Diskutabelt Förslag Till Ny Psalmbok

GUNNAR HILLERDAL:

Diskutabelt förslag till ny psalmbok

1987 tidigast får vi en ny psalmbok. Det Så har, efter mer än femton års arbete, är en historisk händelse: bara tre gånger 1969 års psalmkommitte framlagt sina tidigare har det hänt sen landet blev digra slutbetänkanden! Den som vill stu kristet! Gunnar Hillerdal, som under dera hur vår nya psalmbok är tänkt kan lång tid följt arbetet som pågått sedan anskaffa tre böcker med huvudtiteln /969, presenterar här psalmkommittens "Den svenska psalmboken" utgivna av slutbetänkande. Han framför emellertid civildepartementet - vi har ju en stats också väsentlig kritik: en ytterligare kyrka! - i serien "Statens offentliga ut granskning bör göras innanfJärde redningar" (SOU 1985: 16-18). rikspsalmboken går i tryck! Låt mig säga från början: psalmkom mitten har arbetat träget och på senare tid kämpat tappert trots motstånd och utifrån kommande kritik, som emellanåt varit ganska illvillig. Motsättningarna gäller framför allt förslagen att bearbeta och så att säga friska upp till modern svenska äldre psalmtexter. Diskussionen har också gällt och bör nog också före beslut fortsätta kring den litterära halten av en rad nyskrivna psalmtexter. Så har församlingar reagerat mot svåra nya melodier satta till provsamlingarna "Psalmer och visor", som i två omgång• ar, 1976 och 1982, sänts ut som proviso riska supplement till nu gällande psalm bok av 1937.

Psalmboken som bruksvara 1969 års psalmkommitte, som under se nare år letts av förre lundabiskopen Olle Nivenius, har i tidigare utredningstryck hårt lanserat tanken att psalmboken skall vara en "bruksvara", dvs rätt och slätt innehålla psalmer som kan användas. Därför bör tidigare texter som i prakti ken aldrig nyttjats under senare tid - antingen det beror på underliga texter eller osångbara melodier - rensas ut. Teol dr Gunnar Hillerdal är rektor för Eller också måste de bearbetas så att de Växjö Katedralskola. på nytt kan brukas! För den som besinnar att psalmboken 401

faktiskt är avsedd att användas för ka kristenheten i stats- eller folkkyrkan å gudstjänständamål, inte som litterär an ena sidan, de nya frikyrkorna (Svenska tologi, ter sig grundtesen oantastlig. En missionsförbundet, Metodistkyrkan, annan fråga är hur den tillämpas. Frälsningsarmen med en utbrytargrupp Få eller inga invändningar kan nog re Svenska Frälsningsarmen, rader av bap sas mot den ganska drastiska utrensning tistiska samfund, Svenska Alliansmis en av äldre psalmer. Inte mindre än 253 sionen osv) å den andra. Också den före lås nu helt försvinna. Psalmkom kristna sången fick olika tungor. Delvis mitten har genomfört vad man kunde är problemen kuriösa. Flera kända kalla en liten kyrklig SIFO-undersökning psalmer eller hymner förekommer i de för att känna sig säker. Rättare sagt, med olika samfundens psalm- eller sång• hjälp av statistiska centralbyrån har un böcker med olika antal verser, ibland derlag inskaffats för bedömning av vilka med lite avvikande texter. En ny frikyrk texter som lämpligen kunde utgå. lig sångskatt tillkom och accepterades Genom att så många äldre psalmer för• till mycket ringa del eller inte alls i 1937 svinner skapas också utrymme för nya års psalmbok. På frikyrkligt håll upp texter. Det skall vara en psalmbok i ti täckte man viktiga texter och melodier den: vår tid diktare ska få en chans att som användes av stora kyrkor på andra komma med. Tvivelsutan har kommitten håll i världen. också i det hänseendet varit framgångs• Nu, i den nya ekumenikens tid , som rik, måhända i ett avseende somjag åter• också är radions och televisionens, kommer till i övermått. borde vi väl ha en gemensam psalmbok? Psalmen som "bruksvara" förutsätter I slutskedet fick 1969 års psalmkommitte ock å utrymme för användning vid sär• uppdraget att jämka samman ett slutbe skilda tillfällen: dop, vigsel o v. En rad tänkande med ett urval som gjordes pa nya psalmtexter har tillkommit mer eller rallellt inom "Sampsalm", en arbets mindre på beställning. Till de mera dis grupp tillsatt av femton fria samfund. kutabla, som inte prövats i "Psalmer och Men ekumeniken är ingen lätt sak att visor" , hör en rad visor - i varje fall har förverkliga. I slutbetänkandet har 1969 jag svårt att kalla dem psalmer - för års psalmkommitte föreslagit följande barn. Också därtill återkommer jag ne lösning. Den nya psalmboken får en förs• dan. ta del med 325 nummer gemensamma med flertalet kristna samfunds sång• böcker. Så fortsätter man med en annan En ekumenisk psalmbok? grupp, nr 326-722, som bara kan godtas Psalmkommitten som redovisat sina av svenska kyrkan. principer för kyrkomötet och arbetat vi Det är bra med ekumenik, men resul dare på dess särskilda uppdrag har fått tatet är verkligen inte invändningsfritt. tilläggsdirektiv som inte varit särskilt lätt Med en kanske lite illvillig bild får vi ett att bygga på och i praktiken klara ut. psalmernas A- och B-lag. Gamla Luther Det gäller vår "hemmaekumenik". psalmen "Gud trefaldig, stå oss bi" 1800-talsväckelsen klöv inte bara svens- hamnar t ex trots att alla kristna samfund 402

bekänner den treenige Guden i avdel I ett tidigare betänkande, ägnat en re ningen specifik för svenska kyrkan. dogörelse för de principer som 1969 års Samma öde beskärs en rad välkända psalmkommitte ville göra till sina, morgon- och aftonpsalmer, nio psalmer gjordes räkningen upp med " den wal under rubriken "Förtröstan- trygghet", linska psalmboken". Den kom i original fjorton till temat " Vaksamhet- kamp 1819, den andra rikspsalmboken efter prövning" osv. det första stora försöket 1695. Wallin do En aspekt på psalmboken som bruks minerade helt den andra psalmboken. vara är att den skall vara lätt att begagna. Han skrev mängder av egna nya Nu skall vi , om psalmkommitten får som psalmer, och han bearbetade flitigt de den vill , till råga på allt ha en tredje del äldre texterna som han inte godtog. med numren 723-791. Den skall inne Hans stilideal var det högtidliga. ''Ack, hålla psalmer och melodier som bör vara Herre Jesus, hör min röst/Gör dig ett under utprovning. Där återkommer ru tempel i mitt bröst' '. Så översatte han en brikerna "Fader, Son och Ande", "kyr luthertext där det i originalet stod "Bett koåret", "dagens tider" osv. Här har vi , lein", en liten hemmasäng och inte alls skulle jag som kritiker vilja säga, psal ett kyrkans tempel! mernas C-lag. Psalmkommitten deklarerade att en Den ekumeniska frågan måste lösas. enda man inte borde få dominera psalm Men p s a l m n u m r e r i n g e n kan inte boken med många texter och sitt stil vara avgörande. Det är viktigare för ideal. Ännu i 1937 års psalmbok domine svenska kyrkan att få en vettig uppställ• rade J O Wallin. Nu skulle fältet vara ning på sin egen kommande psalmbok. mera fritt! Alla psalmer under " Dagens och årets tider" bör t ex finnas på ett ställe. Kvantitativt dominerar nu stället Anders Frostensson. Frostenssons psalmbok i stf Wallins? Den nya psalmboken får, om inte en översyn göres i slutskedet efter beslut av Kommitterade har fallit på eget grepp. 1986 års kyrkomöte, en svår "frostens Kvantitativt dominerar nu i stället An sonsk" slagsida. ders Frostensson. Det är lätt att visa ge Jag kommer nu till en punkt där jag vill nom statistik. Jag har gjort en uppställ• framföra en mycket bestämd kritik. Det ning som knyter an till vad jag ovan kal är i och för sig bra att utrymme skapats lat avdelningarna A, B och C (alltså den för nydiktning i den kommande riks ekumeniska delen 1-325, svenska kyr psalmboken. Men det är definitivt inte kans egen 326-722 och provpsalmerna alls bra att den domineras av en enda 723-791). Första siffergruppen avser nutida psalmdiktare, Anders Frostens originaltexter, den andra gjorda bearbet son, och av det stilideal han skapat och ningar eller översättningar: - så menar jag - efterhand själv prakti serat med allt lättare hand. 403

l A B c Nr 1-325 Nr 326-722 Nr 723-791 Anders Frostensson ...... 23+33 32+66 10+5 l Johan Olof Wallin ...... 14+23 26+22 Britt G Hallqvist ...... 8+37 10+43 3+3 Olov Hartman ...... 7+4 12+10 2+1 Martin Luther ...... 6+2 7+2 Lina Sandell-Berg ...... 13+1 J A Eklund ...... 4+8 2+9 Natanael Beskow ...... 5+3 4+5 Jesper Svedberg ...... 2+6 3+5 Frans Mikael Franzen ...... 5+1 5+2 Då har jag bortsett från två nu levande de presentera en tilläggslista på författa• professorer och poeter som främst ägnat re som får med lägst sex originalpsalmer sig åt bearbetningar: Karl Gustaf Hilde och alltså kan göra i vmje fall J A Eklund brand och Jan Arvid Hellström. och Jesper Svedberg rangen stridig: Vi kan emellertid förslagsvis omgåen- Bo Setterlind ...... 6+0 3+1 Johan Ludvig Runeberg ...... 6+0 2+1 N F S Grundtvig ...... 5+0 5+0 Paul Nilsson ...... : 5+1 2+0 Haquin Spegel ...... 2+1 5+1 Svein Ellingsen ...... 2+0 7+0 Margareta Melin ...... 6+0 Utanför denna kompletta lista faller då lius och Emil Liedgren. bl a Samuel Hedborn, Zacharias Tope-

När Anders Frostensson är som bäst Mycket folk kring Jesus var skriver han genialt enkelt. "Jesus från Hela dan de stannat kvar. Nasaret går här fram/än som i gången tid/ Stora gåvor, himmelsk makt. Gud i Jesu händer lagt löser ur vanmakt, ur synd och skam/ skänker sin kraft och frid". Advents Det är brödbespisningsundret Fros psalmen som kom med redan 1937 har tensson skildrar i psalmen eller visan blivit oerhört älskad och är ett utmärkt som hela tiden har samma omkväde. exempel. Senare har emellertid Fros Men efterhand som skildringen fortskri tensson inspirerat - i vatje fall är det der tar sig Frostensson nya poetiska fri han som främst praktiserar ett nytt lätt• heter. Andra versen lyder: "Många tu sammare grepp - psalmer utan rim. El sen - skaffa framibröd åt alla, den som ler rättare sagt med assonanser, halvrim. kan!" Vers 3 använder han en onaturlig Han tillåter sig också att växla mellan ordföljd och får ett rim: rim och assonans. En psalm eller visa för fastetiden är ett belysande exempel. Där Kornbröd fem och fiskar två står i första strofen (nr 452 i förslaget): får han av en pojke då 404

I sjätte versen ska vi läsa eller sjunga Vi sätter oss i ringen en text med svag assonans: och tar varann i hand Vi är en massa syskon Det finns plats för allihop som tycker om varann Himlen tak och marken bord För Gud är allas pappa och jorden är vårt bo Och vi är vän med alla Ska vi ha det så i psalmboken med på jorden, må ni tro gamla stolta traditioner från Franzen, Runeberg, Wallin och andra? Jag vill för Det är faktiskt inte någon felskrift i både den kommande psalmbokens och texten i näst sista raden. Ska vi godta "vi för Anders Frostenssons skull säga: är vän" som språklig nymodighet i stryk rätt kraftigt bland Frostenssons psalmboken? egna psalmer, behåll de bästa! Jag förmenar nog att kyrkomötet bör tänka om. Utge ett supplement med bi belvisor och visor för barn, ett häfte som Tveksamma bibelvisor och barnpsalmer lätt kan revideras! Under de senaste decennierna har vi fått många - somliga bra, många ytliga - bibelvisor eller sånger kring bibelmotiv. Räcker inte 600? De har betytt mycket för den unga gene 1937 års psalmbok innehåller 600 rationen. Vår tidigare psalmbok har varit psalmer jämte några läsepsalmer. Enligt tung till innehållet, och jag tillstyrker för min åsikt skulle den kommande riks min del att den lättas upp. psalmboken få en bättre kvalitet om man Frågan är emellertid hur långt man beslöt göra ett urval bland slutbetänkan skall gå. Hur många av de nu populära dets texter. sångtexterna och melodierna står sig? Att sjunga in en ny psalmbok tar tid . Psalmboken som nu revideras skall väl Kyrkomötet har accepterat ett förslag kunna användas i åtminstone femtio år, från "psalmsakkunniga" om fortsatt ar om världen består? bete i den meningen, att tredje delen (nr Dessa reflexioner gör jag också med 723 och följande, dem jag kallade "psal tanke på barnpsalmerna eller visorna för mernas C-lag") skall vara föremål för barn (jag har lite svårt att kalla dem utprövning och senare kunna bytas ut psalmer). Bland alldeles nya psalmdik mot andra nyskrivna texter. Det är gott tare dyker nu i slutskedet Margareta Me och väl om våra diktare fortsätter. Men i lin upp med flera nummer. Hennes namn ett första skede, åtminstone fram till när förekom inte i något av psalmbokstilläg• mare år 2000, borde det räcka med de gen. Det är emellertid i flera fall fråga om nya psalmer som finns med i psalmbo mycket kända och spelade sånger med kens första båda delar. Inte ens separat lättsamma melodier av Lars Åke Lund bör vi på ett decennium ha ett tilläggs berg. T ex 603: häfte! Jag är av den åsikten, att antalet psalmer kunde minskas till samma antal __,..,__ ·- ~ - -

405

som 1937 års. Tag bort i första hand "lät• ligion är också lite mystik. Jesse smakar tare" gods, psalmer som växlar mellan bra på tungan i jultid! hel- och halvrim eller med dåligt genom Kan man inte ha en liten textförklaring förd assonans! En från psalmkommitten någonstans? Behåll Je se och skriv en skild referensgrupp bestående av exem fotnot! Regeln kan vara bra, men gör pelvis ett par goda författare och littera några undantag! Då blir det också bättre turkritiker kunde få säga sin mening om poesi ibland. psalmtexter som är nya och "poäng• sätta" dem vad gäller litterär halt. För en hög sådan vill vi väl alla ha i fjärde riks psalmboken, även om den skall vara en Historien om "Fädernas kyrka" bruksvara? Eller säg: just därför! Psalm 169 i 1937 års psalmbok är " Fä• dernas kyrka". Vi som är lite äldre minns nog hur entusiastiskt den sjöngs under andra världskriget. Uppenbarligen Vad ska vi göra med Jesse? därför att den i en svår tid samlade våra " Det är en ros utsprungen/ av Jesse rot nationella känslor. och stam" . Så sjunger vi i en av våra Nu för tiden, i ekumenikens och inter mest älskade julpsalmer. nationalismens epok, känns den inte på Psalmen, närmare bestämt ordet samma sätt. " Allt fick sin vigning i kyr " J esse" , ställer på sin spets frågan om kans famn", böljar andra versen. Bland en psalm måste vara begriplig. Psalm det som sedan räknas upp står: " Käm• kommitten resonerar ungefär som över• parnas färd till den sista hamn/ fanan och sättarna av Bibeln. De ord som skall an konungaskruden." I tredje versen skall vändas måste Medel-Svensson kunna man sjunga om " manlig och kristen tro" förstå. Men inte ens lärda akademiker - ett fall för jämställdhetsombudsman• brukar klara kuggfrågan: "Vem är nen? Verserna 5 och 6 gäller vår historia Jesse?" Någon svarar "Jesus" men blir och där står bl a: " Ännu ur fängelsets snart generad inför uppgiften om man natt och kvalm/ Ljöd genom gallret en begär vidare texttolkning. kämpes psalm; l Det var en svensk som Jesse är gammalsvenska för Bibelns satt fången". Då är vi tillbaka till Karl Isai , kung Davids far. Psalmkommitte XII: s dagar och nästan ända borta i Sibi rade resignerar inför den pedagogiska rien, förefaller det. svårigheter och skriver nu: "Det är en 1969 års psalmkommitte gick bet på ros ursprungen/ av D a v i d s rot och uppgiften att göra om psalmen. Man kan stam" . Sakligt går det bra, eftersom Je också säga att den var ett testfall: hur sus skulle födas i "Davids stad" och långt får man ändra i texters innehåll? vara av "Davids ätt". Förbättra svenskan är en sak, revidera Jag måste i principfrågan ge psalm en nationalistisk text å den pekar i helt kommitten rätt men reagerar ändå. Jag annan riktning är en annan. Psalmkom har testat med åtskilliga, som helt enkelt mittens sekreterare gjorde ett inte oävet blir ledsna över förslaget till ändring. Re- försök och borde inte klandras eftersom 406

han arbetade på uppdrag. Men reak tidigt och med kraft framförde krav på en tionen lät inte vänta på sig. psalmboksrevision. Han har skrivit flera Till slut stupade hela striden på lagen vackra sångbara texter. om upphovsmannarätten. Arvingarna till Den som vill veta mer om de nya J A Eklund, psalmens författare, inlade psalmförfattarna kan förslagsvis läsa en ett veto. Vad skulle då 1969 års psalm liten bok, somjag skrev efter tillkomsten kommitte göra? I valet mellan egna prin av "Psalmer och visor 1982". Den heter ciper och trycket från opinionen gav Olle "En ny sång vill jag sjunga" (Proprius Nivenius och hans arbetskamrater tappt. förlag) - titeln efter ett psaltarcitat - "Fädernas kyrka" finns alltså oföränd• och porträtterar åtskilliga av de nya rad kvar, dock förvisad till psalmbokens "psalmisterna". andra del. Det är givetvis otänkbart att de fria samfunden skulle acceptera den na stats- och folkkyrkopsalm, fortfaran de älskad av en minoritet. Men i framti Kerstin Aner och Arne H Lind den förmodligen oanvändbar enligt de gren borde använts mera av flestas åsikt. psalmkommitten.

Nya psalmförfattare När jag summerar vill jag uttryckligen Låt mig emellertid här peka på två konstatera att psalmboksförslaget vad som enligt min mening borde använts man än vill säga kritiskt innebär en härlig mera av psalmkommitten. Båda hör till förnyelse! Vid sidan av Anders Fros våra märkligaste kristna tänkare och för• tensson, som fått - det vidhåller jag - fattare just nu, Kerstin Aner och Arne H alldeles för stort inflytande lägger man Lindgren. märke till bidrag från flera samtida för• Kerstin Aner, välkänd mångårig leda fattare. mot av Sveriges riksdag, har i förslaget Tungt ibland, alltid med rika bibliska som det nu ligger endast en original associationer, skrev Olov Hartman, sig psalm, nr 27. Det är en märklig psalm tunastiftelsens mångårige föreståndare. som förnyar vår gudsbild. Något av kos Han står för åtskilliga nya psalmer. De mos storhet klingar med i de två första balanserar det nya i mångas ögon alltför verserna. Psalmen står under avsnittet lättviktiga stilidealet som utmärker inte "Fader, Son och Ande" och psalmkom bara Frostensson. Britt G Hallquist, mitterades underrubrik "Gud vår Skapa känd för dikter, texter om barn och över• re och Fader''. Men Kerstin An er vågar i sättningar, har en alldeles egen profil och en ny tid i tredje versen bilden av Gud står ändå på den frostenssonska flygeln. som vår mor: Några original av hennes hand uttrycker stor innerlighet. Bo Setterlind, välkänd poet som kan konsten att marknadsföra sig i skilda media, var en av dem som 407

Du är större än mitt hjärta, 2 Mig blir aldrig svaret givet, du som allting kan och vet, Vintergatans lösenord, du som har i dina händer den materias namn är okänt Vintergatans hemlighet, av vars kraft jag själv är gjord du som skapade atomen, och jag famlar med min kärlek - du som sprängde solens skal, som jag famlar med mitt vett - världen, den omätligt djupa, blint jag måste tro på livet mäter du med lag och tal och på dig som ingen sett

3 Dagen dör och mörkret stiger. Jag är ensam, du är stor. Om du talar eller tiger är du nära som en mor. Ej på mina svaga böner eller tvivel vilar du , som är större än mitt hjärta, som är evig; som är nu

Arne H Lindgren, som slog igenom som Psalmens uppbyggnad visar en fast kom författare med den märkliga "Svart dag position som ändå avviker från traditio bok" (redovisande svåra år under alko nell. De tre verserna hör ihop och måste holen fångenskap) , har skrivit romaner, användas tillsammans. Då växer psal dramatik, kyrkospel och diktsamlingar i men till en grandios final i tredje versen snabb följd under senare år. Han får i med anspelning på blodsoffret på Gol förslaget till ny psalmbok med tre texter. gata och budskapet om liv som ljuder på Kom ihåg hans tidigare bakgrund vid läs• nytt: ningen av nr 208, " Det tänds ett ljus"!

Det tänds ett ljus 2 Det föds en kraft i sorgens mörka gömma i dödens bittra närhet Det hörs ett ord Det hörs en sång i gråtens slutna rum när rösten blivit stum Det är i det nya livets stämma, Det är det nya livets stämma, Guds kärleks evangelium Guds kärleks evangelium

3 Det finns en makt i korsets röda skugga. Det går ett bud från gravens tomma rum. Det är det nya livets stämma, Guds kärleks evangelium. 408

Roland Forsberg har satt musiken både På den sista avgörande punkten villjag till Kerstin Aners psalm och till Arne H gå längre än vad 1969 års psalmkommitte Lindgrens. Han är en av de betydande mera blygsamt föreslår. De tänker sig att nya kompositörerna när det gäller församlingarna lokalt skall avgöra om psalmer och hymner. den nya skall ersätta den gamla från 1937 eller om den fortfarande skall gälla. Det vore för det första mycket opraktiskt: Till slut ... ska vi under lång tid ha två olika psalm Psalmkommitten har, låt mig ändå säga böcker? (Eller tre eller fyra, eftersom vi det allra sist, gjort ett gott arbete. Dess också fått de båda komplementen uppgift bör nu vara fullbordad. "Psalmer och visor" från 1976 och 1982 Det är dags att vi får den fjärde riks som nu används i många församlingar). psalmboken. Men låt en annan grupp - Ska vi göra allvar av ekumeniken måste så vill jag föreslå kyrkomötet - arbeta en ny psalmbok bli ett obligatorium för under ett halvår med uppgiften att göra svenska kyrkan åtminstone från 1990! en sista översyn! Låt oss sedan till slut få Det kan ju ta ett par år att anskaffa och en enhetligt redigerad psalmbok med un bölja med den nya .. . gefär 600 psalmer! Förresten finns det psalmer i den gam Översynen borde göras hösten 1986 la som är en ren skandal att ha kvar, t ex och våren 1987 efter beslut samma år vid 88 med klart antisemitisk tendens. Så kyrkomötet. Sedan kan 1987 års kyrko psalmboken behöver verkligen refor möte formellt fatta beslut om införande meras! av den nya psalmboken.