DOCSLIB.ORG

B I H a N G C Tili Poststyrelsens Cirkulär För År 1897

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
B I H a N G C Tili Poststyrelsens Cirkulär För År 1897 1897. N:o 1. B i h a n g C tili Poststyrelsens cirkulär för år 1897. (Förändringar i postgången. Vidfästes postanstalternas landsväga-postgångstidtabell. Åberopad ordningsnummer hänvisar till nämnde tabell.) A. Angående indragning, anordning och omställning af postgångar med anledning af Haapamäki—Jyväskylä jernvägs upplåtande för allmän daglig trafik. Frän den 1 November 1897 l:o) indragas följande: a) dagligen emellan Jyväskylä, Petäjävesi, Keuruu k. k. och Haapa­ mäki, n:r 101; b) tre gånger i veckan emellan Jämsä, Kuorelivesi och Vilppula, n:r 58; c) en gång i veckan emellan Jämsä och Kuhmoinen, n:r 60; d) en gång i veckan emellan Jämsä, Korpilahti, Muurame och Jyväs­ kylä, n:r 59, från den 1 Januari 1898, intill hvilken tid ifrågavarande post afsandes från Jämsä måndag kl. 2 f. m. och från Jyväskylä samma dag kl. ll,3 o c. m., med beviljad sammanlagd far- och uppehållstid af 10 timmar i hvardera riktningen; c) två gånger i veckan emellan Jyväskylä och Uurainen, n:r 103; f) en gång i veckan emellan Saarijärvi och Uurainen, n:r 104; 2:o) anordnas följande: a) ytterligare fem gånger i veckan emellan Jämsä och Petäjävesi, n:r 58"; posterna afsändas alla andra dagar förutom måndag, frän Jämsä kl. 7 2 f. m., från Petäjävesi kl. 9 e. m.; fartid 7 timmar vid fram- och 8 timmar vid återfärden; b) tre gånger i veckan emellan Kuorehvesi och Vilppula, n:r 58; posten afgår, från Kuorehvesi tisdag, torsdag och lördag kl. 12,30 e. m., från Vilppula samma dagar kl. 6 e. m.; fartid 3 1/2 timmar; c) en gång i veckan emellan Längelmäki och Jämsä, n:r 57“; posten afgår, från Längelmäki söndag kl. 3 e. m., från Jämsä måndag kl. 6 f. m.; fartid 7 timmar; • d) en tredje gång i veckan emellan Korpilahti, Muurame och Jyväs­ kylä, n:r 260; posten afgår, från Korpilahti onsdag, fredag och lördag kl. 8 f. m., från Jyväskylä torsdag, lördag och söndag kl. 2 f. m .; fartid, 2 V4 timmar emellan Korpilahti och Muurame, 1 3/4 timme emellan Muurame och Jyväskylä; uppehållstid '/2 timme å Muurame; samt derutöfver från den 1 Januari 1898 en fjerde gång i veckan, med afresa från Korpilahti måndag och Jyväskylä tisdag och iakttagande af förenämnda afgångs-, far- och uppehållstider; v e) en tredje gång i veckan emellan Multia och Keuruu k. k., n:r 102; posten afgår, från Multia tisdag, torsdag och lördag kl. 1,3 o e. m., från Keuruu k. k. samma dagar kl. 8 e. m.; fartid 2 '/2 timmar; f) en gång i veckan emellan Uurainen och Jyväskylä, n:r 103; posten afgår, från Uurainen måndag kl. 3 e. m., från Jyväskylä samma dag kl 11,30 e. m.; fartid 5 timmar; g) två gånger i veckan mellan Saarijärvi, Uurainen och Jyväskylä, n:r 104; posten afgår, från Saarijärvi onsdag och fredag kl. 9,30 e. m., från Jyväskylä torsdag och lördag kl. 11,30 e. m.; fartid 3 Va timmar emellan Saarijärvi och Uurainen, 5 timmar emellan Uurainen och Jyväskylä; uppe­ hållstid ‘/a timme å Uurainen; h) en fjerde gång i veckan emellan Saarijärvi och Karstula, n:r 106; posten afgår, från Saarijärvi måndag, onsdag, torsdag och lördag kl. 6,30 f. m., från Karstula samma dagar kl. 4 e. m.; fartid 5 timmar; i) en tredje gång i veckan emellan Kivijävi och Karstula, n:r 107; posten afgår, från Kivijärvi måndag, onsdag och lördag kl. 2 f. m., från Karstula samma dagar kl. 12 på dagen; fartid 6 timmar; j) en tredje gång i veckan emellan Saarijärvi och Wiitasaari, n:r 111; posterna befordras emellan Wuorilahti posthaltpunkt å ena sidan samt — 3 Saarijärvi och Wiitasaari postexpeditioner å andra sidan och afgå, frånSaa- rijärvi till Wuorilahti måndag, torsdag och lördag kl. 6,30 f. m. samt från Wnorilahti till Saarijärvi samma dagar kl. 3,30 e. m.; fartid 5 ‘/2 timmar; äfvensom från Wiitasaari till Wuorilahti ofvannämnda dagar kl. 6,30 f. m. samt från Wuorilahti till Wiitasaari samma dagar kl. 12,30 e. m .; fartid 3 l/2 timmar; k) en andra gång i veckan emellan Wiitasaari och Konginkangas, samt en tredje gång i veckan emellan Konginkangas, Sumiainen och Lau­ kaa, n:r 113; posten afgår, från Wiitasaari till Sumiainen torsdag kl. 10 e. m., från Sumiainen till Wiitasaari fredag kl. 9,30 f. m.; fartid, emellan Wii­ tasaari och Konginkangas 7 timmar vid fram- och 6 timmar vid återfärden, emellan Konginkangas och Sumiainen 2 l/2 timmar; uppehållstid l/2 timme å Konginkangas; äfvensom från Laukaa till Sumiainen fredag kl. 3,30 f. m., från Sumiainen till Laukaa samma dag kl. 11,30 f. m.; fartid 5 1/2 timmar; l) en tredje gång i veckan emellan Pihtipudas och Wiitasaari, n:r 201; posten afgår, från Pihtipudas måndag, onsdag och fredag kl. 12 på dagen, från Wiitasaari samma dagar kl. 9 e. m.; fartid 7 timmar vid fram- och 9 timmar vid återfärden; m) en tredje gång i veckan emellan Soini, Lehtimäki, Töysä k. k. och Töysä, n:r 168; posten afgår, från Soini tisdag, torsdag och lördag kl. 10,30 f. m., från Töysä onsdag, fredag och söndag kl. 1 f. m.; fartid; 3 3/4 timmar emellan Soini och Lehtimäki, 3 1/t timmar emellan Lehtimäki och Töysä k. k., 1 timme emellan Töysä k. k. och Töysä; uppehållstid */* timme såväl å Lehtimäki som å Töysä k. k .; 3:o) omställas följande: a) emellan Saarijärvi och Myllymäki, n:r 105; posten afgår, från Saarijärvi måndag, tisdag, torsdag och lördag kl. 10 e. m., från Myllymäki söndag, tisdag, onsdag och fredag kl. 7,3 0 e. m.; fartid 10 timmar; b) emellan Laukaa och Jyväskylä, n:r 112; postan afgår, från Laukaa söndag, tisdag, torsdag och fredag kl. 5,4 5 e. m., från Jyväskylä samma dagar kl. 11,so c. m.; fartid 3 V4 timme; c) emellan Laukaa och Äänekoski, n:r 112“; posten afgår, från Lau­ kaa måndag, onsdag och lördag kl. 4 f. m., från Äänekoski sanuna dagar kl. 4 0. m.; fartid 4 timmar. 4 d) emellan Wiitasaari, Konginkangas, Sumiainen och Laukaa, n:r 113; posten afgår, från Wiitasaari tisdag kl. 2 f. m., från Laukaa onsdag kl. 3,3 0 f. m.; fartid, emellan Wiitasaari och Konginkangas 6 timmar, emel­ lan Konginkangas och Sumiainen 2 l/2 timmar, emellan Sumiainen och Lau­ kaa 5 V2 timmar; uppehållstid ‘/a timme såväl å Konginkangas som å Sumiainen; e) emellan Konginkangas, Sumiainen och Laukaa, n:r 114; posten afgår, från Konginkangas söndag kl. 8,3 o f. m., från Laukaa måndag kl. 3,3 0 f. m.; fartid, 2 V2 timmar emellan Konginkangas och Sumiainen, 5 1/2 timmar emellan Sumiainen och Laukaa; uppehållstid l/2 timme å Sumiainen; f) emellan Rautalampi och Sumiainen, n:r 259; posten afgår, från Rautalampi torsdag kl. 10 f. m., från Sumiainen fredag kl. 9,3 o f. m.; fartid 10 timmar; g) emellan Leivonmäki, Rutalaliti och Jyväskylä, n:r 74; posten afgår, från Leivonmäki lördag kl. 3 e. m., eller strax efter det posten från Heinola ankommit dit, från Jyväskylä söndag kl. 11 e. m.; fartid, 1 3/4 timme emellan Leivonmäki och Rutalaliti, 5 3/i timmar emellan Rutalahti och Jyväskylä; uppehållstid ‘/2 timme å Rutalahti; h) emellan Rutalaliti och Jyväskylä, n:r 74“; posten afgår, från Ruta­ lahti onsdag kl. 11 f. m., från Jyväskylä torsdag kl. 6 f. m.; fartid 8 timmar; B. Angående anordnande af nya och omställning af förut befintliga postgångar. Från den 1 November 1897 l:o) anordnas följande: a) en sjette veckopost emellan Heinola och Lahti, n:r 67; posten afgår, från Heinola alla andra dagar förutom måndag kl. 6 f. m., från Lahti samma dagar kl. 1,3o e. m.; fartid 5 ‘A timmar; b) en fjerde gång i veckan emellan Trångsund och Wiborg under den tid af året posten deremellan icke befordras med ångbåt, n:r 253; po­ sten afgår, från Trångsund måndag, onsdag, fredag och lördag kl. 8 f. m., från Wiborg samma dagar kl. 2 e. m.; fartid 1 1/2 timme; o 2:o) omställas följande: a) emellan S:t Michel, Kangasniemi, Leivonmäki, Joutsa, Hartola, Sysmä och Heinola, n:r 75; posten afgår, från S:t Michel söndag och torsdag kl. 10 f. m., från Heinola tisdag och fredag kl. 10 e. nn samt bör framföras med iakttagande af härförinnan bestämda fartider och uppehållstid af 1 timme å hvarje mellanliggande postanstalt, härifrån dock undantagen den post, som afgår från S:t Michel söndag, hvilken post, som bör anlända till Leivonmäki söndag kl. 11 e. nr, uppehälles derstädes till måndag morgon kl. 8 i och för inväntande af den enligt n:r 74 från Jyväskylä kl. 7 f. m. samma dag dit anländande posten, hvarefter färden i vanlig ordning fort- sättes till Heinola, dit ankomsten bör ske tisdag kl. 12,3 o f. m .; b) emellan Luhanka och Joutsa, n:r 76; posten afgår, från Luhanka tisdag och fredag kl. 4 e. m., från Joutsa onsdag och lördag kl. 1 e. .m. Utgifvet den 21 Oktober 1897. Helsingfors, J. Simelii arfv boktryckeri aktiebolag, 1897. 1897. N:o 1. Liite C Postihallituksen kiertokirjeisiin vuodelta 1897. (Muutoksia postinkulkuun. Kiinnitetään postitoimistojen maantieposti-aikätauluun. Tässä mainittu järjestysnumero viittaa sanottuun aikatauluun). A. Koskeva postinkulkujen lakkauttamista, asettamista ja entisten muuttamista Haapamäen—Jyväskylän rautatien avamisen johdosta yleiselle jokapäiväiselle liikkeelle. Marraskuun 1 päivästä 1897 l:ksi) lakkautetaan seuraavat postinkulut: a) joka päivä Jyväskylän, Petäjäveden, Keuruu k. k:n ja Haapamäen välillä, n:o 101; b) kolmasti viikossa Jämsän, Kuoreliveden ja YVilppulän välillä, n:o 58; c) kerran viikossa Jämsän ja Kuhmoisten välillä, n;o 60; d) kerran viikossa Jämsän, Korpilahden, Mnnrameen ja Jyväskylän välillä, n:o 59, Tammikuun 1 päiväsiä 1898, johon asti kysymyksessä oleva posti lähtee Jämsästä maanantaina kilo 2 e.
Load more

Recommended publications
  • The Finnish Environment Brought to You by CORE Provided by Helsingin Yliopiston445 Digitaalinen Arkisto the Finnish Eurowaternet
    445 View metadata, citation and similar papersThe at core.ac.uk Finnish Environment The Finnish Environment brought to you by CORE provided by Helsingin yliopiston445 digitaalinen arkisto The Finnish Eurowaternet ENVIRONMENTAL ENVIRONMENTAL PROTECTION PROTECTION Jorma Niemi, Pertti Heinonen, Sari Mitikka, Heidi Vuoristo, The Finnish Eurowaternet Olli-Pekka Pietiläinen, Markku Puupponen and Esa Rönkä (Eds.) with information about Finnish water resources and monitoring strategies The Finnish Eurowaternet The European Environment Agency (EEA) has a political mandate from with information about Finnish water resources the EU Council of Ministers to deliver objective, reliable and comparable and monitoring strategies information on the environment at a European level. In 1998 EEA published Guidelines for the implementation of the EUROWATERNET monitoring network for inland waters. In every Member Country a monitoring network should be designed according to these Guidelines and put into operation. Together these national networks will form the EUROWATERNET monitoring network that will provide information on the quantity and quality of European inland waters. In the future they will be developed to meet the requirements of the EU Water Framework Directive. This publication presents the Finnish EUROWATERNET monitoring network put into operation from the first of January, 2000. It includes a total of 195 river sites, 253 lake sites and 74 hydrological baseline sites. Groundwater monitoring network will be developed later. In addition, information about Finnish water resources and current monitoring strategies is given. The publication is available in the internet: http://www.vyh.fi/eng/orginfo/publica/electro/fe445/fe445.htm ISBN 952-11-0827-4 ISSN 1238-7312 EDITA Ltd. PL 800, 00043 EDITA Tel.
    [Show full text]
  • Arne Ritari-Killan Jäsenet Ja Pro Ritarit G-Piirissä
    Arne Ritari-killan jäsenet ja Pro Ritarit G-piirissä 7.3.2020 Ritarinumero Nimityspäivä 77 Pentti Pohjonen LC Saarijärvi 18.3.1998 148 Veikko Linkoneva LC Mänttä 9.12.1999 187 Pentti Janhonen LC Hankasalmi 27.4.2000 235 Esko Arola LC Äänekoski/Kotakennäs 23.2.2001 236 Jaakko Mäkisalo LC Äänekoski/Kotakennäs 23.2.2001 287 Jouko Hintikka LC Mänttä 16.8.2001 288 Toivo Meriläinen LC Mänttä 16.8.2001 289 Klaus Schnabell LC Mänttä 16.8.2001 306 Jouko Asikainen LC Hankasalmi 22.11.2001 312 Reijo Keinänen LC Hankasalmi 22.12.2001 334 Heikki Pamilo LC Jyväskylä/Harju 13.2.2002 337 Heimo Kupsu LC Pihtipudas 13.2.2002 339 Väinö Tamminen LC Palokka 13.2.2002 346 Pekka Marttila LC Mänttä 28.2.2002 389 Erkki Valkola LC Saarijärvi/Kalmari 3.9.2002 390 Mikko Puurunen LC Saarijärvi/Kalmari 3.9.2002 481 Heimo Latva LC Joutsa 5.9.2003 494 Viljo Hokkanen LC Mänttä 11.11.2003 505 Heikki Ahvenjärvi LC Muurame 12.12.2003 506 Kalle Vakaslahti LC Muurame 12.12.2003 507 Hannu Pirttiniemi LC Saarijärvi/Kalmari 12.12.2003 513 Rauno Ahola LC Luhanka 20.1.2004 515 Jukka Kokkonen LC Äänekoski/Kotakennäs 20.1.2004 543 Pentti Nieminen LC Keuruu 3.3.2004 573 Markku Tukia LC Saarijärvi 28.4.2004 601 Matti Sivulahti LC Viitasaari 11.12.2004 602 Juhani Helste LC Jyväskylä 22.1.2005 603 Arvo Käppi LC Jyväskylä 22.1.2005 627 Hannu Linna LC Äänekoski/Kotakennäs 19.3.2005 628 Heikki Helasterä LC Sumiainen 1.4.2005 630 Matti Perälä LC Toivakka 29.1.2005 664 Pekka Rantanen LC Keuruu 23.4.2005 721 Simo Kettunen LC Äänekoski/Kotakennäs 14.1.2006 722 Lauri Pasanen LC Saarijärvi 14.1.2006
    [Show full text]
  • 036-Bengtsson-Finlan
    Unequal poverty and equal industrialization: Finnish wealth, 1750–1900 Erik Bengtsson., Anna Missiaia, Ilkka Nummela and Mats Olsson For presentation at the First WID.world Conference, Paris, 14-15 December 2017 Preliminary! All comments welcome 9 918 words, 10 tables, 3 figures Abstract This paper presents for the first time estimates of wealth and its distribution for Finland from 1750 to 1900. Finland is a highly interesting case for historical inequality studies, as a poor and backward European country which embarked on industrialization only in the late nineteenth century. This gives us the opportunity to re-consider common theories and arguments about the relationships between economic growth and inequality. Using wealth data from probate inventories, we show that Finland was very unequal between 1750 and 1850, with the top decile owning about 85 per cent of total wealth. This means that Finland was more unequal than much more advanced economies such as Britain, France and the US, which goes against the common assumption of poorer economies being more equal. It was also more unequal than its most immediate term of comparison, Sweden. Moreover, when industrialization took off in Finland and contra the commonplace assumption of industrialization increasing inequality (see the Kuznets Curve and its later developments), inequality started a downward trajectory where the share of the top decile decreased from 87 per cent in 1850 to 77 per cent in 1900, 71 per cent in 1910 and 64 per cent in 1920. We show that the high inequality from 1750 to 1850 is driven from the bottom, by a large share of the population owning nothing or close to nothing of value, while economic development after 1850 is pro-equality since the ownership of forests, since long in the hands of the peasantry, provided new export opportunities as pulp and paper became very valuable.
    [Show full text]
  • Jyväskylän Kansalaisopisto TOIMISTO Päri Vuoden Pientä Korvausta Vastaan
    JYVÄSKYLÄN KAUPUNKI . LUHANKA . MUURAME . UURAINEN KEVÄT . SPRING 2021 1 YHTEYSTIEDOT YHTEYSTIEDOT OPETUKSEN SUUNNITTELU JA OPINTO-OHJAUS Aikuisten yleissivistävä koulutus Rehtori Mikko Saikkonen, FM Anna palautetta tai kysy p. 014 266 4087, 050 597 8967 kansalaisopiston palveluista! Suunnittelijaopettaja Eija Aitola, KteO E-palautteen voit lähettää p. 014 266 4069, 050 597 8965 myös opiston kotisivuilta www.jyvaskyla.fi/kansalaisopisto • Keramiikka, posliini, lasi, mosaiikki, hopea • Tekstiilityö • Vaajakosken aluekirjasto-kansalaisopisto / JYVÄSKYLÄN KAUPUNKI . LUHANKA . MUURAME . UURAINEN Aulavitriinien näyttelyt JYVASKYLA.FI/KANSALAISOPISTO Musiikinopettaja Riku Heinonen, FM p. 014 266 4078, 050 597 8966 • Ruoka ja hygieniaosaaminen • Historia ja talous • Musiikki Jyväskylä • Palokan bänditilan ja studion vastaava Suunnittelijaopettaja Sari Talvio, musiikkioppilaitoksen opettaja KÄYNTI- JA Kursseja koskevat tiedustelut suunnittelija- KÄSITYÖNEUVONTA Suunnittelijaopettaja Timo Junkala, KM p. 014 266 4083, 050 372 7359 Sanataidekoulu opettajilta, ks. yhteystiedot s. 3 p. 014 266 7404, 0400 675 924 POSTIOSOITE Käsityöneuvonta antaa työskentelymahdollisuuden • Musiikki Jyväskylä, Luhanka Sanataiteen opettaja Pia Niskanen, KM sekä ohjausta kankaankudonnassa ja ompelussa ym- • Tekninen työ • Terveys ja hyvinvointi, Luhanka p. 014 266 4084, 040 822 1463 Jyväskylän kansalaisopisto TOIMISTO päri vuoden pientä korvausta vastaan. Mahdollisuus • Tietotekniikka Vapaudenkatu 39–41 myös itsenäiseen kankaanpainantaan. • Arkkitehtuuri, valokuvaus Suunnittelijaopettaja Annika Hytönen, LitM TPO-teatteri 40100 Jyväskylä Opistosihteeri Margit Lahtinen • Veneily p. 014 266 4077, 040 480 8015 p. 014 266 4076 Tervetuloa niin vasta-alkajat kuin kokeneemmat • Luonto Opettaja Sauli Yksjärvi Neuvonta avoinna: harrastajat! • Opiston atk-tuki, atk-luokan vuokraus ulko- • Tanssi, liikunta ja hyvinvointi p. 014 266 4075, 050 523 7721 • Lukukausien aikana ma–to 12–17 Opistosihteeri Pirjo Linna puolisille sekä käyttäjien perehdytys • Lukukausien ulkopuolella ma–to 12–15 p.
    [Show full text]
  • Jyväskylän Seutu - Rakennemalli 20X0
    JYVÄSKYLÄN SEUTU - RAKENNEMALLI 20X0 TÄSMÄSELVITYKSET VIHER- JA VIRKISTYSYHTEYKSIEN JATKUVUUSTARKASTELU RAPORTTI 13.1.2009 JYVÄSKYLÄN KAUPUNKI RAKENNEMALLI 20X0 Viher- ja virkistysyhteyksien jatkuvuustarkastelu Sisällysluettelo 1 PERUSTIEDOT...............................................................................................................................................3 1.1 RAPORTIN TARKOITUS ....................................................................................................................................3 2 TIIVISTELMÄ..................................................................................................................................................4 2.1 MIKÄ ON RAKENNEMALLITYÖ?.........................................................................................................................4 2.2 ERILLISSELVITYKSEN ”VIHER- JA VIRKISTYSYHTEYKSIEN JATKUVUUSTARKASTELU” KESKEINEN TAVOITE JA SISÄLTÖ .................................................................................................................................................................5 3 LÄHTÖKOHDAT ............................................................................................................................................5 3.1 VALTAKUNNALLISET ALUEIDENKÄYTTÖTAVOITTEET...........................................................................................5 3.2 KAAVOITUSTILANNE........................................................................................................................................5
    [Show full text]
  • Säädk 199/2001
    SUOMEN SÄÄDÖSKOKOELMA 2001 Julkaistu Helsingissä 31 päivänä joulukuuta 2001 N:o 1443—1445 SISÄLLYS N:o Sivu 1443 Opetusministeriön asetus arkistolaitoksen suoritteiden maksuista ............................. 3989 1444 Opetusministeriön asetus Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen eräistä suoritteista perittävistä maksuista .................................................................................. 3992 1445 Työministeriön asetus työssäkäyntialueista .................................................. 3994 N:o 1443 Opetusministeriön asetus arkistolaitoksen suoritteiden maksuista Annettu Helsingissä 19 päivänä joulukuuta 2001 Opetusministeriön päätöksen mukaisesti säädetään 21 päivänä helmikuuta 1992 annetun valtion maksuperustelain (150/1992) 8 §:n nojalla, sellaisena kuin se on laissa 348/1994: 1§ 2) arkistolaitoksen omien ja arkistolaitok- sessa säilytettävien muiden viranomaisten tai Maksuttomat suoritteet seurakuntien arkistojen perusteella muuta kuin 1 §:n 2 momentissa tarkoitettua virallista Arkistolaitoksen hallussa olevan aineiston tarkoitusta varten annettavat oikeaksi todis- ja hakemistojen käyttö arkiston tiloissa on tettavat jäljennökset, todistukset, otteet tai maksutonta. muut selvitykset, joista peritään oheisesta Maksuttomia ovat lisäksi tarkastukset, lau- maksutaulukosta ilmenevät kiinteät maksut. sunnot ja päätökset, joista on säädetty arkis- Henkilötietolain (523/1999) 35 §:n mukai- tolaissa (831/1994) sekä arkistolaitoksen set kansallisarkiston päätökset ovat maksul- omien ja siellä säilytettävien muiden viran-
    [Show full text]
  • Learning Regional Council of Central Finland Central Finland in Figures
    Central Finland The Region of Knowledge, Skills, Entrepreneurship and Quality of life Rauli Sorvari Programme manager; HR, Education, learning Regional Council of Central Finland Central Finland in figures • Population 267 200 • Total area 19 400 km2 • Water area 3 100 km2 • Mean temperature 2,6 oC • Rainy days 12/year • 6 sub-regions • 30 municipalities Regional Profile Share of figures in Finland • Population 5,1 % • Enterprises 4,4 % • GDP 4,2 % • Unemployed 6,1% • Employment - Agriculture 5,8 % - Manufacturing 5,2 % - Construction 4,7 % - Private Services 3,9 % - Public Sector 5,0 % PIHTIPUDAS KINNULA 4996 OBJECTIVE 1 1977 SUBREGIONS AND KIVIJÄRVI POPULATION 1489 VIITASAARI KYYJÄRVI 7602 1739 SAARIJÄRVI-VIITASAARI SAARIJÄRVI-VIITASAARI 35176 SUBREGION ÄÄNEKOSKI 23577 KANNONKOSKI 1634 KEURUU 13290 KARSTULA EU OBJECTIVE 4904 JYVÄSKYLÄ 163369 ÄÄNEKOSKI JÄMSÄ 25658 SUBREGION JOUTSA 6094 AREAS IN SAARIJÄRVI PYLKÖNMÄKI SUMIAINEN 10205 1071 ÄÄNEKOSKI 1293 13703 KONNEVESI CENTRAL FINLAND 267164 CENTRAL SUOLAHTI 3175 5461 MULTIA UURAINEN FINLAND 2065 3078 JYVÄSKYLÄ SUBREGION KEURUU JYVÄSKYLÄ RURAL HANKASALMI SUBREGION MUNICIPALITY LAUKAA 5590 2000-2006 16929 KEURUU PETÄJÄVESI 33820 3691 11395 JYVÄSKYLÄ 82409 JÄMSÄNKOSKI MUURAME TOIVAKKA 7581 8510 2390 KORPILAHTI 5016 OBJECTIVE 2 JÄMSÄ SUBREGION LEIVONMÄKI 1162 JÄMSÄ JOUTSA AND 3 15306 SUBREGION LUHANKA JOUTSA 905 4106 KUHMOINEN 2880 Employment and Enterprises 2005 Employment Enterpresis Premises • Agriculture and Forestry 6000 434 • Mining of Minerals 250 102 • Industry 22500 1342 • Electricity
    [Show full text]
  • Legal Protection Schemes for Free-Flowing Rivers in Europe
    Legal Protection Schemes for Free-Flowing Rivers in Europe Overview report prepared for The Nature Conservancy 1 Published December 2019 Author: Tobias Schäfer Living Rivers Foundation www.living-rivers.eu Editing, Executive Summary & Map by Henrik Österblad The Nature Conservancy nature.org Special Acknowledgment to John Zablocki The Nature Conservancy 14b Rue de la Science 1040, Brussels Belgium Image Rights © Chip Carroon 2 Legal Protection Schemes for Free-Flowing Rivers in Europe Executive Summary The research for this report was guided by the aim of compiling a catalogue of rivers in Europe that enjoy a permanent legal comparable to a designation as Wild and Scenic River under the US Wild and Scenic Rivers Act from 1968. There has been no prior study comparatively addressing the question of strict legal protection of free-flowing rivers in Europe. Results & Observations Currently, there is no EU legislation which provides strict protection for the free-flowing character of rivers. The protection schemes which exist in Europe, to date, are found within national legislation. Legal protection for rivers that specifically aim at protecting their free-flowing character can be observed in Slovenia, Finland, Sweden, and Spain. At EU legislative level, the combined legal basis and mechanisms of the WFD and the Nature Directives (including Natura 2000 areas) render the designation of free-flowing rivers as protected in theory a possibility, if implemented for the purpose. Importantly however, in reality this is rarely the case, and the legal provisions do not fully rule out dam construction and hydropower development. The reporting obligations required by the Directives, and subsequent data available on Europe’s water bodies, do in turn provide a solid basis for envisioning such a strategy for strict river protection Europe-wide.
    [Show full text]
  • The Jyväskylä Region of Finland
    Organisation for Economic Co-operation and Development Directorate for Education Education Management and Infrastructure Division Programme on Institutional Management of Higher Education (IMHE) Supporting the Contribution of Higher Education Institutions to Regional Development Peer Review Report The Jyväskylä Region of Finland John Goddard, Henry Etzkowitz, Jaana Puukka and Ilkka Virtanen May 2006 The views expressed are those of the authors and not necessarily those of the OECD or its Member Countries. 1 This Peer Review Report is based on the review visit to the Jyväskylä region in Finland in January 2006, the regional Self-Evaluation Report, and other background material. As a result, the report reflects the situation up to that period. The preparation and completion of this report would not have been possible without the support of very many people and organisations. OECD/IMHE and the Peer Review Team for the Jyväskylä region wish to acknowledge the substantial contribution of the region, particularly through its Coordinating Team, the authors of the Self-Evaluation Report, and its Regional Steering Committee. 2 TABLE OF CONTENTS PREFACE ..................................................................................................................................... 6 EXECUTIVE SUMMARY........................................................................................................... 7 ABBREVIATIONS AND ACRONYMS ................................................................................... 10 1. INTRODUCTION..................................................................................................................
    [Show full text]
  • Esiselvitys Jyväskylän Kaupungin Yleiskaava
    JYVÄSKYLÄN KAUPUNGIN YLEISKAAVA ESISELVITYS Jyväskylän kaupunki • Kaupunkirakennepalvelut • Kaavoitus • 13.11.2009 SisällysluettelO Sisällysluettelo������������������������������������������������������������������������������������������������� 2 1Johdanto������������������������������������������������������������������������������������������������������ 3 2Yhdyskuntarakenteennykytila�������������������������������������������������������������������� 4 2.1 Kaupunkirakenteen kehittymisen pääpiirteet ��������������������������������������������������������������������4 2.2 Nykyisen yhdyskuntarakenteen ominaisuuksia ����������������������������������������������������������������5 3Mihintarvitsemmeyleiskaavaa?������������������������������������������������������������������� 8 4Yleiskaavanmerkittävimmätsisältökysymykset����������������������������������������� 9 4.1 Mitä haluamme yleiskaavan ratkaisevan? ����������������������������������������������������������������������������9 4.2 Olemassa olevan kaupunkirakenteen kehä ��������������������������������������������������������������������������9 4.3 Laajentuvan kaupunkirakenteen kehä �������������������������������������������������������������������������������10 4.4 Maaseutuelinkeinojen kehä ��������������������������������������������������������������������������������������������������11 5Yleiskaavaprosessinpääpiirteet������������������������������������������������������������������ 12 5.1 Aloitusvaihe ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������12
    [Show full text]
  • UIMARANTALUETTELO VUOSI 2021 Jyväskylän Seudun
    JYVÄSKYLÄN KAUPUNKI Jyväskylän seudun ympäristöterveys 26.5.2021 UIMARANTALUETTELO VUOSI 2021 Jyväskylän seudun ympäristöterveyteen kuuluvat Jyväskylä, Hankasalmi, Joutsa, Luhanka, Multia, Muurame, Petäjävesi, Toivakka, Uurainen ja Äänekoski. Alueella on yhteensä 79 uimarantaa, joita val- votaan säännöllisesti. Rannat jaetaan kahteen eri luokkaan arvioidun kävijämäärän perusteella: ylei- siin uimarantoihin (ns. EU-uimarantoihin) ja pieniin yleisiin uimarantoihin. Yleiseksi uimarannaksi luo- kitellaan sellaiset uimarannat, joilla arvioidaan käyvän huomattava määrä ihmisiä uimassa. Uimarantaluetteloon on yleisöllä mahdollisuus tehdä ehdotuksia ja huomautuksia. EU-UIMARANNAT Nimi Osoite Kunta Jyskä Sievisenmäentie Jyväskylä Kirri Kirrinrantatie Jyväskylä Köhniö Erämiehenkatu Jyväskylä Lohikoski Koivikkotie Jyväskylä Myllylampi Siltakatu Jyväskylä, Tikkakoski Ollila Matinmäentie Jyväskylä Pappila Koivutie Jyväskylä, Korpilahti Sääksjärvi Säynätsalontie Jyväskylä Tikka Uimarannantie Jyväskylä Tuomiojärvi Taulunmäentie Jyväskylä Uimalanniemi Saltuntie Jyväskylä Toivakka, Kirkonkylä Viisarimäentie Toivakka Petäjävesi Matkailutie Petäjävesi Joutsa, Kirkonkylä Uimalantie Joutsa Lossinranta Päiväkunnantie Äänekoski Suojärvi Äänekoskentie Äänekoski Äänejärvi Rauhankatu Äänekoski JYVÄSKYLÄN PIENET YLEISET RANNAT Asmalampi Asmalammentie Haapaniemi Saunarannantie Halssila Kuovinkuja Haukkala Haukkaranta Kaakkolampi Suluntie Kivilampi Luhtalantie Korttajärvi Lahdenpohjantie Kuohu Raiviokoskentie Laivaranta Laivarannantie Leiriranta Rantatie Hannikaisenkatu
    [Show full text]
  • Presidential Elections 2012
    Elections 2012 Presidential elections 2012 First round, confirmed election result Sauli Niinistö and Pekka Haavisto made it to the second round of the Presidential election 2012 In the first round of the Presidential election, the two candidates who received the highest numbers of votes were Sauli Niinistö and Pekka Haavisto. Sauli Niinistö, the candidate of the National Coalition Party received 1,131,254 votes, thus winning the first round with 37.0 per cent of all votes cast. Pekka Haavisto, the candidate of the Green League was second in the first round of the Presidential election with 18.8 per cent of all votes cast. He gained 574,275 votes. The difference between the two candidates with most votes cast was 556,979 votes and 18.2 percentage points. Support for the presidential candidates in the Presidential election 2012, first round, and support for the corresponding party in the Parliamentary elections 2011 Sauli Niinistö's share of all votes cast in the first round of the Presidential election was 16.6 percent-age points higher than the support for the National Coalition Party in the Parliamentary elections 2011 (20.4%). Pekka Haavisto's share of the votes cast was 11.5 percentage points higher than the share of votes cast for the Green League in last year's Parliamentary elections (7.3%). Helsinki 26.1.2012 Quoting is encouraged provided Statistics Finland is acknowledged as the source. Paavo Väyrynen, the candidate of the Centre Party of Finland came third with 536,555 votes cast, i.e. 17.5 per cent of the accepted ballots.
    [Show full text]