Spår Av Boplatser I Vallda Socken – Arkeologiska Undersökningar I

UV VÄST RAPPORT 2001:2

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Spår av boplatser i Vallda socken

– arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan. Halland, Kungsbacka kommun, Vallda socken, Vallda 45:1

Bo Strömberg

UV VÄST RAPPORT 2001:2

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING OCH FÖRUNDERSÖ KNING

Spår av boplatser i Vallda socken

– arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan. Halland, Kungsbacka kommun, Vallda socken, Vallda 45:1

Bo Strömberg

Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan 3 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box 10 259, 434 23 Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: 0300-33 900 Fax: 0300-33 901 e-post: [email protected] e-post: fö[email protected] http:www.raa.se/uv

Bildredigering Anders Andersson Fyndteckningar Anders Andersson Layout Lena Troedson Omslagsbild Fynd av keramik med hank från förundersökningen vid Toråsskolan. Teckning: Anders Andersson Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2001

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3.

4 Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan Innehåll

Inledning 7 Topografi och fornlämningsmiljö 7 Förundersökningar 8 Antikvarisk kontroll 8 Förundersökning hösten 1999 10 Resultat av förundersökningarna 11 Slutundersökning 11 Målsättning 11 Genomförande 11 Resultat av slutundersökningen 12 Yta A 12 Yta C 12 Yta D 14 Yta E 15 Tolkning och datering 16 Boplatsernas rumsliga utbredning 16 Övergripande kronologi 17 Bebyggelse och fornlämningsmiljö 17 Referenser 20 Litteratur 20 Källor 20 Administrativa uppgifter 21 Bilagor 22 Bilaga 1. Schaktbeskrivningar förundersökning 1999 – RAÄ dnr 422-1899-1999 22 Bilaga 2. Anläggningslista – Halland, Vallda socken, Vallda 50:1 – RAÄ 23 –RAÄ dnr 421-5115-1998 22 Bilaga 3. Fyndlista – Halland, Vallda socken, Vallda 50:1 – RAÄ 23 – RAÄ dnr 421-5115-1998 23 Bilaga 4. Anläggningslista – Halland, Vallda socken, Vallda 50:1 – RAÄ dnr 422-1899-1999 23 Bilaga 5. Fyndlista – Halland, Vallda socken, Vallda 50:1, RAÄ 23 – RAÄ dnr 422-1899-1999 23 Bilaga 6. Anläggningslista – Halland, Vallda socken, Vallda 45:1 – RAÄ dnr 423-5423-1999 23 Bilaga 7. Fyndlista – Halland, Vallda socken, Vallda 45:1 – RAÄ dnr 423-5423-1999 27 Bilaga 8. Kolprover – Halland, Vallda socken, Vallda 50:1 och 45:1 27 Bilaga 9. Rapport – Toråsskolan, Halland, makrofossilanalys av två jordprover 28 Figurförteckning 29 Tabellförteckning 29

Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan 5 Göteborg

Vallda Kungsbacka

D a n m a r k

6 Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan Inledning

Med anledning av Kungsbacka kommuns planer att anlägga en ny lokalväg och parkeringar samt nya skolbyggnader vid Toråsskolan, i Vallda socken, Kungsbacka kommun, berördes boplatslämningar från brons- och järnålder. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst genomförde en förundersökning i form av antikvarisk kontroll i december 1998 samt ytterligare en förundersökning i oktober 1999. Fältarbetet resulterade i att boplatslämningar kunde avgränsas till ett drygt 800 m2 stort område, i huvudsak beläget under en provisorisk parkering och en vändplats för bussar. I november 1999 och januari 2000 genomförde Riksantikvarieämbetet, UV Väst en slutundersökning av nämnda boplatslämningar. Dessa utgjordes bl.a. av ansamlingar av stolphål, gropar, härdar samt två rostningsgropar och en ugn. Beställare av för- och slutundersökningarna var Fastighets- och Service- kontoret vid Kungsbacka kommun som även bekostade det arkeologiska ar- betet.

Topografi och fornlämningsmiljö Det närbelägna naturlandskapet kring undersökningsområdet präglas av Valldadrumlinen och Svartemosse. Åsryggen är drygt två km lång och sträcker sig från Vallda Säteri och kyrka i nordöst och vidare mot sydväst. Drumlinens bredd varierar mellan 200–400 m och når drygt 40 m.ö.h. Mot söder utbre- der sig en större dalgång mellan mindre bergshöjder. I nordväst sluttar ter- rängen mot en större våtmark kallad Svartemosse, på en nivå av ca 30 m.ö.h. Lämningarna efter den undersökta boplatsen var belägna i en rik fornläm- ningsmiljö. Drygt 60 m sydväst om lokalen finns en gravhög (RAÄ 23, Vallda socken), som är 18 m i diameter och 1,6 m hög och begränsas av en gles kantkedja. Högen som omnämns ”Albasterös” ligger på krönet av Vallda- drumlinen. Inför byggandet av en provisorisk paviljong till Toråsskolan ut- förde Riksantikvarieämbetet UV Väst i juni 1994 en förundersökning av ett 12×26 m stor yta (NV–SÖ). På denna plats hittades lämningar efter en smedja från historisk tid (Ryberg 1995). I juli 1989 undersökte UV Väst delar av en boplats på en västsluttning av Valldadrumlinen ner mot Svartemosse (lstn beslut 11.391-945-89). Fornläm- ningen (RAÄ 259, Vallda socken) som omfattade en yta av minst 800 m2 var belägen på fastigheten Vallda 45:1, där ett daghem skulle byggas. Lokalen undersöktes genom schaktgrävning och ej genom ytavbaning. Detta med- förde en högst fragmentarisk bild av boplatsen som resultat av utgrävningen. I schakten påträffades fynd av slagen flinta, en kärnyxa, keramik och en väv- tyngd. Anläggningarna utgjordes av härdar, härdgropar, ränna och ett kultur- lager. Boplatsen daterades i huvudsak till yngre förromersk järnålder–äldre romersk järnålder (Gerdin 1994). I början av 1900-talet påträffades 8 flintsågar (-skäror) i sydöstra kanten av Svartemosse. Skärorna från senneolitikum utgör troligen en offergåva. Fyndplatsen var belägen ca 250 m sydväst om ovan nämnda boplats (RAÄ 259) och därmed ca 200 m väster om den i november 1999 till januari 2000 undersökta aktuella boplatsen (Lindälv 1921, 1980).

Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan 7 År 1922 undersökte Sarauw ett flatmarksgravfält nära Vallda kyrka. Grav- fältet var beläget ca 500 m nordöst om boplatsen RAÄ 259. Nio gravar inne- hållande brandgropar respektive brandgropar med benbehållare i form av lerkärl eller hartstätade barkkärl, daterades till förromersk–äldre romersk järnålder (Sarauw 1922, Sarauw & Alin 1923).

Förundersökningar Antikvarisk kontroll En antikvarisk kontroll inom ramen för en förundersökning i december 1998, utfördes med anledning av två mindre tillbyggnader av Toråsskolan och anläggandet av en tillfällig parkering. Två grävningsytor (Yta A och B) 22×4

Vallda

SU-område

FU-område Torås- skolan

FU-område

Fig. 2. Utdrag ur GSD-Ekonomiska kartan, blad 6B 5e Vallda, med för- och slutundersökningsområden markerade. Skala 1:10 000.

8 Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan m respektive 15×10 m, banades av nordväst och sydöst om en befintlig skol- byggnad. På den ca 90 m2 stora Yta A nordväst om skolbyggnaden påträffa- des boplatslämningar som utgjordes av åtta stolphål, en härd och en grop. Fynden bestod i huvudsak av enstaka bitar av slagen flinta och mindre keramik- skärvor. På den ca 150 m2 stora Yta B sydöst om skolbyggnaden påträffades inga anläggningar eller fynd. Yta C omfattade vid den antikvariska kontrollen ett 24×16 m stort mark- avsnitt, som avbanats inför anläggandet av en tillfällig parkering. På den ca

P-plats Yta C

Yta A

Yta B

Fig. 3. Utdrag ur plan med grävningsytorna A, B och C vid förundersökning och antikvarisk kontroll 1998 markerade. Skala 1:800.

Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan 9 380 m2 stora ytan noterades en ränna, en härd och ca 15 stolphål. Efter en översiktlig ytdokumentation av den avschaktade ytan, täcktes denna med fiberduk och grus. Avsikten var att senare undersöka anläggningarna i ett större sammanhang då den tillfälliga parkeringen tas bort och en större yta banas av.

Förundersökning hösten 1999 Fältarbetet genomfördes 12–13 oktober inom två terrängavsnitt i anslutning till Toråsskolan. Söder om skolan berördes en ca 4000 m2 stor flack ängs- mark belägen 35 m.ö.h. Inom området maskingrävdes två provschakt (S1 och S2) med en sammanlagd längd om 40 m. Inga anläggningar eller fynd iakttogs i den 0,3–0,4 m tjocka matjorden eller i den underliggande alven av brun silt.

S226

N D

E S218

S206

S2 B

S200 S1

Fig. 4. Utdrag ur plan med provschakt vid förundersökning i oktober 1999 samt grävningsytor A–E markerade. Skala 1:1500.

10 Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan Norr om Toråsskolan berördes ett 16 000 m2 stort område som utgjordes av åkermark. Terrängen sluttar i nordväst från 41 m.ö.h. ner mot våtmarken Svartemosse på närmare 30 m.ö.h. Nivån inom förundersökningsområdet varierade mellan 36–41 m.ö.h. Inom det norra förundersökningsområdet maskingrävdes fyra provschakt (S200, S206, S218 och S226) med en sammanlagd längd om drygt 170 m. Dessutom avbanades en provyta (Yta E) om drygt 170 m2, sydväst om och invid en då befintlig bussvändslinga (Yta D). I provschakten iakttogs inga anläggningar eller fynd i det 0,2–0,4 m tjocka matjordslagret eller i den underliggande alven. Denna bestod omväxlandes av lera, silt och sand. På den västra delen av nämnda provyta (Yta E) påträffades tre anläggningar som utgjordes av två gropar och en härd. I groparna påträffades fynd av keramik- kärl med hank (F1–2, dnr 422-1899-1999).

Resultat av förundersökningarna Den sammanvägda bilden med utgångspunkt från förundersökningarna i december 1998 och oktober 1999 visade att en bosättning från yngre bronsål- der och äldre järnålder var belägen på ett flackt höjdparti av en åsrygg i NÖ– SV. Emellertid har lämningarna efter boplatsen kraftigt påverkats vid byggandet av en skola, samt genom anläggandet av en lokalgata och en buss- vändplats. En bedömning var dock att delar av fornlämningen fanns bevarad inom ett ca 60×40 m stort område som täcktes av en tillfällig parkeringsplats, buss- vändplatsen och delar av lokalgatan. Vid anläggandet av den tillfälliga parkeringen lades en fiberduk på den avschaktade ytan med anläggningar. San- nolikt hade också ett bärlager med grus lagts på alv av silt och sand, vilket betydde att boplatslämningar borde ha bevarats under bussvändplatsen.

Slutundersökning Målsättning Fältarbetet genomfördes i två omgångar beroende på byggnads- och trafiktekniska skäl, perioderna 1–10 november 1999 och 13–24 januari 2000. Undersökningens tre målsättningar var: – Att kartlägga boplatsens rumsliga disposition, datera lämningarna och klarlägga vilka kronologiska faser som fanns bevarade på lokalen. – Att ge en kompletterande bild av bebyggelsemiljön från yngre brons- och äldre järnålder i ett lokalt rumsligt perspektiv kring Valldadrumlinen och Svartemosse. – Att genom slutundersökning av den aktuella lokalen få en fördjupad bild av den bevarade fornlämningsmiljön i området.

Genomförande Slutundersökningen inleddes i november med en maskinavbaning av grus- lagret till den tillfälliga parkeringsplatsen och kvarvarande matjordslager. Vid avbaningen togs även den fiberduk bort, som tidigare hade rullats på den underliggande alven av sand. Anläggningar och lager av äldre markhorisonter på den 900 m2 stora Yta C rensades fram. Därefter inmättes lämningarna

Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan 11 1 N med Geodimeter. Mätdata kom sedan att ligga till grund för skapande av en digital planritning och en databas. En andra etapp av slutundersökningen inleddes i slutet av januari år 2000, genom dokumentation av Yta D. Asfalt och bärlager av grus till en buss- vändplats avbanades med hjälp av grävmaskin ned till alv av grusig sand. På den sydvästra delen av de ca 1200 m2 stora ytan påträffades stolphål och gropar. Efter maskinavbaning av delar av lokalgatan om 200 m2 påträffades 3 ytterligare stolphål, samt rostningshärdar och en ugn. Anläggningarna inmättes med Geodimeter och mätdata användes därefter till för att skapa en digital 2 planritning och en databas. Väderförhållandena i januari månad var svåra. Avbaningen inleddes i blid- 4 5 väder och slutfördes i minusgrader. Ett flertal av anläggningarna dokumenterades med tjäle i marken, varvid värme- och täckmattor fick utnyttjas.

Resultat av slutundersökningen De bevarade boplatslämningarna på Valldadrumlinen var av fragmentarisk karaktär. Bosättningen har med största säkerhet utbrett sig över åsens krön och sydvästsluttning. Men senare tiders byggande av lokalgator, bostadshus och skola har beskurit lämningarna. Av byggnads- och trafiktekniska skäl har de kvarvarande delarna av fornlämningen fått undersökas genom mindre delytor vid olika tidpunkter. Någon helhetsbild av bosättningens rumsliga struktur var därför inte möjlig att få.

Yta A

7 Boplatslämningarna på Yta A bestod av åtta stolphål, en härd (A4) och en 8 grop. Anläggningarna var belägna i alv av brun grusig sand. Ytan omfattade ca 90 m2 och var belägen omkring 40 m.ö.h. Stolphålen var 0,2–0,3 m i diameter och 0,1–0,4 m djupa. Fyllningen bestod av brun humös sand. Här- 9 den (A4) var 1,2 m stor och 0,3 m djup med svagt rundad botten. Fyllningen bestod av ett 0,2 m tjockt lager i botten med skörbränd sten och sot samt brun humös sand i ytan. Ett kolprov från anläggningen 14C-daterades vid Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Universitet till 2150±65 BP (Ua-25834). s 11 Detta ger ett kalibrerat intervall om 1 till 360–300 BC/210–50 BC. Gropen (A7) var 1,5×1 m stor och 0,3 m djup. I anläggningarna påträffades mindre 12 bitar av slagen flinta och keramikskärvor.

Yta C 13 Grävningsyta C under den tillfälliga parkeringsplatsen var ca 38×24 m (Ö– V) stor, vilket motsvarar drygt 900 m2. Ytans östra del låg drygt 41 m.ö.h. och dess lägst belägna västra del 40 m.ö.h. Matjordslagret varierade mellan 0,35–0,6 m i tjocklek. Alven bestod till större delen av ett lager av brun grov- kornig sand belägen på brun till brungrå lera. Detta lager av lera i väster utgjorde ca 25% av alven av hela grävningsytan. 0 1 m Anläggningar På ytan inmättes 79 lämningar som i huvudsak var belägna på den östra Fig. 5. Schaktplan över Yta A. sandiga delen av ytan. Dessa utgjordes av 37 stolphål, 7 gropar och 18 läm-

12 Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan ningar efter äldre markhorisonter. Av de inmätta lämningarna utgick 17 stycken. Fynd påträffades i fyllningen till anläggningarna och bestod av små bitar av slagen flinta och fragment av keramik. Stolphålens fyllning utgjordes i huvudsak av brun humös sand, gråbrun humös sand och svartbrun humös sand. I vissa av anläggningarna förekom sot och kol. Djupet varierade mellan 0,05–0,15 för stolphål med brun humös sand och 0,1–0,3 för stolphål med svartbrun humös sand. Inom det avbanade området fanns tre stolphålsrader. I väster fanns en rad med fyra stolphål med en sammanlagd längd av 12 m (NÖ–SV). De inbördes avstånden var 4,2; 3,6 och 3,8 m. Fyllningen i anläggningarna i stolphålsraden varierade. Parallellt med denna stolphålsrad och 5 m österut fanns nästa rad bestå- ende av sex stolphål. Den totala längden var 7,2 m (NÖ–SV), och de inbördes

A2628, ugn D

A250, grop

A2651, rostningsgrop A234, grop

Fig. 6. Schaktplan över yta C, D och E. Skala 1:500.

Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan 13 avstånden varierade mellan 0,7 och 2,7 m. Parallellt och drygt 1 m österut fanns ytterligare en stolphålsrad, vilken bestod av fem stolphål och var 6,2 m lång (NÖ–SV). De inbördes avstånden varierade mellan 0,8 till 2 m. Fyll- ningen i stolphålen ingående i de båda raderna varierade mellan anläggning- arna. Groparna fanns i huvudsak på ytans nordöstra del. Dessa var runda till ovala, mellan 0,5–1,1 m stora och 0,10–0,25 m djupa. Anläggningarnas fyllningar varierade men utgjordes i huvudsak av grå till gråbrun humös sand. Rester av äldre markhorisonter återfanns i grävningsytans nordöstra del. Dessa var bevarade i svackor i alven och varierade i storlek mellan 0,5–1,8 m. Dju- pet varierade mellan 0,05–0,1 m. Fyllningen bestod i huvudsak av gråbrun till svartbrun humusblandad sand.

Yta D Den totala grävningsytan som blottlades i samband med att busslingan och delar av lokalgatan togs bort var 1400 m2 stor. Nivån varierade mellan 41 och 42 m.ö.h. Lämningarna utgjordes av drygt 25 stolphål, 6 gropar, 2 rostningsgropar, 1 härd och 1 ugn. Anläggningarna var nergrävda i alv av sand som ställvis hade en mer grusig karaktär. Fyllningen i anläggningarna inne- höll mer eller mindre humös sand och ställvis förekom skörbränd sten. Ett par av stolphålen var skodda med sten. Trots att grävningsytan varit täckt av bärlager av grus, var alvytan relativt lite påverkad.

Ugn Anläggningsbeskrivning En mer ovanlig anläggning som dokumenterades var en ugnsrest, (A2628). I ett första skede syntes den som två anläggningar på ytan. Men efter att ha blivit utgrävd var det tydligt en och samma konstruktion. Ugnsresten bestod av en större grop, drygt 1 m i diameter och 0,3 m djup, bredvid en mindre och grundare grop om ca 0,6 m i diameter och 0,1 m djup. Den större gropen var täckt med ett lager lera om ca 0,1 m mäktighet (Lager 1). Därunder fanns ett något humöst sandlager innehållande rikliga mängder sot och kol (Lager 2). I botten på gropen kom så ytterligare ett lager lera (Lager 3). I den grundare gropen sågs en tunnare lins med kol och sot i den bruna humösa sanden (Lager 2). Brända ben tillvaratogs i botten på Lager 2 i den större gropen. Två lerprov togs i Lager 1, ett kol- samt ett makroprov samlades in från Lager 2. Inga andra fynd påträffades i anläggningen.

Analyser Två makrofossilprover från ugnen analyserades av Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå Universitet. Proven insamlades från ovan nämnda Lager 1 respektive Lager 2. I det första provet hittades ett starkt eroderat sädeskorn av emmer eller spelt. I det andra provet påträffades frön av målla, måra,

Fig. 7. Profil av A2628, ugn. Skala 1:40. Prov B 1 Lagerbeskrivning 2 1. Lera 3 2. Humöst sandlager med sot och kol Makroprov C 3. Lera

14 Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan vicker och frövita. Fröna från nämnda växter utgörs av åkerogräs och har haft sin hemvist på en odlad eller åtminstone kulturstörd mark. I makrofossilprovernas fyllning hittades även fragment av brända ben, träkol, bränd lera och flisor av avslag av flinta. Ovan nämnda sädeskorn 14C-daterades vid Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Universitet, till 2485±65 BP (Ua-25835). Detta ger ett kalibrerat intervall om 1 s till 770–520 BC.

Fig. 8. Profil av A2651, rostningsgrop. 2 Skala 1:40. 1 Lagerbeskrivning 3 1. Humös sand 2. Skörbränd sten 3. Sot och kol

Rostningsgropar Två anläggningar tolkades på grund av form och innehåll som rostningsgropar (A2651 och A2344). Den ena anläggningen (A2651) var ca 1,8 m lång i öst–västlig riktning och som mest 0,3 m djup. I längdprofilen (figur 8) kan ses att konstruktionen består av två i det närmaste skålformade fördjupningar eller gropar med en jämnare bottenyta däremellan. En del skörbränd sten förekom i den djupare gropen vars storlek varierade mellan 0,05–0,25 m. I botten på varje grop låg ett tunt lager med sot och kol. En något osäkert tolkad rostningsgrop är A2344. Liksom A2651 bestod den av två gropar som tillsammans mätte 1,25 m i nord–sydlig längdriktning och upp emot 0,15 m djup. Den mindre skålformiga gropen mätte ca 0,4 m, medan den större, planare delen mätte ca 0,85 m. Fyllningen var densamma i hela anläggningen och bestod av humös sand med enstaka stenar.

Stolphål Ett flertal stolphål över ytan var stenskodda och tydliga. De innehöll också likartad fyllning, vilket kan betyda att många av stolphålen är samtidiga. Troligt är att det stått någon slags byggnadskonstruktion på platsen men det var svårt att i fältsituationen se någon struktur av stolphålsrader.

Yta E Yta E som avbanades i samband med förundersökningen i oktober 1999 var drygt 170 m2 stor och var belägen sydväst om och invid ovan beskrivna Yta D. Matjorden var 0,3–0,4 m tjock och alven på Yta E bestod av grusig sand. På den västra delen av grävningsytan påträffades tre anläggningar som utgjordes av två gropar (A234 och A250) och en härd (A268). Groparna var ca 0,9 m i diameter och 0,15 m djupa. Fyllningen bestod av grå-brun respektive brun silt med inslag av sot och kol. I grop A234 hittades delar av ett ljusbrunt keramikkärl med ett grovt hank och ett antal mindre skärvor om 176 g. Från den andra gropen (A250) insamlades 694 g keramik som ställvis var rabbad. Utvändigt var godset oxiderat och brunt till färgen. Kärlets insida var reduce- rat och svart till färgen. Utifrån en typologisk bedömning härrör keramiken från yngre bronsålder och förromersk järnålder. Härden var 1,8×1,1 m stor och 0,2 m djup med flat botten. Fyllningen bestod av skörbränd sten, sotig Fig. 9. Fynd av keramik med silt och kol. hank från A234 grop. Skala 1:2.

Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan 15 Typ av anläggning Antal Antal Antal Antal Antal Summa Yta A Yta B Yta C Yta D Yta E Stolphål 8 36 15 59 Stolphål, stenskott 1 10 11 Stolphål, osäkert 8 8 Käpphål11 Grop 1 7 6 2 16 Härd 1 3 1 4 Härdbotten 1 1 Rostningsgrop 2 2 Ugn 1 1 Äldre markhorisont 18 18 Utgår317929 Summa 13 0 79 56 3 151

Tabell 1. Sammanställning av anläggningar från utgrävningsytor vid Toråsskolan, Vallda socken.

Typ av fynd Vikt (g) Vikt (g) Vikt (g) Vikt (g) Vikt (g) Summa Yta A Yta B Yta C Yta D Yta E Flinta 60 35 95 Keramik 27 37 870 934 Bränt ben 11 10 7 29 Bränd lera 30 30 Knacksten 960 960

Tabell 2. Sammanställning av fynd från utgrävningsytor vid Toråsskolan, Vallda socken.

Tolkning och datering Boplatsernas rumsliga utbredning Undersökningar av boplatslämningar 1989 respektive november 1999 och januari 2000, påvisade ett sammanhängande boplatsområde som är drygt 250 m långt och mellan 50–100 m brett. De dokumenterade lämningarna har daterats till yngsta bronsålder, förromersk järnålder och romersk järnålder. Boplatsen sträckte sig längs Valldadrumlinens krönläge med viss dragning på sluttningen mot väster och nordväst. Alven bestod i huvudsak av sand. I sluttningen längre ner mot mossen övergår alven till silt och lera. Tidigare undersökningar av boplatser från yngre bronsålder och äldre järn- ålder har påvisat en rumslig disposition med långhus, ansamlingar av härdar, kokgropar och gropar. Bebyggelsefaserna kan variera mellan någon enstaka till fem stycken. Under seklernas gång kan dock bosättningarnas rumsliga disposition ha omdisponerats (Carlie 1999). Den dokumenterade boplatsmiljön vid Valldadrumlinen är däremot fragmentariserad, på grund av sentida bebyggelse. Den del av miljön som dokumenterades 1989 undersöktes inte genom avbaning utan genom ett flertal tätt liggande längsgående schakt. Slutsatser om platsens funktion och datering grundades på fynd av flinta och keramik. Bland fynden av flinta fanns en kärnyxa. Därtill påträffades en vävtyngd, delar av ett oornerat förråds- kärl, samt mynningsbitar till kärl ornerade med nagelintryck. Keramiken härrör

16 Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan från yngsta bronsålder och förromersk järnålder. Ett kolprov av vedarten asp som insamlats från ett lager med mycket kol 14C-daterades till BP 2050±75. Detta gav ett kalibrerat intervall på 1 s till BC 390–320 AD (Gerdin 1994). Vid de fem undersökningstillfällena åren 1998–2000 dokumenterades bo- platslämningar spridda på fyra delytor (Yta A och Yta C–E) på krönet och nordvästsluttningen av Valldadrumlinen. Boplatslämningarna utgjorde kvarvarande fragment av en bosättning från yngsta bronsålder och förromersk järnålder. De flesta anläggningarna utgjordes av stolphål. På Yta C fanns tre stolphålsrader som löpte parallellt i NÖ–SV. Fyllningen i anläggningarna från de olika raderna varierade. Det var inte möjligt att urskilja om stolphålsraderna ingått i någon byggnadskonstruktion. På Yta D fanns en ansamling av stolphål varav tio stycken var stenskodda. Fyllningen i anläggningarna var av samma karaktär. Men det var inte heller i detta fallet möjligt att urskilja om stolphålen ingått i en byggnadskonstruktion eller ej. På samma grävningsyta påträffades även rester av en ugn och två rostningsgropar. En 14C-analys av fröer från ugnen gav ett kalibrerat intervall på 1 s till 770–520 BC. Anläggningarna från delytorna A och E utgjordes av stolphål, härdar och gropar. En 14C-analys av kol från en härd på yta A gav ett kalibrerat intervall på 1 s till 360–300 BC/210–50 BC. I gropar på Yta E hittades rabbade keramikskärvor och ett kärl med ett hank. Typologiskt kan keramiken dateras till yngsta bronsålder och förromersk järnålder. Resultaten från undersökningarna 1989 och 1998–2000 av de båda loka- lerna visar på en rumsligt och topografiskt sett sammanhängande boplats- miljö från yngsta bronsålder till romersk järnålder. Men lämningarna var att för fragmentariska för att diskussion om boplatsernas rumsliga struktur skulle vara möjlig att föra.

Övergripande kronologi Landskapet i området präglas av Valldadrumlinen och dess nordvästsluttning mot Svarte Mosse. I denna miljö har människor efterlämnat spår från skilda tider. Fyndet av en kärnyxa vid 1989 års undersökning utgör det enda kända inslaget från mesolitisk tid. De åtta senneoltiska skärorna hittade i Svarte- mosse utgör ett exempel på en enstaka ceremoniel handling. Ovan beskrivna boplatslämningar härrörde från bosättningar som kan dateras till tidsperioden yngsta bronsålder, förromersk järnålder och romersk järnålder. På åsryggens krön finns en gravhög ”Albasterös”, som troligen härrör från vikingatid. Vid en mindre undersökning söder om gravhögen påträffa- des lämningar efter en smedja från historisk tid.

Bebyggelse och fornlämningsmiljö Den lokala topografin domineras av den 500×200 m (VNV–ÖSÖ) stora Svarte- mosse. Våtmarken omges av höjdområden som når mellan 35 och 50 m.ö.h. Undersökningarna påvisar ett sammanhängande boplatsområde som är drygt 250 m långt och mellan 50–100 m brett. De dokumenterade lämninga-

Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan 17 rna sträckte sig längs Valldadrumlinens krönläge med viss dragning på sluttningen mot väster och nordväst. Alven bestod i huvudsak av sand. I sluttningen längre ner mot mossen övergick alven till silt och lera. Det idag synliga fornlämningslandskapet utgörs i huvudsak av gravar, belägna på bergshöjder och åsryggar. Dessa kan vara svåra att datera enbart utifrån yttre gravform och storlek. Frågan är vad som var synligt för befolk- ningen under yngre brons- och äldre järnålder, samt vad som byggdes under dessa perioder. En gravhög har en tidpunkt för dess byggande, men ett tids- spann för dess användningstid. Sekundärgravar placerades ofta i gravhögar. Andra gravar är dolda i under flat mark utan synlig markering eller grav- monument. Flatmarksgravfältet nära Vallda kyrka undersökta av Sarauw (RAÄ 103) utgör ett närliggande exempel. Ett annat är det stora gravfältet vid Ekehögen som undersöktes av Sarauw m.fl. under 1920-talet nära Onsala kyrka. Högen Albasteröd på drumlinens flacka krönområde är 18 m i diameter och 1,6 m hög. Denna har även en kantkedja i SÖ och S av 0,3–1,2 m stora klumpstenar. Gravhögen har inte undersökts. Utifrån form, storlek och läge kan högen spontant tyckas härröra från bronsålder. Men med tanke på den kulturmiljö som finns i området representerad av Vallda kyrka från medeltid kan högen även ha uppförts under yngre järnålder. Drygt 300 m sydöst om gravhögen finns en 700 m lång och 150 m bred höjdrygg som når 45 m.ö.h. Mellan denna och Valldadrumlinen finns en 200 m bred dalgång 20–25 m.ö.h. där ett lösfynd av en gjutform av täljsten på- träffats (RAÄ 233). På höjdryggen vid Gustavsberg finns två gravar, en över- torvad rund stensättning 5 m i diameter och 0,3–0,5 m hög (RAÄ 22) samt en oregelbunden 7×13 m stor och 0,1–0,2 m hög övertorvad stensättning (RAÄ 128). Fyllningen flyter ut på berghällen och fyller sprickor i denna. Dessa stensättningar kan ha anlagts under perioden äldre järnålder och hör således kulturellt ihop med den undersökta boplatsen vid Toråsskolan. På bergshöjden Brattås i Valldadrumlinens förlängning mot sydväst finns en oregelbunden stensättning (RAÄ 114). Denna är 5×6 m stor och intill 0,3 m hög. Graven är övertorvad med i ytan synliga 0,1–0,2 m stora stenar. På en bergshöjd ca en kilometer söder om Valldadrumlinen och en mellanliggande dalgång finns en stensättning i form av solitär på krönet av en moränbunden bergsplatå (RAÄ 25). Denna är närmast rund 4 m i diameter och 0,2 m hög. Den är övertorvad med i ytan enstaka synliga 0,2 m stora stenar. Drygt 100 m norr om denna finns en gravgrupp bestående av tre stensättningar på krö- net av en moränbunden bergsplatå (RAÄ 26). En stensättning är oregelbunden, 5–6 m i diameter och 0,25 m hög, och övertorvad med i ytan synliga enstaka stenar 0,2–0,4 m stora. De båda andra stensättningarna är närmast runda 3 m diameter och 0,15–0,2 m höga. De är övertorvade med i ytan synliga 0,2–0,4 m stora stenar. På en höjdrygg drygt 500 m norr om Svartemosse finns en gravgrupp med två högar (RAÄ 20). Dessa är 5–6 m i diameter och 0,4 m höga. Närområdet har utsatts för grustäkt. Enligt Göteborgsinventeringen har en labyrint fun- nits på platsen (Gbg 13/Gbg 14–15). En andra hög benämnd Andershögen finns i Valldadrumlinens förläng- ning drygt en kilometer mot nordöst. Högen var ursprungligen rund och är 40×35 m stor och 1,5 m hög. Begränsningen är oklar på grund av att högen tidigare varit överodlad (Gbg 23, RAÄ 104).

18 Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan Inför utbyggnaden av väg 158 genomfördes en undersökning invid Anders- högen. Vid denna påträffades ett antal härdar samt fynd av keramik, flinta och brända ben. Kolprover från två anläggningar 14C-analyserade och gav dateringar till yngre bronsålder och förromersk järnålder (RAÄ UV Väst rapport 1984).

Grav Fyndområde Boplats Fyndplats

Flatmarks- gravfält

Vallda kyrka

Svartemosse Bosättningens troliga utbredning

Fyndplats, flintskärvor

Uppgift om gravar

Fig. 10. Kartöversikt av fornlämningar i landskapet runt boplatserna på Vallda- drumlinen och Svarte Mosse. Skala 1:20 000.

Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan 19 Referenser Litteratur Carlie, L. Bebyggelsens mångfald. En studie av södra Hallands järnåldersgår- dar baserad på arkeologiska och historiska källor. Hallands Länsmuseers Skriftserie No 10. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8°. No. 29. Halmstad. Gerdin, A-L. 1994. Boplatslämningar i Vallda socken. Arkeologisk för- och slutundersökning av fornlämning 259, Vallda socken, Halland. Arkeolo- giska resultat UV Väst 1994:41. Kungsbacka. Lindälv, E. 1921. Ett offerfynd från stenåldern. Vår bygd 1921. – 1980. Fornfynd och fornminnen i norra Halland. Ryberg, E. 1995. Sen smidesverksamhet i förhistorisk miljö. Arkeologisk för- undersökning av fornlämning 23, Vallda socken, Halland. Arkeologiska resultat UV Väst Rapport 1995:11. Kungsbacka. Sarauw, G. & Alin, J. 1923. Götaälvområdets fornminnen. Göteborg.

Källor Sarauw, G. 1922. Rapport 9/10 1922. ATA dnr 1708/1922. UV Väst Internrapport 1984.

20 Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-5115-1998, 422-1899-1999, 423-5423-1999. Länsstyrelsens dnr: 220-7847-1998, 220-2824-99, 1999-08-30, 220-7729-99. Projektnummer: 1320183, 1320205, 1310169. Undersökningstid: 2–3 november 1998, 12–13 oktober 1999, 1–19 november 1999, 13–24 januari 2000. Projektgrupp: Carina Bramstång, Kjell Edvinger, Margaretha Johansson, Ola Kadefors, Louise Olsson, Göte Nilsson-Schönborg och Bo Strömberg. Underkonsulter: Miljöarkeologiska Laboratoriet, Umeå Universitet; Ångströmslaboratoriet, Uppsala Universitet. Exploateringsyta: 20 000 m2. Undersökt yta: 3000 m2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 6B 5e, edition 2, x 6378750 y 1271650. Koordinatsystem: lokalt, Kungsbacka kommuns. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 102560 y 41560. Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: dnr 421-5115-1998, 1 planritning i skala 1:20; dnr 422-1899-1999, 1 plan- och profilritning skala 1:20 och 1:100; dnr 423-5423-1999, 7 profilritningar i skala 1:20. Fynd: dnr 421-5115-1998, Fnr 1–7; dnr 422-1899-1999, F1–2; dnr 423-5423-1999, F1–20 inlämnade till Halmstad Museum, Hallands länsmuseer.

Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan 21 Bilagor Bilaga 1. Schaktbeskrivningar förundersökning 1999 – RAÄ dnr 422-1899-1999

Provschakt ängsmark söder om Toråsskolan Schakt S1. 12 m långt, 1,5 m brett och 0,3–0,4 m djupt. Matjord 0,3–0,35 m tjockt. Alv av brun silt. Inga anläggningar eller fynd. Schakt S2. 28 m långt, 1,5 m brett och 0,3–0,4 m djupt. Matjord 0,3–0,35 m tjockt. Alv av brun silt. Inga anläggningar eller fynd.

Provschakt åkermark norr om Toråsskolan Schakt S200. 30 m långt, 1,5 m brett och 0,3–0,4 m djupt. Matjord 0,2–0,4 m tjockt. Alv av lera och silt. Inga anläggningar eller fynd. Schakt S206. 48 m långt, 1,5 m brett och 0,3–0,4 m djupt. Majord 0,3–0,4 m tjockt. Alv av silt och mo. Inga anläggningar eller fynd. I omedelbar anslutning till schaktet avbanades en provyta om drygt 170 m2 (som ingår i inmätningen av S206), 20 m långt och 6–10 m brett. Matjord 0,25–0,4 m tjockt. Alv av grusig mo. Två stycken gropar (A234 och A250) och en härd (A268). Fynd av keramik 870 g som typologisk kan knytas till yngre bronsålder och förromersk järnålder. Schakt S218. 60 m långt, 1,54 m brett och 0,3–0,4 m djupt. Matjord 0,3– 0,4 m tjockt. Alv av lera och silt. Inga anläggningar eller fynd. Schakt S226. 35 m långt, 1,5 m brett och 0,3–0,4 m djupt. Matjord 0,35– 0,4 m tjockt. Alv av lera. Inga anläggningar eller fynd.

Bilaga 2. Anläggningslista – Halland, Vallda socken, Vallda 50:1 – RAÄ 23 –RAÄ dnr 421-5115-1998

Anr Typ Storlek (m) Djup (m) Fyllning Anmärkning 1Stolphål 0,45 0,02 Brun humös sand 2Stolphål 0,15 0,10 Brun humös sand 3Stolphål 0,45 0,30 Brun humös sand 4Härd 1,2×1,0 0,40 Sotig sand, skörbränd Se F1–7 sten 5Stolphål 0,35 0,20 Brun humös sand 6Utgår 7Grop1,5×1,2 Brun humös sand 8Stolphål 0,25 0,10 Brun humös sand 9Utgår 10 Utgår 11 Stolphål 0,22 0,06 Brun humös sand 12 Stolphål 0,12 0,04 Brun humös sand 13 Stolphål 0,30 0,02 Brun humös sand

22 Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan Bilaga 3. Fyndlista – Halland, Vallda socken, Vallda 50:1 – RAÄ 23 – RAÄ dnr 421-5115-1998

Fnr Anr Fyndom- Sakord Material Antal Vikt (g) ständighet 1 4 Fyllning i anläggning. Bränt ben Ben 4 10 Brun humös sand. 2 4 Fyllning i anläggning. Keramik Keramik 5 22 Brun humös sand. 3 4 Fyllning i anläggning. Bränd lera Lera 8 30 Brun humös sand. 4 4 Fyllning i anläggning. Övrig slagen Flinta >10 55 Brun humös sand. 5 4 Fyllning i anläggning. Bränt ben Ben 1 1 Skörbränd sten. 6 4 Fyllning i anläggning. Övrig slagen Flinta 4 5 Skörbränd sten 7 4 Fyllning i anläggning. Keramik Keramik 1 5 Skörbränd sten

Bilaga 4. Anläggningslista – Halland, Vallda socken, Vallda 50:1 – RAÄ dnr 422-1899-1999

Anr Typ Storlek (m) Djup (m) Fyllning Anmärkning 234 Grop 0,85 0,18 Gråbrun slit med sot och Se F1 kol. 250 Grop 0,90 0,14 Brun silt med sot och kol Se F2 268 Härd 1,8×1,1 0,20 Sotig silt, kol, skörbränd sten Kolprov

Bilaga 5. Fyndlista – Halland, Vallda socken, Vallda 50:1, RAÄ 23 – RAÄ dnr 422-1899-1999

Fnr Anr Fyndomständighet Sakord Material Antal Vikt (g) Anmärkning 1 234 Fyllning i anläggning Keramik Keramik 10 176 Hank 2 250 Fyllning i anläggning Keramik Keramik 20 694

Bilaga 6. Anläggningslista – Halland, Vallda socken, Vallda 45:1 – RAÄ dnr 423-5423-1999

Anr Typ Storlek Djup Fyllning Anmärkning (m) (m) 400 Grop 1,1 0,14 Grå humös sand, grå lera 423 Stolphål 0,4 0,1 Grå humös sand, grå lera 436 Utgår 2,63 0 Naturligt lager av grå lera 503 Utgår 1,24 0 Naturbildning 529 Grop 0,56 0,25 Silt, kol gråbrun siltig sand 542 Grop 0,73 0,25 Brun sand, sot 558 Äldre markhorisont 1,4 0,1 Humusblandad sand

Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan 23 Anr Typ Storlek Djup Fyllning Anmärkning (m) (m) 582 Utgår 2,15 0 Naturbildning 614 Äldre markhorisont 0,8 0,1 Humusblandad sand, sot 628 Äldre markhorisont 1,78 0,15 Mörkbrun humös sand, sot 647 Äldre markhorisont 1,11 0,08 Humusblandad sand, sot 663 Utgår 0,39 0 Naturbildning 676 Äldre markhorisont 0,36 0,05 Humusblandad sand, sot 689 Äldre markhorisont 1,74 0,15 Humusblandad sand 721 Äldre markhorisont 0,87 0,08 Humusblandad sand 740 Utgår 0,31 0 Naturbildning 751 Stolphål 0,27 0,11 Brun humös sand, kol 761 Äldre markhorisont 2,51 0,05 Mörkbrun humös sand, kol 820 Utgår 0,18 0 Naturbildning 828 Grop 0,65 0,13 Mörkbrun humös sand, kol 845 Äldre markhorisont 0,7 0,1 Humusblandad sand 861 Äldre markhorisont 0,5 0,04 Humusblandad sand 874 Utgår 1,84 0 Humus 903 Grop 0,4 0,2 Brun sand 915 Stolphål 0,32 0,1 Mörkbrun humös sand, kol 926 Äldre markhorisont 0,85 0,04 Humusblandad sand, sot 943 Stolphål 0,34 0,16 Brun humös sand 956 Stolphål 0,24 0,05 Brun humös sand 966 Utgår 0,27 0 Naturbildning 976 Stolphål 0,35 0,1 Brun humös sand 987 Stolphål 0,27 0,2 Svartbrun humös sand, sot 997 Stolphål 0,62 0,3 Svartbrun humös sand 1012 Äldre markhorisont 1,57 0,1 Svartbrun humös sand 1038 Äldre markhorisont 0,44 0,06 Svartbrun humös sand 1052 Äldre markhorisont 1,61 0,1 Gråbrun humös sand 1078 Äldre markhorisont 1,38 0,15 Gråbrun humös sand, sot 1104 Utgår 0,38 0 Naturbildning 1117 Äldre markhorisont 1,47 0,06 Gråbrun humös sand 1139 Grop 1,41 0,22 Gråbrun humös sand, kol 1164 Stolphål 0,35 0,05 Brun humös sand 1175 Utgår 0,34 0 Naturbildning 1186 Stolphål 0,41 0,1 Brun humös sand, sot 1198 Stolphål 0,28 0,06 Gråbrun humös sand 1208 Stolphål 0,32 0,5 Svartbrun humös sand, sot 1219 Stolphål 0,36 0,54 Svartbrun humös sand, sot

24 Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan Anr Typ Storlek Djup Fyllning Anmärkning (m) (m) 1230 Stolphål 0,53 0,12 Gråbrun humös sand 1243 Utgår 0,54 0 Naturbildning 1256 Stolphål 0,43 0,17 Gråbrun humös sand 1271 Stolphål 0,37 0,32 Gråbrun humös sand 1283 Stolphål 0,32 0,27 Gråbrun humös sand 1294 Stolphål 0,4 0,33 Gråbrun humös sand 1308 Stolphål 0,44 0,18 Gråbrun humös sand 1322 Stolphål 0,23 0,16 Brun humös sand 1332 Stolphål 0,33 0,2 Brun humös sand, sot 1346 Stolphål 0,26 0,34 Rödbrun sand 1358 Stolphål 0,36 0,3 Gråbrun humös sand 1371 Stolphål 0,31 0,3 Brun humös sand 1383 Stolphål 0,4 0,15 Brun humös sand 1395 Stolphål 0,41 0,1 Svartbrun humös sand 1409 Utgår 0,29 0 Naturbildning 1420 Stolphål 0,33 0,2 Svartbrun humös sand 1431 Stolphål 0,37 0,12 Svartbrun humös sand 1443 Utgår 0,3 0 Naturbildning 1454 Utgår 0,48 0 Naturbildning 1467 Utgår 0,54 0 Naturbildning 1482 Stolphål 0,33 0,2 Svartbrun humös sand 1493 Stolphål 0,33 0,2 Svartbrun humös sand 1504 Utgår 0,7 0 Naturbildning 1521 Stolphål 0,31 0,12 Gråbrun humös sand 1533 Stolphål 0,34 0,12 Gråbrun humös sand 1545 Stolphål 0,32 0,08 Brun humös sand, lera 1557 Stolphål 0,42 0,08 Brun humös sand 1570 Stolphål 0,32 0,06 Brun humös sand 1680 Stolphål 0,92 0,12 Mörk humös sand 1698 Äldre markhorisont 0,97 0,12 Gråbrun humös sand 1717 Grop 1,09 0,12 Gråbrun humös sand 1739 Äldre markhorisont 1,58 0,2 Gråbrun humös sand, sot 1761 Stolphål 0,31 0,12 Mörkbrun humös sand 2000 Stolphål 0,37 0,15 Humös sand, sten Stenskott 2013 Stolphål 0,46 0,23 Humös sand, sten Stenskott 2027 Stolphål 0,4 0,1 Humös sand Osäker 2039 Stolphål 0,42 0,1 Humös sand Osäker 2051 Stolphål 0,39 0,15 Humös sand Stenskott 2071 Stolphål 51,16 0,24 Humös sand, sten Stenskott 2082 Grop 1,41 0,2 Humös sand, sten 2104 Utgår 1,13 0 Naturbildning 2118 Stolphål 0,35 0,2 Humös sand 2130 Stolphål 0,4 0,2 Humös sand 2140 Stolphål 0,3 0,1 Ej grävd p.g.a. tjäle 2150 Stolphål 0,3 0,2 Humös sand Stenskott

Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan 25 Anr Typ Storlek Djup Fyllning Anmärkning (m) (m) 2163 Stolphål 0,35 0,18 Humös sand Ej grävd p.g.a. tjäle 2172 Stolphål 0,4 0,4 Humös sand, sten Stenskott 2185 Stolphål 0,3 0,25 Humös sand 2197 Stolphål 0,4 0,2 Humös sand, sten Stenskott 2210 Käpphål 0 0,12 Humös sand 2219 Stolphål 0,44 0,16 Humös sand Osäker 2231 Stolphål 0,5 0,5 Humös sand, sten Recent glas 2243 Stolphål 0,4 0,2 Humös sand Stenskott 2252 Grop 0,68 0,2 Humös sand, sot 2266 Härd 0,82 0,13 Humös sand, skörbränd sten, sot 2280 Stolphål 0,25 0,1 Humös sand, bränd Osäker lera, sot 2289 Utgår 0 0 Naturbildning 2302 Grop 1,3 0,1 Humös sand 2321 Stolphål 0,52 0,3 Humös sand 2332 Utgår 0 0 Naturbildning 2344 Rostningsgrop 0 0,15 Humös sand, enstaka stenar 2368 Grop 0 0,25 Humös sand, sten, sot 2385 Utgår 0 0 Naturbildning 2398 Stolphål 0 0,1 Humös sand 2410 Stolphål 0 0,1 Humös sand, kol 2426 Härdbotten 0 0,1 Humös sand, skörbränd sten, kol 2442 Grop 0 0,18 Humös sand 2456 Stolphål 0 0,2 Humös sand 2467 Grop 0 0,3 Humös sand, sot 2482 Stolphål 0 0,3 Humös sand Stenskott 2492 Stolphål 0 0,3 Humös sand Stenskott 2501 Stolphål 0 0,2 Humös sand 2502 Utgår 0 0 Naturbildning 2508 Stolphål 0,2 0,1 Humös sand Osäker 2516 Stolphål 0,47 0,28 Humös sand 2528 Utgår 0 0 Naturbildning 2544 Utgår 0 0 Naturbildning 2555 Stolphål 0,15 0,08 Humös sand Osäker 2565 Utgår 0 0 Naturbildning 2576 Härd 0,85 0,15 Humös sand, skörbränd sten, sot 2592 Stolphål 0,6 0,25 Humös sand Osäker 2606 Stolphål 0,18 0,07 Humös sand Osäker 2618 Stolphål 0 0,11 Humös sand, sten Stenskott 2628 Ugn 1,6 0,3 Lera, humös sand med sot och kol 2651 Rostningsgrop 0 0,3 Humös sand, skörbränd Stenar 0,05– sten, sot och kol 0,25 2676 Stolphål 0 0,19 Humös sand

26 Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan Anr Typ Storlek Djup Fyllning Anmärkning (m) (m) 2685 Härd 0 0,28 Humös sand, skörbränd sten, sot och kol 2701 Grop 0 0 Humös sand Ej grävd

Bilaga 7. Fyndlista – Halland, Vallda socken, Vallda 45:1 – RAÄ dnr 423-5423-1999

Fnr Anr Fyndomständighet Sakord Material Antal Vikt (g) 1 423 Fyllning i anläggning Avslag Flinta 1 1 2 828 Fyllning i anläggning Bränt ben Ben 1 1 3 1078 Fyllning i lager Övrig slagen Flinta 3 6 4 1078 Fyllning i lager Bränt ben Ben 1 1 5 1117 Fyllning i lager Keramik Keramik 5 20 6 1117 Fyllning i lager Övrig slagen Flinta 1 5 7 1117 Fyllning i lager Övrig slagen Flinta 1 1 8 1139 Fyllning i anläggning Keramik Keramik 1 1 9 1139 Fyllning i anläggning Avslag Flinta 1 6 10 1139 Fyllning i anläggning Bränt ben Ben 16 4 11 1256 Fyllning i anläggning Bränt ben Ben 2 1 12 1383 Fyllning i anläggning Bränt ben Ben 0 1 13 1557 Fyllning i anläggning Bränt ben Ben 0 1 14 1698 Fyllning i lager Övrig slagen Flinta 1 1 15 1698 Fyllning i lager Skrapa Flinta 1 15 16 1717 Fyllning i anläggning Bränt ben Ben 0 1 17 1680 Fyllning i anläggning Keramik Keramik 2 16 18 2104 Fyllning i anläggning Bränt ben Ben 6 19 2302 Fyllning i anläggning Bränt ben Ben 1 1 20 Lösfynd Knacksten Sten 1 960

Bilaga 8. Kolprover – Halland, Vallda socken, Vallda 50:1 och 45:1

Provnr Anl./ID Yta RAÄ dnr Material 14C-dat. Kalibrerat 1 σ Lab. nr 1 4 A 421-5115-1998 Kol 2150±65 360–300 BC/ Ua-25834 210–50 BC 2 4 A 421-5115-1998 Kol 3 268 E 422-1899-1999 Kol 1841 529 C 423-5423-1999 Kol 1842 1139 C 423-5423-1999 Kol 1843 529 C 423-5423-1999 Kol 1844 1680 C 423-5423-1999 Kol Prov B 2628 D 423-5423-1999 Sädeskorn 2485±65 770–520 BC Ua-25835 från makro- fossilprov

Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan 27 Bilaga 9. Rapport – Toråsskolan, Halland, makrofossilanalys av två jordprover

Analysen gäller två prover från en gropanläggning, en ugnsrest, på en fragmentarisk boplats sannolikt från yngre bronsålder–äldre järnålder undersökt vid Toråsskolan i Halland.

Anl 2628, prov B, lager 1 I provet hittades några flisor avslag av flinta, enstaka små bitar brända ben. Träkol fanns i blygsamma mängder med ett 10-tal bitar på ca 3–6 mm. Ett mycket starkt eroderat sädeskorn hittades: 1 sädeskorn, sannolikt emmer eller spelt, Cerealia cf Triticum spelta/dicoccon

Anl 2628, lager 2, makroprov C I provet fanns träkol i ganska blygsamma mängder varav ca tjugotalet fragment i storleksordningen 3–6 mm. Vidare några bitar bränd lera, enstaka små fragment av brända ben och ett tiotal klumpar av någon bränd blåsig massa. Det kan ev röra sig om något organiskt material av typ matskorpa, men också något slaggartat oorganiskt material. En järnutfällning täcker och har trängt in i allt material i provet vilket försvårar bestämningarna. Några småfrön, hårdbrända och mycket sköra, från några olika arter hittades också: 1 målla, Chenopodium sp 1 måra, Galium sp 1 vicker, Vicia cf tetrasperma 1 frövita (innanmäte av frö), obestämbart De kan tänkas ha hört hemma på en odlad eller åtminstone kulturstörd mark. En av arterna, eventuellt alla – beroende på osäkra bestämningar, utgörs av åkerogräs/ruderatväxt. Möjligen hör de ihop med en sädesskörd som vi dock inte ser spåren av i detta prov. Säkra artbestämningar är svåra på grund av frönas bedrövliga skick. För 14C-bestämning föreslås ovannämnda sädeskorn, vikt 6,5 mg, övrigt frömaterial räcker inte till. Materian/massan får anses olämplig så länge den inte definierats närmare. I bägge proverna finns förstås kolfragment som kan komma ifråga för 14C-datering. Men det mesta av kolet är av ek, och kraftigt impregnerat av järnutfällningar.

Miljöarkeologiska Laboratoriet, Umeå Universitet Umeå 7 november 2000 Karin Viklund

28 Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan Figurförteckning

Fig. 1. Utdrag ur Topografiska kartan, blad 6B NV (Kungsbacka), med platsen för undersökningarna markerad. Skala 1:50 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2001-00-00. Ett utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen utmärkt är infällt...... 6 Fig. 2. Utdrag ur Ekonomiska kartan, blad 6B 5e Vallda, med för- och slutundersökningsområden markerade. Skala 1:10 000...... 8 Fig. 3. Utdrag ur plan med grävningsytorna A, B och C vid förundersökning och antikvarisk kontroll 1998 markerade. Skala 1:800...... 9 Fig. 4. Utdrag ur plan med provschakt vid förundersökning i oktober 1999 samt grävningsytor A–E markerade Skala 1:1500...... 10 Fig. 5. Schaktplan över Yta A. Skala 1:100...... 12 Fig. 6. Schaktplan över yta C, D och E. Skala 1:500...... 13 Fig. 7. Profil av A2628 ugn. Skala 1:20...... 14 Fig. 8. Profil av A2651 rostningsgrop. Skala 1:20...... 15 Fig. 9. Fynd av keramik med hank från A234 grop...... 15 Fig. 10. Kartöversikt av fornlämningar i landskapet runt boplatserna på Valldadrumlinen och Svarte Mosse. Skala 1:20 000...... 19

Tabellförteckning Tabell 1. Sammanställning av anläggningar från utgrävningsytor vid Toråsskolan, Vallda socken...... 16 Tabell 2. Sammanställning av fynd från utgrävningsytor vid Toråsskolan, Vallda socken...... 16

Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska undersökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan 29

I samband med utbyggnaden av en skola i Vallda socken, Kungsbacka kommun, i norra Halland, under- söktes delar av en boplats. Fornlämningen daterades till perioderna yngsta bronsålder, förromersk och romersk järnålder. Lokalen var belägen på krönet och nordvästra sluttningen av en åsrygg. Nedanför sluttningen finns en större mosse där fynd av flintskäror från senneolitikum påträffats.

ISSN 1404-2029