Ladda Ned Presshistorisk Årsbok 2016
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
P re s s h i s t o r s k r b o k 2016 U tgiven av vensk resshistorisk ö rening Redaktör: Docent Birgitta Ney Stockholm epost: [email protected] Redaktionsgrupp: Professor Lars-Åke Engblom Huskvarna Docent Kristina Lundgren Nacka FD Gunilla Lundström Lomma Docent Birgit Petersson Umeå Professor Per Rydén Lund Eftertryck utan författarnas medgivande förbjudes ISSN 0282-020X Omslag: Maria Balke Omslagsbild: August Strindberg, tecknad av Albert Engström i Medmänniskor, 1899. Teckning på titelsidan: Björn Berg Elanders Sverige AB, 2016 Föreningen Sveriges tidningsmuseum 1947–1948 Föreningen Sveriges pressmuseum 1948–1960 Föreningen Sveriges pressarkiv och pressmuseum 1961–1974 Föreningen Pressarkivets vänner 1975–1999 Svensk Presshistorisk förening 1999– F ö rord J u ileer av intresse f r press och mediehistoriker f rekommer ofta i våra dagar t cks det. etta år, 2016, kommer 250 år med vår tr ckfrihetslag- stiftning att markeras på många olika sätt. års oken inleder vi med J ohan irschfeldts te t om världens äldsta grundlag om tr ckfrihet som en svensk finsk ju ilar. I kapitlet därefter skriver Maria E dstr m och E va Maria vensson om komplikationer när det gäller jämställdhet och y ttrandefrihet och om varf r verige har avstått från att lagstifta mot k nsdiskriminerande reklam. I de tre f ljande idragen i års oken kan vi läsa initierade erättelser om tre olika redaktionella milj er. vante y cander skriver om när D a g e n s y h e t e r hade tre chefredakt rer samtidigt, an A ndersson om vad som utspelade sig när Ö s t ra m la d lämnade l tiden och ke etters- son minns mediemagasinet V å r r n d a e m n i n g i veriges adio och hans tid där. S vante ö fgren l fter i ett kapitel fram minnet av ven hman, en journalist som han menar var st rst i allt. arl G ustav ind n skriver om sina intervjuer med ö rn onner sedan 1986. e intervjuerna har ägnats konsten att skriva reportage, att ge ut reportage ö cker och rapport ö cker. S elma agerl fs f rfattarskap ehandlas i ett kapitel av A nna ordlund där hon intresserar sig f r agerl fs verk som pionjärf rfattare på film och i radio. unilla ult n har anal serat ett dagspressmaterial från 1881 till och med 1921 och jämf rt hur svensk press vid den tiden skrev om judiska frågor när de utspelade sig i y ssland respektive i verige. S lutligen ehandlar ars V åge och Maria von ssen en väsentlig fråga f r presshistoriker utifrån sina erfarenheter av att ar eta med S v e n s k t P ressregister 1903 1911. e skriver om vad digitaliserade arkiv kan komma att inne ära f r framtida forskning när det gäller konsten att upp- täcka n a saker. S ist i års oken som vanligt information om vensk resshistorisk f r- enings verksamhet under verksamhetsåret 2015 och en medlemsf rteck- ning. R e d a t ö re n 3 I nnehåll J o h a i r c h f e l t V ärldens äldsta grundlag om tr ckfriheten f ller 250 år. E n svensk finsk ju ilar ................................. 7 M ar a d s t r m c h v a M ar a v e n s s o n S tår jämställdhet och ttrandefrihet på samma sida ärf r har S verige avstått från att lagstifta mot k nsdiskriminerande reklam 21 S v a t e y c a d e r T re chefredakt rer var två f r m cket. Mångfald eller identitet i D a e n s y h e t e r ....................................... 31 J a G n d e r s o n S å verlevde Ö s t ra m la d ............................. 47 Å k e e t t e r s o n ” år grundade mening”. eglivat mediemagasin med många ansikten ............................................. 59 S v a t e ö f g re n S ven hman st rst i allt ............................... 75 C arl G u s t a i n d é n Om konsten att skriva reportage. ntervjuer med ö rn onner 1986 87 och 2014 ..................................... 79 A n n a o rd l n d P ionjärf rfattare på mediemarknaden. elma agerl fs f rfattar- skap i film och radio ................................... 91 G u n i lla u l é n R y ska gr mheter och svensk judefara. ogromer i y ssland och ö stjudisk invandring i svensk dagspress 1881 1921 ........... 107 L ar å g e c h ar a o n s s e n P ressregister, digitaliseringen och s k arhet. Om konsten att upptäcka n a saker..................................... 123 S vensk resshistorisk f rening 2015 ....................... 133 Medlemsf rteckning ................................... 137 5 V ärldens äldsta grundlag om tr ckfriheten f ller 250 år E n svensk finsk ju ilar J o h a i r c h f e l t I den här artikeln kommer jag att koncentrera mig på en särskild utvecklingslinje som handlar om hur T F s principer och regler under 1800 och 1900 talet uttolkas och utvecklas av O och det på ett slående sätt ofta initierat av pu licisterna. å småningom vinner man st d i domstolarna och hos lagstiftaren genom f ränd- ringar i T F . T e ten handlar mest om offentlighetsprincipen och om några viktiga sk ddsregler f r det journalistiska ar etet. pråket i artikeln kan nog verka litet tungt och y råkratiskt det eror på att juridiken i T F är krånglig, men mest på att jag har velat b ehålla tidsfärgen. Å r 2016 kommer veriges och inlands riksdagar på olika sätt h gtidlig- hålla 250 årsminnet av 1766 års tr ckfrihetsf rordning, världens äldsta tr ckfrihetslag med grundlags ställning. ö rordningen eslutades av riksdagen den 2 decem er 1766. en var resultatet inte minst av de insat- ser som gjordes av en ngre m ssa, riksdagsman och präst från ster ot- ten, A nders h denius. ans samlade skrifter med l.a. en te t om tr ck- friheten, ges nu ut i fem and på svenska och finska. an var en t pisk uppl sningsman och har kallats ordens A dam mith. Med det här gemensamma svensk finska projektet ska inte minst offentlighetsprincipen, speciell och gemensam f r verige och inland också idag, l ftas fram även internationellt. G rundprinciperna i 1766 års tr ckfrihetsf rordning ( F ) kan med moderna uttr ck enkelt tecknas så här. et handlar om sju punkter som än idag är centrala i tr ckfrihetsrätten T F är en grundlag. Offentlighetsprincipen är en rätt att få ut handlingar från m ndigheter f r att tr cka dem. D et gäller ett f r ud mot censur. D et finns ett f r ud mot administrativa ingripanden, i stället ska pr vning ske i domstol. 7 I T F finns en särskilt e klusiv rottskatalog. en utesluter tillämp- ning av andra regler som grund f r ingripanden. L egalitetsprincipen uttr cks så att det är f r judet att i rättstill lämpningen dra eller t da en te t utanf r dess okstavliga innehåll. A llt är tillåtet att tr cka som inte är uttr ckligen f r judet. D et finns en ansvarskedja och en anon mitetsrätt. Tryckfrihetslagstiftningens första förordning från 1766. Foto: Kungl. biblioteket. 8 S y ftet med T F var att få till stånd ”en o ehindrad in ö rdes uppl sning”, alltså samhällsn tta. artipolitiken i den frihetstida riksdagen skulle akti- veras. M ssorna vill använda T F f r att g ra upp med hattarnas tidigare st re. et fanns f rståeligt nog pro lem att i tillämpningen leva upp till principerna. aktisk oktr ckarcensur f rekom och tr ckfriheten urhol- kades under den gustavianska perioden. en återställdes tillsammans med offentlighetsprincipen i 1809 års statsskick.1 O f f e n t l g h e t s p r n c i p e n Offentlighetsprincipen kan alltså härledas till 1766 års tr ckfrihetsf r- ordning. Man kan t.o.m. säga att den var kärnan i reformen. d n med f rordningen var att främst ppna f r en de att om politik och andra samhällsfrågor. T r ckfriheten fick man därmed så att säga på k pet. N är tr ckfriheten återupprättas med den n a regeringsformen efter 1809 års statsvälvning lir offentlighetsprincipen med samma grunds fte som 1766 en central del av det konstitutionella y gget. R iksdagens om udsman, O, som inrättades 1809, fick enligt sin in- struktion 1810 ett särskilt åliggande att med s nnerlig uppmärksamhet och nit iakttaga tr ckfrihetens lagstadgade sk dd. 1813 års äm ets- b erättelse2 framhåller vår f rsta O, ars A ugust Mannerheim, en av grundlagsfäderna, att principen om allmänna handlingars offentlighet b ö r etraktas som den ppersta f rmånen av den nu återställda tr ckfri- heten. F rån Mannerheims tid som O finns dock ara tre fall som r rde all- männa handlingars offentlighet redovisade, och han drev inte dessa saker. K lagomålen var alltså få och säger egentligen inget om efterlevnaden av offentlighetsprincipen. E konomhistorikern olf A damsson har forskat kring hur offentlig- hetsprincipen får sitt genom rott. an menar i en ok från 2014 att den tidigast användes när det gäller domstolarna och rättegångsmaterialet. D et gick långsammare att få offentlighetsprincipen att slå igenom när det 1 F ö r en versikt se ohan irschfeldt, ”D en återer vrade tr ckfriheten 1809 något att r sig om idag ”, i M a t b ala s c h o n t ro llma t : 8 0 9 r ä n d e l e r, d é e r c h f ö r a t n i n g s v e r t t v å h u n d ra r g t e r p e k t i v , s.