LEKMAN 2 i KYRKAN 2018 Svenska Kyrkans Lekmannaförbund

Jubileumsnummer Svenska Kyrkans lekmannaförbund 100 år

Apostladagen ~ Sänd mig

Till Simon: ”Var inte rädd. Från denna stund skall du fånga människor”. Då rodde de i land, lämnade allt och följde honom. Lukas 5: 1 - 11 LEKMAN I KYRKAN

Ansvarig utgivare Anders Nordberg Nygårdsvägen 32 Nyheter i förbundsbutiken! 554 74 Jönköping [email protected]

Redaktionskommitté Beryll Grandell Karlfeldtsgatan 8 632 27 Eskilstuna 016-51 60 73 [email protected]

Medlemskap Juhani Ahonen Rådhusgatan 81 831 45 Östersund 063-12 30 30 070-557 82 41 [email protected] Blockljus 70 kr Gult paraply med logga Förbundsbutik Glasblock 195 kr 165 kr/st Gert Råvik, Planteringsvägen 102c, Standar 125 kr. Stång till standar 125 kr 252 31 Helsingborg. 0730-355689 [email protected]

Berit Olsson, Rausvägen 57, Förbundsmärke 255 92 Helsingborg med klack 042-293933 25 kr/st Förbundets plusgiro Medlemsavgifter o gåvor Pg 50 27 87 - 5

Medlems- och lokalavdelnings- registrering – Prenumeration Allan Forsberg Kimröksgatan 5 Böcker 296 35 Åhus 85 kr/st 044-240527 [email protected] Inför förbundets hundraårsjubileum! Tryck: LH Tryck, Box 224, 523 25 Ulricehamn

Hemsidan www.lekmanikyrkan.se

Presstopp Nr 3-18 senast den 3 sept 2018

Mugg med logga och årtal Kassar med långa Magneter med logga och UPPHOVSRÄTTSSKYDD (tål att diskas i diskmaskin) och korta handtag, årtal samt magneter med Allt material, texter och bilder, som 50 kr/st logga och årtal Uppsala domkyrka och logga publiceras i ”Lekman i Kyrkan” och 50 kr/st 20 kr/st på hemsidan www.lekmanikyrkan är upphovsrättsskyddat. Dessa saker finns i Förbundsbutiken för beställning - köp gärna redan nu! Användning får ske endast med Svenska Kyrkans Berit Olsson, Rausvägen 57, 255 92 HELSINGBORG, tel. 042-293933 Lekmannaförbunds tillåtelse. Gert Råvik, tel. 0730-355689, [email protected] Redaktionen

2 LEKMAN I KYRKAN

”Sveriges folk. Ett Guds folk!”

Min församlings och min kyrkas liv och arbete ska angå mig som en personlig angelägenhet. Det är också min sak det gäller.

I år jubilerar Svenska Kyrkans Lek- diakoni och socialt församlingsarbete ansåg sig ha och rent faktiskt hade bli- mannaförbund, ett förbund som un- som av många uppfattades som myndig- vit åsidosatta sökte de ledande inom der 100 år har varit och fortfarande är hetsutövning utan tillräckligt hänsyns- dessa krafter verklig ledning och stöd en kraftkälla inom kyrkan, en kraft- tagande till och kommunikation med hos kyrkan själv, hos kyrkans innersta källa av män och kvinnor, unga och kyrkans frivilligkrafter t.ex. kommunika- kärna, slutligen genom att vända sig gamla, som räcker varandra händerna tion och samförstånd med Sällskapet för till ärkebiskop Nathan Söderblom. Är- till gemenskap i bön, tro och arbete. främjande av kyrklig själavård i Stock- kebiskop Söderblom, med kunskap om Förbundets medlemmar har alla Kris- holm och med den 1907 bildade s.k. och med förebilder från bl.a. England tus kär och står och faller som en enda Församlingsbyrån. De frivilliga kraf- (t.ex. Church-army) var mycket positivt person med hans kyrka. terna kom alltmer att känna att de ville inställd till bildandet av en organisation hävda de frivilliga krafternas existens med och för frivilligkrafter, till en en- Vid tidpunkten för Lekmannaförbun- och frimodighet gentemot kyrkan själv. gagerad och ansvarsfull frivillighet, och dets tillkomst var frivilligheten inom vår Behöver kyrkan lekmän så behöver lek- ärkebiskop Söderblom lovade att han un- kyrka desorienterad med enskilda och männen kyrkan för att kunna känna den der hösten 1918 skulle hålla ett föredrag kollektiva initiativ inom ramen för ”det rätta solidariteten med henne. Tanken på i Stockholm för dessa krafter på temat allmänna prästadömet”, initiativ som re- en organiserad frivillighet fick dock vila ”Det allmänna prästadömet”. sulterade i både bakslag och framgång. i nästan 10 år. Det fanns flera omständigheter som sam- Även om man i Uppsala var klart och verkade i den blandade jordmån som re- En tredje och kanske direkt utlösande medvetet kyrkligt orienterad ansåg man sulterade i bildandet av Svenska kyrkans omständighet var den att en av frivil- att långt ifrån allt i kyrkan var som det lekmannaförbund. ligkrafter (Själavårdsällskapet) uppförd borde vara. Kyrkan kunde inte svara upp kyrka, Offerkyrkan i Enskede, överläts mot det andliga behov som fanns bland En av dessa omständigheter var kyr- utan särskild kommunikation med Själa- församlingsborna. Einar Billing se- kans brist på ekonomi till nackdel för vårdsällskapet eller andra frivilligkraf- dermera biskop i Västerås pekade, som utveckling och tillväxt inom kyrkan så- ter till Brännkyrka församling på villkor verksam i Uppsala, tidigt på budskapet väl med avseende på kyrkorum som med som ansågs orimliga av frivilligkrafterna. om Guds syndaförlåtande kärlek, sådan avseende på medarbetare och själavård. Överlåtelsen resulterade i följande utta- den tagit sig gestalt i Herren Jesus Kris- lande vid Själavårdsällskapets 25-årsju- tus och utvecklade därvid grunden för en En annan omständighet var kyrkans bileum ”Vi lekmän höra ock Guds rike ungkyrklig rörelse. beslut om en egen organisation för till!” Då frivilligkrafterna gång på gång

Carl Alm. Manfred Björkquist. Nathan Söderblom. Algot Tergel. Carl-Axel Axelsson.

3 LEKMAN I KYRKAN

Billings tankar omsattes av klarsynta nebild av det brödraskap den upprättade i vår församling och i vår kyrka. Detta prästmän inte minst av sedermera bisko- organisationen bör utgöra.” ansvar får inte kännas som en börda utan pen i Karlstad, J.A. Ekelund. som en stor förmån. Det fyller nämligen Så började det nya och enade Lekman- vårt liv med betydelse och gör oss allt Den som kom att betyda mest för vår naförbundets verksamhet om än lite tre- rikare delaktiga av gemenskapens goda. kyrkliga lekmannarörelse var dock bi- vande under åren 1918-1921 (42 kårer Ingen kommer in i en gemenskap utan att skop Manfred Björkqvist. Han kom till 1920), med något fastare organisation ta del av ansvaret. Men den som villigt Uppsala 1902 för att bli missionär och 1921-1932 och med stor expansion efter tar sitt ansvar blir också upptagen i ge- fann att det missionsfält som närmat 1932 (243 kårer 1944). Förbundet fick menskapen. Han eller hon behöver inte väntade på honom fanns här hemma en egen tidskrift 1925 ”Kyrkobröderna” känna sig ensam eller utanför. i Sverige. Björkquist ville ägna sig åt och en resesekreterare genom taxerings- den inre missionen d.v.s. samma uppgift kommissarien K.G. Fellenius. Ungkyr- Den rätta inställningen är det viktigaste. som Själavårdssällskapet hade åtagit sig. korörelsens intresse för lekmannafrågan Allra viktigast är att jag blir en mottagen Björkquists lösen var ”Sveriges folk, ett kan spåras t.ex. redan i Vår lösen år människa, som dagligen får ny nåd, får Guds folk!” Skulle detta bli verklighet 1918 där en enkät ordnades kring temat: del av den kärlek som gör oss till red- krävdes även lekmännens aktiva med- ”Vad krävs av vår kyrka, för att den skall skap, som tar oss in i Guds tjänst. Ju mer verkan. Björkquist satte i gång de s.k. kunna bli icke blott ett gudstjänstrum jag tar emot, desto villigare blir jag att korstågen 1909-1911, evangelisations- utan också ett arbetsrum och ett and- ge ut. Det är denna villighetens anda resor kors och tvärs genom vårt land. ligt hem?” Tidningen gav uttryck för sin som man överallt ropar efter. Genom Björkquists medverkan bildades egen mening i ingressen: ”Lekmännens Kyrkliga frivilligkåren, folkhögskolorna medansvarighet för kyrkan utgör en av Regeln lyder: Den närmaste plikten först. i Hampnäs och Sigtuna, tidskriften Vår de nödvändiga förutsättningarna för att Vi har våra hem med dess mångfald av lösen samt Sigtunastiftelsen med biblio- en kristlig förnyelse av hela vårt folk krav och förväntningar. Vi har våra ar- tek och gästhem. på kyrklig grund skall komma till stånd. betsplatser, arbetsuppgifter, arbetskam- I alltför ringa utsträckning har denna rater, grannar, uppdrag m.m. Överallt Kyrkan själv började nu alltmer se beho- förutsättning hittills likväl blivit verklig- omkring oss har vi vår nästa – några som vet av lekmän i sitt arbete. Det som be- het.” Ledaren för Diakonistyrelsen och vi är närmast till att hjälpa, att intressera hövdes var någon som kunde förena de den blivande rektorn John Melander oss för. Farligast av allt är ”likgiltighe- båda grenarna i Stockholm och Uppsala, för Lekmannaskolan yttrade 1910: ”Ett ten” som frestar oss att gå ur vägen, att Stockholm med viljan och Uppsala med ordnat samarbete mellan präster och inrätta det bekvämt för oss, att blunda då både viljan och förmågan till en enhet. lekmän är absolut nödvändigt, för att det vi inte vill se. Farligast av allt är att se på Den som löste denna uppgift var ärkebis- inte skall bli villervalla i församlingsli- människor som om de var varelser, som kop Nathan Söderblom som följde och vet. Utan organiserat samarbete kan lek- inte angår oss. lät sig informeras om de båda grenarna männens insats aldrig bli fruktbärande.” och som så småningom såg sig skyldig Vi kristna, vi lekmän får aldrig i vårt att aktivt gripa in. Söderbloms första åt- arbete för vår kyrka och i samhället gärd blev att utarbeta stadgar för orga- glömma människorna. Vi får inte nöja nisationen, sådana som han själv tänkt oss med att vara talangfulla eller bli duk- sig desamma. Vid ett sammanträde i är- tiga yrkesutövare. Vi måste alla i våra kebiskopsgården den 30 september 1918 uppgifter och relationer vara goda med- anförtroddes denna uppgift till Manfred människor – syskon till varandra. Vi ska Björkquist, biskop Torsten Bohlin och förmedla det kristna syskonskapets väl- redaktören Oscar Mannström. Redan signelse till dem vi möter. Vi ska föra in den 10 oktober 1918 kunde ett sam- dess anda, där vi arbetar och där vi gör manträde med representanter från såväl våra insatser. Detta är av avgörande vikt. Stockholm som från Uppsala hållas. En samförståndskommitté bildades med Den kristna insatsen måste präglas av Söderblom som ordförande och tre leda- saklighet och ärlig vilja att rättvist tjäna möter jämte en suppleant från vardera det hela. Vi kristna ska föra med oss en sidan. Samförståndskommittén – inalles anda av frid och försonlighet. Det ska stå nio ledamöter - samlades i ärkebiskops- Manfred Björkquist har vid flera till- en ren och hög luft kring vår samhälls- gården den 22 oktober 1918 där namn- fällen beskrivit de uppgifter som är gärning. Det kristna inflytandet beror frågan löstes på så sätt att begreppet angelägna för Lekmannaförbundet. främst och innerst på en oegennyttig och Kyrkobröderna antogs med det tillägg Dessa uppgifter är lika angelägna och insiktsfull kristen arbetsinsats. Men det som Stockholmsorganisationen hade, viktiga i dag som de var vid tidpunkten är också viktigt att de faktorer som direkt Svenska kyrkans lekmannaförbund. Pro- för Lekmannaförbundets tillkomst och påverkar opinionsbildningen inte för- visoriska stadgar antogs tillika och en in- under tiden för Manfred Björkqvists lev- summas. Det krävs i olika sammanhang terimsstyrelse bildades. ”Kyrkobröder- nad! en öppen bekännelse till kristen tro och na, Svenska kyrkans lekmannaförbund” kristna ideal hos våra ledare. Min för- hade bildats och det heter i protokollet Manfred Björkquist underströk att vi samlings och min kyrkas liv och arbete – ”de närvarande fattade varandras alla har ansvar för varandra, ansvar för ska angå mig som en personlig angelä- händer, bildade en sluten kedja till sin- samhällets utveckling, ansvar för livet genhet. Det är också min sak det gäller.

4 LEKMAN I KYRKAN

Vi har ansvar för våra gudstjänster. Vi har röra oss efter okyrkliga linjer, om vi lät ansvar för att vår plats i kyrkan inte ska den personliga samvaron ersätta guds- stå obesatt. Hur mycket har vi gjort hit- tjänsten. Då skulle vi vara på väg att bli intills för att få flera av oss. Vilken makt en sektartad och självgod klick. Samva- ligger inte i en lyssnande och bedjande ron i den mindre kretsen ska alltså inte församling! En bedjande församling be- ersätta församlingens gudstjänst och öv- tyder långt mer för evangeliets framgång rig verksamhet utan tvärtom visa oss in i än en god predikan: Vi ska lyssna, läsa gudstjänsten och göra oss mer skickade vår Bibel och bedja! att förstå den och att där göra vår insats. Och är programmet så orienterat måste Vardagens möda ska genomlysas av den väl leda därhän? gudstjänstens glädje som i sin tur når sin höjdpunkt då vi får bli gäster vid Her- och att lekmännen på ett helt annat sätt Under kyrkans valv ska män och kvinnor rens bord. Här knyts den innersta sys- än förr måste känna till sitt ansvar för räcka varandra händerna till gemenskap konringen i Guds församling. kyrkan och inte bara vara passiva mot- i bön och tro och arbete. Målet är att vi tagare utan aktivt verksamma i kyrkans alla som har Kristus kär, som en enda Kyrkan har användning för varje slags tjänst, var och en efter måttet av sin för- person, står och faller med hans kyrka. begåvning. Hon behöver den fantasifulle måga. Vårt mål kan också i korthet ut- Vi må vara präster eller lekmän, män el- och uppslagsrike likaväl som den besin- tryckas så att vi vill aktivisera så många ler kvinnor. ningsfulle och rådkloke. Hon behöver lekmän som möjligt i Sveriges kyrka. den praktiska handlingsmänniskan li- Även om vi följer den folkkyrkliga prin- Vi ber Gud om att han med all kraft kaväl som den inåtvände betraktaren av cipen genom at dra gränserna för med- och godhet ska hålla sin hand över den Guds hemligheter. Hon behöver kristna lemskap så vitt som möjligt så syftar vi världsvida kristna kyrkan, över vår tänkare och kristna organisatörer. Hon likaväl som kyrkan med all sin verksam- Svenska kyrka, och över Svenska kyr- behöver inte minst villigt folk för alle- het till personlig kristendom hos den en- kans lekmannaförbund, nu och alla kom- handa uppdrag som kräver tid, omsorg skilde. mande dagar – i tacksamhet över att Gud och möda. hör bön och att det blir som Han vill! Kyrkan ska vara angelägen att ta vara på Sprid tacksamhet, glädje, uppmuntran de människor för vilka kyrkan betyder Lovad vare Herren! och ansvar samt inte minst bed regel- något. Kyrkan måste utveckla, fördjupa I Kristus! bundet i tro genom överlåtelse av allt till och omsätta i praktisk gärning, och det är Herren Jesus Kristus – Låt Guds vilja en sådan rörelse som vår rörelse vill tjä- ske! na. Det är något stort och värmande att få samlas i kretsen av vänner, för vilka man Manfred Björkquist fortsätter: Ju fastare kan ha förtroende och gemensamt med vi är rotade i vår evangeliska tro i vårt dem söka tränga djupare in i de frågor tankeliv, desto bättre kan vi föra kristen- som rör vår kristna tro och vårt kristna domens talan i de kretsar där vi rör oss. liv som enskilda och i kyrkans gemen- Det finns behov både av personliga vitt- skap. Det är just detta som sker vid våra nesbörd och klarläggande samtal. Vår sammankomster i de större och i de min- kyrka, lekmännens kyrka, måste bli en dre kretsarna. Vi samlas regelbundet allt alltmer öppet bekännande kyrka, där var efter råd och lägenhet. och en också är redo att svara för sin tro. I de allra flesta fall står bibelstudium på Rektor Johannes Lundberg beskrev programmet och vad är naturligare för 1945 vad Svenska kyrkans lekmannaför- dem som vill se mer av rikedom i vår bund syftade till: kristna tro? Ingen vill väl påstå att vi vet tillräckligt. Det är m.a.o. en angelägen ”Det vi vill framgår av vårt namn. Vi vill uppgift att stimulera till personligt enga- samla lekmän i Sveriges kyrka till inbör- gemang för djupare insikt i den kristna des samvaro och elda dem till enskild tron och att meddela en sådan kunskap Anders Nordberg och gemensam gärning i denna kyrkas som har nytta för livet. Martin Luther Förbundsordförande tjänst!” Det är inte fråga om en lekman- talade en gång om det sakrament som narörelse i opposition mot prästerskapet heter ”inbördes samtal och broderligt eller den från generationer ärvda kyrk- tröstande”. liga verksamheten; tvärtom vill vi ha ett förtroendefullt samarbete med prästerna Det är tydligt att den personliga samva- och samförstånd med övrig kyrklig verk- ron i en mindre krets och i friare former samhet. Men vi är väl övertygade om att kan komplettera församlingens guds- den ensidiga prästkyrkans tider är förbi, tjänst. Men lika säkert är att vi skulle

5 LEKMAN I KYRKAN

JUBILEUM 100 år

Svenska Kyrkans Lekmannaförbund fyller 100 år måndagen den 22 oktober 2018

För att finansiera Lekmannaförbundets 100-års jubi- leum som firas under sommaren 2018 med kostnader för planering, lokaler, transporter, föredragshållare, övriga 12 juni 2018 160.000:- medverkande m.m. behöver förbundet ekonomiskt stöd. (158.000:-) 150.000:- Lekmannaförbundet vädjar därför om en penninggåva - li- ten eller stor - i tacksamhet och till glädje för förbundets 140.000:- 100-årsjubileum. Gåvan tas emot på Lekmannaförbundets plusgiro 502787-5. 130.000:- Anteckna ”jubileumsfond” vid sidan om ’avsändare’ eller 120.000:- i det utrymme som finns för meddelande till mottagaren. Penninggåvor har hitintills lämnats av stiftsförbund, kårer 110.000:- (lokalavdelningar), enskilda medlemmar och utomstående intressenter. Inflödet av gåvor har med undantag av somma- 100.000:- ren 2017 hela tiden ökat först under januari 2017 - maj/juni 2017 från 10 000 kr till ca 30 000 kr. Från augusti/september 90.000:- 2017 har inflödet fortsatt så att behållningen i februari/mars 2018 stannat vid ca 50 000 kr. Utgifter knutna till förbundets 80.000:- 100-års jubileum har hitintills vari blygsamma med utgifter för ledamöters kostnader för resor till och från Uppsala med 70.000:- tillägg för någon övernattning och lunch. Nu den 12 juni 60.000:- 2018 utgör behållningen i jubileumsfonden ca 158 000 kr vilket betyder att inflödet under de senaste månaderna har feb/mars 2018 50.000:- varit stort och att Lekmannaförbundet såväl under som efter jubileet är bättre rustat att tjäna vår Svenska kyrka och Kris- nov/dec 2017 40.000:- tus inom kyrkans alla fyra huvuduppgifter: gudstjänstliv, aug/sept 2017 diakoni, undervisning och mission. Härutöver är Lekman- 30.000:- naförbundet nu bättre rustat att främja kristen gemenskap maj/juni 2017 och fördjupning av kunskapen om kristen tro och kyrkans 20.000:- liv (tradition) samt bättre rustat att skapa opinion för kristna värderingar i samhället. Herre, låt gåvorna till förbundet bli februari/mars 10.000:- till välsignelse för jubileet och för Ditt rike! 2017 Anders Nordberg

6 LEKMAN I KYRKAN

”Se, jag gör allting nytt.”

En ny början hör till den kristna trons vara ett friår för er: var och en skall få kraft åt kyrkans liv, inte för att ha något kännetecken. Jesus säger det själv tillbaka sin egendom och få komma till- att göra utan för att något måste göras. i Bibelns näst sista kapitel: ”Se, jag baka till sin släkt.” (3 Mosebok 25:8-10). Drivkraften har varit densamma som en gör allting nytt” (Uppenbarelseboken Så kunde grunden för en ny början läg- gång drev Markus att bestämma sig för 21:5). I Herrens bön innesluter bönen gas. Detta var också tanken med 1993 års att skapa sin skrift, den som han inleder om förlåtelse detsamma, möjligheten jubelfester i våra tretton stift. med orden ”Här börjar glädjebudet om till en ny början, en omstart. ”Upprät- Jesus Kristus, Guds son”. (Markus 1:1). telse” och ”befrielse” är kristna kärn- Ett hundraårsjubileum ger ju dubbel an- Det är detta glädjebud, evangelium, som ord. Men också i vidare mening är ny ledning till att tala om jubelår och en ny vi tillsammans har att gestalta, i en ny början livsviktig. början. När vi ser tillbaka på Svenska tid. kyrkans lekmannaförbunds begynnelse När vi i Svenska kyrkan 1993 högtid- blir ”initiativ” ett viktigt ord, av latinets lighöll reformationsåret 1593 hade det ”initio”, ”början”. Lekmannaförbundet beslutats att vi det året skulle hålla ”ju- kom inte till för att skapa sysselsättning. belfester”, som i sin tur kom att sam- Det kom till för att möta akuta behov. manfatta ett tioårigt bekännelsearbete. Tätortsförsamlingarna växte, särskilt i Befrielsen – stora boken om kristen tro Stockholm, och prästerna räckte inte till. publicerades, och året innan, 1992, kom Vid sekelskiftet fanns det i Stockholm Lilla boken om kristen tro, som trycktes i en präst per 10 000 invånare, medan det tre miljoner exemplar. Den var också den normalt i riket var en präst per 2000. första boken som Svenska kyrkan gav ut Läs gärna vidare om detta i Sveriges på teckenspråk, alltså i videoform. Jubi- Kyrkohistoria: 7, kap 12, Församlings- leet ville framhålla vikten av fördjupad livet söker nya former. Anders Nordberg kunskap om den kristna tron och om vad har ju också ingående skildrat utveck- ett ”evangelisk-lutherskt trossamfund” lingen i Lekman i Kyrkan, en skildring innebär. av många enskildas initiativ.

Gamla testamentets ”jubelår” aktualise- Det jag vill lyfta fram är att Lekmanna- rades. Utifrån talet sju var vart sjunde år förbundet står för det engagemang som ett sabbatsår med vila för åkrarna, och drivs av reella behov och kärlek till den Överhovpredikanten, Biskop emeritus vart fyrtionionde år ett avslutningsår, så kyrka som vill vara trofast mot Mästaren Lars-Göran Lönnermark att det femtionde året blev ett friår: ”…ni som sa ”Jag gör allting nytt”. I försam- skall helga det femtionde året och utropa ling efter församling har målmedvetet frihet åt alla invånare i landet. Det skall lekfolk tagit initiativ och offrat tid och

7 LEKMAN I KYRKAN

SÄND MIG

Apostladagen Femte söndagen efter trefaldighet

Apostladagens alla tre läsningar hand- mig till den dag som i dag är. Människa! lar om Guds uppenbarelse och förkla- Lyssna till vad jag har att säga dig. Var ring att med kraft ge några utvalda inte motsträvig som detta motsträviga uppdrag att förverkliga hans vilja - folk. Öppna din mun och ät det jag ger prästen (profeten) Hesekiel, aposteln dig.” Jag såg en hand sträckas fram mot Paulus och aposteln Petrus. mig, och handen höll en bokrulle. Han rullade upp den, och jag såg att den var När prästen (profeten) Hesekiel befann fullskriven på både framsidan och baksi- sig vid floden Kevar i Kaldeen, troligen dan. Det som var skrivet där var klagan, identisk med den bevattningskanal i södra suckar och jämmer. Babylonien som förde vatten från Eufrat i en båge från Babylon över Nippur och Här i Hesekiels bok beskrivs världens tillbaka till floden vid Erek (Urak), på villkor, Guds kunskap om världen och 590-talet f.Kr. under den Babyloniska hans uppdrag till Hesekiel att vara Guds fångenskapen öppnades himlen och präs- utsände. ten Hesekiel såg en syn, underställde sig Herrens hand och tog emot Herrens ord. Första Timotheosbrevet 1:12-17 Jag tackar honom som har gett mig kraft, rätta evangeliet om Kristus flödar nåden Hesekiel 1:26–2:3, 8 -10 Kristus Jesus, vår herre, för att han fann över och Paulus pekar särskilt på att Je- Däruppe syntes något som liknade safir. mig värd förtroende och tog mig i sin sus verkligen hade kommit för att kalla Det såg ut som en tron. Och högst uppe, tjänst, mig som förut var en hädare och syndare, inte rättfärdiga. Paulus var helt på det som såg ut som en tron, syntes hänsynslös förföljare. Men jag mötte för- medveten om att han var den störste bland något som tycktes ha mänsklig gestalt. barmande för jag handlade i okunnighet, syndare och han antydde att det var just Från det som föreföll vara hans höfter och i min otro. Vår Herres nåd har överflödat, hans egen falska tro på lagen som gjorde uppåt såg jag att det glimmade som av vitt med tro och kärlek i Kristus Jesus. Detta honom till en förföljare. Paulus möte med guld - det liknade en eldkrans - och från är ett ord att lita på och värt att helt ta till Kristus och sanningen om honom utstrå- det som föreföll vara hans höfter och ned- sig, Kristus Jesus har kommit till världen lade sådan tillförlitlighet att det för alltid åt såg jag något som liknade eld. Han var för att rädda syndare - och bland dem är lade grunden för ett livslångt bygge. Med omstrålad av ljus. Och som bågen bland jag den störste. Men jag mötte förbar- Kristus kom tron och med tron kom kär- molnen en regnvädersdag var det ljus som mande, och det för att Kristus skulle kun- leken. Paulus kunde ha vägrat att ta emot omstrålade honom. Så tedde sig anblick- na visa allt sitt tålamod på mig, som den ordet. Då hade han stannat kvar i otro och en av Herrens härlighet. När jag såg detta förste, urtypen för dem som skall komma okunnighet och då hade han varit förlo- föll jag ner med ansiktet mot marken. Och till tro på honom och vinna evigt liv. Evig- rad. Nu visste Paulus att hans omvändelse jag hörde någon tala. ”Människa”, sade hetens konung, oförgänglig, osynlig, den inte var en förtjänst knuten till honom han, ”res dig upp! Jag vill tala med dig.” ende Guden – hans är äran och härlighe- själv. Han visste att allt berodde på Guds Medan han talade fylldes jag av en ande- ten i evigheters evighet, amen. förbarmande att han kom till tro och han kraft som reste mig upp. Och jag hörde bröt ut i ett av dessa jubel- och tacksägel- den som talade med mig. ”Människa” Paulus säger här i sitt brev till vännen serop som gång på gång avbröt Paulus sade han, ”jag sänder dig till israeliterna, Timotheus att han har blivit sänd att be- tankegång i hans brev, liksom de troligen de trotsiga som trotsar min vilja. Både de rätta det rätta evangeliet, han som var gång på gång bröt fram under de urkristna och deras fäder har varit upproriska mot den värste bland Kristi alla fiender. I det gudstjänsterna.

8 LEKMAN I KYRKAN

Lukasevangeliet 5:1-11 följa honom. Nu bekräftade Jesus vad han handla om att våga utmana sig själv och En gång när Jesus stod vi Genesaretsjön redan sagt genom orden ”Var inte rädd. släppa in den helige Ande, så att Jesus får och folket trängde på för att höra Guds Från denna stund skall du fånga männ- vara Herre i våra liv. ord fick han se två båtar ligga vid stran- iskor.” Kanske kan vi förstå bibelordet den; fiskarna hade gått ur för att skölja på det sättet att ett äkta lärjungaskap kan Petrus kom till en punkt i sin relation näten. Han steg i den ena båten, som till- komma att ställa krav på fullständig efter- med Gud som alla människor som lever hörde Simon, och bad honom att ro ut ett levnad och överlåtelse – sänd i Kristus ef- i gemenskap med Gud kommer till. Det litet stycke. Sedan satte han sig ner och ter hans vilja? Både Petrus och sedermera handlar om att se Jesus som sin person- undervisade folket från båten. När han Paulus, hade varit ovärdiga. Paulus (Saul) lige Herre. Den allmänna tron på Gud för- hade slutat att tala sade han till Simon: var ju en förföljare och Kristusfiende, djupas då till en personlig tro på Herren ”Ro ut på djupt vatten och lägg ut näten när han blev kallad. Petrus var som sagt Jesus. Då blir Jesus min personlige Herre där.” Simon svarade: ”Mästare, vi har en syndare bland andra, en person som sa och räddare, mitt allt. Mitt i vardagen hållit på hela natten utan att få något. en sak men som kom att göra en annan, kom Jesus in i Petrus hjärta och Petrus be- Men eftersom du säger det skall jag lägga en som trots sin Herres stora förtroende redde plats för Jesus där. Det betydde att ut näten.” Och de gjorde så och drog ihop och kärlek skulle förneka honom, när han intresset för Jesus fördjupades till en an- en väldig mängd fisk. Näten var nära att ställdes på prov. I urkyrkan drog man den gelägenhet på liv och död. Petrus var inte brista, och de vinkade åt sina kamrater riktiga slutsatsen: för att bli kristen, för att längre bara en åskådare till häftiga hän- i den andra båten att komma och hjälpa bli utsänd, behövde man inte vara någon delser och inspirerande tal utan indragen till. De kom och man fick så mycket fisk särskilt bra människa. Kyrkan vilar inte i Kristi kropp och därmed en aktiv lem i i båda båtarna att de höll på att sjunka. Då på vår moral eller intelligens utan är en den kroppen. kastade sig Simon ner vid Jesu knän och syndarekyrka, men en nådens och för- sade: ”Lämna mig Herre, jag är en syn- låtelsens källa där det finns rening och När båten fylldes av fisk greps Petrus och dare.” Ty han och de som var med honom hjälp. Man har liknat kyrkan vid ett sjuk- de andra av bävan. De förstod att de hade greps av bävan när de såg all fisken de hus, ett lasarett, där Kristus samlar upp att göra med Gud. ”Lämna mig Herre, hade fångat – likaså Jakob och Johannes, dem som är hopplöst sjuka och räddar jag är en syndare.” Kontrasten mellan det Sebedaios söner, som hörde till samma dem från döden. Hur Gud än kallar oss, Petrus ser hos sig själv och det han ser fiskelag som Simon. Men Jesus sade till så är det detta han kallar oss till: att vara hos Herren Jesus uppenbarar skillnaden Simon: ”Var inte rädd. Från denna stund med Jesus för att lära av Jesus, leva med mellan Guds helighet och rättfärdighet skall du fånga människor.” Då rodde de i Jesus och ta emot det som bara Jesus kan och det liv vi föds till efter paradiset. När land, lämnade allt och följde honom. ge oss. Den är en lärjunge som lyssnar till vi möter Herren Jesus sådan Han verkli- Guds ord och ber för att komma till tro gen är, då ser vi också sanningen om oss När Jesus talade till Petrus och bad honom eller för att bli bevarad i tron. Avgörande själva. När vi ser skillnaden och finner det att ro ut på djupt vatten och kasta ut nä- för oss alla är att vi håller oss till Jesus hopplöst att av egen kraft göra något åt ten där var Petrus skeptisk. Petrus kunde och följer honom. Jesus besvarade Petrus den är räddningen nära. Vi öppnas upp för sitt yrke och han hade fiskat hela natten rop: Lämna mig Herre, jag är en syndare nya förslag och andra lösningar än dem utan att få något. Hur skulle han då kunna med orden ”Du har inte utvalt mig, jag vi själva kunnat komma på. Herren Jesus få fångst mitt på dagen och på djupt vat- har utvalt dig.” Jesus tog hand om det öv- får då en chans i våra liv. En avgörande ten? Av respekt för Jesus och det han sagt riga. Avgörande var inte att man förstod åtgärd är att ta bort vår egen rättfärdighet gjorde Petrus ändå ett försök med över- och fattade allt, kanske inte ens det vik- för att skapa utrymme för att Herren Jesus väldigande resultat. Noten stängde in ett tigaste. Petrus kunde knappast ha förstått ska få plats i våra hjärtan. Detta utrymme stim, så stort att näten hotade gå sönder vad Jesus menade med att han skulle bli som inte tidigare fanns i våra hjärtan ska- när man drog in dem. Männen vinkade människofiskare. Men Petrus litade på Je- pas genom bön och samtal med Herren åt sina kamrater i den andra båten som sus och följde honom. Så gör en lärjunge. Jesus: ”Visa mig Herren Din väg – jag skyndade till hjälp. Man började ta om- vill vandra i din sanning; Visa mig Herre bord fångsten, som var så stor att båtarna Petrus och de övriga hade utan framgång Din väg – och gör mig villig att gå den .” låg farligt djupt i sjön. Överväldigad föll hållit på med fiske hela natten. Petrus vis- Tidigare handlade det framför allt om att Petrus ner inför Jesus. Han kände sig och ste kanske inte riktigt vad han skulle ta sig förverkliga oss själva och få Gud att gå förstod att han var fullständigt ovärdig. till. Så är det ibland även för oss. Vi und- med på våra tankar och formuleringar och Han förstod med all tydlighet att Gud var rar hur det ska bli och vad vi ska göra. Då göra som vi ville. nära, just i Kristus, mera påtagligt och säger Herren Jesus till oss: Ro ut på djupt handgripligt än han anat. Det var inför vatten och lägg ut näten där. Att lägga ut Herren Jesus sa till Petrus precis det Han denna Guds närhet som han kände sin på djupt vatten betyder att höra Guds ord säger till oss när vi läser Apostladagens synd. Det var inte en följd av någon bot- i djupet av våra hjärtan! Hela vår kristna bibeltexter: ”Var inte rädd! Se Guds predikan utan snarare en överväldigande kyrka bygger på apostlarnas undervis- lamm, se Herren Jesus, som tar bort värl- upplevelse av Guds godhet. Petrus gav ut- ning. En församling är de människor som dens synd” Se Jesus som din personlige ryck åt sin känsla att inte kunna bistå och samlas för att höra Guds ord, Det djupa Räddare. Jesus är vägen, sanningen och inte vara värdig. Jesus bekräftade då det vattnet i våra liv står för det okända och livet, för oss alla. Ingen kommer till Fa- orimliga: En sådan syndare – en som sade främmande, det vi inte själva kan kontrol- dern utom genom Honom. en sak men kom att göra en annan – ville lera och behärska. Fader – låt Din vilja ske han faktiskt ha i sin tjänst, ville han sända – inte min! Vi behöver låta oss bli ledda Anders Nordberg ut i världen. Jesus hade redan bett Petrus av Gud. Att komma ut på djupt vatten kan

9 LEKMAN I KYRKAN

APOSTEL APOSTOLISK APOSTOLISKA TROSBEKÄNNELSEN APOSTLAGÄRNINGARNA

APOSTEL Jesus och apostlarna, fresk i Cappadocia elva eller tolv han kallat, anses deras full- ”Sändebud” (av grekiska apo´stolos, sän- Som Jesu apostlar räknas först och främst makt vara befäst. Dessa utvalda utsåg se- debund) är ett specifikt kristet begrepp de tolv av lärjungarna som Jesu kallade dan missionärer att förkunna evangeliet som präglades i urkristendomen och be- under sitt liv på jorden, den så kallade i församlingar runt om i världen. Dessa tecknar kyrkans ledare under den första apostlakretsen, och vilka räknas upp i missionärer kunde också kallas apostlar. generationen. Som apostlar räknas inte Matteusevangeliet 10:22 ff, Markuse- Paulus är den mest kände och betydelse- bara Jesu tolv lärjungar utan också an- vangeliet 3:16 ff, Lukasevangeliet 6:13 ff, fullaste av dem som allmänt kallas apostel dra urkristna missionärer - Barnabas och och Apostlagärningarna 1:13. De namn utanför apostlakretsen, men han benämns Paulus. Ibland används begreppet som som räknas upp i dessa texter överens- inte apostel i Apostlagärningarna, däre- beteckning för utsända missionärer som stämmer sinsemellan endast i elva av tolv mot så av sig själv. Paulus har även namn- lyckats omvända ett land till kristendo- fall. Det är osäkert om ”apostel” mena- gett andra (Romarbrevet 16:7) som an- men. Rollen som Guds utsände förekom- des som titel eller som en funktion. När sågs av de tidigkristna själva som apostlar mer också som beskrivning av profeterna Jesus visar sig som uppstånden för dessa som till exempel Junia och Andronikos. i Gamla Testamentet.

Motsvarande hebreiska ord, schaliach, och arameiska, shelicha, avsåg personen med fullmakt att företräda en uppdrags- givare hos en annan part. Redan före Jesu tid kan det ha förekommit sådana sände- bud i Palestina vilka företrädde judar i diasporan (förskingringen). Företeelsen och det grekiska ordet upptogs av de ur- kristna, vilka gav titeln till personer med fullmakt att företräda en församling eller Kyrkan. Hos Paulus användes ordet, till exempel i Andra Korinthierbrevet 8:23, i denna betydelse.

Titeln Guds utsände tillkom, under Jesu tid, i Orienten egentligen kungen, samt i överförd bemärkelse kungens diplomater, och genom Jesus roll som Messias över- tog kristendomen även denna betydelse, vilket alltså är ytterligare en innebörd av apostel. Jesus benämns apostel i Hebre- erbrevet 3:1. På samma sätt som en dip- lomat företrädde en kung med fullmakt, fick Jesu lärjungar kalla sig apostlar, om de representerade honom runt om i värl- den.

10 LEKMAN I KYRKAN

Två evangelister brukar också allmänt kallas apostlar, nämligen Lukas och Mar- kus. På grund av en urlakning av innebör- den i ordet, började kristna författare bli mer restriktiva att använda beteckningen under efterapostolisk tid, och därför har ordet i första hand kommit att reserve- ras för de tolv utvalda huvudlärjungarna, Paulus, och de båda evangelisterna, i de flesta samfund.

Apostlakretsens uppdrag var att förkunna evangeliet, tjäna människorna, driva ut onda andar och uträtta mirakler i Jesu namn, samt att avgöra den kristna läran och det rätta kristna levernet. Fullmak- ten hade Jesus gett dem genom den He- lige ande. Apostlarna fick i gengäld rätt till försörjning, men utsågs också att dela hans lidande, och de fick inte agera för egen vinning. På detta sätt äger apostlarna full auktoritet, men endast genom ett in- direkt förhållande till Gud. Dock är de därmed Kyrkans grundval, eftersom Gud först utsåg några till hans utsända. De be- traktades som ögonvittnen till Jesu under, huvudlärjungar, och ansvariga ledare, och de utmärktes av att de hade varit med Je- av Kyrkan som sådant, att det är författat accenten ligger på andra trosartikeln om sus från Johannes döparens tid till dess av en apostolisk auktoritet, och att den är Jesus Kristus. Enligt en gammal legend han togs upp i himlen. De var därmed nedtecknad apostolisk tro. Inom romersk- ska de tolv apostlarna ha bidragit med var centrala också i fråga om kunskap om Je- katolicism används ordet apostolisk för sin mening, vilket man ibland kan se på sus; till följd av att Jesus själv inte skrev sådant som är aktivt i motsats till kon- medeltida kalkmålningar.Den apostoliska någon bok, fick de rollen att memorera templativt (inåtvänt, begrundande). Sjuk- trosbekännelsen är vanlig i Svenska kyr- hans undervisning och verk. husnunnors liv anses mera apostoliskt kan men brukas inte i de östliga kyrkorna (praktiskt) än de kontemplativa karmelit- som har andra bekännelser. Apostlarna begav sig själva ut i världen nunnorna, som utmärker sig för ett liv helt och grundade församlingar. De försam- vigt åt avskild och tyst bön. APOSTLAGÄRNINGARNA lingar som av hävd menas vara grundade Benämningen på den femte skriften i av lärjungarna brukar framhålla deras APOSTOLISKA Nya testamentet - omedelbart efter de apostoliska succession. Huruvida apost- TROSBEKÄNNELSEN fyra evangelierna. Skriften skildrar den larna var jämställda sinsemellan, eller om Den Apostoliska trosbekännelsen (la- kristna urförsamlingens historia och sär- Petrus blivit utsedd som överordnad de tin: symbolum Apostolicum eller enbart skilt Paulus verksamhet. Författaren tycks andra, är en tvistefråga hur det skall tolkas Apostolicum) är den äldsta av de tre så vara densamme som Lukasevangeliets för församlingarnas respektive relationer kallade ekumeniska huvudsymbola (Den och skriftens tillkomst beräknas till slutet och eventuella hierarki, beträffande till Apostoliska, Nicenska och Athanasian- av första århundradet. Huvudtemat är hur exempel den mellan påven och patriarken ska). Den har sitt ursprung i den fornkrist- kyrkan utvecklas under den helige Andes av Konstantinopel. I Östortodoxa kyrkan na församlingen i Rom, 200-talets början, ledning, med utgångspunkt i Jerusalem erkänner de att vissa mer centrala perso- och dess namn är tidigast dokumenterat i och med slutpunkt i Rom. ner för kristendomens historia är likvär- ett brev från Ambrosius cirka 390. Det är diga med apostlarna, isapostolos. Dit hör en längre version av den gammalromers- dem som under efterapostolisk tid omvänt ka trosbekännelsen. ett land. Några av de mest framträdande personerna i den generation kristna som Den kallas apostolisk, eftersom den an- omvändes av de tolv lärjungarna, kallas ses vara en pålitlig sammanfattning av de apostoliska fäderna. apostlarnas tro så som den uttrycks i Nya Testamentet. Texten bygger delvis APOSTOLISK på aposteln Paulus definition av kristen Apostolisk är framför allt ett begrepp tro i Romarbrevets tionde kapitel, vers 9 som hör till den nytestamentliga kanon- från 60-talet: ”Ty om du med din mun be- bildningen. Att ett verk är apostoliskt är känner att Jesus är herre, och i ditt hjärta ett av kriterierna för att upptas i Bibelka- tror att Gud har uppväckt honom från de non. Med detta menas att verket använts döda, skall du bli räddad.” Den teologiska

11 LEKMAN I KYRKAN

Låntagaren som betalade tillbaka med högsta ränta

Några rader om Nathan Söderblom som blev en första resurs för Svenska Kyrkans Lekmannaförbund

Inför 100-årsjubileet för Lekmanna- över hela världen. Att som krönet på sin visitationer, men bara något, och direkt förbundet detta år, 2018, torde det vara ämbetstid och som ett bevis på sina vik- efter mötet skrev och redigerade han en på sin plats att med några rader erinra tiga strävanden för fred och frid i värl- bok om detta uppmärksammade möte, på om en av initiativtagarna till detta för- den och en sann ekumenik, bli tilldelad drygt 700 sidor. Han ville nå ut till alla bund. Söderblom blev tillika den förste Nobels fredspris 1930, talar sitt tydliga svenskar med budskapet om fred, enighet ordföranden för Lekmannaförbundet språk. Hans utlandskontakter var förvisso och samförstånd och kärlek. Detta var Sö- från oktober 1918. legio. Men inte många i Sverige har bli- derbloms sätt att bry sig om människorna. vit så omskriven och hyllad i böcker och Vad var det som drev honom att offra all Innan vi går in på hans roll här och i Kyr- tidskrifter och på flera andra sätt, som sin tid och kraft åt den uppgift han anför- kan i övrigt, vill jag peka på en situation, Nathan Söderblom. Redan samma år som trotts? Men ännu troligare hade han läst som säkert var en verklighet för Söder- han avled, 1931, utkom två mycket inne- kyrkofadern Augustinus, som i en predi- blom. På sista sidan av Vuxenskolans tid- hållsrika och initierade minnesböcker. kan skriver: ”Vi är förvaltare… Försvara ning, Impuls, finns en artikel, som fått Den ena skriven av blivande Pastor Pri- Kristus när han blir anfallen, svara den rubriken: ”Nu lever svenskarna på lånade marius i Stockholm, Olle Nystedt och den som knorrar, och tillrättavisa den som hä- resurser.” andra av hans professorskollega och se- dar…” Dessa ord från 400-talet är aktu- dermera biskop i Linköping, Tor Andrae. ella än i dag. Författaren till den korta artikeln skriver Båda böckerna blev mycket uppskattade att vi svenskar överutnyttjar jordens el- och eftertraktade och utkom på några år i Att freden 1918 efter 1:a världskriget ler klotets resurser, som om vi hade 4,2 många, 5-10, upplagor. hängde på en skör tråd såg och förstod jordklot. nog Söderblom. Därför var han angelä- Söderblom var tydligen mycket inspirerad gen att nå ut med Kristi budskap om fred i Hur det är med den saken kommente- av Jesu avskedstal i Joh. Ev. Att fred och världen. Den kamp han här förde var svår rar jag inte mer än att hänvisa till Lukas frid borde råda i vår värld, såg han tydli- och tung och viktig, men misslyckades, evangelium 12 och Romarbrevet 8. Dock gen som sin stora, uppgift att arbeta med. kan man tycka, när vi nu har facit i hand kan vi konstatera att författaren till nämn- Han gick in i sitt uppdrag med så stor nit och vet vad som inträffade 1939. Själv da artikel uttryckt eller vidrört en sanning, att hans kroppsliga hälsa inte räckte till. gav dock Söderblom inte upp. Han inbjöd som är betydligt djupare och mer relevant Han var ofta sjuk. till det ekumeniska mötet i Uppsala och och central , än han själv förstår. Allt som Stockholm 1925. Hit kom representanter vi människor fått att förvalta är ett lån – Och år 1927 fick han en hjärtattack, och från alla kristna kyrkor utom den som det gäller inte minst våra egna liv. låg ett tag på sjukhus. Någon längre sjuk- Söderblom kallade Petrus - den romersk- husvistelse hade han nog inte tid med. katolska kyrkan. Hans budskap var att Meningen med livet är en viktig fråga för Hans kroppsliga svagheter fick honom kyrkorna i ekumenisk anda och i samför- dagens ungdom i Sverige, men vad bety- inte att trappa ner på arbetet. Uppgiften stånd skulle verka för fred och barmhär- der det om det är ett lån och vilka kon- var viktigare än hans kropp. Den hade han tighet. sekvenser får det. Här kan de börja gräva ju bara till låns och han måste fullfölja och utforska vad livet betyder, och huru- sitt uppdrag i Jesu efterföljd. En av hans Att förberedelsearbetet inför det ekume- vida det är ett lån. viktigaste uppgifter var visitationerna ute niska mötet var ansträngande med många i Ärkestiftets församlingar. De låg tydli- resor och överläggningar förstår vi lätt. Denna lilla artikel gör inte anspråk på gen honom varmt om hjärtat. Då fick han Men trots stor arbetsbörda tvekade Söder- nyfunna fakta eller annan sensationell in- möta, förutom prästerna, församlingsbor, blom inte att ta på sig ordförandeskapet formation. Ingen teolog, biskop eller är- lekmän, i församlingar i ärkestiftet, från för historienLekmannaförbundet. Han var kebiskop torde i Sverige ha blivit så känd Mälaren upp till norra Hälsingland. en av initiativtagarna till detta förbund. och omskriven, som Jonathan Söderblom. Han såg det som en bönegemenskap, som ( Som tonåring ändrade han förnamnet, År 1925, när han inbjöd till och förbe- kyrkan behövde. Denna idé är en relevant och kortade ned det till Nathan). Han redde det ekumeniska mötet i Uppsala och utmanande utmaning inför förbun- hade kontakter inte bara inom landet utan och Stockholm, skar han ned på antalet dets 100-årsjubileum.

12 LEKMAN I KYRKAN

Att Nathan Söderblom ö.h.t. blev ärkebis- artikel. Tyvärr finns dock ej Lekmanna- kop, får man nog se som ett Guds under. förbundet nämnt i detta förnämliga verk. Det var ju lotten, som var utslagsgivande och föll på honom. Han hade hamnat på Ur den redan nämnda minnesboken av tredje förslagsrum tillsammans med en Tor Andrae vill jag här avslutningsvis ci- annan kandidat och med lika röstetal, var- tera några rader. I slutet av sin bok skriver för lottdragning skedde. Kunglig. Majt. han om hur det var när Söderblom den 12 utsåg därefter Nathan Söderblom, den re- juli 1931 låg på sin dödsbädd. Han gav dan kände religionsprofessorn från Leip- tröst och uppmuntran till de närvarande zig och Uppsala, till ärkebiskop 1914, anhöriga ”med ord av tacksamhet”… och samma år som 1:a världskriget utbröt. han började ”tala underbara ord om den kristnes oförgängliga hopp. Han betygade Den som vill läsa mer om Söderblom, vår sin visshet om det eviga livets verklig- första ordförande, rekommenderas att läsa het.” ”Jag vet att Gud lever, tillfogade han någon av minnesböckerna, som kom ut 491:7 och med orden ”evigt liv” somnade samma år som han avled. För några år se- han glädjestrålande in. Tor Andrae skri- dan har också nya förnämliga böcker om ver: ”Han hade fyllt sitt värv till slutet, Söderblom kommit ut, av förre biskopen som vittne om Guds skapande rikedom i Strängnäs Jonas Jonsson och av Söder- och medhjälpare till vår glädje.” bloms barnbarns barn Omi Söderblom. Men för den som vill läsa en något kor- Det var Nathan Söderblom som lärde oss tare redogörelse över den man som satte vad ett helgon är - ett ord som många re- Svenska kyrkan på kartan, kan jag rekom- dan då på hans tid hade svårt för; han gav Anders Boström mendera Svensk Kyrkohistoria, band 8. oss tolkningen: ”Helgon är de som i liv Förste vice förbundsordförande Här skriver professor Sven-Erik Brodd och gärning visa att Gud lever.” en initierad och innehållsrik och läsvärd ag o en ag o en d med b kyrkoalmanackak 2018–2019 dmed b kyrkoalmanackak 2018–2019 En glädjefylld årgång som sprudlar av musik! Artiklar och texter av kända författare, artister och musiker: Per Harling, Janne Schaffer, Barbara Hendricks, Jan-Olof Johansson, Gillis Simonsson, Anders Brogren, Christer Sjögren, Irma Schultz, Karin Rehnqvist, Viveca Servatius, Stefan Therstam, Ragnar Håkanson, Karin Nelson, Vassilis Bolonassos m fl. Läs och njut!

Dagboken är som alltid fullmatad med det ni behöver veta ÅRETS TEMA: för att leva med i det kommande kyrkoåret. Den gudomliga musiken! Nu kommer den ut på eget förlag och kan därför Pris- Med sju studiecirkelträffar sänkt! köpas till lägre pris – 135 kr/st! (tidigare 169 kr/st) Samarbetet med Sensus fortsätter och i Dagboken finns ett Årets tema: komplett underlag för sju bordssamtal på årets musiktema. 135:- Den gudomliga musiken! På hemsidan dagbokenforlag.se kan ni läsa mer Varmt välkomna att göra er beställning på om Dagbokens innehåll och historia. c dagbokenforlag.se c [email protected] c telefon: 070-334 51 38 Dagboken ges ut i samarbete med Svenska Kyrkans Lekmannaförbund Utkommer i slutet av augusti

annons A5 LMF juni 2018.indd 1 2018-05-24 16:21 13 LEKMAN I KYRKAN

Johann Sebastian Bach Den femte evangelisten

Johan Sebastian Bach är en central- I Weimar utvecklade han sina kvaliteter gestalt i den protestantiska kyrkomusi- och komponerade ett stort antal orgel- ken och känd bland annat för att han verk, I vredesmod över att inte ha fått bli hade en omfattande produktion av kapellmästare lämnade han Weimar. En verk för kyrkoårets olika högtider. sådan tjänst erbjöds dock vid hovet i Köt- chen. Johann stannade i Kötchen i fem Han föddes i Eisenach i hertigdömet år och där tillkom de s.k. Brandenburg- Sachsen-Eisenach den 21 mars 1685 och konserterna, alla violinkonserterna och lämnade jordelivet i Leipzig i Kurfursten- många orkestersviter. Även en stor del av dömet Sachsen den 28 juli 1750. Föräld- klavermusiken komponerades här. ralös från tioårsåldern var han likväl en mönsterelev i skolan i Ohrdruf och han Efter sin hustrus frånfälle gifte han om sig svarade frågeställaren följande på frågan med Anna Magdalena Wicken 1721. Med om hur det kom sig att han hade haft så- Anna fick Johann 13 barn av vilka fem dan framgång som organist och tonsät- överlevde Johann. Två år därefter, 1723, tare: ”Jag har varit tvungen att vara fli- fick Johann tjänst som kantor vid Tho- tig. Den som är lika flitig kan komma hur masskolan i Leipzig efter Johann Kuhnau långt som helst”. och som tredjehandsval bland de sökande.

Två av Bachs allra vanligast utförda verk Johann Sebastian Bach kom att stanna i är hans passioner – oratorier över temat Leipzig under resten av sitt liv. Johanns Jesu lidande och död – vilka utgör åter- uppgifter var dels att leda musikunder- kommande musikinslag under passions- visningen i Thomasskolan, dels att an- tiden i många länder. Han räknas till de svara för musiken i stadens båda kyrkor, allra främsta inom orgelmusiken och kon- Nicolaikyrkan och Thomaskyrkan, och i sulterades ofta som orgelexpert när orglar stadens musikliv i stort. Han prioriterade skulle byggas eller repareras. musiklivet före undervisandet och kom inte sällan på kant med såväl eleverna Utan föräldrar uppfostrades Johann av sin när de inte levde upp till hans högt ställda bror i Ohrdruf några mil från Eisenach krav, som sina överordnade på skolan och och när det några år därefter blev för trångt tid som violinist fick Johann tjänst som i staden. hos brodern med en växande familj flyt- organist i Arnstadt. Han skrev då några tad Johann till Lüneburg. I Lüneburg fick av sina första kantater. Efter att ha varit Bach var lutherskt kristen och brukade Johann friplats i Michaelikyrkans skola borta ca fyra månader i stället för lovliga ge Gud äran av sina kompositioner med inte minst på grund av att han hade en så fyra veckor i Lübeck för att utveckla sitt överskriften ”Soli Deo Gloria” – ära utomordentlig sopranröst. Från Lüneburg orgelspel lämnade han Arnstadt för annan åt Gud allena. I Leipzig levde Bach ett fotvandrade Johann flera gånger för att tjänst vid Blasiuskyrkan i Mühlhausen. I stilla liv som lärare och kantor. Han skrev skaffa sig större kunskap och erfarenhet Mühlhausen ingick han äktenskap med främst musik som kunde användas under bland annat till Hamburg för kunskap i sin syssling Maria Barbara Bach med vil- kyrkoåret. Under de första åren i Leipzig orgelspelning och till Celle för att lyssna ken ha sedermera fick sju barn, av vilka skrev och framfölrde han kantater i en till fransk instrumentalmusik. Efter en tre dog i ung ålder. takt motsvarande en kantat i veckan t.ex.

14 LEKMAN I KYRKAN

Bostadshus och Museum i Eisenach.

Hertz und Mund und Tat und Leben för Ma- rie besökelsedag. Förutom de flesta av hans 200 kantater skapade han också de stora ver- ken – Johannespassionen, Matteuspassionen, Juloratoriet och h-mollmässan i Leipzig. Den sistnämnda sammanställde Johann mot slu- tet av sitt liv. År 1747 besökte Johann kung Fredrik II av Preussen, som var en entusiastisk amatörmusiker som även hade Johanns son Carl Philipp Emanuel anställd som hovmusi- ker. Besöket resulterade i verket Musikalishes Thomaskyrkan i Leipzig. Opfer, ett antal kompositioner över ett och samma kungliga tema som improviserades av kungen.

Under sina sista år koncentrerade sig Bach på sin stora studie av fugans form och teknik, der Kunst der Fuge, ett verk som förblev oavslu- tat. Vintern 1749-1750 drabbades Johann av en ögonsjukdom som efter två misslyckade operationer lämnade honom blind. Johann Se- bastian Bach dog den 28 juli 1750 i sviterna av ett slaganfall. Han begravdes på Johanneskyr- kogården i dåvarande Leipzigs utkant. Efter ett par flyttar vilar han i dag under högkoret i den Thomaskyrka som var hans arbetsplats under många år.

Anders Nordberg

15 LEKMAN I KYRKAN

RIKSKONVENT 2018

JUBILEUM 100 år

16 LEKMAN I KYRKAN ANMLAN R

R A R OS OS OS ERN ndast två anmälningar per blankett

NAMN

MEREENR

ARE

NMMER R

K A L I A Svenska Kyrkans Lekmannaförbund Plusgiro - I A

VKTT ndast anmälningsavgiften betalas in i förskott ELLKNIN NA IA löm inte att ange namn och adress vid inbetalningen

17 LEKMAN I KYRKAN

Övernattningar

Jag/vi önskar logi följande nätter

Natten mellan tors - fre (26/7)

Natten mellan fre - lör 27/7)

Natten mellan lör - sön ( 28/7) Natten mellan sön - mån( 29/7)

Hotel Hotel Scandic Nord Uppsala Dubbelrum 1090.-/natt Enkelrum890.-/natt Hotel Scandic Nord Uppsala Dubbelrum 1090.-/natt Enkelrum890.-/natt

*Del i dubbelrum kan ev ordnas om ytterligare någon är intresserad *Del i dubbelrum kan ev ordnas om ytterligare någon är intresserad

OBS! Rabatterna gäller endast bokningar gjorda genom Konventskommitén

Övrig information

Jag är allergiker - allergisk mot ......

Jag önskar rökfritt rum Jag önskar handikapprum (OBS ev extrakostnad)

Önskemål om specialkost...... (OBS ev extrakostnad)

UTFLYKTER Lördag eftermiddag den 28 juli Jag/vi vill delta i lördagens utflykt till Uppsala Domkyrka...... personer Jag/vi(Uppsala Domkyrkavill delta - Uppsala i lördagens Gamla kyrkogård utflykt - Ärkebiskopens till Uppsala hemvist Domkyrka...... personer - Helga Trefaldighetskyrkan) Jag/vi vill delta i lördagens utflykt till Sigtuna...... personer (Sigtunastiftelsen - Sigtunaskolan Hunanistiska läroverket, riksinternat - Lekmannaskolan ’Ansgarsliden’ – Manfred Björkquists grav, blomsternedläggning, tillika Algot Tergels grav - Förtäring ombesörjs av förbundet.)

Jag/vi vill delta i fredagens lunch...... personer. Lunchen ingår i koventsavgiften men måste ändå beställas

18 LEKMAN I KYRKAN

Övernattningar Övernattningar Svenska kyrkans lekmannaförbund 100 år Jag/vi önskar logi följande nätter

Natten mellan tors - fre (26/7) Rikskonvent 2018

Natten mellan fre - lör 27/7)

Natten mellan lör - sön ( 28/7) Natten mellan sön - mån( 29/7) FREDAGEN DEN 27 JULI 2018

08:30 - 14:00 Konventsbyrån öppen för information och incheckning 10:00 - 11:30 Förbundsrådet sammanträder Hotel Hotel 11:45 - 12:00 Presskonferens Hotel Scandic Nord Uppsala Dubbelrum 1090.-/natt Enkelrum890.-/natt Hotel Scandic Nord Uppsala Dubbelrum 1090.-/natt Enkelrum890.-/natt 12:00 - 13:30 Lunch 14:00 - 16:30 ÖPPNINGSCEREMONI i Lötenkyrkan *Del i dubbelrum kan ev ordnas om ytterligare någon är intresserad *Del i dubbelrum kan ev ordnas om ytterligare någon är intresserad 14:00 - 14:55 Psalmsång – Solistframträdande (Erik Boström) – Välkomsthälsning OBS! Rabatterna gäller endast bokningar gjorda genom Konventskommitén • Öppningsanförande: Förbundsordförande Anders Nordberg OBS! Rabatterna gäller endast bokningar gjorda genom Konventskommitén • Lekmannaförbundet i Uppsala stift: Bernt Lagelius, Klas Tufvesson • Uppsala kommun: Magnus Åkerman • Solistframträdande (Jan Henriksson) • Kaffe Övrig information • Psalmsång 15:45 – 16:30 Inledningsanförande: Överhovpredikanten och Biskop em. Lars-Göran Lönnermark • ”Var barmhärtiga så som er fader är barmhärtig” (Luk 6:36) eller ev. annat tema Jag är allergiker - allergisk mot ...... • Solistframträdande (Magnus Wittgren) • Information - Frågor och Svar: Juhani Ahonen, Gert Råvik och Berit Olsson Jag önskar rökfritt rum 18:00 Middag - Scandic Hotell Nord 19:30 Buss till Lötenkyrkan Jag önskar handikapprum (OBS ev extrakostnad) 20:00 - 21:00 Från Söderblomsspelen i Trönö – jubileumsframträdande Önskemål om specialkost...... (OBS ev extrakostnad) 21:10 - 21:30 Aftonbön Förste vice förbundsordförande, Kyrkoherde em. Anders Boström • Solistframträdande (Erik Boström) 21:40 Buss till Hotell Scandic Nord UTFLYKTER Lördag eftermiddag den 28 juli 21:45 Kvällskaffe och Gemenskap Jag/vi vill delta i lördagens utflykt till Uppsala Domkyrka...... personer LÖRDAGEN DEN 28 JULI 2018 Jag/vi vill delta i lördagens utflykt till Sigtuna...... personer 07:30 - 08:30 Frukost 08:30 Konventsbyrån öppnar Jag/vi vill delta i fredagens lunch...... personer. Jag/vi vill delta i fredagens lunch...... personer. 09:00 - 09:20 Morgonbön (Lekmannaledd) med Solistframträdande Lunchen ingår i koventsavgiften men måste ändå beställas 09:30 - 11:45 Konventsförhandlingar

19 LEKMAN I KYRKAN

12:00 - 13:00 Lunch 13:15 – 17:00 Utflykter – Alternativ med nedslag i lekmannaförbundets historieskrivning 1. Sigtuna Sigtunastiftelsen, Sigtunaskolan Humanistiska läroverket – riksinternat, Lekmannaskolan - Ansgarsliden – Manfred Björkquists grav - blomsternedläggning - Algot Tergels grav - För- täring ombesörjs av förbundet. 2. Uppsala Uppsala Domkyrka (rikshelgedom) med åtskilliga gravar, sarkofager m.m., Gustav Vasa och hans tre gemåler (Katarina av Sachsen – Lauenburg, Margareta Eriksdotter – Lejonhuvud och Katarina Stenbock), Johan III, Katarina Jagellonica, Emanuel Swedenborg, Carl von Linné, Nathan Söderblom med hustru Anna Söderblom - blomsternedläggning - Erik den heliges relikskrin, Elisabet Vasa, Magnus Stenbock, Olof Rudbeck m.fl. – alternativt eller med Uppsala Gamla kyrkogård med åtskilliga gravar kring det Grekisk-Ortodoxa gravkapellet t.ex. släkten Hammarskjöld – Bo, Dag, Hjalmar, Peder och Åke, Gustaf Fröding, Yngve Bri- lioth, J.A. Eklund, Ingemar Odlander, Karl Olivercrona, Jan Fridegård, Östen Undén, Peter Fjellstedt, Jan Gabrielsson, Lasse Eriksson, Moltas Eriksson, Bruno Liljefors, Erling Eidem, Charlotta Lovisa von Kraemer, Margit Sahlin, Gösta Knutsson, H.S. Nyberg, Fadime Sahi- ndal, Tor Andrae, P.D. Amadeus Atterbom, Erik Gustaf Geijer, Malla Silverstolpe, Morris Bergling, Bengt Hallberg, Thorsten Bolin, Ruben Josefson, Cacka Israelsson, Olof Thörnell, Ingemar Hedenius, Axel Hägerström, Ragnar Edenman, Sven Lilja, Sten von Friesen, Hans Rosling, Wilhelm Lundstedt, Helge Bernhardsson (vice ordf. 1996 - 2005 i Lekmanna- förbundet), Bengt Sundkler, Hugo Stenbeck och Torgny Segerstedt - alternativt eller med Ärkebiskopens hemvist och Helga Trefaldighetskyrkan Åter till Scandic Hotell Nord efter utflykterna. 18:00 - 21:00 Fest- och jubileumsmiddag – Överraskningarnas afton med musikunderhållning, solist- framträdande (Jan Henriksson), nyckelharpa, allsång, hyllningstal och avtackningar m.m. 21:15 - 21:45 Aftonbön - Familjen Kristina och Anders Åström

SÖNDAGEN DEN 29 JULI 2018

07:30 - 08:30 Frukost • Utcheckning 09:00 - 09:55 Morgonbön med minnesbilder från Lekmannaförbundets verksamhetsår • Hedersordförande Carl-Axel Axelsson • Solistframträdande (Magnus Wittgren) 10:15 Buss till Uppsala Domkyrka 11:00 - 12:30 Uppsala Domkyrka • Förböns- och Sändningsmässa under ledning av Biskop Ragnar Persenius • Sångsolister och Lekfolk medverkar (Södra Vi-kvartetten, Erik Boströn, Jan Henriksson och Magnus Wittgren.) • Buss till Hotell Scandic Nord 13:00 - 14:30 Lunch 14:30 Avsked och Hemresor i tacksamhet till Kristus!

20 LEKMAN I KYRKAN

FAMILJENYTT SÄND MIG

Tänk om jag kunde bli sändebud Till minne och berätta för andra om frälsningens Gud. Tänk om jag fick mod att bryta opp och följa Herren med tro och hopp. Robert Andersson Tänk om jag var en apostel stark som för Guds rike bröt ny mark Tänk om jag kunde med tillit gå ut och lita på Jesus till livets slut.

Mark 3:7-19

EFTERFÖLJELSE

Var rädd om din nästa, låt omtanke fylla din värld, ge andra det allra bästa och älska dem under din färd. Lura inte en blind att falla, behandla med rättvisa alla, Till barmhärtighetens Gud ska du be Robert Andersson, Väsby Lekmannakår, Kulla Pastorat, Lunds att han kärlekens kraft må dig ge. stift, har 94 år gammal, den 17 december 2017, fått sluta sitt liv på jorden. Väsby Lekmannakår ser med stor tacksamhet till- 3 Mos 19:1-2 och 13-18 baka på 33 års gediget arbete som sekreterare i kåren. Robert var född och uppvuxen i i Väsby socken utanför Hö- ganäs. 1946 fick han anställning vid Statens Järnvägar där han arbetade som tågklarerare till 1987. Robert och hans hustru, Gunnel, flyttade 1956 till Ingelsträde där de fick tjänstebostad LIVET OCH EVIGHETEN i den gamla banvaktsstugan. Redan som mycket ung var Robert aktiv scout. Han avtacka- När livet är som vackrast, des 1970 och mottog Svenska Scoutförbundets förtjänstmärke i så tänker jag mig döden. silver efter tretton år som ordförande i Väsby scoutkår. Men det Där alla rosor blomma blev först i samband med flytten till Ingelsträde som hans stora och ingen känner nöden. intresse för föreningsliv började. Där ängarna är gröna Robert värnade om djur och natur och som mångårig ledamot och vattnet klart och kallt, i Kullabygdens Djurskyddsförening erhöll han Sveriges Djur- i Herrens ljuva rike skyddsförenings guldmedalj för förtjänstfullt arbete. finns glädje överallt. Robert var under 24 år ordförande och en drivande kraft i Ingelsträde Bygdeförening. Så blir vår sista dag den första Genom sitt yrke, sina ideella engagemang och sin personlig- att leva uti himmelsk boning het blev Robert en välkänd och respekterad person i bygden. Där ska man aldrig mera törsta Vi delar den sorg och saknad som Roberts hustru Gunnel och efter frid och fred, försoning. dotter Inger med familj känner. Ett jordiskt liv nu bytes ut Under Roberts begravning sjöngs hans älsklingspsalm, psalm i gudomlighetens ljus nr 646: till liv, som aldrig har ett slut Grip du mig, helige Ande, i evighetens fadershus. drabba mig, låga klar. Visa vägens riktning, ge mina frågor svar

Lilian Skattberg Väsby lekmannakår genom Lekmnnaförbundet i Skara stift Kjell Green, Stina Arvidsson, Gunilla Pedersen, Monica Axelsson, Gunnel Andersson.

21 LEKMAN I KYRKAN

Glimtar från förbundets stiftskonvent under våren 2018

Stiftskonvent i Uppsala stift Stiftskonvent i Stockholms stift

Lördagen den 22 april samlades ett drygt trettiotal med- Stockholms lek- lemmar i Delsbo för att delta i årets vårkonvent för Upp- mannakårer sam- sala stifts lekmannaförbund. lades till stifts- konvent den 21 Det var Församlingskåren i Delsbo som stod som värd för april i Vallentuna. stiftskonventet. Konventet inleddes med kaffe och smörgås i Efter en halvtim- församlingshemmet Mariagården. Därefter firades högmässa i mes tågresa utef- Delsbos vackra kyrka, en treskeppig basilika från 1893, under ter Roslagsbanan ledning av komminister Joakim Johansson. genom ett vår- grönt landskap Efter högmässan serverades lunch i församlingshemmet och var vi framme i Vallentuna. under lunchen berättade Margot Lindmark, ordförande för Församlingskåren i Delsbo, om kårens verksamhet. Stockholms stiftsförbunds stiftskonvent 2018 började i denna ståtliga kyrka med en morgonmässa ledd av Johan Blix, vi- Innan årsmötet delgav kyrkoherden och teologie doktor Peter karierande kyrkoherde. Efter motgonmässan hälsade kyrko- Södergård konventsdeltagarna några tankar om barmhärtig- rådets ordförande välkommen och gav en kort historik om het. Barmhärtighet kan vara krävande, det kan kosta på och kyrkan och församlingen. visa barmhärtighet. Ett extremt exempel på barmhärtighet vi- sade Maximilian Kolbe, en polsk franciskanmunk och präst. Vallentunakåren är en av Stockholms stifts större kårer med en Han erbjöd sig att ta en medfånges plats i koncentrationslägret omväxlande verksamhet och med stort engagemang i kyrkans i Auschwitz för att svälta till döds. olika uppgifter. I den intilliggande Mathiasgården intogs lunch och i samma lokal berättade Jimmy Ullgren, vice ordförande Åke Löfstrand från Delsbo valdes att leda konventsförhand- i konventsrådet, om Vallentunakåren och uttryckte stor glädje lingarna som inleddes med parentation för Hans Hellichius. över att så många hade kommit för att delta i stiftskonventet. Han har bland annat varit kassör i Uppsala stifts lekmanna- förbund. Verksamhetsberättelsen och den ekonomiska berät- Vallentuna är en kommun med många runstenar och efter telsen godkändes. lunch berättade Sigurd Ramqvist om forskningen kring dessa stenar. Han gav åhörarna stor inblick i många märkliga histo- Innan mötet avslutades, avtackades Roger Karlsson som av- rieminnen och han väckte åhörarnas intresse att studera och gick som ordförande för stiftförbundet i samband med kon- läsa mer om dessa stenar. ventet. Stiftskonventet fortsatte med mötesförhandlingar som leddes Bernt Lagelius av Kjell Aggefors, vald till ordförande för mötet. Verksam- hetsberättelse och ekonomisk rapport godkändes. Konvents- rådet beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret. Samtal in- för 100-årsjubileet och planering inför sommaren och hösten 2018 gjordes.

Förhandlingarna avslutades i tacksamhet med blomsterbuket- ter till dem som på olika sätt hade bidragit till detta välplanera- de stiftskonvent. Ett stort tack riktades till Vallentuna försam- ling som på ett mycket generöst sätt stoder lekmannarörelsen i Stockholms stift. I stiftskonventet deltog ca 30 personer. Efter en minnesvärd och berikande dag återvände många av oss till Stockholm med omnejd! ersson P Gunnel Berggren Larsson ennart Ordförande i Lekmannaförbundet i Stockholms stift : L oto F

22 LEKMAN I KYRKAN

Stiftskonvent i Strängnäs stift Stiftskonvent i Lunds stift

Svenska kyrkans Lekmannaförbund i Lunds stift höll stiftskonvent i Ryds- gård lördagen den 21 april med Ryds- gårdsortens lekmannakår som värdar.

Efter välkomsthälsning av stiftsförbun- dets ordförande Magnus Wittgren och morgonbön serverades förmiddagsfika i församlingshemmet. Därefter hölls årsmötesförhandlingar. De icke-ombud som inte deltog vid förhandlingarna hade möjlighet att åka med på utflykt till Jo- hannamuséet.

Efter en välsmakande lunch begav sig de ca 90 deltagarna till Villie kyrka där det framfördes ett musikaliskt kyrkospel (av Nina Hoppe och musikarrangemang av Janne Persson) om Katharina von Bora. Vi dröjde oss alltså kvar vid reforma- tionsjubileet och i dramatiseringen om Katharina von Bora fick vi följa några av de kvinnor som påverkade och påverka- Eskilstuna-Fors kyrka. des av Martin Luther. I kyrkospelet fram- fördes många av Luthers psalmer, bl.a. Årets stiftssamling den 21 april var litet tillkommit. Det är mycket som måste Från himlens höjd jag bringar bud, Vår annorlunda eftersom vi bestämt oss för börja fungera och Johan Hedlund tror att Gud är oss en väldig borg och Hör här att vara i en församling som inte har nå- mycket kommer att bero på den enskilda de helga tio bud. Efter eftermiddagskaffe gon kår. Vi vidtalade kyrkoherden i Es- individens insats. och Magnus tack till Rydsgårdsortens kilstuna pastorat som både lovade oss lekmannakår hölls en mycket fin sänd- att få vara i Fors församlingshem och att I Västra Rekarne finns två kårer och här ningsmässa. komma och berätta om arbetet i Eskil- finns alltså en chans att påverka. Det är stuna. synd att det verkar vara en tendens till Marie Nederman att det saknas kårer i de större städerna. Förbundssekreterare Under förmiddagen hölls årsmöte som Människorna verkar mer splittrade och inte bjöd på några större överraskningar. ointresserade i städerna. Och utbudet av En ny ledamot valdes till rådet, Peder aktiviteter är större. Vi får se om det går Granath och en ny revisorsersättare, Ste- att skapa en ny kår här i Eskilstuna. Det fan Jäger, i övrigt omval. Efter förhand- har inte funnits någon sedan ca femton lingarna följde lunch med paj och sallad år tillbaka. och den sedvanliga lottförsäljningen. In- komsten från denna plus ett bidrag från Något som gladde oss var att Mats Yt- kassan skickades sedan till jubileums- terberg från Oskarshamn ville delta i vårt fonden. Vi ser med förväntan fram mot konvent. Han var på besök hos sin far i sommaren och rikskonventet med jubi- Eskilstuna just den dagen. Det är kanske leet i Uppsala! en idé, att vi passar på att besöka andra Villie kyrka. kårer eller samlingar om vi får tillfälle. Foto: Simon Steinbichler Jönsson Under eftermiddagen berättade Johan Hedlund, kyrkoherden i Eskilstuna pas- Efter diskussion och en kopp kaffe var torat om det arbete som skett och som det så dags att avsluta dagen i Fors kyrka pågår. Först slogs de två stora försam- där kyrkoherden Johan Hedlund höll en lingarna Fors och Kloster ihop med allt kort andakt. vad det innebar. Från årsskiftet har ett ännu större pastorat bildats då nu även Beryll Grandell Västra Rekarne med de fyra församling- Ordförande i Lekmannaförbundet i arna Gillberga, Lista, Öja och Västermo Strängnäs stift

23 LEKMAN I KYRKAN

Stiftskonvent i Linköpings stift och 90-årsjubileum för Linköpings Domkyrkokår

Lekmannaförbundet i Linköpings stift höll den fjärde söndagen i Påsk- tiden eller den 22 april stiftskonvent i Gamla Domprostgården i Linköping. Konventet utgjorde en del i det 90-års- jubileum som samtidigt firades av och för Linköpings Domkyrkokår.

Konventet och jubiléet inleddes med Högmässa i Linköpings Domkyrka där några av Domkyrkokårens medlemmar tjänstgjorde som textläsare och kollekt- upptagare.

Ett fyrtiotal deltagare, inbjudna gäster samt medlemmar från kårer i hela stif- tet samlades sedan till festlunch i Gamla Domprostgården där ordföranden i Lek- mnnaförbundet i Linköpings stift, Jan Henriksson, Södra Vi och Domkyrko- Kårrådet och Jubileumskommittén ses här med rosor i händerna - fr.v. Vera Samu- kårens talman Sven Linge hälsade väl- elsson, Arne Bengtzon, Sven Linge, Inger Lilja, Berit Boberg, Inger Petersson, Sonja kommen. Södra Vi-kvartetten sjöng Pettersson och Henry Braxell. sånger till Lennart Sjöstedts pianospel, och den jubilerande kåren fick mottaga förbundet och överlämnade ett inramat Själva stiftskonventsförhandlingarna hyllningar i form av tal och blommor. diplom med bibelord hämtat från 1 Petr. leddes av stiftskonventsordföranden Jan Svenska kyrkans lekmannaförbunds ord- 4:10-11. Jan Henriksson hälsade och Henriksson varefter den 90-åriga kåren förande Anders Nordberg, Jönköping, framförde gratulationer från Stiftskon- bjöd på kaffe med jubileumstårta. Före höll högtidstalet och hyllade Domkyrko- ventsrådet, Britt Andersson från Vim- jubileets och konventets avslutning in- kåren som en av de äldsta i Sverige med merbykåren, Peter Ragnar från Kyrkans formerade förbundsordföranden Anders en lång och gagnelig verksamhet, bl.a. Vänner i Norrköping och Lars Linde fån Nordberg om och hälsade alla välkomna med talmän som Erik Carlegrim och Gistadkåren. Talman Sven Linge tackade till Lekmannaförbundets 100-årsjubi- Berndt Petersson. Kårens kaplan Carl- för hyllningarna, gav en historik över leum och Rikskonvent 2018 i Uppsala Ingvar Facks läste en bön utformad av Domkyrkokåren och talade till kårens den 27-29 juli 2018. Martin Luther och ingående i en Bach- hedersledamot, Elsa-Maria Carlegrim. kantat. Domprost Peter Lundborg gra- Han tackade inte bara för gåvor och Jubileet avslutades med psalmsång och tulerade och tackade från domkyrkoför- blommor utan också kårrådet och jubi- med Herrens bön i syskonring. samlingen och Kärstin Brattgård talade leumskommittén för goda insatser. för församlingsrådet. Anders Nordberg Sven O. Linge gratulerade med hälsningar från riks- Talman och Ordförande

Elsa-Maria Carlegrim med sina döttrar.

Fr. v. Peter Ragnar, Britt Andersson och kaplan Carl-Ingvar Facks.

24 LEKMAN I KYRKAN

Stiftskonvent i Växjö stift

Svenska kyrkans lekmannaförbund Nässjö kyrka bekläddes med rött tegel i ett mer konstnärligt utseende. Det vänstra i Växjö stift samlade lördagen den nygotisk stil efter förebilder från norra fönstret visar Jesu födelse, i mittfönstret 21 april drygt sextio medlemmar till Tyskland och Baltikum. Byggnaden ut- den stående Kristus och i det högra fönst- Stiftskonvent i Nässjö, med mässa och gör en s.k. hallkyrka, vilken består av ett ret Kristus som predikar för apostlarna. konventsförhandlingar i Nässjö kyrka långhus med rundat kor, vapenhus, sakri- Gemensam nämnare för fönstren är ljuset. och med servering, föredrag och ge- stia i norr och S:t Markus kapell i söder. Gud bor i ljuset. ”Jag är ljuset, förhopp- menskap i den intilliggande Maria- Kyrkan har två torn, varav det södra är ningens och glädjens ljus. Fördelningen gården. Värdkår för stiftskonventet betydligt högre än det norra. blir två mörka fönster vid sidorna, de jor- var Nässjö församlingskår. diska, medan det mittersta är det himmel- Bygget av kyrkan blev försenat eftersom ska med det gudomliga ljuset. Efter välkomsthälsning med kaffe och de som skulle mura kyrkan hade deltagit smörgås i Mariagården samlades delta- i storstrejken, och när kyrkan invigdes Kyrkans dopfunt är från 1972, skuren i garna till morgonmässa i Nässjö kyrka. var den ännu inte riktigt färdig invändigt. röd jämtlandskalksten. Predikstolen har Mässan med predikan (beredelseord) Under årens lopp har kyrkans interiör funnits med allt sedan kyrkan byggdes. över temat ”Nåden och Förlåtelsen” och ändrats många gånger. År 1933 fick kyr- Ljuskronorna över mittgången är utfor- med nattvardsgång förrättades av kom- kan sanitära anläggningar och tjugonio made och tillverkade av metallfabriken minister Miriam Wredén Klefbeck Efter år senare inreddes S:t Markuskapellet. EOS i Nässjö. Ljuskronorna bär inskrip- mässan men före årsmötesförhandling- År 1977 togs de fyra främre bänkarna tionen. ”Gud är ljus och intet mörker arna berättade efter önskemål under- bort och ersattes med lösa stolar. Tjugo finns i honom”. tecknad om Nässjö kyrka, ”Kyrkan på år senare byggdes församlingshemmet höjden”, som för drygt 110 år sedan in- Mariagården med en halvt underjordisk Nässjö kyrka har två orglar. Läktarorgeln vigdes i december 1909. förbindelsegång till kyrka. En större re- och dess fasad är tillverkade av Ham- novering av kyrkans iteriör skedde år marbergs orgelbyggeri i Göteborg. Or- Bland befolkningen inom Nässjö försam- 2000. Då ändrades färgsättningen på geln har trettio stämmor och ettusenåt- ling hade det sedan länge varit ett önske- bänkarna i kyrkan från grå färg till ockra. tahundra pipor. Orgeln invigdes 1958 mål att en ny kyrka skulle byggas inom Fyra år senare, 2004, fick kyrkan fasad- och ersatte den ursprungliga orgeln från Nässjö samhälle, inte minst på grund av belysning. År 2012 invigdes en ljusstake 1909. Kororgeln köptes in 1962 och har att samhället snabbt hade utvecklats efter för avlidna och ett dopträd för döpta. fyra stämmor. Triumfbågens tvärbalk det att Södra stambanan hade öppnats för och dess medeltida krucifix sattes upp trafik 1864. Samhället Nässjö med dess År 1961 ersattes kyrkans altare i trä av på sin nuvarande plats 1926. Triumfkru- centrum kom att vara beläget en bit från ett murat altare. Korfönstren dekorerades cifixet är utformat i unggotisk stil vid den gamla ”Nässjöbyn” med dess socken av konstnären Elis Lundqvist, Huskvarna 1200-talets slut eller 1300-talets början kyrka. och bördig från Nässjö. Kyrkan fick nu och är kyrkans förnämsta föremål.

25 LEKMAN I KYRKAN

Efter årsmötesförhandlingar och gemen- för att inte tala om latin och grekiska var Som medhjälpare till sin far, medhjälp sam lunch fick deltagarna lyssna till ett ovanligt för kvinnor. Men prosten Jonas med ämbetsberättelser, med svarsbrev kåseri om Lina Sandells liv, sång och Sandell såg sin dotters begåvning och blev det en stor upplevelse för Lina att musik. Kåsör var samme undertecknad iver att lära och uppmuntrade hennes stu- få följa med fadern på ett prästmöte till som under förmiddagen hade berättat om dier. Det fanns inte någon möjlighet för Stockholm 1853. Hon lyssnade flitigt på Nässjö kyrka. flickor att gå i läroverk eller att läsa på alla föredrag och besökte såväl Stock- universitet vid den här tiden, men flick- holm som Uppsala. Hon fick också besö- Carolina Wilhelmina (Lina) Sandell föd- skoleväsendet var däremot under upp- ka Operan och tillsammans med sin far des den 3 oktober 1832 i Fröderyd åtta byggnad under Lina Sandells uppväxt. besöka Djurgården med en avslutande mil söder om Jönköping. Hennes för- supé på Hasselbacken. Hemresan gick äldrar var Fredrica, född Engstrand, och Lina gick varken i någon flickskola eller i med båt till Jönköping och Lina skrev hennes make prosten Jonas Sandell. Året folkskolan utan hon undervisades i hem- efter Stockholmsbesöket att hon hade innan Lina kom till världen hade ma- met. Det var vanligt för barn tillhörande mång dyrbara minnene från denna hen- karna Sandell förlorat en femårig son, Linas samhällsklass. Tidigt blev läsning nes första Stockholmsresa och att inget Carl Wilhelm, men hade tre äldre barn och skrivning hennes stora intressen. var henne så kärt som minnet av den natt kvar i livet, Christina 13 år, Johan 11 och Förutom av fadern fick Lina undervis- så hon färdades på vattnet genom land- Charlotta 9 år. Namnet på den nyfödda ning av den unge prästen Per Nordström, skapen tillbaka till Jönköping. flickan, Carolina Wilhelmina, erinrade som också var hennes svåger. Per var gift om den året innan bortgångne brodern. med Linas äldre syster Christina. Ett skäl I samband med en resa från Fröderyd Två år senare fick familjen ännu en dot- till att Lina kunde ägna sig åt studier och till Göteborg via Jönköping (en dag med ter, Mathilda. inte som så många andra också hjälpa till häst och vagn) och via Vättern och Göta med praktiskt hushållsarbete mm. var att Kanal 1858 så ramlade fadern strax ut- Carolina som senare kallade sig Lina, Lina hade dålig hälsa. Hon var ofta sjuk, anför Motala över bord och drunknade. var ett känsligt och inåtvänt barn som och föräldrarna trodde att hon knappast En kraftig virvelvind fick båten att stod sinfar nära. Medan fadern satt vid skulle uppnå vuxen ålder. Hon orkade kränga varvid fadern föll i vattnet. Lina sitt skrivbord och arbetade, hade Lina en inte med tungt arbete t.ex. i köket. Dä- och fadern var på väg tilll Göteborg för egen vrå i hans arbetsrum där hon kunde remot älskade hon att sitt och drömma, att möta faderns gamla vän domprosten leka och senare ägna sig åt läsning. Fa- uppflugen i en kraftig ask i trädgården, Peter Wieselgren. Först en vecka efter dern var en bildad och beläst man med omgiven av det susande lövverket.För- olyckan fann man faderns kropp några ett rikt bibliotek med böcker i blandade äldrarna förväntade sig inte att Lina slul- kilometer från Motala. Lina skrev i brev ämnen på många språk. Han undervisa- le bli gift på grund av sin hälsa. Alterna- till Bernhard Wadström: ”Först kunde de sin dotter och lärde henne både tyska, tiven för kvinnor som inte blev gifta var jag inte fatta vad som inträffat , när jag franska och engelska samt även lite latin få vid den här tiden och det var mycket såg far falla överbord. Men när detta blev och grekiska. Lina fick också studera vanligt att man i sådana fall stannade klart för mig, graps jag av en outsäglig historia, geografi och naturvetenskap hemma hos föräldrarna för att hjälpa till smärta och ångest”. Den människa som och inte minst läste hon massor av kris- som hemmadotter. Lina funderade då stått henne allra närmast, som hon äls- ten och religiös litteratur. Att fördjupa och då över kvinnans roll och skrev 1849 kat allra mest hade brutalt och plötsligt sig i predikosamlingar och uppbyggelse- ett avsnitt om varför det fanns så stora ryckts ifrån henne. Hon skrev senare skrifter var vanligt under 1800-talet och fördomar mot ”läsande fruntimmer” att hon aldrig älskat någon så innerligt att lära sig franska, tyska och en smula Varför fick kvinnor ägna sig åt hushållet, som sin far. Händelsen blev ett trauma historia och geografi ingick i tidens bild- åt sömnad, sköna konster och dans men som kom att påverka resten av hennes ningsideal för de bättre bemedlade. Att inte åt läsning och vetenskap? liv. Lina skrev den 2 augusti 1858: ”Den lära sig engelska och naturvetenskap, käre trofaste Herren har nyss tagit min

Sonja Sjölander, ordförande i Nässjö Föredragshållare och kåsör Ingvar Avslutande andakt under ledning av församlingskår, hälsar konvents- Ellbring, Nässjö. kyrkoherde emeritus Bo Bergstrand. deltagarna välkomna.

26 LEKMAN I KYRKAN

Del av stiftskonventsrådet i Växjö stift, Lekmän från Nässjö församlingskår ansvariga som kyrkvärdar och Göran Gynnerstedt och Kerstin Göransson. gudstjänstvärdar under morgonmässan i Nässjö kyrka. dyre fader till sig och därigenom lossat Förhållande mellan makarna Berg upp- En av våra största psalmförfattare Lina ett band, som var rätt fast. Mitt hjärta fattades som gott. Makarna komplettera- Sandell somnade in den 27 juli 1903 hängde rätt hårt vid honom; jag har ald- de varandra bl.a. på så sätt att när Oscar och de sista ord som hördes från hennes rig älskat någon i jämnbredd med ho- drev iväg med nya idéer och planer, kun- mun var,”nu har jag kastat all min sorg”. nom. Vi hade växt tillhopa sedan många de Lina med sin större försiktighet vara Lina begravdes i Solna kyrka fyra dagar år tillbaka. Ett stort tomrum har uppstått. dämpande och återhållsam, detta även senare, den 31 juli 1903. Nästan tusen Endast Jesus kan fylla det.” om Oscar i regel sjösatte det han föresatt personer var närvarande vid hennes be- sig. Oscar var på sitt handelskontor un- gravning. Tre månader efter Linas död Lina anställdes som tidskriftsredaktör der förmiddagarna, predikade flera kväl- dog också Oscar Berg. 1861 av den nybildade Evangeliska Fos- lar i veckan och studerade halva nätter- terlandsstiftelsen (EFS), en inomkyrklig na. Oscar och Lina fick ta hand om flera Lina Sandell var huvudfigur i lågkyr- väckelserörelse grundad av Carl-Olof av sina syskonbarn efter det att de hade koväckelserörelsen och i praktiken Rosenius 1856. Rörelsens huvudmål förlorat sin mor. Barnen fick ett gott hem Sveriges första kvinnliga förlagschef. var att vitalisera det andliga livet i kyr- hos Lina och Oscar i Stockholm. Linas Hon kom att bli en av Sveriges mest in- kan genom bl.a. en enklare liturgi, mer yngre syster Mathilda dog 1873 och ef- flytelserika yrkeskvinnor, redaktör hos lättsjungna psalmer och mer känslofyll- terlämnade tretton barn. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och en da bibeltexter. Att Lina som kvinna fick ofta sedd gäst på kungliga slottet i Stock- en ansvarsfull roll i en organisation hade Hösten 1892 blev särskilt svår för ma- holm. I oktober 1860 träffade Lina Oscar influerats av landets dåvarande frikyrk- karna Berg. Oscar hade på grund av sjuk- Ahnfelt och Lina tonsatte ett hundratal lighet. dom haft svårt att sköta sina affärer och av sina dikter och Oscar Ahnfelt kom att han anklagades för lättsinnigt ingångna sjunga in hennes sånger i svenska folkets Lina ingick äktenskap den 21 maj 1867 ansvarsförbindelser och för bistande hjärtan. vid 34 års ålder, äktenskap med gross- bokföring. Kristna affärsvänner gick i handlaren, predikanten och nykterhets- borgen för Oscar och flera av dem gick Stiftskonventet avslutades med gemen- ivraren Oscar Berg som var sju år yngre i konkurs med Oscar som medansvarig. skap kring kaffeborden, med tack till än Lina. Bröllopet ägde rum i Hökabergs Oscar dömdes 1894 till ansvar för bl.a. Nässjö församlingskår för värdskapet, prästgård i Småland och vigselförrättare bokföringsbrott. Domen var ett dråpslag med en uppskattad andakt ledd av kyrko- var Linas bror Nils Johan Sandell, då vilket ledde till att Oscar aldrig mera herde emeritus Bo Bergstrand, med Her- komminister i Lannaskede. En till viss uppträdde offentligt och Linas skivarbete rens bön, med nedkallande av Guds väl- del tveksam Lina övertalades av andra minskade. Flera vänner vände makarna signelse och med upplysning om höstens att tacka ja. Berg ryggen och Lina förblev mycket inspirationssamling på Tallnäs stiftsgård, tystlåten om denna händelse. Eftersom lördagen den 22 september 2018, där Ett år efter giftermålet bjöds Lina in till Linas käre förtrogne Odencrants hade förbundets 100-årsjubileum kommer att det kungliga slottet och till prinsessan avlidit 1886, hade hon inte heller honom uppmärksammas och dit bl.a. biskop Eugénie där Lina upptogs i prinsessans att vända sig till. Paret Berg lyckades be- emeritus Jan-Olof Johansson är inbju- syförening. Drygt ett år efter giftermålet, tala tillbaka allt till de konkursdrabbade, den. den 4 oktober 1868, födde Lina ett död- men hämtade sig egentligen aldrig från Ingvar Ellbring fött barn, en flicka. Man kan ana en stor den chock som följde av den meddelade Nässjö församlingskår sorg och ett trauma kring detta, en stor domen. förtvivlan, men får inget veta.

27 LEKMAN I KYRKAN

Stiftskonvent i Karlstads stift

Några av Karlstads stifts lekmannakårer samlades till Stiftskonvent i Kila med kyrka och församlingshem i Säff- le pastorat lördagen den 26 maj 2018.

Hela den bördiga och vackra bygden tog emot de tillresta deltagarna i den allra vackraste försommarskrud. Konventet började med en gemensam lunch, klar grönsakssoppa med inhemska råvaror. Efter förbön för konventet och dess för- handlingar under ledning av stiftskonventets ordförande Björn Larsson hälsades de närvarande, tillresta från kringliggande orter i Värmland och Dalsland, inte minst från Karlstad och Kristinehamn men också från Jönköping, välkomna.

Vid de efterföljande konventsförhandlingarna utsågs Björn Larsson, Kväggen Nordändan 1 i Kristinehamn till såväl stiftsförbundsordförande som till stiftsförbundets ordinarie Gruppbild med flertalet deltagare exponerad mellan Kila kyrka representant i Lekmannaförbundets förbundsråd och Barbro och dess församlingshem. Falken, Branten 3, i Kristinehamn till såväl ledamot i stifts- förbundets styrelse som till ersättare för för Björn i Lekman- naförbundets förbundsråd. Till ledamöter i stiftsförbundets styrelse valdes härutöver Melving Ribbing, och Eva Axelsson.

Efter konventsförhandlingar hälsades förbundsordförande An- ders Nordberg med hustru Inga välkomna. Anders berättade om Lekmannaförbundets uppkomst orsak och framväxt samt om de uppdrag som förbundet genom sex nätverksgrupper för närvarande arbetar med - stadgeändring - göra förbundet känt i församlingarna utanför kyrkan med medlems- och kår- rekrytering - göra förbundet känt inom kyrkan bland biskopar, präster, diakoner, anställda, förtroendevalda och ideella - pro- graminformation mellan stiftsförbund och kårer - samverkan mellan kårer och stiftsförbund å ena sidan och kyrkan själv å den andra (styrkor, svagheter, hot och möjligheter) - bönen som regelbunden, uppriktig, intensiv och fast att iaktta vid alla Församlingshemmets i Kila Kyrkoherde Gunnar Imberg Lekmannaförbundets sammankomster. Anders berättade ock- vackra ljusa altare med avslutade konventet med så om förbundets planering inför förbundets 100-årsjubileum frodig grönska i i försom- andakt. i Uppsala den 27 - 29 juli 2018 och hälsade alla välkomna att mardräkt i bakgrunden. närvara!

Efter gemenskap med kaffe och te samt med glass och färska bär från Värmland tackade Björn de närvarande dels för alla förberedelser med såväl lokal som servering dels för samman- komsten där de församlade hade haft både längre och kortare resvägar. Kyrkoherde Gunnar Imberg avslutade konventet med en kort andakt där han hämtade bön och nedkallade Guds välsignelse med ledning av ”Bönboken - tradition och liv”, Verbum 2003 och 2009, bön nr 435 och 436 samt välsignelse nr 467.

I Kristus! Björn Larsson / Anders Nordberg Stiftsförbundsordförande Björn Larsson och sekreterare Barbro Falken.

28 LEKMAN I KYRKAN

Svenska Kyrkans Lekmannaförbund 100 år

Minnesbilder från ett sekel, fyllt av engagemang, ansvar och fördjupning i kristen tro

29 LEKMAN I KYRKAN

De första åren - Förbundets ledning kedja till sinnebild av det brödraskap, den upprättade organisa- tionen bör utgöra”. Så sker fortfarande i en del kårer. Man sluter nu SYSKONRINGEN och ber HERRENS BÖN.

Så skedde också när FÖRBUNDSRÅDET och representanter för stiftskonventet var samlade till konferens på Kyrkans kurs- gård och på samling i Ärkebiskopsgården i Uppsala den 22 okt. 1993 högtidlighöll förbundets 75-årsjubileum. Konferensen av- Ärkebiskop Manfred Björkquist slutades med att deltagarna slöt Syskonringen och bad Fader Nathan Söderblom - förste ordf. i Sigtunakåren Vår.

Torsten Bohlin Carl Alm Oscar Mannström David Hultström

Generalkonvent Åren 1924-1933 samlades representanter för kyrkobröderna varje år till GENERALKONVENT. Ordföranden kallades GE- NERAL, sekreteraren GENERALSEKRETERARE. Fr.o.m. Detlov Westrell P. J. Kraft Erik Neuman Johannes Lundberg 1933 samlades man vartannat år till GENERALKONVENT. (var mycket Ordet GENERAL avskaffades vid konventet i Sigtuna1957. verksam med att 1958 hölls 40-årsjubileet i Uppsala. Sedan dess har Rikskon- ordna nya stadgar) venten varit samlade vartannat år och här följer ett urval av bil- der från dessa. Aktivt arbete med att bilda kårer I förbundets anteckningar är det några som Studieveckor på Lekmannaskolan / Kyrkans kursgård 1963 utmärkt sig för aktivt arbete med att bilda nya Studieveckorna startade 1948 och fram till 1952 hölls veckorna kårer. i samarbete med Lekmannaskolan och Sveriges kyrkliga studie- förbund en gång/år. Sedan hölls en i augusti och en i november. Den förste som nämnts i dessa sammanhang Den i november var dessutom en predikantkurs. Under dessa är Generalsekreterare K. G. Fellenius som var K. G. Fellenius veckor samlades 75-100 deltagare per kurs i augusti, färre i no- verksam åren 1924-1939. Det skrives om ho- vember. nom att han var Kyrkobrödernas andre stiftare. Fellenius blev också tidningen KYRKOBRÖDERNA förste redaktör.

Två andra namn när det gäller dem som hjälpt till att starta nya kårer är Anders Blomgren - förbundets vice ordförande och diakonen Carl H. Nilsson. Hur många Anders startat finns det Carl H. Nilsson Anders Blomberg ingen uppgift på. Men i de min- nesord som skrevs när Carl H. hade avlidit skrev Algot Tergel att han varit med om att bilda 160 kyrkobrödrakårer runt om i landet.

Vid ett möte den 22 okt. 1918 togs i ärkebiskopsgården ett en- hälligt beslut om att bilda Svenska kyrkans Lekmannaförbund Bilden visar de 71 deltagare som deltog i kursveckan 1963 - Kyrkobröderna. samlade framför Ansgarskapellet.

I den sista paragrafen i protokollet på Kyrkobrödernas födelse- Den här verksamheten pågick i Sigtuna t.o.m. 1984. Den sista dag står: ”Avslöts sammanträdet med bön av H.H. Ärkebisko- studieveckan hölls i samarbete med Lundastiftets lekmannaför- pen, varpå de närvarande fattade varandras händer, bildade en bund på Båstad stiftsgård 1985.

30 LEKMAN I KYRKAN

13-16 augusti 1964 i Sigtuna Den 3-6 augusti 1978 högtidlighölls 60-årsjubileet i Uppsala Det inleddes med gudstjänst i Mariakyrkan, där biskop Manfred Björkquist - förbundets hedersordförande - predikade.

Förhandlingarna leddes av Algot Tergel. Sekreteraren David Estborn föredrar verk- samhetsberättelsen. Vid bordet sitter vice ordf. Anders Blomgren t.v. och sekreterare Stig Lundén t.h.

Ärkebiskop Olof Sundby höll föredrag om ”Kyrkan och den enskilde”.

Efter inledningsgudstjänsten skedde krans- Vid detta konvent avgick FR- nedläggning på Nathan Söderbloms grav i ledamoten Axel Gustafsson, vice Uppsala domkyrka. Fr.v. förbundsordf. Eric ordföranden Anders Blomgren och Carlegrim, hedersordf. Algot Tergel och vice förbundskassören Thure Persson ordf. Gösta Karlsson. och avtackas av Algot Tergel. Vid högtiden fick Algot ta emot en tack- och jubileumsgåva, som då var Manfred Björkquist ackom- uppe i 60 000 kr. Hälften av gåvan panjerade psalmsången under skulle gå till Nordiskt ekumeniskt konventets förhandlingar. institut i Assissi och den andra hälften till förbundets arbete.

Förutom Algot Tergel och Eric Carlegrim deltog Algots företrädare Så har kyrkans lekmän aktiverats Axel Bromander. i Svenska kyrkans gudstjänster Vid detta konvent beslöts slutligen att kvinnor också skulle bli medlemmar. 1726 infördes konventikelplakatet i vårt land. 1858 beslöts det att konventikelplakatet inte skulle gälla Den 27-30 juli 1984 hölls rikskonventet i Karlstad längre. Vid detta konvent avgick Eric Carlgrim som ordförande och efterträddes av Carl-Axel Axelsson. Och efter beslutet om att 1868 inrättades första allmänna kyrkomötet. (Det bestod även kvinnor kan bli medlemmar valdes den första kvinna Mar- av 20 präster och 30 lekmän.) gareta Jansson till förbundssekreterare. Hon syns på bilden i 1934 motionerade rektor Manfred Björkquist (sedemera kretsen av det nyvalda förbundsrådet. vald till Stockholms första biskop) om att kyrkan skulle använda sig av veniater (lekmän som fått till- stånd att predika) och att lekmän skulle få rätt att läsa epistel och evangeliet i högmässan. Det avslogs. 1959 beslöt kyrkomötet att lekmän skulle få läsa texter i högmässan. (Men kyrkorådet måste från början be- gära tillstånd hos Domkapitlet. Detta är nu borttaget och det är kyrkoherden i församlingen som utfärdar venia.) 1963 kom Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS) med boken ”Lekman tar ansvar” - en bok som betytt mycket för att myndigförklara lekmännen i guds- tjänstlivet. 1975 beslöt Kyrkomötet att lekmän nu också kan få vara med och dela ut bröd och vin vid nattvarden. 2000 Enligt Kyrkoordning år 2000 får lekman leda guds- tjänst och fullgöra alla momenten (inklusive pre- dikan) utom celebrering av mässan efter beslut av kyrkoherden.

31 LEKMAN I KYRKAN

22 - 24 oktober 1985 - Högtidlighållande i Sigtuna och Den 31 juli - 3 aug 1992 var det dags Uppsala av 75 års verksamhet samt studievecka i Båstad för ett nytt rikskonvent i Lund Förbundet bildade den 22 oktober 1918 i biblioteket i Ärkebis- Ännu en gång hade förbundsrådet hittat en lokal där allt kunde kopsgården i Uppsala. När förbundet högtidlighöll att det fun- ske på ett ställe, nämligen Star hotell i Lund. Men gudstjäns- nits i 75 år 22-24 okt 1985 arrangerades terna hölls i Lunds domkyrka. en konferens på Kyrkans kursgård i Sig- tuna för förbundsrådets ledamöter och valda representanter från stiften. Just jubileumsdagen var hela konferensen inbjuden av ärkebiskop Gunnar Weman och hans fru Gun till en måltid i Ärke- biskopsgården. Då togs denna bild av Gunnar Weman och Carl-Axel Axels- son just i det bibliotek, där beslutet om att bilda förbundet fattades.

Tre år efter bildandet konstituerade sig GENERALKONVENTET (som det hette då) i S:ta Clara kyrksal i Stockholm. Då fanns det 21 kårer. Detta gjorde att man kände behovet att få ett medel som gav direktkon- In på scenen i den stora mötesaulan på hotellet kom en Saab cabriolet med fyra takt mellan medlemmarna. 1925 Lundabiskopar. Kvällen konferencier Åke Kristiansson intervjuade nytillträdande biskopen K. G. Hammar och biskoparna em. P. O. Ahrén, Olle Nivenius och beslöts att man skulle ge ut ett med- Martin Lindström. De senare gav K. G. Hammar som just den dagen tilträtt som lemsblad. Det hade fyra sidor och biskop några goda råd. den förste redaktören var generalse- kreterare K. G. Fellenius. Lösnum- 9-11 augusti 1996 Rikskonvent i Kungsbacka merpriset var 25 öre. Tema: ”Att vara med - engagemang, ansvar och rörelse”

Först 1928 ökade man sidantalet till 100/år. Från början hette tidningen KYRKOBRÖDERNA, men i och med att kvinnor kom med i vårt förbund 1978 togs den delen i förbundsnamnet bort och då ändrades tidningens namn till LEKMAN I KYRKAN.

1937 hölls GENERALKONVENT (det som nu kallas Rikskonvent) i Strängnäs. Då beslöt man att som sitt emblem anta ett kors (S:t Georgskor- set), vilket fanns på en runsten från 1000-talet. Den står vid Strängnäs domkyrka. Glädjande nog har våra F.ö. är alltid representanter för grannländerna inbjudna till vårt förbunds rikskon- nordiska medlemsorganisationer vent. Bilden visar finska och norska gäster vid rikskonventet i Kungsbacka 1996. också antagit detta märke som sitt. ”K:et” i centrum står för Kristus. Den 7-9 augusti 1998 firades 80-årsjubileet i Uppsala Tema: ”Evangelium i tiden (2000+)”

Förhandlingarna hölls i Katredalsskolans aula. I presidiet syns fr.v. Rune Johansson, värdstiftet, Helge Bernhardsson, v. ordf., Carl Axel Axelsson, ordf. och Lajla Hultberg, sekr. I talarstolen valberedningens ordf. Gudmund Henriksson. De deltagare som deltog i den sista studieveckan 1985 står här samlade på trappan till Båstad stiftsgård.

32 LEKMAN I KYRKAN

Den 6-9 augusti 2004 hölls rikskonventet i Eskilstuna Tema: ”Att se människan”

Carl-Axel Axelsson avgick som ordfö- rande och valdes Mälardalens Högskola var också en sådan lokal där det mesta skedde under ”ett till hedersordföran- tak” s.a.s. På bilden sjunger deltagarna morgonpsalmen i aulan. de. Han predikade vid rikskonventets avslutning i Upp- sala domkyrka.

. n so s v a t s Kyrko- u bröderna G

a från 1918. k i

n

n

A

,

a

t

s

g

n

y

e

d

v

a

n E

Sändningsmässan hölls i Eskilstuna Klosters kyrka. Biskop Jonas Jonsson predikade om betydelsen av att vara goda förvaltare.

Förbundets 50:e rikskonvent hölls i Östersund 4-6 aug 2006 Tema: ”Tala, din tjänare hör”

De nya heders- Carl-Axel tackar medlemmarna, Enköpings- Vera och Karl Erik. kårens Ewert och Rune.

Damerna som ej fick vara med 1918.

28-30 juli 2000 rikskonvent i Vadstena Tema: ”Visa mig vägen och gör mig villig att vandra den”

26-28 juli 2002 rikskonvent i Karlstad Tema: ”På väg”

Första dagens kväll var det musik- och symbolgudstjänst vid Frösö kyrka ledd av kyrkoherde Göran Modén. En grupp ungdomar från ”Sommarkyrkan” medverkade och står här tillsammans med kyrkoherden.

Konventets huvudinspiratör, biskop Tony Guldbrandzén talade över ämnet ”Frivillighetens former och framtid”.

33 LEKMAN I KYRKAN

den har haft en representant. Karl Erik Sundström var det sedan 1969 och fram till 1989, då Carl-Axel Axelsson invaldes. Han hade posten till 1993. Sedan har vissa förändringar skett och vår nuvarande förbundsordförande Anders Nordberg har det uppdraget sedan den Europakonferens som hölls i Prag 2004. Styrelsen innehåller fem män.

Efter föredraget blev det gruppdiskussioner kring åtta huvudfrågor med anknytning till talet. Denna grupp leddes av nya 2:a vice förbundsordförande Birgitta Ericsson Löfgren längst t.v. Tre av styrelsens medlemmar. Fr.v. generalsekr. Martin Rosowski, Hans Georg Ackermeier samt president Anders Nordberg.

År 1989 var vårt förbund åter värdar för en konferens. Den hölls på Stiftsgården i Båstad med Vera och Karl Erik Sundström som värdpar.

Den 21-24 september 2007 var Sverige värdland för European Forum for Christian Men - med konferenscentrum i Sigtuna. På lördagen gjordes ett besök i Stockholm och det bjöds på en orgelkonsert i Oscarskyrkan och en svensk festkväll.

Lördagens höjdpunkt var den konsert som Sundsvalls kammarkör och Kjell Lönnå bjöd på före festmiddagen på Östersunds gamla teater.

Med lekmän i Europa och Förbundets utvecklingsarbete

EFCM och Riksmöte Syd Ett arbete för att brygga över problemen som uppstått p.g.a. 2:a världskriget startade 1952. Då inbjöd Kyrkornas Världsråds lekmannasekretariat till en konferens på Lekmannainstitutet i Bossey, Schweiz. Därefter följde fem konferenser och på den sjätte i Canterbury deltog vår redaktör och sekreterare Stig Deltagare och inbjudna gäster utanför Oskarskyrkan efter festkvällens orgelkonsert. Lundén. Man bad honom att han skulle ordna nästa konferens 1969 i Sverige. Förbundsrådet hörsammade kallelsen och in- Möte för stora och små bjöd konferensen att hållas i Kungälv då temat var ”Mannen På Rikskonventet i Eskilstuna 2004 beslutades om en stor sats- och familjen”. ning på utvecklingsarbete 2005. Bl.a. fick Skara stift i uppdrag att inbjuda till en samling för de södra stiften. Den samlingen

Sekr. i Kyrkornas Världsråd Glen Garfield Williams står i talarstolen, han tolkas av miss B. Peta och vid presidiebordet sitter från vänster presidenterna kirchenrat Hans Teodor Sendler, västtyska lekmannaarbetet, den engelska biskopen Stanley Betts och den holländske professorn Marcel Krop.

Sedan dess har Sverige haft en representant i presidiet, vilket ibland haft tre och ibland fyra presidenter. Sverige och Nor- En sånggrupp bestående av barn och ungdomar medverkade vid morgonbönen.

34 LEKMAN I KYRKAN genomfördes 28-31 juli på Hjo folkhögskola och blev ett MÖTE plats alla tre dagarna och ordnade en ”Kristen pianobar” intill. FÖR STORA OCH SMÅ. Förbundsordf. Anders inledde med Den låg i ett hörn av hotellet där vi hade gott om plats och det ”Du är kyrkan där du är”. Så talade Elisabeth Sandlund om fanns soffor och fåtöljer där gästerna slog sig ner. Vår pianist ”Påkristning pågår”. Carl-Erik Sahlberg behandlade ”Missions- Hans Olov Svensson från Trollhättan spelade allt från gamla befallningen” och efter middagen återkom Elisabeth Sandlund läsarsånger, psalmer och moderna melodier som är kända i våra och berättade om ”Min väg till kristen tro”. Lördagens förmid- församlingar. Och folk sjöng av hjärtans lust. dag talade de två om att ”Utan lekmän ingen kyrka”. Dagen i övrigt ägnades åt en utflykt till Jönköping med bl.a. besök på 1-3 aug 2008, 90-årsjubileum och rikskonvent i Stockholm en godisfabrik och dagen slutade med lekmannaledd aftonbön Tema: ”Strömmar av levande vatten” i Slottskapellet.

Söndagen blev den verkliga finalen med familjemässa under Torsten Josefssons ledning. I allt en verklig högtid för stora och små.

Den 3-6 aug 2007 hölls ett nytt möte för STORA OCH SMÅ på Hjo folkhögskola. Temat denna gång var ”Strömmar från le- vande vatten”. Under hela mötet deltog cirka 45 personer i alla åldrar från 80 år ner till 6 år från Skåne, Småland, Stockholm och Västergötland. Till detta kom ett 15-tal dagsbesökare.

Gunilla och Ingemar Elf från Nyköping, som båda arbetat som missionärer, berättade om ”Mission hemma och i Östafrika” och höll föredrag över ämnet ”Skall jag ta vara på min broder?” Vid båda tillfällena fick barnledare och barn vara med för att på ett fängslande sätt - med kläder och föremål - illustrera dels olika folk och seder i Östafrika, dels evangeliets budskap om Biskop Caroline Krook. Kyrkoherde Nils-Henrik Nilsson. omsorg om medmänniskan.

Rikskonvent i Jönköping 2010 Tema: ”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig”

Bilden är tagen vid detta tillfälle med Gunilla och Ingemar Elf t.h.

Denna lite annorlunda satsning inom Svenska kyrkans lekman- naförbund känns oerhört meningsfull och deltagarna har känt sig som en enda stor familj, sade förbundssekreterare Margareta Jansson.

Världens fest i Åre 10-12 aug 2007 2007 hölls Världens fest i Åre med Svenska Kyrkan som an- svarig och då främst Härnö- sands stift. Vid denna deltog också lekmannaförbundet ge- nom Härnösands Stiftskon- vent och var en av utställarna. Britt-Louise Madsen berättar att förbundet hade utställnings-

Härnösands stifts konventsordförande Presidiet i Jönköping. Fritz Pettersson ledde processionen in till den högtidliga mässan på fredagskvällen.

35 LEKMAN I KYRKAN

Rikskonvent i Rättvik 2012 Tema: ”Att växa i tro”

Konventsförhandlingar. Fr v Magnus Wittgren, Juhani Ahonen, Evert, Josefsson, Lars Rydje. Carl-Erik Sahlberg höll i seminariet om Bönen - ”Stå fasta”. Stiftsgården i Rättvik.

Rikskonvent i Hjälmared - Alingsås 2014 Tema: ”Kristi kyrka kallar”

Carl-Axel Axelsson höll i seminariet om ”Johannesevangeliet”.

Rikskonvent i Uppsala 2018 Årets rikskonvent äger rum i Uppsala 27-29 juli under temat: ”Var barmhärtig, så som er fader är barmhärtig!”

Sammanställningen av text och bilder har i stora delar gjorts av Carl-Axel Axelsson och Karl Erik Sundström. Carl-Axel har Rikskonvent i Helsingborg - Sundsgården 2016 svarat för de inledande texterna och Karl-Erik för sammanställ- Tema: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till ningen av flertalet bilder. Av de ingående bilderna har Karl- Fadern utom genom mig.” Erik som under många år varit förbundets ”chefsfotograf” tagit flertalet. Andra medverkande fotografer har varit Carl Eric och Ulla Abrahamson, Stig Isacsson och Britt-Louise Madsen.

Den som vill söka mer information hänvisas till Riksarkivet, som har omfattande skriftlig dokumentation om Svenska kyr- kans lekmannaförbun dock ett rikt bildmaterial i form av album och färgbildserier: Ytterligare en informationskälla är Karl Erik Sundströms skrift ”Samlade minnen och intryck från arbe- tet i Svenska kyrkans lekmannaförbund på förbundsplanet och internationellt, som kan rekvireras från FÖRBUNDSBUTIKEN, se adress i ”Lekman i kyrkan” och inte minst en bearbetad ver- sion av en ”B-uppsats i Kyrkohistoria vid Uppsala Universitet av Martin Nykvist”. Konventsförhandlingar har börjat - Presidium den 30 juli 2016.

36 LEKMAN I KYRKAN

I FÖRBUNDETS LEDNING Gudmund Henriksson 1992-1996 Förbundskassör Helge Bernhardsson 1996-1998 Thure Persson 1964-1967 Förbundsordförande Evert Josefsson 1998-2008 Carl E. Schönmeyer 1967-1968 Nathan Söderblom 1918-1921 Kjell Aggefors 2008-2014 Lennart Johansson 1968-1978 Erik Neuman 1921-1922 Anders Boström 2014- Nils Winstrand 1979-1982 (kallades generalledare) Nils Månsson 1983-1992 C. M. Lindman 1922-1924 2:e vice förbundsordförande Jan Rask 1992-2004 A. Bruno 1924-1926 Gösta Karlsson 1974-1976 Per Nordberg 2004-2006 Erik Neuman 1926-1930 Karl Erik Sundström 1976-1983 Juhani Ahonen 2006- J. Lundborg 1930-1947 Carl-Eric Abrahamsson 1984-1990 Axel Bromander 1947-1958 Gudmund Henriksson 1990-1992 Redaktörer för förbundets tidskrift Algot Tergel 1958-1976 Rolf Nordblom 1992-1994 Kyrkobröderna/Lekman i Kyrkan Eric Carlegrim 1976-1984 Anders Åström 1994-1998 Stig Lundén 1965-1968 Carl-Axel Axelsson 1984-1998 Helge Bernhardsson 1998-2005 Åke Wirén 1969-1990 Anders Nordberg 1998- Vakant 2005-2006 Dawid Friberg 1991-1995 Birgitta Ericsson-Löfgren 2006-2014 Lajla Hultberg 1995-2006 ÖVRIGA FRÅN OCH MED Gerd Holmström 2014- Britt Louise Madsen 2006-2016 RIKSKONVENTET 1964 Anders Nordberg 2016- Förbundssekreterare Vice förbundsordförande David Estborn 1964-1966 Sist följer nu ett bildgalleri innehållande Anders Blomgren 1964-1966 Karl Erik Sundström 1966-1968 ovanstående medlemmar vilka innehaft Leif Eeg Olofsson 1966-1974 David Friberg 1968-1984 poster i förbundet. Några saknas. Margareta Jansson 1984-1988 1:e vice förbundsordförande Staffan Elmgren 1988-1990 Eric Carlegrim 1974-1976 Lajla Hultberg 1990-2006 Carl-Axel Axelsson 1982-1984 Margareta Jansson 2006-2008 Karl Erik Sundström 1984-1990 Berndt Peterson 2008-2012 Carl-Eric Abrahamsson 1990-1992 Marie Nederman 2012-

Algot Tergel Eric Carlegrim Carl-Axel Anders Nordberg Per Nordberg Juhani Ahonen Carl-Eric Gudmund Axelsson Abrahamsson Henriksson

Anders Blomgren Leif Eeg David Estborn Karl Erik Helge Evert Josefsson Gösta Karlsson Rolf Nordblom Olofsson Sundström Bernhardsson

David Friberg Margareta Staffan Elmgren Lajla Hultberg Anders Åström Birgitta Ericsson- Stig Lundén Åke Wirén Jansson Löfgren

Thure Persson Nils Winstrand Nils Månsson Jan Rask Britt-Louise Vera Sundström Arne Molander Ulla Abrahamsson Madsen

Kjell Aggefors Anders Boström Gerd Holmström Marie Nederman Lars-Göran Carl-Erik Gert Råvik Berit Olsson Lönnermark Sahlberg 37 LEKMAN I KYRKAN

Glimtar från Sommarmötet på Hjo folkhögskola 4-6 augusti 2017, del 2

Bön i lovsången föredrag av Thommy Hallin

Lovsången och bönen är gryningens Herren i helig skrud medan de drog ut tjänst. Att få vakna tillsammans med framför den beväpnade hären. De skulle Herren. Det här har man förstått vid sjunga: ”Tacka Herren, evig är hans klosterrörelserna där man ber sina ti- nåd.” deböner. 22 Och när de började att sjunga och lova, lät Herren ett angrepp komma Det handlar alltså om att bli stämd till bakifrån på folket från Ammon, Moab lovsång. Man sjunger om och om igen. och Seirs bergsbygd som hade kommit På engelska talar man om att sjunga ”by mot Juda, och de blev slagna. 23 Folket heart”, vilket är lite dubbeltydigt. Det från Ammon och Moab reste sig mot fol- betyder ju utantill, men också att sjunga ket från Seirs bergsbygd för att förinta med hjärtat. Det är det man vill och det och förgöra dem, och när de hade gjort är det som finns i de gamla tidebönerna. slut på folket från Seir hjälptes de åt att Det finns också de gregorianska sånger- förgöra varandra. na och det är så vackert att höra detta. Då 2 Krön 20:13-23 kan man fråga sig vad detta har sin grund någonstans. Att Herren får stämma oss Det här är ju grymt, men det är grovar- till lovsång och att vi är instrument i Her- betet i gamla testamentet. Här står de rens händer. främmande folken, de onda mot Guds folk i nytestamentligt perspektiv. Det Jag har på senare år blivit lovsångskap- är precis som faro i gamla testamentet lan, d.v.s. präst för lovsångarna, dansar- är en bild för det onda. Det är alltså en na, tekniker m.fl. Här får jag vara med för striden är inte er utan Guds. kamp och man sätter lovsångshären i he- och vara deras präst, för de är utsatta. 16 Gå i morgon ner mot dem. De drar då lig skrud framför den väpnade hären och Det här att predika är en kamp, en föds- uppför Hassisbacken, och ni ska träffa då frigörs det krafter. Gud griper in, det lovånda, varje vecka ska man leverera, på dem där dalen tar slut, framför Jeru- är änglar som är med och strider. Det är som det heter nu för tiden. Man ska le- els öken. alltså en andlig kamp. verera något, flera gånger i veckan. När 17 Men då är det inte ni som ska strida. man ska iväg och predika så är det ofta Ni ska bara stiga fram och stå stilla, och Vi går till Efesierbrevet 6 där det hand- mycket kamp. Varför blir det det så? Jo, ni ska få se Herrens frälsning. Han är lar om den andliga vapenutrustningen. det finns en som inte tycker om lovsång. med er, ni från Juda och Jerusalem. Var Där skriver Paulus att den kamp vi har Han gillar inte när vi sjunger om Jesus. inte rädda eller modlösa. Gå i morgon ut att utkämpa är inte mot varelser av kött mot dem, och Herren är med er.” och blod utan mot ondskans andemakter När Israels folk skulle inta landet så 18 Då böjde Joshafat sig ner med ansik- i himlarymderna. Det är en kamp i an- skulle Juda stam stå först och Juda be- tet mot marken, och alla Juda män och devärlden och det känner en predikant, tyder lovprisning. Vi har också Joshafats Jerusalems invånare föll ner för Herren men det känner också den som kämpar underbara seger i 2 Krönikerboken. och tillbad Herren. 19 Och de leviter diakonalt för Guds rike, att den kampen som hörde till kehatiternas och korai- kan komma. Det här handlar om att bön Hela Juda stod inför Herren med sina ternas folk, stod upp och lovade Herren, och lovsång rensar och frigör. små barn, sina hustrur och söner. Israels Gud, med hög och stark röst. 14 Då kom Herrens Ande mitt i försam- 20 Tidigt nästa morgon gick de ut till Te- Ibland är det så med musiken och lov- lingen över Jahasiel, son till Sakarja, koas öken. Och när de drog ut, steg Jo- sången att det blir ett spelande och sjung- son till Benaja, son till Jegiel, son till shafat fram och sade: ”Hör mig, ni av ande, men det blir inte så mycket mer. Mattanja, en levit av Asafs söner. Juda och ni Jerusalems invånare! Stå När det blir som värst så rullar det bara 15 Han sade: ”Lyssna, alla ni i Juda och fasta i tron på Herren er Gud så består på och det blir tröttande och en del und- ni Jerusalems invånare och kung Josha- ni, lita på hans profeter så lyckas ni.” rar varför vi ska sjunga så många gånger. fat! Så säger Herren till er: Var inte räd- 21 Sedan han hade rådgjort med folket, I de sammanhang där jag verkade för- da eller modlösa inför denna stora skara, ställde han upp sångare som skulle prisa stod vi att vi behöver komma djupare. Vi

38 LEKMAN I KYRKAN behöver hjälpa ledarna och lovsångarna. manhang är viktigt med bönevakt. Det Vi har alla olika naturliga gåvor, en del är Det fanns ofta synpunkter på ljudet. Det behövs alltså människor som ber inför bra på att snickra, andra på att virka, laga var för starkt och då hörde inte förebed- och under det att en verksamhet pågår. mat, ta hand om barn osv. Vi har också jarna när de skulle tala med någon som olika gåvor i Guds församling och vi är önskade förbön. Då väcktes tanken att I min tjänst som lovsångskaplan står jag en kropp med olika gåvor och genom do- man skulle låta en person hela tiden be och ber för lovsångarna, dansarna och pet tillhör vi det allmänna prästadömet. för ledarna och då skulle det vara ett ljudteknikerna under mötena. Detta är Vår uppgift är att med våra liv frambära skydd och en sköld i den andliga kam- min uppgift och det är bland det finaste lovets offer och göra Jesu Kristi gär- pen. Då fick jag det uppdraget som gam- jag har fått göra under hela min levnad. ningar. De naturliga gåvorna kan också mal och erfaren lovsångsledare att gå in i Så samlar jag dem innan till förbön och uppfyllas av Andens liv och gåvor, s k den här kampen. Och då vill jag ge er ett smörjer dem med olja och ber för dem övernaturliga gåvor. Det talas om An- bibelord från Jesaja: och när de blir sargade så tar jag hand dens gåvor: helandets gåva, profetians om dem. Det här är välsignat och det jag gåva, att tala saker som jag egentligen På dina murar, Jerusalem, har jag ställt vill säga är: Be för era musiker, be för inte känner till men som Gud ger, se sa- väktare. Varken dag eller natt får de nå- era präster, be för de som jobbar på fältet ker, kunskapens ord o.s.v. gonsin tystna. och be för varandra för det är en kamp att Ni som ropar till Herren, unna er ingen Guds rike ska få bryta fram. Gud kan ge ett bönens språk som vi kallar ro, och ge honom ingen ro förrän han tungotal. Gud kan låta oss be med ord från upprättar Jerusalem Var är det då att be i Anden och sjunga fina böner i psalmboken, vi kan be med och gör det till en lovsång på jorden. i Anden? Paulus skriver i första Korin- egna ord och vi kan också bara vara inför Jes 62:6-7 tebrevet: Gud. Men så finns det också en gåva att vi Därför ska den som talar tungomål be kan få ett språk som vi inte alls behärskar. Detta handlar självklart om att Juda folk, om att kunna uttyda det. För om jag ber Det kan vara ett konstigt bönespråk och Israels folk i en speciell historisk situa- med tungomål så ber min ande, men mitt det kan kännas lite ovant och svårt, men tion. Guds folk skulle vara ett folk där förstånd bär ingen frukt. Vad innebär då det är en hjälp när jag inte vet vad jag ska Gud uppenbarar sin härlighet så att de detta? Jo, jag vill be i anden, men jag be. Då kan jag be med de orden även om andra folken skulle se det. Det konkre- vill också be med förståndet. Jag vill lov- jag inte förstår vad jag ber och då händer tiseras i Jesus Kristus som i sin person sjunga i anden, men jag vill också lov- det något i den andliga världen. förkroppsligar hela folket i ett nytesta- sjunga med förståndet. mentligt perspektiv. Det här kan vi också 1 Kor 14:13-15 Reportage, sammanställt av Anders Åström läsa in i församlingen där det i olika sam- Stiftskonventsrådet i Skara stift

NYHET! 2018 Kyrkokalendern 2019 - ditt verktyg för att fira gudstjänst

KYRKOKALENDERN 2018 - 2019 Vi firar gudstjänst Introduktions- pris från 119 kr/st I Kyrkokalendern hittar du allt du behöver för att fira gudstjänst och den ger stöd till alla som deltar i gudstjänstarbetet: t o m 30/6! ✔ introduktion till helgen och bibeltexterna ✔ gestaltning av kyrkorummet ✔ inspiration till förkunnelse och psalmval ✔ fördjupande texter som följer kyrkoårets pedagogik Kyrkokalendern inkluderar även barnen i gudstjänsten genom exempelvis vi firar gudstjänst färgläggningsmaterial, frågor och ett urval bibeltexter. Färgmarkeringar, Kyrko flikar och en tydlig layout lyfter fram det du söker. kalendern Beställ idag till kampanjpris med leverans redan i september! Metodmaterial framtaget i samarbete ART NR: 52637609 med Sensus KAMPANJPRIS FRÅN: 119 KR/ST

BESTÄLL NU verbum.se [email protected] 08-743 65 10

39 Posttidning från Svenska Kyrkans Lekmannaförbund ISSN 0283-4219 Returadress: Allan Forsberg Kimröksgatan 5, 296 35 ÅHUS B

Heliga Trefaldighet Texter: 2 Mosebok 3: 1-15, Johannesevangeliet 3: 1-17

Det är lika beklagligt som det är sant, Men när vi presenterar oss själva för inte vi, eller våra gärningar, som gör oss men det enda jag minns från mina he- världen, så verkar pressen att vara spek- till kristna – Gud kallar oss, det gör oss breiska studier är hineni. Hineni – jag takulär finnas där med. Det är inte märk- kristna. När vi svarar på kallelsen så be- önskar att det hade en djuplodad and- ligt att många som blivit kända för sina kräftar vi bara att vi är Guds barn. lig mening, men hineni betyder bara, sociala plattformar på Instagram och ”Här är jag!”. Youtube inte klarar trycket. Tonåringar Det finns en judisk bön, kallad kantorns som går rakt in i utmattning och depres- bön, som börjar Hineni he’ani mim’as. Anledningen till att jag minns det är för sion. De senaste åren har det berättats Det kan översättas: ”Här är jag, utblottad att Mose säger det om, och om, och om mer än en gång om hur tidskrävande det av mina gärningar.”, eller, ”fattig i min igen när Gud ropar på honom. Hineni, kan vara att ta den ”spontana” bilden av gärning.” Innebörden är den att det inte här är jag. ett perfekt, solskensskimrande liv. Det är mina gärningar eller min status som kan gå åt timmar av planering, åtskilliga ger mig rätt att sjunga inför Herren. På Det kan också vara så att jag minns det foton/filmer, och ytterligare digital redi- samma sätt är det med Guds kallelse. för att även jag svarar Gud så, och alltför gering. ofta. Jag är trots allt en alldeles vanlig Nikodemus undrade hur man kan bli människa, och ofta distraherad. Jag är Dessa ”Här är jag!” bilder rymmer så född av Anden. Det är helt enkelt att sva- doktorand, och mer än lovligt disträ. Det många lager av vad världen kräver av en ra på Guds kallelse i tro och tillit på Guds är lätt att gräva för djupt i forskningens framgångsrik människa, att det får en att kärlek och nåd. Att veta, att denna person källor så att världen, mina medmännis- undra, vet vi vem vi egentligen är? När som Gud skapat, kärnan i min varelse, kor, och Gud, glöms bort. Vi har nog alla du säger hineni, ”Här är jag!”, vet du har rätt att svara på Guds kallelse. Att ha våra favoritplatser där vi kan både glöm- vem jag är? Vet någon av oss egentligen tilltro till att Gud vill leva i gemenskap ma och gömma oss för världen. vem vi är? med mig.

Tack och lov så står vi inte ensamma. Jesus mötte Nikodemus i natten. Jesus Den heliga Treenigheten rymmer på ett Både Mose, patriarker och profeter upp- ledde Nikodemus i ett själavårdande mysterium, och det mysteriet är relation. repar frasen hineni. Rakt genom hela samtal som förmodligen lämnade den Relationen är Guds innersta väsen, inte Gamla Testamentet tenderar människan lärde gamle mannen med fler frågor än allsmäktighet, helighet, eller perfektion, att vara disträ och missledd, och förlorar svar. Nikodemus fann de svårt att tänka utan en relation skapad i kärlek. Det är siktet på både Gud och det utlovade lan- bortom det han kunde se, ta på, och för- ett kärleksmysterium så djupt, så inten- det. Vi låter istället Gud söka efter oss, stå. Men vår ande är, som Jesus så väl sivt, så starkt att det spränger alla grän- ropa på oss, och försöka finna vägar att vet, bortom vad våra sinnen och förstånd ser. Guds behov av relation och närhet återigen vinna vår uppmärksamhet. kan uppfatta. Och det Gud hoppas på när flödar över, sprider sig, för att omsluta han kallar oss är något helt annat än när var och en av oss. Ett mysterium som får Frågan är om vi lyssnar efter Guds kal- världen kallar. Både Mose och Nikode- fördjupa sig i oss genom Trefaldighets- lelse, och om vi vet hur vi kan svara. Vad mus fick lära sig det. tiden. skulle ”Här är jag!” betyda för dagens människa. Vi har en mänsklighet som När världen kallar så finns där en out- ”Var är du?” ropar Gud. tycks törsta efter att bli sedd. På sätt och talad förväntan om särskilda talanger, vis är varje ”selfie” i sociala media ett framgång, och självförtroende. Vi måste ”Hineni!” Inte per- modernt hineni. prestera, presentera, och producera. Hur fekt, inte så god, kan annars världen uppmärksamma att men sedd och äls- Men är dessa selfies och statusuppdate- vi existerar. Vi är sällan en person, men kad av Gud. ”Här ringar sanna? Är det verkligen jag som väldigt ofta en produkt. är jag!” visas upp för världen. Jag tänkte på det under Eurovisionsschlagerfestivalen. Tyvärr tenderar vi att låta den här attity- Det är som alltid ett härligt spektakel, den finnas i kyrkan med. Hur ofta har jag med sånger som presentförpackas med inte hört, ”Jag är ju inte särskilt kristen.” så avancerad scenteknik för att kunna När man egentligen menar att man inte The Revd Teresia Derlén, sticka ut bland myllret av bidrag. har prickat av tillräckligt många kyrko- Associate Priest Prestwood & besök eller frivilliginsatser. Men det är Great Hampden,Church of England