DOCSLIB.ORG

Fallet Thomas Quick - Sture Bergwall

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Fallet Thomas Quick - Sture Bergwall Kriminologiska institutionen Fallet Thomas Quick - Sture Bergwall En kvalitativ mediestudie om hur kvällspressens skildring av Sture Bergwall förändrades och förblev Examensarbete för kandidatexamen i kriminologi, 15 hp Kriminologi Grundnivå Höstterminen 2020 Majken Thulin och Fanny Simonsson Ryberger Sammanfattning Sture Bergwall, tidigare känd som seriemördaren Thomas Quick, är ett av de mest uppmärksammade fallen i svensk rättshistoria. Studiens syfte är att beskriva hur kvällspressen framställde Bergwalls karaktär under tiden han var dömd för flera mord, respektive tiden efter resningsansökan då han frikändes från samtliga mord. Avsikten är även att ta reda på om beskrivningarna skiljer sig från varandra och i så fall hur. Vidare används Christies teori om ideal och icke ideal gärningsman samt begreppen karaktärsdrag och avhumanisering för att analysera beskrivningarna. Vi valde att studera artiklar från Expressen och Aftonbladet under fyra specifika årtal där artiklarna innehöll beskrivningar om Bergwalls karaktär. Materialet analyserade genom en tematisk analys och vi identifierade fyra övergripande teman som representerade kvällspressens beskrivning om Bergwall innan och efter frikännandet. Temana innan frikännandet var Omänsklig och Bräcklig galning medan temana efter frikännandet var Galning och Mänsklig. Resultatet och analysen visade att det fanns en viss förändring av kvällspressens beskrivande om Bergwalls karaktär innan och efter hans frikännande men även en likartad beskrivning i vissa avseenden. Innan frikännandet beskrevs Bergwalls karaktär som omänsklig där vi urskilde en avhumanisering av hans person. Samtidigt beskrevs han under samma period som en bräcklig och galen människa. Beskrivningen av Bergwall under denna period var lik gestaltningen av en idealisk gärningsman samtidigt som gestaltningen av honom som bräcklig galning inte var förenligt med en idealisk eller icke idealisk gärningsman. Efter frikännandet beskrevs Bergwalls karaktär som mänsklig där det även fanns en skildring om hans utsatthet. Det fanns under denna period även skildringar om honom som galen och farlig. Beskrivandet av Bergwall efter frikännandet tydde på en överlappning mellan gärningsman och offer. Utifrån teorin beskrevs han därmed som en icke idealisk gärningsman. Nyckelord: Media, Sture Bergwall, karaktärsdrag, avhumanisering, idealisk gärningsman, icke idealisk gärningsman Innehållsförteckning 1. INLEDNING .......................................................................................................................... 1 1.1 Syfte ......................................................................................................................................................... 2 1.2 Frågeställningar ...................................................................................................................................... 2 1.3 Bakgrund om fallet Sture Bergwall .......................................................................................................... 2 2. TEORI OCH BEGREPP ............................................................................................................ 4 2.1 Karaktärsdrag .......................................................................................................................................... 4 2.2 Avhumanisering ....................................................................................................................................... 4 2.3 Idealiska och icke- idealiska gärningsmannen ........................................................................................ 5 3. TIDIGARE FORSKNING .......................................................................................................... 5 3.1 Medias gestaltande av gärningsmän ...................................................................................................... 5 3.2 Tidigare forskning om avhumanisering i medier ..................................................................................... 6 3.3 Tidigare forskning om ideal och icke ideal gärningsman i medier .......................................................... 7 3.4 Medias gestaltande av Bergwall ............................................................................................................. 7 4. METOD ................................................................................................................................ 8 4.1 Urval och Avgränsning ............................................................................................................................ 8 4.2 Insamling och sökord ............................................................................................................................. 11 4.3 Tematisk analys ..................................................................................................................................... 11 4.4 Fördelar och nackdelar av metoden ...................................................................................................... 14 4.5 Kunskapsteoretisk utgångspunkt .......................................................................................................... 14 4.6 Kvalitétsmarkörer .................................................................................................................................. 15 4.7 Forskningsetik ........................................................................................................................................ 16 5. RESULTAT & ANALYS ....................................................................................................... 17 5.1 Innan Bergwalls frikännande ................................................................................................................. 17 5.1.1 Tema Omänsklig ................................................................................................................................. 17 5.1.2 Tema Bräcklig Galning ........................................................................................................................ 19 5.2 Efter Bergwalls frikännande .................................................................................................................. 22 5.2.1 Tema Galning ..................................................................................................................................... 22 5.2.2 Tema Mänsklig ................................................................................................................................... 23 5.3 Jämförelse innan och efter Bergwalls frikännande ............................................................................... 26 6. DISKUSSION & SLUTSATS .................................................................................................. 27 7. LITTERATURFÖRTECKNING ................................................................................................ 30 7.1 Litteratur ............................................................................................................................................... 30 7.2 Analyserade artiklar (Aftonbladet och Expressen) ................................................................................ 31 7.3 Övriga källor .......................................................................................................................................... 32 8. BILAGOR ............................................................................................................................ 33 Bilaga 1. Initiala koder ................................................................................................................................ 33 Bilaga 2. Initial teoretisk karta .................................................................................................................... 35 Bilaga 3. Utvecklad teoretisk karta ............................................................................................................. 36 1. Inledning Bland kriminologer och medieforskare har det sedan 90-talet funnits en intensiv debatt kring förhållandet mellan brottslighet och medier. Bakgrunden till den intensiva debatten kan förklaras genom det postmoderna samhällets besatthet kring temat brottslighet. Allmänhetens intresse för brottslighet går inte endast att härleda till nyhetsförmedling utan det förekommer även en underhållnings aspekt och en populärkultur rörande brott. I synnerhet har grova brott som våldsbrott väckt ett stort allmänintresse (Pollack 2001: 9). Sture Bergwall, tidigare känd som seriemördaren Thomas Quick, är en av de mest uppmärksammade fallen i svensk rättshistoria. Polisens arbete och rättegångarna mot Quick följdes febrilt av medierna och i tidningarna publicerades omfattande spekulationer och fakta kring fallet (SOU 2015:52: 29– 30). Allmänhetens engagemang har bidragit till ett stort antal artiklar från flertal medier under flera decennier men det kan även vara medierna själva som bidragit och skapat det allmänna intresset. Den mediala uppståndelsen drevs i början av de grova och makabra brott Bergwall erkände sig skyldig till. Under 1900 talet, då fallet uppenbarades, fanns en vetenskaplig och populärkulturell fascination kring fenomenet seriemördare. Vidare fanns ett stort intresse kring bortträngda minnen, incest och multipla personligheter. Då Bergwall hade alla dessa utmärkande särdrag blev han mycket omskriven av media (SOU 2015:52: 659). Det mediala intresset kvarstod även efter Bergwall fått sina fällande domar då dokumentären av Hannes Råstam hade en
Load more

Recommended publications
  • Stenastiftelsens Arsbok 2019-1.Pdf
    STEN A OLSSONS KULTURSTIPENDIUM 2019 2 0 1 9 INDEX FÖRORD 08 RYGGMÄRGSSKADECENTRUM 12 DAVID DENCIK 28 SARAH KLANG 50 MASAYOSHI OYA 72 MATTIAS NORDKVIST 94 MARTHA OSSOWSKA PERSSON 120 MALIN WÄTTRING 142 EVA LÖFDAHL 164 CLAES ERIKSSON 186 MOTIVERINGAR 214 CURRICULUM VITAE 218 MOTTAGARE AV STEN A OLSSONS KULTURSTIPENDIUM 226 08 FÖRORD 09 NYA FORMER FÖR LÄRANDE, kunskapsförmedling och innova- Men 2019 års utan jämförelse största investering är stödet om tioner fortsätter att vara något av en röd tråd i Stenastiftelsens sammanlagt 50 miljoner kronor till uppbyggandet av Universeums satsningar. 3 juni 2019 invigdes, under högtidliga och festliga visualiseringslabb, under ledning av professor Anders Ynnerman, former, Ryggmärgsskadecentrum Göteborg, som under en upp- världsledande inom sitt område. Här sammanfaller fera av stiftel- byggnadsperiod av fem år beviljats stöd om cirka 34 miljoner sens fokusområden: satsningar på nya innovativa lärandeprocesser, kronor från Stenastiftelsen. Sedan etableringen 2017 har arbetet nydanande teknik och mångdisciplinära samarbeten. Den nya fortskridit i snabb takt. Målet är att detta än så länge unika visualiseringstekniken blir tillgänglig för publik i labbstationer projekt skall bli självfnansierande efter 2021. Centrets utveck- och kommer att kunna användas och utnyttjas i fera olika syften lingspotential är stor och arbetet mycket lovande. I årets katalog och sammanhang. Med hjälp av tekniken kan en djupare förstå- fnns en längre intervju med centrets projektledare Gunilla else och insikt uppnås – om mikrokosmos och makrokosmos, om Åhrén, där syfte och framtidsplaner belyses. rymden, människokroppen, stadsmiljön eller klimatet – för att Det är alltid lika glädjande att ta del av de framgångar som bara ge några exempel. På sikt kommer säkert samarbeten mellan såväl de tidigare kulturstipendiaterna som forskningsprojekten olika institutioner och discipliner att etableras för att dra nytta röner, samt hur stiftelsens uttalade ambition – att stödet skall av de nya upptäckter som avtäcks.
    [Show full text]
  • Exoneration in Sweden
    This article from Erasmus Law Review is published by Eleven international publishing and made available to anonieme bezoeker Exoneration in Sweden Is It Not about Time to Reform the Swedish Model? Dennis Martinsson* Abstract receives information concerning the case from the pros- ecutor. Other signs of the respect for the rule of law are This article reviews exoneration in Sweden, with a focus on that the prosecutor should indict a person only if there the procedure of applying for exoneration. First, it highlights are sufficient reasons to believe that he or she commit- some core features of Swedish criminal procedural law, nec- ted the crime and if the assessment is that an indictment essary to understand exoneration in the Swedish context. will result in a guilty verdict. Further, the prosecutor Secondly, it outlines the possibilities in Swedish law to apply has the burden of proof and a conviction requires that for exoneration, both in favour of a convicted person and to the evidence prove beyond reasonable doubt that the the disadvantage of a previously acquitted defendant. defendant committed the crime. Another feature is that Thirdly, it identifies some challenges with the current Swed- Swedish law offers rather extensive possibilities for a ish model of administering applications for exoneration. defendant who has been convicted by a district court to Fourthly, it argues that the current system should be appeal against the judgment.3 Thus, Sweden’s several reformed by introducing into Swedish law a review commit- legal safeguards ensure that criminal law cases are trea- tee that administers applications for exoneration.
    [Show full text]
  • Säter Hospital, Monday, 2 June 2008
    SÄTER HOSPITAL, MONDAY, 2 JUNE 2008 THE SERIAL KILLER, sadist and cannibal Sture Bergwall had not been receiving visitors for the past seven years. I was filled with nervous anticipation as I was let into the main guarded entrance at the regional forensic psychiatric clinic in Säter. ‘Hannes Råstam, Swedish Television. I’m here to see Sture Berg- wall . .’ I dropped my press pass into the little stainless- steel drawer under the bulletproof glass between me and the guard. He confirmed that my visit had been logged and approved. ‘Go through the security gate. Don’t touch the door!’ I obeyed the scratchy voice from the speaker, passed through an automatic door, then a couple of metal detectors and finally through one more automatic door into a waiting room where a care assistant rummaged through my shoulder bag. I followed my guide’s firm steps through an inexplicable system of corridors, stairs and elevators. Her heels tapped against the concrete floors; then silence, the rattling of keys at every new steel barrier, the bleep of electronic locks and slamming of armoured doors. Thomas Quick had confessed to more than thirty murders. Six unan- imous courts had found him guilty of the murders of eight people. After the last verdict in 2001 he withdrew, announced a ‘time out’, reassumed his old name – Sture Bergwall – and went quiet. In the seven years that followed, a heated debate about whether Quick was 657EE_txt.indd 3 5/23/13 9:37 AM 4 HANNES RÅSTAM a serial killer or a pathological liar had bubbled up at regular intervals.
    [Show full text]
  • Download the Quick and the Dead
    The Quick and the Dead 17th August 2020 “The operation was successful but the patient died.” - Anon. “Teach your kids about compounding: put your money in a savings account and watch it double every 19,876 years.” - Morgan Housel. “We have kept interest rates at 0.1%. Vote 9-0” - Tweet by the Bank of England, who seem bizarrely proud of themselves. “Successful investing is about having people agree with you.. later.” - James Grant. Charles Zelmanovits was murdered in Piteå, Sweden in 1976. Johan Asplund was murdered in Sundsvall in 1980. Marinus and Jannie Stegehuis, a Dutch couple on a camping holiday, were murdered in Appojaure, Sweden in 1984. Yenon Levi, a tourist from Israel, was murdered in Rörshyttan, Sweden in 1988. Therese Johannesen was murdered in Drammen, Norway in 1988. Trine Jensen was murdered in Oslo in 1981. Gry Storvik was murdered in Oslo in 1985. All of these murders went unsolved until Sture Bergwall, who would subsequently change his name to Thomas Quick, confessed to every one them in the mid-1990s. He was convicted of all eight murders and would ultimately spend 20 years in a locked psychiatric clinic, Säter Hospital, which has been likened to a Swedish Broadmoor. Just one problem: he made everything up. This extraordinary story was made into a documentary film in 2015 – The Confessions of Thomas Quick. It is difficult to believe that Bergwall’s fancies ever successfully took flight. Dan Josefsson, an award-winning Swedish journalist, comments: 1 It was ludicrous. His stories were ridiculous. Nothing added up. He couldn’t show any hidden bodies or people who disappeared – ever.
    [Show full text]
  • Zahraniční Tituly V České Kinodistribuci V Roce 2020
    Úvod Kompilací Zahraniční filmy v české kinodistribuci 2020 předkládá Národní filmový archiv široké veřejnosti přehled všech zahraničních audiovizuálních děl, která v období od 1. ledna do 31. prosince 2020 byla v premiéře uvedena distribučními společnostmi v kinech na území České republiky. Jednotlivé tituly byly zpracovány na základně přístupných údajů Unie filmových distributorů a samotných distribučních společností. Získaná data byla revidována, zpřesňována, ověřována a doplňována podle zákonné oznamovací povinnosti (zákon o audiovizi číslo 496/2012 Sb. s účinností od 1. ledna 2013), úvodních a závěrečných filmových titulků, tisku, zahraničních internetových databází a dalších relevantních materiálů, pramenů a zdrojů. Po úvodním přehledu všech sto šestnácti v kinodistribuci nasazených filmů (pokud není uvedeno jinak, jde o dlouhometrážní díla) následuje hlavní část, abecedně seřazený soupis snímků v podobě hesel s filmografickými, technickými, produkčními a distribučními údaji a s informativními texty. V závěru publikace je přehled distribuovaných filmů seřazený chronologicky podle data české premiéry, dále podle země původu, podle distribučních společností. A zvláštní přehled tvoří filmy, které byly v kinech uvedeny v národní úpravě – v dabované verzi (zbylým snímkům bylo zpravidla ponecháno původní znění a byly opatřeny českými podtitulky). V jednotlivých seznamech jsou dále vedeny údaje, zda se jedná o součást pásma, obnovenou premiéru, film krátkometrážní či středometrážní a u koprodukčních snímků jsou zmíněny rovněž všechny zúčastněné země. Pro úplnost připojujeme taktéž soupis českých a českých koprodukčních snímků uvedených ve sledovaném roce v tuzemské kinodistribuci. Jejich podrobné údaje jsou k dohledání rovněž v internetové databázi Filmový přehled (www.filmovyprehled.cz). Výjimečný distribuční rok 2020 v českých kinech nelze – ať již celkovým množstvím filmových premiér, počtem projekcí, či jejich návštěvností – porovnávat s předcházejícími (a zřejmě ani s následujícími) lety.
    [Show full text]
  • Mediebilden Av Sture Bergwall Och Thomas Quick
    Mediebilden av Sture Bergwall och Thomas Quick Av: Ellen Agné Journalistikvetenskap Kandidatuppsats J10Vkand Handledare: Merja Ellofson Abstract Syftet med denna uppsats är att undersöka mediebilden av Sture Bergwall i svensk tryckt press och hur eller om mediebilden förändrats mellan 90-talet och idag. De frågor som ligger till grund för undersökningen är vilka huvudkällor som använts, om det finns några särskilda ord som är signifikanta i beskrivningar av Bergwall samt hur andra aktörer i hans omgivning beskrivs. De metoder jag använder för att söka svar är dels en kvantitativ analys för att få statistik om vilka källor som används. Dels en diskursanalys, där jag har blandat Roger Fowlers och Teun A van Dijks teorier för att bäst kunna applicera metoden på mitt material. De sex artiklar som är undersökta genom diskursanalys är hämtade från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. De artiklar som är föremål för en mindre kvantitativ analys är hämtade från samma tidningar, från perioderna 1998-01- 01 till 1999-12-31 samt 2009-01-01 till 2010-01-31. De teorietiska ramarna för uppsatsen är både mer allmän teori om det journalistiska uppdraget och mer specifik teori om brott i medier samt moralpanik. Resultatet visade att det finns stora skillnader i hur Bergwall framställs under de båda tidsperioderna. Under 90-talet framställdes han som en brutal seriemördare medan han idag ofta tillskrivs en offerroll, trots att han fortfarande är dömd för 7 mord. Auktoriteterna som figurerar i artiklarna om Bergwall har också fått ett nytt framställningssätt. En vanlig beskrivning är att de är karriärlystna individer som utnyttjat Bergwall för att nå toppen.
    [Show full text]
  • Sweden's Worst Serial Killer No More: All Murder Charges Dropp
    On 31 July 2013 Karl Ritter of the Associated Press reported “Sweden’s worst serial killer no more: All murder charges dropped” [Sture Bergwall] STOCKHOLM: Prosecutors on Wednesday dropped the last remaining charges against a man who was once considered Sweden’s worst serial killer, but whose eight murder convictions were overturned after he withdrew his confessions. S Yvonne Asell / AP File Photo Prosecutors in Sweden on Wednesday dropped the last remaining charges against Sture Bergwall, who was once considered Sweden's worst serial killer, but whose eight murder convictions were overturned after he withdrew his confessions. Prosecutors on Wednesday dropped the last remaining charges against a man who was once considered Sweden’s worst serial killer, but whose eight murder convictions were overturned after he withdrew his confessions. Psychiatric officials will now evaluate whether 63-year-old Sture Bergwall can be released from the secure mental health unit where he’s been held since 1991. Bergwall confessed to more than 30 murders over three decades and was convicted of eight of them. But he later said he had lied to investigators because he craved attention and was heavily medicated. Retrials were ordered in each case, but prosecutors said that without the confessions they didn’t have enough evidence to go back to court. On Wednesday they dropped the final case, which involved the death of a 15-year-old boy who disappeared in northern Sweden in 1976. Bergwall was convicted in 1994 of murdering the boy, even though there was no technical evidence linking him to the crime and the cause of death could not be established.
    [Show full text]
  • The Man Who Confessed He Was a Serial Killer
    On reflection Postgrad Med J: first published as 10.1136/postgradmedj-2019-136639 on 11 June 2019. Downloaded from doctor with no therapeutic training, and The man who confessed he was a one was a young psychology student who was prone to sharing her own traumatic serial killer childhood memories with him. What all the therapists had in common, along John Launer with the medical director of the hospital and some other staff, was that they were receiving supervision or therapy, or both, In December 1990, two men carried out a from a charismatic psychoanalyst in Stock- bank robbery in a small town in Sweden. It holm called Margit Norell. She had once went farcically wrong. The men wore been a member of the Swedish Psycho- balaclavas and Santa Claus masks, and analytic Society but had left to form a attempted to fake Finnish accents, but breakaway institute. After some time that they were well known in the town and institute also suffered a split and she was were easily recognised. They were arrested expelled, leaving her as the leader of a immediately. The younger man was small but passionate sect of followers, sentenced to three and a half years in They included most of the clinicians who prison. The other man, a forty-year old ended up treating or assessing Bergwall.2 called Sture Bergwall, was sent for psychi- Norrell’s group shared a belief that atric assessment because of a troubled past much if not all mental illness, including history. He had been a patient in a secure psychosis, resulted from severe abuse in unit for 5 years in the 1970s, following childhood, including sexual and ritual sexual harassment of boys.
    [Show full text]
  • Sture Bergwall Released from 23 Years Imprison
    evidence of his guilt cases resulted in disclosure that four of the Sture Bergwall Released were his confessions, be- “murders” may not even have been crimes — From 23 Years Imprison- cause no physical, foren- and two of the people may not even be dead. sic, or eyewitness Between September 2010 and July 2013 ment After 8 Murder evidence linked him to Bergwall was acquitted or the charges were Convictions Overturned any of the crimes. dismissed in all eight murder cases. It was official. Scandinavia’s most notorious serial ture Bergwall was described for almost Bergwall’s trials were na- killer was nothing but the figment of “Thom- two decades as Sweden’s ‘Hannibal Sture Bergwall after tional news in Sweden. as Quick’s” drug fueled imagination. S his release. (Facebook) Lecter’ before reinvestigation of his cases The reporter for Swe- discovered he is innocent of the eight mur- den’s largest circulation tabloid, Aftonbla- Swedish legal expert Sven-Erik Alhem ders he was convicted of committing. He det, wrote during his first trial comparing called Bergwall’s case Sweden’s “greatest has been released after all his convictions his appearance as “a pale and unremarkable miscarriage of justice in modern times.” were overturned. man in jeans with a shiny bald head”—with his accused actions: “The man is a serial Bergwall’s first-person account of how he In December 1990 Bergwall held a family killer, pedophile, necrophiliac, cannibal and came to confess to more than two dozen hostage while his accomplice forced the fa- sadist. He is very, very sick.” murders he didn’t commit is in Thomas ther to take out about $37,000 from his Quick is Dead, the book he wrote with his bank.[fn.1] Although Bergwall brandished a None of Bergwall’s convictions were ap- brother Sten-Ove that was published in knife no family member was harmed during pealed, so weaknesses in the prosecution’s 2011 in Sweden.
    [Show full text]
  • Etter 23 År I Fangenskap, Har Jeg Fortjent Et Liv I Frihet - Dagbladet Pluss 01.09.13 00:48
    - Etter 23 år i fangenskap, har jeg fortjent et liv i frihet - Dagbladet Pluss 01.09.13 00:48 - Etter 23 år i fangenskap, har jeg fortjent et liv i frihet ī DagbladetAv Lars Halvor (h Magerøyttp://www (mailto:[email protected]).dagbladet.no , Bjørg Aftret (mailto:[email protected])) Søk (http://www.dagbladet.no/pluss/) ReportasjenSture (http://www.dagbladet.no/pluss/#reportasjen) Bergwall (64), best kjent Portrettetsom Thomas (http://www.dagbladet.no/pluss/#portrettet) Quick, forklarer hvorfor han tilsto 30 drap. Spesialer (http://www.dagbladet.no/pluss/#spesialer) Mer (http://www.dagbladet.no/pluss/#) (http://www.dbtv.no/)(http://www.kjendis.no/)(http://www.pressfire.no/)(http://www.dagbladet.no/tegneserie/)(http://www.se.no/)ò UT AV MØRKET: Fra 1992 til 2001 var han kjent som Thomas Quick. Quick-navnet kom fra morsslekta. Thomas var navnet på gutten Sture Bergwall hevdet ble hans første drapsoffer. Foto: ADRIAN ØHRN JOHANSEN ǵ 24.08.2013, kl. 07:00 !Del med andre I Send til [ Les senere (http://www.dagbladet.no/2013/08/24/magasinet/pluss/thomas_quick/drap/therese_johannessen/28820645/) (Magasinet): Sommeren 1992 pekte det oppover igjen for Sture Bergwall. 41-åringen hadde sittet på Rettspsykiatrisk avdeling på Säter siden året før, da han brutalt brøt seg inn og ranet en bankdirektør og tok familien som gisler. Men nå regnet ikke legene ham lenger som farlig. På dagtid fikk han ferdes fritt i det lille samfunnet i Dalarne midt i Sverige. Han begynte å jogge, lange turer rundt innsjøen Ljustern. En ettromsleilighet ble satt i stand for hans nye liv i frihet.
    [Show full text]
  • Curriculum Vitae Per Magnus Johansson
    2020-12-05 Curriculum vitae Per Magnus Johansson Psykoanalytiker, docent i idé- och lärdomshistoria, leg psykolog med specialistkompetens i klinisk psykologi, leg psykoterapeut och invandrarpsykolog. Curriculum vitae Per Magnus Johansson ............................................................................................... 1 A. Utbildning och akademiska examina.............................................................................................. 2 B. Föreläsningar och offentliga uppdrag ............................................................................................ 2 C. Handledningsuppdrag ........................................................................................................................ 30 D. Publicerade artiklar och böcker ..................................................................................................... 31 E. Media ......................................................................................................................................................... 46 F. Utmärkelser ............................................................................................................................................ 48 G. Övriga uppdrag ...................................................................................................................................... 49 Per Magnus Johansson Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg Psykologiska Institutionen, Göteborgs universitet, Box 500, 40530
    [Show full text]
  • Thomas Quick: Caso De Construcción De Un Asesino En Serie
    THOMAS QUICK: CASO DE CONSTRUCCIÓN DE UN ASESINO EN SERIE Mikel Haranburu Oiharbide Nekane Balluerka Lasa Arantxa Gorostiaga Manterola [email protected] Thomas Quick, asesino en serie, pensamiento de grupo, búsqueda de atención Thomas Quick, Serial Killer, Group Thinking, Attention Seeking RESUMEN Sture Bergwall nació en Suecia el año 1950. Mostró tendencias homosexuales en su adolescencia y estuvo implicado en un caso de abuso sexual a los 19 años. Adicto a las drogas, ingresó en una prisión psiquiátrica a los 41 años, condenado por un secuestro llevado a cabo con el objeto de extraer dinero de un banco. Durante su estancia en la prisión pasó a llamarse Thomas Quick y se autoatribuyó la autoría de más de treinta asesinatos sin resolver y fue condenado por ocho de ellos. En ninguno de los casos hubo evidencias empíricas ni testimonios que fundamentaran las atribuciones de autoría. Thomas Quick colaboró asiduamente con el grupo terapéutico, con los policias, abogados y jueces, y tuvo acceso a dosis generosas de medicamentos que funcionaban como drogas que le permitían recordar experiencias traumáticas hasta entonces reprimidas. Cuando el cambio de terapeuta restringió su acceso a las drogas terapéuticas Thomas Quick dejó de colaborar con el equipo terapéutico y con la ayuda de un periodista se rectractó de todos los casos por los que fue condenado. En la ponencia trataremos de analizar el microclima que se generó en ese hospital psiquiátrico, las motivaciones que tuvo Sture Bergwall para autoinculparse (búsqueda de atención) y las razones por las que los policías, terapeutas, abogados y jueces condenaron a Sture Bergwall (pensamiento de grupo), sin más pruebas que sus autoatribuciones.
    [Show full text]