Från Stenåldern Till Stenmark Om Skidor, Skidåkning Och Svenska Skidmuseet
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Västerbotten • Från Stenåldern till Stenmark Om skidor, skidåkning och Svenska Skidmuseet. I detta nummer Detta nummer har fått sitt tema med anledning av förklarar ett par hänvisningar i texterna till Erik att Svenska skidmuseets nya basutställning öppnats. Collinder som måste förefalla den uppmärksam Antikvarie Kennet Åström, som har ansvaret för me läsaren gåtfulla. Förhoppningsvis skall Col skidsamlingen, har planlagt numrets innehåll och linders text längre fram kunna tryckas separat, svarar tillsammans med Ove Norberg för de inle kanske inleda en särskild publikationsserie dande texterna, som närmast ansluter till utställ från skidmuseet. ningen och skidmuseets samlingar. Som särskild bilaga till häftet medföljer det tryck som utgavs Omslagsbilderna: till öppnandet och presenterar några av de intresThomas Wassberg vid VM i Holmenkollen 1982. santaste skidorna i utställningen. Foto Harry Lindvall, VK. Skididrottens historia tecknas i översiktliga artik lar av Lennart Forsberg, Vidar Martinell och Sven Deltagare vid en skidtävling i Särna 1908. Plex Pettersson. Illustrationerna är hämtade ur Barn brättar skidor. Hemavan 1951. Friluftsfrämjandets bildarkiv, som överförts till Foto Sture af Ekenstam. skidmuseet. I de fall då uppgift funnits om foto grafens namn, har detta angivits. Avsikten var att i häftet också nytrycka Erik SLÖJDSOMMAR 1984! Collinders uppsats »Skidlöpning», publicerad De traditionella slöjdkurserna är i år spridda över 1888 i Viktor Balcks »Illustrerad Idrottsbok», del hela länet och genomförs tillsammans med de 3. Uppsatsen var den första mera omfattande lokala hembygdsföreningarna: studien om skidans och skidåkningens historia Jörn 25-29/6 näverslöjd, Bjurholm 2-6/7 trä, och den är fortfarande mycket läsvärd. Emeller Nordmaling 2-6/7 lin, Dorotea 9-13/7 trä, Gamm- tid måste den p g a stoffets omfång utgå vid häf lia 25-29/6 tryck, färg, 2-6/7 rotslöjd. Program tets slutredigering - det blev ändå tjockt! Detta och anmälan genom hemslöjdskonsulenterna! Innehåll FÖRHISTORISKA OCH MEDELTIDA VALLNING 114 SKIDOR LÄNGDLÖPNING Kenneth Åström och Ove Norberg 82 Vidar Martinell 117 SKIDMAKAREN 89 BRAGDMEDALJÖRER 124 HANTVERKSMÄSSIG SKIDTILLVERKNING 90 BACKHOPPNING SKIDTYPER 95 Sven Plex Petersson 137 INGVAR IRDALEN, SKIDMAKARE UTFÖRSÅKNING Foto Sune Jonsson 101 Lennart Forsberg 145 MASKINTILLVERKADE SKIDOR 105 SKIDLÖPARDRÄKTER KRING SEKELSKIFTET 158 SKIDSTAVAR 108 SKIDBINDNINGAR OCH SKOR 111 Svenska Skidmuseet 1984 Den 8 april invigde Friluftsfrämjandets ordförande Gammlia, där den dock fört en undanskymd till Torsten Söderhorn Svenska skidmuseets nya bas varo. När en ny utställningsvåning byggdes över utställning i Västerbottens museum. Därmed inled folkrörelsearkivet fick länsmuseet möjlighet att des en ny epok i skidmuseets historia. presentera den unika skidsamlingen i en ny bas Skidmuseet öppnades första gången för publik utställning i museets huvudbyggnad. Här erbjuds 1928 i tornet till hoppbacken på Fiskartorpet i en ny utgångspunkt för samlingens vidare utveck Stockholm. Det utvecklades till en etnologisk ling. mönstersamling tack vare den insats major Artur I anslutning till skidutställningen finns »Tjukot- Zettersten gjorde som intendent och intensivt ka», en filialutställning från Etnografiska museet verksam skidforskare. När under 1950-talet pro Stockholm med material från Nordenskölds Ve- blem uppstod med lokal och tillsyn överlämnades ga-expedition 1878-80. Den presenterades vid samlingen - främst på initiativ av Hans Holmlund, invigningen av Karl Erik Larsson, Etnografiska Bastuträsk - till Västerbottens museum 1963. Den museets förre chef, som varit en ivrig tillskyndare ställdes provisoriskt ut i Lars Färgares källare på till utställningen i Umeå. 81 Förhistoriska och o Kenneth Aström • Ove Norberg Forskningsöversikt bindning och försök gjordes att ordna dem i en Från 1800-talets slut och några decennier framåt kronologisk serie med den enklaste som den äldsta. företogs många myr- och sjösänkningar. Det var i Skidtyperna kallades den arktiska, den södra, den samband med sådana arbeten och vanliga dikesgräv- skandiska och den bottniska typen. Vidare disku ningar som förhistoriska skidor påträffades. terades sambandet mellan skidan och snöskon och Det första dokumenterade fyndet är en skidspets deras respektive ursprung. Flera teorier fanns, bl a från Klöverfors, Byske, Västerbotten, insänd till en som härleder snöskon ur kinesiska sumpskor. Skellefteå museum 1891 av E Lundqvist, Klöver Enligt Gudmund Hatt hade snöskon utvecklats ur fors. sandalen, en tanke som tilltalade K B Wiklund. Han Under 1920-talet hade antalet skidfynd blivit så tyckte nämligen att snöskor och skidor var alltför stort att man börjat få ett underlag för teorier om olika i form för att ha ett gemensamt ursprung. skidans förhistoria. Han tänker sig därför på motsvarande sätt att den Språkforskaren/etnologen K B Wiklund skrev i skinnklädda skidan har uppkommit ur den »ludna Skidfrämjandets årsbok På Skidor 1926 den första vinterskon». Teorin om så skilda ursprung gör det artikeln om förhistoriska skidor. Inledningsvis cite enligt K B Wiklund meningslöst att spekulera om rar han den danske etnografen Gudmund Hatt: vad som var först — skidan eller snöskon. Andra »Några etnologer vilja gärna föreställa sig, att kul forskare åter hävdade att snöskon, på grund av sin turfenomen av samma slag, som förekomma i olika större utbredning, måste vara äldst. trakter, ha lokalt och sinsemellan oberoende ur Efter nästan två decenniers skidforskning utkom sprung. Andra åter ha en naturlig obenägenhet mot det stora verket »Finds of Skis from Prehistoric att antaga dylika lokala, sinsemellan oberoende ur Time in Swedish Bogs and Marshes». Det inleds sprung och föredraga att söka efter kulturcentra med ett stort kulturhistoriskt avsnitt författat av och efter de vägar, längs vilka en överflyttning av Gösta Berg. Två geologer, Erik Granlund och Gösta kulturfenomen från en trakt till en annan ägt rum. Lundqvist, redovisar de pollenanalytiska datering .. när vi finna ett visst kulturelement utbrett över arna och en fyndkatalog är sammanställd av Artur en större, sammanhängande yta, ha vi både rätt och Zettersten. Boken kom ut i två upplagor, 1941 och skyldighet att söka efter ett centrum, där det upp 1950. Efter detta storverk publicerades endast ett kommit.» fåtal artiklar under 1950- och 1960-talen. Ett för K B Wiklund och hans efterföljare inom skid- sök att gå vidare gjorde Ernst Manker i en artikel i forskningen hade samma inställning som G Hatt Fornvännen 1971. Han föreslår där en ny gruppe och sökte därför efter ett skidans urhem och disku ring av skidtyperna, som bygger på konstruktions- terade spridningsvägarna därifrån över den eurasis- detaljer — fotplattan i kombination med undersi ka kontinenten. dans utformning. Han urskiljer följande typer: De som förde skidforskningen vidare i Sverige A med 4 vertikala hål genom skidan för bind var framför allt Gösta Berg, Ernst Manker och ning, tidigare arktisk typ (Kalvträskfyndet). Artur Zettersten. I Norge gjorde Nils Lid stora in B med utsparade sidolister som inramar fotstö satser och i Finland Toivo Itkonen. det, tidigare södra typen (Riihimäki- och Skidorna indelades i olika grupper efter typen av Viitasaari-fy nden). 82 Ci med upphöjd och indragen fotplatta med ver vändes i. Under 1800-talet fanns i Norrland en tikalt öglehål, utan ränna mångfald skidformer — de flesta utformade för en C2 med samma fotplatta men med en ränna speciell användning: hårda tjurvedsskidor för skar- C3 med samma fotplatta men med två eller tre före, s k bredannare för lössnöföre, vackert ornera- rännor de högtidsskidor och oliklånga skidor för jakt med C4 med samma fotplatta men med sidolister på spjutstav. Dessa väsensskilda skidor har alla upp undersidan. höjd, indragen fotplatta och skulle enligt den gäng C1 -C3 kallades tidigare den bottniska typen och se typologiska synen tillhöra den bottniska typen! C4 den skandiska typen. Troligt är att även de människor som använt de Ernst Manker efterlämnade vid sin död 1972 ett forntida skidorna på motsvarande sätt hade flera bokmanuskript om fornskidor, vilket ännu ej redi skidor för olika behov och fören. gerats och utgivits. En annan brist i hittillsvarande skidstudier är att Den kulturhistoriska forskningen var vid den tid ingen intresserat sig för hur skidämnet är uttaget ur då studiet av förhistoriska skidor började, starkt stocken, dvs hur vedens årsringar ligger i förhållan präglad av spridningsteorier och tankar om ett ur de till glidytan, parallellt eller i rät vinkel. hem för skilda kulturelement — en kulturens vagga. Dels är det intressant att två olika tillverknings- Gudmund Hatts och K B Wiklunds uttalanden och principer funnits samtidigt och dels har skidorna våghalsiga hypoteser om snöskons och skidans ur förslitits olika. Ett studium av dessa två egenskaper sprung och utveckling belyser detta. hos materialet skulle kanske kasta nytt ljus över Ett problem med denna typ av spekulerande är problemet med konvex eller plan undersida. att slutsatserna i så hög grad beror på vilka form I det följande skall vi nöja oss med att redovisa egenskaper man väljer som utgångspunkt. Några skidors och snöskors faktiska utbredning, samt an finska forskare har t ex intresserat sig för skidans tyda de C 14-daterade skidornas miljöbakgrund. undersida och styrrännans utformning och de kom Samtliga åldersangivelser på dessa skidor är kalibre mer på det sättet fram till helt andra »släktband» rade, dvs justerade, C14-värden. Det