18 var murat. Det brinner inte upp i första taget, tänkte Hjalmar som köpte huset och började experimentera! Inte i någon större skala, bara som hobby. Den storskaliga produktionen stod Bröderna Lindgren för. På 1940-talet förändras - och förädlas - inte bara vallorna. Skidorna blir också mycket smäckrare och Rottefellan slår igenom. De förut så bylsiga skidbyxorna får ge vika för knickers - man kan väl inte tala om golfbyxor, när det handlar om skidåkning? Med Guld-Martin, Sme- Harald och Gunnar Karlsson på arenan är det knick­ ers som gäller. Av 1930-talets tävlingsdräkt är det bara svångremmen som fortfarande hänger med! Fastän skidsporten får stor uppmärksamhet i den svenska pressen är de kommersiella inslagen fortfarande få och mycket diskreta. Långt in på Martin Lundström säljer skidor till en amerikan på Monarks 1950-talet var nummerlapparna fria från reklam. sportaffär. Fotoägare Martin Lundström.

47 person som inte gör stort väsen av sina framgångar. Idag finns inte hans butik kvar. Även Monark- affaren har gått andra öden till mötes. Men visst hör man fortfarande umeborna tala om Monark-huset? När en persisk matthandlare tog över lokalen för några år sedan, fick butiken heta Monark Orient - men det gick tydligen inte så bra. Första ledet i firmanamnet täcktes tämligen snart med vita tejp­ remsor. m i e n Med televisionens intåg i våra svenska hem fick också skidsporten sitt marknadsvärde. Plötsligt stod i det Limex på varenda nummerlapp! Men det var inte bara reklamen som väckte upp­ märksamhet i TV-rutan. Assar Rönnlunds kamrat­ Ni se luva väckte både uppmärksamhet och uppskattning. jl revypappan BENGT Vi var nog ganska många som kände oro i kroppen ANDERSSON i En kar* när Assar, i landslagssammanhang, tryckte en allde­ H från fornstora dar'. les vanlig Vålådals-luva på huvudet. Säg mig den 1 JUDITH ERIKSSON o. reklamkampanj som kan mäta sig med den luvans || baletten i Trall 1 Tyro- uppmärksamhetsvärde? Assars egen tävlingsskjor- u len. ta gjorde det knappast. Den som i slutet av karriären t GÖSTA OLOFSSON I pryddes med tre bokstäver. I, D och O. Han som ej får va’ me. Sannerligen, det är mycket som har passerat revy under årens skidlopp! (De förr så populära SM-re- vyerna är också passé!). * Ni måste se Nu har skidsporten blivit modern. Det handlar | SM-REVYN om plastskidor och kolfiberstavar. Och tävlingsdräk- ter lika tajta som kroppsstrumpor. Alfabetet räcker knappast till för alla reklambudskap. Skidspåren är Tidernas p d välpreparerade som vore de europavägar. Allt me­ Numr. biljetter i Hed­ dan Assar ger lyssnarna kloka ord från sin radiohytt. ströms bokhandel 9—17. Idag kan skidstjärnorna prata för sig. Dagens Telefönbeställn. motta­ skidstjärnor är inte gas icke.. ”senige män som med yxa och såg Ev. kvarblivna biljetter skogarnas skördar bärga, säljas i Folkets hus frän räta sin rygg och rikta sin håg 17.30. Tel .-best. 2350. till att idrottens ära värja”. Den tiden är förbi. Den tid som Algot Nordström skildrade i sin kantat i samband med invigningen av SM i Västerbotten 1931.

48 Häggbladsloppet Lars Lindgren

Artur Häggblad (1908-1989) åkte den 28 april 1940 på Umeälvens is i Umeå tre mil på tiden 1.20.07 och satte därmed ett inofficiellt världsrekord för längd­ åkning på skidor. Häggblad åkte mot ett stafettlag bestående av åkarna Gösta Jakobsson, som liksom Häggblad fortsatte milbanan tre varv, Gösta An­ Artur Häggblad med sin prissamling. Fotoägare Ivar Söderlind. dersson och Almer Aström. Till minne av detta arrangerade IFK Umeå den 16 mars 1980 ett Häggbladslopp över tre mil på isen Johansson, Mora, vann på 29.06,73 före Lynn Spen- i centrala Umeå. Tävlingen gick i ett strålande vår­ cer-Galanes, USA, (29.32,26). Sju damer fullföljde. vinterväder inför närmare sjutusen åskådare och Segertiden i det första Häggbladsloppet, 1.13.22, vanns av Ola Hassis från Orsa på 1.13.22. Bill Koch, är inte längre inofficiellt världsrekord. I världscupen USA, blev tvåa på tiden 1.13.52 och alla de 20 fullföl­ är rekordet 1.08.30,0. På den tiden vann Gunde Svan jande åkarna gick i mål under 1.20. en tremil i fristil (seating) i Moskva 1990. Den snab­ Häggbladsloppet 1980 gick i den nya skridsko­ baste tremilen i den klassiska stilen i världscupen stilens barndom och åkarna använde sig då mest av gick på 1.15.35,9. Det var i Svenska skidspelen i s.k. enbensskridsko och med skidor vallade enbart Falun 1995 och loppet vanns av norrmannen Björn för att få bra glid. Dählie. Britt Jonsson, Östersund, vann damernas lopp, Den snabbaste tremilen i SM gick på 1.19.53,3 som gick över en mil, ett varv på herrarnas bana. (1994, fristil, Torgny Mogren). Christer Majbäck, Jonsson vann på tiden 27.04 och slog tvåan, Åsa Jukkasjärvi, är den snabbaste på klassisk tremil i Mattsson, Mora, numera förbundskapten för det SM med 1.20.08,8 (1990). I OS/VM gick det snabbas­ svenska damlandslaget, med 23 sekunder. te tremilsloppet på Ett andra Häggbladslopp arrangerades av IFK 1.12.26,4 (1994, fri­ Umeå vintern därpå. Söndagen den 22 mars 1981 stil, Thomas Als- vann arrangörsklubbens Risto Dianoff på tiden gård, Norge). Den 1.17.45,70 före Pauli Siitonen från Finland snabbaste klassiska (1.18.47,39) i ett lopp med 18 deltagare. vanns av Vladimir Det andra Häggbladsloppet gick under sämre Smirnov, Kazak­ förhållanden än det första. Det kom snö under nat­ stan, på 1.15.52,3 i ten mot söndagen och under söndagens förmiddag Thunder Bay 1995. och det gick ganska trögt i nysnön. Dianoff åkte skridsko (seating) under hela distansen på skidor preparerade med enbart paraffin. De fyra snabbaste åkarna gick in under Häggblads tid från 1940. Ola Hassis, Orsa, segra­ de i Häggbladsloppet den Spåret lades om så att åkarna åkte en femkilome- 16 mars 1980. tersbana sex varv. Damerna åkte två varv och Ulla Foto Harry Lindwall.

49 Kalvträskloppet Bruno Lundström

För drygt 40 år sedan startades ett nytt långlopp på skidor i Västerbotten. Täv- lingssträckan var de sex milen mellan Kalvträskets is och Burträsk samhälle, och tävlingen fick följaktligen heta Kalv- träskloppet. Om bakgrunden, arbetet med och händelser under de många ar­ rangemang som ägt rum sedan 1954 skri­ ver Bruno Lundström, som varit med i arrangörsstaben allt sedan starten.

I det första Kalvträskloppet, som gick 1954, segrade Georg Wester- lund. Fotoägare Skidalliansen Kalvträskloppet.

Det första Kalvträskloppet ägde rum den 21 februari publiken på upplevelsen av Burträskbygdens hittills 1954 i vackert och soligt vinterväder med bra skid- största idrottsdag. Knappast hade den febrilt arbe­ före för de 85 deltagare, som fullföljde. Cirka 5.000 tande arrangörsstaben i sina vildaste fantasier vå­ åskådare fanns utefter spåret och vid målet, dels gat drömma om en sådan sportslig och organisato­ för att se sina favoriter Georg Westerlund, Edgar risk fullträff som denna”. Skaile, Gunnar Karlsson, Selm Stenvall, Martin Lundström m.fl., dels för heja på kompisar och famil­ Skidlopp med historisk grund jemedlemmar, som mer eller mindre tränade gett sig Det nya långloppet på skidor med start på Kalvträs­ i kast med kraftprovet. Trots att programmen med kets is och mål i Burträsk samhälle hade fått en startlistan och den första utgåvan av Kalvträsklop- succéartad start, som förde tankarna till den, som pets märken i det närmaste slutsåldes, lär endast Vasaloppet fick 1922. Det fanns annat som påminde hälften av publiken ha löst entré. Arrangörerna var om denna tävling. I samband med firandet av 400- inte beredda på en sådan publiktillströmning. årsminnet av Gustav Wasas flykt på skidor undan ”Första Kalvträskloppet blev folkfest och idrotts- danskarna år 1521 från Mora till Sälen föreslog fullträff’, rubricerade tidningen Norra Västerbotten morakarlen Anders Pers, redaktör i Wästmanlands sin förstasida dagen efter och fortsatte: ”När söta Läns Tidning i Västerås, att det skulle anordnas ett krans-(kullan) stintan Gunhild Grubbström från nationellt skidlopp längs denna sträcka. Norsjö cirka 100 meter före mål svängde segerkran­ Även Kalvträskloppets initiativtagare var en tid­ sen över Georg Westerlunds axlar i det första Kalv­ ningsman, nämligen Arne Arvbring, som då var lo­ träskloppet, var det inseglet för den 4000-hövdade kalredaktör i Burträsk för Norra Västerbotten. Sitt

50 stora skidintresse hade han fått i den på 1930-talet Den 11 sept 1953 hölls ett första officiellt möte mycket livaktiga Byskeklubben IK Vargarna. Sam­ kring ”Förslaget om en årlig skidtävling Kalvträsk - tidigt som han deltog i förberedelserna att bilda Burträsk - Skellefteå”. Till detta inbjöds skidledare Burträsk sockenskidklubb och var med och diskute­ i berörda orter. Den 21 sept 1953 ”föddes” Kalvträsk- rade, hur man bättre skulle kunna profilera skid- loppet officiellt. Då bildade SK Örnvingen Kalv­ sporten i Burträskregionen och Västerbottens mel- träsk, Burträsk IK och Skellefteå SK tillsammans landistrikt, såg han i sina redaktionella noteringar, Skidalliansen Kalvträskloppet. Där beslutades, att att det var 30 år, sedan man funnit och tillvaratagit ansöka om att redan säsongen 1954 få genomföra ett Kalvträskskidan. Det gav honom idén till ett väster­ lopp Kalvträsk-Burträsk. Man sökte också att un­ bottniskt långlopp med gemensam start i Kalvträsk der 1955 få anordna en nordisk tävling Kalvträsk- och mål i Burträsk. Västerbotten och Dalarna var på Burträsk-Skellefteå. Under hösten rekognoserade 50-talet de två stora skiddistrikten. Många av Da­ intresserade för att hitta en lämplig dragning av larnas bästa åkare kom från orter intill Vasaloppets tävlingsspåret. Vid krondiket sydost om myren vid spår. Fäbodtjälen, 3 km från starten, där Josef Burlin från En av tankarna bakom tillkomsten av Kalvträsk- Granström, Hugo Cederlund från Svartliden och loppet var, att det skulle ge motsvarande resultat i Tycko Lundmark från Mullberg vid dikning år 1923 den västerbottniska skidrekryteringen. Tävlingen hittade den 5.200 år gamla skidan, som genom skulle genom det unika fyndet av skidan och staven skogsfaktor Gustaf Högdahls försorg tillvaratogs - liksom Vasaloppet - få en kulturhistorisk bak­ året därpå, planerade man att resa en portal, som grund — som dessutom skulle ha betydligt äldre anor löparna skulle åka genom och kanske förnimma lite än Vasaloppet. Kalvträskskidan ansågs på den ti­ av ”historiens vingslag”. den vara 4.000 år gammal, vilket fastställts genom Kalvträskets is nedanför den högt belägna kyrk­ pollenanalys. Senare har den nyare och säkrare C14- byn ansågs vara en given startplats. Från denna metoden daterat skidan till ca år 3.200 f.Kr. och planerades en sträckning i huvudsak längs landsvä­ därmed påvisat, att den är världens äldsta daterade gen Kalvträsk-Burträsk, för att bilburen publik lät­ skida - t.o.m. äldre än de tidigast uppförda pyra­ tare skulle kunna följa loppet. Men samtidigt ville miderna i Egypten. man i möjligaste mån utnyttja kuperad terräng i

I väntan på löparnas ankomst till kon­ trollen i Villvattnet (25 km) har en kilo- meterlång, ringlande bilkö bildats i 1962 års Kalvträsklopp. Då hade vi fortfarande vänstertrafik och man kunde se på bilarna från vilket län de kom. Kontrollen i Villvattnet låg som synes norr om vägen. Högtalarbilen har kom­ mit. Löparna kan väntas när som helst. Lill-Järven och Augustin Nilsson ledde klungan vid vätskekontrollen i Stor­ IAC 15346; kvarnforsen (20 km). Fotoägare Skidal­ liansen Kalvträskloppet. 51 närheten av vägen. Byarna Åsträsk (12 km), Vill- vattnet (25 km), Storbrännan (35 km) och Anders- fors (48 km) blev lämpliga kontroller. Ytterligare vätskestationer har efterhand tillkommit vid 6, 19 och 55 km. De jobbiga partierna över Åsberget, Sik- forsberget och Rossberget har från mitten av 1970- talet ersatts med mera lättåkt terräng. Upplopps- sträckan förlädes första året mitt i Burträsk mot dåvarande tingshus/kommunalhus, nuvarande po­ lisstation. Intresset var påtagligt i de längs spåret liggande byarna och gårdarna, som — trots den stora utflyttningen från Burträsk i början av 1950-talet - vid denna tidpunkt fortfarande var någorlunda väl­ befolkade. Burträsk Lottakår lovade ställa upp. Den har sedan genom åren i organisationen kommit att bli en viktig kugge, utan vilken tävlingen svårligen skulle ha kunnat genomföras. Arvbring var inte bara journalist och skidvän. Han var också en mästare att marknadsföra. Idéer saknade han minsann inte. Dessutom hade han till­ gång till Norra Västerbottens spalter. Under hösten Kalvträskets is nedanför den högt belägan kyrkbyn ansågs idea­ 1953 och början av år 1954 innehöll ”Norran” och lisk som startplats. Starten har just gått i mars 1961. Fotoägare övriga länstidningar nästan dagligen artiklar och Skidalliansen Kalvträskloppet. blänkare om det ”Nya storloppet”. ”Det rustas ivrigt i Kalvträsk för Västerbottens vasalopp”, ”Kalvträsk- niga startfält och stor publik. ”Kalvträskloppets mål loppet - en tävling för hela folket”, ”Skidstjärnor mot skall vara Burträsk”, skrev tidningarna, och det brottare och vanligt folk i Kalvträskloppet”, ”Brud­ beslutades, att det tills vidare skulle vara så. Prin­ krona och mjölsäck priser i Kalvträskloppet”, ”Kalv sessan Sibylla, hertiginna av Västerbotten, skänkte segrarpris i Kalvträskloppet”, ”Guldkalven namn för ett värdefullt vandringspris i gammalt silver och Kalvträskloppet” var några av de rubriker man läste blev tävlingens beskyddare. förutom dem som innehöll favoritnamnen ”Guld- Det var visserligen 25 minusgrader nere på Kalv­ Martin” (Martin Lundström), ”Stål-Farfar” (Georg träskets is, när Johan Berglund, Kalvträsk flaggade Westerlund), ”GK” (Gunnar Karlsson) m.fl. Intres­ i väg deltagarna i andra Kalvträskloppet, men kylan set för tävlingen trissades också upp av alla vadslag­ lindrades efterhand, och för publiken blev det extra ningar, som ägde rum i bygden inför loppet, vadslag­ spännande, med fyra löpare inblandade i slutstrid ningar som bekantgjordes i och utanför pressen. ända in på upploppet, vilket det här året hade for­ Första anmälningen kom redan 6 oktober. Det blev men av en stor cirkelbåge. James Warg var den, som till slut exakt 100 namn i premiärloppets program, först kom på att ta innerspåret. Det skrevs i pressen: som för övrigt kostade en krona. Även startavgiften ” Wargen har en räv bakom örat”, och antyddes, att verkar i dagens penningvärde human - 10 kr. det var tack vare sin smarta manöver, som han vann. Fast med tanke på den spurt, han åstadkom, hade Populär start han nog vunnit ändå, en meriterande vinst, eftersom Kalvträskloppet fick inte bara en flygande start. De 1954 års lopp kvalitativt sett innehöll ett av de bästa närmast följande loppen samlade både namnkun- startfälten genom åren.

52 Det tredje Kalvträskloppet, 1956, bjöd på den nen skidlöpare från Norsjö replikerade, och ändå var största publiken hittills i tävlingens historia. Det den normalt bäste och mest kände av de norsjöfostra- fanns många orsaker. De båda tidigare årens täv­ de åkarna, ”Guld-Martin” Lundström blygsam sjua i lingar hade varit succéartade, det bjöds på ett in­ prislistan. tressant startfält med hela dåvarande västerbot- De tre första åren var Skellefteå skidklubb med­ tenseliten - och den var verkligen något att visa upp. arrangör, men det visade sig snart, att klubben, som Därutöver fanns många elitåkare från Dalarna upp­ hade många egna arrangemang, fick allt svårare att tagna i startlistan med Anders Törnkvist som den också ordna funktionärer till Kalvträskloppet. Vid mest namnkunnige. Vidare fick loppet sin första den h är tidpunkten kom Norra V ästerbotten med en deltagande dam, Eivor Alm(-Astergren), och vad det framställan att få gå in som medarrangör i Kalv­ innebar, illustrerades av att hela den stora publiken träskloppet. Det var ett frestande anbud, ekono­ stannade kvar, till dess att hon åkte i mål som 57:a miskt och publicistiskt, men efter många övervägan­ av 95 fullföljande. Konkurrensen från andra vinter­ den sade Burträsk och Kalvträsk nej. Det fanns en tävlingar var mindre, och vädret var dessutom ut­ viss rädsla, att det inte skulle vara lika lätt att få folk märkt för åskådarna — sämre för åkarna — med sol, att hjälpa till frivilligt i arrangemangen, om en tid­ ljumma vindar och 15 plusgrader. Tyvärr höll var­ ning gick in som ”garant”. Kanske skulle inte heller ken spår eller stavfästen i vårvädret. På den tiden andra västerbottenstidningar, som dittills varit fri­ gick man upp spåren ”för fot” med 3-5 man i bredd kostiga i sina spaltutrymmen, komma att skriva om för stavfästenas skull. Vid snörika vintrar var det ett loppet i samma utsträckning. Kalvträskloppet ville drygt jobb att hålla 60 km skidspår i önskvärt täv- förbli neutralt visavi pressen. Sett så här i efterhand, lingsskick, men de, som bodde längs spårets sträck­ skulle det säkert ur många synpunkter ha varit ning, var duktiga på att ställa upp. klokt att ha antagit ”Norrans” erbjudande. Många gånger fick spårpatrullerna skida ut både Den mest överlägsna segern är Assar Rönnlunds sent på kvällen före och mycket tidigt på tävlingsda- med 7 min 22 sek över tvåan Augustin Nilsson, gen. Det hjälpte inte den här gången. De tunga Norsjö i 1963 års jubileumslopp. Assar var uttagen åkarna, bland dem Moras Anders Törnkvist och till Holmenkollen och åkte dess sprinterlopp. Men Arild Wiklander, Tynderö, fick slita hårt. De lätta norsjöborna Sten Bergkvist och Augustin Nilsson tog de båda tätplatserna med en halvminuts mellan­ rum, men med nära 10 min differens till trean, Allan Isaksson, även han bördig från Norsjö. I Kalvträskloppets program till detta tredje lopp hade Kalvträsk-oldboyen, dvs skogsfaktorn Arvid Walter, i sina uppskattade verser bl.a. skaldat: Vors hava dem före all dem norsjiboom som förr uti väla sprant fort oppå skiom? Fick dem ingen paj k, som fick kraft ifrån fäder, Å kan ränn fort å skia i alla väder ? Detta skrivet med tanke på norsjöåkarnas framfart i Vasaloppet: Ernst Alms seger år 1922, Oskar Lind­ bergs andraplacering det året och seger år 1923, Mauritz Brännström seger år 1941 samt Henning Isakssons SM på 60 km åren 1918-20. Man kan Assar Rönnlund vann överlägset Kalvträskloppet 1963. Fotoäga­ verkligen inte klaga på det sätt den nya generatio­ re Skidalliansen Kalvträskloppet.

53 trots att han var i sådan form, att han mycket väl ken med för att se till, att Lestander inte för alltid kunde ha vunnit där, avstod han från Kollens 5-mil, skulle erövra Sibyllas pris. Det klarade de nu inte, eftersom han hade lovat att ställa upp, när Kalv- utan de fick nöja sig med en delad sjätteplats. Den träskloppet ”fyllde” 10 år. Jag har undrat, om Assar värdefulla silverskålen, Sibyllas tredje i ordningen, någonsin förlåter oss i Kalvträskloppets ledning, att blev Lestanders. De två första hade Augustin Nils­ han inte fick klartecken att stanna i Oslo. Men vi son respektive Lennart ”Lilljärven” Larsson vunnit, ville bjuda åskådarna på det bästa. Assar var affisch- men Ove Lestander är den ende, som hittills vunnit namnet, och med honom i tävlingen räknade alla Kalvträskloppet tre gånger, nämligen åren 1971, med, att det var dukat för en succé, vad publiktill­ 1973, 1974 - egentligen tre år å rad, eftersom 1972 strömningen beträffar. Nu blev det inte så. Kalv- års tävling inställdes. Men Magne Myrmo var bara träskloppet fick plötsligt en övermäktig konkurrent en tiondels sekund från tre segrar och ”Lill-Järven” om ”själarna”. VM i ishockey ägde samtidigt rum i var nästan lika nära. En enda sekund skilde honom Stockholm. När hela svenska folket gladdes åt Sveri­ från tre segrar. 11964 års vassa spurtstrid var Sture ges oväntade vinst över Sovjet i semifinalen, var Grahn till slut ett stavtag bättre. känslorna hos Kalvträskloppets arrangörer blanda­ Det året var förresten inte bara slutstriden dra­ de. Man förutsåg, att slaget om publiken kunde matisk. När starten i Kalvträsk hade gått och funk­ förloras. tionärerna i Burträsk började kolla upploppet, fann Ishockeyns final Sverige-Tjeckoslovakien sändes de, att praktiskt taget all snö på upploppet hade töat i TV med start kl 12, dvs mitt under Kalvträskloppet. bort under natten. I all hast fick man ordna en Då dessutom Assar redan i Villvattnet hade distan­ snösväng, som skottade ihop tillräckligt med snö till serat sina medtävlare med åtskilliga minuter och de sista 500 meterna. hela tiden ökade försprånget, begav sig publiken En enda sekunds differens i kampen om segern hem för att på den egna teven se VM-finalen. Att en var det också år 1990 mellan Erik Hansson, Gill- TV fanns uppmonterad vid målplatsen hjälpte föga. berga, och Urban Hallqvist, Åsarna, och år 1989 Det var inte roligt att vara kassör i Kalvträskloppet mellan Bengt Hassis, Orsa, och Anders Agge, Mora. den dagen. Till råga på allt förlorade Sverige hockey­ Året dessförinnan var det ännu mer spännande för finalen. publiken i målfållan. Då svängde nämligen fyra lö­ pare samtidigt in på upploppsrakan för att skida Spännande slutstrider ikapp om segern. Långlopplandslagets Hans Pers­ Men Kalvträskloppet har också bjudit på spännande son, Åsarna, presterade bästa slutspurten och var och dramatiska slutstrider. För att erövra Sibyllas några sekunder före Stig Jonsson, Rundvik, Ingmar silverskål for alltid fordras tre segrar eller 21 p (7p Sömskar, Norberg, och Lennart Nilsson, MoDo. för seger, 5p för andra plats, 4p för tredje plats etc). En annan minnesvärd slutstrid fick 1980 års Norrmannen Magne Myrmo, (VM-segrare på 15 km stora publik uppleva i 26:e Kalvträskloppet, då i Falun 1972) hade vunnit Kalvträskloppet åren Sven- Åke Lundbäck, Bergnäset, i sin typiskt snabba 1968 och 1969, Ove Lestander, Bergnäset 1971. I finish lyckades åka ifrån landslagskompisarna 1973 års tävling nådde dessa båda upploppet sida Christer Johansson, MoDo, och Tommy Limby, vid sida. De etablerade en ursinnig slutstrid, som Orsa, ett par skidlängder. avslutades med en ”fotofinish”, där Ove vräkte sig Egentligen var differensen mellan de två första fram och med en tålängds försprång i mål hindrade allra minst år 1983. Bröderna Anders och Örjan Magne från att vinna poängpriset, vilket bekräfta­ Blomqvist, Lidingö, bestämde sinsemellan att dela des genom NV:s målfoto. Vid 1974 års tävling kunde på segern och åkte i mål hand i hand. Speakern Myrmo inte delta p.g.a. landslagsuppdrag. I stället meddelade till publiken, att de delade på segern. var hans landsmän Odd Martinsen och Johs Harvi- Men under tiden sammanträdde de ansvariga mål­

54 Bröderna Anders och Örjan Blomqvist, Lidingö, segrade hand i hand 1983. M åldomar­ na dömde dock efteråt Örjan som ensam etta. Foto Rudolf Lundström.

domarna. De beslutade, att det bara skulle finnas en ningen kvar i kroppen bli fyra i det tunga föret var en segrare och dömde Örjan som ensam etta. På den prestation. Året efter stakade Åke Stenqvist, arm­ punkten är åsikterna fortfarande olika, men tillsatta stark dalkarl från Oxberg, i isföre de sex milen på måldomares utslag skall givetvis gälla. Några år 2.56.45. Ända till dess att Stellan Granlund 1982 i senare gjorde bröderna Blomqvist samma manöver i fri stil slog sitt rekord, var Stenqvist faktiskt den Vasaloppet. Då gav de sig inte, förrän de officiellt fick ende, som skidat från Kalvträsk till Burträsk på tid dela på segern. under tre timmar. Den allra längst använda åktiden i Kalvträskloppet, 8.35.25, noteras för Ingegerd Först över mållinjen Fredriksson-Nilsson, Burträsk, i 1959 års tävling. Kalvträskloppet genomfors i klassisk stil, men un­ De 39 hittills genomförda Kalvträskloppen har der par år i början av 1980-talet tilläts fri stil. Skel- naturligtvis inte bara bjudit på favoritsegrar. John lefteåkaren Stellan Granlunds ”banrekord” 2.40.26 Sundkvist, Kalix, dök upp som gubben i lådan, då är uppnått med skating i medvind och isigt före och han helt otippad vann 4:e Kalvträskloppet. Enar torde vara marigt att slå, t.o.m. för dagens fristils- Josefsson, Skellefteå, som då var favorit och som åkare. Längsta segrartiden 4.15.08 har Lyckseles länge ledde, förlorade under de sista två milen kraf­ Åke Karlsson antecknat sig för. Det var i 1960 års terna och hamnade på 20:e plats. Året därpå gjorde nollgradiga före. Det var det året som ”Lill-Järven” John Sundkvist om sin bedrift. Inte mindre än ytter­ kom till Kalvträsk 40 min före starten efter att ha ligare fem tävlande har sedan genom åren lyckats direktflugit från Squaw Valley och åkt nattåget upp komma först över m ållinjen i B urträsk två år i följd: från Stockholm. Att restrött och med tidsomställ- Magne Myrmo, Norge, 1968, 1969, Ove Lestander,

55 Täten passerar Villuattnet i det sextonde Kalvträskloppet 1969. Dessa nio åkare kom också att belägga de nio första platserna. Fr.u. nr 15 Melcher Risberg (gick i mål som nia), 21 Magnar Lundemo (fjärde plats), 20 Magne Myrmo (etta), 318 Lars Höglund (sexa), 290 Hans Brändström (sjua), 300 Kalle Johansson (tvåa), 27 Mats Söderberg (trea), 26 Stig Åkerlund (femma) och 25 Greger Nilsson (åtta). Foto- ägare Skidalliansen Kalvträskloppet.

Bergnäset, som nämnts 1973, 1974, Erik Wäppling, Hammerdal, och de andra medtävlarna som åkte på IFK Umeå, numera Burträsk, 1975, 1976, Stellan kallvalla, hade ingen chans att hänga med. Det var Granlund, Skellefteå, 1981, 1982 och Örjan Blom- f.ö. det året, som en av de mera blygsamt placerade qvist, Lidingö, 1983, 1984. Lennart Larsson, SK deltagarna påstod sig ha prövat samtliga inom bran­ Järven, Jörn, däremot tog sina segrar med fyra års schen kända vallor, vilka alla haft den egenskapen, mellanrum, 1962 resp. 1966. att den senast påsmorda vallan varit sämre än den Ännu mer gubben i lådan än Kalix-Sundkvist föregående. Anders Bodin, Åsarna, 1985 och Ulf agerade Kari Engström, Högbo, 5 mars 1967. Den Karlsson, Infjärden, 1993 var också helt otippade dagen började med minusgrader och strålande sol segrarnamn. Medan 1985 års lopp genomfördes i över Kalvträskets is. Men när löparna stod startkla- normalt vinterföre, ägde den senare av dessa täv­ ra långt ute på sjöisen, kom plötsligt svarta moln lingar rum i ett vårväder med milda vindar, som seglande in över Vitberget och Kalvträsket. Tävlan­ gjorde spåren mer än lovligt blöta. Värst var det över de, publik och funktionärer fick bokstavligen en lång Risåtjärn, där vattnet nådde över anklarna. Tungt och intensiv kalldusch. Kari och de andra Högbo- före, där många var tvungna att valla, om var det åkarna fick i all hast tag i klister. Melcher Risberg, också vid senaste Kalvträskloppet, 1995. Det vanns 56 av Sven-Erik Danielsson, Dala-Järna IK. Han hade nämnda klubb, men med sina tio officiella lopp från söndagen före vunnit Vasaloppet och är faktiskt den Kalvträsk och tio från Storbrännan, var hon under förste, som lyckats vinna dessa båda lopp samma år. ett flertal år en av Kalvträskloppets profiler.

Plask i Gåstjärnsbäcken Inställda lopp Apropå vatten över anklarna fick tävlingssekreta- 1996 års Kalvträsklopp kommer att bli det 40:e. Tre riatet ett år mitt under pågående tävling telefonför­ gånger har nämligen tävlingen inställts. Första frågan från dels en tidning, dels lokalradion, som gången var 1972. När arrangörsstaben insåg, att ville veta, om ryktet var sant, att en deltagare drunk­ Svenska Skidspelen skulle permanentas till andra nat vid överfarten av Risån, som då skedde nedom söndagen i mars, ansökte man att i likhet med 1970 Andersfors kvarn (11 km från mål). Samtalen utlös­ få genomföra 1972 års tävling tredje helgen i mars. te en febril verksamhet bland ansvariga, som snabbt Västerbottens Skidförbund avslog denna ansökan, tog sig till Andersfors för kontroll. Under tiden hann tilldelade 7-mila den dagen och hänvisade Kalv­ faktiskt ett par tidningar i Kungliga huvudstaden träskloppet till andra söndagen i mars. Det var i etablera kontakt med loppets kansli. Bakgrunden protest mot detta, som loppet inställdes första gång­ till ryktet visade sig så småningom vara, att en en - sett i efterhand ett mindre väl genomtänkt löpare tappat balansen i utförslöpan ned mot Gås- beslut. Sedan dess har Kalvträskloppet med något tjärnbäcken (30 km från mål). undantag ägt rum andra helgen i mars. När loppet Han missade spången och hamnade raklång i inställdes andra gången, år 1986, togs beslutet först bäcken, som rivit under dagen. Han fick visserligen kl 6 på tävlingsmorgonen. Västerbottens mellan- ett betydligt mer kylslaget minne av Kalvträsklop- distrikt drabbades under natten och morgonen av ett pet än han tänkt sig, tvingades bryta, men togs väl snöoväder, som yrde igen vägarna och kom träd att om hand i Villvattnet. Samtidigt som tävlingsled­ falla över dem. Fordon, t.o.m. plogbilar, hade svårt ningen beklagade det inträffade, var den åtskilligt att ta sig fram, och ledningar blåste ner. Det bedöm­ lättad med tanke på det rykte, som uppkommit. des omöjligt att genomföra tävlingen ur såväl löpar­ nas som funktionärernas synpunkt. Några åskådare Maratonåkarna Elitåkarna i all ära, men Kalvträskloppets verkliga profiler är de som år efter år fullföljer tävlingen. • Sju årgångar Kalvträsklopp har filmats, Sigurd Söderström, Örnvingen, var länge den som nämligen 1956, 1963, 1965, 1979, 1981, 1984 hade åkt alla loppen. Just nu leder Gösta Roslund, och 1985. Dessutom är en del av 1985 års Boliden, (som f.ö. varit elitåkare) maratontabellen tävling videofilmad. Något av en gemensam med 37 fullföljda lopp före Bertil Lindberg, Umeå, nämnare för alla dessa filmer är Rulle Lund­ med 35, Peter Löfstedt med 33 och Efon Söderström ström, Burträsk, som varit med och planerat med 31. Alla som åkt Kalvträskloppet 20 gånger och filmat samtliga nämnda årgångar. Fil­ eller fler tillhör den s.k. 20-klubben, en kamratför­ mernas innehåll bjuder på ett rikt material av ening, som stöder loppet och vars medlemmar även intressanta skidbilder, där man kan se hur träffas, då det inte är tävling. åkteknik, skidutrustning, spårkvalité, service Rune Öhlund, Ersmark, ”svårt drabbad av Kalv- till löparna utvecklas, men också på publik­ träskloppssjukan, som blommar ut varje år och en­ bilder, som visar hur sättet att färdas, att klä dast kan botas med 6 mils skidåkning” har i ett sig ”vintersportigt”, a tt fika ute i skogen m.m. mycket läsvärt kåseri ”Att åka Kalvträskloppet i 25 förändras. år” tolkat den trogne Kalvträskåkarens vedermödor och välbehag. Anna Lindmark, Burträsk, hör inte till

57 hade väl knappast heller frivilligt gett sig ut i oväd­ I Kalvträsk, Burträsk och på kontrollstationerna ret. Såväl lokal- som riksradion hjälpte till att har det under åren funnits entusiaster, som oför- ”avblåsa” arrangemanget. Ar 1992 var man tvung­ tröttligt jobbat vidare ”i alla väder”, och som verkat en att ställa in tävlingen p.g.a. snöbrist. Någon möj­ som Kalvträskloppets katalysatorer. Det finns lighet att kunna skotta ihop ett flera mil långt skid­ många namn i skaran av ledare och medhjälpare att spår fanns inte. sätta på pränt, men om ingen blir nämnd, så är heller ingen glömd. Kalvträskloppets spår går i en Viktiga funktionärer bygd, som på senare tid kraftigt avtappats på bofast Kalvträskloppets styrelse har under åren haft mål­ befolkning. Det har delvis gjort det svårare att ge­ sättningen att varje år bjuda publiken på ett antal nomföra tävlingen. Modern teknik av olika slag kan elitåkare, även om det skulle kosta. Namn som Jern­ inte helt ersätta människan, när det gäller att ar­ berg, Wassberg, Brå och Mieto stod, förutom dem rangera ett långlopp på skidor. som redan deltagit, länge överst på önskelistan. Men de var svårfångade. När man äntligen lyckades Priser i Kalvträskloppet fånga en av dem, Mieto, hade han redan hunnit Kalvträskloppet består sig med två ständigt vand­ varva ned till motionsåkare. Men han kom och var rande pokaler. Den ena är den s.k. Klamathpokalen, nästan lika populär hos publiken som under sin som Emil Nordeen erövrade genom vinst två gånger, storhetstid, och åskådarna ägnade mer intresse åt 1929 och 1931, i det 65 km långa loppet ”The Kla­ honom än åt segraren. ”För att vara en enda finsk math” i USA. Läs mer i artikeln på sid 60. deltagare, är det ganska mycket Finland i Kalv- Loppets initiativtagare Arne Arvbring har träskspåret idag”, sas det. En som bjudit världens skänkt det andra priset, som ständigt vandrar, och skidpublik på så många fina upplevelser som Mieto, där segrarna får sina namn ingraverade. Efter en glömmer man inte i förstone. Kollisionen i tid med meningsskiljaktlighet mellan Skidalliansens led­ Svenska Skidspelen gjorde det ofta svårt att ”ragga” ning och Arvbring var priset ett tag på vift som stjärnlöpare. Ett år hade vi dock med hjälp av råd­ vandringspris i Malmstråket, men har återbördats - bråkad skoltyska det östtyska skidlandslaget med unikt efter att under en period samtidigt ha vandrat bl. a. Grimmer och Klause så gott som på väg till i två olika tävlingar. Burträsk. Men strax innan de skulle resa, kom kon­ Tack vare duktiga prisanskaffare och hyggliga traorder från Östtyska Skidförbundet, som beordra­ sponsorer har Kalvträskloppet hållit sig med gedig­ de sina åkare till Finland. Med åren har världscupen na prissamlingar. De tävlande har i de flesta fall och det ökade antalet andra internationella tävling­ varit mycket nöjda. En som emellertid såg funder­ ar gjort, att det blivit allt svårare att knyta löpare i sam ut var den gulbrunhyade japanen Takashi Mat- landslagsklass till Kalvträskloppet. Dessutom har suhashi, när han med sin ll:e placering år 1963 fick det, liksom i all annan idrott, kommit att handla om en sollampa. allt mer pengar i skidsporten. Hundratalet funktionärer har sedan starten Deltagarantal 1954 varje år med olika slags insatser frivilligt, Antalet deltagare i Kalvträskloppets 60 km ökar solidariskt och gratis ställt upp så att Kalvträsklop­ stadigt från startåret 1954 fram till 1969 för att pet har kunnat genomföras. Uppslutningen i bygden sedan åter minska. Det börjar med 85, som fullföljer har varit storartad. Innan Skidalliansen fick ett premiärloppet år 1954, växer till 129 år 1959, och kansli, jobbades det i veckor till sent på kvällarna 216 år 1963. Som flest är det 388 i mål år 1968 ( av med förberedelser inför tävlingarna på skolorna och 453 förhandsanmälda), 445 i mål år 1969 (av 494 i andra samlingssalar i området. anmälda) och 391 i mål år 1970 (av 434 anmälda och

58 400 vid starten i Kalvträsk). Därefter minskar anta­ let, som åker hela sträckan för att 1994 uppgå till 178 individuellt startande i Kalvträsk och 147 i mål. De 11 första åren genomförs Kalvträskloppets 60 km utan någon klassindelning. Trots att en del av styrel­ sen vill fortsätta att likt Vasaloppet ha en enda klass i tävlingen, infors från år 1965 en oldboysklass. 1968 finns två oldboysklasser och en turistklass samt 25 km för damer. Lilla Kalvträskloppet för juniorer, som prövats på åren 1956 och 1957, återkommer år 1969, nu med gemensam start från Risåtjärn. 1988 lanseras ”Kalvdansen”, en stafettävling Kalvträsk- Burträsk, som körs parallellt med ordinarie loppet. Den är uppdelad på fem delsträckor med växling vid matkontrollerna efter samma modell som den ju- niorstafett, som ägde rum ett par år i slutet av 60- talet. Trots att fler klasser och stafetten tillkommer, når deltagarantalet under 1980- och 90-talen ändå inte de siffror, som det egentliga Kalvträskloppet visar i mitten av 1960-talet. 1994 års totala deltagar- siffra t.ex. är 261. Det minskande antalet deltagare beror naturligtvis på att vi har fått allt fler vinter­ idrotter, inte minst inomhus, och att mängden av annat utbud i samhället har ökat. Men samtidigt är det säkerligen så, att det alltid kommer att finnas ett visst antal skidåkare, som har som sitt mål att i något eller några långlopp testa sig efter vinterns många rundor i motionsspåren. För dessa är det numera anrika Kalvträskloppet, som går genom storartad natur och lagom kuperad terräng, ett lämpligt alternativ.

• När Kalvträskloppet var som mest populärt bland allmänheten i Burträskbygden, lär följande lilla episod ha ägt rum i en av byaskolorna: Man gick fortfarande i skola på lördagarna och lärarinnan frågade:” Vad kallas den söndag, som vi har i morgon?” Lille Per: ”Första söndagen efter Kalvträskloppet.” Det var då det. Erik Wäppling med en kopia av Kalvträskskidan och med sin egen, modernare utrustning 1983. Fotoägare Skidalliansen Kalvträsk­ loppet.

59 Klamath-p okalen - en länge bortglö o Kenneth Aström

Inför SM på skidor i Umeå 1961 ställdes en märklig silverpokal ut i sportaffären Monarks skyltfönster på Kungsgatan. Den hade översänts till Umeå av Svenska skidförbundet för att sättas upp som vandringspris i något av SM-loppen. Någon utdelning kom aldrig till stånd, eftersom viss villrådighet rådde hur man skulle tolka de statuter som satts upp av donatom. Efter SM-tävlingamas slut föll allt i glömska ända fram till april 1964, när pokalen hittades i en skyltgarderob på Monarks vind.

Fyndet väckte debatt när nyheten publicerades i något i villkoret som ej kunde användas enligt svens­ lokalpressen och frågan ställdes om vilken kontroll ka skidförbundets stadgar, då var det förbundets förbundet hade på sina åtaganden. skyldighet att utarbeta villkoren enligt stadgarna. Pokalen togs tillbaka till förbundet som satte upp Det var nog min önskning att Amerikanarna skulle få den som poängpris i Svenska skidspelen. I statute­ tillfälle att bringa den tillbaka till usa någon gång i rna stod att den slutligt skulle tillfalla det distrikt, framtiden, men det, var endast en önskning och icke som under 5 år uppnått högsta sammanlagda poäng bindande. När jag läser mellan raderna ock funderar i spelens samtliga längdtävlingar inklusive de för på saken då ser det ut till mig so?n om att det ej är seniorer och juniorer. Lia Jonsson, då styrelseleda­ stadgar, män något annat som ligger i vägen som jag mot i förbundet och redaktör på VK, föreslog att dock du ej ha någon kännedom om. Hur det än må pokalen borde skänkas till Svenska skidmuseet för vara, jag har numera ej något att säga angående att sättas upp som vandringspris i Umespelen pokalen, den är ej min egendom Om de ej vill 30 km, som i framtiden var tänkt att sökas som ställa up den som vandrings pris då kan de väll internationell tävling. Detta förslag förkastades av skänka den till Västerbotten var den egentligen skul­ styrelsen och 1969 tog Dalarna hem priset för alltid. le vara. Det var nog min önskan att svenska skidför­ I januari 1961 skrev Emil Nordeen till Lia Jons­ bundet kunde följa mina regler endast så långt som son för att klargöra vissa saker kring överlåtelsen. det var möjligt. Det är också en möjlighet att jag För min del kunde jag ej se mig själv såsom skriver svenskan så dåligt att de ej förstod vad jag fullständig ägare av pokalen. För den orsaken kan skrev.... jag ej heller se någon annan fullständig ägare.” N är Så småningom träffades en överenskommelse skidförbundets beslut kom till donatorn Emil Norde- mellan Nordeen och Svenska skidförbundet, med ens kännedom skrev han i ett brev till sin syster Dalarnas skidförbunds goda minne, som innebar att Emmy: ”Orsaken till att pokalen ej blev ställt upp i pokalen skulle vandra i något långlopp i Västerbot­ Umeå 1961 har till mig varit en gåta tills Emmy jag ten. Valet föll på Kalvträskloppet, ett av Sveriges erhöll dit brev. När jag kom hem från Squaw Valley äldsta långlopp, som dessutom har sin sträckning då skrev jag ett tillägg till kontraktet att om det var nära Nordeens hembygd. I överenskommelsen före­

60 skrevs även att pokalen mellan tävlingarna skulle förvaras hos dess formella ägare Svenska Skidmuse- et i Umeå.

Pokalen från skidloppet i Oregon Bakgrunden till det som hände i Umeå i samband med SM 1961 har sin upprinnelse vid vinterolympi­ aden i Squaw Valley 1960. Under dessa tävlingar tog svensk-amerikanen Per Emil Nordeen, bördig från Kvavisträsk, Norsjö, kontakt med den svenska skid- ledningen och överlämnade en mäktig pokal att sät­ tas upp som ständigt vandringspris vid en årligen återkommande internationell tävling i längdlöpning för herrar. Ett villkor i gåvobrevet var att tävlingen alltid skulle vara internationell, så att amerikanska längdlöpare skulle kunna delta. Det han överlämnade var den s.k. Klamath-poka- len, 1929 uppsatt som vandringspris av Crater Lake Ski Club, Oregon i ett närmare 70 km långt skidlopp mellan Fort Klamath och Crater Lake uppe i Klippi­ ga bergen där man vände och åkte samma väg tillba­ Emil Nordeen, bördig från Kvavisträsk i Norsjö, erövrade pokalen ka. Hela loppet gick på hög höjd med en stigning i vid långloppet i Fort Klamath 1931. Fotoägare John Bowerman, första hälften av loppet på närmare 1.400 meter. I Oregon. statuterna stod att man efter två inteckningar fick behålla pokalen för alltid. Efter fyra år utan skidåkning i Kalifornien såg han Den 22 februari 1927, på president Washingtons 1927 en tidningsannons om ett långlopp i Fort Kla­ födelsedag, gick det första loppet av stapeln med 44 math. På lånade nio fots skidor med öglebindning skidlöpare på startlinjen. En publik på flera tusen och med näbbskor till pjäxor reste han till Oregon personer hade mött upp för att se kapten Appelgate cirka en vecka före tävlingen skulle hållas. Detta år släppa iväg de dåligt utrustade skidlöparna. fanns ingen pokal uppsatt, men däremot ett heders- Kampen om att vinna det åtråvärda vandrings­ pris och en prissumma på 250 dollar till segraren, priset, som sattes upp 1929, kom att stå mellan två vilket då motsvarade ungefär 1.200 kr. Tidnings­ utvandrade västerbottningar, Emil Nordeen och klipp berättar att massor av människor hade sökt sig Manfred Jakobsson. till tävlingsplatsen där man kunde räkna till en Jakobsson var född 1898 i Högland, Nordmaling. bilpark på närmare 2.000 bilar. Vadhållningen gick Vid sju års ålder flyttade familjen till Långed. I i stil med de stora boxningsmatcherna och tusentals huvudsak arbetade Manfred som stabbläggare ute dollar var i omlopp. Detta var ett förhållningssätt till på Norrbyskär, innan han vintern 1923 utvandrade skidåkningen som var helt otänkbart i Sverige på till södra Kalifornien, där hans syster redan var den tiden. bosatt. Så småningom drog han sig mot norra Kali­ fornien, till Mc Cloud, där han fick arbete vid ett sågverk som stabbläggare. Den första knytningen Kamp mellan Nordeen och Jakobsson till tävlingsskidåkning fick han i början av 1920- Första loppet genomfördes under mycket svåra för­ talet, när han vann en skidtävling i Nordmaling. hållanden. Vid starten i Fort Klamath stack gräset

61 Starten för långloppet i Fort Klamath 1931. Fr.v. Emil Nordeen, Manfred Jakobsson, Nils Norquist, okänd och ”Pucket”. Fotoägare John Bowerman, Oregon. upp i det tunna snötäcket och på sina håll var det 20 år hörde hans släktningar inte ett livstecken. När vatten i spåret medan det upp i bergen var hårt man till slut fick kontakt med honom visade det sig väder med storm och tjockt snötäcke. Trots detta att han vistats i Klippiga bergen där han jagat, vann Jakobsson kampen mot sina medtävlare, bl.a. fiskat, vaskat guld, arbetat i industrin och åkt ski­ svensken Nordeen samt norrmän och finländare. dor. 1920 bosatte han sig i Bend i Oregon, USA, där Jakobsson vann på nytt 1928, men ända fram till han fick arbete vid en kvarn. 55 km ledde Nordeen när han fick underfrysning på Jakobsson återvände 1930 till USA, bl.a. för att sina nyinköpta skidor från Sverige. än en gång ställa upp i Fort Klamath. Detta år vann Samma år som Klamath-pokalen sattes upp som han och därmed fick han en inteckning i den åtråvär­ vandringspris, 1929, var Jakobsson hemma för att da pokalen och en ansenlig summa pengar. köpa sig ett hemman i Långed, dit han flyttade när År 1931 kom så avgörandet, såväl Jakobsson som han återvände till Sverige 1932. Under sin vistelse Nordeen ställde upp med var sin inteckning. Båda hemma anmälde han sig till Vasaloppet. Men det hade alltså möjlighet att för alltid erövra pokalen. visade sig att segern i Klamath-loppet med 250 dol­ Publiktillströmmningen var stor och vadhållningen lar i prispengar blivit uppmärksammad i svensk större än föregående år. Under första delen av loppet press och därmed stoppades hans deltagande. motsvarade Jakobsson förväntningarna genom att Den första inteckningen i den ståtliga pokalen efter några mil leda med ett par minuter. Jakobsson fick ändå svensk anknytning genom att segern gick har själv i en intervju sagt att han hade för vana att till Emil Nordeen, född 1890 i Kvavisträsk. Han hade aldrig anlita matkontrollerna utan han använde den emigrerat till Amerika vid 18 års ålder. Under drygt proviant han hade i sina egna fickor.

62 Strax innan ett kraftigt och långvarit motlut fanns emellertid en matkontroll där jag av en person blev erbjuden en mugg med rykande buljong. Jag kunde inte motstå frestelsen utan lät mig väl smaka. Jag visste ju att de flesta hade satsat på mig men uppenbart inte denne ”hedning”. Efter några minuter fick jag kraftiga kräkningar så all den mat jag satt i mig före start kom upp igen. Dessutom svällde tung­ an och jag fick svårt att andas. Jag blev nu tvungen att släppa förbi den ene löparen efter den andra. Enligt uppgift lär det också ha ingått ett medde­ lande till Fort Klamath att Jacobsson brutit. Men Jacobsson gav aldrig upp. Efter att ha fått en mugg med gräddmjölk kvicknade han till och i ren ilska tog han upp jakten på sina konkurrenter. Han lyckades passera alla utom Nordeen, som åkte in på ny re­ kordtid 5 tim och 57 min. Därmed hade jag förlorat dyrgripen och till råga på allt fick jag stryk på kvällen av några ilskna vadhållare som satsat på mig och förlorat pengarna. I samband med att pokalen överlämnades till Manfred Jakobsson, Långed, Nordmaling, bodde åren 1923-32 i Svenska skidmuseet 1979 nämnde Jakobsson, att norra Kalifornien och vann långloppet i Fort Klamath 1927 och 1928 samt en in teckning i pokalen 1930. Fotoägare John Bower- Nordeen aldrig hade varit riktigt tillfredställd med man, Oregon. att äga trofén, eftersom han mycket väl kände till hur det förhållit sig och att hans störste konkurrent Fler pokaler var den rättmätige vinnaren. Innan Nordeen skänk­ Pokalen har tillverkats av Wallace Brothers Mfg/Co, te pokalen till Svenska skidförbundet skall han en­ Pittsburgh, Pennsylvania. ligt uppgift ha brevväxlat med Manfred Jakobsson i Förutom den som delades ut i Klamath-loppet Långed för att inhämta hans synpunkter. Den upp­ finns ytterligare två exemplar. Charles Lindberg giften har emellertid inte gått att bekräfta. erhöll en för sin ensamflygning över Atlanten och I ett brev som Nordeen skickade till Lia Jonsson racerföraren John Segrave en för sitt världsrekord 1961 berättade han att han p.g.a. sin ålder inte på Daytona Beach i Florida. Lindbergs pokal förva­ skulle kunna närvara vid några skidlopp i Väster­ ras idag vid Smithsonian Institution. botten. Därför skulle han gärna se att Manfred Ja­ kobsson kunde representera honom vid tävlingen. Sedan priset sattes upp 1980 har följande ”M.J. var en seg skidlöpare att handskas med”. åkare tagit en inteckning i pokalen: Skidloppet m ellan Fort Klam ath och Crater Lake Sven-Åke Lundbäck, Bergnäset, Anders Bodin, Åsarna, kördes åren 1927-1938. Redan 1932 kortades loppet Stig Jonsson, Rundvik, Hans Persson, Åsarna, Bengt till 50 km och från 1934 var sträckan endast 10 km. Hassis, Orsa, Erik Hansson, Gillberga, Tom Lindström, Två skidlopp kördes innan pokalen sattes upp som Hägglunds, Ulf Karlsson, Infjärden, Fredrik Lundberg, Skellefteå och Sven-Erik Danielsson, Dala-Järna vandringspris 1929. Klamath-pokalen förvaras sedan 1979 vid Svens­ Två inteckningar har tagits av: Stellan Granlund, Skellefteå och Örjan Blomqvist, Li­ ka skidmuseet, Umeå och går sedan 1980 som stän­ dingö digt vandringspris i det 6 mil långa Kalvträskloppet.

63 B r u d k r o n a n

- vandringspris med dramatik

Till SM i Umeå 1952 skänkte Monark-koncer­ nen ett vandringspris, en brudkrona i silver. Priset skulle delas ut till bästa lag i femmilalop- pet. Enligt Svenska skidförbundets reglementen för vandringspris som beslutades i november 1951 skulle poängräkning gälla istället för som tidigare inteckningar. Första året vann IFK Umeå lagtävlingen och erhöll 7 poäng. I Filipstad 1953 tog Lima segern och sina 7 poäng. 1954 i Lycksele var åter Umeås lag etta (7 p) m edan SM -tävlingarna i Sundsvall 1955 resulterade i att Lima segrade (7 p) med Umeå-laget på tredje plats (4 p). Poängställ­ ningen mellan Umeå och Lima var alltså efter nan således skulle hemföras dit. Lima hade 21 fyra SM 18-14. poäng. Inför SM 1956 i Östersund var spänningen Sixten Jernberg hotade med att sluta tävla stor. Vilket lag skulle ta den tredje poängsegern, femmilslopp i fortsättningen om inte Lima fick nå upp till 21 poäng och därmed enligt bestäm­ kronan. - Låt Lima ta brudkronan. Vi har fått så melserna vinna brudkronan för alltid? Sixten många priser ändå. För övrigt så är både Allan Jernberg och Inge Limberg var båda förlovade Karlsson och jag gifta och Tord Karlsson går mig och det spekulerades om deras snart kommande veterligen inte i giftastankar ännu. I Limagäng- behov av brudkronan... et är ju däremot alla ungkarlar, så de har ju ”Det blev en veritabel thriller kring brudkro­ större användning för dyrgripen, sa Martin nan i Östersund”, skrev Lia Johnson i VK. ”Ty­ Lundström generöst. värr var det alltför få som kände till reglemen­ Vid prisutdelningen uteblev Limas skidlöpa­ tet. De flesta trodde att dyrgripen skulle erövras re i protest. Skidförbundet gjorde ytterligare en med tre inteckningar.” Lima vann lagsegern på utredning om bestämmelserna och meddelade femmilen och Umeå blev trea. Förvirringen var efter ett rådslag att priset skulle tillfalla Ume- stor bland journalister, arrangörer och skidåka­ kamraterna. re. Lia Johnson hade fullt sjå att förklara regler­ Brudkronan skänktes 1958 till Helena Elisa- na, nämligen att Umeå-laget trots sin tredjepla­ beth-kyrkan på Gammlia i Umeå, där den utlå­ cering hade mest poäng (22 p) och att brudkro­ nas till de brudpar som så önskar.

64 Västerbottens svensk Lars Lindgren och Ivar Söderlind

Lycksele) sensationellt vann skid-SM på Västerbotten har genom tiderna tagit 259 SM-teeken för seniorer 30 km drygt fyra minuter före August i skidgrenarna och ligger på tredje plats bland distrikten. Räk­ Ångström från grannbyn Berglunda, det­ nar vi enbart längdåkning har Västerbotten 135 SM-tecken, 61 ta år tävlande för Malmberget dit han flyttat för att försörja sig som gruvarbeta­ individuellt och 74 i lag, och då är det bara Dalarna, som är bättre re. Det berättas att Harald Johansson var (223). en eminent skidåkare, en sprinter som var m ycket svårslagen när han var i form. När han stod på startlinjen var ingen an­ nan tävlande säker på vinst men han IFK Umeå är länets framgångsrikaste minuter efter kom umebon F Fransson blandade många segrar med m åttliga in­ längdklubb med 54 SM (29 individuellt tävlande för I 20. Det var nära att IFK satser. Vi noterar vidare att Harald Jo­ och 25 i lag). Lycksele IF har 31 (12+19), Umeå även tagit hem m ästerskapet på 30 hanssons son Clas med efternam net Ha- Skellefteå SK 26 (9+17), IFK Norsjö sju km där råstarke Lambert Hörnkvist, bo­ raldsson också blev svensk m ästare. Både (3+4) och SK Tegsnäspojkarna fem (alla satt i Hörnefors, endast var 4 sekunder 1949 och 1951 segrade han i nordisk kom­ individuellt). efter den kände storåkaren Anders Pers­ bination i skidåkning och var ytterligare Skellefteå IF har fyra, Vännäs SK, son, Bollnäs. tre gånger på prispallen vid SM. Tilläggas B astuträsk IK och Sandviks IK två varde­ Det berättas att Arvid Dahlberg var bör att Clas dotter Agneta upprätthöll ra och Skellefteå AIK och Vindelns IF ett en stilig typ på skidor, som brukade tävla familjetraditionen genom att bli svensk v a r d e r a . i vit stärkskjorta och ofta använde vita m ästarinna på 100 m bröstsim 1970 - dvs glacéhandskar för att få bättre grepp om tre svenska m ästare i rakt nedstigande i stavarna. Efter 1915 drog han sig tillbaka sam m a idrottsfamilj! från tävlingsbanorna (frånsett ett ensta­ ka skidlopp 1919) och ägnade sig åt sitt hemman på Öhn.

Arvid Dahlberg.

Arvid Dahlberg Henning Isaksson. - länets förste svenske mästare Västerbottens förste svenske m ästare var Harald Johansson. Henning Isaksson från Norsjö Arvid Dahlberg (1892-1935) från Kassjö Den strängt religöse hemmansägaren och IFK Umeå som vann SM på 60 km Harald Johansson Henning Isaksson (1892-1953) från Nor­ både 1914 och 1915.1 Ö stersund 1914 var - svensk mästare 1916 sjö var länets förste åkare i översta världs­ segerm arginalen så stor som sju m inuter Är 1916 fortsatte fram gångarna för länet eliten. Han var svensk skidkung på före infödde stockholmaren G ustaf W ahl­ g e n o m a t t Harald Johansson , (1 8 9 0 - sträckorna 50-60 km åren 1918-20 och var gren, Djursholm. Trea ytterligare fyra 1953) IFK Umeå (från Hedlunda utanför i hög grad delaktig i svensk skididrotts 65 s t o r a g e n o m b r o tt s o m a n s e s v a r a H o lm e n ­ Segrartiden 7.32.19 sprängde alla ex­ kollens 5-mil 1918. Han slutade där på perters kalkyler. Man hade räknat med tredje plats efter Thorleif Haug, Norge ytterligare m inst en tim m e för de 93 kilo­ (senare O S-etta på 18 och 50 km 1924) och m etrarna. Favoriten Särna-Hedlund slu­ landsm annen Gunnar Johansson. De föl­ tade på femte plats. Ernst Alms seger var jande åren hade Henning topplacering­ en stor överraskning och han lyckades nu arna 3, 4 och 5 i sam m a tävling. för första gången besegra sin klubbkam­ Henning slog igenom vid SM i Stock­ rat Oskar Lindberg. Enligt Sven Lindha­ holm 1917 (Nordiska Spelen), där han i gen åkte Alm i kraftig något opolerad stil det tunga föret slutade på andra plats och var god i allt slags före och på alla efter stockholmaren Gustaf Wahlgren. distanser. Han blev två gånger svensk Tre år i rad (1918-20) vann sedan Isaks­ m ästare - på 60 km 1924 och 20 km 1925. son, tävlande för IFK Umeå, SM på 60 km Dessutom blev det en sjätteplats vid OS i med stora segermarginaler: 10.40, 8.12 Chamonix 1924. och 12.19 min före tvåan. SM -tvåa 1918 Ernst Alm. var hans äldre bror Janne och 1919 vann han före kommande Vasaloppsvinnaren Oskar Lindberg, IFK Norsjö. Under sitt lation. Det var rykande snöstorm och fem sista år som elitaktiv 1921, då han tävlade minusgrader när 119 löpare startade i för IFK Norsjö, blev det en andraplats vid Sälen kl 6.04 på morgonen. N är löparna SM på specialdistansen efter nye storrän- passerade kontrollen i M ångsbodarna kl naren Per-Erik Hedlund. Bland Norsjö- 8.15 efter drygt 30 km passerade favoriten Björnens m eriter i övrigt m ärks Lag-SM i loppet Per-Erik Hedlund, Särna först på 60 km för IFK Umeå 1920 och för IFK med Norsjölöparna Ernst Alm och Oskar N o rs jö 1 9 2 1 . D e s s a b å d a å r b le v h a n o c k så Lindberg i klungan strax bakom. Vid svensk m ästare i budkavle för respektive Evertsberg efter 52 km var Jonas Person, fö re n in g . Abrå, i ledningen med övriga ej långt ef­ Henning Isaksson slutade tävla som ter. Persson drog fortfarande i det igen­ elitaktiv i sina bästa år (vid 28 ålder) på snöade spåret när löparna passerade Ox­ grund av sin religösa övertygelse. Sitt vär­ berg vid 65 km, men sedan tog Ernst Alm defullaste pris - vandringspriset för sina över ledningen. Vid Hökberg efter 75 km Oskar Lindberg. tre SM-segrar på 60 km - skänkte han kom underrättelsen om att Alm passerat som dopfunt till Norsjö kyrka. Skidorak- kl 12.15 fem m inuter före Axel Israelsson, Oskar Lindberg let Sven Lindhagen i Idrottsbladet m ena­ Dala-Järna, och med Oskar Lindberg på - Vasaloppsvinnare 1923 de att H enning var en av de största skidta- fjärde plats ytterligare 2 m inuter efter. När det andra Vasaloppet skulle avgöras langer som kommit fram i Sverige och Vid Eldris 7 km före m ål hade Alm utökat den 4 mars 1923 tillhörde fjolårstvåan hade nått än större framgångar om han f ö r s p r å n g e t till 9 m i n u t e r o c h O s k a r L in d ­ Oskar Lindberg , (1894-1977) IFK Norsjö fått lära mer av träningens hemlighet! berg hade avancerat till andra plats till­ favoriterna tillsammans med Per-Erik sam m ans med J Videll, Gävle. Hedlund, Särna och John Lindgren, IFK Inför dånande hurrarop och musik­ Umeå. På slaget sex på söndagsmorgonen Ernst Alm - Vasaloppssegraren fanfarer åkte Alm lekande lätt och fort- den 4 m ars stack 161 löpare iväg. Det var Söndagen den 19 m ars 1922 blev 22-årige åkande in mot målet i Mora till synes Oskar som mycket beslutsamt tog led­ skogsarbetaren Ernst Alm (1900-1980) oberörd. När han passerat mållinjen his­ ningen och bestäm de farten. Ned mot Ox­ från Norsjö i V ästerbotten känd över hela sades han av starka arm ar och fotografe­ berg hade Anders Persson, Bollnäs, över­ skid-Sverige, då han överraskande segra­ rades och filmades. Efter mindre än sex tagit ledningen och gjorde åtskilliga för­ de i det första Vasaloppets 93 km mellan m i n u t e r k o m s å a n d r e m a n . D e t v a r O s k a r s ö k a t t s lit a s ig lo s s. U n d e r s i s t a m ile n v a r Sälen och M ora före sin klubbkam rat Os­ Lindberg som gått mycket starkt på sista Persson och Lindberg ensamma i täten kar Lindberg. milen och även han åkte i mål totalt obe­ och Bollnäslöparen drog hårt. En kilome­ Att de båda tätlöparna överhuvudta­ rörd. På tredje plats ytterligare m er än en t e r fö re m å l i e n m o tb a c k e r y c k te L in d b e r g get ställde upp berodde på att Västerbot- minut efter kom Axel Israelsson, Dala- förbi och stakade sedan ifrån sin m edtäv­ tens-K uriren stod för kostnaderna för Os­ Järna, som 20 m eter före mål m iste balan­ lare in i mål. Oskar Lindbergs segerm ar­ kar Lindberg och att det ordnades en in­ sen av utm attning men snabbt reste sig ginal blev 49 sekunder och sluttiden var sam ling i Norsjö för att också E rnst skulle igen. De tre främ stas tider: s e n s a tio n e lla 6 .3 2 .4 1 , e n h e l tim m e b ä t t r e kunna delta. 1. Ernst Alm, Norsjö 7.32.19 än Ernst Alms segertid från året innan. Denna stora fram gång för Norsjö och 2. Oskar Lindberg, Norsjö 7.38.01 Den fruktade stakåkaren Oskar Lind­ länets skidsport kräver en kort rekapitu- 3. Axel Israelsson, Dala-Järna 7.39.29 berg är enligt Sven Lindhagen den jäm ­ 66 naste skidlöpare Sverige haft. Förutom sig tekniskt. H an utvecklade tidigt skidor m ästerskap på 50 km 1930 och 1933. Den sina Vasaloppsvinster vann han lag-SM som var bättre lämpade för modern täv- senare tävlingen är den mest krävande på 6 mil för IFK Umeå 1920 och för IFK lingslöpning än de gam la niofotsskidorna. femmil som John genomfört. Loppet av­ Norsjö 1922 och 1923. Två gånger ingick Genom timmerhuggning och arbete i fa­ gjordes i 29 minusgrader och han vann h a n i s e g r a n d e la g v id b u d k a v le -S M , i I F K derns jordbruk fick han också på ett na­ 1.17 före sin bror Ivan. SM -silverpå30km Um eås lag 1918 och IFKNorsjös lag 1921. turligt sätt fin träning i sitt dagliga arbe­ b le v d e t b å d e 1 9 2 9 o c h 1 9 3 0 . V id O S i L a k e Individuell SM -tvåa på 6-milen var han te . Placid 1932 blev John åtta på 50 km efter tre gånger: 1919 efter Henning Isaksson Det var vid DM på 30 km i Lycksele 14 dygns båtresa över A tlanten. Vid SM i sam t 1922 och 1923, båda åren efter Per- 1920 som junioren John Lindgren med Luleå 1936 tog John som 36-åring hem Erik Hedlund. Under slutet av sin skid- startnum m er 1 slog igenom. H an startade sitt sista SM-tecken - lagguld på 50 km karriär etablerade han sig, tillsammans i ett våldsam t tempo och fortsatte i sam ­ tillsammans med sina bröder Ivan och med Ernst Alm, som skidfabrikör i Skel­ m a stil in i mål. Den ene elitlöparen efter Gösta! Vid Johns sista SM i Örnsköldsvik le f te å o c h s å g ti l l a t t S k e lle f te å I F to g h e m den andre kom i mål med sämre tid än 1937 var bröderna nära att upprepa lagse­ tre lag-SM: på 3 och 2 mil 1927 och på 5 John, och så småningom visade det sig att g e rn . E f te r a t t f ö r s t h a u t a n n o n s e r a t s s o m mil 1930. Hans bästa internationella me­ den unge Hedlundalöparen, tävlande för lagsegrare, slutade bröderna som tvåa, riter var en 4:e plats vid Nordiska Spelen IFK Umeå, slagit alla seniorerna. Detta endast sekunder efter Husum s IF. 1922 och 8:e plats på 5-milen vid OS 1924. blev inledningen till en strålande skidkar- Intressant är vidare att Oskars syster riär. H an tog fyra individuella SM -segrar. Agnes (gift Lundgren) också tillhörde Han vann trem ilen i Härnösand 1923 och svenska eliten på skidor. Hon vann SM på tävlade då för IFK Umeå. Från och med 10 km 1923 när hon tävlade före IFK 1926 representerade Lindgren hemma­ Norsjö och i lag för sam m a förening 1921 f ö r e n in g e n L y c k s e le I F o c h fö r L I F to g h a n sam t för IFK B astuträsk 1925. tre fem m ilssegrar, 1928, 1930 och 1933. Sitt stora genombrott fick John Lind­ gren vid SM på 30 km i Härnösand 1923. Loppet avgjordes i nysnö och spåret var löst, vilket passade teknikåkaren John bra. Förvåningen var stor hos expertisen när Umeålöparen kom i mål i ett rasande tempo på tiden 1.57.53, rekordtid för svenska mästerskap och 3.22 före Sven Utterström, Boden. Tillsammans med Anton Stenberg och G ustaf Jacobsson tog John också hem lagguldet till IFK Umeå på sträckan. Iuan Lindgren. Hans livs största skidframgångar kom vid VM i Cortina D’Ampezzi i februa­ ri 1927 där han blev dubbel världsm ästa­ Ivan Lindgren, Lycksele IF re. John gick mycket målmedvetet in för Ivan Lindgren ( 1906-1989) var enligt bro­ dessa tävlingar. Han kom i verkligt fin dern John den största skidtalangen i fa­ form och hade inte heller några besvär miljen Lindgren. Ivan hade väldiga kraf­ med den höga höjden. Fem m ilen i mycket ter och en bländande teknik, men inte kuperad terräng med långa uppförs- och samm a heta vilja som John då det gällde John Lindgren. utförslöpor vann han med inte mindre än träning och förberedelser inför skidsä- 18 m inuter före svenske m ästaren på 30 songerna. Pappa Otto tyckte också att det John Lindgren, ”alpernas örn” km John W ikström. Efter en dags vila var räckte mer än väl att äldste sonen John John Lindgren (1899-1990), uppvuxen det så dags för 18-km-loppet, där seger­ ägnade all tid åt skidåkning. och bosatt hela sitt liv i skidåkarbyn Hed- marginalen var 6 minuter före tjecken Ivan gjorde sensation vid Junior-SM i lunda, är en av våra skidlegender. Redan Donth. I den italienska pressen var man Ö s t e r s u n d 1 9 2 5 , d å h a n v a n n 2 0 k m p å e n från junioråldern 1919 till och med 1925 mycket imponerad av hans insatser och tid som skulle gett honom en topplacering tävlade han för IFK Umeå och därefter för döpte honom till ”Alpernas Örn”. bland seniorerna. Han upprepade JSM- Lycksele IF. Han anses vara en av Sveri­ Han vann Vasaloppet 1924, blev tvåa segern året därpå och vann SM på 30 km ges elegantaste skidåkare genom tiderna 1925 och trea 1926 och tog nio individuella 1929 och 1931. SM i lag för Lycksele IF med en utomordentlig skidteknik. Han DM. blev det 1929 på 30 km samt 1931 och var också mycket intresserad av att för­ De följande åren blev det fortsatta 1936 på 50 km. Efter att för första gången bättra sin skidlöpning genom att förkovra fram gångar med ytterligare två svenska ha underkastat sig en systematisk upp- 67 byggnadsträning var Ivan i en formida­ blygsamme hem m ansägaren att tävla för bel form inför OS i Garmisch 1936. Han Umeåklubben. För att komma till Umeå vann uttagningsloppet på 2-milen hela åkte han först skidor den fyra mil långa två m inuter före blivande guldmedaljören vägen från Ekorrträsk till Hällnäs, där Erik Larsson, Kiruna (Kiruna-Lasse). han tog tåget söderut. I DM -debuten blev M en ett par dagar före OS-loppet drabba­ han andre m an efter Lambert Hörnqvist, des Ivan av ischias och slutade på en blyg­ IFK Umeå. Redan 1918 vann han sitt sam 17:e plats. Tillsammans med bro­ första DM-tecken på 30 km och totalt ge­ dern John startade Ivan vallatillverkning nom åren blev det ytterligare fyra indivi­ i Hedlunda, och bröderna Lindgren hade duella DM-tecken för Anton, näm ligen på u n d e r m å n g a å r e t t a k t a t n a m n s o m v a l l a ­ 30 km 1919 och 1925 sam t på 60 km 1922 fabrikörer. och 1924.1 SM -debuten 1919 kom han nia på 20 km. Hans bästa SM-placeringar i övrigt är femma på 30 km 1921, fyra pä 50 k m 1 9 2 8 (d å h a n g å t t ö v e r ti l l L y c k s e le IF ) Gustaf ”Husum” Jonsson. och trea på samm a sträcka 1929 efter P. E. Hedlund och Sven Utterström , då han tävlade för Vindelns IF och närm ade sig första året i sin nya klubb blev det en 40 år. Anton vann också fem lag-SM (tre- tredje plats på SM-femmilen. Sitt livs mannalag), för IFK Umeå 1923 på 30 km största framgång hade han vid OS i St och 1925 på 50 km, för Lycksele IF på 30 M oritz 1928, där han blev silvermedaljör och 50 km 1928 sam t för Vindelns IF 1929. på 50 km, än en gång efter Särna-Hed- Han deltog också flera gånger fram gångs­ lund. Han deltog även vid OS i Lake Pla­ rikt i IFK Umeås budkavlelag, bl.a. i de cid 1932, och åkte in som nia pä 50 km. lag som blev SM-fyra 1918 och SM-tvåa Hans främsta internationella meriter i 1924. Mest känd är Anton Stenberg för övrigt är fjärdeplatsen på 30 km och fem­ sina insatser i Vasaloppet. I loppets andra teplatsen på 50 km vid VM i Lahtis 1926 upplaga 1923 blev han femma, en skid- sam t fem teplatserna på 18 och 50 km vid längd före John Lindgren, och 1924 över­ VM i Zakopane 1929. I Vasaloppet deltog raskade han med en andraplacering, 1.48 han vid tre tillfällen och blev som bäst Anton Stenberg. efter John sedan han lett loppet innan tvåa 1930, efter att länge ha lett loppet, Evertsberg. Båda åren vann IFK Umeå som mest med tre m inuter. ”Husum -Jons- Anton Stenberg från Ekorrträsk lagsegern. Under sitt sista år i svensk son” var elitaktiv ända till och med 1938, Anton Stenberg , (1889-1968) ”Gamm-An- elitklass 1929 åkte han in som nionde då han avslutade sin skidkarriär med att ton” kallad, skogsdrivare och hem m ansä­ man i Vasaloppet och ingick i Vindelns bli 22:a i Vasaloppet. Under 1940-talet gare från Ekorrträsk utanför Lycksele IF:s lag, som blev tvåa i lagtävlingen, började han med vallatillverkning och var John Lindgrens trogne partner i endast 19 sekunder efter Luleå. drev fram gångsrikt sin skidvallafabrik i m ånga lagtrium fer och hade fram skjutna Husum i 48 år fram till 1973! placeringar både i SM och Vasaloppet. Han började tävla på skidor först i 25- Gustaf ”Husum” Jonsson å r s å l d e r n d å h a n o c h e n k a m r a t f r å n h e m ­ Under 1920-talet tillhörde Gustaf Jons­ Hjalmar Bergström, Sandvik IK byn anm älde sig till en tävling i Lycksele son (1903-1990), född och uppvuxen i Hjalmar Bergström (född 1907) nådde vårvintern 1916. De båda åkte först ski­ Berglunda by utanför Lycksele, den yp­ sina allra största framgångar på 1930- dor den 25 kilometer långa vägen till persta skideliten. Han SM -debuterade vid talet. Han är uppväxt och bodde i m ånga Lycksele, deltog i tävlingen över 24 km SM i Filipstad 1924 med att bli nia på 30 år i Holmsund, innan han flyttade till och åkte tillbaka hem efter tävlingen. An­ km och trea i lagtävlingen för I 19:s IF Umeå. Under hela sin aktiva tid tävlade ton överraskade med att placera sig som Boden. Vid SM i Ö stersund 1925 slog han han för Sandviks IK. H an är en av V äster­ tvåa, endast halvm inuten efter ”den fly­ definitivt igenom genom att bli svensk bottens bästa skidåkare genom tiderna gande kronotorparen” Jonas Karlsson, m ä s t a r e p å 3 0 k m ( h a n s e n d a in d iv id u e lla och var en utomordentlig allroundåkare som tillhörde länets bästa åkare. Anton SM), drygt två m inuter före P. E. Hed­ som behärskade alla distanser. Redan Stenberg fick blodad tand och anm älde sig lund, Särna. H an blev då även lagm ästare 1928, 21 år gammal, överraskade den t il l s k id -D M p å 3 0 k m i U m e å . D å h a n in te för Lycksele IF på både 30 och 20 km. År gänglige Lövö-pojken med att bli trea på angett någon förening tog sig arrangören 1927 började han tävla för Husums IF i 50 km vid SM i Sundsvall, efter John IFK Umeå friheten att anm äla honom för norra Ångermanland och fick smeknam­ Lindgren och Sven Utterström. Interna­ IFK, vilket Anton accepterade. I ytterli­ net ”Husum-Jonsson”. Han bodde dock tionellt debuterade han vid VM i Zakopa­ gare tio år kom sedan den tystlåtne och kvar i Berglunda ytterligare flera år. Det ne 1929, där han blev bronsm edaljör på 18 68 Hjalm ar Bergström. Harald ”Sme-Harald” Eriksson. Gunnar Karlsson.

km och sexa på 50 km. Distriktsm ästare ”Sm e-H arald” Gunnars tid en stortävling och Gunnar för V ästerbotten blev han för första gång­ Harald ”Sme-Harald” Eriksson (f. 1921) v a n n f e m m ile n d ä r t r e g å n g e r - e n fe m m il en i Um eå 1930, med seger både på 30 och från Ö rträsk tävlade för Ö rträsk SK t.o.m. som brukade kallas världens hårdaste. 50 km. På grund av snöbristen detta år 1943 och övergick 1944 till IFK Umeå. Karlsson vann två individuella SM, m åste spåren läggas över frusna sjöar och H an vann redan första säsongen i IFK DM båda på fem mil. Den första i Skellefteå längs åkrar och vallar. Vid SM i Arvika p å 3 0 k m . 1946 och den andra i Lycksele 1954. I samma år blev han i den klena snötill­ Fem gånger placerade sig Harald Er­ Lycksele startade han som nummer 62, gången trea på 3-milen och femma på iksson bland de tre bästa individuellt i var först i mål och vann med över sex femmilen. I sitt livs enda V asaloppsstart, SM, och två gånger som etta. Han vann m inuter i ett mycket tungt lopp. också 1930, kom han på fem te plats, sedan trem ilen i Kramfors 1945 och femmilen i I D M to g G u n n a r s e x in d iv id u e lla s e g ­ han haft ledningen med en m inut vid Ox­ Falun 1947. Dessutom varhanm edom att rar, varav fem på 50 km, och sex i stafett. berg. I det dåliga vårföret de sista milen ta hem fyra stafettmästerskap till IFK Två gånger, 1953 och 1955, blev G un­ tog hans krafter alldeles slut. Vid SM på U m e å . nar Karlsson tvåa i Vasaloppet och dess­ 50 km i Umeå 1931 kom han femma och i Vintern 1948 blev Harald Erikssons u to m to g h a n i d e n t ä v lin g e n e n t r e d j e p la ­ Östersund 1932 var det dags för första stora säsong. Han blev tvåa på tremilen cering och två femteplaceringar. Han SM-guldet. Efter en fantastisk forcering vid SM i Kiruna, vann 18 km i Svenska vann femmilen i Svenska skidspelen 1951 på slutet vann han 1.03 före J. A. Persson, skidspelen i Östersund, femmilen i Hol­ och tog dessutom två andraplaceringar i Arjeplog. Vid 34 km låg Sandvikslöparen menkollen och sprinterloppet i Bodenspe­ skidspelens femmil, 1947 och 1950. inte bättre än sjua i loppet! I den ”arktis­ len, en tävling av mycket hög klass. Till I Holmenkollens femmil blev han trea ka” kylan i Boden 1933 kom Hjalmar på d e t t a l a d e h a n e t t O S -s ilv e r p å f e m m ile n i 1950 och på femmilen i Lahtis blev han medaljplats både på 15 km (trea) och 30 S t M o ritz . trea två gånger. km (tvåa). Mest känd är säkert Hjalmar Harald Eriksson var en teknisk åka­ En bra placering i ett sprinterlopp tog för insatsen på 50 km vid OS i Garmisch re, som klarade alla distanser. H an ledde G u n n a r i H o lm e n k o lle n 1 9 5 1 , d å h a n b le v 1936, den kanske största framgången för Vasaloppet 1947 en mil före målet, men tvåa på 18 km. svensk skidsport genom tiderna. Sand- fick kram p och tvingades bryta. I SM-stafett blev det fyra segrar. viksåkaren slutade påI j ä r d e plats efter En m ärklig placeringsserie i SM kan Hans bästa placering på 15 km i SM blev sina svenska lagkam rater Elis W iklund, vi notera för ”Sm e-Harald”: Vid SM i Bo­ sjätte plats (Kiruna 1948). Axel W ikström och Nils Englund. den 1944 blev han 15:e m an på 15 km, trea Inför OS i St Moritz var Gunnar bra Hjalm ar Bergström fortsatte att tävla på trem ilen och femma på femmilen. tränad och vann en uttagningstävling till 1930-talets slut, utan att nå upp till över 45 km i Östersund överlägset och s a m m a r e s u l t a t n i v å s o m ti d ig a r e å r. A re n Gunnar Karlsson blev uttagen till OS. Av någon anledning 1937 och 1938 vann han DM för V äster­ Gunnar Karlsson (f. 1921) vann sina fick han ändå inte åka OS-femmilen. I VM botten på 15 km. Båda åren vann också största segrar på de längre distanserna, i Rumford 1950 blev han 15:e m an på 50 Sandviks IK stafett-DM, med Hjalmar men var ändå en åkare som åkte bra på k m e f te r a t t h a h a f t d e n o ta c k s a m m a u p p ­ som ankare. Vid SM 1938 hade Hjalmar alla sträckor. ”GK” tävlade för IFK Umeå giften att starta först av alla. sin sista stora framgång, då Sandviks IK och vann 1941 juniorklassen i Bodenspe­ Gunnar Karlsson utsågs 1946 till det tog hem stafettsilvret, 40 sekunder efter len på en tid som räckte till andra plats i årets bäste idrottsutövare i Västerbotten Kramfors, men 2.35 före IFK Umeå. seniorloppet, där många av den tidens och fick Västerbottens-Kurirens utm är­ storrännare var med. Bodenspelen var på kelse VK-guldet. 69 Individuella SM Åtta åkare representerande västerbott­ niska föreningar har tagit två individuel­ la S M . Arvid Dahlberg, IFK Umeå, segrade på 60 km både i Östersund 1914 och i Ludvika 1915. Ernst A lm , m est känd som vinnare av d e t f ö r s ta V a s a lo p p e t (1 9 2 2 ), v a n n fö r I F K Norsjö sexmilen i Filipstad 1924 och 20 km, svår terräng, 1925 i Österund. Artur Häggblad, IFK Umeå, blev mästare på 15 km 1935 i Falun och på femmilen två år senare i Örnsköldsvik. Ivan Lindgren, Lycksele IF, vann två Martin Lundström. Assar Rönnlund. SM -trem ilar, 1929 i H udiksvall och 1931 i U m e å . Hjalmar Bergström, Sandviks IK, vann femmilen i Östersund 1932 och tre­ Guld-Martin Umeå. Rönnlund, född 1935, vann trem i­ m ilen i Luleå 1936. Martin Lundström, föddes i Tvärliden len tre gånger, femmilen fem gånger och Harald Eriksson, IFK Umeå, blev 1918 och tävlade för Norsjö IF t.o.m. 1945. 15 km fem gånger. En gång, 1967 i Örn­ m ästare på trem ilen 1945 i Kramfors och Genombrottet som elitm an kom 1943, då sköldsvik, tog han s.k. trippel, dvs. han på femmilen i Falun 1947. han i landskampen Sverige-Schweiz i vann alla tre distanserna under en och Gunnar Karlsson, IFK Umeå, vann Örnsköldsvik utklassade allt motstånd i sam m a SM-vecka. Med 13 segrar är Rönn­ femmilen två gånger, 1946 i Skellefteå stafetten 4 x 10 km för Västerbottens di­ lund trea i SM-statistiken efter Nils och 1954 i Lycksele. striktslag. I laget ingick: Gösta Anders­ (Mora-Nisse) Karlsson (17) och Sixten Sture Grahn, Lycksele IF, vann 30 km son, Harald Eriksson, Mauritz Bränn­ Jernberg (15). i Kalix 1958 och i Sollefteå 1962. s tr ö m o c h M a r t in L u n d s tr ö m . M a r ti n k ö r ­ Assar blev dessutom SM-tvåa sju Följande åtta västerbottningar har de sista sträckan och utklassade själva gånger och trea tre gånger. Och segrare i vunnit ett mästerskap. Harald Johans­ Mora-Nisse med 46 sek och fick bästa stafett en gäng (1962). son, IFK Umeå, (30 km, 1916 i Ö-vik), sträcktiden av alla. Vid SM i Boden blev Assar ansågs behärska alla fören, alla Gustaf Jonsson, Lycksele IF ,(30 km, 1925 han femma på tremilen. distanser och all slags terräng. I Lahtis i Östersund), Halvar Moritz, Lycksele IF, Från 1946 tävlade han för IFK Umeå. vann han femmilen tre gånger och 15 km (30 km, 1934 i Lycksele),Sten Bergkvist, I SM tog Lundström tre individuella tit­ en gång. I Holmenkollen tog han två fem- Skellefteå SK, (30 km , 1951 i Söderham n), lar, 15 och 30 km 1948 i K iruna och 15 km m ilssegrar och han vann även trem ilen i Enar Josefsson, dito, (30 km, 1952 i 1952 i Umeå. Svenska skidspelen 1965. Umeå), Å fe Lundberg, dito, (30 km , 1953 i Han blev ”Guld-Martin” med hela I OS i Seefeld 1964 blev Rönnlund Filipstad), Ingvar Sandström, L y c k s e le svenska folket, när han i OS i St Moritz s t a f e t th j ä l t e , n ä r h a n p å s i s t a s t r ä c k a n p å IF, (15 km, 1969 i Östersund) och Erik 1948 vann 18 km och dessutom guld i ett mycket imponerande sätt ordnade Wäppling, Skellefteå SK, (15 km, 1977 i stafetten trots att han stannade och valla­ svensk seger och i samma OS tog han Sundsvall). de om i det besvärliga föret. Samma år silver på femmilen. Tvä år tidigare hade vann han alltså två SM och tog dessutom han blivit världsm ästare både individu­ hem segern i Holmenkollen på 18 km. ellt (15 km) och i stafett. Dessutom VM- Två år i rad, 1947 i Sundsvall (prem i­ tvåa på femmilen. äråret) och 1948 i Östersund, blev han Rönnlund hann också med att ta en tvåa på 18 km i Svenska skidspelen. seger i Vasaloppet (1967) och dessutom M a r t i n t ä v la d e i S M i s ju t to n å r , 1 9 4 1 - hela tio individuella distriktsm ästerskap, 1957, och upptog under 80-talet tävlandet vilket ger honom första plats i den väster­ genom att delta i veteran-VM, M asters bottniska DM -statistiken. W orld Cup, där han har tagit 14 guldmed­ Hemmavid tog han också fem raka aljer och en i silver. segrar i långloppet 7-mila (de fem första åren). Dessutom åtta segrar i IFK Umeås Assar den störste Umespel under åren 1959-1967. Västerbottens störste skidmästare är Assar Rönnlund fick Svenska Dagbla­ utan konkurrens Assar Rönnlund, IF K dets guldmedalj, Bragdguldet, 1962. Sten Bergkvist. 70 Agnes Lindberg. Barbro Martinsson. Toini Gustafsson.

Fjorton segrar för Västerbottens 1964 och i Lahtis 1967. Alla tre gångerna dam er var distansen en mil. Västerbottens damer har tagit 14 indivi­ Barbro blev i OS 1968 fyra både på 5 duella segrar. km och 10 km och var på den kortare Agnes Lindberg, (1897-1966) IFK distansen bara drygt en sekund från med­ Norsjö, inspirerades av sin storebror Os­ alj. I stafett var Barbro m ed om att ta två kar och deltog tidigt i skidtävlingar. Re­ OS-silver, ett VM -silver och ett VM-brons. dan som 15-åring följde hon sin bror till Barbro M artinsson gifte sig 1968 med Umeå och deltog i dam klassen i Umespe- skidåkaren Sture Grahn och slutade täv­ le n . la, men gjorde som Barbro M artinsson- Vid SM 1920 och 1921 blev hon tvåa Grahn några år senare come-back i skid­ på 10 km och 1923 vann hon 10 km i spåren och tävlade 1971-1974 för Timrå Härnösand. Agnes Lindberg var den förs­ SOK. Hon tog bland annat en fjärdeplats ta kvinnan som i SM tävlade i långbyxor. på 5 km i SM 1974. Reaktionerna uteblev inte. M ånga kritise­ Toini Gustafsson vann elva SM men Görel Partapuoli. rade henne men redan nästa år åkte alla b a r a e t t fö r V ä s te r b o tt e n . D e t v a r p å 5 k m dam er i långbyxor. i Kiruna 1968, då Toini tävlade för Skel­ Signora Norén, (1905-1984) Bastu­ lefteå SK. Samma år vann Toini båda träsk IK, vann milen i Östersundl925. distanserna i OS i Grenoble och blev sil­ Barbro Martinsson, Skellefteå SK, verm edaljör i stafett. vann fyra SM -segrar, 5 km 1961 i Umeå Lycksele IF:s Görel Partapuoli b le v och 1966 i A rvika och 10 km 1965 i Lyck­ m ästarinna två gånger, 1974 i Gällivare sele och 1968 i Kiruna. (5 km) och 1975 i Um eå (10 km). M artinsson, född 1935, från Åsbygge- SK Tegsnäspojkarnas ryska förvärv by nordväst om Gävle tävlade för Skellef­ 1 9 9 3 -1 9 9 4Antonina Ordina vann under teå SK 1958-68, efter att ha tävlat för de två säsongerna, som hon tävlade för Valbo i sju säsonger. För Skellefteå SK tog ”Pojkarna”, fem segrar; trem ilen i fristil Barbro nio individuella DM och tre i sta­ 1993 i Örnsköldsvik och alla fyra tävling­ fett. I SM blev det totalt 17 medaljplace- arna i Hudiksvall/Sollefteå 1994. ringarindividuellt. Det året, 1994, infördes nämligen en Barbro vann fyra gånger, blev tvåa tävling med s.k. jaktstart i SM-program- sex gånger och trea sju gånger. Till detta met. Den gick i Hudiksvall i slutet av kommer tre SM -tecken i stafett. d e c e m b e r (1 9 9 3 ), m e d a n d e g a m la v a n lig a I Svenska skidspelen i Falun vann distanserna kördes senare på vintern i Barbro M artinsson 1960, i Holmenkollen Sollefteå. Antonina Ordina. 71 Stora grabbars märke Två västerbottningar har fått Skidåkar­ nas hederstecken, det som populärt kallas Stora grabbars m ärke, utan att ha vunnit ett individuellt SM. Det är Axel Wikström (1907-1976) från Stäm ningsgården, Skel­ lefteå, och Lennart ”Lill-Järven” Larsson från Granbergsträsk, Jörn. W ikström tävlade för Skellefteå AIK. H an blev i SM som bäst tvåa (30 km , 1931 i U m e å ). Axel W ikström vann 1935 femmilen i Lahtis och det var första gången femmils- segern där gick till en icke-fmländare. Segermarginalen blev nästan nio minu­ te r . I OS tog W ikström två silvermedaljer, Axel Wikström. Lennart ”Lill-Järven” Larsson. på 18 km 1932 i Lake Placid och på 50 km 1936 i Garmisch-Partenkirchen. Lennart Larsson tog sin största seger, när han vann Svenska skidspelen i Nässjö 1955 (15 km). I SM blev det alltså ingen seger men fyra andraplaceringar. N ärm ast seger var Lennart på 15 km i Sollefteå 1962. Han startade då tillsam m ans med Assar Rönn­ lund, som vann en sekund före Lennart. ”L ill- J ä r v e n ” b le v v ä r l d s m ä s t a r e i s t a ­ fett 1958 och var ytterst nära en medalj av ädel valör i OS-femmilen i Squaw Val­ ley 1960, men ett skidbrott spolierade hans chanser och han blev fjärde man.

S tafetter De västerbottniska klubbarna har vunnit tio herrstafetter och tre dam stafetter. IFK Umeå vann herrarnas stafett 1935 (pre­ m iären), 1944, 1946, 1947,1948 och 1962. Skellefteå SK vann fyra gånger, 1975 och 1 9 7 7 -1 9 7 9 . Skellefteå SK vann dam ernas stafett 1958, 1965 och 1968. IFK Umeå var fram t.o.m. 1994 det enda lag, som ställt upp i och fullföljt alla herrstafetter i SM, men den im ponerande Skellefteå SK har vunnit herrstafetten fyra gånger, 1975 och 1977-1979. Här får slutmannen Erik raden bröts 1995, dä IFK inte hade något Wäppling klappen av Jarl Svensson. Foto Harry Lindwall. lag på startlinjen.

Många bilder i denna artikel är häm tade ur Västerbottens museums bildarkiv. Där förva­ ras även Harry Lindwalls fotosamling. Bilderna av Assar Rönniund och Toini Gustafsson är tagna av fotograf Janne Hellgren och Antonina Ordina av fotograf Per Landfors, Väs- terbottens-Kuriren.

72 Välkomna SKID-SM 1996 Skid-SM i Gammliaskoge Umeå 1996 IF K UMEA

IFK Umeå har vanan inne när det gäller att arrangera SM på skidor. I januari 1996 är det SM-veckan invigs den 20 januari av dags för den sjunde SM-veckan i stan. kung Carl XVI Gustaf. Första gången, 1931, fick Umeå arrange­ Därefter tar tävlingarna vid: manget därför att man kunde visa upp en ny hoppbacke, Hamrinsbacken. 21 januari 1996 Tio år senare var det dags igen. Arrange­ Herrar: 30 km fri stil mangen fick lysande kritik - med ett undantag: Damer: 15 km fri stil den lilla Hamrinsbacken var alldeles för liten. OS-året 1952 var det dags igen - utan back­ 23 januari 1996 hoppning på programmet. Det året arrangera­ Herrar: 15 km fri stil des SM-veckan för första gången i Umåkerster- Damer: 5 km fri stil rängen. Där höll man också till 1961, 1975 och 1976. 25 januari 1996 Umeå fick i egenskap av reservort ta över när Herrar: 50 km klassisk Skövde saknade snö 1975. Aret därpå stod IFK Damer: 30 km klassisk Umeå som ordinarie arrangör. Nu är det dags för en ny SM-vecka och ett 27 januari 1996 nytt tävlingsområde: Gammliaskogen! Spåren Herrar: Stafett 3x10 km går strax intill länsmuseet och Skidmuseet! Damer: Stafett 3x5 km Gammliavallen kommer att fungera som skid- Båda stafetterna avgörs i klassisk stil. stadion.

73 Västerbotten skidtillv erkar Kenneth Åström

I Västerbotten finns en lång och gedigen skidmakartradition såväl hos den svens­ ka som den samiska befolkningen. Skid- hantverket växte under 1800-talet i sådan omfattning att skidan även kom att bli en exportvara till Norge, ett omtyckt täv­ lings- och rekreationsredskap i de mel­ lansvenska och norrländska städerna och en viktig produkt för den tidiga väs­ terbottniska 1900-talsindustrin.

I början av 1800-talet var fjällområdet fortfarande nästan helt förbehållet de nomadiserande fjäll- samerna. För dem som bodde i de nästan väglösa och glest befolkade delarna av länet, var skidan en nöd­ vändighet under hela vinterhalvåret, inte minst vid jakt och fiske. När kolonisationen på allvar drog igång i slutet av 1700- och början av 1800-talet, tog personer, som valde att söka sig en ny tillvaro i inlandet och fjällvärlden, med sig sina skidtraditio- ner från hembygden. De olika sätten att anpassa skidans form och material till terrängen och snöför­ hållandena kom nu delvis att smälta samman. Ur detta kulturmöte utvecklades något som senare skulle göra Västerbotten känt som ett län med en mycket uppskattad skidtillverkning. Ursprungligen ägde skidtillverkningen rum i hemmen för den egna gårdens behov - något som skedde oavsett var man var bosatt. Jordbruk med självhushåll var långt in på 1800-talet den domine­ rande näringen. Man tillverkade och förbrukade det För att kunna bedriva renskötseln under vinterhalvåret var den egna familjen behövde. Detta gällde även skid- skidorna i äldre tid ett oumbärligt redskap för samerna. Foto i Västerbottens museum. utrustningen. 74 Nordisk skidtävling vid Lust­ udden (Sirishof) på Djurgården i februari 1892. Sam m a år bildades Föreningen för Skid­ löpningens främjande. Foto i Västerbottens museum.

Skidor till försäljning emellertid vid de norska museerna skidor tillverka­ I och med befolkningsökningen gavs emellertid möj­ de i Tärnaområdet och försålda genom Meyer under lighet för de människor som hade ett visst överskott namnet Ranaskidan. i sin produktion att köpa och sälja på den privata marknaden. Skickliga hantverkare såg en möjlighet Skidor för tävling och turåkning att dryga ut sina inkomster och tillverkade nu inte Under andra hälften av 1800-talet får skididrotten enbart för det egna behovet, utan även för avsalu i en allt större utbredning. Skidans betydelse som den kringliggande bygden. nyttoredskap minskar successivt i förhållande till Ett sådant område var Tärna i den västerbottnis­ dess användning för tur-och tävlingsskidåkning i ka Q ällvärlden. Det faktum att Tärna inte drabbades och kring de större städerna i mellersta och norra lika mycket som andra delar av Västerbotten under Sverige. missväxtåren 1867-68 har sin förklaring i den priva­ 1879 bildas Stockholms skidlöparklubb som en av ta varumarknaden. Under 1860-talet hade köpman­ de första i sitt slag. I ett PM daterat 14 mars 1909 nen L.A. Meyer etablerat en handelsfirm a i Mo i skriver A. R. Hallström om skidåkningens vedermö­ Rana. Med honom knöt fjällbönderna livliga kontak­ dor i huvudstadens omgivningar: ter eftersom detta var närmaste större ort. Dessutom ”Före 1879 hade ytterst få personer i Stockholm var varorna billigare på den norska sidan. Förutom och dess grannskap idkat skidsport. Undertecknad att leverera småvilt, smör och kött sålde man även och en af hans vänner, kontoristen Aug. Lundholm, skidor. norrlänningar och ifriga skidåkare, hade i flera år på Handeln fick en ganska stor omfattning, men hur 1870-talet varit nästan de enda, som tumlat om på stora mängder skidor som ”exporterades” framgår skidor i Stockholms omgifningar, utsatta för befolk­ inte av de bevarade dagböckerna. Än idag finns ningens spott och smädelser, ja till och med hand­ 75 gripligheter, då vi gingo med våra skidor genom staden och dess utkanter. AKTIEBOLAGET Från ofvanstående yttrande undantages natur­ ligtvis de norska skarpskyttarna, men äfven de voro GEORG A. BASTMAN ganska medelmåttiga skidlöpare under dessa år och H. M. KONUNGENS HOFLEVERANTÖR. roade sig mest i någon mindre backe med ”gupp”.... ] Sportmagasin [ Men småningom började skidåkningen utbreda 12 Kungsträdgård sgatan • STOCKHOLM. sig bland den förmögnare befolkningens ungdom, ty föräldrar och skolornas målsmän ansågo skidspor- SKIDOR ten som ett utmärkt medel att härda kroppens kraf­ af bästa tillverkningar .'. ter och stärka sinnets energi och mod samt motverka SKODON, STRUMPOR, MÖSSOR, TRÖJOR, VANTAR, KÄL­ de skadliga följderna af stillasittandet”. KAR, SPARKSTÖTTINGAR, SKRIDSKOR, SKRIDSKOSF.GEL, Den nybildade klubben anordnade 1879 och de m. m. HÖGSTA KVALITÉER. BILLIGASTE PRISER. närmast följande åren ett antal skidtävlingar i Rekvirera ny vinterpriakurant. Stockholms omgivningar. Allm. Tel. 6536. Rikstel. 1236. :: :: Telegramadress: SPO RTM AG ASIN ET. 1892 bildades Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige - en förening som verkade i Annonser ur olika årgångar av På Skidor kring seklets början. ”fosterlandets, försvarets och hälsans tjänst”. Man arrangerade tävlingar, mest i syfte att popularisera omgivningar påverkade skidtillverkningen i sådan skidsporten. omfattning att vi i hela landet fick en successiv övergång från skidmakare till skidfabriker. Visserli­ Skidleveranser från länet gen tillverkades även i fortsättningen en stor mängd Det är i skenet av detta som skidtillverkningen i skidor hantverksmässigt, men den produktionska­ Västerbotten skjuter fart. Skidmakare från hela lä­ paciteten blev för liten i förhållande till efterfrågan. net - Jonas Lundmark i Byske, J. Norström i Skel­ På 1890-talet startade därför de första skidfabriker- lefteå, Abraham Ternström i Tärnaby och M.K. Tjell- na. En del i regi av någon skidslöjdare som gick över ström i Vilhelmina - fick nu möjlighet att i större till fabriksmässig produktion. Andra startades av utsträckning än tidigare utöva sitt hantverk. Under någon driftig person med en eller flera snickare vid åren 1887-1896 levererades till Bastmans Sportma­ sin sida. gasin och Kruthandel, Firman Mauritz Widforss och För Västerbottens del kan nämnas K. Karlssons Helmer Langborgs Idrottsmagasin närmare 12.000 skidfabrik i Avanäs utanför Hällnäs som var en av de par skidor från olika delar av landet. Under den första fabrikerna i landet och Ludvid Jonssons skid­ senare delen av perioden kom en betydande del av fabrik i Granö utanför Vindeln. Hos den senare leveranserna från Västerbotten. satsade man till skillnad från många andra under I Främjandets styrelseberättelse från 1894 med­ efterkrigstiden på ny teknik med limmade turåk- delas att ”de utmärkta Tärna-skidorna i vinter bli ningsskidor. Detta har senare blivit ett kännetecken tillgängliga i handeln” och även 1896 får länet ett för Tegsnässkidan, Sveriges idag enda kvarvarande omdöme: ”1 Norr- och Västerbotten synes skidtill­ skidfabrik. I början av 1990-talet tog man också upp verkningen vara stadd i tillväxt och glädjande är att kampen med de stora tillverkarna på kontinenten kunna omtala, det skidorna från dessa trakter börja genom att lansera en längdåkningsskida med trä­ närma sig de finska i ämnesgodhet och felfritt utfö­ kärna. Trots ett bra koncept har produkten ännu rande”. inte rönt några större framgångar. Till fabriken, som Att skidsporten under 1800-talets sista årtionde idag drivs av Erik Ludvigsson, finns också knutet blev en folkrörelse framför allt i städerna och dess tillverkningen av Lind-Ex skidvallor.

76 ...... mmn-n nrrn ” ” SOg r Sveriges mest berömda C. J. STÅLBRÖST; Skidor, Ujneå, rekommenderas.

SKIDOR Tillverkade af allra bästa virke och i olika modeller af Hickory, Lönn, med tillbehör Ask och Björk, finnas de ständigt på lager till ytterst billiga priser. tillverkas av Rikstel. 344. Telegramadr.: STÅLBROST. Bröderna Sandström STOCKHOLM. Götgatan 100. Våra skidor användas av de förnämsta skidåkare UMEA INYA SKIDFABRIK i Sverige och är absolut det bästa fabrikat, som Riks 464. Telegramadress: Skidfabr. UMEÅ. finnes i marknaden. Alla, som önska verkligt först­ Rekommenderar sina prisbelönta skidor a f klassiga skidor, böra därför hänvända sig till oss. Björk, Ask, Lönn och Hickory med flera träslag. Priskurant gratis och franko. Plera modeller finnas.

Telefoner: Riks: Söder 4 85. Telegramadress: Oodt material och arbete ntlofvas. Prisuppgift samt katalog lämnas på begäran. Allm.: 33 45. EXPORTSK1. J Obs.! Leverantörer till Armen. Obs.!

Om skidslöjd i Tärna skriver signaturen skåda en samling skidor och skidämnen, upp­ E.S. i årsboken På Skidor 1900-1901. lagda till torkning på stugans takbjelkar. Där Artikelförfattaren besökte Tärna-områ­ syntes dock intet par som var qvistfritt och vack­ det under sommaren 1900 och förvånades ert. Men saken lär vara, att gubben själf numer över den omfattande skidtillverkningen. sällan gör ett par skidor, utan uppköper av Han kunde också konstatera att den stora dussinmakare ett parti, putsar upp det en smula efterfrågan medförde att de skickliga skid- och säljer det sedan till sportmagasinen nedåt makarna inte själva hann tillverka alla ski­ landet. Gubbens egenhändigt gjorda skidor lära dor, utan lät köpa upp av andra med kvali- vara särdeles goda bruksskidor, ehuru ej syn­ tetsförsämring som resultat. Masstillverk­ nerligen smäckra eller för ögat tilltalande, utan ningens dilemma! af den ursprungliga Tärnatypen. De ”Tärna­ skidor” man vanligen får se i Stockholm äro De talrika skidmakarne slöjda hvar och en 100 däremot af den af handlanden Olof Berglund par och mer under vinterqvällarne. Genom rike­ modifierade lätta typen, som vid 1897 års Stock­ domen på rak och högvuxen björkskog - fr.o. m. holmsutställning belönades, jag tror med silf- Geutajaures öfre ända, där kapellet är beläget vermedalj. och ända upp till Norska gränsen, en sträcka af Roligt skulle vara att veta, huru många par 6 mil växer ej annan skog än björk - som står väl skidor, årligen exporteras från Tärna. Nog lära skyddad i de djupa fjälldalarne, lämpar sig Tär­ de få räknas i åtskilliga tusental, af hvilka åt­ na synnerligen väl för denna industri. Den minstone en stor del uppköpas af handlanden berömdaste skidmakaren i Tärna är gubben Lars Meyer i Mo i Norge, för att sedan kanske Abr. Ternström i Forsbäck vid Geutajaure. Jag komma till Sverige under namn af norska. låg en natt i hans stuga och hade där tillfälle

77 des en fotogendriven motor som fick fart på produk­ tionen. I samband med detta togs även en del av övervåningen i anspråk för lackering och vallning. R a <*..♦* ii m L ' & ■< I början av 1900-talet, när skidlöpning blev allt IHHiiSiiL llit: i populärare bland en bredare allmänhet, ökade för­ säljningen kraftigt. Till viss del kan framgångarna ha berott på de utmärkelser som skidfabriken fick vid en rad inhemska och utländska skidutställning- ar. Kraven på en ökad satsning blev därför alltmer påtaglig. Därav följde också att arbetssituationen vid en ytterligare ökad produktion skulle bli ohåll­ bar. 1912 byggdes därför en ny fristående fabriks­ byggnad, där fotogenmotorer drev maskinerna. På en murad platta på fabriksgolvet placerades en ugn, Karl Karlssons skidfabrik före ombyggnaden vintern 1937. Mäng­ som var fabrikens värmekälla och den plats där de den virke i lager berättar om den stora skidproduktionen. Foto i brättade skidämnena torkades. Västerbottens museum. Med nya arbetslokaler och maskiner kunde man nu åta sig betydligt större beställningar. I samband Karl Karlssons skidfabrik med att den nya anläggningen stod klar, kom också Bland de svenska skidfabrikanter som varit med en stor militär beställning. Nu satsades allt på ett från skidtillverkningens första början får man räkna bräde. Hela firmans existens hängde på om leveran­ KKarlssons skidfabrik i Avanäs, Hällnäs. 1897 star­ sen skulle bli godkänd. De beställda skidorna sändes tade här i liten skala Västerbottens första skidfa­ iväg till Östersund. Några dagar senare meddelades brik. Utvecklingen följde ungefär samma mönster att hela partiet hade kasserats som oanvändbart. som hos flertalet andra skidtillverkare. De första Den som tagit emot beställningen hade varit mycket skidorna hamnade hos vänner och bekanta, och noggrann. Han hade mätt upp skidorna i sektioner snart fanns en liten fabrikation på gång. Modellerna och kollat måtten. Det visade sig att tjockleken va­ som gjordes under den första tiden byggde alla på de rierade. Alltså kasserades partiet. Karlsson fick traditionella skidtyperna från Västerbotten, Norr­ emellertid möjlighet att förklara, att man vid skid- botten och norra Finland. tillverkningen måste följa virkets struktur och att Karl Karlsson hade tidigare varit bosatt i Hjuken, någon millimeterprecision inte kunde iakttas, för då där han arbetat som skogs- och stenarbetare och hade det inte blivit några åkbara skidor. Partiet blev bonde. Men en svag rygg gjorde att han inte orkade efter det godkänt, vilket möjliggjorde fortsatt drift med ett alltför tungt kroppsarbete. vid fabriken. Den första tillverkningen startade rent hant­ Den godkända beställningen blev inkörsporten verksmässigt i köket. Där förvarades också de torka­ till ett långvarigt samarbete med den svenska mili­ de och spannade skidämnena på takbjälkarna, med­ tären. Under både första och andra världskriget an man i ugnen torkade skidorna efter brättning. samt under mellankrigstiden var fabriken en av dess Senare flyttades tillverkningen till salen, där den största leverantörer. Stora partier skidor skickades första fräsen monterades. Men eftersom både ång­ också direkt från Avanäs till Finland för att använ­ kraft och elektricitet saknades i byn, kopplades frä­ das i finska vinterkriget. Dessa skidor hade en myck­ sen till en hästvandring. Resultatet av den investe­ et speciell kamoflagemålning, där en del av skidans ringen blev emellertid mager, eftersom fräsen aldrig fram- och bakdel lämnades utan den vita färgen, för kom upp i önskat varvtal. Som ersättning anskaffa­ att soldaterna inte skulle åka på varandra.

78 Färdiga skidämnen i Karl Karlssons skidfabrik, Auanäs, Hällnäs Göte Englund och Ivan Sundberg arbetar vid fabrikens dubbla 1941. bandslip. Foton i Västerbottens museum.

1918 drabbades produktionen av ett stort bak­ energikällor. I mitten av 1920-talet bytte man ut en slag, när den nästan nya fabriken brann ned till av fotogenmotorerna mot en lokomobil, tillverkad grunden. Ingenting var försäkrat vilket innebar ett vid Munktells verkstäder 1902. Den fick nu driva betydande ekonomiskt avbräck. Om branden skett hela fabrikens transmissionssystem samtidigt som något tidigare under våren, hade man kanske aldrig den fungerade som fabrikens värmekälla. repat sig från de förluster som uppstått. Men efter­ Allan Uhlander, som arbetade som eldare från som den inträffade så pass sent på året, var större 1928, berättar att arbetsdagen på den tiden var lång delen av lagren redan ivägsända. och slitsam. Den varade från sex på morgonen till sju Redan upprättade kontrakt på kommande leve­ på kvällen. ranser gjorde att en ny fabrik med nya moderna ”Innan jag gick hem på kvällen, såg jag alltid till maskiner stod färdig redan till hösten samma år. att det fanns torr ved och näver tillgängligt nästa Den nya fabriken förändrades på några punkter. På morgon. Pannan eldades med bakaved och sågspån. norra sidan byggdes ett skärmtak med enkel ytter­ Man hade byggt ett rörledningssystem som sög till­ vägg till skydd mot vädret. Där sågades de inköpta baka allt sågspån från maskinerna till spånhuset vid stämplingarna till skidämnen, samt plank och brä­ ångpannan. För det mesta eldades pannan med ba­ der för försäljning. 1920 elektrifierades byn Avanäs. kaved. Man tog därmed tillvara spillet från sågning- Varje arbetsplats försågs nu med glödlampor. Övri­ en. Bakaveden slängdes ned i slänten utanför fabri­ ga funktioner drevs även i fortsättningen med andra ken. På vintern blev därför arbetet väldigt tung-

79 ser tvingades man till en omorganisering och ut­ byggnad. 1937 påbörjades därför en ombyggnad av K. KARLSSONS SKIDFABRIK den gamla fabriken. Den provisoriska delen med AVANÄS, HÄLLNÄS sågen inlemmades nu med fabriken för att ingå i den Rekommenderar sina tillverkningar al ordinarie arbetsprocessen. En ny såg sattes upp S K ID O R (O olika typer) o c h TILLBEHÖR några kilometer från skidfabriken. Torkfunktionen flyttades till en ny tork intill de rum där lokomobilen var placerad. Där kunde 2.500 par skidämnen torkas var fjortonde dag. 1938 byggdes fabriken till ytterli­ gare på den östra sidan - ett arbete som i huvudsak utfördes av fabrikens eget folk. Den totala fabriks- ytan blev nu 1.270 m2 inklusive de torkhus som Stort Lager Norrländskt Björkvirke. byggts med två torkugnar som hade en kapacitet på Enastående godt, omsorgsfullt arbete. Snabb expedition. 500 skidämnen vardera. F ab rik e n den äldsta och största i sitt slag i Sverige. Den kraftiga expansionen innebar att fabriken K abrilcatet 8 y ån ger prisbelönt. 1938 hade 35 man anställda året runt. Därmed var PRÖFVA, JÄMFÖR och DÖM! den en av landets största skidtillverkare. Kapacite­

Illustrerad priskurant sändes på begäran. ten var 1938-39 ca 25.000 skidpar/år. Under kriget uppgick produktionen till 40.000 par/år. För att kla­ ra detta utan en ökning av antalet anställda, var Annons i På Skidor 1910-1911. man tvungen att göra egna förbättringar och uppfin­ ningar som underlättade arbetet. Fabriken hade därför ett antal specialmaskiner, därav en som såga­ de skidämnets kanter, tog ur styrranden, putsade samt. Besvärligast var när klibbsnön frusit till is, då den samt formade skidans överdel. Den gick allmänt blev bakan väldigt svårhanterlig och den brann inte under namnet ”Helvetesmaskinen”. speciellt bra heller.” När Ingvar Karlsson övertog fabriken förändrade När lokomobilen anskaffats tog man bort ugnen, han rutinerna för råvaruinköpen. Stämplingar köp­ som var placerad på fabriksgolvet. Skidbrättningen tes upp i hela Västerbotten och ända ned till Hälsing­ fick då flyttas till en hemkonstruerad brättrumma land. Allt sågades i skogen. Kap fraktades till varje som drevs med vattenånga. awerkningsställe. Det kapade virket lades sedan Karl Karlsson omkom 1928 vid en olycka i fabri­ upp intill awerkningsplatsen, för att så småningom ken. Verksamheten övertogs då av sonen Ingvar, med järnväg eller lastbil fraktas till fabriken. 1938 som var en mycket duktig uppfinnare, administratör köptes 15.000 björkträd främst från länet. Under de och försäljare. Någon direkt ny inriktning fick inte första åren av andra världskriget hade råvarubeho- verksamheten med den nya ledningen. Driften gick vet stigit till ca 25.000 träd per år. Vid fabriken till­ vidare i gamla spår och med en säker kundkrets. verkades inte enbart skidor, här fanns också till­ Någon stor satsning på att försöka slå sig in på en verkning av skidvallan ”Ideal”, en tjärbaserad grund hårdnande tävlingsskidåkningsmarknaden med ex­ och kallvalla. empelvis limmade skidor gjordes aldrig. Efter andra världskrigets slut försvann de säkra År 1928 sysselsatte fabriken 15-20 man, men kundunderlag som fabriken hade haft under en lång antalet arbetare fördubblades under högsäsong. För följd av år. Eftersom inga nyinvesteringar hade att klara de toppar som uppstod och få ett effektivare gjorts i ny teknologi, tvingades man att lägga ned utnyttjande av lokaler, arbetskraft och övriga resur­ verksamheten 1946.

80 Svenska Skidmuseet

Svenska Skidmuseet öppnades för första gång­ en för publik 1928 i tornet till hoppbacken på Fiskartorpet i Stockholm. Det utvecklades till en etnologisk mönstersamling tack vare major Artur Zetterstens insats som skidforskare och intendent. På 1950-talet uppstod problem med lokal och tillsyn och på initiativ av Hans Holmlund, Bas­ tuträsk, överlämnades samlingen 1963 till Väs­ terbottens museum. En utställning iordning­ Foto Stellan Wengelin. ställdes i källaren till Lars Färgares, en bygg­ nad som vid den tiden var ny på området, flyttad från centrala staden när Umeås första höghus Mer att läsa om skidhistoria: skulle byggas intill Tegsbron. V ästerbotten 1964, s. 2-32 Tjugo år senare var det tack vare utbyggnad Rosander, Göran, U r skidans och snöskons av länsmuseet möjligt att bygga en ny basut­ h is to r ia V ästerbotten 1972, s. 164-166 ställning för Skidmuseet, Från stenåldern till Ludvigsson, Erik, Om Tegsnässkidan Stenm ark, där dess unika samlingar kunde få en Västerbotten 1982, s. 68-113 mer omfattande presentation. Bjömwall, Gunnar, V ästerbottniskt idrottsliv Här finns världens äldsta skida, Kalvträsk- Västerbotten 1984, Från stenåldern till Stenm ark skidan, och en del andra forntida skidor att be­ A rtiklar om: förhistoriska och m edeltida skidor, skidmakaren, hantverksmässig skidtillverk­ skåda. Här visas hand- och maskintillverkade ning, skidtyper, Ingvar Irdalen, skidmakare, skidor i studiesamlingen Skidstället, dekorera­ m askintillverkade skidor, skidstavar, skidbind- de skidor, bindningar, stavar, snöskor, vallatill­ ningar och skor, vallning, längdlöpning, bragd­ verkning m.m. Vidare kan besökaren ta del av medaljörer, backhoppning, utförsåkning och skididrottens historia i grenarna längdlöpning, skidlöpardräkter kring sekelskiftet. V ästerbotten 1993, s. 129-131 backhoppning och slalom. I en videohörna kan Åström, Kenneth, Skidan från Kalvträsk man se filmer om skidtillverkning och skidsport På Skidor, Årsbok för Föreningen för Skidlöpningens från äldre och modernare tid. främ jande i Sverige. Skidmuseets kafé är öppet under helgerna.

81 Nära n Under denna rubrik är korta notiser från länets hembygdsföreningar och museer välkomna. Program, projekt och initiativ är spännande och viktigt för andra att ta del av. Skicka notiser eller idéer för nästa häfte till redaktören senast den 20 januari 1996.

Vinterm öte i januari 1996 Hembygdsföreningar, som är anslutna till Väster­ sion om Hembygdens År 1996. Vad kommer hem­ bottens läns hembygdsförbund, kommer att inbju­ bygdsförbundet och hembygdsföreningarna i länet das till ett vintermöte på länsmuseet i Umeå i slutet att göra för att lyfta fram hembygdsrörelsen och av januari. På programmet står främst information utöka samarbetet med skolor och studieförbund? om SESAM-satsningen (se rutan nedan) och vilka Hur ska rikskampanjen med Nils Holgerssons resa i möjligheter denna erbjuder för hembygdsföreningar nutid märkas i vårt län? Allt detta och mer därtill och andra ägare av museisamlingar. kommer att dryftas. Välkomna! Vintermötet kommer vidare att innehålla en pre­ En särskild inbjudan med exakta tider och fast­ sentation av länsmuseets databas SOFIE (se Väster­ ställt program kommer att skickas direkt till hem­ botten 4/94 sid 73-75) samt information och diskus­ bygdsföreningarna före jul.

SESAM - öppna museisamlingarna kallas den personer, främst unga, arbete i tre år. Arbetena räddningsplan som nu startar för att bevara och ska efter ansökan fördelas över hela landet. öppna kulturskatterna i museerna och arkiven. SESAM presenterades under sommaren och Vårt gemensamma minne måste bevaras för första ansökningstillfället inföll i september. framtiden. Många hembygdsföreningar med föremålssam­ I de statliga museernas och länsmuseernas lingar hörde inför detta av sig till länsmuseet för samlingar finns cirka 38 miljoner föremål. att få klarhet i om även sådana kunde få del av Många av dessa är i dåligt skick. De behöver medlen. registreras, vårdas och konserveras för att göras Länsmuseet har hittills ingett en ansökan tillgängliga. Regeringen har avsatt 235 miljoner som bl.a. redovisar behov av medel till en inven­ kronor för att klara denna uppgift. En projekt­ tering av vårdbehovet hos andra samlingshålla- grupp har tagit fram förslaget på hur arbetet re än länsmuseet och Skellefteå museum. kan ske. Rapporten visar att det ger cirka 400 Nästa ansökningstillfälle är i mars 1996.

82 Skidlöpare från Norsjö Hembygdsfonden En skrift om de framgångsrika skidrännarna från Det är dags att söka stipendium ur Västerbott­ Norsjö-trakten,Norsjö, anrik skidlöparbygd, utkom ens Hembygdsfond för utdelning 1996. förra hösten. Den utgavs av Norsjö Skidlöparmu- Stipendier delas ut efter ansökan till hem- seum i samarbete med länsmuseet och beskriver bygdsfrämjande verksamhet såsom bok- och skidåkarnas uppväxtförhållanden, träningsmöjlig- broschyrutgivning, utställningsverksamhet heter och utrustning i början av seklet. och därmed jämförbar verksamhet, arkiv­ Tolv skidprofiler, däribland Henning Isaksson, forskning och fältarbete, inventeringsarbete, Ernst Alm, Mauritz Brännström och Martin Lund­ studieresor m.m. ström presenteras liksom deras tävlingsresultat i Ansökan ska, för att kunna behandlas av olika tävlingar. Västerbottens läns hembygdsförbund (VLH), Skriften kan köpas hos Norsjö skidlöparmuseum dessförinnan vara behandlad av hembygdsför­ och under SM-veckan 1996 även på länsmuseet i ening ansluten till länsförbundet. Ett yttrande Umeå. ISBN 91-630-3116-7. från föreningen måste närslutas ansökan. Styrelsen för VLH utser en eller flera stipen- diemottagare, och utdelning sker normalt vid VLH:s årsstämma i maj. Ansökan insändes senast 1 april 1996 till Västerbottens läns hembygdsförbund, n orsjö Box 6083, 906 03 Umeå. a n r ik skidlorarbygdM

N ytt från Folkrörelsearkivet Arkivinventeringen med anknytning till Burträsk­ bygden är klar. Sammanställningen blev på fem delar — fördelade på 906 föreningar - och finns på folkrörelsearkiven i Skellefteå och Umeå, Skellefteå museum, Burträsk bibliotek .

Sedan den 4 oktober arkivinventerar Stig-Henrik Viklund på halvtid igen. Den här gången gäller det Skellefteå stad och landskommun. skrift om Känner du till något föreningsarkiv, tag då kon­ takt med Viklund, tel 0910 - 880 05. Fän Norsjö Läm na gärna uppgifter om: - bildandetid, ev. reorganisering, ev. upphörandetid - bevarade arkivhandlingar och deras placering - annat intressant om föreningens verksamhet Man kan gärna få lämna in handlingar på Folk­ rörelsearkivet i Skellefteå. Julklappstips!

Västerbotten• under ett helt år! Du kan ge bort en prenumeration för 1996. Fyra temanum­ mer om västerbottnisk kultur och natur utkommer regel­ bundet under året. Tidskriften finns numera även som taltidning till samma pris. Se omslagets baksida för pris­ uppgifter. Ring genast till Hjördis Boman på distributionen, tele­ fon 090/17 18 03, och beställ ett presentkort, så skickar vi det omgående. Västerbotten genom tiderna Boken, som på ett lättöverskådligt sätt berättar om länets kulturmiljöer, ger inte bara en historisk översikt utan den fungerar också som ett uppslagsverk till vår kulturhistoria och som nyckel till tolkningen av kulturspåren. Vi får veta hur människorna har levt i Västerbotten från förhistorisk tid till nutid, hur man byggt och bott, hur man färdats, vilka kontakter man haft med omvärlden, vad centralmaktens påbud betytt för länets invånare och myc­ ket annat. Boken har skrivits av 16 författare, fackfolk inom olika ämnen på uppdrag av länsstyrelsens kulturmiljöfunktion och är utgiven av Västerbottens läns hembygdsförbund. ISBN 91-971050-3-1 Boken säljs hos länsmuseet, Skellefteå museum och i bokhandeln.

Sofiehems träsliperi En ny bok om pappersmasseindustrin på Sofiehem i Umeå har utkommit i höst. Den beskriver pappersmassetillverk- ning med tonvikt på mekanisk slipmassa, arbetsprocesser­ na i Sofiehemsfabriken och även arbetarnas liv utanför fabriken. Elva arbetare från den nedlagda fabriken har tillsam­ mans med projektledare Magdalena Tafvelin dokumente­ rat sin forna arbetsplats. Boken är utgiven av Västerbot­ tens läns hembygdsförbund. ISBN 91-971050-5-8 Boken säljs hos länsmuseet och i bokhandeln.

84 Utställningar I nästa n 28.10-7.1 Svensk grafiktriennal med Med anledning av Hembygdens Är 1996 presenteras Joseph Beuys gammalt och nytt arbete med hembygdsprojekt i Den svenska jurybedömda stora grafik­ årets första nummer. utställningen samt en specialutställning Sommarnumret kommer att ägnas arkitekten, med grafiska blad av den tyske konst­ slöjdaren och hantverkaren Bengt Lidström, som i nären Joseph Beuys (1921-1986). ett halvt sekel värnat om de västerbottniska traditio­ nerna. 20.1- Utställningar i anslutning till skid-SM 1996 21.1-8.4 Mats Caldeborg En konstnärlig installation 25.2-8.4 Gustaf Hallström på Kola-halvön åren 1908 och 1910.

Redaktionen uppmanar alla att börja skidträningen så tidigt som möjligt. Bilden, som finns i Skidmuseets samling i länsmuseets bildarkiv, visar den knepiga lappkastmetoden.

Innehåll FöreMålet Kalvträskloppet Bruno Lundström 50 Skidsportens tidiga historia i Västerbotten Klamath-pokalen Ivar Söderlind 2 - en länge bortglömd raritet Kenneth Åström 60 Mer att läsa 19 Brudkronan 64 Skid-SM i Västerbotten Västerbottens svenska skidmästare Lars Lindgren 20 Lars Lindgren och Ivar Söderlind 65 Harry Lindwall - skidfotograf SM 1996 program 73 Olle Carlsson 36 Västerbotten - ett län med Spår av igår skidtillverkartadition Lennart Forsberg 44 Kenneth Åström 74 Häggbladsloppet Svenska Skidmuseet 81 Lars Lindgren 49 Nära notiser 82 västerbotten# Tidskriften produceras av Västerbottens museum för Västerbottens läns hembygdsförbund

Tidskriften utkommer med Prenumeration: årets häften fyra nummer per år. häften i en bok Redaktionens adress: häften och bok Västerbottens museum, detta nummer Box 6083, 906 03 Umeå. OBS! Nyhet: Tel 090/17 18 00. Fax 090/77 90 00. Taltidning, årets häften