DOCSLIB.ORG

D:\Produktion\Namn Och Bygd\Nob 2017 Pp 1-194 (2).Book

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
D:\Produktion\Namn Och Bygd\Nob 2017 Pp 1-194 (2).Book 1 NAMN OCH TIDSKRIFT FÖR NORDISK ORTNAMNSFORSKNING BYGD UTGIVEN AV KUNGL. GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN FÖR SVENSK FOLKKULTUR REDAKTÖRER STAFFAN NYSTRÖM, EVA NYMAN, INGE SÆRHEIM REDAKTIONSRÅD TERHI AINIALA, VIBEKE DALBERG, LARS-ERIK EDLUND, LENNART ELMEVIK, BENT JØRGENSEN, SVAVAR SIGMUNDSSON With English summaries Årg. 105 · 2017 KUNGL. Distribution GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN eddy.se ab FÖR SVENSK FOLKKULTUR VISBY UPPSALA 2 För bedömning av manuskript till uppsatser i Namn och bygd anlitas vetenskapliga granskare utanför redaktionen ISSN 0077-2704 © Respektive författare Printed in Sweden 2017 Textgruppen i Uppsala AB 3 Innehåll Andersson, Thorsten: Öninge, ett östgötskt bynamn . 7 Björk, Simon Karlin: Särsö och personnamnet fisl. Sævarr . 85 Hagåsen, Lennart: Sockennamnet Ilsbo i Hälsingland . 39 Holm, Olof: Hälle, Hällne och fsv. *hændil . 51 Löfdahl, Maria: Från Bellevue till Halabja. En studie av det språkliga landskapet runt Bellevue marknad . 109 Nordisk namnforskning 2016 . 133 Nyström, Staffan, Nyman, Eva & Særheim, Inge: Ny redaktion för Namn och bygd . 5 Roeck-Hansen, Birgitta: Husabyar, järn och den tidiga sveastaten . 71 Særheim, Inge: Sprette, Sprøtta og Springaren. Individualitet i skjergardsnamn . 91 Vikstrand, Per: Gudhem in Västergötland, Sweden . 15 Smärre bidrag Andersson, Thorsten: Det förhistoriska Roden . 157 ― Lägerbovade . 160 Recensioner Elmevik, Lennart: Ortnamnsstudier i urval (2016). Rec. av Svante Strandberg . 163 God ortnamnssed. Ortnamnsrådets handledning i namnvård (2015). Rec. av Botolv Helle- land . 165 Greule, Albrecht: Deutsches Gewässernamenbuch. Etymologie der Gewässernamen und der dazugehörigen Gebiets-, Siedlungs- und Flurnamen. Unter Mitarbeit von Sabine Hackl-Rößler (2014). Rec. av Svante Strandberg . 167 Hoel, Kåre: Bustadnavn i Østfold 14. Borge, Glemmen og Fredrikstad. Utg. av Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Universitetet i Oslo, ved Tom Schmidt (2015). Rec. av Eva Nyman . 169 ― Bustadnavn i Østfold 15. Skjeberg. Utg. av Ins titutt for lingvistiske og nordiske studier, Universitetet i Oslo, ved Tom Schmidt (2016). Rec. av Eva Nyman . 169 Karsvall, Olof: Utjordar och ödegårdar. En studie i retrogressiv metod (2016). Rec. av Elin Pihl . 173 Det medeltida Sverige 2. Södermanland 5. Oppunda härad. [Av] Kaj Janzon (2016). Rec. av Svante Strandberg . 175 Namn i det fleirspråklege Noreg. Red. av Gulbrand Alhaug & Aud-Kirsti Pedersen (2015). Rec. av Alexandra Petrulevich . 177 Navne og skel – Skellet mellem navne. Rapport fra Den femtende nordiske navneforskerkon- gres på Askov Højskole 6.–9. juni 2012. Red. af Birgit Eggert & Rikke S. Olesen under medvirken af Bent Jørgensen (2015). Rec. av Gunnstein Akselberg . 179 Personnamnarbeid av P.A. Munch. Ved Kristoffer Kruken (2016). Rec. av Gulbrand Alhaug . 186 4 Svenskt ortnamnslexikon. Utarbetat inom Institutet för språk och folkminnen och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. 2 reviderade uppl. (2016). Red.: Mats Wahl- berg. Rec. av Staffan Nyström . 189 Författarna i denna årgång . 191 Förkortningar . 193 5 Ny redaktion för Namn och bygd Från och med årgång 105 (2017) har Namn och bygd en ny redaktion. Den be- står i likhet med den tidigare av tre redaktörer: Staffan Nyström, Eva Nyman och Inge Særheim. De avgående redaktörerna tackas härmed för sina värde- fulla insatser. Redaktionens ambition är fortsatt att Namn och bygd ska vara ett ledande organ för ortnamnsforskning i Norden och hålla högsta vetenskapliga klass. Tidskriften ska spegla ortnamnsforskningens utveckling i de nordiska länder- na i dess fulla bredd men också kunna initiera, vara pådrivande och lyfta fram angelägna frågor eller forskningsområden. De granskande inslagen i Namn och bygd – recensioner, recensionsartiklar, årskrönikan Nordisk namnforskning samt debatter och meningsutbyten i form av uppsatser eller smärre bidrag – utgör också fortsättningsvis en mycket vik- tig del av tidskriften. Vi tackar varmt Kungl. Gustav Adolfs Akademien för förtroendet att an- svara för Namn och bygd. Staffan Nyström Eva Nyman Inge Særheim 6 Öninge, ett östgötskt bynamn 7 Öninge, ett östgötskt bynamn Av Thorsten Andersson Namn och bygd 105 (2017), 7–13. Thorsten Andersson, Scandinavian Onomastics, Department of Scandinavian Languages, Upp- sala University: Öninge, an Östergötland village name. Abstract Öninge is the name of a village in the parish of Ödeshög in Östergötland, consisting of two ‘holms’ (or ‘islands’), in the sense of two independent parts of the village. Old land survey documents show that, in a hollow between the two ‘holms’, there was once a stream surrounded by wetlands. Given the situation of the village, the people living on either side of the hollow and its stream could have been referred to as OSw. *øningar ‘islanders’, giving rise to the village name OSw. Øninge. Keywords: place-names, Öninge, -inge names, ö (‘island’) referring to land by water. Öninge är en stor by i Ödeshögs socken i Lysings härad i Östergötland (fig. 1). Byn är belägen i sydvästra hörnet av östgötaslätten, med hög, brant strand ner mot Vättern (se T 568). Den består liksom flera andra byar i västra Öster- götland av två »holmar», ett slags självständiga bydelar, en företeelse som grundläggande utreds av Staffan Helmfrid (1962 s. 154 ff.).1 I en lantmäteriakt från 1706, geometrisk avmätning av Öninge (LSA D 151–83:1), är bydelarna i beskrivningen försedda med rubrikerna »Norra Holmen» och »Södra Hol- men» (se härtill Helmfrid 1962 s. 154, 157). De båda »holmarna» beskrivs närmare av Helmfrid (1962 s. 214 ff.), med renritning av kartan i 1706 års akt (s. 215). Enligt denna karta har norra »holmen», gårdarna A, B, C, D, sin mark i norr och utefter Vättern i väster, södra »holmen», gårdarna F, G, H, I, sin mark i mitten av byn, medan östra och södra delen av byn utgörs av allmän- ning. I officiellt språk har skilts mellan Nedre Öninge (Ned. Öninge G 44, re- viderad 1948) och Övre Öninge (Öv. Öninge G 44), i princip svarande mot norra resp. södra »holmen». Nedre och Övre avser relation till Vättern, läge närmare sjön resp. längre bort från sjön. Namnen Nedre och Övre Öninge har ingen folklig förankring; vid uppteckning 1953 kunde jag bara notera riks- språkligt uttal (OAUt). Öninge hör till de ålderdomliga -inge-namnen, vilket passar gott med hän- syn till läget på slätten, nära det söder därom belägna skogsområdet Håla- veden i södra delen av Ödeshögs socken, där ett uppenbarligen -ing-avlett sjö- 1 Ett spår av äldre »holmar» kan vi se i det östgötska sockennamnet Hagebyhöga. Namnet avser den ena »holmen» av kyrkbyn Hageby. Det betyder ’det höga Hageby, den högt belägna delen av Hageby’ (SOL s. 114). 8 Thorsten Andersson Fig. 1. Öninge med omgivning enligt ek 1881. – Vägen ner till Vättern, som markeras upptill t.v. på kartan, leder till Öninge hamn, belägen innanför en utskjutande udde. namn som bebyggelsenamn sekundärt har fått formen Gyllinge (Andersson 1968). Bynamnet Öninge är belagt alltsedan 1200-talets andra hälft. Följande forn- svenska former är enligt OAUt kända (originalformer, om ej annat anges): Datum yninge 1262 11/4 Öninge SRAp (SD 1 nr 478, s. 408), Datum in hynyg- ni2 1267 april Öninge SRAp (SD 1 nr 439, s. 383, med datering 1257; regest i NMU 1 nr 11, s. 7 f.), datum ynynge 1267 12/7 Öninge A 9 f. 123r (SD 1 nr 526, s. 440), Datum Yninge 1316 1/10 Öninge FRAp (FMU 1 nr 275, s. 108; SD 3 nr 2067, s. 278 avskr.), J ymninge (varianter: öninge, öninghe) Eriks- krönikan v. 440, j øninge 1435 23/7 Haraker (häradsting) SRAp (SMR nr 265), mit rætte fæderne øninge 1473 9/8 Kalmar SRApp I, øninge mith fæderne 1473 15/8 Kalmar SRApp I, Øninge i Swerige 1491 3/6 Lund SRAp (r. 22, Rep 2 nr 6940, s. 186). Beläggsviten gör ett något förbryllande intryck. De äldsta beläggen, alltifrån 1262, uppvisar en grundform Yninge. Den moderna formen, Öninge, sträcker 2 Denna läsning får anses som säker (Söderlind 1959 s. 397; jfr Nordberg 1926 s. 132 med n. 4). Öninge, ett östgötskt bynamn 9 sig tillbaka till 1435. Belägget från detta år ingår i ett brev, som är utställt på häradstinget; det kan alltså betraktas som genuint. Samma form möter i de föl- jande fornsvenska beläggen, och under nysvensk tid är – bortsett från enstaka förvanskade former – Öning(h)e den gängse formen (OAUt, OAUjb); såsom stavningen anger, uttalas namnet med långt ö. Den äldre formen Yninge är väl styrkt. Vid sidan av den formen uppträder förvanskningar: hynygni 1267 april, ymninge i Erikskrönikan. Detta tyder på att namnets form inte har varit helt present för skrivarna. Det uddljudande h i ett av beläggen från 1267 är att se som latinskt inflytande; i medeltidslatinet var initialt h stumt (Nordberg 1926 s. 163). Förhållandet mellan formerna Yninge och Øninge är svårtolkat. En forn- svensk övergång av långt y till långt ö förefaller utesluten. Möjligen kan y-skrivningen betraktas som en förvanskning; det slutna ö-ljudet kan antas i något sammanhang ha uppfattats som y, varefter y-formen kommit att etable- ras som ett slags »officiell» namnform. Hur detta kan ha gått till, kommer vi inte åt, men det kan påpekas att de två äldsta av de aktuella breven (1262, 1267 april) har anknytning till klostermiljö. Beträffande växlingen ø ~ y jfr Ståhle 1946 s. 326 ff., Strandberg 2012 s. 167. Granskningen av de fornsvenska beläggen leder alltså till slutsatsen att Øninge snarast bör ansättas som fornsvensk grundform. Därmed erbjuds ge- nom anknytning till subst. ö en osökt formell etymologi, medan formen Yninge skulle bereda ett av allt att döma oöverstigligt etymologiskt problem, vartill kommer att Öninge i så fall finge bedömas som en anpassning till känt ordmaterial. Öninge är med detta synsätt en normal ortnamnsbildning till en inbyggar- beteckning fsv. *øningar. Denna är formellt identisk med fsv. øningar ’ölän- ningar’, en sekundär utvidgning av fsv. *ønir ’öbor’, motsvarande fvn. eynir (Ståhle 1946 s. 36). Till grund för *øningar i Öninge ligger av allt att döma subst. ö, vilket som bekant inte bara avser vattenomflutet land utan också land invid vatten. Det är i dag svårt att se vad det kan vara fråga om för en »ö» i Öninge.
Load more

Recommended publications
  • Enebakk Kommune Saksbehandler, Innvalgstelefon Prestegårdsveien 4 Anette Strømme, 22003654 1912 ENEBAKK
    Vår dato: Vår ref: 18.05.2020 2020/4174 Deres dato: Deres ref: 28.02.2020 Anne Marie Heidenreich Enebakk kommune Saksbehandler, innvalgstelefon Prestegårdsveien 4 Anette Strømme, 22003654 1912 ENEBAKK Tilbakemelding på egenkontrollrapportering for avløpssektoren rapporteringsåret 2019 – Enebakk kommune Enebakk kommune har avvik fra vilkår i avløpstillatelsen for Flateby og Kirkebygda avløpsrenseanlegg for rapporteringsåret 2019. Vi tar egenkontrollrapporten til etterretning. Rapporteringsskjema for 2020 vil være tilgjengelig for utfylling via Altinn fra februar 2021. Vi viser til egenkontrollrapportene vi har mottatt fra dere for rapporteringsåret 2019. Flateby og Kirkebygda renseanlegg har ikke tilfredsstilt rensekrav for total fosfor satt i tillatelsen datert 20.07.2016. Flateby renseanlegg overholder heller ikke sekundærensekravet. Flateby renseanlegg Dere har rapportert at vannmengder i overløp ved Flateby renseanlegg, trolig er noe høyere enn reelt i 2019 (51 893 m³/år). Overløpet i 2019 utgjorde 12 % av vannmengdene som kom inn til Flateby renseanlegg for rapporteringsåret. Dere har kommentert at dette trolig skyldes at overløpsmåleren ikke har fungert slik den skal og at denne derfor vil bli skiftet snarlig. Flateby renseanlegg klarer ikke rensekravet på total fosfor og heller ikke sekundærrensekravet for BOF 5 og KOFCR Kravet i tillatelsen er minst 90 % årsmidlet rensegrad for total fosfor. I 2019 er rensegraden beregnet til 84,18%. Store overløpsutslipp er medvirkende årsak til at renseeffekten er beregnet så lavt. Kommunen selv oppgir at feil ved pH-måleren er en viktig årsak til at rensekravene ikke er overholdt. Sekundærrensekravet innebærer 70 % renseeffekt på enkeltprøver av BOF5 eller ikke overstige 25 mg O₂/l ved utslipp og 75 % renseeffekt for KOFCR eller ikke overstige 125 mg O₂/l ved utslipp.
    [Show full text]
  • Particle Separation
    COMPACT, EFFICIENT PARTICLE SEPARATION www.krugerkaldnes.no Unique separation equipment The MUSLING® flotation equipment was developed during the 1980’s originally for removing fat and oil from fish-processing sewage outlets. Now, after more than 20 years experience, the MUSLING® has become synonymous with the treatment for both industrial and communal sewage systems. MUSLING® continually separates particles from all types of flowing liquids. Its unique hydraulic design produces a maximum flotation effect. The MUSLING® flotation efficiency is the result of a hydraulic action that influences the velocity and direction of the liquid so that particle matter becomes separated at the surface. High capacity One of the many advantages of the MUSLING® is that it can handle a large flow of liquid in a relatively small space. It can separate particle matter at surface speeds of up to 15 m/h. The result - equipment that is compact, efficient and extremely cost- effective The MUSLING® can be used for the treatment of all forms of liquid-flow systems including traditional sewage cleaning, drinking water treatment, industrial outlet separation and recycling plants where products can be extracted and returned to the production process. An environmental advantage The MUSLING® can be used as a pure mechanical plant for the removal of fat and oils. On the other hand it can be part of a chemical cleaning system or a biological treatment process. The common factor here is that the MUSLING® is always the particle-removal element. An outside influence on the separation process The flotation particle separation process of is often dependent on what is called “dispersion”.
    [Show full text]
  • Bericht Überwachungsergebnisse Fische 2006 Bis 2014
    Überwachungsergebnisse Fische 2006 bis 2014 Biologisches Monitoring der Fließgewässer gemäß EG-Wasserrahmenrichtlinie Überwachungsergebnisse Fische 2006 bis 2014 Biologisches Monitoring der Fließgewässer gemäß EG-Wasserrahmenrichtlinie BEARBEITUNG LUBW Landesanstalt für Umwelt, Messungen und Naturschutz Baden-Württemberg Postfach 100163, 76231 Karlsruhe Referat 41 – Gewässerschutz Uwe Bergdolt STAND Dezember 2015 Nachdruck - auch auszugsweise - ist nur mit Zustimmung der LUBW unter Quellenangabe und Überlassung von Belegexemplaren gestattet. ZUSAMMENFASSUNG 5 1 EINLEITUNG 7 2 AUSGANGSLAGE 8 2.1 Das fischbasierte Bewertungsverfahren fiBS 8 2.1.1 Fischökologische Referenzen 8 2.1.2 Fischereiliche Bestandsaufnahme 9 2.1.3 Bewertungsalgorithmus 10 2.1.4 Bewertungsergebnisse im Bereich von Klassengrenzen 12 2.2 Vorarbeiten bis 2010 13 2.2.1 Allgemeine Hinweise 13 2.2.2 Entwicklung des Messnetzes und des Fischmonitorings 14 3 FISCHBASIERTE FLIEßGEWÄSSERBEWERTUNG IN BADEN-WÜRTTEMBERG 16 3.1 Monitoringstellen-Bewertung 16 3.1.1 Zeitraum der fischBestandsaufnahmen 16 3.1.2 Plausibilisierung der Rohdaten 16 3.1.3 Monitoringstellen in erheblich veränderten und künstlichen Wasserkörpern 19 3.1.4 Ergebnisse 19 3.2 Wasserkörper-Bewertung 21 3.2.1 Aggregationsregeln 21 3.2.2 Ergebnisse 24 4 ERLÄUTERUNGEN ZU DEN BEWERTUNGSERGEBNISSEN 27 4.1 Umgang mit hochvariablen Ergebnissen 27 5 KÜNFTIGE ENTWICKLUNGEN 28 5.1 Feinverfahren zur Gewässerstrukturkartierung 28 5.2 Monitoringnetz 28 5.3 Zeitraster der Fischbestandsaufnahmen 30 LITERATUR- UND QUELLENVERZEICHNIS 31 ANHÄNGE 34 Zusammenfassung Im vorliegenden Bericht werden die von der Fischereiforschungsstelle des Landwirtschaftlichen Zentrums für Rinderhaltung, Grünlandwirtschaft, Milchwirtschaft, Wild und Fischerei Baden-Württemberg im Auftrag der LUBW bis zum Sommer 2014 in Baden-Württemberg durchgeführten Arbeiten zur ökologischen Fließ- gewässerbewertung auf Grundlage der Biokomponente Fischfauna gemäß EG-Wasserrahmenrichtlinie (WRRL) erläutert und dokumentiert.
    [Show full text]
  • Edu Immigration ACCEPTED.Pdf (882.2Kb)
    ARTICLE Does education affect immigration attitudes? Evidence from an education reform / Henning Finseraas, Øyvind Søraas Skorge, Marte Strøm VERSION: POST PRINT/GREEN OPEN ACCESS This document is the author’s post print (final accepted version). The document is archived in the institutional archive of Institute for Social Research. The final publication is available in: Electoral Studies 2018, / DOI: 10.1016/j.electstud.2018.06.009 does education affect immigration attitudes? Evidence from an education reform∗ Henning Finseraas,y Øyvind Skorge,z and Marte Strømx Accepted for publication in Electoral Studies July 2, 2018 Abstract Empirical research consistently finds that people with high education have more liberal immigration attitudes. To what extent this relationship reflects a causal effect of education is, however, largely unknown. We rely on the staggered introduction of a major Norwegian education reform to get exogenous variation in respondents’ level of education. The reform lifted the bottom of the education distribution by increasing the compulsory years of education by two years. We find no significant differences in immigration attitudes between those who were educated in the old and the new education system. Our results suggest that if education has a causal effect on immigration attitudes, it is likely to operate on other education margins. ∗We would like to thank seminar participants at the Institute for Social Research, Frisch Center for Economic Research, and University of Bergen for comments on a previous draft of the paper. Funding from the Research Council of Norway is acknowledged (grant no. 270687). yInstitute for Social Research, Oslo, P.O. Box 3233 Elisenberg, 0208 Oslo, Norway.
    [Show full text]
  • The German Teacher's Companion. Development and Structure of the German Language
    DOCUMENT RESUME ED 285 407 FL 016 887 AUTHOR Hosford, Helga TITLE The German Teacher's Companion. Development and Structure of the German Language. Workbook and Key. PUB DATE 82 NOTE 640p. PUB TYPE Guides - Classroom Use - Guides (For Teachers) (052) -- Reference Materials General (130) EDRS PRICE MF03/PC26 Plus Postage. DESCRIPTORS Comparative Analysis; Contrastive Linguistics; Diachronic Linguistics; English; *German; *Grammar; Language Teachers; Morphology (Languages); *Phonology; Reference Materials; Second Language Instruction; *Syntax; Teacher Elucation; Teaching Guides; Textbooks; Workbooks ABSTRACT This complete pedagogical reference grammar for German was designed as a textbook for advanced language teacher preparation, as a reference handbook on the structure of the German language, and for reference in German study. It systematically analyzes a d describes the language's phonology, morphology, and syntax, and gives a brief survey of its origins and development. German and English structures are also compared and contrasted to allow understanding of areas of similarity or difficulty. The analysis focuses on insights useful to the teacher rather than stressing linguistic theory. The materials include a main text/reference and a separate volume containing a workbook and key. The workbook contains exercises directly related to the text. (MSE) *********************************************************************** * Reproductions supplied by EDRS are the best that can be made * * from the original document. * *********************************************************************** THE GERMAN TEACHER'S COMPANION Development and Structure of the German Language Helga Hosford University of Montana NEWBURY HOUSE PUBLISHERS, INC. ROWLEY, MASSACHUSETTS 01969 ROWLEY LONDON TOKYO 1 9 8 2 3 Library of Congress Cataloging in Publication Data Hosford, Helga, 1937 - The German teacher's companion Bibliography p Includes index.
    [Show full text]
  • Folketeljing 1900 for 0215 Frogn Digitalarkivet
    Folketeljing 1900 for 0215 Frogn Digitalarkivet 25.09.2014 Utskrift frå Digitalarkivet, Arkivverket si teneste for publisering av kjelder på internett: http://digitalarkivet.no Digitalarkivet - Arkivverket Innhald Løpande liste .................................. 9 Førenamnsregister ........................ 79 Etternamnsregister ...................... 101 Fødestadregister .......................... 123 Bustadregister ............................. 143 4 Folketeljingar i Noreg Det er halde folketeljingar i Noreg i 1769, 1801, 1815, 1825, 1835, 1845, 1855, 1865, 1870 (i nokre byar), 1875, 1885 (i byane), 1891, 1900, 1910, 1920, 1930, 1946, 1950, 1960, 1970, 1980, 1990 og 2001. Av teljingane før 1865 er berre ho frå 1801 nominativ, dvs. ho listar enkeltpersonar ved namn. Teljingane i 1769 og 1815-55 er numeriske, men med namnelistar i grunnlagsmateriale for nokre prestegjeld. Statistikklova i 1907 la sterke restriksjonar på bruken av nyare teljingar. Etter lov om offisiell statistikk og Statistisk Sentralbyrå (statistikklova) frå 1989 skal desse teljingane ikkje frigjevast før etter 100 år. 1910-teljinga blei difor frigjeven 1. desember 2010. Folketeljingane er avleverte til Arkivverket. Riksarkivet har originalane frå teljingane i 1769, 1801, 1815-1865, 1870, 1891, 1910, 1930, 1950, 1970 og 1980, mens statsarkiva har originalane til teljingane i 1875, 1885, 1900, 1920, 1946 og 1960 for sine distrikt. Folketeljinga 3. desember 1900 Ved kgl. res. 8. august 1900 blei det bestemt å halde ei "almindelig Folketælling" som skulle gje ei detaljert oversikt over befolkninga i Noreg natta mellom 2. og 3. desember 1900. På kvar bustad skulle alle personar til stades førast i teljingslista, med særskild markering ("mt") av dei som var mellombels til stades (på besøk osb.) på teljingstidspunktet. I tillegg skulle alle faste bebuarar som var fråverande (på reise, til sjøs osb.) frå bustaden på teljingstidspunktet, også førast i lista, men merkast som fråverande ("f").
    [Show full text]
  • Soneoversikt
    SONEOVERSIKT Asker Sone 3 Grålum Sone 6 Langhus Sone 3 Oslo 10 Sone 1 Son Sone 5 Askim Sone 5 Hagan Sone 2 Larkollen Sone 6 Oslo 11 Sone 1 Spydeberg Sone 4 Aurskog Sone 4 Hakadal Sone 4 Larvik Sone 8 Oslo 12 Sone 2 Stokke Sone 7 Aursmoen Sone 4 Halden Sone 8 Lier Sone 4 Porsgrunn Sone 9 Strømmen Sone 2 Bekkestua Sone 2 Harestua Sone 5 Lillestrøm Sone 2 Rakkestad Sone 8 Sundvollen Sone 5 Billingstad Sone 3 Haslum Sone 3 Lindeberg - Sørum Sone 3 Roa Sone 6 Svelvik Sone 7 Bjørkelangen Sone 5 Havnås Sone 7 Lommedalen Sone 3 Rud Sone 3 Svinesund Sone 8 Blakstad Sone 4 Heggedal Sone 5 Lysaker Sone 2 Rygge Sone 5 Sætre Sone 7 Båstad Sone 8 Hemnes Sone 7 Løken Sone 7 Røyken Sone 7 Sørumsand Sone 5 Dal Sone 5 Hokksund Sone 6 Lørenskog Sone 2 Røyse Sone 5 Tistedal Sone 8 Drammen Sone 5 Holmestrand Sone 6 Maura Sone 6 Råde Sone 6 Tofte-Hurum Sone 8 Drøbak Sone 4 Holmsbu Sone 8 Minnesund Sone 7 Råholt Sone 5 Trøgstad Sone 7 Eidsberg Sone 7 Horten Sone 7 Mjøndalen Sone 7 Sande Sone 6 Tyristrand Sone 8 Eidsvoll Sone 6 Hurdal Sone 8 Momoen Sone 7 Sandefjord Sone 8 Tønsberg Sone 7 Eiksmarka Sone 2 Hurum Sone 8 Moss Sone 5 Sandvika Sone 2 Vestby Sone 4 Enebakk Sone 6 Hvaler Sone 8 Mysen Sone 6 Sarpsborg Sone 6 Vikersund Sone 8 Fetsund Sone 3 Hvam Sone 2 Nesodden Sone 5 Setskog Sone 7 Vinterbro Sone 3 Fjerdingby Sone 3 Hærland Sone 7 Nittedal Sone 3 Siggerud Sone 4 Vollen Sone 4 Flateby Sone 5 Hønefoss Sone 6 Nittedal stasjon Sone 4 Skarnes Sone 7 Vormsund Sone 5 Fosser Sone 7 Høvik Sone 2 Nittedal kruttverket Sone 4 Skedsmo Sone 3 Ytre Enebakk Sone 6
    [Show full text]
  • Supplementary File for the Paper COVID-19 Among Bartenders And
    Supplementary file for the paper COVID-19 among bartenders and waiters before and after pub lockdown By Methi et al., 2021 Supplementary Table A: Overview of local restrictions p. 2-3 Supplementary Figure A: Estimated rates of confirmed COVID-19 for bartenders p. 4 Supplementary Figure B: Estimated rates of confirmed COVID-19 for waiters p. 4 1 Supplementary Table A: Overview of local restrictions by municipality, type of restriction (1 = no local restrictions; 2 = partial ban; 3 = full ban) and week of implementation. Municipalities with no ban (1) was randomly assigned a hypothetical week of implementation (in parentheses) to allow us to use them as a comparison group. Municipality Restriction type Week Aremark 1 (46) Asker 3 46 Aurskog-Høland 2 46 Bergen 2 45 Bærum 3 46 Drammen 3 46 Eidsvoll 1 (46) Enebakk 3 46 Flesberg 1 (46) Flå 1 (49) Fredrikstad 2 49 Frogn 2 46 Gjerdrum 1 (46) Gol 1 (46) Halden 1 (46) Hemsedal 1 (52) Hol 2 52 Hole 1 (46) Hurdal 1 (46) Hvaler 2 49 Indre Østfold 1 (46) Jevnaker1 2 46 Kongsberg 3 52 Kristiansand 1 (46) Krødsherad 1 (46) Lier 2 46 Lillestrøm 3 46 Lunner 2 46 Lørenskog 3 46 Marker 1 (45) Modum 2 46 Moss 3 49 Nannestad 1 (49) Nes 1 (46) Nesbyen 1 (49) Nesodden 1 (52) Nittedal 2 46 Nordre Follo2 3 46 Nore og Uvdal 1 (49) 2 Oslo 3 46 Rakkestad 1 (46) Ringerike 3 52 Rollag 1 (52) Rælingen 3 46 Råde 1 (46) Sarpsborg 2 49 Sigdal3 2 46 Skiptvet 1 (51) Stavanger 1 (46) Trondheim 2 52 Ullensaker 1 (52) Vestby 1 (46) Våler 1 (46) Øvre Eiker 2 51 Ål 1 (46) Ås 2 46 Note: The random assignment was conducted so that the share of municipalities with ban ( 2 and 3) within each implementation weeks was similar to the share of municipalities without ban (1) within the same (actual) implementation weeks.
    [Show full text]
  • Anna S. Glomm Phd Thesis
    GRAPHIC REVOLT! SCANDINAVIAN ARTISTS' WORKSHOPS, 1968-1975 RØDE MOR, FOLKETS ATELJÉ AND GRAS Anna Sandaker Glomm A Thesis Submitted for the Degree of PhD at the University of St Andrews 2012 Full metadata for this thesis is available in St Andrews Research Repository at: http://research-repository.st-andrews.ac.uk/ Please use this identifier to cite or link to this thesis: http://hdl.handle.net/10023/3171 This item is protected by original copyright This item is licensed under a Creative Commons Licence Graphic Revolt! Scandinavian Artists’ Workshops 1968-1975 Røde Mor, Folkets Ateljé and GRAS Volume 1 Anna Sandaker Glomm Submitted in application of the degree of Ph.D in the University of St Andrews, 5 September 2011 I, Anna Sandaker Glomm, hereby certify that this thesis, which is approximately 85,000 words in length, has been written by me, that it is the record of work carried out by me and that it has not been submitted in any previous application for a higher degree. I was admitted as a research student in September 2004 and as a candidate for the degree of Ph.D in September 2005; the higher study for which this is a record was carried out in the University of St Andrews between 2004 and 2010. date ………. signature of candidate …………………. I hereby certify that the candidate has fulfilled the conditions of the Resolution and Regulations appropriate for the degree of Ph.D in the University of St Andrews and that the candidate is qualified to submit this thesis in application for that degree.
    [Show full text]
  • Utdrag Av Norway Refinery Location Study Av Standard Oil I
    NORWAY REFINERY LOCATION STUDY zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA STANDARD OIL COM PANY (N. J.) zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA November 15, 1957 * zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA ACKNOWLEDGEMENT zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA The Committee acknowledges its appreciation of the cooperation and valuable assistance rendered to it by all the experts and the members of their organiza­ tions who assisted the Committee. These included Mr. G. S. Ronke of the Project Coordinator's Office, Oslo; Captain H. C. Pel I inghom, Mr. E. H. Harding, and Mr. S. H. Meadows-Taylor of Transportation Coordination, London; Mr. Matthew Radom of Employee Relations; Mr. J. Acquaviva, Mr. R.C. Wilson, and Mr. J. E. Lyons of Esso Research and Engineering Company; Mr. Wilhelm Bugge and Mr. Fredrik Bugge, Legal Counsel, Oslo; members of Norske Esso, Svenska Esso, and many others within and without the Jersey organization. Mr. Radom is the author of the Human Relations Section of the report and Captain Fellingham of the Marine Section, for which eoch deserve special commendation. The other portions of the report were prepared by the various Committee members to whom the Committee, as a whole, is likewise indebted. 1 zyxwvutsrqponmlkjihgfedcbaZYXWVUTSRQPONMLKJIHGFEDCBA November 15, 1957 Mr. Brian Mead Refining Coordination 30 Rockefeller Plaza New York, New York De^ Mr. Mead: In your letter of February 13, 1957, toMr. C. E. Paules, Mr. D. W. Ramsey, and Mr. J. J. Winterbottom, you asked that a committee be ap- pointed to evaluate potential sites for a new refinery in Norway. The Committee was appointed. Its study of potential sites for this refinery has been made. Out of more than 30 sites studied only two were found acceptable.
    [Show full text]
  • Sommerfeltia 20 G
    DOI: 10.2478/som-1993-0006 sommerfeltia 20 G. Mathiassen Corticolous and lignicolous Pyrenomycetes s.lat. (Ascomycetes) on Salixalong a mid-Scandinavian transect 1993 sommerf~ is owned and edited by the Botanical Garden and Museum, University of Oslo. SOMMERFELTIA is named in honour of the eminent Norwegian botanist and clergyman S0ren Christian Sommerfelt (1794-1838). The generic name Sommerfeltia has been used in (1) the lichens by Florke 1827, now Solorina, (2) Fabaceae by Schumacher 1827, now Drepanocarpus, and (3) Asteraceae by Lessing 1832, nom. cons. SOMMERFELTIA is a series of monographs in plant taxonomy, phytogeography, phyto­ sociology, plant ecology, plant morphology, and evolutionary botany. Most papers are by Norwegian authors. Authors not on the staff of the Botanical Garden and Museum in Oslo pay a page charge of NOK 30. SOMMERFEL TIA appears at irregular intervals, normally one article per volume. Editor: Rune Halvorsen 0kland. Editorial Board: Scientific staff of the Botanical Garden and Museum. Address: SOMMERFELTIA, Botanical Garden and Museum, University of Oslo, Trond­ heimsveien 23B, N-0562 Oslo 5, Norway. Order: On a standing order (payment on receipt of each volume) SOMMERFELTIA is supplied at 30 % discount. Separate volumes are supplied at prices given on pages inserted at the end of the volume. sommerfeltia 20 G. Mathiassen Corticolous and lignicolous Pyrenomycetes s.lat. (Ascomycetes) on Sa/ix along a mid-Scandinavian transect 1993 This thesis is dedicated to Lennart Holm, Ola Skifte and Finn-Egil Eckblad, three septuagenerian, Nordic mycologists, who have all contributed significantly to its completion. ISBN 82-7420-022-5 ISSN 0800-6865 Mathiassen G.
    [Show full text]
  • EFAS Upgrade for the Extended Model Domain
    EFAS upgrade for the extended model domain Technical documentation 2019 This publication is a Technical report by the Joint Research Centre (JRC), the European Commission’s science and knowledge service. It aims to provide evidence-based scientific support to the European policymaking process. The scientific output expressed does not imply a policy position of the European Commission. Neither the European Commission nor any person acting on behalf of the Commission is responsible for the use that might be made of this publication. JRC Science Hub https://ec.europa.eu/jrc JRC Ispra: European Commission, 2019 © European Union, 2019 Reuse is authorised provided the source is acknowledged. The reuse policy of European Commission documents is regulated by Decision 2011/833/EU (OJ L 330, 14.12.2011, p. 39). For any use or reproduction of photos or other material that is not under the EU copyright, permission must be sought directly from the copyright holders. How to cite this report: L. Arnal, S.-S. Asp, C. Baugh, A. de Roo, J. Disperati, F. Dottori, R. Garcia, M. Garcia- Padilla, E. Gelati, G. Gomes, M. Kalas, B. Krzeminski, M. Latini, V. Lorini, C. Mazzetti, M. Mikulickova, D. Muraro, C. Prudhomme, A. Rauthe-Schöch, K. Rehfeldt, P. Salamon, C. Schweim, J.O. Skoien, P. Smith, E. Sprokkereef, V. Thiemig, F. Wetterhall, M. Ziese, EFAS upgrade for the extended model domain – technical documentation, EUR 29323 EN, Publications Office of the European Union, Luxembourg, 2019, ISBN 978-92- 79-92881-9, doi: 10.2760/806324, JRC111610. All images © European Union 2019 Contents Acknowledgements ................................................................................................ 2 1 Introduction .....................................................................................................
    [Show full text]