Kristianopels Kyrkogård
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Rapport 2017:29 Kristianopels kyrkogård Vård- och underhållsplan, 2017 Cissela Olsson Rapport 2017:29 Kristianopels kyrkogård Vård- och underhållsplan Kristanopel socken Karlskrona kommun Blekinge län Cissela Olsson Blekinge museum Borgmästaregatan 21 371 35 Karlskrona Växel: 0455-30 49 60 vardagar 8-16 Reception: 0455-30 49 85 www.blekingemuseum.se © 2017 Blekinge museum Omslagsfoto: Vy mot väster genom sydöstra ingången. Rapporten granskad av: Jimmy Juhlin Alftberg, 1:e antikvarie Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502. Innehåll Administrativa uppgifter 5 Inledning 6 Mål och syfte 6 Metod 6 Lagar och regelverk 7 Kulturmiljölagen 8 Plan- och bygglagen (PBL) 8 Begravningslagen 8 Miljöbalken 9 Artskyddsförordningen 9 Barnkonsekvensanalys 9 Källor 10 Kulturhistorisk bakgrund 10 Kristianopel socken och kyrka 10 Kyrkogårdens historik 13 Beskrivning av kyrkogården 20 Omgivningar 20 Kyrkogårdens begränsning 21 Entréer och grindar 23 Gångar och strukturer 25 Möbler och belysning 26 Servicestationer 26 Parkeringsplatser 26 Träd 27 Häckar 31 Planteringar 31 Växt- och djurliv 33 Kyrkogårdens olika delar 34 Den gamla delen 34 Den nya delen 37 Den nyaste delen 40 Kyrkogårdens karaktär och kulturhistoriska värden 42 Vård och underhåll 44 Allmänna rekommendationer för vård och underhåll 48 Målsättning och utveckling 57 Källmaterial 58 Bilaga 1 Urval av kulturhistoriskt värdefulla gravplatser Bilaga 2 Vård- och underhållsåtgärder Fig. 1. Blekinge, röd pil markerar Kristianopel. Fig. 2. Utdrag ur fastighetskartan. Kristianopels kyrka med omgivande kyrkogård ligger mitt i Kristianopels sam- hälle. Administrativa uppgifter Objekt Kristianopels kyrkogård Fastighetsbeteckning Kristianopel 10:44 Socken Kristianopel Kommun Karlskrona Stift Lund Län Blekinge Fastighetsförvaltare Jämjö pastorat Antal gravplatser 598 Antal tillgängliga gravplatser 59 Fig. 3. Gravkarta Kristianopels kyrkogård. 5 Inledning Kristianopels kyrkogård är belägen i Kristianopels socken i östra delen av Karls- krona kommun, i Blekinge län inom Lunds stift. Vård- och underhållsplanen för Kristianopels kyrkogård är utförd av Blekinge museum på uppdrag av Jämjö församling. Fältarbetet utfördes under hösten 2017 med påföljande rapportskrivning. Inventering samt rapportskrivning har utförts av 1:e antikvarie Cissela Olsson. Mål och syfte Enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter om kyrkliga kulturminnen (KRFS 2012:2) ska det finnas en vård- och underhållsplan för begravningsplatser invigda före 1940 och därmed skyddade enligt 4 kap. Kulturmiljölagen. Planen ska lyfta fram och tydliggöra kyrkogårdens kulturhistoriska värden och redovisa hur objek- ten ska vårdas och underhållas så att det kulturhistoriska värdet inte minskas eller förvanskas. Såväl sedvanligt underhåll som tillståndspliktiga åtgärder ska framgå av planen. Planen ska revideras med ett intervall av tio år. Länsstyrelsen ska ges tillfälle att yttra sig över planen. Utförandet av vård- och underhållsplanen följer gällande direktiv från Lunds stift och Länsstyrelsen i Blekinge. Målsättningen med planen är: o att kyrkogården vårdas så att de kulturhistoriska värdena säkerställs och ut- vecklas. o att underlätta planering, prioritering och tillståndshantering för såväl kyr- kogårdsförvaltningen som länsstyrelse. o att tydliggöra de kulturhistoriska värdena för församlingsbor, kyrkogårds- besökare och allmänhet. Metod Vård- och underhållsplanen innehåller ett kunskapsunderlag där kyrkogårdens historia med dess framväxt beskrivs. Historiken grundar sig främst från arkiv- material tillsammans med historiskt och nutida kartmaterial. En nulägesbeskriv- ning av kyrkogårdens helhet och delar ger en aktuell bild av miljön. Beskrivning- en omfattar Kristianopels kyrkogård med omgivande yttre avgränsning i form av mur och klippt häck Därefter följer en karakterisering och värdering av kyrkogår- dens olika delar samt en skadebesiktning med åtgärdsförslag och anvisning för vård- och underhåll. Planen innehåller även en utvecklingsplan formulerad utifrån pastoratets framtida behov exempelvis vad gäller nya begravningsformer, tillgäng- lighet, förändringar eller nygestaltningar. I Bilaga 1 redovisas ett urval av kyrko- gårdens kulturhistoriskt värdefulla gravplatser. I framtagandet av denna vård- och underhållsplan har församlingen medverkat genom möten och remissförfarande. 6 Lagar och regelverk Kristianopel ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården, K22, med motiveringen att området är en pedagogiskt överskådlig fästningsstad från 1600- talets början som speglar det danska rikets behov av stödjepunkter vid gränsen mot Sverige. Uttryck för riksintresset är befästningsverk, gatunät och stadskyrka från 1600-talet. Från 1700- och 1800-talet, när Kristianopel blev köping och las- tageplats under Karlskrona, finns bevarad småskalig gles trähusbebyggelse. Kristianopels föregångare, den medeltida staden Avaskär, ingår också i riksintres- seområdet. För närvarande genomför länsstyrelsen (2017) en översyn av riksin- tresseområdet och i revideringen förslås Kristanopel (K22) läggas samman med Brömsebro (K21), med grund i den gemensamma betydelsen som gränsförsvars- anläggningar. Kyrkogården ligger också inom riksintresse för naturvård, Blekinges östkust (NK21), ett vidsträckt och flackt odlingslandskap som domineras av betade havs- strandängar och buskmarker. Området är bland annat av stor betydelse för häck- ande, rastande och övervintrande fåglar. Omfattande spår av fästningsstaden finns bevarade i Kristianopel såväl ovan som under mark, huvudsakligen i form av mer eller mindre bevarade mur- och befästningsverk. Fästningsmuren i hela sin sträckning och området innanför denna ingår som fornlämning 206 Stadsvall/stadsmur samt 222 Stadslager. Kyr- kogården ingår i sin helhet i detta område och skyddas därmed av Kulturmiljöla- gens 2 kap. (fig. 4). Fig. 4. Utdrag ur Fornsök, blåmarkerade områden är registrerade forn- eller kultur- lämningar. 7 Kulturmiljölagen Enligt 4 kap. Kulturmiljölagen (1988:950) är alla kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som tillkommit före år 1940 skyddade som kyrkliga kul- turminnen och får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd från länssty- relsen. Detta gäller även vissa yngre kyrkor och begravningsplatser utvalda av Riksantikvarieämbetet. Tillstånd från länsstyrelsen behövs för att få genomföra väsentliga förändring- ar som kan påverka den kulturhistoriska miljön. Detta kan till exempel gälla ut- vidgning, ändringar av gravkvarter och gångsystem, uppförande eller ändring av byggnader, murar och andra fasta anordningar. Skyddet gäller även kyrkogårdens vegetation och tillstånd krävs för förändringar av planteringar, trädbestånd och häcksystem. Enskilda gravanordningar såsom gravvårdar, staket eller stenramar har ett skydd såsom en del av kyrkogårdens helhet och karaktär. Länsstyrelsen ger besked om vad som behöver tillståndsprövas. Kulturmiljölagens skydd innefattar också det regelbundna underhållet av kyr- kogårdens miljö. 11§ I vården av en begravningsplats ska dess betydelse som en del av kulturmiljön beaktas. Begravningsplatsen ska vårdas och underhållas så att dess kulturhisto- riska värde inte minskas eller förvanskas. Många kyrkogårdar ligger inom fornlämningsområden, vilket innebär att dessa även skyddas av lagens 2 kap. Inom fornlämningsområden är alla ingrepp i mark förutom den normala gravgrävningen tillståndspliktiga, då de kan beröra under mark dolda fornlämningar. Eventuella fynd av fornlämningar måste rapporteras till länsstyrelsen. Plan- och bygglagen (PBL) Plan- och bygglagen (2010:900) reglerar kommunernas planering av mark- och vattenområden och hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. Detta görs genom översiktsplan, detaljplan med skyddsbestämmelser alternativt områ- desbestämmelser. Enskilda och allmänna intressen, bland annat riksintressen en- ligt miljöbalken, ska beaktas, liksom natur- och kulturvärden. Målet är en god livsmiljö, goda miljöförhållanden och långsiktigt god hushållning med naturresur- ser. Begravningslagen I Begravningslagen (1990:1144) regleras gravrättsinnehavarens och upplåtarens rättigheter och skyldigheter. Gravrättsinnehavaren får bestämma över gravanord- ningen och dess utsmyckning men upplåtaren, d. v. s. församlingen, har möjlighet att begränsa denna rätt. Det kan exempelvis handla om utseendet inom en viss del kyrkogården för att bevara den historiska karaktären eller bestämmelser för 8 att tillgodose god gravkultur. En gravanordning definieras som ”gravvårdar och andra gravbyggnader, stenramar, staket eller andra liknande anordningar på en gravplats”. Häri kan även ingå träd, buskar och annan långlivad växtlighet. En gravplats utan gravrättsinnehavare återgår till församlingen och kan återan- vändas efter 25 år. Om en gravplats har kulturhistoriskt värde eller av andra skäl ska bevaras för framtiden ska den lämnas kvar på gravplatsen och skötseln be- kostas av begravningsavgiften. Som ett underlag för att veta vilka gravplatser som har kulturhistoriskt värde ska församlingen låta göra en inventering och värde- ring. Miljöbalken Syftet med miljöbalkens (1998:808) bestämmelser är att främja en hållbar utveck- ling för en hälsosam och god miljö. Miljöbalken ska tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas och den biologiska mångfalden be- varas. Biotopskyddsområden kan användas för att skydda små mark- och vatten- områden, som på grund av sina särskilda egenskaper är betydelsefulla livsmiljöer för hotade eller skyddsvärda växt- och djurarter. På kyrkogårdar