Inventering Av Åkerogräs I Blekinge 2006
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
2010:04 Inventering av åkerogräs i Blekinge 2006 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2010:04 Rapportnamn: Inventering av åkerogräs i Blekinge Utgåva: Endast publicerad på webben. Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona Hemsida: www.lansstyrelsen.se/blekinge Dnr: 511-1080-09 ISSN: 1651-8527 Författare: Lars Fröberg Kontaktperson: Jonas Johansson: [email protected] Layout: Annika Lydänge Foto: Omslag och Fig 14: Thomas Vestman. Fig 12: Ingmar Holmåsen. Fig 23: Lars Fröberg. Övriga foton: Bengt Nilsson. Länsstyrelsen rapporter: www.lansstyrelsen.se/blekinge/Publikationer Kartor: © Lantmäteriet 2004 Dnr: 106-2004/188 Författaren svarar själv för de bedömningar och slutsatser som förs fram i rapporten, och de kan ej åberopas som Länsstyrelsens ställningstagande. © Länsstyrelsen Blekinge län 2 Innehållsförteckning Bakgrund 4 -Ekologi 4 -Hot och bevarande 4 Inledning -Blekinges åkerogräs 5 - Odlingshistorik 5 - Förändringar i ogräsfloran 5 Inventeringsmetodik 6 Resultat 7 - Artdiversitet 7 - Veteåkrar 7 - Rågåkrar 7 - Kornåkrar 7 - Havreåkrar 7 - Potatisåkrar 8 Diskussion 10 Förslag på lokaler för allmogeåkrar 10 Litteratur 11 Bilaga 1. Artpresentation 12 - Rödlistade arter 12 - Rödlistade, ej typiska åkerogräs 14 - Övriga ovanliga åkerogräs 15 Bilaga 2. Kartor över åkertyper 23 - Råg, korn, vete, havre 23 - Blandsäd, råg-vete, vårsäd 24 - Betesmark, träda, vall, åker 25 - Potatis 26 - Betor, grönsaksodling, gurka, jordgubbar 27 - Lök, majs, raps/rybs, ärtor 28 Bilaga 3. Inventerade lokaler och fynd 29 3 Bakgrund Naturvårdsverket fastställde 2006-12-21 ett Hot och bevarande åtgärdsprogram för hotade åkerogräs (Kloth På senare år har man alltmer uppmärksammat 2007). Där rekommenderas att de rödlistade de ogräsarter som blivit ovanliga och bevaran- arterna inventeras i varje län, att deras status devärdet hos de hotade/skyddsvärda ogräsar- bedöms och att förslag ges till åkrar där arterna terna har förts fram. Det finns flera orsaker till aktivt kan vidmakthållas (s.k. allmogeåkrar). deras tillbakagång. Förändring i vilka grödor som odlas, effektivare frösortering i utsädet, Ekologi samt konkurrenskraftigare grödor är alla viktiga Generellt viktiga egenskaper för åkerogräsen är faktorer. Dessutom har införandet av mekanisk att ha en utspridd groningstid under växtsäsong- bearbetning av jorden och kemisk bekämpning en, snabb tillväxt, stor modifierbarhet avseende med biocider, samt upphörd odling på magra näringstillgången, förmåga till självpollinering, marker, och strukturella förändringar mot större korspollinering genom vind, eller förmåga att och enhetligare åkermarker också haft stor be- pollineras av flera olika pollinatörer samt för- tydelse (Kloth 2007). måga till stor fröproduktion. Vilka faktorer som är viktiga beror delvis på vilken typ av åkrar de De skäl som finns för att bevara de hotade ogräs- är anpassade till samt under vilken tidsepok de arterna är flera. Dels är de en del av ett biologiskt funnits. Förr var många ogräs anpassade till att och kulturhistoriskt arv som vi måste ta ansvar skördas med grödorna, medan dagens ogräs mer för. Dessutom bör vi bevara dem p.g.a. att de kan är anpassade till att motstå svampangrepp och innehålla unika genetiska uppsättningar; flera av behandling av biocider, samt att kunna föröka arterna finns visserligen vildväxande på andra sig vegetativt. Framförallt ogräsens konkurrens håll i världen, men populationerna i Sverige kan med grödorna om näringen och ljuset gör dem bestå av unika genotyper. Vi kan sålunda även ha oönskade i åkrarna, men även försvårad skörd ett internationellt ansvar för sådana genotyper. och olika typer av skadeverkningar på skörden Slutligen får man inte glömma bort de estetiska spelade framförallt förr också en stor roll för värdena; många av de gamla åkerogräsen är människans negativa inställning till dem. mycket vackra och en åker fylld med dessa kan ha ett stort skönhetsvärde! Bevarandearbetet finns beskrivet i åtgärdsprogrammet för bevarande av hotade åkerogräs (Kloth 2007). 4 Inledning - Blekinges åkerogräs Odlingshistorik Alla linogräs har försvunnit helt från Blekinge Under 1700-talet odlades i stor utsträckning råg p.g.a. den upphörda linodlingen; de sista upp- och korn i hela Blekinge, samt havre och bovete gifterna av dessa är från 1920-talet. Ett par på Listerlandet. Kring Karlshamn förekom även vanliga ogräs i rågåkrar, klätt Agrostemma githago tobaksplantager. Dessutom fanns linodlingar och råglosta Bromus secalinus, försvann från denna med sina speciella åkerogräs. Odling av vete och miljö i Blekinge på 1940-talet och har sedan dess potatis hade ännu inte kommit igång. Man hade endast blivit funna tillfälligt några enstaka gånger besvär med flygsand i åkrarna på Listerlandet och i samband med infört utsäde eller liknande. i östra Blekinge. Övriga arter som gått tillbaka eller försvunnit Under 1920- och 30-talen sänktes sjön Vesan är åkerkulla Anthemis arvensis, renlosta Bromus på Listerlandet i sin helhet, varvid ny åkermark arvensis, gullkrage Glebionis segetum, åkerfibbla, erhölls. Idag finns de största sammanhängande korndådra Neslia paniculata, åkerrättika Raphanus åkermarkerna på Listerlandet och Ramdalaslät- raphanistrum, åkermadd, åkersenap Sinapis arvensis ten, samt även kring Bräkne-Hoby och längs och åkersyska Stachys arvensis (under en tidigare sträckorna Tving-Listerby och Tving-Rödeby. period har även flyghavre Avena fatua, purrhavre Åkrarna i dessa områden är ofta stora, rationellt A. strigosa och sanddådra Camelina microcarpa gått brukade och fattiga på ogräs. tillbaka; Fröberg 2006). Förändringar i ogräsfloran En del av åkerogräsen finner man dessutom inte Under 1800-talet var bl.a. klubbfibbla Arnoseris på åkrarna idag, utan de kan istället uppträda vid minima, åkerfibbla Hypochoeris glabra, blåmunkar gårdar, på ruderatmarker eller i trädgårdsland. Jasione montana, pukvete Ononis spinosa ssp. re- Dock är många trädgårdsland, speciellt på lands- pens, åkermadd Sherardia arvensis och åkerskallra bygderna, igenlagda. Även trädesåkrarna fung- Rhinanthus serotinus ssp. apterus vanliga ogräs. I erade tidigare som reträtt för många ogräsarter, linåkrar fanns speciella ogräsarter (lindådra Ca- men trädesbruket har också minskat (B. Nilsson melina alyssum, linrepe Lolium remotum, linsnärja muntl.). Några enstaka, härdiga ogräsarter klarar Cuscuta epilinum och linmåra Galium spurium ssp. sig bra och är idag vanliga i åkrar, bl.a. åkertistel spurium) och dessa kunde vara mycket besvärliga Cirsium arvense, kvickrot Elytrigia repens och bal- (Fröberg 2006). dersbrå Tripleurospermum perforata. 5 Inventeringsmetodik Åkrar som skulle inventeras valdes delvis ut uti- odlades. I tabell 1 ges en översikt över åkertyper från tidigare uppgifter på rödlistade arter, men som inventerades, samt antal arter för respektive även andra till synses lämpliga åkrar inventerades. typ. Det visade sig att många åkrar i norra Blekinge var igenlagda, varför få åkrar är representerade Eftersom artantalet påverkas av antalet åkrar som i detta område. inventerades för respektive gröda, gjordes även en jämförelse av artantalet i 30 jämnt fördelade Vid för täta åkrar som inte var skördade undersök- åkrar av de fem vanligaste grödorna (vete, råg, tes åkerkanten längs en sida samt de två hörnen korn, havre och potatis). Dessa åkrar valdes så att i båda ändarna, medan glesa åkrar och åkrar som så många lokaler och/eller socknar som möjligt var skördade blev undersökta på en större yta. blev representerade för respektive åkertyp. Art- Om det var få ogräsarter i åkern, noterades alla antalet från dessa beräkningar ges också i tabell arter, medan vanliga arter ofta inte noterades i 1. I tabell 2 redovisas förekomsten av enskilda artrika åkrar. Svinmålla Chenopodium album och arter i de olika åkertyperna. svenskmålla C. suecicum åtskiljdes inte under inventeringen, och fynden av dem presenteras Totalt inventerades 343 åkrar på 92 lokaler av kollektivt under svinmålla i resultaten. Bengt Nilsson år 2006. För varje åker noterades lokal, koordinater enligt rikets nät och vilken/vilka typer av grödor som Ronneby Olofström Karlskrona Karlshamn Sölvesborg Fig. 1. Lokaler där åkerogräs inventerats i Blekinge 2006. 6 Resultat Artdiversitet Apera spica-venti, svinmålla Chenopodium album, Totalt hittades 141 arter. Flest arter hittades i åkerfräken Equisetum arvense, groblad Plantago Ronneby kommun (73 arter), men fördelningen major och trampört Polygonum aviculare är relativt var relativt jämn över kommunerna, förutom i vanliga. Inga rödlistade arter hitttades. Olofströms kommun där endast två åkrar be- söktes. Rågåkrar 32 rågåkrar inventerades, fördelade på Karls- Artrikedomen varierade också mellan olika åker- hamn, Ronneby och Karlskrona kommuner (råg- typer, med allra flest funna arter i kornåkrar (90 veteåkrar ej medräknade; tabell 1). Totalt hittades arter; tabell 1). De arter som hade flest fynd var 39 arter, och en jämförande räkning av 30 jämnt svinmålla Chenopodium album (120 lokaler), bal- fördelade åkrar gav 36 arter. De vanligaste ar- dersbrå Tripleurospermum perforatum (98 lokaler), terna är åkertistel Cirsium arvense och baldersbrå åkertistel Cirsium arvense (92 lokaler), nattskatta Tripleurospermum perforatum, medan även kösa Solanum nigrum (67 lokaler) och kvickrot Elytrigia Apera spica-venti, blåklint Centaurea cyanus och repens (60 lokaler), med förbehållet att triviala svinmålla Chenopodium album är relativt vanliga. arter inte noterades på alla lokaler. Av rödlistade arter hittades kavelhirs Setaria