GUNNAR HILLERDAL: Diskutabelt förslag till ny psalmbok 1987 tidigast får vi en ny psalmbok. Det Så har, efter mer än femton års arbete, är en historisk händelse: bara tre gånger 1969 års psalmkommitte framlagt sina tidigare har det hänt sen landet blev digra slutbetänkanden! Den som vill stu­ kristet! Gunnar Hillerdal, som under dera hur vår nya psalmbok är tänkt kan lång tid följt arbetet som pågått sedan anskaffa tre böcker med huvudtiteln /969, presenterar här psalmkommittens "Den svenska psalmboken" utgivna av slutbetänkande. Han framför emellertid civildepartementet - vi har ju en stats­ också väsentlig kritik: en ytterligare kyrka! - i serien "Statens offentliga ut­ granskning bör göras innanfJärde redningar" (SOU 1985: 16-18). rikspsalmboken går i tryck! Låt mig säga från början: psalmkom­ mitten har arbetat träget och på senare tid kämpat tappert trots motstånd och utifrån kommande kritik, som emellanåt varit ganska illvillig. Motsättningarna gäller framför allt förslagen att bearbeta och så att säga friska upp till modern svenska äldre psalmtexter. Diskussionen har också gällt och bör nog också före beslut fortsätta kring den litterära halten av en rad nyskrivna psalmtexter. Så har församlingar reagerat mot svåra nya melodier satta till provsamlingarna "Psalmer och visor", som i två omgång• ar, 1976 och 1982, sänts ut som proviso­ riska supplement till nu gällande psalm­ bok av 1937. Psalmboken som bruksvara 1969 års psalmkommitte, som under se­ nare år letts av förre lundabiskopen Olle Nivenius, har i tidigare utredningstryck hårt lanserat tanken att psalmboken skall vara en "bruksvara", dvs rätt och slätt innehålla psalmer som kan användas. Därför bör tidigare texter som i prakti­ ken aldrig nyttjats under senare tid - antingen det beror på underliga texter eller osångbara melodier - rensas ut. Teol dr Gunnar Hillerdal är rektor för Eller också måste de bearbetas så att de Växjö Katedralskola. på nytt kan brukas! För den som besinnar att psalmboken 401 faktiskt är avsedd att användas för ka kristenheten i stats- eller folkkyrkan å gudstjänständamål, inte som litterär an­ ena sidan, de nya frikyrkorna (Svenska tologi, ter sig grundtesen oantastlig. En missionsförbundet, Metodistkyrkan, annan fråga är hur den tillämpas. Frälsningsarmen med en utbrytargrupp Få eller inga invändningar kan nog re­ Svenska Frälsningsarmen, rader av bap­ sas mot den ganska drastiska utrensning­ tistiska samfund, Svenska Alliansmis­ en av äldre psalmer. Inte mindre än 253 sionen osv) å den andra. Också den före lås nu helt försvinna. Psalmkom­ kristna sången fick olika tungor. Delvis mitten har genomfört vad man kunde är problemen kuriösa. Flera kända kalla en liten kyrklig SIFO-undersökning psalmer eller hymner förekommer i de för att känna sig säker. Rättare sagt, med olika samfundens psalm- eller sång• hjälp av statistiska centralbyrån har un­ böcker med olika antal verser, ibland derlag inskaffats för bedömning av vilka med lite avvikande texter. En ny frikyrk­ texter som lämpligen kunde utgå. lig sångskatt tillkom och accepterades Genom att så många äldre psalmer för• till mycket ringa del eller inte alls i 1937 svinner skapas också utrymme för nya års psalmbok. På frikyrkligt håll upp­ texter. Det skall vara en psalmbok i ti­ täckte man viktiga texter och melodier den: vår tid diktare ska få en chans att som användes av stora kyrkor på andra komma med. Tvivelsutan har kommitten håll i världen. också i det hänseendet varit framgångs• Nu, i den nya ekumenikens tid , som rik, måhända i ett avseende somjag åter• också är radions och televisionens, kommer till i övermått. borde vi väl ha en gemensam psalmbok? Psalmen som "bruksvara" förutsätter I slutskedet fick 1969 års psalmkommitte ock å utrymme för användning vid sär• uppdraget att jämka samman ett slutbe­ skilda tillfällen: dop, vigsel o v. En rad tänkande med ett urval som gjordes pa­ nya psalmtexter har tillkommit mer eller rallellt inom "Sampsalm", en arbets­ mindre på beställning. Till de mera dis­ grupp tillsatt av femton fria samfund. kutabla, som inte prövats i "Psalmer och Men ekumeniken är ingen lätt sak att visor" , hör en rad visor - i varje fall har förverkliga. I slutbetänkandet har 1969 jag svårt att kalla dem psalmer - för års psalmkommitte föreslagit följande barn. Också därtill återkommer jag ne­ lösning. Den nya psalmboken får en förs• dan. ta del med 325 nummer gemensamma med flertalet kristna samfunds sång• böcker. Så fortsätter man med en annan En ekumenisk psalmbok? grupp, nr 326-722, som bara kan godtas Psalmkommitten som redovisat sina av svenska kyrkan. principer för kyrkomötet och arbetat vi­ Det är bra med ekumenik, men resul­ dare på dess särskilda uppdrag har fått tatet är verkligen inte invändningsfritt. tilläggsdirektiv som inte varit särskilt lätt Med en kanske lite illvillig bild får vi ett att bygga på och i praktiken klara ut. psalmernas A- och B-lag. Gamla Luther­ Det gäller vår "hemmaekumenik". psalmen "Gud trefaldig, stå oss bi" 1800-talsväckelsen klöv inte bara svens- hamnar t ex trots att alla kristna samfund 402 bekänner den treenige Guden i avdel­ I ett tidigare betänkande, ägnat en re­ ningen specifik för svenska kyrkan. dogörelse för de principer som 1969 års Samma öde beskärs en rad välkända psalmkommitte ville göra till sina, morgon- och aftonpsalmer, nio psalmer gjordes räkningen upp med " den wal­ under rubriken "Förtröstan- trygghet", linska psalmboken". Den kom i original fjorton till temat " Vaksamhet- kamp­ 1819, den andra rikspsalmboken efter prövning" osv. det första stora försöket 1695. Wallin do­ En aspekt på psalmboken som bruks­ minerade helt den andra psalmboken. vara är att den skall vara lätt att begagna. Han skrev mängder av egna nya Nu skall vi , om psalmkommitten får som psalmer, och han bearbetade flitigt de den vill , till råga på allt ha en tredje del äldre texterna som han inte godtog. med numren 723-791. Den skall inne­ Hans stilideal var det högtidliga. ''Ack, hålla psalmer och melodier som bör vara Herre Jesus, hör min röst/Gör dig ett under utprovning. Där återkommer ru­ tempel i mitt bröst' '. Så översatte han en brikerna "Fader, Son och Ande", "kyr­ luthertext där det i originalet stod "Bett­ koåret", "dagens tider" osv. Här har vi , lein", en liten hemmasäng och inte alls skulle jag som kritiker vilja säga, psal­ ett kyrkans tempel! mernas C-lag. Psalmkommitten deklarerade att en Den ekumeniska frågan måste lösas. enda man inte borde få dominera psalm­ Men p s a l m n u m r e r i n g e n kan inte boken med många texter och sitt stil­ vara avgörande. Det är viktigare för ideal. Ännu i 1937 års psalmbok domine­ svenska kyrkan att få en vettig uppställ• rade J O Wallin. Nu skulle fältet vara ning på sin egen kommande psalmbok. mera fritt! Alla psalmer under " Dagens och årets tider" bör t ex finnas på ett ställe. Kvantitativt dominerar nu stället Anders Frostensson. Frostenssons psalmbok i stf Wallins? Den nya psalmboken får, om inte en översyn göres i slutskedet efter beslut av Kommitterade har fallit på eget grepp. 1986 års kyrkomöte, en svår "frostens­ Kvantitativt dominerar nu i stället An­ sonsk" slagsida. ders Frostensson. Det är lätt att visa ge­ Jag kommer nu till en punkt där jag vill nom statistik. Jag har gjort en uppställ• framföra en mycket bestämd kritik. Det ning som knyter an till vad jag ovan kal­ är i och för sig bra att utrymme skapats lat avdelningarna A, B och C (alltså den för nydiktning i den kommande riks­ ekumeniska delen 1-325, svenska kyr­ psalmboken. Men det är definitivt inte kans egen 326-722 och provpsalmerna alls bra att den domineras av en enda 723-791). Första siffergruppen avser nutida psalmdiktare, Anders Frostens­ originaltexter, den andra gjorda bearbet­ son, och av det stilideal han skapat och ningar eller översättningar: - så menar jag - efterhand själv prakti­ serat med allt lättare hand. 403 l A B c Nr 1-325 Nr 326-722 Nr 723-791 Anders Frostensson ... ............... 23+33 32+66 10+5 l Johan Olof Wallin ... ................. 14+23 26+22 Britt G Hallqvist ................. .... 8+37 10+43 3+3 Olov Hartman . ....... ..... ......... 7+4 12+10 2+1 Martin Luther . .......... ............ 6+2 7+2 Lina Sandell-Berg . .................... 13+1 J A Eklund ....... ... .... ........ 4+8 2+9 Natanael Beskow ... .. ................ 5+3 4+5 Jesper Svedberg ............ .. ...... 2+6 3+5 Frans Mikael Franzen ................. 5+1 5+2 Då har jag bortsett från två nu levande de presentera en tilläggslista på författa• professorer och poeter som främst ägnat re som får med lägst sex originalpsalmer sig åt bearbetningar: Karl Gustaf Hilde­ och alltså kan göra i vmje fall J A Eklund brand och Jan Arvid Hellström. och Jesper Svedberg rangen stridig: Vi kan emellertid förslagsvis omgåen- Bo Setterlind ............... ...... ... 6+0 3+1 Johan Ludvig Runeberg .. .. .. .. .. 6+0 2+1 N F S Grundtvig ........ .. .. .. .. 5+0 5+0 Paul Nilsson .. ... .... .... .. .. : 5+1 2+0 Haquin Spegel .... ... ....... ... ... 2+1 5+1 Svein Ellingsen .............. ........ 2+0 7+0 Margareta Melin ........ ........... .. 6+0 Utanför denna kompletta lista faller då lius och Emil Liedgren. bl a Samuel Hedborn, Zacharias Tope- När Anders Frostensson är som bäst Mycket folk kring Jesus var skriver han genialt enkelt. "Jesus från Hela dan de stannat kvar. Nasaret går här fram/än som i gången tid/ Stora gåvor, himmelsk makt. Gud i Jesu händer lagt löser ur vanmakt, ur synd och skam/ skänker sin kraft och frid". Advents­ Det är brödbespisningsundret Fros­ psalmen som kom med redan 1937 har tensson skildrar i psalmen eller visan blivit oerhört älskad och är ett utmärkt som hela tiden har samma omkväde. exempel. Senare har emellertid Fros­ Men efterhand som skildringen fortskri­ tensson inspirerat - i vatje fall är det der tar sig Frostensson nya poetiska fri­ han som främst praktiserar ett nytt lätt• heter. Andra versen lyder: "Många tu­ sammare grepp - psalmer utan rim.