E4 Ljungby - Toftanäs

Arkeologisk utredning steg 2, 2015 Kronobergs län, Ljungby Kommun. Kånna, Ljungby, Berga och Dörarps socknen

Andreas Emilsson

KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2015:14

E4 Ljungby - Toftanäs Arkeologisk utredning steg 2, 2015

Kronobergs län, Ljungby Kommun. Kånna, Ljungby, Berga och Dörarps socknen

Författare Andreas Emilsson Copyright Kalmar läns museum Redaktion Helena Victor, Seija Nyberg Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Förlag Kalmar läns museum ISSN 1400-352X E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Abstract

Keywords: Archaeological survey, E4, Ljungby

During the period 24th of August – 10th of different areas along the road E4. The result September, the department of Museum was that 8 (Object 6, 7, 9, 12, 14, 15, 17 and 34) Archaeology at Kalmar County Museum of them showed one or several archaeological conducted an archaeological survey along a contexts. These consisted mainly of settlement 31 km long section of the road E4 in Ljungby remains, but also clearance cairns and probably municipality. The survey was conducted at least one burial was found. The remains are because of the plans of the Swedish Transport estimated to be dated between 6000 BC- 1000 Administration (Trafikverket) to broadening AD. the existing road to motorway standard. The Decisions on any further archaeological steps project is funded by the Swedish Transport are made by the County Administrative Board Administration and the European Union – in Kronoberg (Länsstyrelsen i Kronobergs län). Trans European Transport Network (TEN-T). The aim of the survey is to clarify if any archaeological remains are to be found in 17

4 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Innehåll

Sammanfattning...... 9 Inledning och bakgrund...... 11 Topografi ...... 12 Fornlämningsmiljö och kunskapsläge...... 13 Syfte och ambitionsnivå...... 16 Genomförande...... 17 Resultat...... 18 Objekt 1...... 21 Topografi och undersökningsområde...... 21 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar...... 21 Metod och genomförande...... 21 Resultat...... 21 Åtgärdsförslag...... 21 Objekt 6...... 23 Topografi och undersökningsområde...... 23 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar...... 23 Metod och genomförande...... 23 Resultat...... 23 Åtgärdsförslag...... 23 Objekt 7...... 27 Topografi och undersökningsområde...... 27 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar...... 27 Metod och genomförande...... 27 Resultat...... 27 Åtgärdsförslag...... 29 Objekt 9...... 31 Topografi och undersökningsområde...... 31 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar...... 31 Metod och genomförande...... 32 Resultat...... 32 Åtgärdsförslag...... 32 Objekt 10...... 35 Topografi och undersökningsområde...... 35 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar...... 35 Metod och genomförande...... 35 Resultat...... 35 Åtgärdsförslag...... 35

5 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 11...... 38 Topografi och undersökningsområde...... 38 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar i närområdet...... 38 Metod och genomförande...... 38 Resultat...... 38 Åtgärdsförslag...... 38 Objekt 12...... 39 Topografi och undersökningsområde...... 39 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar i närområdet...... 39 Metod och genomförande...... 40 Resultat...... 41 Åtgärdsförslag...... 43 Objekt 14...... 44 Topografi och undersökningsområde...... 44 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar i närområdet...... 44 Metod och genomförande...... 44 Resultat...... 44 Åtgärdsförslag ...... 46 Objekt 15...... 49 Topografi och undersökningsområde...... 49 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar i närområdet...... 49 Metod och genomförande...... 51 Resultat...... 51 Åtgärdsförslag...... 51 Objekt 16...... 52 Topografi och undersökningsområde...... 52 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar i närområdet...... 52 Metod och genomförande...... 52 Resultat...... 52 Åtgärdsförslag...... 52 Objekt 17...... 53 Topografi och undersökningsområde...... 53 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar i närområdet...... 53 Metod och genomförande...... 53 Resultat...... 53 Åtgärdsförslag...... 53 Objekt 20...... 56 Topografi och undersökningsområde...... 56 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar i närområdet...... 56 Metod och genomförande...... 56 Resultat...... 56 Åtgärdsförslag...... 57 Objekt 24...... 59 Topografi och undersökningsområde...... 59 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar i närområdet...... 59 Metod och genomförande...... 59 Resultat...... 59 Åtgärdsförslag ...... 60

6 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 29...... 63 Topografi och undersökningsområde...... 63 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar i närområdet...... 63 Metod och genomförande...... 63 Resultat...... 63 Åtgärdsförslag...... 63 Objekt 30...... 64 Topografi och undersökningsområde...... 64 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar i närområdet...... 64 Metod och genomförande...... 64 Resultat...... 64 Åtgärdsförslag...... 64 Objekt 31...... 65 Topografi och undersökningsområde...... 65 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar i närområdet...... 65 Metod och genomförande...... 65 Resultat...... 65 Åtgärdsförslag...... 65 Objekt 34...... 67 Topografi och undersökningsområde...... 67 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar i närområdet...... 67 Metod och genomförande...... 67 Resultat...... 67 Åtgärdsförslag...... 69 Slutdiskussion...... 70 Referenser...... 72 Tekniska och administrativa uppgifter...... 75 Bilagor...... 77 Bilaga 1. Objekt 1...... 78 Bilaga 2. Objekt 6...... 80 Bilaga 3. Objekt 7...... 83 Bilaga 4. Objekt 9...... 86 Bilaga 5. Objekt 10...... 88 Bilaga 6. Objekt 11...... 90 Bilaga 7. Objekt 12...... 92 Bilaga 8. Objekt 14...... 96 Bilaga 9. Objekt 15...... 102 Bilaga 10. Objekt 16...... 105 Bilaga 11. Objekt 17...... 107 Bilaga 12. Objekt 20...... 110 Bilaga 13. Objekt 24...... 112 Bilaga 14. Objekt 29...... 116 Bilaga 15. Objekt 30...... 118 Bilaga 16. Objekt 31...... 121 Bilaga 17. Objekt 34...... 123 Bilaga 18. Vad innebär de arkeologiska stegen?...... 128 Bilaga 19. Facktermer och ordlista...... 129

7 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 1. Kronobergs län med den aktuella sträckan markerad.

8 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Sammanfattning

Under perioden 24 augusti till och med 10 sep- Utredningen berörde totalt 17 olika lokaler tember genomförde Museiarkeologi sydost/ varav 8 av dessa uppvisade en eller flera arkeo- Kalmar läns museum en arkeologisk utredning logiska kontexter. Dessa var objekt 6, 7, 9, 12, steg 2 längs med en 31 kilometer lång sträcka 14, 15, 17 och 34. De arkeologiska lämningar utmed väg E4, i Ljungby kommun mellan som fanns inom dessa utgjordes till största del Ljungby och Toftanäs. Den aktuella utredning- av boplatser och boplatslämningar men även en genomfördes med anledning av Trafikver- röjningsrösen/eventuell stensättning samt en kets planer att bredda den befintliga vägen till kvadratisk stensättning framkom. Tidsperio- motorvägsstandard. Projektet är samfinansie- den som dessa lämningar bör falla inom upp- rat av Trafikverket och EU – Transeuropeiska skattas till ca 6000 f. Kr fram till ca 1000 e. Kr. transportnätet (TEN-T). Den aktuella utred- Beslut om eventuella fortsatta undersök- ningen är fortsättningen på två tidigare steg 1 ningar fattas av länsstyrelsen i Kronobergs län. utredningar som genomfördes år 2000 och år 2014 (Nylén 2000; Emilsson & Åstrand 2014).

9 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 2. Kartöversikt med utredningsobjekten inprickade. Bergaåsen som nämns i texten består av ett område med isälvs- avlagringar/åsar som inom undersökningsområdet finns mellan objekt 14 och objekt 20.

10 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Inledning och bakgrund

Museiarkeologi sydost har med anledning av jekten fick en ändrad storlek. Några av de ob- Trafikverkets planerade breddning av väg E4 jekt som lyftes fram 2014 kom även att utgå då mellan Ljungby – Toftanäs i Ljungby kommun Länsstyrelsen bedömde att ytorna blev för små genomfört en arkeologisk utredning steg 2. för att undersökas. Det beslutades att objekt 1, Exploateringen berör totalt en ca 31 km lång 6, 7, 9, 10, 11, 12, 14, 15, 16, 17, 20, 24, 29, 30, sträcka där den befintliga 2+ 1-vägen skall 31 och 34 skulle utredas vidare (fig. 2). göras om till motorväg med en bredd av 21,5 Utöver de båda utredningsrapporterna ut- meter. fördes det år 2014 även en inventering för att Totalt omfattar den aktuella utredningen bedöma de praktiska förutsättningarna för att 17 olika utbredningsområden/objekt som låg utföra en arkeologisk utredning steg 2 (Emils- spridda längs den 31 km långa vägsträckan (fig. son 2014a). Denna inventering berördes inte av 2). Arbetsbredden varierade mellan ca 50 till beslut från länsstyrelsen utan var frivillig från 20 meter. Trafikverkets sida. Vid inventeringen bedöm- Två tidigare steg 1-utredningar har berört des bland annat tillgänglighet, behov av av- den aktuella sträckan. Den första genomfördes verkning, tydliggörande av ytor inom objekten år 2000 där det förutom tre större områden samt ägandeförhållanden på de markområden med värdefulla kulturmiljöer (Berghem, Hall- som berörs. sjö samt Eka) lyftes fram 26 enskilda fornläm- I fältarbetet som genomfördes mellan den ningar och kulturhistoriska objekt. Av de 26 24 augusti till den 10 september deltog Ken- objekten var det fem områden som pekades ut neth Alexandersson, Andreas Emilsson, Per som möjliga boplatslägen under förhistorisk Lekberg, Sandra Lundholm, Nicholas Nils- tid och föreslogs beröras av en utredning steg son och Ulrika Söderström. Projektledare är 2 (Nylén 2000). På grund av nytt kunskapsläge Andreas Emilsson som även ansvarar för rap- såväl som ändrade förutsättningar på grund porten. I efterarbetet har även Sandra Lund- av exploateringar kompletterades denna med holm bidragit med bland annat registrering en ny utredning steg 1 år 2014 (Emilsson & och schaktplaner samt Nicholas Nilsson har Åstrand 2014). I utredningsrapporten från år satt samman fotografier till 3-D modeller. För 2014 föreslogs totalt 9 fasta fornlämningar maskinentreprenaden stod MJH´s gräv/Martin samt 19 utredningsobjekt att beröras av vidare Hyltenberg. undersökningar. Båda utredningarna från år Exploatör är Trafikverket och deras projekt- 2000 och 2014 utgick från en arbetsbredd på ledare för den aktuella sträckningen är Anna 50 meter på varje sida av väg E4. Inför den Karlsson. Projektet är samfinansierat av Tra- aktuella steg 2-utredningen minskades arbets- fikverket och EU – Transeuropeiska transport- bredden ner vilken gjorde att de flesta av ob- nätet (TEN-T).

11 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Topografi

Det aktuella undersökningsområdet ligger över Lagandalens västra sida, men korsar ån strax högsta kustlinjen på en nivå mellan ca 145 till norr om samhället Lagan för att sedan fort- 160 möh. Terrängen utgörs till stor del av skog- sätta in mellan sjöarna Vidöstern och Flåren. bevuxna moränmarker och sandiga åsar med Längs i norr passeras även Toftaån som rinner inslag av moss- och torvmarker. Längs den mellan dessa två sjöar. aktuella sträckan växer framförallt gran- och I den norra delen av undersökningsområ- blandskog, men inom enstaka avsnitt öppnar det löper E4an genom Bergaåsen som är en landskapet upp sig med åker och ängsmark. del av det komplex av isälvsavlagringar som Sträckningen passerar även i ytterområdet av finns längs Lagans dalgång och som är klas- tätorten Ljungby och strax norr om Lagan sade som geologiskt riksintresse (Nylén 2000). finns enstaka bebyggelse i anslutning till un- Bergaåsen fungerar idag även som vattentäkt dersökningsområdet. för delar av Växjö kommun. En överblick av I landskapet finns flera vattendrag som närområdet visar att området präglas av två framförallt är orienterade i nord-sydlig rikt- landskapstyper, där Lagandalen består av ning. Det mest framträdande vattendraget i flacka och öppna landskap med sandiga is- anslutning till den aktuella sträckan är ån La- sjösediment som idag är uppodlade. Den an- gan, som löper från sydöst om Taberg i Jön- dra landskapstypen utgörs av högre liggande, köpings län till Laholmsbukten. Den aktuella skogsbeklädda moränmarker och myrar (La- vägsträckningen ligger till största delen längs gerås 2000a).

12 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Fornlämningsmiljö och kunskapsläge

I följande kapitel redovisas den översiktliga Avhandlingen diskuterar utifrån denna boplats fornlämningsmiljön och kunskapsläget i sam- hur de mesolitiska spåren ter sig i regionen och band med Lagandalen och dess närområde. I Smålands inland i stort. De ofta små begrän- kapitlet Resultat redovisas den mer lokalspe- sade fyndmaterialen och lämningarna som cifika fornlämningsmiljön såväl som de un- hittas här tyder snarare på tillfälliga vistelser dersökningar som genomförts i anslutning till och expeditioner än permanenta boplaster. Av- varje objekt. handlingen visar att även små mesolitiska ma- Fornlämningsmiljön domineras av det stora terial i inlandet har en stor kunskapspotential antalet höggravfält som ligger längs med La- (Persson 2012). gandalen och delar av dagens vägsträckningar Under 2011 och 2012 genomfördes ett så som riksettan. Dessa vittnar om att regio- större linjeprojekt i direkt anslutning till det nen var ett maktcentra i det gamla folklandet aktuella exploateringsområdet. Projektet som Finnveden under den yngre järnåldern (jfr Bur- kallades för Sydvästlänken innebar att en ström 1991). Ett tydligt exempel på regionens kraftledning drogs mellan Hallsberg i Örebro betydelse under den yngre järnåldern är Kånna län och Hörby i Skåne län. Längs den ifråga- högar som ligger strax söder om Ljungby och varande sträckningen grävdes kraftledningen är Smålands största höggravfält med sina totalt ner framförallt i den västra kanten av E4:an 291 synliga fornlämningar, varav 220 gravhö- förutom vid Bergaåsen där den istället drogs gar. I direkt anslutning till de aktuella under- genom Hallsjö några hundra meter öster om sökningsobjekten framträder höggravfält inom E4an (Ternström 2011; Kronberg m fl 2014). två områden, dels vid dagens Ljungby (RAÄ Vid den inventering som utfördes i lednings- Ljungby 4:1, 22:1 m.fl) samt vid Hallsjö (RAÄ sträckningen 2011 påträffades oregistrerade Dörarp 9:1 m.fl) strax norr om Lagan. fornlämningar, kulturhistoriska bevaknings- Den forskning som har behandlat regionen objekt samt ett fåtal potentiella boplatslägen är relativt begränsad och går främst att härleda (Ternström 2011). De fasta fornlämningar som till regionens omfattande gravfält, där gravar berördes inom en 50 meterzon i anslutning till och gravskick använts i diskussioner kring iden- det aktuella utbredningsområdet, utgjordes titet och regioner. Finnveden och Lagandalen av sex registrerade fossila åkermarksområden har lyfts fram som en tydligt avgränsad region (RAÄ Dörarp 106, 113, 116, 121, 127 samt jämte Värend och Njudung (Artelius 2010; RAÄ Kånna 45:1) och en eventuell grav (RAÄ Burström 1991; Svanberg 2003a, 2003b). År Dörarp 113:1). De fossila åkermarksområdena 2012 kom även en avhandling om en mesoli- bestod uteslutande av röjningsröseområden, tisk boplats (RAÄ 71) i Markaryd, några mil varav ett urval röjningsrösen undersöktes och söder om det aktuella undersökningsområdet. daterades. Inga sökschaktningar efter boplats-

13 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

lämningar eller pollenanalyser genomfördes delen av Lagandalen har pollenanalyser visat dock. Dateringsbilden visade en tyngdpunkt att den påbörjades under neolitikum och fort- till romersk järnålder och folkvandringstid, satte i området under bronsåldern. Spåren efter men även dateringar till yngre järnålder samt stenröjning och röjningsbränningar blir dock enstaka till historisk tid fanns (Kronberg m fl som mest omfattande under järnåldern då fler- 2014). Inom sträckningen för Sydvästlänken talet av de stora områdena med röjningsrösen men utanför det aktuella undersökningsområ- verkar ha varit i bruk, vilket undersökning- det berördes även flera fornlämningar. I Berga arna i Hamneda visade. Under sen vendeltid/ socken undersöktes två boplatser (RAÄ Berga tidig vikingatid skedde en omstrukturering och 342 och RAÄ Berga 341). Inom Berga 342 flera röjningsröseområden verkar ha övergetts som låg ca 130 meter öster om E4:an fanns (Lagerås 2000a:181). flinta samt senmesolitiska härdar. Ytterligare Även om regionen präglas av gravfält är ca 100 meter åt öster vid RAÄ Berga 341 fanns bara ett fåtal gravar undersöka i modern tid. härdar och kokgropar som daterades till äldre Inför en omläggning av E4:an år 1980 under- järnålder, samt en mellanneolitisk offergrop söktes gravfältet RAÄ 62:1 (även 69:1) i Berga och möjliga mellanneolitiska hyddlämningar socken, strax nordväst om Lagan. Vid under- (Kronberg m fl 2014; Kronberg 2015). Vid sökningen påträffades bland annat fyra sten- Hallsjö undersöktes boplatsen RAÄ Dörarp sättningar. De två dateringar som genomför- 133:1. På platsen framkom ett stort antal läm- des visade 195 f. Kr–235 f. Kr (Åhman 1983). ningar, såsom huskonstruktioner samt fynd Inom detta område ligger även ett område med av Östersjökeramik med en datering till sen fossil åkermark (RAÄ 276:2) där Smålands vikingatid/tidig medeltid. Även lämningar och museum år 1989 och 1990 genomförde under- huskonstruktioner från tidig medeltid och ti- sökningar. Undersökningen år 1989 berörde digmodern tid påträffades (Billström 2015). I ett område strax norr om RAÄ 62:1, där ett Hamneda socken (RAÄ Hamneda 338) påträf- gravliknande röse upptäcktes. Detta under- fades ett välbevarat treskeppigt långhus från söktes och slutsatsen blev att det inte rörde sig mellersta järnåldern (Kronberg 2015). om ett vanligt röjningsröse utan en fyndtom Strax söder om den aktuella vägsträckan grav eller en annan form av rituell anläggning genomfördes under 1990-talet ett flertal un- (Anberg 1989). Flera liknande anläggningar dersökningar i samband med breddningen av bedömdes finnas i området och år 1990 ut- väg E4 förbi Hamneda (Skoglund m fl 1997; fördes ytterligare en undersökning inom RAÄ Lagerås 2000a). Undersökningarna där be- 276:2. Vid denna undersökning grävdes 16 rörde en delvis liknande fornlämningsmiljö stenrösen samt en stensträng ut. Femton av som inom det aktuella området, med röjnings- dessa tolkades som röjningsrösen, i fyra av röseområden uppe på moränhöjder och om- dessa rösen påträffades dock ett fyndmaterial kringliggande spridda moss- och torvmarker. som sammantaget bestod av keramik, en tvär- Undersökningarna gav viktiga, grundläggande pil av flinta, en bit slagg, slagg/bränd lera samt kunskaper omkring framförallt förhistorisk några bitar kvarts. Två anläggningar datera- odling och bebyggelseutveckling. Exempel- des till yngre bronsålder–förromersk järnålder vis klargjordes en koppling mellan den fossila (Nilsson 1991). Möjligen skulle några av de åkermarken och flera boplatser som låg inom undersökta rösena ha tolkats annorlunda om dessa. Vid undersökningarna påträffades de grävts idag. En av de 16 undersökta an- bland annat två treskeppiga hus, ett mesulahus läggningarna tolkades dock som en grav (RAÄ samt ytterligare en mindre huskonstruktion 69:1) och beskrivs som en närmast kvadratisk framkom. Samtliga dessa fick järnåldersdate- stensättning i vilken det hittades brända ben. ringar (Skoglund m fl 1997; Lagerås 2000a). Graven daterades till förromersk järnålder 450 Generellt vad det gäller odlingen i den södra f. Kr–250 e. Kr (aa: 17f).

14 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

I närområdet till det aktuella området ge- och flera skålgropslokaler (de sistnämnda kan nomfördes även inventeringar och utredningar generellt kopplas till bronsålder/äldre järnål- inför dragningen av en vattenledning mel- der). Den närmast liggande skålgropslokalen lan Bergaåsen–Växjö, där bland annat delar RAÄ 19:2 Dörarp socken, ligger ca 150 meter av Dörarps socken berördes (Ulfhielm 1999; från väg E4 och består av ett 10-tal skålgro- Högrell 1999, 2001a, 2001b). Undersökningar par. Spår från bronsåldern finns även represen- av fossila åkermarksområden och boplatser ge- terade genom boplatsanläggningar. Bland an- nomfördes därefter längs med vattenledning- nat undersöktes några boplatslämningar strax ens sträcka. Bland annat undersöktes en neoli- nordväst om Ljungby, RAÄ Ljungby 60:1 som tisk boplats, RAÄ Dörarp 191, vid Bergaåsen kunde dateras till den mellersta bronsåldern (Wallin 2005). (Skoglund 1994; Hulting m fl 2006). Det fos- I Kronobergs län i stort är mesolitikum ofta sila åkermarksområdet RAÄ 119:1 i Ljungby dåligt representerat, men i anslutning till Bol- socken som ligger ca 40 meter från dagens E4 men/Lagan finns flera boplatser registrerade. undersöktes vid en förundersökning 2003 och Läget för flera av de påträffade boplatserna en slutundersökning 2004. Resultatet från från denna period är dock inte alltid nära undersökningarna påvisade en odling/sten- dagens vattendrag, utan en del av dem sam- röjning som påbörjades under bronsålder (ev manfaller med en höjdnivå på omkring 150 senneolitikum) och upphörde någon gång efter möh. Orsaken till detta är oklar men förhål- perioden romersk järnålder/-folkvandringstid landet kan vara relaterat till Bolmens tidigare (Granath 2003, 2004). vattennivåer och tippning (Jönsson & Persson De arkeologiska undersökningar som har 2003:48; Kadefors 2006:39, Nylén & Jönsson berört historisk tid är relativt få men som ovan 2010:8f). Vid under-sökningarna i Hamneda nämnts påträffades tidigmedeltida bebyggelse undersöktes en tidigmesolitisk boplats, RAÄ vid Hallsjö (RAÄ Dörarp 133:1). Östersjö- Hamneda 67:1. I en svag sydsluttning delvis keramik har även påträffats vid bland annat omgiven av våtmark framkom här ett stort li- Eka, Åby och Replösa (Emilsson 2014b). Bo- tiskt material (Knarrström 2000). Ett annat ex- platsen i Replösa har även undersökts vid en empel är en undersökning som år 2001 genom- särskild undersökning under hösten 2015, där fördes på Ågårdsberget i den nordöstra delen en välbevarad miljö med bland annat järnhan- av Ljungby tätort. Där påträffades bland annat tering från sannolikt tidig medeltid framträdde spår från en mesolitisk aktivitet i samband med (Åstrand, in prep). Spåren till medeltiden kan 150 möh. Två boplatslämningar daterades till även ses i regionen genom kyrkor med med- 6240–6000 f. Kr respektive 5750–5370 f. Kr, eltida ursprung. I Hallsjö ligger i dag en ruin och även ett litiskt material påträffades. Dess- efter en kyrka som (RAÄ Dörarp 11:1) upp- utom hittades spår från neolitikum och järn- fördes på 1300-talet. Även kyrkorna i Dörarp, åldern vid undersökningen (Persson 2002a; Kånna och Berga har ett medeltida ursprung Wennstedt Edvinger 2007). (Klackenberg 1986, Krantz & Åhman 1991). Spår från bronsåldern finns i närområdet i form av bland annat gravhögar, stensättningar

15 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Syfte och ambitionsnivå

Syftet med utredningen är att klargöra forn- porten avser att fungera som ett planeringsun- lämningsstatus för de områden som pekats ut i derlag för Trafikverkets fortsatta arbete. Rap- den arkeologiska utredningen steg 1 (Emilsson porten ska fungera som ett beslutsunderlag 2014). Ambitionsnivån ska vara begränsad och för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av i paritet med undersökningens syfte där rap- ärendet.

16 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Genomförande

För att arbeta inom Bergaåsens vattenskydds- område krävs tillstånd av länsstyrelsen i Kro- nobergs län och samordning med Växjö kommun och flera miljöregler skall följas. Dessa regler och tillstånd inhämtades och följdes inom ramen för den aktuella undersökningen. Sammantaget omfattade undersöknings- objekten en yta på strax över 10 hektar som undersöktes genom sökschaktning och rut- grävning. Undersökningen genomfördes i två arbetslag som gick med var sin traktorgräva- re. Samtliga schakt handrensades översiktligt Figur 3. Rutgrävning och sållning inom objekt 14. Foto mot nordöst. med fyllhammare och bitvis mer intensivt med skärslev. Vid rutgrävning och rensning sål- lades även ett urval av jordmassorna (fig. 3). Inom de lokaler/objekt som bedömdes kunna och RH2000. Registrering och dokumenta- uppvisa arkeologiska kontexter från metalltid tion gjordes i inventerings- och fältdokumenta- genomfördes en översiktlig metalldetektering. tionssystem IDA (Instant Field Documentation Samtliga schakt och upptagna ytor fylldes även & Availability) som är utvecklat tillsammans igen inom den befintliga maskintiden. En enkel med Esri Sverige. Systemet bygger på ArcGis kartanalys har även genomförts för att förstå Online, en molntjänst, och innebär att den och tolka undersökningsområdena såväl som mesta dokumentationen sker direkt i fält in i en specifika lämningar inom några av objekten. geodatabas med hjälp av en vanlig surfplatta. Fynd som bedömdes som viktiga för den En fotodokumentation med digitalkamera ge- antikvariska tolkningen togs tillvara och re- nomfördes även på ett urval av de arkeologiska gistrerades. Dessa förvaras i väntan på fynd- kontexterna. fördelning i Museiarkeologi Sydosts lokaler i Specifik metodik och genomförande inom Växjö. Samtliga schakt och arkeologiska kon- varje objekt redovisas i det följande kapitlet, texter mättes in med RTK-GPS, i Sweref99 TM Resultat.

17 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Resultat

Inom 8 av de 17 olika objekten/undersöknings- kom som bedöms vara yngre än år 1850. I de områdena hittades en eller flera arkeologiska resterande undersökningsområdena/objekten lämningar eller fynd (tab. 1). Dessa utgörs till framkom inga arkeologiska lämningar och största delen av boplatser/-boplatslämningar dessa föreslås ej heller att undersökas vidare. I men även röjningsrösen och en stensättning. tabellen nedan finns en sammanställning över Ytterligare flera kulturhistoriska objekt fram- samtliga objekt och undersökningsresultat.

18 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt Socken Lämningstyp Status Förslag på åtgärd 1 Kånna Boplatsläge Utgår - 6 Ljungby Boplats Fast fornlämning Förundersökning 7 Ljungby Boplats Fast fornlämning Förundersökning 9 Ljungby Kokgrop Fast fornlämning Förundersökning i samband med den fossila åkern RAÄ 120:1 11 Berga Boplatsläge/hög Utgår - 12 Berga Boplats Fast fornlämning Förundersökning 12 Berga Röjningsrösen/ Fast fornlämning Förundersökning rösen 12 Berga Stensättning Fast fornlämning Förundersökning i fall den påverkas av exploatering 14 Berga Boplats 1 Fast fornlämning Förundersökning 14 Berga Boplats 2 Fast fornlämning Förundersökning 14 Berga Boplats 3 Fast fornlämning Förundersökning 14 Berga Stenmur Övrig kulturhistorisk Ingen åtgärd föreslås lämning 14 Berga Röjningsröse Övrig kulturhistorisk Ingen åtgärd föreslås lämning 14 Berga Väg Övrig kulturhistorisk Ingen åtgärd föreslås lämning 15 Dörarp Boplats Fast fornlämning Förundersökning 15 Dörarp Nedgrävning Fast fornlämning Ingen åtgärd föreslås 16 Dörarp Boplatsläge Utgår - 17 Dörarp Boplats Fast fornlämning Förundersökning 20 Dörarp Boplatsläge Utgår - 24 Dörarp Fossil åker Övrig kulturhistorisk Ingen åtgärd föreslås lämning 24 Dörarp Boplatsläge Utgår - 29 Dörarp Boplatsläge Utgår - 30 Dörarp Boplatsläge Utgår - 31 Dörarp Boplatsläge Utgår - 34 Dörarp Boplats 1 Fast fornlämning Förundersökning 34 Dörarp Boplats 2 Fast fornlämning Förundersökning Tabell 1. Sammanställning av undersökningsresultatet

19 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 4. Objekt 1.

20 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 1

Topografi och undersökningsområde Metod och genomförande Objekt 1 ligger i Kånna socken inom fastighe- Undersökningen inom objekt 1 genomfördes terna Berghem 3:46 samt Berghem 1:14 (fig. med sökschakt samt rutgrävning för hand, se 4). Undersökningsområdet omfattar en ca bilaga objekt 1. Totalt drogs tio schakt med en 1700 m 2 stor yta och består av en mindre höjd sammanlagd yta av ca 115 m2 där samtliga av i anslutning till en mosse. Marklagren utgörs schakten grävdes ner i intervaller samt rensades av sandig morän med enstaka större sten och översiktligt för hand. Sex 1x1 meter stora rutor vegetationen består av skogsmark som avver- grävdes även inom undersökningsområdet. kades inför undersökningen. Höjdnivån är ca 157 möh. Resultat Objekt 1 bedömdes inför undersökningen som Fornlämningsmiljö och tidigare under- ett gynnsamt boplatsläge utifrån sitt topogra- sökningar fiska läge och sin relation till en mosse. Vid Inga tidigare kända fornlämningar ligger i di- den genomförda utredningen hittades dock ej rekt närhet till det aktuella objektet. Den fos- några arkeologiska lämningar eller fynd. sila åkern RAÄ Kånna 65:1 ligger ca 350 meter åt nordväst och delundersöktes år 2012 i samband med Sydvästlänken, där två röjningsrö- Åtgärdsförslag sen daterades till mellan 250 – 600 e. Kr samt Inga vidare åtgärder föreslås. ett till 670 – 410 f. Kr (Kronberg m fl 2014)

21 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 5. Objekt 6 och 7.

22 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 6

Topografi och undersökningsområde bebyggelse tangerar området Samma resultat Objekt 6 ligger i Ljungby socken inom fastig- blir det vid en jämförelse med den ekonomiska heterna Ljungby 7:10 samt 7:11 (fig. 5 och 6). kartan från 1950 (Kvänslöv J133-5D0g52). Undersökningsområdet omfattar en ca 1 800 m2 stor yta och utgörs av moränbunden mark med sandigare partier. Den norra delen är täm- Metod och genomförande ligen stenbunden och sluttar lätt nedåt åt norr. Undersökningen inom objekt 6 genomfördes Höjdnivån varierar mellan ca 156–157 möh. med sökschakt samt rutgrävning för hand, se Direkt i västra kanten av undersökningsområ- bilaga. Totalt drogs tio schakt med en sam- det löper Sydvästlänken och dess skyddszon. manlagd yta av ca 137 m2. Samtliga av schak- Anledningen till att objektet valdes att utredas ten grävdes ner i omgångar samt rensades för trots Sydvästlänken, beror på att det då inte hand. För att noggrannare klargöra eventuell genomfördes någon undersökning och att ytan fyndförekomst grävdes även tre 1x1 meter mellan E4an och Sydvästlänken här är förhål- stora rutor. En översiktlig metalldetektering landevis bred. genomfördes också.

Fornlämningsmiljö och tidigare under- Resultat sökningar Vid den genomförda undersökningen påträf- Objekt 6 ligger ca 130 meter öster om grav- fades spridda boplatsanläggningar som utgjor- fältet RAÄ Ljungby 4:1 som består av ca 50 des av 4 härdar och 3 nedgrävningar, se bilaga. fornlämningar, främst resta stenar men även Inga föremålsfynd framkom dock. Härdarna stensättningar, domarringar och skeppssätt- hade en gråbrun till gråsvart sotig fyllning med ningar. I samband med skador efter stormen enstaka kolfragment och ett fåtal skörbrända Gudrun genomfördes en efterundersökning stenar, (fig. 7 och 8). Nedgrävningarna hade en av en mindre stensättning år 2007 inom detta något ljusare fyllning och tolkas som möjliga gravfält. Vid undersökningen hittades ca 0,1 stolphål. I den södra delen av undersöknings- liter brända ben från en vuxen människa av området grävdes en ruta (2796) som eventuellt oidentifierbart kön. En datering indikerade tangerade en nedgrävning eller kulturpåverkat vendeltid/tidig vikingatid (Jonsson & Edvinger lager, som var lätt sotig och med spridda kol- 2009). fragment. Vid en enkel kartanalys mot geometrisk avmätning från år 1849 förefaller undersök- ningsområdet ligga som skogsmark och ingen

23 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 6. Objekt 6 inför undersökningen. Foto mot söder.

Figur 7. Härden 2719. Foto mot nordöst.

24 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 8. Härden 2774 samt nedgrävningen/stolphålet 2767. Foto mot sydöst.

Åtgärdsförslag bra läge och uppvisar även enstaka markskador En förundersökning föreslås av den påträffade efter skogsmaskiner. boplatsen. Boplatsen är dock ej avgränsad och Den vetenskapliga potentialen på de funna lämningar kan även finnas utanför det tolka- lämningarna bedöms vara god där en eventu- de boplatsområdet, i det här fallet speciellt åt ell koppling till det närliggande gravfältet är söder. Det går inte heller helt att utesluta att möjlig. arkeologiska kontexter kan finnas bevarade Beslut angående vidare åtgärder och dess på motsatta sidan av E4an då denna yta inte omfattning fattas av länsstyrelsen i Krono- berördes vid den aktuella steg 2-utredningen. bergs län. Området öster om E4an har dock inte ett lika

25 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 9. Den bitvis upp till ca 1,7 meter tjocka vallen med upplagda massor vid Objekt 7. Foto mot söder.

26 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 7

Topografi och undersökningsområde I anslutning till den norra delen av objek- Undersökningsområdet ligger inom fastighe- tet fanns kulturväxter som vittnade om tidi- terna Ljungby 7:127, 12:1 samt 13:29 i Ljung- gare bebyggelse. Detta bekräftades av den by socken och utgörs av tidigare skogsbevuxen ekonomiska kartan från 1950 (Kvänslöv J133- mark som delavverkades/röjdes inför den aktu- 5D0g52) som visar att i den norra delen av un- ella utredningen. Markstratigrafin är komplex dersökningsområdet har en åker legat och att och bitvis ligger upp till ca 1,7 meter tjocka ett torp har legat direkt öster därom. På kartan uppfyllningsmassor inom en stor del av un- över geometrisk avmätning från år 1849 finns dersökningsområdet (fig. 9). Dessa bestod av det dock ingen åker utsatt på den aktuella ytan. ett blandat material med bitvis inslag av stora stenar och mindre block. Sannolikt lades dessa massor upp i samband med byggandet av den Metod och genomförande nuvarande E4an. Under dessa massor fanns Objektet omfattar ca 4400 m2 och 13 schakt dock bevarade arkeologiska kontexter och bit- motsvarande ca 170 m2 grävdes, se bilaga ob- vis även en vad som tolkas som en äldre mark- jekt 7. Samtliga schaktbottnar handrensades. horisont. I några av schakten saknades dock Sökschaktningen komplicerades av de bitvis dessa och det går inte att utesluta att området tjocka jord- och stenmassorna och i ett av tidigare blivit delvis schaktat. schakten nåddes inte bottnen på grund av stora stenblock som inte gick att flytta med gräv- maskinen. En metalldetektering genomfördes Fornlämningsmiljö och tidigare under- även i samband med anläggningarna. sökningar Objekt 7 ligger inom en rik fornlämningsmiljö som kantas av flera gravfält. (fig. 5). Endast ca Resultat 40 meter öster om undersökningsområdet lig- Vid undersökningen konstaterades att det ger gravfältet RAÄ Ljungby 48:1, som består fanns boplatslämningar inom ett ca 205 x 17 av 10 synliga gravhögar. Gravfältet ligger på en meter stort område. Inom denna yta hittades 8 mindre höjd och är ej undersökt, men bör vara anläggningar samt flera oklara kontexter som från yngre järnålder. Flera av högarna uppvi- utgick. Anläggningarna som framkom var sar skador efter att sannolikt ha fungerat som ofta kompakta i fyllningen vilken bör kunna grustag. Ca 350 – 400 meter åt väster ligger härledas till den överliggande jordvallen som flera mindre gravfält med resta stenar och grav- pressat ihop dem, (fig. 10). Flera av de påträf- högar (RAÄ Ljungby 7:1, 6:1 m fl). fade mörkfärgningarna var därför svårtol-

27 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 10. Närmast i bild är 2451 som tolkades som en osäker nedgrävning. Fyllningen bestod av mycket kompakt mörk gråbrun silt, med spår av kol. Foto mot norr.

Figur 11. Kokgropen/härden 2354 i den norra delen av Objekt 7 som med sitt stora inslag av skörbränd/skärvig sten ut- gjorde den tydligaste lämningen. Foto mot sydväst.

28 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

kade. Möjligen kan även delar av området ha som tolkas vara den ursprungliga marknivån. avbanats. Anläggningarna var som tydligast i Inga fynd framkom vid undersökningen. den norra delen där bland annat en välbevarad kokgrop/härd framkom (A2354) (fig. 11). Många spår efter vad som tolkades som sten- Åtgärdsförslag lyft fanns även inom hela området. De tjocka En vidare förundersökning föreslås. Lämning- upplagda massorna som täckte boplatsen gjor- arna bedöms trots de svårbedömda omstän- de det bitvis svårt att tolka såväl stratigrafi som digheterna ha en god vetenskaplig potential lämningarna i och med att de hade blivit kom- genom bland annat deras läge och närhet till pakterade. Inom delar av området föreföll det flera gravfält. även som att en avbaning av den ursprungliga Beslut angående vidare åtgärder och dess marknivån kan ha genomförts, vilket ytterli- omfattning fattas av länsstyrelsen i Krono- gare komplicerade tolkningarna av flera av de bergs län. funna kontexterna. I många av schakten fanns dock en bevarad horisont med matjord från vad

29 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 12. Objekt 9.

30 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 9

Topografi och undersökningsområde teckningarna över Eka återfinns i jordeboken Undersökningsområdet utgörs av öppen och över Sunnerbo härad från år 1538 (Salminen lätt åt söder sluttande mark på en höjdnivå av 1993). Objekt 9 ligger inom utmarken till Eka ca 154 – 152 möh där området ligger som högst by på storskifteskartan från 1798 och på den topografiskt i söder. I den norra delen växte ekonomiska kartan från 1950 är undersök- spridda enstaka björkar och i den centrala de- ningsområdet skogsbeklätt, (fig. 13). (Eka nr len ett tätare parti med ungskog som avverka- 1-2 Storskifte på utmark/utägor 1798; Ljungby des inför den aktuella utredningen. Objektet J133-5D0h52 Ekonomiska kartan 1950) ligger i Ljungby socken och inom fastigheterna Mellan ca 200 – 250 meter åt väst/nordväst Eka 3:6 och Eka 3:18. Marken är bitvis mycket ligger boplatsen RAÄ 60:1 samt Eka bytomt/ kraftigt stenbunden och torvrik jord indikerar gårdstomt RAÄ 106:1. Boplatsen RAÄ 60:1 att området en gång i tiden varit försumpad, hittades vid en utredning 1993 och förun- (fig. 14). dersöktes år 1994 (Salminen 1993; Skoglund 1994). Vid dessa undersökningar hittades flera nedgrävningar/stolphål, varav två daterades till Fornlämningsmiljö och tidigare under- mellersta bronsåldern. Inom by-/gårdstomten sökningar RAÄ 106:1 har förutom boplatsanläggningar Till den södra och mellersta delen av objekt 9 även bland annat en skärva Östersjökeramik ansluter den fossila åkermarken RAÄ Ljungby hittats. Vid en slutundersökning inom RAÄ 120:1 som består av minst 100 röjningsrösen 60:1 år 2006 påträffades ett stolphål och sju inom ett ca 600 x 20-100 meter stort område härdar (Bengtsson & Hulting Lindgren 2006). som delas tvärsöver av en sentida väg. Ca 30 – Ca 500 meter sydväst om objekt 9 låg den fos- 40 meter öster om undersökningsområdet lig- sila åkern RAÄ 119:1 som undersöktes vid en ger även det stora Eka-gravfältet, RAÄ Ljungby förundersökning 2003 och en slutundersök- 22:1 inom ett närmare 4 hektar stort område. ning 2004 och nu ligger som industritomt. Gravfältet ligger på en naturlig höjdsträckning Resultatet från undersökningarna påvisade och blickar ner mot Objekt 9. Gravfältet består en odling/stenröjning som påbörjades under av 78 högar samt en handfull stensättningar, bronsålder (ev senneolitikum) och upphörde inga undersökningar är gjorda inom gravfältet någon gång efter perioden romersk järnålder/ men bör generellt dateras till yngre järnålder. folkvandringstid (Granath 2003, 2004). Strax Eka by som har gett namn åt gravfältet öster om Eka gravfält genomfördes år 2007 en ligger ca 250 – 400 meter nordväst om det utredning. Inga arkeologiska lämningar på- aktuella utredningsområdet. De äldsta ned- träffades dock (Åstrand 2007).

31 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 13. Den äldsta skifteskartan över Eka bys utmarker från år 1798, med gravfälten RAÄ 22:1 samt RAÄ 23:1 utmarke- rade (Salminen 1993). Det inprickade området motsvarar undersökningsområdet som berördes 1993. Det aktuella Objekt 9 ligger direkt väster om utredningsområdet som berördes 1993 och i kanten av vad som benämns som kort och gott som ”Hagen” på skifteskartan.

Metod och genomförande kade och låg i sotig jord med inslag av större Objektet omfattar ca 4200 m2 och totalt 8 kolbitar. schakt drogs längs med utredningsområdet. Den smala bredden av arbetsområdet gjorde att schakten täckte upp större delen av objek- Åtgärdsförslag tet. Schakt motsvarande ca 670 m2 togs upp, se Kokgropens läge i relation till den fossila bilaga Objekt 9. Schaktningen var tidskärvade åkern RAÄ 120:1 som ligger ca 20 meter åt på grund av den bitvis påtagligt stenbundna öster indikerar att fler boplatslämningar kan marken. ligga inom denna. Utifrån detta föreslås att en eventuell kommande förundersökning av den fossila åkern med sökschaktning efter eventu- Resultat ella boplatsanläggningar även inkluderar en I samband med den genomförda utredningen undersökning av den aktuella kokgropen och hittades en större kokgrop (fig. 15). Då an- området närmast den. Vad det gäller den fos- läggningen var svårtolkad i ytan valdes det att sila åkern RAÄ 120:1 är dess läge i relation till undersöka en mindre del av den för att kunna det stora Eka gravfältet intressant, och det går bedöma fornlämningsstatus. Den del av kok- inte att utesluta att det även finns gravar bland gropen som låg inom schaktet var ca 1,8 x 1,5 röjningsrösena. meter och avtecknade sig som en rund mörk- Beslut angående vidare åtgärder och dess färgning. Vid delundersökningen framkom omfattning fattas av länsstyrelsen i Krono- tätt packade stenar som delvis var eldpåver- bergs län.

32 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 14. Den stenbundna marken inom Objekt 9 vid schaktning. Foto mot norr.

Figur 15. Kokgropen 2576. Foto mot norr.

33 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 16. Objekt 10.

34 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 10

Topografi och undersökningsområde till 1x1 meter stora och grävdes till ett djup mel- Objekt 10 utgörs av ett skogsbeklätt flackt lan ca 0,25 - 0,50 meter. Rutorna placerades höjdläge som ligger invid den västra sidan av spridda inom området på lägen som bedömdes E4an på en höjdnivå av ca 150 möh. Marken som gynnsamma och materialet sållades, se bi- består av ett övre lager med brun silt som var laga Objekt 10. kraftigt stenbundet och där under ljusare silt och periodvis torvblandad jord. Den lägre liggande marken runt omkring Objekt 10 var Resultat blöt och bitvis av kärrkaraktär. Objektet lig- Undersökningsområdet bedömdes som ett po- ger i Berga socken och inom fastigheten Össlöv tentiellt boplatsläge utifrån sin topografi och 3:14 (fig. 16). läge, omkring 150 möh. Vid undersökningen kunde det konstateras att höjdläget bestod av uppfyllda massor och att den naturliga nivån Fornlämningsmiljö och tidigare under- utgjordes av vad som sannolikt varit en tidigare sökningar våtmark. Inga fynd eller anläggningar påträf- Inga tidigare kända fornlämningar finns i anslut- fades. ning till undersökningsområdet och de närmast registrerade återfinns ca 1 km från Objekt 10. Åtgärdsförslag Inga vidare åtgärder föreslås inom Objekt 10. Metod och genomförande Inom undersökningsområdet grävdes totalt 7 rutor för hand, rutorna var mellan ca 0,5 x 0,5

35 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 17. Objekt 10. Foto mot söder.

36 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 18. Objekt 11, 12 och 14.

37 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 11

Topografi och undersökningsområde Metod och genomförande Objekt 11 ligger uppe på ett höjdläge, strax Strax innan undersökning påbörjades med- norr om Lagans golfbana och mellan Sydväst- delade Ljungby kommun att det hade funnits länken i väster och E4an i öster. Sydvästlänken en kommunal deponi inom delar av området drogs här något längre från E4an pågrund av för Objekt 11, vilket ändrade förutsättning- den vägbro som ligger strax söder om Objekt arna för undersökningen. De norra delarna 12 vilket gjorde att ytan bedömdes tillräckligt av undersökningsområdet tolkades dock som stor för att vara meningsfull att undersökas. orörda. Schaktet som drogs placerades i en Detta samtidigt som att ingen undersökning norr-sydlig sträckning från den lägre södra de- gjordes här i samband med Sydvästlänken år len där deponin låg, upp över höjdläget i den 2012. I den södra delen av undersöknings- norra. Schaktet var ca 20 x 1,5 meter stort och området fanns inför undersökningen en miss- upp till 0,4 meter djupt och handrensades, se tänkt hög med oklar fornlämningsstatus. I den bilaga objekt 11. norra delen av undersökningsområdet reser sig terrängen uppåt och marken övergår i siltig morän. I den södra delen av objektet bestod Resultat marken av omrörda jordlager. Objektet ligger I det schakt som drogs visade sig ca 5 meter av i Berga socken och inom fastigheterna Berga den södra delen uppvisa omrörda jordmassor 1:15 och Hulan 1:23 (fig. 18). sannolikt kopplat till deponin även om inga so- por hittades vid schaktningen. Den hög som möjligen misstänktes kunna Fornlämningsmiljö och tidigare under- vara en grav, kunde således snabbt avfärdas. sökningar i närområdet Den norra delen av objektet hade inte påverkats I närområdet ligger flera fornlämningar där de av den kommunala depån och bestod av orörd närmaste utgörs av boplatsen RAÄ 184:1 samt siltig morän. Inga arkeologiska lämningar eller den fossila åkern RAÄ Berga 276:1. Den fossila kontexter framkom dock. åkern RAÄ Berga 276:1-2 ligger ca 100 meter åt nordväst. Boplatsen RAÄ 184:1 som ligger ca 120 meter söder om undersökningsområdet Åtgärdsförslag upptäcktes i samband med en steg 1-utredning Inga vidare åtgärder föreslås inom Objekt 11. år 1999 och en efterföljande steg 2-utredning samma år. Inom boplatsen hittades fyra flintor samt en härd (Nylén 1999a,1999b).

38 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 12

Topografi och undersökningsområde gravhögar mellan 7 – 21 m i diameter samt Objekt 12 ligger i anslutning till Vittaryds pall- mellan 0,2–1,4 meter höga. Vid det aktuella fabrik på den östra sidan av väg E4 och om- undersökningstillfället föreföll de dock ligga fattar ca 16 000 m2, i den västra delen delar dolda under ris. löper en grusväg. Topografiskt utgörs området Den fossila åkern RAÄ 276 undersöktes del- av två höjdlägen i den sydvästra delen av objek- vis under år 1989 och 1990. Den ligger ca 30 tet samt en höjdrygg i den östra delen (fig. 18). meter åt väster direkt på den andra sidan av väg Mellan de båda höjdlägen i den sydvästra de- E4. Bland annat undersöktes då 15 röjningsrö- len av objektet, närmast Vittaryds pallfabrik, sen, varav två daterades till yngre bronsålder- finns ett lägre och flackt markområde som del- förromersk järnålder. Även ett fyndmaterial vis förefaller blivit maskinellt utjämnat. Bitvis bestående av keramik, en tvärpil av flinta, en bit finns det här sterilt morängrus direkt under en slagg, slagg/bränd lera samt några bitar kvarts tunn grässvål. hittades (Nilsson 1991). En av de undersökta Höjdläget i den östra delen av objektet har anläggningarna tolkades som en grav (RAÄ en brant kant mot väster och E4an, som delvis 69:1) och beskrivs som en kvadratisk stensätt- tolkas som maskinellt påverkad. Direkt nedan- ning med sten i två lager i vilken det hittades för löper en grusväg där marken även är ner- brända ben. Graven daterades till förromersk schaktad. Längst i norr övergår objekt 12 i en järnålder 450 f. Kr–250 e. Kr (fig. 19), (aa: 17f). kraftig slänt som löper ner i ett lågt liggande Gravfältet Berga 62:1 låg i dagens sträck- markområde med vattensjuk mark. Denna del ning för E4an direkt väster/nordväst om objekt längst i norr tolkades uppvisa låg potential och 12 och undersöktes år 1980 inför vägbygget valdes att inte undersökas. Objekt 12 ligger i (Åhman 1983). Detta bestod av fyra stensätt- Berga socken och inom fastigheterna Hulan ningar, två runda och två kvadratiska som 1:23, 1:36, 1:66, 5:2, 4:1. Höjdnivån varierar låg utspridda på moränkullar inom ett 110 x mellan ca 149 – 161 möh. 60 meter stort område. En mindre ansamling brända ben hittades även utan tillhörande sten- sättning. Två kolprov tog som daterades till ca Fornlämningsmiljö och tidigare under- 195 respektive 235 f. Kr. Det exakta utbred- sökningar i närområdet ningen av gravfältet är dock osäkert och det är Fornlämningsmiljön i närområdet är rik där endast markerat med en punkt i fornminnesre- gravfältet RAÄ Berga 180:1 ligger ca 25 – 30 gistret (FMIS). meter åt sydöst. Det består enligt FMIS av fyra

39 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 19. Stensättningen RAÄ 69:1, av samma karaktär som A1704. Den centralt streckade inringningen markerar läget för de funna brända benen (Nilsson 1991).

Metod och genomförande Totalt genomfördes en schaktning som mot- Uppe på höjden i den östra delen av under- svarade ca 480 m2, där samtliga schakt hand- sökningsområdet handgrävdes och sållades rensades översiktligt. Inom en 65 m2 stor yta totalt sex rutor som var mellan ca 0,5 – 1 me- runt omkring rösena/röjningsrösena A2228, ter stora. Här genomfördes även en noggrann 2236 och 2246, genomfördes en avtorvning till inventering och sondering för att försöka klar- största del för hand. En avtorvning för hand göra att inga ytterligare stensättningar fanns i genomfördes även av en kvadratisk stensätt- de ytor som inte schaktades. Delar av området ning (1704) som hittades i kanten av undersök- metalldetekterades översiktligt. ningsområdet.

40 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 20. Härden A1587. Foto mot nordväst.

Figur 21. F1507. Håleggad och slipad yxa i bergart.

Resultat tades uppfattades även som att det blivit utjäm- I den södra delen av Objekt 12 framkom ett bo- nat och yxan kan blivit förflyttad. I den norra platsområde med totalt fyra anläggningar som delen av boplatsområdet där härden och tre av utgjordes av en härd och tre nedgrävningar (fig. nedgrävningarna framkom fick man inte detta 20; bilaga Objekt 12). Anläggningarna hade intryck. alla en brun till svart sotig fyllning av silt. I den Strax norr om boplatsen fanns tre rösen södra delen av detta boplatsområde framkom uppe på ett höjdkrön (2228, 2236 och 2246) även en håleggad yxa (F1507), ca 13 cm lång som tolkas som röjningsrösen eller möjliga och 175 g tung (fig. 21). Yxan hittades som ett stensättningar som skadats, (fig. 22). De bildar lösfynd vid schaktningen och kan inte kopplas inte några tydliga strukturer med kantkedjor till någon anläggning. Området där yxan hit- och bestod av ett blandat stenmaterial med in-

41 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 22. Anläggningarna 2228, 2236 och 2246. Foto mot norr.

Figur 23. Den kvadratiska stensättningen, 1704. Foto mot öster.

42 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

slag av skärvig sten. Anläggningen 2228 är utanför det aktuella utredningsområdet och oval till rund form och utgörs av 0,55–0,13 bestod av ett homogent stenmaterial mellan ca meter stora stenar, där en del ligger löst uppe 0,20 – 0,12 meter i storlek som låg packat i vad i förnan medan andra ligger fasta i marken. som föreföll vara ett till två lager sten. Sten- A2236 har ett homogent stenmaterial mellan sättningen avtorvades för hand och den södra, ca 0,10 – 0,25 meter i storlek med en rundad västra och delar av den norra och östra kanten kant i öster och en närmast rak kant i väster togs fram. Stensättningens storlek och utform- som möjligen kan indikera en störning. Stenen ning påminner till stor del om stensättningen går upp som en vall i mitten på röset men lig- RAÄ 69:1 som undersöktes år 1990 såväl som ger förhållandevis packad. A2246 bestod av ett de som fanns inom RAÄ 62:1. blandat stenmaterial mellan ca 0,1-0,5 meter i storlek som låg i en närmast vall/strängsliknan- de formation. Den övre delen av stenmaterialet Åtgärdsförslag var löst liggande och bestod av något större Boplatsen som låg i den södra delen av objektet sten än i övriga rösena. Ingen av de tre anlägg- föreslås för vidare förundersökning. Denna är ningarna togs fram i sin helhet och A2236/ dock ej avgränsad och arkeologiska kontexter A2446 fortsatte längre åt norr. kan även finnas utanför det markerade områ- Utifrån närheten till gravfältet Berga 62:1, det. Anläggningarnas relation till den fornläm- dess inprickning på FMIS och hur det beskrivs ningsrika miljön i övrigt bedöms vara av viktig att stensättningarna låg på små höjder, miss- att klargöra. I samband med undersökning- tänks det att de aktuella tre rösena möjligen arna inom den fossila åkern RAÄ 276 hittades kan utgöra rester från en av de gravar som då bland annat keramik i vad som tolkades vara undersöktes. I den skiss/situationsplan över röjningsrösen. Denna bör komma från en när- gravarna som finns i rapporten från 1983 före- liggande boplats. faller en stensättning kallad A3 ligga i ungefär De tre rösena A2228, 2236 och 2246 före- samma område som de aktuella lämningarna. slås även att förundersökas för att klargöra om Stensättningen A3 var ca 7 meter i diameter de utgör röjningsrösen eller skadade stensätt- och 0,3 meter hög (Åhman 1983). Detta går ningar. De kan utgöra rester av stensättning A3 dock inte helt att avgöra utifrån beskrivning- som undersöktes 1980, då det förefaller vara arna och ritningen i rapporten, om det kan röra delar av denna som inte undersökts. sig om denna som vi nu ser rester av. Om de Vad det gäller den kvadratiska stensätt- skulle utgöra rester av stensättningen A3 bör ningen, A1704, som ligger ca 1,5 meter utan- de således vara delar av denna som inte under- för undersökningsområdet, föreslås det att det söktes. Ingen redogörelse för exakt undersök- upprättas en skyddszon och att denna tydligt ningsmetodik eller för hur stor del av stensätt- hägnas in så att den inte skadas vid en exploa- ningen som undersöktes finns i rapporten från tering. Om den riskerar att påverkas bör den 1983. undersökas. I samband med schaktningen upptäcktes Beslut angående vidare åtgärder och dess även en flack närmast kvadratisk stensättning omfattning fattas av länsstyrelsen i Krono- (1704), ca 3x2,8 meter stor, som var helt dold bergs län. under förnan (fig. 23). Denna låg ca 1,5 meter

43 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 14

Topografi och undersökningsområde ligger ca 100 meter öster om objekt 14 och är ca Objekt 14 består av ett närmare 18 000 m2 12 x 7 meter samt 0,5 meter högt. Det består av stort område som ligger i Berga socken och ett homogent stenmaterial mellan 0,10–0,25 inom fastigheterna Domaryd 8:1 och Berga meter i storlek med ett inslag av enstaka skärvi- 1:2. Undersökningsområdet ligger längs med ga stenar. Centralt över röset finns omfattande Bergaåsens växlande topografi. Området körskador efter motorcross. längst i söder ligger i direkt anslutning till ett Ytan direkt norr om Objekt 14 utgörs av en grustag som delvis förefaller ha påverkat delar åkeryta som ligger invid ån Lagan. Vid fält- av utredningsytan, här finns även svackor som besöket vid steg 1 utredningen år 2014 var en närmast påminner och dödishålor och låga åker uppgrävd kopplat till Sydväst-länken. Det plana ytor. Strax norr om boplatsområde 2 (fig. är dock oklart om någon undersökning gjordes 18; bilaga Objekt 14), stiger området uppåt upp där. På den andra sidan av Lagan i Sydväst- på ett förhållandevis plant höjdläge som löper länkens sträckning hittades den senmesolitiska i ca 250 meter innan den sluttar ner mot en boplatsen RAÄ Berga 342. åkeryta precis innan Lagan. Inom den norra delen av undersökningsområdet växer förhål- landevis gles blandskog, som längre i söder Metod och genomförande övergår i mer tätväxande björk. Längst i söder Undersökningen genomfördes med sökschakt- växte även ungtall som avverkades inför den ning med maskin samt handgrävning och såll- aktuella undersökningen. Höjdnivån varierar ning av rutor. I den norra delen av Objekt 14 mellan ca 144 – 156 möh, där läget för boplats- var dock den schaktning som genomfördes nå- område 2 utgör den lägsta nivån och den plana got ytlig i förhållande till matjordsstratigrafin, höjden i norr den högsta nivån. vilket visade sig när ett fyndmaterial framkom i en ruta någon decimeter djupare än vad som schaktades. Det bedömdes att det var bättre Fornlämningsmiljö och tidigare under- att undvika att skada lämningarna vid schakt- sökningar i närområdet ningen och därför fördjupades inte schakten i Trots att vi i dag tolkar platsen som ett gynn- den norra delen. samt höjdläge i anslutning till Lagan fanns inför undersökningen inga registrerade forn- lämningar där. Vid fältbesök på platsen vid Resultat utredningen som genomfördes år 2014 hittades Inom undersökningsområdet framkom tre bo- dock ett ensamliggande gravröse (A3881) som platsområden (benämnda 1-3) som bedöms nu mättes in och registrerades till FMIS. Röset som fasta fornlämningar samt ett röjningsröse,

44 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 24. Boplatsområde 1 som ligger nere i en sänka. Foto mot norr.

stenmur och en färdväg som bedöms vara yng- Boplatsområde 3: Strax norr om färdvägen re än år 1850. framkom i en handgrävd ruta totalt tre avslag Boplatsområde 1: I den södra delen av om- i flinta och ett bränt ben (1792). Två av avsla- rådet framkom vid schaktning (S1837) nere i gen var även tydligt eldpåverkade. Ytterligare en svacka/dödishåla en stenpackning med ett en ruta grävdes några meter öster om denna, underliggande kulturlager som innehöll ett men inga fynd framkom. Den schaktning som flintavslag (1841). Avslaget och kulturlagret genomfördes i direkt anslutning till denna vi- låg ca 0,27 meter under markytan. Boplatsen sade sig dock vara stratigrafiskt för grund i re- avgränsas grovt till denna dödishåla, ca 30 x lation till var fynden hittades, vilket innebär 18 meter stor, men det går inte utesluta att spår att boplatsens avgränsning, speciellt åt söder, kan finnas utanför denna (fig. 24). Dock var de- är osäker (fig. 27). Norr om det föreslagna bo- lar av de omgivande ytorna skadade, sannolikt platsområdet grävdes flera rutor som sållades relaterat till grustaget. och visade sig vara fyndtomma. Boplatsområde 2: I den mellersta delen Röjningsröse: Uppe på det stora flacka höjd- av undersökningsområdet framkom det vid partiet påträffades vid schaktning botten på ett schaktning ett mikrospån (1895). Det upp- röjningsröse (1948) samt direkt i anslutning till täcktes inom en lågt liggande förhållandevis detta ett upplagt röjningsröse som liknade en flack yta, där topografin kraftigt reser sig såväl vall (1966). Dessa båda tolkas som att de tidi- i norr som i söder (fig. 25 och 26). I den södra gare utgjort ett och samma röjningsröse, men delen fanns även en kortare stenmur (1975). att det lagts ihop och delvis tagits bort. Tvärsö- Vid läget för det funna mikrospånet grävdes ver röjningsrösebottnen (1948) ligger även en ytterligare rutor för att säkerställa boplatsens motorcrossbana. De historiska kartorna vi- potential. I botten på en av rutorna framkom sar att området under perioden för skrifterna då vad som tolkas som en osäker nedgrävning inte brukades som åker (07-BER-166), På den (3890). De övriga rutorna var tomma. ekonomiska kartan från 1950 (Berga J133-

45 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 25. Boplatsområde 2 som framkom på en förhållandevis plan yta mellan två höjdlägen. Foto mot söder.

5D2h52) ligger en åkeryta samt en mindre väg uppe på det plana höjdläget i norra halvan av objektet. Färdväg: I den centralt norra delen av objekt 14 uppe på det flacka höjdpartiet fanns vad som tolkas som en färdväg. Denna kunde följas i två schakt som visar att den hade en öst-västlig riktning och att den svängde av nå- got åt söder. Den bestod av en delvis bevarad stenläggning med 0,10–0,15 meter stora stenar och var minst ca 1,4 meter bred. Vägen sammanfaller med en led som är utmarkerad på 1950-talsekonomen men inte på skifteskartorna Vägen har gått fram till den åkeryta som ligger i anslutning. Inga vägsträckningar finns på skifteskartorna som sammanfaller med denna. Utifrån detta bedöms det som att färdvägen är yngre än år 1850. Figur 26. Mikrospån (1895). Åtgärdsförslag De tre boplatsområdena föreslås att förunder- sökas. De fynd som framkom bedöms vara adekvata för att platserna ska ha en god vetenskaplig potential. Stenåldersboplatser i lä-

46 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 27. Boplatsområde 3 som ligger uppe på en plan höjd. Foto mot söder.

net, speciellt från mesolitikum, uppvisar ofta topografiskt gynnsamt ytterligare ca 40-50 ett begränsat fyndmaterial som inte går att meter söder om den aktuella begräsningen. jämföra med kustlandskapens boplatser med Det påträffade röjningsröset föreslås ej att deras ofta omfattande flintmaterial. Kunskaps- undersökas då detta bedöms vara en övrig kul- potentialen är ändå stor vilket inte minst visas turhistorisk lämning som är yngre än år 1850. av RAÄ 71 i Markaryd som vid utredningen Den stensatta vägen följer en utsatt mindre väg- uppvisade två flintavslag, men vid de efterföl- sträckning som enbart finns med senare kartor. jande undersökningarna visade sig dölja bland Utifrån detta föreslås denna ej preliminärt om- annat två hyddor och resultera i en avhandling fattas av vidare undersökningar. Vägens läge (Persson 2012). gör dock att den hamnar inom ett område som Den markerade utbredningen av boplat- bör förundersökas extensivt kopplat till bo- serna, speciellt boplatsområde 3, avgränsar ej platsområde 3. fornlämningarna och ett förundersöknings- Beslut angående vidare åtgärder och dess område bör omfatta en större yta. Vad det gäl- omfattning fattas av länsstyrelsen i Krono- ler specifikt boplatsområde 3 bedöms området bergs län.

47 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 28. Objekt 15, 16 och 17.

48 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 15

Topografi och undersökningsområde Fornlämningsmiljö och tidigare under- Objekt 15 omfattar ett ca 7400 m2 stort un- sökningar i närområdet dersökningsområde med ytor direkt norr om Den västra delen av objekt 15 tangeras av ån Lagan och på båda sidor av E4an. På den gränsvallen/hägnaden RAÄ Berga 78. Denna östra sidan finns sedan tidigare en exploatering är totalt ca 150 meter lång med en ca 80 meter med en rastplats. Området består i övrigt av en lång del som ligger i en öst-västlig riktning och svagt kuperad del av Bergaåsen på en höjdnivå en ca 70 meter låg del som ligger i en nord- av ca 155 – 157 möh (fig. 28). sydlig riktning. Inom undersökningsområdet På den västra sidan av objekt 15 finns till ligger ca 7 meter av vallen, (fig. 29). Vallen skillnad från den östra, ett plant markområ- sammanfaller inte med de gränser som finns de närmast ån Lagan. Det ligger på en höjd- medtagna på skifteskartorna men stämmer nivå av ca 144,5–146 möh och är lätt bevuxet relativt väl med en ägogräns på 1950-talseko- i kanterna av unga lövträd. Efter hand reser nomen. I den norra kanten av gränsvallen lö- sig topografin upp på en skogsbevuxen sandås per ett dike. med plana höjdplatåer på en nivå av ca 157 Ca 150 meter sydöst om objekt 15 framkom möh. I anslutning till den södra delen finns vid undersökningarna för Sydvästlänken en en ladugård och på 1950-talsekonomen ligger boplats inom ett 20 x 20 meter stort område en åker och trädgårdsland närmast ån. Åkern ca 5 meter från Lagan. Boplatsen innehöll sex fortsätter även på den östra sidan av E4an som härdar och en nedgrävning. Tre härdar date- i dag exploaterats och schaktats/fyllts ut i sam- rades till 5210–4840 f. Kr. och en fjärde till band med byggandet av vägen/rastplatsen. På 740–390 f. Kr. Ett fyndmaterial bestående 1950-talsekonomen finns även en mindre väg av 1 mikrospån samt 5 avslag hittades också som har löpt i kanten på denna åker och fort- (Kronberg 2015). Vid dessa undersökningar satt en bit in på den västra sidan om E4an. påträffades även boplatsen RAÄ Berga 341 ca På storskifteskartan från år 1814 består om- 250 meter öster om Objekt 15. Där hittades rådena närmast Lagan såväl öster som väster ett flertal anläggningar, bland annat härdar av E4an av ängsmark, medan höjdlägena uppe från äldre järnålder samt en mellanneolitisk på åsarna inte är uppodlade. På Lagaskiftes- offergrop med en bränd tunnackig yxa samt kartan från år 1848 börjar mindre åker/ängs- keramik. Även tre eventuella hyddbottnar från ytor framträda även uppe på dessa, vilka på samma period framkom (Kronberg 2015). 1950-talsekonomen sedan är övergiva och bevuxna med skog (Berga J133-5D2h52).

49 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 29. Gränsvallen RAÄ Berga 78 och den del som tangerade det aktuella undersökningsområdet. Foto mot öster.

50 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 30. Området närmast ån Lagan. Sandra Lundholm mäter in. Foto mot sydöst.

Metod och genomförande Åtgärdsförslag Undersökningen av Objekt 15 genomfördes Boplatsen föreslås för vidare förundersök- genom sökschaktning och handgrävning av ning. Det relativt omfattande fyndmaterialet rutor, se bilaga Objekt 15. Rutorna placerades som framkom i samband med de begränsade dels i upptagna schakt i den södra delen, samt ytorna som undersöktes, indikerar en för länet i slänten upp till höjdläget där grävmaskinen ovanligt fyndtät boplats. Den påträffade bo- inte kom åt. platsen förefaller förhållandes lik RAÄ 334, då de båda ligger på plana ytor direkt invid Lagan och möjligen kan vara samtida och ingå i en Resultat större boplats. Den yta som finns inom exploa- I den södra delen av objektet närmast ån La- teringsområdet närmast Lagan på den östra si- gan framkom en boplats (fig. 30). Denna låg dan av E4an är dock helt förändrad av brofun- nedanför höjdryggen på en relativt plan yta. damentet och rastplatsen. Denna yta har dock På boplatsen framkom totalt 8 fynd som ut- sannolikt utgjort ett liknande läge som på den gjordes av sex avslag, ett spånfragment samt västra sidan, vilken indikeras av den åkeryta ett kärnfragment från en mikrospånskärna. som enligt 50-talsekonomen legat där. Kärnfragmenten indikerar en mesolitisk da- Den ensamliggande nedgrävningen/härden tering på boplatsen. Sex av fynden framkom (3409) på den östra sidan av E4an föreslås inte vid handgrävning av en ruta som tangerade ett att undersökas vidare då kunskapspotentialen kulturlager med enstaka kolfragment. Fynd- bedöms som begränsad. Ytorna som finns di- tätheten är hög jämfört med andra kända me- rekt väster om nedgrävningen/härden ligger solitiska lokaler i länet. inom rastplatsen och utifrån förfrågningsun- På den östra sidan av E4an framkom en derlagets riktlinjer undersöktes inte denna yta mindre ensam nedgrävning/härd (3409), trots då den låg innanför viltstängslen. förhållandevis tät schaktning i anslutning till Beslut angående vidare åtgärder och dess denna hittades dock inga ytterligare kontex- omfattning fattas av länsstyrelsen i Krono- ter. bergs län.

51 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 16

Topografi och undersökningsområde Metod och genomförande Objekt 16 ligger strax norr om objekt 15 uppe Undersökningen inom Objekt 16 genomfördes på ett plant höjdläge och omfattar ett 4900 med sökschaktning av en yta motsvarande ca m2 stort område (fig. 28). Mellan Objekt 15 117 m 2 fördelat på 10 schakt. I samband med och 16 finns en djup svacka. Inför den aktuella schaktrensningen sållades även stickprov för undersökningen växte där bitvis tätt med skog att kontrollera att inga fynd förbisågs. med en inhägnad tallplantering, som avverkades. Marken är närmast stenfri och består av fin sand. En mindre sandtäkt finns i den västra Resultat kanten. Undersökningsområdet ligger inom Objekt 16 bedömdes inför den aktuella steg fastigheten Hallsjö 3:7 samt Skyttens 1:9 i 2 utredningen som ett bra boplatsläge. Inga Dörarps socken. anläggningar eller fynd påträffades dock. Ett dike som tolkades som sentida syntes i två av schakten. Fornlämningsmiljö och tidigare under- sökningar i närområdet Inga tidigare undersökningar eller fornläm- Åtgärdsförslag ningar finns i direkt anslutning till Objekt 16. Inga vidare åtgärder föreslås. De närmaste utgörs av Dörarp RAÄ 2:1 som ligger ca 200 meter sydöst om undersöknings- området, den ovan beskrivna hägnadsvallen RAÄ 79:1 samt boplatsen Berga RAÄ 341 som ligger 130 respektive 320 meter från objektet.

52 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 17

Topografi och undersökningsområde m2 med ett djup av främst mellan 0,30 - 0,40 Objekt 17 ligger i Dörarps socken och inom meter (fig. 31), och bilaga Objekt 17. Några fastigheterna Hallsjö 3:7, 3:13 samt 3:20. Un- av de lager och anläggningar som påträffades dersökningsområdet består av en öppen och undersöktes delvis för att kunna avgöra ifall svagt kuperad åkeryta längs den västra sidan det rörde sig om arkeologiska objekt eller ej. av väg E4 samt en förhållandevis plan och del- I samband med schaktningen grävdes även vis trädbevuxen yta öster om vägen. På den några djupare schakt för att klargöra markför- östra sidan angränsar även undersöknings- hållande såväl som eventuella urlakade eller området till flera hustomter där en bullervall översandade kontexter. ligger närmast vägen. Totalt omfattar under- sökningsområdet ca 7500 m2 (fig. 28). Marken består av matjord och underliggande fin sand. Resultat Inom åkerytan väster om E4an påträffades ett område med spridda boplatsanläggningar. Fornlämningsmiljö och tidigare under- Dessa utgjordes av fem nedgrävningar, varav sökningar i närområdet en eventuell härd och ett förmodat kulturlager I det direkta närområdet till Objekt 17 finns (fig. 32). Dessa låg i huvudsak i anslutning till inga fornlämningar registrerade eller under- det topografiskt högsta läget uppe på åkern. sökningar genomförda. Den närmaste kända Inga föremålsfynd framkom. Flera kontexter fornlämningen är den 12 m i diameter och 1,5 som hittades vid schaktningen kom även att meter höga gravhögen RAÄ Dörarp 4:1 (”Spö- utgå när de undersöktes översiktligt. Inom den kekullen”) som ligger ca 400 meter norr om det del av Objekt 17 som låg öster om väg E4 på- aktuella området. Strax norr om denna genom- träffades enstaka spår som tolkades som sen- fördes år 2001 en utredning i samband med tida och i övrigt framkom inga arkeologiska byggandet av en pumpstation. Vid utredningen lämningar. hittades en härd och två nedgrävningar, vilka inte bedömdes vara tillräckligt för att motivera att området fick fornlämningsstatus (Guinard Åtgärdsförslag & Persson 2001). En vidare förundersökning föreslås av den på- träffade boplatsen som ännu inte är avgränsad. De funna lämningarna indikerar dock att den i Metod och genomförande huvudsak är belägen i den centrala delen av det Undersökningen inom Objekt 17 genomför- markerade boplatsområdet. des med sökschaktning samt handgrävning av Beslut angående vidare åtgärder och dess om- rutor. Totalt drogs 25 schakt motsvarade 470 fattning fattas av länsstyrelsen i Kronobergs län.

53 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 31. Den norra halvan om Objekt 17. Foto mot söder.

Figur 32. Nedgrävningen/härden (3293) upptäcktes i botten av en handgrävd ruta som placerades i det ca 1,4 x 0,7 meter stora kulturlagret. Fyllningen utgjordes av svartbrun lätt sotig sand med enstaka kolfragment och sten. Foto mot söder.

54 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 33. Objekt 20.

55 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 20

Topografi och undersökningsområde anläggningar och minst fyra hus kunde iden- Undersökningsområdet är ca 6800 m2 stort tifieras. Bebyggelselämningarna kunde date- och ligger på den västra sidan av väg E4 (fig. ras från vendeltid–tidig medeltid och in i nyare 33). Det omfattar en plan liggande yta i söder, tid. Ett för länet rikt fyndmaterial framkom ca 149 möh, som mot norr reste sig upp på ett även med bland annat delar av ett vikingatida höjdläge, ca 160 möh. I den södra delen av spänne, östersjökeramik m.m. På platsen ver- Objekt 20 växte ung tall som avverkades inför kar även metallhantverk varit viktigt, speciellt utredningen och i den norra delen växer gles under vendeltid och fram till tidig medeltid blandskog. Marklagren består av sand till lätt (Billström 2015). grusig morän. I anslutning till den södra delen av undersökningsområdet ligger en byggnad kopplad till vattentäkten och en grusväg. Delar Metod och genomförande av det södra undersökningsområdet upplevdes Inom Objekt 20 drogs totalt 25 schakt motsva- som avschaktat, möjligen kopplat till vatten- rande ca 475 m2, se bilaga Objekt 20. De flesta täktsverksamheten. Objektet ligger i Dörarps schakt grävdes till ett djup av ca 0,25–0,40 socken och inom fastigheten Skyttens 1:9. meter och samtliga handrensades. För att klar- göra förhållandena på marklagren såväl som eventuella urlakade anläggningar grävdes även Fornlämningsmiljö och tidigare under- några enstaka djupare schakt. En metalldetek- sökningar i närområdet tering genomfördes i ett urval av schakten efter Objekt 20 ligger som närmast ca 60 meter väs- att förnan tagits bort. ter om det stora Hallsjö gravfält (RAÄ Dörarp 9:1) som ligger på den andra sidan av väg E4. Strax norr om gravfältet finns även Hallsjö kyr- Resultat koruin och en gravhög (RAÄ Dörarp 174:1). Trots det ursprungligen uppfattade gynnsam- Fornlämningsmiljön vid Hallsjö är i övrigt rik ma läget i förhållande till det närliggande grav- och bland annat flera andra flera gravfält finns fältet och övriga fornlämningar hittades inga i närområdet. arkeologiska spår inom Objekt 20. Höjdpar- I samband med Sydvästlänken genomfördes tiet i den norra delen av undersökningsområdet undersökningar av boplatsen RAÄ Dörarp har sannolikt varit del av samma plana höjd- 133:1 strax öster om Dörarp 9:1 och ca 200– läge där både gravfältet RAÄ Dörarp 9:1 och 300 meter öster om objekt 20. Vid en arkeo- Hallsjö kyrkoruin ligger, men som har delats logisk förundersökning och en särskild under- upp genom byggandet av E4an. sökning 2012 framkom totalt ett stort antal

56 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 34. Sökschakt inom den södra delen av Objekt 20. Foto mot söder.

Åtgärdsförslag Inga vidare åtgärder föreslås inom Objekt 20. Den östra sidan av E4an bedöms dock som fortsatt intressant med hög potential.

57 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 35. Objekt 24

58 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 24

Topografi och undersökningsområde Metod och genomförande Objekt 24 ligger i Dörarps socken och inom Undersökningen genomfördes med sökschakt- fastigheten Flattinge 2:13 (fig. 35). Den norra ning och rutgrävning. Totalt omfattade schakt- delen av undersökningsområdet ligger inom en ningen och rutgrävningen en yta motsvarande idag brukad åkeryta med en höjdnivå på ca 150 ca 218 m2. I den norra delen och ute på den – 151 möh. Området reser sig i den södra delen öppna åkerytan drogs endast sökschakt medan upp till ca 153 möh. Den södra delen är något den södra delen, som var bevuxen med skog, mer kuperad men flera plana ytor finns även främst rutgrävdes. En översiktlig metallde- här. Denna del är även bevuxen av skog och sly. tektering genomfördes även i samband med I den västra kanten av objektet löper en mindre schaktningen och en enkel kartanalys har ut- brukningsväg och i den centrala delen finns ett förts. dike och ett våtmarksområde. Resultat Fornlämningsmiljö och tidigare under- Vid den schaktning och rutgrävning som ge- sökningar i närområdet nomfördes inom objektet framkom inga arke- Undersökningsområdet ligger strax öster om ologiska kontexter. Flera stenlyft avtecknades de båda fossila åkermarksområdena RAÄ sig dock i delar av schakten. Inom området hade Dörarå 118:1 och 121:1 samt ca 45 meter väs- det redan vid steg 1-utredningen 2014 konsta- ter om offerplatsen RAÄ 148:1. Den fossila terats att det fanns en yngre fossil åker i den åkern RAÄ 121:1 delundersöktes i samband södra halvan av objektet. Det var dock osäkert med Sydvästlänken, där fyra röjningsrösen be- om denna var yngre eller äldre än år 1850, vil- rördes. De dateringar som genomfördes visade ket är gränsen för vad som kan bedömas som 250–430 e. Kr samt 330–540 e. Kr. en fast fornlämning. Totalt påträffades fem röj- Inom den registrerade offerplatsen, RAÄ ningsrösen samt två mindre stenmurar (fig. 36 Dörarp 148:1, har det tidigare hittats två med- och 37; bilaga Objekt 24). Lämningarna hade eltida järnyxor, stenyxor, flintspets samt en en yngre karaktär där röjningsrösena var av benknotsformad slipsten (som bör vara mellan- så kallad ”torp-karaktär” med ofta ett kraftigt neolitisk). Fyndens datering är inte homogen stenmaterial. och det är oklart hur fyndomständigheterna För att försöka klargöra åldern på den fossila har varit. Området är idag blött och bevuxet åkern genomfördes en kartanalys. Den äldsta med skog och sly. kartan som berör området är en karta över laga

59 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 36. Röjningsröse. Foto mot söder.

delning över Flattinge från år 1735 (Dörarps stenmurar som finns i området verkar dock socken, Flattinge 1–7). På denna karta ligger inte tydligt relatera till några markgränser el- den södra delen av området, där större delen ler skifte i marktyper. På den ekonomiska kar- av den aktuella fossila åkern är utmärkt som tan från år 1950 ligger en stor del av området ”Sancke uthmarken”. Området övergår sedan som åkermark där de påträffade stenmurarna i mossmark–”måssmark med gran och någon stämmer relativt väl mot åkergränsen (Dörarp ekeskog bevuxen”. I söder ligger Ugglemos- J133-5D3i52). Enligt uppgift från en markä- sen som var väsentligt mycket större än idag. gare låg den aktuella marken öppen tills in på Vid tiden för skifteskartorna är det tydligt att 1980-talet, innan den delvis planterades eller området börjat dikas ut och markområdet som slyade igen. tidigare legat som mossar används nu i huvud- Utifrån det historiska kartmaterialet före- sak som betesmark, ängsmark och vallar. På faller det som att odlingslämningarna går att storskifteskartan från år 1800 ligger det aktu- härleda till tiden efter storskiftet 1800. Sanno- ella området på utmarken till Flattinge by men likt börjar delar av de odlingslämningar som förefaller vara inhägnat och ligger strax intill går att se vara relaterade till de uppodlingar av inägomarken (07-DÖR-14). Ingen närmare be- mark som kommer till stånd under tiden vid skrivning finns dock i materialet på det aktu- lagaskifte och i huvudsak senare. ella området, de intilliggande ytorna som finns beskrivna anges dock som hagar och betesmark. På Lagaskifteskartan från år 1861 har Åtgärdsförslag marken utökats ännu mer, där förfaller större Den fossila åkern föreslås ej att undersökas vi- delen av det aktuella området ligga som ”god dare. Det går inte utesluta att delar av odlings- vall”. En mindre yta av objektet allra längst lämningarna kan ha tillkommit mellan stor- i söder betecknas som uppodlad. De aktuella skiftet år 1800 och lagaskifte 1861, men det

60 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 37. Röjningsröse som är lagt i kanten och ovanpå ett större stenblock. Foto mot sydväst.

förefaller som att huvuddelen tillkommit efter det inte detta då formelementen såsom stenmu- lagaskifte. Enligt föreskrifterna skall en fossil rarna bör vara från tiden efter lagaskifte. åker, för att betecknas som fast fornlämning, Beslut angående eventuella vidare åtgärder även uppvisa flera formelement förutom att och dess omfattning fattas av länsstyrelsen i vara uppkommen innan år 1850. I detta fall gör Kronobergs län.

61 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 38. Objekt 29, 30 och 31.

62 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 29

Topografi och undersökningsområde Metod och genomförande Objekt 29 ligger direkt söder om den tidigare Undersökningen genomfördes med sökschakt- sjön Ugglemossen och omfattar ett ca 3500 m2 ning samt rutgrävning för hand. Vid rutgräv- stort undersökningsområde (fig. 38). Inom ob- ningen sållades även jordmassorna. Schakt jektet som ligger i Dörarps socken och inom motsvarande ca 750 m2 drogs inom det 3500 fastigheten Dörarp 5:127 växer välgallrad m2 stora området. Totalt grävdes 15 rutor med granskog. Området som ligger närmast mossen en storlek på främst 0,30 x 0,30 eller 0,40 x är något blött och sankt. I den västra kanten av 0,40 m, se bilaga Objekt 29. objektet upptog ett vägdike och viltstängsel en stor del av undersökningsområdet. Höjdnivån varierar mellan ca 158 möh i söder till ca 156 Resultat möh närmast mossen. Objekt 29 tolkades som ett gynnsamt boplats- läge utifrån sin närhet främst till Ugglemossen, men även närheten till den fossila åkern RAÄ Fornlämningsmiljö och tidigare under- 106:1. Inga fynd eller anläggningar påträffades sökningar i närområdet dock. Området ligger mellan två fossila åkermarks- områden, RAÄ 106:1 samt RAÄ 123:1. Den fossila åkern RAÄ Dörarp 106:1 som totalt Åtgärdsförslag omfattar närmare 42 hektar och omkring 2000 Inga vidare åtgärder föreslås. röjningsrösen, delundersöktes i samband med dragningen av Sydvästlänken. Totalt berördes 26 röjningsrösen varav 6 daterades till mellan 50–1660 e.Kr.

63 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 30

Topografi och undersökningsområde Vid rutgrävningen sållades även jordmassorna. Objekt 30 ligger i den västra kanten av Ugg- Totalt drogs 12 schakt motsvarande ca 185 m2 lemossen och omfattar ett ca 11 600 m2 stort inom undersökningsområdet. Att så få schakt område som ligger i Dörarps socken och inom drogs beror på att undersökningsområdet till fastigheten Dörarp 5:127 (fig. 38). Inom delar största del bestod av torvlager som innebar av objektet växte tät skog som avverkades inför mycket begränsade möjligheter att finna ar- undersökningen. Marken var förhållandevis keologiska kontexter. Totalt grävdes 9 rutor plan med ett högre liggande parti i den västra med en storlek på 0,25 x 0,25 meter i den norra kanten av området, som inför undersökningen delen av området där marken övergick i fastare tolkades som en möjlig strandzon. Längst i morän. norr består marken av fast sandig morän medan resten av området visade sig bestå enbart av torv som gick att följa ner till ett djup av Resultat minst 2–3 meter. Höjdnivån varierar mellan ca Området tolkades vid steg 1-utredningen som 153,5–155 möh. framför allt ett bra boplatsläge utifrån läget vid Ugglemossens kantzon. Större delen av under- sökningsområdet kom dock att uppvisa flera Fornlämningsmiljö och tidigare under- meter tjocka torvlager vilket innebar att det sökningar i närområdet aktuella läget låg längre ut i mossen än vad som Området ligger strax öster om det fossila åker- tolkades inför undersökningen, och inte hade marksområdet, RAÄ Dörarp 106:1. Den fos- utgjort en förhistorisk strandzon. Det bästa sila åkern som totalt omfattar närmare 42 hek- läget för en strandzon bör således ha varit på tar och ca 2000 röjningsrösen delundersöktes den västra sidan av E4an och vid läget för den i samband med dragningen av Sydvästlänken tidigare dragna Sydvästlänken. En övergång och daterades till mellan 50–1660 e.Kr. Inom mellan mossen och mer fastare mark tangera- den fossila åkern fanns även röset RAÄ Dörarp des i den norra delen av området där även ru- 113:1 som då omtolkades till röjningsröse. tor hand-grävdes, men inga anläggningar eller fynd påträffades. Metod och genomförande Undersökningen genomfördes med sökschakt- Åtgärdsförslag ning samt rutgrävning för hand, se bilaga 30. Inga vidare åtgärder föreslås.

64 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 31

Topografi och undersökningsområde som besår av ca 80 röjningsrösen samt strax Objekt 31 omfattar totalt ca 3800 m2 och ligger söder om denna ytterligare två bebyggelseen- i Dörarps socken och inom fastigheten Dörarp heter från historisk tid. 5:30 (fig. 38). Undersökningsområdet består av två öppna och plana åkerytor som idag an- vänds som betesmark. Åkerytorna delas av en Metod och genomförande grusväg och en vägbro över E4an. Vid under- Inom objektet genomfördes en sökschaktning sökningen växte enstaka björkar och ett dike och totalt 6 schakt med en yta av ca 120 m2 löper i en nordsydlig riktning genom objektet. drogs, se bilaga Objekt 31. Marken består av sandig morän med inslag av torv och stora block. Höjdnivån varierar mellan ca 150,5 möh till 149,5 möh där området Resultat var som lägst i norr. Objektet tolkades inför undersökningen som ett möjligt boplatsläge. Inga fynd eller anlägg- ningar påträffades dock. På den ekonomiska Fornlämningsmiljö och tidigare under- kartan från 1950 (Toftaholm J133-5D4i52) sökningar i närområdet fanns röjningsrösen utsatta på de närliggande I det direkta närområdet är inga tidigare un- åkerytorna, men idag finns inga spår av dem. dersökningar genomförda förutom inom den Inga övriga odlingslämningar eller formele- tidigare beskrivna RAÄ Dörarp 106:1. Den ment fanns heller inom det aktuella området. närmast liggande fornlämningen utgörs av be- byggelseenheten RAÄ Dörarp 171:1 (Bäcka- torp) som ligger ca 150 meter åt öster och som Åtgärdsförslag är känd sedan år 1684. Ca 250 meter åt väster Inga vidare åtgärder föreslås. finns även den fossila åkern RAÄ Dörarp 102:1

65 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 39. Objekt 34.

66 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Objekt 34

Topografi och undersökningsområde ter påträffades, dock framkom ett fundament Objekt 34 ligger i Dörarps socken och inom till en tidigare bro (Kronberg m fl 2014). Vid fastigheten Dörarp 5:127. Det utgörs av ett ca den nu genomförda undersökningen kunde det 7300 m2 stort undersökningsområde som lig- konstateras att de påträffade arkeologiska kon- ger på varsin sida av Toftaån (fig. 39 och 40). texterna låg en bit ifrån Tofta å och möjligen Inför undersökningen växte här bitvis tätt med kan dessa även ha fortsatt väster om E4an. blandskog, speciellt söder om Toftaån, som av- Den närmast liggande kända fornlämning- verkades. Marken består i övrigt av sand/silt en utgörs av en fiskeanläggning (Dörarp RAÄ som bitvis är kraftigt stenbunden med större 166:1) och ligger ca 270 meter öster om ob- sten som skapar täta mattor. Höjdnivån va- jekt 34. Ytterligare några hundra meter österut rierar mellan ca 146–147 möh och området finns en fyndplats (RAÄ Dörarp 10:1) där en uppvisar en lätt varierande topografi. Områ- holkyxa i brons, ett bronsspänne och flera flin- dena närmast ån är påverkade av sannolikt en tor hittats. muddring av ån och massorna var påförda och omrörda. Närmast ån finns även ett svämlager som visade att åns bredd varierat. I den östra Metod och genomförande kanten på området finns även en störning av Totalt drogs schakt motsvarande ca 400 m2 vad som föreföll vara någon form av betong- och fyra rutor grävdes för hand, se bilaga Ob- kistor som var nergrävda i en mindre höjd. jekt 34. Samtliga schakt handrensades och ett Det är oklart vad dessa har haft för funktion. urval av materialet sållades. Schaktningen var Norr om Toftaån är marken glest bevuxen med bitvis svår på grund av den stora mängden sten främst ädellövskog som tätnade åt norr. Direkt och det var till en början svårt att hitta rätt norr om Objekt 34 består det övre markskik- nivå. tet av enbart en stenmatta utan matjordsinslag och begränsad förna. Resultat Vid den aktuella utredningen framkom totalt 3 Fornlämningsmiljö och tidigare under- anläggningar och 13 fynd fördelade på 9 fynd- sökningar i närområdet poster. De påträffade lämningarna och fynden På den västra sidan av väg E4 och direkt i valdes att delas upp i två boplatsområden. anslutning till Tofta å genomfördes en utred- Boplats 1 upptäcktes på en mindre höjd i den ningsgrävning inom ramen för Sydvästlänken. i övrigt lägre södra delen av området (fig. 39). Totalt grävdes fyra 1x1 meter stora rutor direkt Fyndmaterialet utgjordes här av kvartsavslag/ i anslutning till ån. Inga arkeologiska kontex- splitter som låg relativt samlat inom en mindre

67 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 40. Schaktning vid Toftaån på Objekt 34. Foto mot norr.

Figur 41. Boplats 1, som ligger på en mindre höjd med fynd av slagen kvarts. Notera skillnaden i förhållande mellan den lilla höjden och marken nedanför. Foto mot nordväst.

68 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

yta. Fynden påträffades direkt under förnan. Inom Boplats 2 framkom totalt tre anlägg- ningar, två av dessa tolkas som härdar (362 & 372) med svart sotig sand, men det gick inte helt att utesluta att de faktiskt hade gått ihop och låg som ett samlat lager. Anledningen till att detta var svårt att avgöra var på grund av att en sten hade skadad ytan vid den aktuella schaktningen. I ett av schakten, som grävdes som ett djupschakt, framkom i den övre kanten en tolkad nedgrävning (448). Ett fyndmaterial bestående av fyra flintavslag, två avslag i kvarts samt ett spånfragment påträffades också (fig. 42). Att typologiskt datera fyndmaterialet närmare än stenålder är svårt, men det finns en tendens i materialet som snarare indikerar Figur 42. Spånfragment i kristianstadsflinta med bruks en mesolitisk än neolitisk datering. Fyndma- retusch (470). terialet visade sig ligga närmast direkt under förnan.

Åtgärdsförslag En vidare förundersökning föreslås och det bedöms som att lämningarna har en god kunskapspotential. De båda boplatsområdena är inte avgränsade och de kan fortsätta utanför de markerade ytorna. Dess relation till varandra är inte klargjord. Beslut angående vidare åtgärder och dess omfattning fattas av länsstyrelsen i Krono- bergs län.

69 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Slutdiskussion

I utredningen från år 2000 lyftes förslag fram möh och ner mot våtare mark, visade sig san- på riktlinjer för kommande arkeologiska steg. nolikt ha blivit uppfylld i samband med byg- Dessa föreslog att kompletteras och utvecklas gandet av E4an. Det bedöms dock som fortsatt i utredningsrapporten från år 2014 (Emilsson mycket viktigt att detta perspektiv behandlas & Åstrand 2014) Där föreslogs tre teman som då det gäller mesolitikum i närområdet till Bol- lämpliga utgångspunkter för fortsatta arkeo- men. logiska insatser. Dessa teman är agrar utveck- Vad det gäller de påträffade stenåldersbo- ling, boplatsernas läge i landskapet samt den platserna finns det goda möjligheter till ny kun- yngre järnåldern i Lagandalen. skap för närområdet såväl som för Smålands Vid den aktuella utredningen har relativt inland i stort. Jämförelser med boplatser bland stort fokus lagts på eventuella boplatslägen. annat vid Markaryd i söder och Nennesmo i Detta visade sig ge ett relativt gott resultat då norr kan ge viktiga bidrag till forskningen om huvuddelen av de påträffade lämningarna ut- Fornbolmen som inlandsområde i en i övrigt gjordes av just detta. Flera av boplatslägena kustbunden tidsålder (Gustafsson 2008; Pers- inför den aktuella utredningen hade även till son 2012). I närområdet är även de boplatser viss del föreslagits utifrån höjdlägen omkring som bland annat undersöktes i samband med 150 möh och dess närhet till moss- och torv- Sydvästlänken viktiga att förhålla sig till och marker. Detta eftersom vattennivåerna kopp- jämföra med. lade till den närliggande sjön Bolmen inte är De boplatser som framkom i anslutning till exakt klarlagda för denna period. Flera arkeo- gravfält bedöms även ha en hög kunskapspo- logiska undersökningar både i Jönköpings och tential där deras relation till gravfälten och ak- Kronobergs län indikerar att Fornbolmens vat- tivitetsspår bör klargöras. Få undersökningar tennivå under stora delar av mesolitikum varit är genomförda i liknande lägen och förhållan- omkring 150 möh jämfört med dagens ca 141 devis begränsade lämningar eller delar av bo- möh, och flera boplatser har hittats vid den- platsytor kan ge ny viktig kunskap. na nivå (Knarrström 2000; Jönsson & Pers- Vid eventuellt kommande förundersökning- son 2003:4f; Bergstrand 2002:2; Gustafsson ar inom fossila åkermarksområden bedöms det 2008:8ff; Persson 2012:161ff ). De boplats- som viktigt att ett boplatsperspektiv även be- lägen som valdes utifrån detta perspektiv vid rörs, särskilt eftersom ingen schaktning efter den aktuella utredningen visade sig dock vara detta gjordes vid undersökningarna för Syd- tomma. Exempelvis visade sig Objekt 30 lig- västlänken. Tidigare undersökningar i Ham- ger långt in i mossen och hade inte utgjort en neda visade en koppling mellan boplatser och förhistorisk strandzon. Objekt 10, som inför den fossila åkermarken, en koppling som gene- undersökningen låg som en höjdklack vid 150 rellt är tydlig i Kronobergs län. Enligt en sam-

70 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

manställning av genomförda sökschaktningar att datera odling och stenröjning i denna del inom röjningsröseområden mellan 1990-2010 av Lagandalen. En förutsättning för att man påträffades det boplats-anläggningar i 65 % ska kunna göra jämförande studier är även att av de fossila åkermarksområdena/röjningsrö- man utför miljöarkeologiska undersökningar seområdena (Alering 2010:37). Undersökning- vilket skisserats i utredningen från år 2000 arna vid Sydvästlänken och i Hamneda har (Nylén 2000; Lagerås 2000b). Man kan då få gett ett bra material att utgå från angående den en värdefull bild av områdets odlingshistoria agrara utvecklingen. Med begränsade insatser som kan sättas in i ett regionalt sammanhang. kan man på detta sätt få ett bra underlag för

71 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Referenser

Anberg, S. 1989. Rapport. Provundersökning Emilsson, A & Åstrand, J. 2014. Breddning av järnåldersgravfält Åby 16:1. Berga sock- av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs. en, Lagan Småland. Arkeologisk utredning steg 1 2013/2014. Kronobergs län, Ljungby kommun. Kånna, Alering, A. 2010. Fossilt landskap i modern Ljungby, Berga och Dörarps socknar. Kal- tid. Fornlämningsmiljöer i småländsk mar läns museum rapport 2014:5 skogsmark steg 2. Studie av arkeologiska undersökningar i Kronobergs län. Små- Emilsson, A. 2014a. Inventering av förutsätt- lands museum rapport 2010:15 ningar inför arkeologisk utredning steg 2 vid E4 Ljungby. Kronobergs län, Ljungby Billström, L. 2015. Arkeologisk undersök- kommun. ning 2012. Hallsjö 6:1. Hallsjö bytomt. Kronobergs län, Småland, Ljungby kom- Emilsson, A. 2014b. RAÄ Ljungby 59:1. En mun, Dörarps socken. Fornlämning Dörarp boplats från vikingatid – tidig medeltid. Ar- 133:1. Arkeologiska uppdragsverksamhe- keologisk förundersökning 2014. Replösa ten rapport 2015:38. 4:40, Ljungby socken och kommun. Kro- nobergs län. Kalmar läns museum rapport Bengtsson, M & Hulting Lindgren, C. 2006. 2014: Särskild arkeologisk undersökning. Eka 3:6, RAÄ 60:1, Ljungby socken, Ljungby Granath, Y. 2003. Arkeologisk förundersök- kommun, Småland. Wallin kulturlandskap ning. Del av röjningsröseområde RAÄ och arkeologi rapport 2006:14. 119 Ljungby NV industriområde. Ljungby socken och kommun, Kronobergs län. Små- Burström, M. 1991. Arkeologisk sam- lands museum rapport 2003:1. hällsavgränsning. En studie av vikingatida samhällsterritorier i Granath, Y. 2004. Särskild arkeologisk under- Smålands inland. Stockholm Stud- sökning. Del av röjningsröseområde RAÄ ies in Archaeology 9. Stockholm. 119. Ljungby NV industriområde. Ljungby socken och kommun, Kronobergs län, Små- Guinard, M & Persson, C. 2001. Skyttens land. Smålands museum rapport 2004:1. 1:2. Arkeologisk utredning. Dörarp socken, Ljungby kommun, Kronobergs län. Högrell, L. 1999. Hallsjö - Växjö. Kulturmiljö- Smålands museum rapport 2001:20. utredning inför vattenledningsutbyggnad. Smålands museum rapport 1999:28

72 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Högrell, L. 2001a. Hallsjö – Växjö. Arkeolo- ning 2012. Sydvästlänken. Delsträckan Bar- gisk utredning för planerad vattenledning keryd – Hurva, Småland, Kronobergs län, genom Ljungby, Alvesta och Växjö kom- Ljungby och Markaryd kommuner. Dörarp, muner. Smålands museum rapport 2001:2. Berga, Kånna, Hamneda, Traryd och Mar- karyd socknar. UV Syd rapport 2014:34. Högrell, L. 2001b. Arkeologisk utredning II. Hallsjö – Växjö, Ljungby och Alvesta kom- Kronberg, O. 2015. Arkeologisk förundersök- muner. Smålands museum rapport 2001:26. ning 2012. Arkeologiska förundersökning- ar för Sydvästlänken i Kronoberg. Småland, Jonsson, L & Edvinger, K. Efterundersökning Kronobergs län, Ljungby kommun, Berga av stormskadad grav på vårdat gravfält, och Hamneda socken, fornlämning Berga Ljungby 4, Småland. Arkeologicentrum 341, 342, Hamneda 338 och 24040. Arke- rapport 2009:22. ologiska uppdragsverksamheten 2015:10.

Jönsson, Å. & Persson, C. 2003. Särskild ar- Lagerås, P. 2000a. Arkeologi och paleoeko- keologisk undersökning. Stenåldersboplats logi i sydvästra Småland. Tio artiklar från Odensjö RAÄ 123. Odensjö 3:11, Odensjö Hamnedaprojektet. Riksantikvarieämbetet socken, Kronobergs län, Småland. Små- Arkeologiska undersökningar skrifter No lands museum rapport 2003:48. 34 Lund.

Kadefors, O. 2006. Arkeologisk förunder- Lagerås, P. 2000b. Arkeologisk utredning. sökning. RAÄ 70. Hångers 3:19 & 3:21. Torvmarker längs Lagan och deras arkeo- Ljungby socken, Ljungby kommun, Kro- logiska potential. Miljöarkelogisk rekog- nobergs län. Smålands museum Rapport noscering som del av arkeologisk utred- 2006:39. ning inför ombyggnad av väg E4, sträckan Ljungby-Toftanäs, genom Kånna m.fl. Klackenberg, H. 1986. Feodalismen i Finnve- socknar, Ljungby kommun, Småland. UV den – bikop Henrik och Berga. Medeltiden Syd rapport 2000:8. och arkeologin. Festskrift till Erik Cinthio. Lund studies in Medieval Archaeology 1. Nilsson, L. 1991. Grav och fossilt kulturland- Lund. skap, Åby 1:16, Berga sn, Småland. Små- lands museum Kulturhistoriskundersök- Knarrström, B. 2000. Tidigmesolitisk bosätt- ning 34. ning i sydvästra Småland. En komparativ studie över stenteknologi och regionala bo- Nylén, A. 1999a. Arkeologisk utredning sättningsmönster med utgångspunkt i en etapp 1. Lagans golfklubb. Smålands mu- boplats vid Hamneda. I: Lagerås, P (red.) seum rapport 1999:6. Arkeologi och paleoekologi i sydvästra Småland. Riksantikvarieämbetet Arkeolo- Nylén, A. 1999b. Arkeologisk utredning giska undersökningar skrifter No 34. Lund etapp II. Lagans golfklubb. Smålands museum rapport 1999:14. Krantz, K J & Åhman, E. 1991. Förflutet för framtiden. Landskap och kulturmiljö i Nylén, A. 2000. Arkeologisk utredning etapp Ljungby kommun. Ljungby. 1. Kulturmiljöutredning. Breddning av väg E4 mellan Ljungby-Toftanäs. Kånna sock- Kronberg, O. Billström, L & Stark, K. 2014. en m fl, Ljungby kommun, Kronobergs län. Arkeologisk utredning och förundersök- Smålands museum rapport 2000:4.

73 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Nylén, A & Jönsson, Å. 2010. Särskild arke- Svanberg, F. 2003b. Death rituals in south- ologisk utredning etapp 2. Replösa 4:18. east Scandinavia AD 800-1000. Decoloniz- Ljungby socken, Ljungby kommun. Små- ing the Viking Age 2. Acta Archaeologica lands museum Rapport 2010:13 Lundensia. Series in 4º, no. 24. Stockholm. 2003. Persson, C. 2002a. Arkeologisk förundersök- ning. Ågårdsberget. Ljungby kommun och Ternström, C. 2011. Kulturhistoriskt plane- socken, Kronobergs län. Smålands museum ringsunderlag. Arkeologisk inventering, rapport 2002:13. Sydvästlänken, Delsträckan Barkeryd-Hur- va, Kronobergs län, Ljungby och Markaryd Persson, C. 2002b. Arkeologisk förundersök- kommuner, Dörarp, Berga, Ljungby, Kån- ning. RAÄ 64. Berga socken Kronobergs na, Hamneda, Traryd, Markaryd socknar. län. Smålands museum rapport 2002:12. UV Rapport 2011:69.

Persson, C. 2012. Den hemliga sjön: en resa Wallin, L, 2005, Arkeologisk utredning och till det småländska inlandet för 9000 år förundersökning 2004-2005, Bergaåsen- sedan Institutionen för historiska studier. Växjö, Växjö framtida vattenförsörjning, GOTARC. Series B, Gothenburg archaeolo- Ljungby, Alvesta och Växjö kommuner, gical thesies. Göteborg Småland, Wallin kulturlandskap och arkeologi, Rapport 2005:51. Salminen, L. 1993. Arkeologisk utredning in- för utbyggnadsplaner av industriområde Wennstedt Edvinger, B. 2007. Arkeologisk un- innefattande Eka by. Ljungby sn, Sunnerbo dersökning på Ågårdsberget. Fornlämning hd. Smålands museum rapport. Växjö. RAÄ 123, Ljungby socken och kommun, Kronobergs län. Jämtarkeologi 25. Skoglund, P. Thorén, H. Torstendotter Åhlin, I. Regnell, M. 1997. Arkeologisk förunder- Åhman, E. 1983. Gravfält, förromersk järnålder, sökning. E4. Hjulsnäs-Herrabacken. Små- Hulan 1:10 och 1:29, Berga sn, Småland. land, Ljungby kommun, Hamneda socken. Smålands museum Kulturhistoriskunder- Rapport UV Syd 1997:26. sökning 21.

Skoglund, P. 1994. Arkeologisk förundersök- Åstrand, J. 2007. Arkeologisk utredning. ning. Eka by. Ljungby socken. Ljungby Österdal. Ljungby socken och kommun. Små- kommun. Smålands museum rapport lands museum rapport 2007:99

Svanberg, F. 2003a. Decolonizing the Viking Åstrand, J. (in. prep). Arkeologisk slutunder- Age. Acta Archaeologica Lundensia. Series sökning i Replös 2015. in 8º, no. 43. Stockholm.

74 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Tekniska och administrativa uppgifter

Länsstyrelsens dnr: 431-1149-2015 Kalmar läns museums dnr: 33-303-2015 Projektnummer KLM: A201534 Uppdragsgivare: Trafikverket Landskap: Småland Kommun: Ljungby Socken: Kånna, Ljungby, Berga och Dörarp socken X koordinat: 63201119 (N) Y koordinat: 441863 (E) M ö h: 145–160 möh Fältarbetstid: 20150824–20150910 Personal: Kenneth Alexandersson, Andreas Emilsson, Per Lekberg, Sandra Lundholm, Nicholas Nilsson, Ulrika Söderström. Foto, Du nr: Du252_001 till Du252_200 Fynd: Fynden förvaras, i väntan på fyndfördelning, hos Museiarkeologi sydost på Kulturarvcentrum i Växjö. Dokumentation: All dokumentation förvaras på KLM. Inmätning: SWEREF 99TM och RH2000.

75 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

76 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilagor

Bilaga 1. Objekt 1 ...... 78 Bilaga 2. Objekt 6 ...... 80 Bilaga 3. Objekt 7 ...... 83 Bilaga 4. Objekt 9 ...... 86 Bilaga 5. Objekt 10 ...... 88 Bilaga 6. Objekt 11 ...... 90 Bilaga 7. Objekt 12 ...... 92 Bilaga 8. Objekt 14 ...... 96 Bilaga 9. Objekt 15 ...... 102 Bilaga 10. Objekt 16 ...... 105 Bilaga 11. Objekt 17 ...... 107 Bilaga 12. Objekt 20 ...... 110 Bilaga 13. Objekt 24 ...... 112 Bilaga 14. Objekt 29 ...... 116 Bilaga 15. Objekt 30 ...... 118 Bilaga 16. Objekt 31 ...... 121 Bilaga 17. Objekt 34 ...... 123 Bilaga 18. Vad innebär de arkeologiska stegen? ...... 128 Bilaga 19. Facktermer och ordlista...... 129

77 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga1. Objekt 1

Figur 43. Objekt 1.

78 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 2600 1 0,4 Sand/morän Ett ca 0,4 m djupt schakt. Sandig morän med enstaka större stenar, 0,1-0,4 m stora. Undergrunden utgörs av brunorange sand. 2604 1 0,2 Sand/morän Ett ca 0,2 m djupt schakt. Sandig morän med enstaka större stenar 0,1-0,4 m stora. Undergrunden utgörs av brunorange sand. 2608 1 0,2 Sand/morän Ett ca 0,2 m djupt schakt. Sandig morän med enstaka större stenar 0,1-0,4 m stora. 2612 1 0,2 Sand/morän Ett ca 0,2 m djupt schakt. Sandig morän med enstaka större stenar 0,1-0,4 m stora. Undergrunden utgörs av brunorange sand.

2616 1 0,4 Sand/morän Ett ca 0,4 m djupt schakt. Sandig morän med enstaka större stenar 0,1-0,4 m stora. Undergrunden utgörs av brunorange sand. 2620 1 0,4 Sand/morän Ett ca 0,4 m djupt schakt. Sandig morän med enstaka större stenar 0,1-0,4 m stora. Undergrunden utgörs av brunorange sand. 2624 1 0,4 Sand/morän Ett ca 0,4 m djupt schakt. Sandig morän med enstaka större stenar, 0,1-0,4 m stora. Undergrunden utgörs av brunorange sand. Djupschaktad. 2628 1 0,4 Sand/morän Ett ca 0,4 m djupt schakt. Sandig morän med enstaka större stenar 0,1-0,4 m stora. Bitvis jordfasta block. Undergrunden utgörs av brunorange sand. 2632 1 0,4 Sand/morän Ett ca 0,4 m djupt schakt. Sandig morän med enstaka större stenar 0,1-0,4 m stora. Bitvis jordfasta block. Undergrunden utgörs av brunorange sand. Schakt Objekt 1.

ID Objekt Längd Bredd Djup Fyllning Beskrivning 2636 1 0,5 0,5 0,03 Sand Ruta. Ca 0,03 djup. Ligger i schakt. Handsåll 2640 1 0,53 0,53 0,03 Sand Ruta. Ca 0,03 djup. Ligger i schakt. handsåll 2644 1 0,5 0,5 0,03 Sand Ruta. Ca 0,03 djup. Ligger i schakt. Handsåll. 2648 1 0,4 0,4 0,3 Sand Ruta uppe på höjdplatån mellan schakt. Avtorvat med spade, sedan handgrävt med skärslev och sållat. Ett grunt matjordslager under torven övergående i brun sand ca 0,15 cm djup. Stor sten i sydvästra delen av rutan. Ljusbrun undergrund med inslag av små stenar. 2652 1 0,5 0,5 0,3 Sand Ruta i mitten av schakt 2620. Större sten 0.05 ner i rutans NV hörn. Fyllningen utgjordes av brun fin sand med litet inslag av mindre sten. 0.12 m under nivå kommer undergrunden, ljusbrun fin sand. 2656 1 0,5 0,5 0,28 Ruta. Ca 0,28 djup. Grävd från växthorisont och ned. Materialet handsållat. Inga fynd. Rutor Objekt 1.

79 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 2. Objekt 6

Figur 44. Objekt 6.

80 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 2660 6 0,6 Silt Schakt: 0,60 djup. Överst matjord, 0,25 m. Sedan en övergång mot brunbeige silt 0,10 m innan orange silt. I matjorden och den brungrå silten fanns det en tät stenmatta med sten, ca 0,5 m i diam. 2664 6 0,2 Matjord Endast förnan avtorvad ner till stenmattan, och sedan delvis handren- sad. Stenen låg i gråbrun humös matjord. 2669 6 0,3 Silt N delen endast avtorvad ner till stenmatta, se tidigare beskrivning. Södra delen 0,10 m förna. Sedan brunbeige silt 0,20 m. Innan orange silt. En ruta grävdes här. 2704 6 0,4 Silt 0,40 m djup. Förna och gråbrun silt som övergår i ljusbeige silt. I V kanten flera större stenar mellan schakten. 2711 6 0,4 Silt Schaktet var 0,40 m djupt. Förna på toppen och brungrå silt 0,30 m. Därunder ljusbeige silt. Det fanns en härd i mitten av schaktet. 2732 6 0,3 Silt 0,30 m djup. Förna och brungrå silt 0,20 m, därunder ljusbeige silt. 2740 6 0,4 Silt Schaktet är 0,40 m djup. Förna och brungrå silt 0,30 m. Därunder ljusbeige silt. Ligger plant med enstaka stenar. 2747 6 0,35 Silt 0,35 m djup. Förna och brungrå silt 0,25 m. Därunder ljusbeige silt. Ligger plant med enstaka stenar. 2760 6 0,45 Silt 0,45 m djup. Överst 0,10 m ljus sand, påfört. Därunder svartbrun humös silt, 0,15 m. Därunder brunsvart grå något flammig silt med enstaka kolfragment, 0,15 m. Underst orange silt. Enstaka sten ligger plant, flera anläggningar. Schakt Objekt 6.

ID Objekt Längd Bredd Djup Fyllning Beskrivning 2677 6 0,5 0,5 0,2 Silt Ruta 0,5 x 0,5 m. 0,20 djup. Grävdes ner i homogent grå- brun silt, enstaka sten. 2681 6 0,5 0,5 0,15 Silt Ruta ner i stenmatta. Mycket stenblandad fyllning med mycket rötter. 0,15 m djup. Mot botten mer gråbrun och stört av rötter. I Ö delen av rutan finns mörkare fläckar, sannolikt rot. 2685 6 4 3 0,4 Silt Schakt ca 0,40 m djup. Förna 0,10 m, gråbrun silt 0,25 m. Beigeorange silt i botten. 2796 6 1 1 0,25 Silt Ovanliggande förna togs bort med maskin. Rutan placerades i vad som efterhand upptäcktes möjligen kan vara ett kulturlager eller nedgrävning mellan några större stenar. i den västra kanten av rutan bestod lagren av en överliggande 0,10 m tjock brungrå silt med enstaka kolfragment, övre mat-jordshorisont och övergår sedan i ljusbrun orange silt. I den södra såväl som norra delen består lagret istället av ett gråbrunt och svartflammig silt med mer kol och sot än i den västra kanten vilket tolkas som en ev nedgrävning eller ev kulturlager. Från den nordöstra kanten av den grävda rutan till den sydvästra ligger 6 stenar på rad. Det är oklart om detta är naturligt eller en del av en konstruktion. Kul- turlagret finns på båda sidor om stenen. Stenen är ca 0,20 m i storlek. i den södra kanten finns ett större stenblock. I den norra kanten finns rötter och ovan humöst material från förmultnat trä/stubbe. Den underliggande koliga sillten är dock hårt packad och homogen i sin karaktär och bör inte vara kopplat till stubben. Rutor Objekt 6.

81 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Und % Metod Längd x Djup (m) Form, plan Beskrivning bredd (m) 2693 6 10 Okular 0.50 x 0,5 0,12 Rund Möjlig nedgrävning. Svag gråbrun fyllning. Grävd lite i kanten. 0,12 m djup. 2719 6 Okular 1 x 0,85 Oval Gråsvart sotig silt med små kolfragment, innehåller skörbränd sten. Några större stenar i SV kanten. N om härden ner mot några större stenar finns ett brunt siltigt lager. 2751 6 50 Okular 0.4 x 0,35 0,16 Oval Härd. Gråsvart sotig silt. Snittad 0,16 m djup med skålformad profil. 2767 6 Okular 0.18 x 0,16 Oval Gråsvart brun sotig silt. 2774 6 Okular 0.75 x 0,35 Svartbrun sotig silt med kolfragment. Innehåller enstaka skör- brända stenar. 2781 6 Okular 0.75 x 0,60 Eventuell härd. Fyllningen utgörs av brun till svartflammig silt med enstaka kolfragment. Går in i schaktväggen. 2789 6 Okular 0.25 x 0,3 oval Stolphål/nedgrävning något sotig brunsvart silt, Anläggningar Objekt 6.

82 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 3. Objekt 7

Figur 45. Schakt Objekt 7.

83 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup Fyllning Beskrivning (m) 2310 7 0,05 Matjord Schaktdjup, 0,05 m. Direkt under förnan kom det mycket recent material, som tegel och glas. Är troligen stört pga anläggandet av brofäste eller yngre avfallsdeponi. 2314 7 1,1 Silt Schaktdjup: 1,10 m. Omrörda massor ca 0,60 m tjockt. Övergången var väl- digt diffus till en möjligen äldre markhorisont under de omrörda massorna. Den möjliga äldre markhorisonten består av mörk svartbrun kompakt silt. I botten på denna syntes en 0,05 cm tjock horisont av mörk brunsvart smetig silt. I botten finns 0,25 m tjock flammigt lager bestående av mörkbrun silt, svartbruna linser och ljusgrå sand. Kan vara rest av lager/ möjlig nedgräv- ning. Mycket osäkert. Undergrunden består av rödorange sandig silt. I den södra och norra delen av schaktet finns resterna av stycken stora stenar. Har troligtvis sprängts. 2322 7 1,05 Silt Schaktdjup: 1,05 m. Omrörda massor ca 0,80 m. Därunder 10 - 15 cm tjockt lager med äldre matjordshorisont. Utgörs av hårt packad brunsvart silt. Undergrunden består av hårt packad rödorange sandig silt. I den norra delen av schaktet framkom en anläggning som går in i den norra schaktkanten. Närmast oval i plan. fyllningen utgörs av gråsvart sotig lite flammig, kompakt silt. 0,60 m i diameter 2326 7 1,25 Matjord Schaktdjup: 1,25 m. 0,90 m med omrörda massor på toppen, med större stenblock. Under detta ett möjlig äldre matjordslager, ca 0,25 m tjockt. Här saknas däremot förnan, vilket har kunnat urskiljas i schakten söder om detta schakt. Undergrunden består av rödorange sandig silt, väldigt hårt packat. 2381 7 1,25 Silt Schaktdjup: 1,25 m. 1,05 m med omrörda massor. Därunder möjlig äldre markhorisont av hårt packad brungrå silt. Tjocklek 0,20 m. Undergrunden består av ljus gråbeige hårt packad silt. 2399 7 1,2 Silt Schaktdjup 1,20 m. Schaktat ner till möjlig äldre matjordshorisont som utgjordes av gråbrun silt. Två rutor grävdes ner i denna nivå som tolkades som odlingsmark innan massor lades på från E4an. Den ena rutan var 0,5 x 0,5 m samt 0,40 m djup och grävdes ner i brungrå silt. Enstaka fynd av bla rödgods. I botten som bestod av ljusbeige hård silt fanns även en ev. anläggning eller sotig färgning med enstaka sten. Den andra rutan var 0,70 x 1 m och 0,30 m djup. se tidigare beskrivning. I väster var den hårdare packat än i öster. Fynd av rödgods. 2404 7 0,85 Matjord Schaktdjup 0,85 m. Gick ej att nå den äldre markhorisonten pga att det fanns för mycket block i de omrörda massorna. 2408 7 1,4 Silt Schaktdjup: 1,40 m. 1,20 m med omrörda massor med sten. Under detta finns ett hårt packat lager med möjlig äldre markhorisont och förna, ca 0,15 m. Svartgrå silt. Undergrunden består av ljus gråbeige hårt packad silt. 2469 7 1,69 Silt Schaktdjup: 1,69 m. 1,40 m med omrörda massor, med större stenar. Där- under 20 cm med äldre matjordshorisont med förna. Hårt packad. Under- grunden utgörs av gråbeige hårt packad silt. 2473 7 1,4 Silt Schaktdjup: 1,40 m. 1,20 m med omrörda massor. Därunder en möjlig matjordshorisont, ca 10 cm. Är väldigt hårt packad. Undergrunden består av ljus gråbeige hårt packad silt. 2488 7 1,8 Silt Schaktdjup: 1,80 m Omrörda massor ca 1,65 m. I botten 10 cm av möjlig äldre matjordshorisont, som utgörs av väldigt hårt packad mörkbrun silt. Undergrunden utgörs av ljus beigegrå silt. 2514 7 1,2 Silt Schaktdjup: 1,20 m. Ca 1 m omrörda massor, som utgörs av matjord, fin sand och stora block. Därunder 10 cm av något som skulle kunna vara en tidigare matjordshorisont. Övergår till grå silt i botten av schaktet. 2518 7 0,65 Silt Schaktdjup: 0,65 m, Överst matjord och förna 20 cm. Under det grå silt 30 cm. Undergrunden utgörs av beigeorange siltigt grus. Topografin sluttar svagt åt söder. Schakt Objekt 7.

84 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Und % Metod Längd x Djup (m) Form, Beskrivning bredd (m) plan 2336 7 Okular 0.70 x 0,75 Härd/kokgrop med skörbränd sten på toppen. Oregelbunden form i plan. Fyllning: Brunsvart relativt lucker sandig silt. Mycket eldpåverkad skörbrändsten. Fyllningen är lätt sotig. Kanterna är gråvita i färgen. 2354 7 Okular 1.1 x 0,75 Oval Möjlig härdbotten. Fyllning: Gråbrun delvis sotig silt med enstaka skörbrända stenar. Möjlig samma karaktär som A2336 men ligger då högre upp i topografin. I kanterna ljusgråbeige fyllning. Går in i schaktkant i väster 2368 7 Okular 2 x 0,6 0,2 Nedgrävning/lagerrest. Oregelbunden form i plan, har en tarm som löper ut mot N. Minst 20 cm djup. Fyllning: Ljusgrå till svartflammig silt, Sotig med enstaka kolfragment. Innehåller en del skörbränd sten. 2392 7 50 Skarslev 0.30 x 0,25 0.10 Oval Möjlig nedgrävning. Grävd i snitt. När- mast oval i plan och fortsätter in mot schaktkanten i V. Fyllning: Mörk svartbrun silt med inslag av ljus grå sand. Fyllningen är inte homogen och är aningen varvig mot botten. I SV kanten sluttande mot botten. 2422 7 Okular 0.30 x 0,25 Oval Möjlig härd eller nedgrävning med enstaka kolfragment och sotig silt, korn av möjlig eldpåverkad eller vittrad sten. Oregelbunden form närmast oval i plan. 2451 7 Okular 0.60 x 0,60 Osäker nedgrävning. Oregelbunden form i plan. Fyllning utgörs av mycket kompakt mörk gråbrun silt, med spår av kol. I S delen ligger en 0,10 m i diameter stor sten. 2478 7 Okular 0.50 x 0,5 Oval Osäker nedgrävning. Kompakt fyllning, gråbrun silt med enstaka kolfnyk och vittrade stenar. 2492 7 50 Skarslev 0.70 x0,6 0,12 Oval Mycket osäker nedgrävning. Fyllning består av mörk gråbrun mycket kompakt silt. Oregelbunden form i plan närmast oval. Delvis snittad. Djup 12 cm. Flack profil. 2497 7 Okular 0,6 Sotig gråsvart silt. Går in i schaktkant. Anläggningar Objekt 7.

85 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 4. Objekt 9

Figur 46. Objekt 9.

86 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 2537 9 0,8 Silt/morän Ett ca 0,4-0,8 m djupt schakt. Bitvis enormt mycket sten, ca 0,7-1,3 m i storlek. Undergrunden utgörs av orangeröd sand med mycket inslag av surmarksfläckar. 2548 9 0,46 Silt/morän Ett ca 0,35-0,46 m djupt schakt. Bitvis rikligt med stora stenar ca 0,4- 0,8 m stora. Undergrunden utgörs av brunorange silt. Fyllningen består av torvrik jord. Mycket inslag av fuktfläckar med svart sumpjord. 2552 9 0,44 Silt/morän Ca 0,3-0,44 m djupt schakt. Bitvis rikligt med stora stenar ca 0,4-1,8 m stora. Undergrunden utgörs av brunorange silt. Fyllningen består av torvrik jord och mot botten finns ett kraftigt svart humöst lager. Området verkar ha utgjorts av våtmark en gång i tiden 2556 9 0,44 Silt/morän Ett ca 0,3-0,44 m djupt schakt. Bitvis rikligt med stora stenar, ca 0,4-0,8 m stora. Undergrunden utgörs av brunorange silt. Fyllningen består av torvrik jord och mot botten finns ett kraftigt svart humöst lager. Området verkar ha utgjorts av våtmark. 2560 9 0,8 Silt/morän Ett ca 0,4-0,8 m djupt. Bitvis enormt mycket sten, ca 0,7-10,7 m stora. Undergrunden utgörs av orangeröd silt med mycket inslag av surmarks- fläckar. En större ansamling av stenar gjorde att det bitvis var svårt att schakta. 2564 9 1 Silt/morän Ett ca 0,3-1,0 m djupt schakt. Bitvis rikligt med stora stenar ca 0,4-0,8 m stora. Undergrunden utgörs av beige silt. Fyllningen består av torvrik jord och mot botten finns ett kraftigt svart humöst lager. Området verkar ha utgjorts av våtmark en gång i tiden. 2568 9 0,44 Silt/morän Ett ca 0,3-0,44 m djupt schakt. Bitvis rikligt med stora stenar, ca 0,4 m stora. Undergrunden utgörs av brunorange sand. Fyllningen består av torvrik jord och mot botten finns fläckvis ett kraftigt svart humöst lager. Området verkar ha utgjorts av våtmark. 2572 9 0,3 Silt/morän Ett ca 0,3 m djupt schakt. Bitvis rikligt med stora stenar ca 0,4 m stora. Undergrunden utgörs av brunorange sand. Fyllningen består av torvrik jord och mot botten finns fläckvis ett kraftigt svart humöst lager. -Om rådet verkar ha utgjorts av våtmark. Schakt Objekt 9.

ID Objekt Und % Metod Längd x Djup (m) Form, plan Beskrivning bredd (m) 2576 9 10 Okular 1,8 x 1,5 Rund Rund kokgrop belägen i södra delen av schaktet. Svartbrun sand med inslag av kol och skärvig sten i ytan. Vid delun- dersökningen framkom en stenpackning liggande i svärtad jord med inslag av större kolbitar. Fyllning: Svartbrun, kulturpåverkad jord. Stenstorlek 0,05-0,20 m. vissa stenar eldpåverkade. Under stenpackningen ett lager fet sotig jord. Anläggningar Objekt 9.

87 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 5. Objekt 10

Figur 47. Objekt 10.

88 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Längd Bredd Djup Fyllning Beskrivning 3729 10 1 1 0,3 Silt 1 x 1 m stor provruta. Djup: 0,30 m djup. Överst 0,05 m förna. Under det brun något torvig humös silt, 0,25 m. Mot botten kom en mörkare lins med humös torvaktig silt innan man kommer ner på grå silt (undergrund). I undergrunden fanns enstaka 0,10 i diameter stora stenar. 3733 10 1 1 0,22 Sand 1 x 1 m stor provruta. Djup: 0,22 m. I toppen fanns ett 0,1 m tjockt lager med förna. Under det fanns ett 0,1 m tjockt lager med siltig sand. I botten fanns brungul siltig sand, och 0,3-0,5 i diameter stora stenar. Mycket stört av rötter 3737 10 0,5 0,5 0,45 Silt 0,45 m djup. Översta 0,40 m består av brun silt som mot botten övergår i en mörkare humös lins av silt, som sedan övergår i gråflammig silt. En större sten i rutans Ö kant. Rutan ligger uppe på ett flackt höjdläge som sträcker sig i över hela den mellersta och södra delen av området. Då den bruna sliten är homogen förefaller den inte vara påförd vid vägbygge. 3740 10 1 1 0,26 Silt Överst ett 0,05 m tjockt lager med förna. Under detta fanns ett 0,18 m tjockt lager med gråbrun till brungul sandig silt. Är möjligen omrört. I lagret låg ett fåtal 0,10 m i diameter stora stenar. Mot botten blev lagret mer brungult flera stora stenar ca 0,40 - 0,50 m i diameter. Dessa ligger så att tomma luckor har uppstått mellan dem. Detta talar för att de har blivit upplagda på slänten när E4 byggdes. Ungefär 10 m mot norr ligger en sten som precis sticker upp ur förnan som ser sprängd ut. Undergrunden består av gulbrun silt. 3744 10 1 1 0,4 Silt Brun silt 0,40 m flammig. Relativt mycket sten. Mot botten fanns mörkare silt som övergick i grå silt. Tolkas vara påförda massor från väg. 3748 10 0,5 0,5 0,5 Silt 0,50 m djup. 0,35 m består av brun silt med enstaka sten, övergår sedan i ett mörkbrunt torvlager. Rutan ligger på det lägre N ytan, men det förefaller som att även den bruna silten är påförd här. 3752 10 0,5 0,5 0,5 Silt 0,50 m djup. 0,37 m består av brun silt med enstaka sten, övergår sedan i ett mörkbrunt torvlager. Rutan ligger på det lägre N ytan men det förefaller som att även den bruna silten är påförd här. Rutor Objekt 10.

89 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 6. Objekt 11

Figur 48. Objekt 11.

90 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 2300 11 0,4 Morän 0,30 till 0,40 m djupt. 5 m längst i söder består schaktet av omrörda gruslager, och saknar nästan helt matjord. Hela det södra området av objekt 11 visade sig bestå av en deponi som blivit nedgrävd. Resterande delen av schaktet består av orörd mark där lagren är omväxlande sandiga och med morängrus. Spritt med sten samt enstaka större block. Schaktet drogs i slänt och upp mot utplanande höjdparti i norr. Schakt Objekt 11.

91 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 7. Objekt 12

Figur 49. Objekt 12.

92 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 1508 12 0,4 Sand Schaktet drogs i en södersluttning från ett höjdparti. Schaktdjup 0,15 till 0,40 m. Överst 0,05 m förna och därunder 0,10 m grå mycket fin sand, som övergår i beigebrun sand. Bitvis mer grusigt med mycket sten. 1531 12 0,15 Morän 0,15 m djupt. Förna 0,05 m, därunder direkt morängrus. Sannolikt har delar schaktats/ jämnats ut, och material har tagits ifrån platsen. 1535 12 0,15 Morän 0,15 m djupt. Förna 0,05 m, därunder direkt morängrus. Sannolikt har delar schaktats, och material har tagits ifrån platsen. 1539 12 0,4 Sand Schaktdjup 0,30 till 0,40 m. Överst ca 0,10 m förna därunder 0,15 m fin beige sand som bitvis är något grusigt. Ligger inom en plant område som sannolikt har planats ut maskinellt. 1550 12 0,25 Sand 0,25 m schaktdjup. Överst 0,10 m förna. Därunder brunbeige sand som övergår i mer grusblandad sand mot botten. 1557 12 0,50 Sand Schaktdjup 0,25 till 0,50 m. där det djupaste representerar ett mindre djupschakt. överst 0,10 m förna. därunder 0,15 m brunbeige sand som övergår i ljusare sand som bitvis är något grusig med moränkaraktär. Fynd av en håleggad yxa som låg i det övre brunbeige sandiga lagret. Möjligen har ytan för schaktet planats av med maskin. 1576 12 0,4 Sand Schaktdjup 0,40 m. Förna och brunbeige sand 0,20 m. Därunder ljusare sand med enstaka sten. 1580 12 0,8 Sand Schaktdjup 0,80 m. Förna och brunbeige sand 0,30 m. Därunder ljusare sand hela vägen. Ligger inom ett lägre parti med våtare mark. 1584 12 0,4 Sand Schaktdjup 0,40 m. Förna och brunbeige sand 0,15 m. Därunder finns ljusare sand. I schaktet fanns flera anläggningar varav bla A1587, men dessa kom ca 0,05 m ner i den ljusare sanden. Vilket visar en viss urlakning/översandning. 1609 12 0,4 Sand 0,40 m schaktdjup. Överst 0,20 m förna och brunbeige sand. Övergår till ljusare sand. Ett stolphål ca 0,35 m fanns under markytan. 1619 12 0,4 Sand Djup 0,40 m. I toppen förna samt brunbeige sand, 0,10 m, därunder sand blandat med morängrus. 1623 12 0,35 Sand Djup 0,35 m. I toppen förna och brunbeige sand 0,10 m, därunder ljusbeige sand med mindre moräninslag. 1627 12 0,4 Sand Schaktdjup 0,40 m. I toppen förna och brunbeige sand 0,15 m, därunder ljusare sand med enstaka sten. 1631 12 0,4 Sand Schaktjup 0,40 m. förna och brunbeige sand 0,15 m, därunder ljusare sand med enstaka sten. 1635 12 0,4 Sand Schaktjup 0,40 m. förna och brunbeige sand 0,15 m. Därunder ljusare sand något moränblandad. 1643 12 0,4 Sand Schaktjup 0,40 m. Förna och brunbeige sand 0,15 m. Därunder ljusare sand med enstaka sten. 1649 12 0,35 Sand Schaktjup 0,35 m. Förna och brunbeige sand 0,15 m. Därunder ljusare grusigsand med enstaka sten. 1653 12 0,4 Sand Schaktjup 0,40 m. Förna och brunbeige sand 0,10 m. Därunder morängrus. Schaktet ligger i en söder sluttning. 1659 12 0,4 Sand Schaktjup 0,40 m. Förna och brunbeige sand, 0,15 m. Därunder ljusare sand med enstaka sten blandat med partier med mer morängrus. 1667 12 0,3 Sand Schaktjup 0,30 m. Förna och brunbeige sand, 0,15 m. Därunder ljusare sand med enstaka sten. 1674 12 0,45 Sand Schaktjup 0,45 m. Förna och brunbeige sand, 0,15 m. Därunder ljusare sand med enstaka sten. 1678 12 0,4 Sand Schaktjup 0,40 m. Förna och brunbeige sand 0,15 m. Därunder ljusare sand med enstaka sten, samt partier med mer morängrus. Ligger i en SV sluttning. 1686 12 0,4 Sand Schaktjup 0,40 m. Förna och brunbeige sand, 0,15 m. Därunder ljusare sand med enstaka sten. Ligger i en mindre sluttning. 1696 12 0,15 Sand Schaktdjup 0,15 m. Förna 0,12 m. Därunder lätt moränblandad brunbeige sand. Direkt under förnan fanns en kvadratisk stensättning som låg utanför undersökningsområdet.

93 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 1896 12 0,55 Sand Schakt i NÖ - SV riktning, Sluttar svagt åt ÖSÖ. Schaktet ligger SÖ om möjlig sten- sättning. Schaktdjup: 0,45 - 0,55 m. Ser likadant ut i lagerföljd och lagertjocklek som schakt 1905. Innehåller en del mindre stenar men inga block. 1905 12 0,66 Sand Schakt i VNV - ÖSÖ riktning. Topografin sluttar mot ÖSÖ. Schaktet ligger Ö om en möjlig stensättning. Schaktdjup: 0,30 - 0,66 m. Överst fanns ett mörkbrunt matjordslager, 10 cm tjockt. Under detta fanns ett ljust brungrått sandlager, 12 cm tjockt. 1909 12 0,4 Sand Schakt i NV - SÖ riktning. Schaktdjup:0,30 - 0,40 m. Tunnt lager med matjord, 5 cm tjockt. Under detta kommer varvig brunröd sand, fin vit sand och recent material, som t.ex. stora bitar av asfalt. Är trolig material ifrån anläggandet av E4 eller tidigare väg. Tolkas som påförda massor. 1913 12 0,45 Sand Schakt i NV - SÖ riktning. Schaktdjup: 0,40 - 0,45 m. Överst ligger ett tunnt lager med matjord, 5 cm tjockt. Under detta finns ett tjockt varvigt lager som utgörs av ljus brunröd sand och vit mycket fin sand schaktet innehåller även måttligt med 0,50 x 0,50 m stora stenar. Verkar omrört pga vägbygget. 1917 12 0,3 Sand Schakt i väst - östlig riktning. Schaktdjup: 0,25 - 0,30 m. Samma lagerföljd och tjocklek som i Schakt 1927. Överst tunt lager matjord, 10 cm. Under detta finns ett gråbrunt lager med siltig sand, 10 cm tjockt. Undergrunden utgörs av brunorange lätt siltig sand. 1921 12 0,25 Sand Schakt i sluttning mot V. Schaktdjup: 0,10 - 0,25 m. Överst tunt lager matjord, 10 cm, med mycket rötter Under detta finns ett gråbrunt lager med siltig sand, 10 cm tjockt. Undergrunden utgörs av brunorange lätt siltig sand. 1927 12 0,4 Sand Schakt i N - S riktning. Schaktdjup: 0,30 - 0,40 m. Överst tunt lager matjord, 10 cm, med mycket rötter Under detta finns ett gråbrunt lager med siltig sand 10 cm tjockt. Undergrunden utgörs av brunorange silt. 1931 12 0,3 Sand Schakt i NV - SÖ riktning. Sluttar svagt mot NV. Schaktdjup: 0,23 - 0,30 m. Överst tunt lager matjord, 10 cm, med mycket rötter. Under detta finns ett gråbrunt lager med siltig sand, 10 cm tjockt. Undergrunden utgörs av brunorange lätt siltig sand. 1935 12 0,5 Sand Schakt i N - S riktning. Schaktdjup: 0,40 - 0,50 m. Topografin sluttar mot V. Överst tunt lager matjord, 10 cm, med mycket rötter. Under detta finns ett gråbrunt lager med siltig sand, 10 cm tjockt. Undergrunden utgörs av brunorange lätt siltig sand. 2208 12 0,1 Silt Handavtorvat schakt uppe på höjd i den västra delen av undersökningsområdet. Handavtorvades pga av flera möjliga stensättningar som ligger direkt under förnan. Den avtorvade ytan utgörs av en kvadrant av höjden som sluttar lätt mot söder. Höjden har sedan tidigare varit bevuxen med mindre träd och sly. Förnans tjocklek är här ca 10 cm. Direkt under förnan ligger undergrunden som består av brunorange till brungrå siltig sand till fint grus. Innehåller ett fåtal mindre stenar. Efter avtorvning framkom tre koncentrationer med sten. 2296 12 0,3 Sand Schaktdjup 0,30 m. Förna och brunbeige sand, 0,15 m. Därunder ljusare sand med enstaka sten. Schakt Objekt 12.

ID Objekt Längd Bredd Djup Fyllning Beskrivning 2268 12 1 1 0,15 Sand Ruta. Innehåller enstaka mindre stenar, 0,1 m stora. Steril beige sand. 0,15 djup. 2272 12 1 1 0,2 Sand Ruta med enstaka mindre stenar, 0,1 m stora. Steril beige sand. 0,2 m djup. 2276 12 1 1 0,2 Sand Ruta med enstaka mindre stenar, 0,1 m stora. Steril beige sand. 0,2 m djup. 2280 12 0,5 0,5 0,2 Sand Provruta på toppen av en ås. Överst 0,10 m förna. Under den ligger ett 0,05 m tjockt ljusgrått sandlager. I botten finns ett ljus orangegult lager av siltigsand. Ingen sten. 2284 12 0,5 0,5 0,25 Sand Provruta på toppen av en ås. Överst 0,10 m förna. Under den ligger ett 0,05 m tjockt ljusgrått sandlager. I botten finns ett ljus orangegult lager av siltigsand. Ingen sten. 2288 12 0,5 0,5 0,25 Sand Provruta på toppen av en ås. Överst 0,10 m förna. Under den ligger ett 0,05 m tjockt ljusgrått sandlager. I botten finns ett ljus orangegult lager av siltigsand. Ingen sten. Rutor Objekt 12.

94 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Und Metod Storlek Djup (m) Form, plan Beskrivning % 1587 12 - Okulär 0,6 x 0,6 Härd/nedgrävning. Skars av schaktkant. Tydlig och sotig sand/silt 1594 12 - Okulär 0,9 x 0,8 Nedgrävning med fyllning av brun sand. 1603 12 - Okulär 0.45 x 0,40 1614 12 - Okulär 0,3 x 0.2 Oval Svartsotig sand med enstaka kolfragment 1704 12 - Skärslev 2,8 x 3 Kvadrat- Kvadratisk stensättning som låg direkt under isk förnan och var närmast helt flack. Låg i en lätt västsluttning. Bestod av ett homogent sten-material med en storlek mellan främst ca 0,20 till 0,12 m i storlek. Endast delvis avtorvad. 1948 12 - Hacka Område med stenpackningar. Dessa bildar inga tydliga strukturer utan utgörs av sten som verkar ligga i ett lager, och ej symetriskt. Tätheten gör dock att de tydligt är ditlagda jämfört med den omkringliggande marken som nästan helt saknar sten. 1966 12 - Hacka Avlång Vall med sten. 0,35 m hög homogent mindre stenmaterial ca 0,10 - 0,15 m stort. Möjligen hör det samman med 1948 som i så fall utgör en botten på samma röjningsröse. 2228 12 - Okular 3,2 x 2,3 Oval Troligt röjningsröse i oval till rund form. Ligger på den S delen av en höjd. En del stenar kan ha ”ramlat” ner åt S. Utgörs av 0,55 - 0,13 m i diameter stora stenar. En del av stenarna är av skärvig karaktär. Stenarna ligger löst uppe på toppen och bitvis nästintill i förnan. 2236 12 - Hacka 3,4 x 2 Oregel- Möjlig stensättning som troligen är bortgrävd bunden i V. Ligger på toppen av en höjd. Sluttar svagt åt Ö. Formen i plan är osäker i V men kanten i Ö är närmast rundad, i mitten går packningen upp som en vall. Packat och inte löst liggande. Har troligen rasat ut mot kanten i öster vallen i mitten av stenpackningen kan ha skapats vid recent aktivitet, som tex vid grävning med maskin. Stenpackningen består av stenar i storleken 0,10 - 025 m i diameter. 2246 12 - Skärslev 2,8 x 2,1 Oregel- Röjningsröse? Oregelbundna stenar ca 0. bunden 1-0.5 m stora. Löst liggande stenar i toppen. Anläggningar Objekt 12

Id Objekt Typ Material Antal Vikt (g) Beskrivning 1507 12 Yxa Bergart 1 175 Håleggad slipad yxa. Lätt spetsig nacke. En välvsida och en närmast rak. 130 mm x 33 mm x 22 mm. Fynd Objekt 12.

95 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 8. Objekt 14

Figur 50. Objekt 14.

96 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 51. Södra delen av Objekt 14.

97 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 52. Norra delen Objekt 14.

98 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 850 14 - Sand/morän Tunn förna med morängrus direkt under. 1712 14 0,25 Sand Sökschakt, ca 20-25 cm djupt. Innehöll grusig sand med inslag av sten. Isälvsmaterial 1716 14 0,25 Sand Sökschakt 20-25 cm djupt. Innehöll grusig sand. Schaktet löper över en svacka, i vars botten det återfinns en stenpackning tolkad som en stensatt väg. 1730 14 0,20 Sand Kort sökschakt med syfte att konstatera att den stenlagda vägen fortsatte åt Ö. 1734 14 0,25 Sand Sökschakt 20-25 cm djupt. Innehöll grusig sand med inslag av spridda stenar. I schaktet sållades två 2x2 m rutor. I den ena framkom fynd i form av tre flintor och ett bränt ben. 1779 14 0,25 Sand Schakt 20-25 cm djupt. Grusig sand med inslag av spridda stenar. 1787 14 0,25 Sand Schakt 20-25 cm djupt. Grusig sand med enstaka stenar. 1791 14 0,25 Sand Schakt 20-25 cm djupt. Innehåller grusig sand. 1800 14 0,25 Sand Schakt 20-25 cm djupt. Grusig sand med spridda stenar. 1806 14 0,25 Sand Schakt 20-25 cm djupt. Grusig sand med inslag av sten. I den norra änden av schaktet framkom en stenpackning, sannolikt ett odlingsröse 1823 14 0,25 Sand Schakt 20-25 cm djupt. Grusig sand. 1827 14 0,25 Sand Schakt 20-25 cm djupt. Grusig sand med enstaka stenar. 1837 14 0,3 Sand I schaktet framkom en stenpackning av okänt ursprung. Över stenpackningen finns ett matjordslager (20 cm). Schaktet ligger i botten på en trolig dödisgrop. Vid upprensning av schaktkanten under stenpackningen framkom en bit flinta (27 cm) under markytan. 1842 14 0,2 Sand Schakt 20 cm djupt. Innehöll blandat isälvsmaterial sand, grus och sten. 1846 14 0,25 Schakt 20-25 cm djupt som innehöll omrört isälvsmaterial. 1850 14 0,25 Sand Schakt 20-25 cm djupt. Sand. 1855 14 0,25 Sand Schakt 20-25 cm djupt. sand. 1859 14 0,3 Sand Schakt, 30 cm djupt. Sand. 1863 14 0,1 Sand Schakt, 10 cm djupt. Omrört. 1867 14 0,25 Sand Schakt 20-25 cm. Omrört 1872 14 0,25 Sand Schakt 20-25 cm. Omrört 1876 14 0,25 Sand Schakt 20-25 cm djupt. Omrört. 1880 14 0,25 Sand Schakt 20-25 cm djupt. Omrört. 1884 14 0,25 Sand Schakt 20-25 cm djupt. Omrört. 1888 14 0,25 Sand Schakt 20-25 cm djupt. I den S änden av schaktet framkom en flinta, (mik- rospån), i ett ev. urlakad kulturlager. Schakt Objekt 14.

99 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Längd Bredd Djup Fyllning Beskrivning 1771 14 1 1 0,2 Sand Provruta 1 m2 och 20 cm djup. Fynd i form av tre flintor och ett bränt ben. Grusig sand med inslag av sten. Handplock 1775 14 1 1 0,2 Sand Provruta 1 m2, 20 cm djup. Grusig sand med inslag av sten. Inga fynd. 1939 14 0,5 0,5 0,25 Sand Ruta. Grävdes i samband av fynd av mikrospån i ett eventuellt urlakat kulturlager. 1943 14 0,5 0,5 0,25 Sand Ruta, ca 0,5 x 0,5 samt 0,25 m djup. 1990 14 0,8 0,8 0,2 Silt Ruta ca 0,8 x 0,8 m och 0,2 m djup. Sandig silt med inslag av mindre sten. Spår av kol i rutans N del samt små fnyk av kvarts, men inget tydligt slaget. Mot botten tilltagande stenigt. 1994 14 0,8 0,8 0,4 Silt Ruta ca 0,80 x 0,80 m. 0,40 m djup. Översta 0,25 m består av förna och brunbeige silt som därunder övergår i beigare silt. Den övre nivån är eventuellt odlingspåverkat och den undre möjligen äldre bevarad markhorisont med enstaka kolfragment. Under den beigare silten övergår det i ljusare silt som är steril. 3850 14 0,5 0,5 0,4 Sand Ruta. Ca 0,12 m tjock förna. Ca 0,2 m ned vidtog ett grusigt något stenigt moränlager. Under detta vidtog ett sandigare orang- ebeiget lager. Inga fynd. Schaktet låg i en kraftig nordslänt. 3854 14 0,5 0,5 0,55 Sand 0,5 x 0,5 m stor ruta. Djup: 0,30 - 0,55 m. Överst ett 0,18 m tjockt lager med förna. Under det fanns ett 0,05 m tjockt ljust grått lager siltig sand. Under detta fanns ett 0,35 m tjockt lager med brunorange lätt siltig sand, med ett rikligt inslag av småsten och 0,10 m i diameter stora stenar. Mot botten övergick lagret till en mer grusig karaktär. Tolkas som steril. 3858 14 0,5 0,5 0,45 Sand Ruta grävd norr om schaktgräns invid viltstaket inom norra delen av undersökningsområdet. Förhållandevis tunt torvlager 0,08 m, enstaka rötter. Följs av tjockt sandlager, ca 0,3 m djupt, med inslag av mindre sten. lättgrävt. Undergrund på 0,4 m djup tilltagande grusigt, gulbrun färg. Ett möjligt avslag i kvarts påträffats som dock senare kunde avfärdas. 3862 14 0,5 0,5 0,52 Sand Kraftigt med rötter i toppen. Vegetationsskiktet/förna var ca 0,15 m. Därefter kom ett sandigt moränskikt med mindre stenar, 0,01- 0,12 m stora. Från 0,2 m djup sållades massorna. Något gulaktigt undre lager kom aldrig. 3866 14 0,5 0,5 0,43 Silt 0,50 x 0,50 m stor ruta. Djup: 0,43 m. Överst 0,12 m förna. Under det fanns ett 0,20 m tjockt brungrått siltigt sandlager. I detta kommer det måttligt med 0,10 m i diameter stora stenar. I botten fanns ett 0,15 m tjockt lager med gulbrun siltig sand, som mot botten övergick till ett mer grusigt lager. Tolkas som undergrund. 3869 14 0,5 0,5 0,40 Silt Se beskrivning av 3866. Grävdes i anslutning till åker. 3873 14 0,5 0,5 0,45 Sand Ruta. Förna, ca 0,07 m tjock. Därunder ljusbrun sand. Mot botten ljusgul sand. 3877 14 0,5 0,5 0,4 Sand Ruta. Ca 0,0,7 m tjockt torvlager. Därunder ett mörkbrunt sandlager, ca 0,13 m tjockt. Inslag av kol samt mörkare överlag mot botten. På ca 0,2 m djup kommer en mörkfärgning, ev en anlägg- ning. Denna är belägen i SÖ delen av rutan. Mörkfärgningen är ca 0,1 m tjock. Därunder vidtar steril ljusbeige sand. En hel del kol i fyllningen. Fynd av ett glasliknande föremål och vad som bedöms vara oslagen kvarts. Rutor Objekt 14.

100 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Und % Metod Storlek (m) Djup (m) Form, plan Beskrivning 1948 14 - Skärslev 4x2,5 0,1 Oregelbun- Botten av röjningsröse, där reste- den rande del lagts upp i 1966. Övrig kulturhistorisk lämning. 1966 14 - Okulär 3,7x2,8 0,35 Oregelbun- Lös liggande stenar ca 0,15 m stora. den Avlång Övrig kulturhistorisk lämning. 1975 14 - Okular 6,5 x 1 - - Stenmur. Övrig kulturhistorisk läm- ning. 1980 14 - Okulär 1,4x1,6 - - Väg eller lagd stenpackning. Låg näs- tan direkt under förnan, och bestod av främst sten mellan 0,10 - 0,15 m. Stenen verkade ligga i ett till två lager. Bredden var ca 1,4 m. 1984 14 - Okulär 2x0,75 - - Fortsättning på 1980. Något gle- sare med sten. Om det är en väg så svänger sträckningen något åt söder. 2001 14 Okulär 2.6 x 1.5 0.07 Stenpackning med underliggande kulturlager. Begränsas av schaktkanter. Ett mikrospån framkom vid rensning av schaktkanten. 3890 14 10 Skärslev 0,30 x 0,18 0,10 Rektangulär Osäker anläggning/nedgrävning. Flack med brun sand. Anläggningar Objekt 14.

Id Objekt Typ Material Antal Vikt (g) Beskrivning 1841 14 - Boplats 1 Avslag Flinta 1 2.6 Avslag i sydvästskandinavisk flinta. 31 x 15 mm. 1895 14 - Boplats 2 Mikrospån Flinta 1 0,4 Mikrospån i sydvästskandinavisk flinta. 20 x 8 mm. 1792 14 - Boplats 3 Avslag Flinta 3 4,8 Tre avslag varav två brända/eldpå- verkade. Det obrända är i sydväst- skandinavisk flinta. 1792 14 - Boplats 3 Bränt ben Bränt ben 1 0,1 Mindre fragment bränt ben Fynd Objekt 14.

101 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 9. Objekt 15

Figur 53. Objekt 15.

102 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 3176 15 0,65 Sand Schaktdjup 0,65 m. Överst ca 0,08 m tjock förna samt ca 0,20 m småstenigt grus som är påfört. Därunder jordnivå (kulturlager?) som består 0,35 m brun fin sand/silt som mot botten övergår till mer grusig morän. I den östra delen av schaktet sparades en yta för rutgrävning. Fynd av bränd flinta i anslutning till rutan och ytterligare flera fynd i den. 3185 15 0,5 Sand Schaktdjup 0,50 m djup. 0,35 m som består av påförda grusiga massor under förnan. Sannolikt en del av en uppgrusad väg. därunder finns tunna linser av vad som tolkas som bevarade äldre markhorisont, brun sandig silt ett fynd av flinta. Botten består av grusig morän. 3190 15 0,4 Sand Grävdes i sluttning upp mot N. Överst 0,40 m förna och brun silt. Botten övergår sedan till en fin ljus sand som efterhand blir mer grusig. 3202 15 0,3 Sand Schakt: 0,30 m djup. 0,20 m förna och fin brun sand/silt. Därunder 0,10 m fin ljus sand, närmast stenfri. Ligger i norrsluttning. Osäker nedgrävning i S änden. 3218 15 0,3 Sand Schakt: 0,30 m djup. 0,20 m förna och fin brun sand/silt. Därunder 0,10 m fin ljus sand, närmast stenfri. Ligger på en plan yta. 3222 15 0,6 Sand Schakt: 0,60 m djup. 0,20 m förna och fin brun sand/silt. Därunder 0,40 m fin ljus sand, närmast stenfri. Ligger plant. Ledning finns nergrävd mitt i schaktet. 3226 15 0,3 Sand Schakt: 0,30 m djup. 0,20 m förna och fin brun sand/silt. Därunder 0,10 m fin ljus sand, närmast stenfri. Ledning nergrävd i schakt. Ligger plant. 3389 15 0,7 Sand 0,70 m djupt. Överst 0,20 m förna och brun silt. Därunder ljus fin sand/silt. I den S delen av schaktet sparades en yta för rutgrävning. 3397 15 0,5 Sand 0,50 m djupt. Överst 0,20 m förna och brun silt. Därunder ljus fin sand/silt. 3401 15 0,4 Sand 0,40 m djupt. Överst 0,20 m förna och brun silt. Därunder ljus fin sand/silt. 3405 15 0,4 Sand 0,40 m djupt. Överst 0,20 m förna och brun silt. Därunder ljus fin sand/silt. En ev anläggning fanns mitt i schaktet 3419 15 0,45 Sand 0,45 m djupt. Överst 0,20 m förna och brun silt. Därunder ljus fin sand/silt. 3423 15 0,4 Sand 0,40 m djupt. Överst 0,20 m förna och brun silt. Därunder ljus fin sand/silt. Ligger relativt plant på en höjd. 3427 15 0,4 Sand 0,40 m djupt. Sluttar ner åt N. 0,10 m förna och 0,10 m brun silt. Därunder 0,20 m fin ljus sand silt, närmast stenfritt. Schakt Objekt 15.

103 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Längd Bredd Djup Fyllning Beskrivning 3180 15 1 1 0,25 Sand 1x1 m. Djup: 0,25 - 0,15 m. Som djupast i öster. Överst brun- grå silt, som innehåller en del mindre kolbitar. I öster 0,16 m tjockt, i väster 0,06 cm. Tolkas som äldre kulturlager. Grävdes med skärslev och sållades delvis. Undergrunden utgörs av orangebrun grusig silt. Fynd i kulturlagret: 6 st flintor, varav 3 var eldpåverkade. Flintorna påträffades både i toppen och botten av lagret. Det största antalet av flintorna kom i den östra delen av rutan. Även en spik fanns i övre delen av kulturlagret. 3194 15 1 1 0,36 Sand 1 x 1 m stor ruta. Djup: 0,36 - 0,23 m. Överst 0,1 m tjockt gräsrotslager. Under det 0,25 m tjockt brungrå siltig sand, som innehåller väldigt mycket rötter. Undergrunden utgörs av ljus orangegul sand. Fynd av recent porslin ca 10 cm ner. Topogra- fin sluttar kraftigt mot söder 3198 15 0,7 0,7 0,4 Sand Ruta 0,70 x 0,70 m. 0,40 m djup. Överst 0,25 m förna och brun silt. Därunder 0,15 m med ljusare sandig silt. Inga fynd. 3393 15 1 1 0,2 Sand 1 x 1 m stor ruta grävd i södra kanten av schakt. 0,20 m djup. Fyllning beige silt och i ljus fin steril sand/silt. Rutor Objekt 15.

ID Objekt Und % Metod Storlek (m) Djup (m) Form, plan Beskrivning 3206 15 25 Skarslev 0 0,17 Mycket osäker nedgrävning, brun lätt silt. Delvis snittad, 0,17 m djup. 3409 15 - Okulär 0,4 x 0,5 - - Nedgrävning/härd öster om E4an. Fyll- ning med något sotig brungrå silt. Ingen sten. Anläggningar Objekt 15.

Id Objekt Typ Material Antal Vikt (g) Beskrivning 3184 15-Boplats Avslag Flinta 1 0,4 Avslag i eldpåverkad/bränd flinta. 3186 15-Boplats Avslag Flinta 4 4,1 2 st Kristianstadflinta 1 st bränd flinta 1 st Sydvästskandinavisk flinta 3187 15-Boplats Spån Flinta 1 1,7 Spånfragment i Kristianstadflinta 3188 15-Boplats Kärnfragment Flinta 1 0,5 Mindre kärnfragment möjligen mikrospånskärna 3189 15-Boplats Avslag Flinta 1 1,2 Sydvästskandinavisk flinta Fynd Objekt 15.

104 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 10. Objekt 16

Figur 54. Objekt 16.

105 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 3234 16 0,3 Sand Schakt: 0,30 m djup. 0,20 m förna och fin brun sand/silt. Därunder 0,10 m fin ljus sand, närmast stenfri. 3238 16 0,35 Sand Schakt: 0,35 m djup. 0,20 m förna och fin brun sand/silt. Därunder 0,15 m fin ljus sand, närmast stenfri. Ligget plant. 3242 16 0,5 Sand Schakt: 0,50 m djup. 0,20 m förna och fin brun sand/silt. Därunder 0,30 m fin ljus sand, närmast stenfri. Ligget plant. 3246 16 0,3 Sand Schakt: 0,30 m djup. 0,20 m förna och fin brun sand/silt. Därunder 0,10 m fin ljus sand, närmast stenfri. 3250 16 0,4 Sand Schakt: 0,40 m djup. 0,20 m förna och fin brun sand/silt. Därunder 0,20 m fin ljus sand, närmast stenfri. Ligger plant. 3254 16 0,3 Sand Schakt: 0,30 m djup. 0,20 m förna och fin brun sand/silt. Därunder 0,10 m fin ljus sand, närmast stenfri. Dike i mitten av schaktet. 3258 16 0,5 Sand 0,50 m djupt. Överst 0,20 m förna och fin brun sand/silt. Därunder 0,30 m grusig sand. Dike i mitten av schaktet. 3264 16 0,4 Sand 0,40 m djupt. Överst 0,20 m förna och fin brun sand/silt. Därunder 0,20 m grusig sand. 3268 16 0,5 Sand 0,50 m djupt. Överst 0,20 m förna och fin brun sand/silt. Därunder 0,30 m grusig sand. 3274 16 0,5 Sand 0,50 m djup. Överst 0,20 m förna och fin brun sand/silt. Därunder 0,30 m grusig sand. Ligger plant som övriga schakt. Schakt. Objekt 16.

106 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 11. Objekt 17

Figur 55. Objekt 17.

107 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 3000 17 0,49 Sand En del markfasta block i ett låglänt område. Våtmarkslager i form av svart sumpsand. 3009 17 0,43 Sand Schakt med en del markfasta block i ett låglänt område. Våtmarkslager i form av svart sumpsand. Mycket blött. 3013 17 0,33 Sand Stenfritt schakt bestående av beigebrun sand. 3017 17 1,04 Sand Inga stenar alls. I botten khaki-färgad sand. 3021 17 0,33 Sand Stenfritt schakt bestående av beigebrun sand. 3025 17 0,41 Sand Stenfritt schakt bestående av beigebrun sand. 3029 17 0,33 Sand Stenfritt schakt bestående av beigebrun sand, med enstaka naturliga färg- ningar. 3040 17 0,41 Sand Stenfritt schakt bestående av beigebrun sand. 3044 17 0,8 Sand Inga stenar alls. I botten khaki-färgad sand. 3048 17 0,33 Sand Stenfritt schakt bestående av beigebrun sand. 3052 17 0,22 Sand Stenfritt schakt bestående av beigebrun sand. Enstaka lämningar i form av stolphål, härdrest och ev kulturlager. 3088 17 0,36 Sand Stenfritt schakt bestående av beigebrun sand. 3092 17 0,36 Sand Stenfritt schakt bestående av beigebrun sand. 3096 17 0,45 Sand Stenfritt schakt bestående av beigebrun sand. 3104 17 0,44 Sand Inga stenar alls. Undergrunden utgörs av brunorange sand. 3108 17 0,34 Sand Enstaka markfasta block. Undergrunden utgörs av brunorange sand. Hela schaktet utgörs av ett gråbrunt lager, 3112. 3122 17 0,34 Sand Enstaka markfasta block. Undergrunden utgörs av brunorange sand. Hela schaktet utgörs av ett gråbrunt lager, 3112. 3126 17 0,33 Sand Enstaka stenar, 0,05-0,15 m stora. Undergrunden utgörs av brunorange grusig sand. 3133 17 0,33 Sand Ett ca 0,33 m djupt schakt. Undergrunden utgörs av brunorange grusig sand. 3137 17 0,33 Sand Enstaka stenar, 0,05-0,15 m stora. Undergrunden utgörs av brunorange grusig sand. Enstaka mörkfärgningar. 3302 17 0,32 Sand Undergrunden utgörs av brunorange grusig sand med inslag av sten, 0,1-0,25 m stora. 3306 17 0,92 Sand Grusig sand med inslag av sten, 0,1-0,2 m stora. 3310 17 0,32 Sand Undergrunden utgörs av brunorange grusig sand med inslag av sten, 0,1-0,25 m stora. 3320 17 0,32 Sand Undergrunden utgörs av brunorange grusig sand med inslag av sten, 0,1-0,25 m stora. 3324 17 0,32 Sand Undergrunden utgörs av brunorange grusig sand med inslag av sten, 0,1-0,25 m stora. 3330 17 0,26 Sand Undergrunden utgörs av brunorange grusig sand med inslag av sten, 0,1-0,25 m i storlek. 3361 17 0,36 Sand Gråbeige sand, något flammig. Nästan stenfritt. 3365 17 0,98 Matjord Beigegrå sand i botten. Ett lager med brunbeige matjordsliknande karaktär genomgrävdes. 3369 17 0,72 Sand Beigegrå sand i botten. Schakt Objekt 17.

108 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Längd Bredd Djup Fyllning Beskrivning 3278 17 0,5 0,5 0,22 Sand Halvmetersruta i schaktets södra del där A3073 påträffa- des. I rutans östra vägg framkom skörbränd sten och kol tidigt under ytan. Mer skörbränd sten i fyllningen, ner till ett djup av ca 0,16 m. En anlägg-ning inmätt som A3286 i rutans västra del. 3282 17 0,5 0,5 0,33 Sand Ruta i S delen av schaktet där A3073 framkom. Utökad från ruta 3278 pga att anläggning framkommit i den NÖ delen. I det övre lagret fanns mindre sten och inslag av kol. Fyllning av mörkbrun sand ca 0,1 m under ursprung- ligt lager där A3286 framkom urskiljs en ny, rundad anläggning, först något diffus svärta sedan tilltagande tydlig rundning. Rutan ”snittas” för att få tydlig profil på anläggningen 3381 17 0,5 0,5 0,13 Sand Gråbrun sand Rutor Objekt 17.

ID Objekt Und % Metod Storlek (m) Djup (m) Form, plan Beskrivning 3033 17 - Okulär 0,25 x 0,25 - Oval Mörkbrun sand. Ev nedgrävning/ stolphål 3056 17 50 Skarslev 0,29 x 0,27 0,11 Rund Nedgrävning. Något diffus färgning i plan. Relativt tydlig skålformad profil. 3066 17 50 Skarslev 0,26 x 0,26 0,2 Rund Nedgrävning belägen intill schaktkant. Relativt tydlig i plan och profil. Mindre sten i fyllningen. U-formad 3073 17 50 Skärslev 1,4 x 0,70 0,2 Oregelbun- Något urlakat lager den 3286 17 50 Skärslev 0,25 x 0,20 0,10 Oval Överst ljusbrun sand med enstaka inslag av kol. Som på 0.19 m djup övergår i en mörkare färgning. 3293 17 50 Skarslev 0,28 x 0,4 0,15 Oval Anläggningen framkom i ruta 3278, ca 0,18 m under övre nivå. Utvidgat ny ruta 3282 i vilken anläggningen framträdde tydligt ca 0,1 m under rutas övre nivå. Oval i formen, i ytan mörkt brun fyllning med inslag av sten och kol. Förhållandevis fet fyllning, inslag av mindre stenar ca 0,02 m stora. I sektionen framträ- der en tydlig skålformig profil. Mot botten av anläggningen finns betyd- ligt mer stenar än i övrig fyllning. Anläggningar Objekt 17.

109 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 12. Objekt 20

Figur 56. Objekt 20.

110 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 3600 20 0,25 Sand Sandig, grusig morän med ca 0,02-0,15 m stora stenar. 3604 20 0,25 Sand Sandig, grusig morän med ca 0,02-0,15 m stora stenar. 3608 20 0,25 Sand Sandig, grusig morän med ca 0,02-0,15 m stora stenar. 3612 20 0,27 Sand Sandig, grusig morän med ca 0,02-0,15 m stora stenar. 3615 20 0,26 Sand Sandig, grusig morän med ca 0,02-0,15 m stora stenar. 3621 20 0,24 Sand Sandig, grusig morän med ca 0,02-0,15 m stora stenar. 3625 20 0,24 Sand Sandig, grusig morän med ca 0,02-0,15 m stora stenar. 3630 20 0,26 Sand Sandig, grusig morän med ca 0,02-0,15 m stora stenar. 3634 20 0,82 Sand Sandig, morän med ca 0,02-0,3m stora stenar. 3638 20 0,26 Sand Sand, bitvis lite grusigt. 3642 20 0,98 Sand Sand, bitvis lite grusigt. 3646 20 0,98 Sand Sand, bitvis lite grusigt. 3650 20 0,2 Sand Sand, bitvis lite grusigt. Beigegrå. 3654 20 0,24 Sand Schakt i sydslänt. Sand, bitvis lite grusigt. Beigegrå. 3658 20 0,45 Grus Påfört mackadam. 3662 20 0,3 Sand Sand, bitvis lite grusigt. I S delen något mer morängrus. Söderslänt. 3666 20 0,99 Sand Schakt i söderslänt. Sand, bitvis lite grusigt. Djupschakt. 3670 20 0,46 Sand Schakt i söderslänt. Sand, bitvis lite grusigt. Khakifärgat. 3674 20 0,26 Sand/ Schakt i söderslänt. Sand, bitvis lite grusigt. I södra delen något mer morän- morän grus. Även påfört grus i denna delen. 3678 20 0,37 Sand/ Schakt i söderslänt. Sand, bitvis lite grusigt. Khakifärgat. Grusig morän i S morän delen. 3681 20 0,37 Sand/ Sandig något grusig morän. Beigeröd. morän 3685 20 0,68 Sand/ Khakifärgat stenigt morängrus. morän 3689 20 0,37 Sand/ Sandig något grusig morän. Beigeröd. morän 3693 20 1,08 Sand/ Sandig något grusig morän. Beigeröd. morän 3696 20 0,27 Sand/ Sandig något grusig morän. Khakifärgat. . morän 3700 20 0,32 Sand/ Schakt i söderslänt. Sand, bitvis lite grusigt. Khakifärgat. Grusig morän i S morän delen. 3704 20 0,32 Sand/ Schakt i söderläge. Sand, bitvis lite grusigt. Khakifärgat. Grusig morän i S morän delen. 3708 20 0,34 Sand/ Sandig grusig morän. Khakifärgat. morän 3711 20 0,32 Sand/ Sandig grusig morän. Khakifärgat. morän 3715 20 0,44 Sand/ Grov stenmorän i Ö delen något mer sandigt i V. morän 3719 20 0,29 Sand/ Sandig grusig morän. Khakifärgat. morän 3722 20 0,32 Sand/ Sandig grusig morän. Khakifärgat. morän 3725 20 0,32 Sand/ Schakt i söderläge. Sand, bitvis lite grusigt. Khakifärgat. Grusig morän i S morän delen. Schakt Objekt 20.

111 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 13. Objekt 24

Figur 57. Objekt 24.

112 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 1503 24 0,3 Silt Sökschakt i N- S riktning. Ligger Ö om stenmur och Ö om odlingsröse. Sluttar väldigt svagt mot Ö. Schaktdjup: 0,05 - 0,30 m. Lagerföljden är samma som sökschaktet i V. Innehöll en del ljusgrå färgningar som grävdes i snitt, tolkas som stenlyft. 3431 24 0,7 Sand Schakt i nord-sydlig riktning. Schaktdjup 0,25 - 0,70 m. Sluttar mot söder. Översta lagret består av gråbrun matjord, 16 - 20 cm tjockt. Under matjorden finns ett bränt torvlager som i norr är väldigt torrt men som blir fuktigare mot söder. Torvlagret är ca 5 cm tjockt. Är troligen rester av mossens tidigare utbredning, som ligger sö om undersökningsområdet. Det sot och kol som finns i lagret beror troligen på svedjebruk. Under torven finns vitgrå fin sand, 5 - 10 cm tjockt. Under detta finns ett varvigt sandlager av rödbrun till rosa sand, 14 cm tjockt. Troligen vattenavsatt. Under detta ligger sterilen som består av fläckig gulgrå sandigsilt med inslag av rostfärgade fläckar. Schaktet innehåller en del sten, upp till en meter i storlek. I söder saknas sandlagren och torven ligger direkt på den sandinblandande silten. Fynd: En liten bit slagg som kom i torvlagret. Denna sparades ej och tolkas inte vara relaterad till aktivitet direkt på platsen, 3438 24 0,45 Sand Schakt i N-S riktning. Schaktdjup 0,25 - 0,45 m. Samma lagerföljd som intilliggande schakt i V. I den N delen av schaktet fanns flera stenlyft. I schaktet fanns ett fåtal stenar, ca 1 m i diameter. I södra delen syntes en nedgrävning för ett dike. 3445 24 1,5 Sand Mindre provschakt i V - Ö riktnig. Schaktdjup: 1,05 - 0,80 m. I väster omrört pga anläggandet av dikesgren till E4 och viltstängsel. I öster ligger det överst ett 30 cm tjockt lager sättsand. Under detta finns ett ca 40 cm mörkbrun torv lager. Är dock delvis stört pga anläggandet av en körväg i Öster samt ett dike i söder. 3449 24 0,7 Sand Mindre provschakt i NÖ - SV riktning. Ligger mellan körväg i V och dike i Ö. Schaktdjup: 0,70 m i VNV och 0,20 m i ÖSÖ. Utgörs av väldigt omrörda lager pga anläggning av väg och dike. 3453 24 0,6 Lera Schakt som ligger öster och norr om ett odlingsröse. Undergrunden sluttar mot öster, mot en mosse som ligger öster om undersökningsområdet. Schakt- djup: 0,60 - 0,40 m. Översta lagret utgörs av mörk svartbrun matjord, ca 20 cm tjockt. Botten blir matjorden mer torvig men inget separat torvlager kunde urskiljas. Beror högst troligt på odling. Under matjorden kommer ett mörkt rödbrunt sandigt lerlager med mycket organiskt material, ca 14 - 20 cm tjockt. Mot norr finns mer inslag av sand. Under detta finns ett fint vittgrått sandlager i den s delen av schaktet, ca 13 - 5 cm tjockt. Undergrunden består av ljusgul siltig sand med inslag av brunröd siltig sand. Schaktet innehåller måttligt med 1x1 m stora stenar. Mot odlingsröset i Öster finns däremot två större block 2x2 m som låg i schaktkanten. 3479 24 0,3 Sand Mindre sökschakt. Schaktdjup: 0,30 - 0,20 m. Överst låg ett tunt lager med svartbrun matjord, 10 cm tjockt. I östra delen av schaktet syntes ett mycket tunt lager av vitgrå sand, ca 5 cm tjockt. Saknas helt i den västra delen av schaktet. Under detta låg undergrunden som bestod av orange siltig sand. 3483 24 0,15 Sand Mindre sökschakt i V - Ö riktning. Schaktdjup: 0,10 - 0,15 m. Överst låg ett mycket tunt svartbrunt matjordslager, ca 5 cm tjockt. Under detta låg ett tunt grått sandlager, ca 5 cm tjockt. Undergrunden bestod av brunorange siltig sand. 3487 24 0,35 Silt Sökschakt som börjar i söder men svänger mot väster. Precis öster om schaktet ligger en stenmur och öster om den ett odlingsröse. Schaktdjup: 0,20 - 0,35 m djupt. I toppen finns ett tunt svartbrunt matjordslager, ca 5 cm tjockt. Under detta ligger ett mörkgrått sandlager, ca 3 - 8 cm tjockt. Därefter kommer undergrunden som består av ljus gulorange sand med en del mindre moränsten, 5 - 10 cm i diameter. Schaktet innehöll måttligt med sten i storleken 1x1 m. Topografin sluttar svagt mot söder. 3548 24 0,3 Sand Mindre sökschakt. Schaktdjup: 0,30 m. Liknar schaktet norr om detta i lager- följd.. 3553 24 0,35 Sand Schakt i Nv - Sö riktning. Schaktdjup: 0,20 - 0,30 m. Överst ett mörkt brunt matjordslager 20 cm tjockt. Under detta kom ett brunsvart torvlager, ca 10 cm tjockt. Under detta låg ett gråvitt sandlager, ca 5 cm tjockt. Undergrunden utgjordes av brunorange siltig sand. Mot Nv stört pga anläggande av körväg. Schaktet innehöll måttligt med måttligt med 1x1 m stora stenar. Schakt Objekt 24.

113 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Längd Bredd Djup Fyllning Beskrivning 3506 24 0,8 0,7 0,35 Sand Provruta 0,80 x 0,70 m. Djup: 0,20 - 0,35 m. Samma lager- följd som schaktet NV om rutan. Inga fynd. 3510 24 0,8 0,7 0,28 Sand Provruta 0,80 x 0,70 m. Ligger SV om odlingsröse. I toppen fanns ett 10 cm tjockt mörkt gråbrunt matjordslager. Under detta fanns ett 15 - 18 cm tjockt brungrått lager av siltig sand. Undergrunden utgjordes av av brunröd siltig sand. I den östra delen av rutan låg en stor 0,60 x 0,40 m stor sten. I den västra kanten av rutan syntes en svag grå- brun färgning som möjligt skulle kunna vara ett störhål, men mest troligt är det en rotgång. 3514 24 0,7 0,8 0,25 Sand Provruta väster om röjningsröse. 0,70 x 0,80 m. Djup: 20 - 25 cm djup. Överst ett 6 cm tjockt svartbrunt matjordslager. Under detta ett 10 cm tjockt brungrått lager med siltig sand. Innehåller en del organiskt material. I botten orange siltig sand samt en 0,30 x 0,15 m stor sten. 3568 24 1 2 0,18 Silt Provruta. 1 x 2 m stor. 0,13 - 0,18 m djup. Överst förna ca 0,05 m tjockt. Under det fanns ett ca 0,1 m tjockt lager med gråbrun sandig silt. Innehåller mycket röt- ter. Undergrunden utgjordes av orangebrun siltig sand. Innehåller enstaka 0,1 m i diameter stora stenar. 2 st kvartsbitar, som dock kunde konstateras vara oslagna 3572 24 1 1 0,22 Silt 1 x 1 m provruta Djup: 0,11 - 0,22 m. Överst ca 0,05 m förna. Under den fanns ett 0,1 - 0,15 m tjockt gråbrunt lager med sandig silt. Innehöll mycket rötter och ett fåtal 0,1 m i diameter stora stenar. Undergrunden utgjordes av ljus brungul siltig sand. 3576 24 1 1 0,4 Silt Ruta 1x1 m. Överst 0,20 m beige flammig silt med ljusare linser och förna som tolkas som påfört. Därunder 0,20 m med humös mörkbrun silt som bör vara den ursprungliga ytan. I botten ljus grå silt. Rutor Objekt 24.

114 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Und % Metod Storlek (m) Djup (m) Form, plan Beskrivning 3467 24 Okulär 3 x 2 0,60 Röjningsröse. Stor sten mellan främst 0,40 till 0,60 m. 0,60 m högt. Ligger i kant ner mot en mindre slänt. Åkeryta S och SÖ om röset. 3494 24 Okulär 40 x 1,4 0,40 Låg stenmur. Sannolikt kopplat till åkerkant. Består av ca 0,40 till 0,60 m stora stenar som ligger i ett till två ni- våer. Ca 0,40 m hög. I S delen blir den kraftigare och är ca 1 m bred med sten i flera nivåer. Delvis sprängsten. 3518 24 Okulär 4,5 x 4 1 Röjningsröse. 1 m högt och består främst 0,20 till 0,45 m stora stenar. Torpkaraktär och ligger inom en större plan yta. 3529 24 Okulär 5 x 4,5 1,5 Röjningsröse. 1,5 m högt. Ligger delvis på större block som ligger i S kanten av röset. Består av sten mellan ca 0,2 till 0,4 m i storlek. 3544 24 Okular 7 x 1 0,40 Stenmur. Ligger i vinkel mot Ö annars i NS riktning. 0,40 m hög. Består av 0,25 till 0,45 stora stenar, och ca 5 m lång i NS samt 2 m i ÖV. Skålformad. Körväg norr om? 3557 24 Okular 3 x 2,5 0,35 Stentipp. Ca 0,35 m högt. Består av blandat stenmaterial mest under 0,25 m i storlek. Stentipp eller hackerör. Flackt. 3580 24 Okular 5 x 2 0,80 Torpröjningsröse. ca 0,80 m. högt. Består av sten mellan 0,25 till 1 m i storlek. Anläggningar Objekt 24.

115 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 14. Objekt 29

Figur 58. Objekt 29.

116 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 1358 29 0,20 Sand Ett kraftigt stenbefängt schakt. Över stenlagret endast ett 10-15 cm tjockt lager med förna. Ställvis enstaka fläckar med sand. I den S änden undersöktes en 0,25 x 0,25 meter stor ruta 1367 29 0,15 Sand Kort schakt. Något färre antal stenar. Förna 10-15 cm tjockt. 1375 29 0,35 Sand Ett långt schakt, som var ställvis kraftigt stenbelamrat. I den N änden går schaktet ut i en äldre mossar. Nivån höjer sig sakta åt S. Förnan mellan 10-25 cm tjock. I den N änden fanns en underliggande förna, ställvis av vattenavsatta lager. Schakt Objekt 29.

ID Objekt Längd Bredd Djup Fyllning Beskrivning 1371 29 0,25 0,25 0,15 Sand Provruta 25 x 25 cm 15 djup. Handsåll. 1383 29 0,4 0,4 0,2 Sand Provruta 40 x 40 cm, 20 cm djup. Handsåll. 1387 29 0,4 0,4 0,15 Sand Provruta 40 x 40 cm, 15 djup. Innehöll sand med enstaka grus och sten. 1391 29 0,3 0,3 0,3 Sand Provruta 30 x 30 cm, 30 djup. Innehöll sand, varvad med strimmor av torv. 1395 29 0,4 0,4 0,2 Sand Provruta 40 x 40 cm, 20 djup. Innehöll sand med inslag av grus och sten. 1399 29 0,4 0,4 0,2 Sand Provruta 40 x 40 cm, 20 djup. Innehöll sand med inslag av grus och sten. 1403 29 0,4 0,4 0,2 Sand Provruta 40 x 40 cm, 20 cm djup. Innehöll sand med inslag av strimmor av torv. 1407 29 0,3 0,3 0,15 Sand Provruta 30 x 30 cm, 15 cm djup. Innehöll sand med inslag av grus. 1411 29 0,3 0,3 0,15 Sand Provruta 30 x 30 cm, 15 cm djup. Innehöll sand med inslag av grus. 1415 29 0,4 0,4 0,15 Sand Provruta 40 x 40 cm, 15 cm djup. Innehöll sand med inslag av grus och sten. 1419 29 0,4 0,4 0,3 Sand Provruta 40 x 40 cm, 30 djup. Innehöll sand mellan större stenar. 1423 29 0,25 0,25 0,15 Sand Provruta 25 x 25 cm, 15 cm djup. Innehöll sand. 1427 29 0,4 0,4 0,29 Sand Provruta 40 x 40 cm, 29 cm djup. Innehöll sand med inslag av grus. 1431 29 0,3 0,3 0,15 Sand Provruta 30 x 30 cm och 15 cm djup. Innehöll grovkornig sand med inslag av grus. 1435 29 0,3 0,3 0,2 Sand Provruta 30 x 30 cm, 20 cm djup. innehöll finsand, med inslag av grus. Rutor Objekt 29.

117 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 15. Objekt 30

Figur 59. Objekt 30.

118 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 60. Norra delen av Objekt 30.

119 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 204 30 0,20 Morän I den östra kanten endast avtorvning av förna och rutgrävning. I den västra endast schaktning. Sand/morän 214 30 0,20 Morän Sand/morän. En ruta grävdes. 218 30 0,20 Morän/torv I den norra delen av schaktet 5-10cm förna och underliggande sand/mo- rän. I den södra börjar torvlagret. I den norra delen grävdes två rutor 221 30 - To r v To r v 225 30 2 To r v Torv, ca 2 m. 229 30 3,5 To r v 1,5 meter påkörd torv, och därunder ytterligare 2 meter torv. Ingen botten. 233 30 3 To r v 3 meter torv, ingen botten. 237 30 3 To r v 3 meter torv, ingen botten. 241 30 3 To r v ca 3 meter torv, ingen botten. 245 30 3 To r v ca 3 meter torv, ingen botten. 249 30 3 To r v ca 3 meter torv, ingen botten. 253 30 3,5 To r v Ca 3,5 meter torv, ingen botten. 293 30 - To r v I den S delen av schaktet var det omrört i samband med äldre vägbygge, torv blandat med större sten. I den N delen fanns en underliggande matjordshorisont, en av morän. Goda observationsförhållanden men trots det inga fynd/anläggningar. Schakt Objekt 30.

ID Objekt Längd Bredd Djup Fyllning Beskrivning 257 30 0,25 0,25 0,15 Sand Provruta 25 x 25 cm, 15 cm djup. Handsåll. 261 30 0,25 0,25 0,15 Sand Provruta 25 x 25 cm, 15 cm djup. Handsåll. 265 30 0,25 0,25 0,2 Sand Provruta 25 x 25 cm, 20 cm djup. Handsåll. 269 30 0,25 0,25 0,1 Sand Provruta 25 x 25 cm, 10 cm djup. Handsåll. 273 30 0,25 0,25 0,1 Sand Provruta 25 x 25 cm, 10 cm djup. Handsåll. 277 30 0,25 0,25 0,15 Sand Provruta 25 x 25 cm, 15 cm djup. Handsåll. 281 30 0,25 0,25 0,15 Sand Provruta 25 x 25 cm, 15 cm djup. Handsåll. 285 30 0,25 0,25 0,25 Sand Provruta 25 x 25 cm, 25 cm djup. Handsåll. 289 30 0,25 0,25 0,15 Sand Provruta 25 x 25 cm, 15 cm djup. Handsåll. Rutor Objekt 30.

120 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 16. Objekt 31

Figur 61. Objekt 31.

121 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 297 31 - Morän Överst torv som övergår i morän. Goda observation förhållanden, men trots det inga fynd/anläggningar. 303 31 - Morän Föreföll kraftigt omrört. Låg inklämt mellan vägområdeskant och dike, storblockigt. 307 31 - Morän Smal kant mellan vägområdeskant och dike. Föreföll omrört, storblockigt. 311 31 - Sand Schaktet låg inklämt mellan vägområdeskant och dike. Stora block och fläckvis sandig. De sandigare ytorna finrensades med skärslev, inga fynd. 315 31 - Morän Schaktet ligger på kanten ner mot de lägre partierna i området. San- nolikt är det en kant efter schaktmassor vid vägbygget, omrört stora block. Schakt Objekt 31.

122 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 17. Objekt 34

Figur 62. Norra delen av objekt 34.

123 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 63. Mellersta delen av Objekt 34.

124 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Figur 64. Södra delen av Objekt 34.

125 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 319 34 0,85 Silt Schaktet var ca 1.6 brett samt som djupast 0,85 m. Inslag av större sten samt består delvis av massor från rensning/muddring av ån. Mot botten övergår det till beige lerig silt med inblandning av större sten, vilket tolkas som ett svämmlager. 336 34 0,35 Silt Schaktet var 0,35 till 0,05 m djupt. I toppen tunn matjord och därunder fin orange/beige sand och silt, med ett kraftigt inslag av sten mellan ca 0,30 till 0,90 m i storlek. Schaktet sluttar upp mot en mindre höjd i S där en betong bunker är nedgrävd. 389 34 0,25 Silt Schakt. 0,25 - 0,20m djup. Överst brunsvart humös matjord. Därunder silt blandat med sten i storleken 0,25 - 0,80 m i diameter. Mycket av stenen ligger mot sluttningen. Fynd av flinta i kanten av schaktet (396) 397 34 0,35 Silt Schakt. Djup: 0,10 - 0,35 m. Överst 0,10 m brunsvart humös jord. Därunder något grusig silt blandat med mycket sten. Fynd av flinta, 405 och 406. 407 34 0,4 Sand Djup: 0,20 - 0,40 m. Överst brunsvart humös matjord. Därunder beige grusig siltig sand med kraftigt inslag av sten, 0,15 - 0,40 m i diameter. 411 34 0,15 Matjord Djup: 0,15 - 0,05 m. Överst mörkbrun till svart humös jord, 0,05 - 0,10 m. Därunder stenbundet med lite siltig sand. 425 34 0,3 Sand Djup: 0,30 - 0,05 m. Överst ett lager med humös brunsvart jord/förna. Därunder ett 0,05 -0,10 m tjockt lager med ljus beige/grå mycket fin silt/sand. Kraftigt sten inslag, med storleken 0,25 - 0,60 m i diameter. 435 34 0,3 Sand Schaktdjup, 0,30 - 0,05 m. Överst humös brunsvart jord/förna, 0,10 - 0,05 m. Därunder ljus siltig sand med kraftigt steninslag. 439 34 1 Sand Schaktdjup: 1,0 - 0,4 m i N och 0,1 - 0,2 m djup. Överst 0,05 m brunsvart humös jord/förna. Därunder 0,20 m med ljus mycket fin sand, som efterhand blir mer orange. I botten finns det kompakt ljus grusig silt. Anläggning i schaktkanten: A448. 449 34 0,1 Sand I schaktet togs bara förnan bort med maskin och resten handrensades med skärslev. Djup: 0,05 - 0,10 m. Överst fanns humös brunsvart jord/ förna. Därunder ljus bitvis nästan flammig fin sand/silt. Relativt stenbundet, men inte lika mycket som i området i övrigt. 471 34 0,3 Sand Schaktdjup: 0,05 - 0,30 m. Överst 0,05 m med humös brunsvart jord/ förna. Därunder 0,20 m med ljus beige/grå mycket fin siltig sand. Bitvis mycket sten. Fynd i schaktet var en möjligt slagen kvarts, F487. 488 34 0,05 Silt Schaktdjup 0,05 m. Schakt där endast torven togs bort med maskin. Delvis handrensat. Enstaka större stenar i schaktet. 494 34 0,05 Silt Schaktdjup: 0,05 m. Endast torv borttagen. Delvis handrensat. Enstaka sten i schaktet. 499 34 0,05 Silt Schaktdjup: 0,20 - 0,05 m. Överst humös brunsvart jord/förna, 0,05 - 0,10 m. Därunder flammig gråbeige silt med stort inslag av sten, 0,15- 0,50 m i diameter. Ännu större block finns i undergrunden. 513 34 0,9 Silt Djupschakt. Successivt nerschaktat. 0,90 m djupt. Överst 0,05 - 0,10 m förna och brunsvart matjord. Därunder gråbeige silt med kraftigt inslag av sten, 0,40 m djupt. Stenen är i storleken 0,25 - 0,60 m i diameter. Därunder kompakt beige grusig lera. 517 34 0,3 Silt Schaktdjup: 0,30 m. Överst 0,05 m med förna. Därunder finns 0,25 m lager med grå silt med inslag av sten. 521 34 0,4 Silt Överst 0,10 m lager med förna/brunsvart jord. Därunder grå silt med ett kraftigt steninslag. 525 34 0,05 Silt Schaktet placerades på ett mindre höjdparti. Endast förnan togs bort, ca 0,05 m. Därunder fanns gråbeige silt med stort steninslag av storleken 0,15 - 0,40 m i diameter. Schaktet går ner Ö om höjden där förnan övergår till mer stenbunden. 545 34 0,4 Silt Schaktdjup: 0,40 m. Överst 0,05 - 0,10 m förna brunsvart humös jord. Därunder grå silt med kraftigt steninslag. Vilket är representativt för hela S delen a området.

126 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

ID Objekt Djup (m) Fyllning Beskrivning 1439 34 0,5 Sand Sökschakt, svämmsediment. 0,5 m djupt, mot botten större stenar. I vardera ände av schaktet grävdes en 50 x 50 cm provruta, ca 0,3 djup. Sannolikt kraftigt vattensjukt innan muddring. 1443 34 - Sand Sökschakt, kraftigt stenbemängt. Svämmsediment ovan och ner mellan stenarna. En 30 x 30 cm sökruta i schaktets S ände. 1447 34 - Sand Sökschakt, kraftigt stenbemängt som ett lager med 0,5 x 0,5 stenar och större. En 30 x 30 cm, 20 cm djup provruta undersöktes i en sandigare fläck. 1451 34 - Sand Kraftigt stenbemängt sökschakt med ett par sandigare fläckar (finsand). Schakt Objekt 34.

ID Objekt Längd Bredd Djup Fyllning Beskrivning 1455 34 0,3 0,3 0,25 Sand Provruta 30 x 30 cm, 25 cm djup. Innehöll fin sand och sten i botten. 1459 34 0,4 0,4 0,25 Sand Provruta 40 x 40 cm, 25 cm djup. Innehöll fin sand med inslag av grus. I botten fanns tre stenar. 1463 34 0,3 0,3 0,2 Sand Provruta 30 x 30 cm, 20 cm djup. Innehöll fin sand med inslag av grus. Mot botten större stenar. Rutor Objekt 34.

ID Objekt Und % Metod Storlek (m) Djup (m) Form, plan Beskrivning 362 34 - Okular 1.3 x 0,9 Oregel- Härd eller kulturlager med en svart bunden sotig fyllning av sandig silt. Har inslag av lätt skörbränd sten. Ev. är A372 del av samma anläggning. 372 34 - Okular 0.7 x 0,7 Oregel- Härd eller kulturlagerrest med bunden svart sotig fyllning av sandig silt. Har inslag av lätt skörbränd sten. Möjligen del av samma anläggning som A362. 448 34 10 Okulär - 0,10 - Ev, anläggning/stolphål som upp- täcktes vid rensning av schaktkant (S439). Övre delen saknades snarare av skador från rötter än urlakning. Sotig mörkgrå silt. Skål- formad profil. Anläggningar Objekt 34.

Id Objekt Typ Material Antal Vikt (g) Beskrivning 380 34-boplats 2 Avslag Flinta 1 0,1 Sydvästskandinavisk flinta 396 34- boplats 2 Avslag Flinta 1 5,8 Sydvästskandinavisk flinta med krusta 406 34- boplats 2 Avslag Kvarts 1 2,3 Avslag/splitter i kvarts 424 34- boplats 2 Avslag Kvarts 1 0,1 Avslag/splitter i kvarts 468 34- boplats 2 Avslag Flinta 1 0,2 Sydvästskandinavisk flinta 469 34- boplats 2 Avslag Flinta 1 0,7 Sydvästskandinavisk flinta 470 34- boplats 2 Spån Flinta 1 1,4 Spånfragment med bruksretusch, 22 x 21 mm. 535 34- boplats 1 Avslag Kvarts 5 28 Avslag/splitter av kvarts som låg inom ca 0,5-1 m2. Fynd Objekt 34.

127 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 18. Vad innebär de arkeologiska stegen?

Arkeologiska steg Arkeologisk undersökningar kan genomföras därefter bli aktuellt med en förundersökning. i tre övergripande etapper: Arkeologisk ut- Förundersökning. Avsikten med en förun- redning, arkeologisk förundersökning och dersökning är att genomföra en begränsad arkeologisk undersökning. Alla beslut om ar- fältundersökning inom en känd fornlämning. keologiska åtgärder fattas av länsstyrelsen i det Vid en förundersökning kan bland annat frå- berörda länet. Mer om de olika stegen går att gor om fornlämningens avgränsning, ålder läsa här: http://www.raa.se/kulturarvet/arke- och komplexitet behandlas. Länsstyrelsen kan ologi-fornlamningar-och-fynd/den-uppdrags- sedan utifrån förundersökningens resultat be- arkeologiska-processen/ sluta om en arkeologisk undersökning (slutun- Arkeologisk utredning. En arkeologisk ut- dersökning). Om arbetsföretaget kan undvika redning kan delas upp i två steg. fornlämningen eller om kunskapspotential vid Steg 1: En arkeologisk utredning steg 1 inne- förundersökningen bedöms som begränsad bär generellt en inventering i fält, kartstudier genomförs dock inte en vidare arkeologisk un- och sammanställning av tidigare inventeringar dersökning. och undersökningar som genomförts inom det Arkeologisk undersökning. En arkeologisk berörda området. undersökning är det sista steget som genomförs Steg 2: Syftet med en utredning steg 2 är att om ett planerat arbetsföretag inte kan undvika genom en fältundersökning ta reda på om någ- en fornlämning och i fall det bedöms att den ra fasta fornlämningar eller kulturlämningar berörda fornlämningen kan antas tillföra ny finns inom aktuellt område. En fältundersök- arkeologisk kunskap. Vid en arkeologisk un- ning innebär vanligen att provgropar eller dersökning tas delar eller hela fornlämningen sökschakt tags upp med grävmaskin. Ifall ar- bort och dokumenteras. keologiskt intressanta objekt påträffas kan det

128 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Bilaga 19. Facktermer och ordlista.

Anläggning Kokgrop En arkeologisk anläggning avser olika slags Grop som använts till att laga mat, uppvärm- lämningar som är skapade av människor som ning eller aktiviteter av rituell karaktär. I gro- exempelvis gropar, stolphål och härdar. pen lades upphettade stenar ner tillsammans med exempelvis mat. Avslag Spår efter förhistorisk redskapstillverkning i Mesolitikum form av flinta eller bergarter som exempelvis Äldre stenålder (9500 – 3900 f.Kr.). Mesoliti- kvarts. kum är den period under stenåldern då män- niskan var jägare och samlare. Boplats Plats där man under förhistorisk tid vistats eller Mikrospån/Spån bott och där det finns spår efter exempelvis fö- Avlångt spånformat avslag vanligen av flinta remål, anläggningar och byggnadslämningar. men kan även förekomma i andra bergarter. Spån är ofta basmaterial till föremål som ex- Bytomt/gårdstomt empelvis knivar, skrapor eller pilspetsar. Gene- Lämningar efter husgrunder/bebyggelseenhe- rellt dateras de till stenåldern men kan även fö- ter ofta från historisk tid. rekomma under yngre förhistoriska perioder. Ett mikrospån är ett mindre spån, vanligtvis Fossil åker under 10 mm i bredd. Varaktigt övergiven åkermark med spår efter olika formelement som exempelvis röjningsrö- Neolitikum sen, diken och terrasskanter. Yngre stenålder (3900 – 1700 f.Kr.). Neoliti- kum är den period av stenåldern där jordbru- Gravfält ket introduceras. Ett område med fler än fem förhistoriska gravar. Gravfälten kan vara stora och synliga ovan Röjningsröse mark eller helt dolda under marken. Ansamling av sten kopplat till stenröjning i samband med odling eller annan verksamhet. Hög Förhistorisk grav med välvd profil och med Röse övertorvad yta som till större delen är upp- Förhistorisk grav med välvd profil, uppbyggd byggd av sand eller jord. av stenar utan synlig inblandning av sand eller jord.

129 E4 Ljungby - Toftanäs • Kalmar läns museum

Skifte Lantmäteriförrättning där mark fördelas mellan olika ägare. Skiftena var jordreformer som syftade till att effektivisera jordbruket genom att bland annat samla ofta små och spridda enskilda ägor i större skiften.

Skörbränd/skärvig sten Sten som genom upphettning med eld blivit skör och spruckit. Förekommer i bland annat härdar/eldstäder och kokgropar.

Stensättning Förhistorisk grav som är flackt uppbyggd av stenar med en fyllning av jord.

130

Adress Telefon Fax E-post Box 104, S-391 21 Kalmar 0480-45 13 00 0480-45 13 65 [email protected]