Skidor Först Användas I Alla Svenska Specialförbund Fastställdes 1906
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
t,mm Storrännare och I detta n Det har gått elva år sedan Svenska Skidmuseets många tävlingar med sin kamera, och är mästare till utställning ”Från stenåldern till Stenmark” invigdes en lång rad klassiska stilstudier. Några återges i i länsmuseet. Då ägnades ett nummer av tidskriften artikeln. Västerbotten åt samma tema. Bruno Lundström, f.d. rektor i Burträsk och med Nu - när det snart är dags för Skid-SM på Gamm- i arrangörsstaben sedan starten, berättar om Kalv- lia - är det naturligt att sammanfatta 1900-talets träskloppets historia - ett nu drygt fyrtioårigt lång tävlingsskidåkning och SM-historia i länet. lopp mellan Kalvträsk och Burträsk. Ivar Söderlind, universitetsadjunkt och ordfö Kenneth Åström, l:e antikvarie vid Västerbottens rande i Västerbottens friidrottsförbund, skriver om museum, presenterar praktpjäsen Klamath-pokalen hur tävlingsskidåkningen började vid sekelskiftet och dess historia samt beskriver den förr så vanliga och berättar om de första skidföreningarna i länet skidtillverkningen i länet. och deras verksamhet under de första decennierna. Lennart Forsberg, informatör vid UMDAC, Umeå Lars Lindgren, lärare och frilansjournalist, sam universitet, har tittat i dagspressen under tidigare manfattar händelserna under de fjorton Skid-SM SM och kåserar om intressanta detaljer omkring som arrangerats i länet och berättar om Häggblads- skidtävlandet. loppet. Dessutom presenterar Söderlind och Lind Många av de äldre bilderna finns i länsmuseets gren tillsammans alla västerbottniska storåkare som bildarkiv, i Skidmuseets samling. Där förvaras också blivit svenska skidmästare och genom åren nått även en del av Harry Lindwalls bilder. internationell berömmelse. De nyare bilderna har fotografen Janne Hellgren Olle Carlsson, i många år verksam som redaktör och fotografer vid Västerbottens Folkblad, Väster vid Västerbottens-Kuriren, tecknar ett porträtt av bottens-Kuriren samt Norra Västerbotten ställt till VK-fotografen Harry Lindwall. Denne har bevakat vårt förfogande, vilket vi tackar för. Västerbotten* Redigeras vid Västerbottens museum Rekvisitioner och prenumeration: Västerbottens läns hembygds i samarbete med Skellefteå museum. förbund, postgiro 6 26 22 - 6. Ansvarig utgivare: Anders Huggert, 090/17 18 04. Offsettryck: UTAB, Umeå 1995. ISSN 0346-4938. Redaktör: Britta M Lundgren, 090/17 18 02. Grafisk form: Petter Perstrand/Sätteri Petter. Omslagets framsida: Kalvträskloppet 1978. Foto Ulf Johansson, Prenumeration och distribution: Hjördis Boman, 090/17 18 03, Norra Västerbotten. och Lena Bertilsson, 090/17 18 05. Telefax 090/77 90 00. Redaktionens adress: Tidskriften Västerbotten, Västerbottens Baksidan: Skoltävlingar i Umeå i början av 1900-talet. Foto i museum, Box 6083, 906 03 Umeå. Telefon 090/17 18 00. Folkrörelsearkivet, Umeå. FöreMål Den unga publiken hejar fram skidåkarna vid målområdet på 120 under Umespelen i mars 1950. Foto Harry Lindwall. Skidtävlingar, vare sig det gällt Svenska Mästerska självkänslan och känna sig nöjd. ”Självtrons dyra pen, långlopp eller serietävlingar på lokal nivå, har droppar får man köpa i sitt eget väsens tysta bod” alltid haft sin intresserade publik. Den var fysiskt (Birger Sjöberg). Men blir dessutom andra förtjusta närvarande vid spåret, hejande och vrålande till förstärks definitivt effekten. Detta gäller inte bara åkarna på slutspurten. Efter TV's entré i hemmet för idrottsprestationer, utan även för kulturarbete. har åskådarmassorna vid stortävlingar minskat; Utställningar behöver reaktioner från sin publik, man kan istället sitta hemma i en skön fåtölj och i tidskrifter och böcker från sin läsekrets. rutan se löparna kämpa om topplaceringarna. Di Att förmedla enskildheter från historiens vida rektrapporter ges från olika delar av tävlingssträck- erfarenhetsfält kräver känsla för vad som är angelä an, något som radio- och TV-sändningarna gjort get att berätta i samtiden. Utställningsproducent- möjligt och som ökar spänningen. ens och redaktörens val är alltid subjektivt. Publi Prestationer är till stor del beroende av en publik ken är mottagare och domare. Säg vad ni tycker! Vi - stor eller liten. Om ingen bryr sig om vad man gör, vill bli påhejade* eller utbuade även i museerna - blir det svårare att motivera ansträngningen. Man känna att du läsare och tittare bryr dig! kan visserligen tävla med sig själv för att stärka Britta M Lundgren 1 Skidsportens tidiga historia i Västerbotten Ivar Söderlind Skidsporten i Västerbotten föddes för cirka hundra år sedan när de unga idrottsförening arna, ofta med läroverksungdomar som målgrupp, arrangerade skidtävlingar. Ivar Söder lind har, genom att gå igenom bl.a. föreningsprotokoll, årsböcker och länets dagspress under perioden 1880-1910, kunnat följa skididrottens utveckling i länet under denna tid och ger oss här glimtar av skidfärder, tävlingar och prisutdelningar. Några av de skidföreningar som fanns vid sekelskiftet presenteras också. De länstidningar som studerats är Umebladet, Westerbotten, Skellefteå Nya Tidning och Västerbottens-Kuriren. START Vid 30 km-loppet i Luleå under SM 1916 segrade Harald Johansson, Umeå. Foto i Västerbottens museum. 2 De första skidtävlingarna och Riksidrottsförbundets amatörbestämmelser för Som sportredskap började skidor först användas i alla svenska specialförbund fastställdes 1906. Där Norge omkring 1845, och regelbundna tävlingar ar framgår bl.a. att ”de penningpris, som erövras en rangerades där från 1866.1 Sverige anordnades den dast utgöra en ringa ersättning för hans omkostna första tävlingen i längdåkning på skidor 1879 i Bel der och ej ge honom vare sig inkomst el. biförtjänst.” levue, Stockholm inför 2.000 åskådare. Banans längd var endast 1.200 meter. Tre norrmän belade de Idrott och skidor i skolorna första tre platserna och segertiden var 14 minuter Före 1890 förekom bara spridda ansatser till organi och 30 sekunder. Sundsvall blev under denna tid ett serat idrottsliv i Västerbotten. Det utövades idrott i centrum för skidsport, där det från 1879 arrangera skolorna framför allt genom den obligatoriska skol des en rad skidtävlingar för skolungdom i backlöp gymnastiken i Per Henrik Lings anda. Redan 1836 ning utan stup. Längdlöpning på skidor anordnades förekom skolgymnastik i Umeå. Då fick trivialskolan där för första gången 1881, men sträckan var endast i staden (föregångare till läroverket) en gymnastik några hundra meter lång. De äldsta svenska skidlö- sal beräknad för högst 50 lärjungar. ”Den var 21 parcentra i övrigt är Luleå och Stockholm samt alnar lång, 14 alnar bred och 8 alnar hög. Den hade Arjeplog, Arvidsjaur och Jokkmokk, där såväl lappar blott en enda kakelugn och stod ej att värmas upp som nybyggare tävlade, ofta på distanser överstigan ordentligt, när det var kallt ute.” I skolorna förekom de fem mil. det tidigt även mindre skidtävlingar i ”längd- och backlöpning”. Vid backlöpningarna var det förbju Nordenskiöldtävlingen 1884 det att ha skidorna fastbundna, och stilen var det Den första stora skidtävlingen i Sverige (men utan ingen som brydde sig om. Det gällde endast att stå deltagande av västerbottningar) var Nordenskiöld efter stupet som lades där backen slutade, ofta en tävlingen den 3-4 april 1884, föranledd av forsk god bit in på slät mark. ningsresanden Adolf E. Nordenskiölds Grönlands expedition 1883, där lapska skidlöpare imponerat Skidor på programmet stort med sina långfärder på skidor (460 km utan På 1870- och 80-talen växte många frivilliga gym egentlig vila). För att bevisa lapparnas uthållighet nastikföreningar fram i Sverige. I februari 1881 bil på skidor lät Nordenskiöld påföljande år arrangera dades Umeå Gymnastikförening, med stor sannolik en tävling på sträckan Jokkmokk-Kvikkjokk-Jokk-het länets första egentliga idrottsförening och den mokk. Sträckan var 22 mil och 16 löpare startade i första föreningen i Västerbotten med (förutom gym vårföret. Först i mål med tiden 21 tim m ar 22 min var nastik) skidor på programmet. Tidigare fanns i länet ”Pawa Lasse” Nilsson-Tuorda (1847-1911) några ett antal skytteföreningar, där Umeå Skarpskytte skidlängder före Anders Rassa. Segraren fick 200 kr förening (bildad 1861) och Skellefteå Frivilliga i pris (motsvarade många månadslöner för en arbe Skarpskytteförening (bildad 1863) var pionjärer. tare!), andre man 150 kr och trean 100 kr! Norden Dessa skytteföreningar anordnade såväl sommar skiöldtävlingen blev upptakten till tävlingssport som vinter skjuttävlingar, men först från slutet av bland lappar och nybyggare i övre Norrland. Många 1890-talet förekom fältskjutningar på skidor. av de skidlopp som arrangerades fram till sekelskif Ett vanligt mönster i idrottens barndom i Sverige tet var mellan 6 och 9 mil långa, ibland ännu längre. och Västerbotten var att det först bildades special Seghet och uthållighet premierades före snabbhet klubbar som sedan tog upp fler grenar på sitt pro och teknik. Ofta utdelades stora penningpriser till gram, då medlemmarna intresserade sig för andra och med till skolungdomar. Vid denna tid skilde man idrotter. De tidiga gymnastikföreningarna fungera inte på amatörer och professionella. Svenska de ofta som inspirationskällor och rekryterings Idrottsförbundets första amatörstadgar kom 1895, underlag för andra idrottsgrenar. Mycket tyder på 3 Skidtävlingar för skol ungdom i Umeå vid seklets början. I bak grunden syns Stora Hotellet. Foto i Folk rörelsearkivet. att Umeå Gymnastikförening spelade en sådan roll i början kl 8 på morgonen efter en bana med start vid Umeå under 1880- och 90-talen, liksom Skellefteå stora bron, runt Ön och