Rännebacken, Kockagård, Amundsgård Och Berg (Sörby 8–11)
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
1 Rännebacken, Kockagård, Amundsgård och Berg (Sörby 8–11) När de här hemmanen friköptes mellan åren 1830 och 1850 var de frälsehemman under Sannarps säteri. (Läs en utförlig redogörelse över frälsets innehav av Sörbygårdarna från 1600-talet och framåt i hembygdsboken, sid 98.) Bönderna hade under tiden som frälsebönder (åbor) fått göra dags- verken och dessutom betala arrenden till adels- männen. Frälsets åbor sägs ha haft det sämst av alla bönder. Dagsverkena var den värsta bördan för dem. Åbon kunde budas till dagsverke när som helst men oftast i skördetid och annan bråd tid, när han som bäst behövde sköta sin egen gård. Säkert kunde förhållandena variera, beroende på vilka krav godsägaren ställde på sina underlydande åbor. Vi vet inte hur våra bönder i Sörby hade det. En talande bild, illustration ur boken ”Bondeliv - lantbruket i Halland 1750–1990 Vi kan följa gårdarnas utveckling från 1729 och framåt i Hallands Landsbeskrifning, Lant- mäteriets storskifteskarta 1789 och senare kartor över skiften och hemmansklyvningar, men mark har köpts, sålts, bytts och ärvts, särskilt i Österbyn, i en utsträckning, som gjort det nästan omöjligt att säkert veta ägarförhållandena vissa perioder. Det har ibland också varit svårt att utröna, var hus och gårdar legat. Laga skiftet för Rännebacken, Kockagård och Berg pågick mellan 1831 och 1832. 2 Rännebackens, Kockagårds, Amundsgårds och Bergs placering före år 1811. (Amundsgård hade två bruknings- enheter) På denna karta finns också inritat Rännebackens, Kockagårds och Bergs placering efter den stora branden 1811. De kunde då alla ”qvarbo” efter laga skiftet 1832. Det är Årstadsvägen som går diagonalt genom bilden Lantmäteristyrelsens karta 1811 År 1811 drabbades gårdarna Rännebacken, Kockagård och Berg av en våldsam brand (se också hembygdsboken sid 101). Vid sockenstämman i mars 1811 bestämdes, vad de i ”februari huswille och olyckelige personer neml. Jöns Jönsson och avlidne Torsten Anderssons omyndige barn på Sörby Berg och Anders Andersson i Kockagård” skulle få i ”brandstodshjälp”. Gårdarnas ägare, ”ryttmästaren Wälborne Herr G Horn på Sannarp” meddelade, att han skulle utse platser för de nya hustomterna ”så fort min hälsa tillåter” och att Rännebackens åbo Olof Andersson ”är ledig från sitt hemman nu till nästa fardag den 25 mars, således bör han ej få disponera den hjelp, som bewiljas både till uppbyggande af husen, som ej lärer komma att ske i år, ej heller någon öfrig förmohn, som ej sträcker sig till hans enskilta affairer”. Olof Andersson var tydligen uppsagd från sin gård. Han och hans familj fick flytta till ”stugan” som utfattiga tiggare. På kartan från 1811 ser man var gårdarna ungefär legat. Det finns spår av bosättning på en kulle vid infarten till Kockagård/Berg och Paradiset, som nu används som hästhage. Där finns två brunnar och husgrundsrester. Troligen låg gamla Berg där. De övriga gårdarna väster om Årstadsvägen låg på mark som nu är uppodlad. År 1813 såldes Amundsgård av Bjerrome säteri till Sannarp och friköptes omkring år 1850 av Johan Berndt Gustafsson. År 1829 sålde ”Herr majoren och riddaren, friherren Thure Gyllenkrok och hans fru friherrinnan Betty Horn” l/4 mtl av Nr 11 Berg och 7/32 mtl av Nr 8 Rännebacken till Lars Ingelsson och Johanna Jönsdotter för 1.505 riksdaler. Till Johannes Eliasson och Christina Johansdotter, Sylagård såldes samtidigt delar av Berg och Ränne- backen för 1.044 rdr och till Johannes Andersson och Anna Lena Johansdotter, Lundsgård delar av Rännebacken och Kockagård för 1.016 rdr. Som framgår av karta 1922 var hemmanen Sörby 8, 9 och 11 fortfarande delade i flera skiften, och flera bönder ägde skiften i två eller flera hemman. 3 Rännebacken - Sörby nr 8 (med Paradiset och Lillagärdet Ur Hallands Landsbeskrifning 1729: ½ mantal utsockne frälse, åbo Lars Olsson med hustru samt en piga (läs om Rännebacken i hembygdsboken, från sid 98). Lars Olsson (ibl. Olofsson) tillträdde Rännebacken 1721, 28 år gammal. Före honom var Oluf Arwesson (fadern?) åbo på gården och dessförinnan Peer Carlsson. Lars Olsson dog redan 1730, 37 år gammal. Han och hustrun Karin Persdotter hade två barn: Olof f 1721 och Per f 1728. Hustrun gifte om sig 1732 med Ola Larsson från Asige och de fick dottern Lena f 1734. Karin Persdotter dog 1744, 52 år gammal. Att döma av bouppteckningen 1744 efter Karin Persdotter, verkade Rännebacken då ha varit en gård med ganska stor verksamhet. Bland tillgångarna fanns 2 hästar (36 daler), 8 kor, kvigor och kalvar (67 dr), 25 får o lamm (20 dr), 7 getter (6 dr) och 1 sugga med smågrisar (3 dr), sammanlagt ca 133 daler. Tillgångarna värderas totalt till ca 211 daler. Skulderna var 125 daler, vari ingick innestående krono- skatter för 9 daler och bonderänta till jordägaren för 22 daler. Ola Larsson gifte om sig 1745 med Brita Persdotter. 1748 omkom han vid en olycks- händelse. Kvarlåtenskapen såldes på offentlig auktion för ca 295 daler. Nu tog Olas styvson Olof Larsson över gården. 1748–1785 Olof Larsson född 1721-12-01 i Rännebacken död 1785 Karin Arfwidsdotter 1721-01-03 i Kockagård 1785 Barn: Lars f 1759 och Anna f 1761. Enligt bouppteckningen efter Olof 1785 hade han ”för fyra år sedan avstått hemmanet till sin måg”. Dottern Anna hade 1782 gift sig med änkling Olof Andersson från Gisslestad i Ljungby. Olofs och Karins bo värderades till blygsamma 8 riksdaler (ca 50 daler), skulderna var ca 2 riksdaler. Sonen Lars gifte sig 1786 med Ingeierd Jönsdotter i Sylagård och de blev åbor där. Enligt beskrivning till storskiftet 1789 ägdes Rännebacken då av ”Ryttmästerskan Wälädla Fru S. Blackstadius”. 1782–1811 Olof Andersson född 1747 i Ljungby död 1823 Anna Olsdotter 1761-09-20 i Rännebacken 1833 Barn: Elin f 1782 d 1835, Olof f 1784, Anna Christina f 1787, Anna Cathrina f 1789 d 1793 av ”hetsig feber”, Maja Lena f 1791 d 1792 av mässling, Anders f 1793, tvillingarna Andreas och Lars f 1795, Bengt f 1798 och Christian f 1801 Som framgått tidigare, fick Olof och Anna lämna gården efter branden 1811. De fick inte som åborna i Kockagård och Berg hjälp med att bygga upp en ny gård. Olof var då 64 år gammal, kanske för gammal för att godsägaren skulle vilja ha honom kvar, eller kanske hade Olof blivit misshaglig på något sätt. Hustrun Anna var 3:e, kanske 4:e generation på gården, men det hade nog ingen betydelse. Frälsebönderna hade en osäker ställning. Olof och Anna flyttade till stugan under Rännebacken. Kanske den stuga som är utmärkt på kartan över laga skiftet 1832 i Östra Sörby (se berättelsen om Castellet). De var fattiga, kalla- des ”utfattiga tiggare” så småningom. Äldsta dottern Elin var krympling och utan arbetsför- måga och bodde kvar hos föräldrarna, medan de andra barnen tidigt flyttade hemifrån. Olof, Anna och Elin bodde kvar i stugan livet ut 4 Vid kyrkorådets sammanträde i januari 1819 för att fördela årets bidrag till ”de fattiga”, indelades dessa i tre klasser. Olof Andersson sattes i 2:a klassen, som skulle få ”i 2ne omgångar för året, vid vårfru- tiden och Michaeli, hvarje gång: 18 kappar säd; 1/4 Råg, 1/4 Korn och 2/4 Hafvre”. De fattiga i 1:a klassen skulle få 40 kappar säd och de i 3:e klassen 10 kappar säd. Förste åbo i Rännebackens nya gårdsbyggnader blev Johannes Arfvidsson,19 år gammal, som flyttade dit med sina föräldrar, Arfvid Hansson och Elin Månsdotter, tidigare åbor på Amundsgård, och systern Helena. Johannes gifte sig 1826 med Märtha Nilsdotter från Åhs. 1813-omkr 1830 Johannes Arfvidsson född 1794-04-15 Amundsgård Märtha Nilsdotter 1797-04-28 Åhs Barn: Andreas f 1827 d 1831 ”uppbränd” enligt dödboken, Anna Johanna f 1828, Andreas f 1831 och Sven f 1834. Omkring 1830 är familjen åter bokförd under Amundsgård. Enligt mantalslängder ägdes Amundsgård av Sannarps gods 1813 och brukades av drängar, pigor och en arrendator under tiden 1813–1830. Under åren 1831–1832 pågick laga skifte för hemmanen Rännebacken, Kockagård och Berg. Varje hemman fick sina ägor utlagda i 3 skiften. 1829 hade Lars Ingelsson och Johanna Jönsdotter på Nackagård köpt mark i Rännebacken och Berg och de står som ägare till Rännebackens gårdsbyggnader. Vid laga skiftet tilldelades de skifte A på 15/32 mtl med beteckningar 8:2 och 11:5. Vilka som bodde där framgår inte av kyrkoböckerna. Från 1856 fanns på Berg, förutom Johannes Andreasson d.ä., åbon Emanuel Larsson, som var son till Lars Ingelsson och Johanna Jönsdotter. Enligt handlingar till hemmansklyvningen 1859 blev han tillskiftad mark i både Berg och Rännebacken (8:10 och 11:11, totalt 7/160 mtl) och skulle flytta ut från Berg. Han bokfördes fortfarande under Berg, men av Sörbybor har jag fått veta. att han och hans hustru bodde på Rännebacken. 1859–1893 Emanuel Larsson född 1836-01-04 i Berg död 1893 Anna Lovisa Petersdotter (Hellström) 1835-07-19 i Ledstugan, Görup 1899 Lovisas moder Malena Reinholdsdotter 1807-04-06 i Hukered 1894 Emanuels brorsdotter Tekla Sofia Bengtsdotter 1871-12-23 i Lundsgård Emanuel var dräng hos Almqvist i Möllarehagen innan han flyttade tillbaka till Berg 1856. Hustrun Lovisa var piga i Nackagård och svärmodern Malena var utfattig änka efter Petter Sander Hellström, död 1877. Tekla var dotter till Bengt Aron Johansson och Anna Beata Andersdotter. Bengt Aron var broder till Emanuel och hemmansägare i Gunnarstorp, men dog år 1879, 33 år gammal i lungsot. Änkan lämnades med 5 barn och enligt släktingar tog Emanuel och Lovisa i Rännebacken hand om det äldsta barnet, Tekla. Anna Beata och hennes barn bodde en kort tid omkr 1880 på Lillagärdet på Rännebackens marker. 5 Gamla boningshuset i Rännebacken, bild fr 1930-t (bild från Ingmar Fagerlund) Emanuel tog sitt liv 1893. Av bouppteckningen 1893 framgår, att han ärvt flera fastigheter i Berg och Rännebacken av sina föräldrar och en broder, taxerade till ca 4.400 kronor.