Författare Program Carl Hartman HOP 18-20 Antal Ord 19 902
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Författare Program Carl Hartman HOP 18-20 Antal ord 19 902 Handledare Beteckning Kurskod Niklas Nilsson Självständigt 2HO013 arbete mastersuppsats, krigsvetenskap FÖRSVARET SOM FÖRSVANN Berättelsen om varför det moderna nätverksbaserade totalförsvaret aldrig realiserades Sammanfattning: Uppsatsen syftar till att med den så kallade dagordningsmodellen inom ramen för beslutsteori förstå varför det nätverksbaserade försvaret, NBF, aldrig realiserades. Uppsatsen visar hur konceptet Revolution in Military Affairs, RMA, under namnet NBF blev en central del av ominriktningen, dvs. reformarbetet i Försvarsmakten kring millennieskiftet och fanns med i försvarsbesluten 2001 och 2004 men ändå försvann det före 10-talets början. NBF som var ett modernt nationellt försvarskoncept trängdes ut helt av ett antal faktorer: den rådande tidsandan som präglades av en vision om evig fred, interna stridigheter i försvarssektorn, Sveriges ambition att bli en ledande nation i den europeiska utrikes- och säkerhetspolitiken genom att leda en EU-stridsgrupp och minskade ekonomiska ramar. Sammanfattningsvis var RMA idén som ominriktningen inledningsvis skulle bygga på. Samtidigt introducerades begreppet insatsförsvar som ett övergripande koncept för försvaret. RMA fick så småningom namnet NBF varefter dess popularitet minskade och konceptet ersattes av EU-stridsgruppskonceptet. I uppsatsen aktualiseras den klassiska relationen mellan aktör och struktur. Agerandet från ÖB Owe Wiktorin och generalen Johan Kihl kan i förstone uppfattas som det mest avgörande för händelseutvecklingen, men i det långa loppet var Försvarsmaktens strukturer med dess urgamla försvarsgrensorganisering sannolikt minst lika avgörande. Nyckelord: Nätverksbaserat försvar, NBF, Revolution in Military Affairs, RMA, beslutsteori, garbage can, agenda setting, dagordningsmodellen, försvarsreform Innehåll Inledning ................................................................................................................................................ 2 Problemformulering ............................................................................................................................ 4 Disposition .......................................................................................................................................... 5 Forskningsöversikt .............................................................................................................................. 6 Forskningsbidrag ............................................................................................................................... 14 Teori – Kingdons dagordningsmodell .............................................................................................. 15 Bakgrund och ursprung ..................................................................................................................... 15 Tidsandan .......................................................................................................................................... 16 Dagordningen .................................................................................................................................... 16 Möjlighetsfönster och de tre strömmarna ......................................................................................... 17 Deltagare ........................................................................................................................................... 18 Policyentreprenören .......................................................................................................................... 19 Koppling och möjlighetsfönster ........................................................................................................ 19 Idéer .................................................................................................................................................. 20 Problem och indikatorer .................................................................................................................... 20 Metod och material ............................................................................................................................. 23 Ansats och analysmetod .................................................................................................................... 23 Problematisering/diskussion av metod .............................................................................................. 24 Material ............................................................................................................................................. 24 Operationalisering av Kingdons dagordningsmodell ........................................................................ 25 Analys ................................................................................................................................................... 26 Tidsandan – en definierande ram ...................................................................................................... 26 Möjlighetsfönster I ............................................................................................................................ 29 Möjlighetsfönster II........................................................................................................................... 36 RMA – den färdiga lösningen ........................................................................................................... 39 Johan Kihl – en typisk policyentreprenör ......................................................................................... 42 Riksdagen fattar beslut om RMA ...................................................................................................... 45 Det moderna i ominriktning – RMA – får inte riktigt fäste .............................................................. 46 Möjlighetsfönster III ......................................................................................................................... 49 NBG – spiken i kistan ....................................................................................................................... 52 Sammanfattning av analysen ............................................................................................................ 55 Diskussion............................................................................................................................................ 56 Reflektion............................................................................................................................................. 58 Det som faktiskt realiserades ............................................................................................................ 59 Förslag till fortsatt forskning ............................................................................................................. 60 Referenser ............................................................................................................................................ 61 Inledning När det svenska försvaret nu står inför en period av tillväxt i en allt mer digitaliserad och nätverksorganiserad värld så kan man fråga sig vart det sena 1990-talets och tidiga 2000-talets digitalisering av Försvarsmakten tog vägen. Nog fanns det något som hette nätverksbaserat försvar och innehöll inte detta idéer för den svenska Försvarsmaktens utveckling som hade kunnat vara betydelsefulla även idag? De sista åren på 1900-talet efter Sovjetunionens fall var det oklart vilken roll som Försvarsmakten skulle ha och organisationen sökte riktning och mening. Det tidigare invasionshotet avskrevs när uppgifterna om den ”sönderrostade” sovjetiska krigsmakten blev allmänt kända, vilket i sin tur öppnade för introducerandet av begreppet ”strategisk time-out”. Denna innebar i korthet att det bedömdes riskfritt att avveckla det gamla invasionsförsvaret och utveckla ett nytt insatsförsvar, trots att detta skulle medföra en tillfällig nedgång i försvarsförmågan. Den tidsfrist som angavs var tio år, dvs den tid som återuppbyggnaden av den sovjetiska krigsmakten ansågs kräva. Det koncept som det nya försvaret skulle byggas utifrån följde det amerikanska konceptet Revolution in Military Affairs, RMA, och lanserades så småningom under namnet Nätverksbaserat försvar, NBF, i försvarspropositionen 2001: Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar skall kunna stödja genomförandet av de uppgifter som totalförsvaret har att lösa. I samband med ett väpnat angrepp skall således det nätverksbaserade försvaret ha en förmåga till snabb insats med precisionsvapen mot en angripare.1 Konceptet var tänkt att modernisera Sveriges nationella försvar och krigföring. Informationstekniken skulle möjliggöra effektiv informationsinhämtning och informationshantering vilket skulle leda till informationsöverläge. Högre precision och längre räckvidd med vapen och mindre mer mobila enheter skulle leda till effektivare krigföring. Det krävde emellertid både teknisk och organisatorisk likriktning om Försvarsmakten skulle fås att verka som en enhet inte som tre separata försvarsgrenar. Ledorden var interoperabilitet, flexibilitet och effektivitet.2 Detta nya försvar som fick namnet insatsförsvaret, skulle alltså genomsyras av RMA/NBF, det som i andra sammanhang brukar kallas mainstreaming. Nu 20 år senare handlar Försvarsmaktens utveckling om att bygga ny kapacitet i form av ett nytt totalförsvar efter en tid av drastiska neddragningar. Ett militärt hot har åter aktualiserats 1 Proposition. 2001/02:10,