Lagercrantz Ab
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
LAGERCRANTZ AB Till Regeringen Justitiedepartementet Inrikesminister Anders Ygeman Justitieminister Morgan Johansson och Justitiekanslern Anna Skarhed Yttrande med anledning av Bergwallkommissionens rapport; SOU 2015:52 l egenskap av ombud för Johan Asplunds föräldrar; Anna Clara Asplund och Björn Asplund, ber jag med anledning av Bergwallkommissionens rapport och kommissionens bedömning av rättegångarna mot Sture Bergwall, f.d. Tomas Quick, att få anföra följande. Kommissionen sammanfattar sina slutsatser av det som hänt i följande förklaringar: - Sture Bergwallsegna uppgifter, Sture Bergwall fick höga doser av bensodiazepiner, vilket kan ha bidragit till hans benägenhet att fabulera, den särskilda hänsyn som framförallt under förundersökningen togs till Sture Bergwalls särart och beteende, den starka kontinuiteten i gruppen kring Sture Bergwall, obalansen mellan åtal och försvar. När det gäller rättsväsendets hantering pekar kommissionen särskilt på den bristande objektiviteten, dvs den "objektivitetsprincip" som alltid måste få råda -att förundersökningar bedrivs förutsättningslöst och att polis och åklagare även ska redovisa omständigheter som talar till den tilltalades fördel. Med andra ord att omständigheter som talar mot ett åtal också skall redovisas. Under utredningarna och rättegångarna mot Tomas Quick, var det som om denna objektivitetsprincip var ett helt okänt begrepp för polis, åklagare, för• svarare och domstolarna ifråga. Mera tillspetsad blir kommissionens bedömning när man läser hela rapporten och penetrerar händelserna i detalj. Besöksadress Telefon Org.nr Bankgiro Advokater Krukmakargatan 42 08-611 85 00 556931-1003 182-1354 Kerstin Koorti Postadress Telefax E-mail Klientmedel Denise Lagercrantz Box 17171 08-61119 42 [email protected] 182-1412 Christi.aan Riemslag 104 62 STOCKHOLM F-skatt 2 Bedömningen i de olika skeendena, från förundersökning tilllagakraftvunnen dom är att alla inblandade aktörer har åsidosatt de lagstadgade möjligheter, som de inblandade från polis och åklagarhålllikaväl som från försvaret och domstolarna haft att tillgå. Sammantaget framförs från Johan Asplunds föräldrar- att kommissionen ger dem rätt i allt de hävdat från första början, dvs från den dagen de första gången fick höra talas om att Tomas Quick skulle ha mördat och deras son. Historiskt sett fanns en klar och slutförd polisutredning från 1980-talet gällande Johan Asplunds försvinnande. Polisiärt ansågs försvinnandet uppklarat. Men på grund av att Johans kropp saknades och utredningen baserades på indicier, så väcktes inte åtal mot den misstänkte. På grundval av den polisutredning som förelåg väckte Björn och Anna Clara Asplund enskilt åtal mot den person som polisutredningen gav fog för att vara den skyldige. År 1985 dömde tingsrätten den tilltalade till ansvar för olaga frihetsberövande. Domen överklagades och 1986 ogillade hovrätten för Nedre Norrland åtalet, då gärningen istället utvidgats till mord. Den friande domen baserades i huvudsak på den omständigheten att Johans kropp inte återfunnits. Regeringen fattade beslut om att Björn och Anna Clara Asplund inte skulle behöva stå för rättegångskostnaderna mot den av hovrätten frikände mannen, eftersom det redan 1980 fanns en polisutredningen som objektivt sett borde ha lett till allmänt åtal. Jfr Kammarkollegiets beslut 1986-12-09 och Regerings beslutet 1986-12-18, bilaga 1-2. När Tomas Quick tretton år efter Johan Asplunds förvinnande, i mars 1993, erkände att han mördat och styckat Johan, var detta det första erkännandet av de åtta (8) mord Tomas Quick sedermera kom att fällas till ansvar för. ,-,1 l mars 2001 väcktes åtal mot Tomas Quick av överåklagare Christer van der Kwast för mordet på Johan Asplund. Och samma år, 2001, i juni dömdes Tomas Quick för detta, i sin 8:e rättegång. Föräldrarna Asplund överklagade den fällande domen mot Tomas Quick till hovrätten för Nedre Norrland, som avslog överklagandet. Hovrättens motivering var, att målsäganden inte kan överklaga en fällande dom till fördel för den tilltalade. Även Högsta domstolen avslog föräldrarnas talan. Jfr Hovrättens för Nedre Norrland och HOs beslut, bilaga 3-4. 3 Göran Lambertz-SverigesJustitiekansler 2001-2009 Justititekanslerämbetets uppgift är att på Regeringens uppdrag övervaka att myndigheterna, deras tjänstemän samt advokater, fullgör sina uppgifter i enlighet med gällande rättsregler. Enligt Regeringsformen lyder Justitiekanslern under Regeringen. l sin offentliga årsredovisning från 2004 anger Justitiekanslern att som "mål för' verksamheten under året...... (har) gällt"... !JJustitiekanslern skall värna om rättssäkerheten ... IJ. Som ett konkret bevis på Justitiekanslerns strävanden att värna om rättssäker• heten i riket, utkom år 2006- "Felaktigt dömda"- en rapport från JKs rätts• säkerhetsprojekt. l denna rapport behandlade JK ett 10-tal domar i sexual brottmål, vilka på felaktiga grunder lett till fällande domar. Varefter de åtalade sökt resning och sedermera frikänts från ansvar och skadestånd. För övrigt en rapport om felaktigt dömda som både fick ros och ris. Ris särskilt av professor emerita i straffrätt Madeleine Leijonhufvud, som kritiserade JK och sa, att det finns inga felaktiga domar i Sverige. Varmed professor Leijonhufvud menade att domstolarna dömer på det material som serveras, dvs domstolarna gör inga egna utredningar, varmed domarna är riktiga, dvs en dom återspeglar det som parterna åberopat i form av utredningar och bevisning. Om domen sedermera visar sig vara felaktig (ogrundad), så beror detta inte på domstolen, utan på materialet, som domstolen fått. Därav kan domstolen inte döma fel- utan domen är riktig på grundval av det material som åberopats. När Björn och Anna Clara Asplund inte fick gehör för sin övertygelse om att r""'~ grundläggande fel begåtts inte bara i utredningen kring Johan-fallet, utan även i de andra mordåta l, som Tomas Quick fällts till ansvar för, sökte de i mars 2006 personligen audiens hos dåvarande Justitiekanslern Göran Lambertz med en begäran om att Justitiekanslern skulle granska de fällande domarna mot Tomas Quick och särskilt granska Johan-fallet. Göran Lambertz bad föräldrarna att hemlighålla mötet de haft och inkomma med en formell begäran om granskning till JK, vilket de gjorde i november 2006. 4 Därvid överlämnade Björn och Anna Clara Asplund allt material gällande samtliga morddomar mot Tomas Quick; förundersökningar, åtal, m.m. omfattande två flyttkartonger handlingar- till Justitiekanslern med en skriftlig, formell begäran om granskning. Jfr advokat Pelle Svenssons inlaga till JK, bilaga 5. l sin formella begäran hävdade Björn och Anna Clara Asplund att chefsåklagare van der Kwasts ageranden under mordrättegångarna, bl.a, med bevismaterial som ändrats i de olika mordfallen och rättsläkare som påverkats att ändra sina utlåtanden, m.m. borde granskas. Att utredningsarbetet från polisens och särskilt Seppo Penttinens deltagande och agerande borde granskas. Psykiatrins roll i det hela var också en fråga att ställa under lupp. Föräldrarna gjorde gällande att fel hade begåtts i alla led under utredningarna. Med hänsyn till JKs rapport 2006 "Felaktigt dömda" och den kritik JK fick från bla.a. professor Leijonhufvud, så kan Göran Lambertz inte ha undgått att inse och förstå, att det inte var domarna Björn och Anna Clara Asplund i första hand ville ha granskade, utan särskilt det som förevarit innan domarna. Allt utred ningsmaterial, som" serverats" domstolarna i form av bevis, hur dessa bevis hanterats, m.m. Göran Lambertz offentliga uttalande och svar gällande den av föräldrarna Asplund begärda granskningen var att han hade granskat allt material och samtliga domar, att alla domar var riktiga och föregåtts av korrekt utred ningsarbete och prövats på sedvanligt vis vid de olika domstolarna. Sammantaget att inga fel hade begåtts. Hösten 2009 tog Tomas Quick tillbaka sitt erkännande i Johan-fallet. Han sökte resning, vilken beviljades av hovrätten för Nedre Norrland den 18 januari 2012. Målet skulle på hovrättens uppmaning prövas på nytt. Åklagaren beslöt att den ~i tidigare bevisningen, utan Tomas Quicks erkännande, var otillräcklig och åtalet lades ned den14mars 2012, varav någon ny prövning av bevisningen inte genomfördes. JFr Åklagarmyndighetens yttrande 2012-03-14, bilaga 6. slutligen friades Tomas Quick för samtliga åtta mord han fällts till ansvar för. Göran Lambertz, som efter sin karriär som rikets Justitiekansler, utnämts till justititeråd på Högsta domstolen, gjorde åter gällande dels att de fällande domarna mot Tomas Quick inte var felaktiga. Och dels att på grund av att någon prövning av bevisningen, efter Quicks återtagande av sina tidigare erkännanden, inte hade skett så kunde man inte veta om han var skyldig eller inte. 5 Alltmera framkom också i Göran Lambertz uttalanden att han, som tidigare Justitiekansler, kanske inte alls hade granskat materialet, vilket han som Justitiekansler formellt hade ombetts att granska. Man kan i efterhand konstatera att Justititekanslern Göran Lambertz har unge fär samma argument för att avfärda den kritiska granskning som hade begärts av Björn och Anna Clara Asplund, som professor Madeleine Leijonhufvud hade haft, då hon framförde kritik mot JKs rapport "Felaktigt dömda". Vad gäller Justitiekanslerns agerande i fallet, så kan man konstatera att Göran Lambertz, som dåvarande Justitiekansler borde ha och kunde ha tillsatt en granskning av allt material som överlämnats till JK redan 2006. Men att han avstod från detta. Frågan är relevant- är detså-att JK haft en skyldighet att utföra en sådan