Eestirootslane 1 Estlandssvensk Eestirootslane

Nummer 1 - 2017

HM Kung Carl XVI Gustav mottog Hans Pöhls medalj av Ülo Kalm på Stockholms slott

Foto: Henrik Garlöw 2 Estlandssvensk

Estlandssvensk/Eestirootslane Utgiven av Estlandssvenskarnas Kulturförvaltning Redaktion/Toimetus Väljaandja Eestirootslaste Kultuuriomavalitsus Ingegerd Lindström, redaktör, Toivo Rüütli 9 Tomingas, Jana Stahl 10130 Tallinn Översättningar: Matthias Bolliger, Kaire Tel: +372 644 1921 Reiljan E-post: [email protected] Tryck/Trükikoda: Printon Printing House, Ansvarig utgivare/Vastutav väljaandja: Ülo Kalm Tallinn ISSN 2000-2416

Styrelsen i Estlandssvenskarnas Kulturförvaltning Eestirootslaste Kultuuriomavalitsuse juhtkond

Estlandssvenskarnas Kulturförvaltningens Kulturförvaltnings styrelses ordförande ordförande Ülo Kalm Jana Stahl

Eestirootslaste Omavalitsuse juhatuse Kultuuriomavalitsuse esimees Jana Stahl esimees Ülo Kalm

Estlandssvenskarnas Vice ordförande i styrelsen Kulturförvaltnings vice ordförande Elna Siimberg Ingegerd Lindström Omavalitsuse juhatuse aseesimees Eestirootslaste Elna Siimberg Kultuuriomavalitsuse aseesimees Ingegerd Lindström

Ledamöter i Kulturförvaltningen/Kultuuriomavalitsuse liikmed

Toivo Tomingas Juta Holst Leif Strömfelt Ants Aaman Ledamot i stiftelsen Ants Aaman Sihtasutuse liige Kontakt med styrelsen/Juhatuse e-posti aadressid fö[email protected]/[email protected] Esikaas: Rootsi kuningas Carl XVI Gustav Stockholmi Kontakt med redaktionen/Toimetuse e-posti aadressid lossis Ülo Kalmult Hans Pöhli medalit vastu fö[email protected]/[email protected] võtmas Eestirootslane 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING/SISUKORD Sid/lk 3 Plantering av ett äppelträd, Ingegerd Lindström Sid/lk 4 Ledaren, Ülo Kalm Sid/lk 5 Juhtkiri, Jana Stahl Sid/lk 6 Annons Svenskdagen Sid/lk 8 Rapport från Kulturförvaltningen, Ingegerd Lindström Sid/lk 9 Kultuuriomavalitsuse tegevusest, Ingegerd Lindström Sid/lk 10 En dag med guldkant i estlandssvenskarnas historia, Ülo Kalm Sid/lk 11 Eestirootslaste kuldsete tähtedega ajalukku kirjutatud päev, Ülo Kalm Sid/lk 12 Mystiska hål på Runö i dynerna vid Limo strand, Kaarel Lauk Sid/lk 13 Müstilised augud Ruhnu saarel Limo luidetel, Kaarel Lauk Sid/lk 14 Runönyheter ur en kommunistisk synvinkel, Kaarel Lauk Sid/lk 16 Ruhnu uudiseid kommunisti pilgu läbi, Karel Lauk Sid/lk 18 Zorn och estlandssvenskarna, Lena Weesar Sid/lk 23 Zorn ja eestirootslased, Lena Weesar Sid/lk 28 Bien på Odensholm blir befolkad igen, Lotta Odmar och Saga Adolfsson Sid/lk 29 Osmussaare küla taas asutatud, Lotta Odmar och Saga Adolfsson Sid/lk 30 Från förorterna i södra Finland till Dagös enda svenska gård, Hans G. Ånäs Sid/lk 31 Lõuna-Soome eeslinnadest Hiiumaa ainsasse rootsi talu, Hans G. Ånäs Sid/lk 32 Toomas Lilienberg 80 år, Toivo Tomingas Sid/lk 33 Ants Rajandos långa väg till präst i Ormsö S:t Olavs församling, Toivo Tomingas Sid/lk 34 Ants Rajando pikk tee Vormsi Püha Olavi koguduse õpetajaks, Toivo Tomingas Sid/lk 35 Patrik Göransson hedrad, Patrik Göransson sai autasu, Margareta Hammerman Sid/lk 36 Padis – mer än bara kloster, Juta Holst Sid/lk 37 Padise – mitte ainult kloostrist, Juta Holst Sid/lk 38 Annons S:t Mikaelskyrkan sommaren 2017 Sid/lk 39 Jubilarer januari-juni 2017 Plantering av ett äppelträd Med anledning av att reformatio- nen firar 500 år i år, har den est- niska evangeliska-lutherska kyrkan uppmanat alla kyrkor i Estland att plantera ett äppelträd. På bakgård en till S:t Mikaelskyrkan i Tallinns planterade man ett äppelträd på Õunapuu Mors dag den 14 maj. Man höll en liten ceremoni där kyrkoherde istutamine Kui me istutame õunapuu, siis Patrik Göransson höll ett kort tal mõtleme tulevikule. Meie tulevik Reformatsiooni 500. aastapäeva on aga lapsed. där han påminde om vad reforma- puhul kutsub Eesti evangeelne lu- När vi planterar ett äppelträd, tionens fader, Martin Luther, hade terlik kirik kõiki Eestimaa kirikuid så tänker vi på framtiden. Vår sagt: ”Även om världen går under üles istutama õunapuu. Emade- framtid är barnen. i morgon så ska jag plantera ett äp- päeval, 14. mail istutati õunapuu Foto: Toivo Tomingas pelträd idag.” Tallinna Rootsi-Mihkli kiriku Andemeningen med det är att õuele. Toimus lühike talitus, mille Ütluse mõte on selles, et ehk- även om världen runt omkring oss käigus õpetaja Patrik Göransson ki maailm meie ümber on täna är orolig idag ska vi aldrig ge upp pidas lühikese kõne, meenutades rahutu, ei tohi me kunagi alla utan se ljust på framtiden och tro på muuhulgas reformatsiooni isa anda ja peame vaatama tulevik- att det äppelträd vi planterar idag Martin Lutheri sõnu: „Kui ka ku helgelt, lootes, et täna istu- kan våra efterkommande genera- teaksin, et homme on maailma tatava õunapuu vilju hakkavad tioner skörda frukten av. lõpp, istutaksin täna veel õunapuu.” koristama meie tulevased põlved. 4 Estlandssvensk

virvlar och folkgruppen splittrades Kulturrådet kan forma kultur- upp på två sidor av Östersjön. fullmäktigeförsamlingar för län eller städer, eller utse personer – estlandssvenskar eller Est- som lokala kulturråd. Kulturrådet lands svenskar – betecknar folk- utser en styrelse och bevakar dess gruppen efter andra världskriget. arbete, och samlas två gånger om Begreppet rymmer kustsvenskar året till ordinarie sammanträde. (personer födda på de historiska Vanligen på våren och hösten. bosättningsområdena), deras ätt- lingar, och svenskar i Estland, som Till kulturrådets befogenheter Ülo Kalm, ordförande har bosatt sig i Estland huvudsak- hör skapandet av kulturförvalt- Estlandssvenskarnas Kulturförvalt- ligen efter återupprättandet av ningsinstitutioner. Dessa är: Estlands självständighet, den s.k. ning 1) utbildningsinstitutioner för tredje generationen. Kulturförvaltning- djupgående studier på minori- – estlandssvenskarnas kultur- tetens språk eller i minoritetens ens organ och förvaltning – en exterritoriell kom- kultur (förskolor och skolor); mun (kommun utan territoriella verksamhet 2) minoritetskulturinstitutio- gränser), som omfattar de tidigare Det kan vara bra att då och då ner (museer, centrum) påminna sig om terminologin och kustsvenska områdena och repre- principerna, som kanske fallit i senterar kustsvenskarna och deras 3) företag och förlag för mino- glömska, men som hjälper oss ättlingar i Estland och utlandet ritetens kultur orientera oss i vår valda kultur- samt människor med estlandssven- 4) vårdinstitutioner för mino- förvaltnings arbete och organ. ska rötter, och bevarar och utveck- riteten Begrepp: lar den kustsvenska kulturen. Den juridiska formen för – kustsvenskar och det kust- Styrorgan i den estlandssvenska estlandssvenskarnas kulturför- svenska kulturarvet – betecknar kulturförvaltningen är den na- valtning är Stiftelsen Estlands- kulturen i dess naturliga miljö fram tionella minoritetens kulturråd, svenskarnas Kulturförvaltning. till det att kulturen rycktes upp som väljs av den estlandssven- Strukturen ser ut som nedan: med rötterna i andra världskrigets ska folkgruppen vart tredje år.

Vid sitt 1:a sammanträde väljer det nyvalda kulturrådet Stiftelsens ordförande och vice ordförande är ord- bland sina 21 ledamöter ut ordförande, vice ordförande förande respektive vice ordförande i kulturrådet. och styrelse, sammanlagt 5 personer. Vid sitt 2:a sam- = Kulturrådet fastställer stiftelsens tredje ledamot. manträde består kulturrådet av resterande 16 personer. (Denna 3-mannastyrelse kallas ibland också stif- telsens kontrollerande styrelse.) ↓ ↓

En styrelse bestående av 5 personer, som har ordföran- Stiftelsens ordförande och vice ordförande är ord- de och vice ordförande. Organiserar förordningsenligt förande respektive vice ordförande i den verkstäl- kulturförvaltningens verksamhet och rapporterar till lande styrelsen. Stiftelsens verkställande styrelse kulturrådet. = har inga enkla ledamöter, dvs. för organiserandet av stiftelsens arbete ansvarar styrelsens ordföran- Kulturrådet bevakar styrelsens arbete. Samlas normalt de och vice ordförande. Stiftelsens verkställande till två ordinarie sammanträden per år. styrelse rapporterar om den ekonomiska situa- Kulturförvaltningens arbete regleras av lagen om tionen till stiftelsens 3-mannastyrelse minst fyra kulturautonomi, förordningen om kulturförvaltningar, gånger per år. kulturförvaltningens stadgar, reglerna för hur den Stiftelsens arbete regleras av lagen om stiftelser, nationella minoritetens minoritetslängd skall skötas och stiftelsens stadgar och övriga lagar. andra lagar i Republiken Estland.

Fortsättning på sidan 6 Eestirootslane 5

konnas, kuni kultuur kisti lahti vähemusrahvuse kultuurivolikogu juurtelt Teise maailmasõja keerises või määrata kohalikke kultuurivoli- ja kogukond lahutati Läänemere nikke. Kultuurinõukogu kontrollib kahele kaldale. enda poolt valitud juhatuse tööd ja koguneb kaks kord aastas kor- – eestirootslased ehk Eestimaa ralisele koosolekule. Tavakorras rootslased – tähistab kogukonda kevadel ja sügisel. Teise maailmasõja järel. Hõlmab endas rannarootslasi (ajaloolistel Kultuurinõukogu pädevuses asualadel sündinud isikud), nende on kultuuriomavalitsusasutuste järeltulijaid ja rootslasi Eestis, kes moodustamine. Kultuuriomavalit- Jana Stahl on Eestisse elama asunud põhiliselt susasutused on: Omavalitsuse juhatuse esi- Eesti taasiseseisvumise järel nn 1) rahvuskeelsed või rahvus- mees kolmas põlvkond. kultuuri süvaõppega õppeasutu- – eestirootslaste kultuurioma- sed (koolieelsed lasteasutused ja valitsus – halduspiirideta omava- koolid); Kultuuriomavalit- litsus, mis hõlmab endiseid ranna- 2) rahvuskultuuriasutused rootsi alasid ja esindab rannaroots- suse olemus ja te- (muuseumid, keskused) gevus lasi ja nende järeltulijaid Eestis ja välismaal ning eestirootsi taustaga 3) rahvuskultuuri ettevõtted ja On hea aeg-ajalt üle korrata unu- inimesi ja hoiab ning arendab ran- kirjastused nenud printsiibid, mis aitavad meil narootsi kultuuri. 4) rahvuslikud hoolekandeasu- orienteeruda mõistetes ja määrustes tused mõistmaks meie enda valitud kul- Eestirootslaste kultuuriauto- tuuriomavalitsuse tööd ja olemust. noomia juhtorganiks on vähe- Eestirootslaste Kultuuriomava- musrahvuse kultuurinõukogu, litsuse juriidiline kehand on Ees- Mõisted: mis valitakse eestirootslaste ko- tirootslaste Kultuuriomavalitsuse – rannarootslased ja ranna- gukonna poolt igal kolmandal Sihtasutus. Struktuur näeb välja rootsi kultuuripärand – tähistab aastal. Kultuurinõukogu võib järgmine: kultuuri selle loomulikus kesk- moodustada maakonna ja linna

Kultuurinõukogu valib 1. istungil endale esimehe ja SA esimees ja aseesimees on kultuurinõukogu aseesimehe ja juhatuse. Juhtorgan on 2. istungil 16- esimees ja aseesimees. Kultuurinõukogu kinnitab liikmeline. sihtasutuse kolmanda liikme. Kontrollib juhatuse tööd. Koguneb tavakorras kahel = korralisel koosolekul aastas. ↓ ↓

5-liikmeline juhatus, millel on esimees ja aseesimees. SA juhatuse esimees ja aseesimees on tegevjuhatuse Korraldab määruse kohaselt kultuuriomavalitsuse esimees ja aseesimees. Sihtasutuse juhatus ei oma tegevust ja annab aru kultuurinõukogule. lihtliikmeid st sihtaustuse töö korraldamise eest vastutab juhatuse esimees ja aseesimees. SA juhatus = Kultuuriomavalitsuse töö määrab kultuuriautonoomia annab aru majandusseisust sihtasutuse 3-liikmeli- seadus, kultuuriomavalitsuse põhimäärus, rahvusni- sele nõukogule minimaalselt neli korda aastas. Siht- mekirja pidamise kord ja muud EV seadused. asutuse töö määrab Sihtasutuste seadus ja põhikiri kultuuriomavalitsuse põhimäärus, rahvusnimekirja ning muud seadused. pidamise kord ja muud EV seadused

Jätkub lk 7 6 Estlandssvensk

Kulturförvaltningens mål är att be- bland SOV Estland, hembygds- liknande verksamheter, som inte vara och utveckla estlandssvensk- föreningar i Sverige), museer, är av engångsnatur. 15 % av vår heten i Estland, och att förena est- kommuner (tidigare kustsvenska budget är avsatt till redaktions-, landssvenskar bosatta i Estland och områden), utbildningsinstitutioner, tryck- och portokostnader för tid- utlandet, bland annat genom att: ministerier. skriften Estlandssvensk, 28 % av budgeten går till en anställds lön, 1) företräda och försvara den Estlandssvenskarnas kultur- 34 % av budgeten är avsedd för svenska minoritetens intressen; förvaltning stödjer föreningar, kulturföreningarnas verksamhet organisationer och privatpersoner 2) bevara och utveckla det och för projektstöd, 7 % går till i projekt som har anknytning till svenska språket i Estland; anordnande av evenemang och bevarandet och utvecklandet av erkännandemedaljen. Kulturmi- 3) upprätthålla en estlands- det kustsvenska kulturarvet. 2016 nisteriets förordning föreskriver svensk identitet, kultur och tradi- gavs verksamhetsstöd med 8 000 att stiftelsens administrativa kost- tioner; euro och projektstöd med 6 000 nader inte får överskrida verksam- 4) presentera estlandssvensk euro. Stiftelsen Estlandssvenskar- hetskostnaderna och de måste vara kultur och traditioner; nas Kulturförvaltning söker för i förhållandet 50:50. Idag är de sina projekt årligen 5 000–20 000 5) åstadkomma samarbete mel- administrativa kostnadernas andel euro tilläggsmedel från olika fon- lan organisationer med liknande av budgeten 42 %. der. Dessa projekt är trycksaker, mål; kulturevenemang (Svenskdagen, Om du vill stödja Stiftelsen Est- 6) vara informations- och sam- Estlandssvenskarnas sång- och landssvenskarnas Kulturförvalt- arbetspartner till myndigheter och dansfest), översättning av böcker, ning i någon verksamhet som ligger vetenskapliga institutioner i Est- anordnande av seminarier, utställ- dig varmt om hjärtat, så går det bra land och motsvarande institutioner ningar m.m. att föra över bidrag till bankkonto i Norden och på andra håll. EE432200221059102929. Ange Stiftelsens budget möjliggör i beskrivningen vad du önskar Kulturförvaltningens samar- tyvärr inte stöd till undervis- stödja! betspartners är kulturföreningar ning i svenska i förskolan, forsk- i Estland, Sverige, Finland (däri- ningsarbete på universitet och

Svenskdagen 2017 i Padise den 15 juli.

Program

9.00 Bussen avgår till Padise från Frihetstorget i Tallinn 10.00–10.45 Svenskdagen öppnas. Hälsningstal 10.15–10.45 Rundvandring i Padise kloster med Heli Nurger 10.50–11.50 Konsert i klosterkyrkan 10.30–13.30 Svenska torget och hantverksmarknaden 12.00–12.20 Presentation av rågödanser 12.20–13.00 Rågöborna berättar om Rågöarnas historia 13.00–13.50 Folkdanser med fem dansgrupper från olika svenskbygder 14.00 Bussen avgår från Padise till kyrkogården i Vilivalla 15.30 Bussen avgår tillbaka till Tallinn.

De som vill kan åka med egen transport till Padis herrgård, Puuna eller Pedase centrum, se runt i Harju-Risti kyrka med audioguide eller åka till Rågöarna. Kl 16.00 avgår gummibåten Arabella till Lilla Rågö från Korkis hamn

Registrering till buss- (Tallinn-Padise-Vilivalla-Tallinn) eller båtresan (till Lilla Rågö) via e-post jana@ eestirootslane eller tel. 003 72 53647349 eller 00 372 644 1921. Fråga gärna för ytterligare information! Eestirootslane 7

Kultuuriomavalitsuse eesmärk seumid, kohalikud omavalitsused mis-, trüki- ja saatekulude jaoks, on säilitada ja arendada eesti- (endised rannarootslaste asualad), 28% eelarvest on ühe lepingulise rootslust Eestis ning ühenda- haridusasutused, ministeeriumid. töötaja palgafond, 34% eelarvest da Eestis ja välismaal elavaid on arvestatud kultuuriühingute Eestirootslaste Kultuurioma- eestirootslasi, muu hulgas: tegevuse ja projektitoetuste jaoks, valitsus toetab ühingute, organi- 7% ürituste korraldamiseks ja 1) esindada ja kaitsta rootsi satsioonide ja samuti eraisikute tunnustusmedali jaoks. Kultuuri- vähemusrahvuse huve; projekte, mis on seotud ranna- ministeeriumi määruse kohaselt rootsi kultuuripärandi säilitamise 2) säilitada ja arendada rootsi ei tohi sihtasutuse administreeri- ja arendamisega. 2016. aastal oli keelt Eestis; miskulud ületada tegevuskulusid tegevustoetusi summas 8000 ja ja need peavad olema suhtes 50:50. 3) hoida eestirootsi identiteeti, projekte toetati summas 6000 Täna on administreerimiskulude kultuuri ja traditsioone; eurot. Eestirootslaste Kultuurioma- osakaal eelarvest 42%. 4) tutvustada eestirootsi kul- valitsuse Sihtasutus taotleb enda tuuri ja traditsioone; projektideks aastaks 5000–20 000 Juhul, kui soovid toetada eurot lisaraha erinevatest fondidest. Eestirootslas Kultuuriomavalit- 5) korraldada koostööd sarnaste Nendeks projektideks on trükised, suse sihtasutust tegevuses, mis eesmärkidega organisatsioonide omakultuuri üritused (Rootsi päev, on sinu jaoks oluline, siis saab vahel; Eestirootslaste laulu- ja tantsu- kanda toetuse arveldusarvele 6) töötada info- ja koostööpart- pidu), raamatute tõlkimine, semi- EE432200221059102929 ja sel- nerina eri Eesti ameti- ja teadusasu- naride korraldamine, näitused jmt. gitusse märkige tegevus, mida tustega ning vastavate institutsioo- soovite toetada. Sihtaustuse eelarve ei või- nidega Põhjamaades ja mujal. malda kahjuks sihipäraselt to- Kultuuriomavalitsuse koostöö- etada rootsi keele õpet lasteaias, partneriteks on kultuuriühingud teadustöid ülikoolis jt. tegevusi, Eestis, Rootsis, Soomes (sh SOV mida ei saa arendada ühekordselt. Eesti ehk Rootsi Hariduse Selts, 15% meie eelarvest on eraldatud kodukandiühingud Rootsis), muu- ajakirja „Eestirootslane“ toimeta-

Rootsi päev Padisel 15. juulil Programm

9.00 Buss väljub Padisele Vabaduse väljakult. 10.00-10.45 Avamine. Tervituskõned. 10.15-10.45 Ringkäik Padise kloostris Heli Nurgeri juhendamisel. 10.50-11.50 Kontsert kloostrikirikus. 10.30-13.30 Rootsi turg ja käsitöölaat. 12.00-12.20 Pakri tantsude tutvustus. 12.20-13.00 Pakrilased pajatavad Pakri saarte ajaloost. 13.00-13.50 Viis tantsurühma endistelt eestirootsi aladelt esitavad valiku rahvatantse. 14.00 Buss väljub Padiselt Vilivalla kalmistule. 15.30 Buss sõidab tagasi Tallinna.

Enda transporti omades on võimalik sõita Padise mõisa, Puuna või Pedase keskusesse või audiogiidi abiga tutvuda Risti kirikuga Harju-Ristil või sõita Pakri saartele. 16.00 väljub kummipaat Arabella Kurkse sadamast Väike-Pakrile. Registreerumine bussi (Tln-Padise-Vilivalla-Tln)-või paadireisile (Väike-Pakrile) toimub telefonidel + 372 644 1921või + 372 53495368 või e-posti aadressil jana@ eestirootslane.ee. Küsi julgesti lisainfot! 8 Estlandssvensk Rapport från Kulturförvaltningen Ingegerd Lindström

Kulturförvaltningen hade sitt tor. Detta kostar en hel del pengar rösträtt. Men deras medverkan är första sammanträde 2017 den 4 så vi beslöt att inte begära återsän- viktig då alla områden bör vara april. Uppslutningen var god och ding av tidningen från och med representerade. eftersom det samtidigt var årsmöte detta nummer. Det är ofta tidningen Nästa möte kommer att hållas så följde mötet den dagordningen kommer tillbaka för att mottagaren i oktober men innan dess ska vi som skall vara för ett årsmöte. inte finns kvar på adressen och det hinna med att sprida kunskapen om Ülo Kalm valdes till ordförande skapar problem för alla. Posten tar estlandssvenskarna i olika projekt och han höll i mötet med fast extra betalt för att återsända tid- och evenemang under sommaren. hand. Jana Stahl föredrog verk- ningen, Jana får leta i olika register samhetsberättelse och den eko- efter en ny adress, den som flyttat Vi önskar er alla en riktigt skön nomiska berättelsen för år 2016. får ingen tidning, så vi vädjar till sommar! Dessa fastställdes av årsmötet. er att om ni flyttar – meddela ny adress till Jana! Jana lade också fram styrelsens ********* förslag till verksamhet under 2017. Kulturförvaltningen får mindre Där blir fokus på att delta i olika i bidrag från Kulturministeriet evenemang, bland andra Svenskda- än vi ansöker om. Pengarna skall Korrigering av gen och Etnomarknaden i Tallinn. räcka till basbidrag till estlands- information i Svenskdagen planeras i år att äga svenska föreningar, till projektbi- förra numret av rum i Padise vid klostret. Intressant drag, till denna tidning samt till plats och vi hoppas på stort delta- administrativa kostnader bland Estlandssvensk gande både från alla föreningar annat. För att kunna genomföra och även från publik. Se program evenemang som tex Svenskdagen I det förra numret av tidningen skrev på sidan 6-7. är vi beroende av extra bidrag. Vi jag att Toomas Lilienberg hade varit hoppas på att vi även i år får lite Kalev Kukk lade fram ett in- ordförande i S:t Mikaels kyrkoråd extra pengar för att genomföra våra tressant förslag om att vi borde ge sedan slutet av 1980-talet. Detta var evenemang som sprider kunskap ut en bok som handlar om berömda fel och skall vara enligt följande: om den estlandssvenska kulturen estlandssvenskar. Han gav som 1990–1995 Toomas Lilienberg och traditionen. Kulturförvalt- exempel f.d. presidenten Lennart ordförande, vice ordförande Il- ningen är en viktig institution för Meri och brottaren Edvin Vesterby. mar Nycopensius och Ants-Enno att sprida kunskap. Förslaget togs emot positivt så nu Lõhmus. får vi avvakta och se vad det blir Kulturombud 1995–1999 Ivar Boman ordfö- av det. I Kulturförvaltningen sitter repre- rande, vice ordförande Toomas En fråga som kom upp var att sentanter för samtliga estlands- Lilienberg. nästa estlandssvensk sång- och svenska områden förutom från 1999–2001 Juta Holst ordfö- dansfest var planerad till år 2019. Odensholm. Därför beslöt mötet rande, vice ordförande Toomas Men Jana informerade att det året att tillsätta två kulturombud för ön. Lilieberg. var den stora sångfestivalen i Tal- Som representant för Sverige linn så de flesta sång- och dansle- 2001–2017 Toomas Lilienberg, och Odensholms byalag valdes darna är fullt upptagna det året. vice ordförande Juta Holst. Göran Hoppe och för de boende Mötet beslöt därför att flytta vår på ön valdes Kristin Koppel. Kul- Ingegerd Lindström, redaktör egen sång- och dansfest till år 2020. turombuden får sitta med vid de Vår tidning, Estlandssvensk, stora mötena och får komma med kommer ibland i retur till vårt kon- förslag och inlägg men har ingen Eestirootslane 9 Kultuuriomavalitsuse tegevusest Ingegerd Lindström

Kultuurinõukogu esimene kok- otsustasime alates selle numbrist Järgmine koosolek peetakse ok- kusaamine oli 1. aprillil 2017. loobuda tagasisaatmisteenusest. toobris, kuid enne seda peame suve Koosolekust osavõtjaid oli palju Sageli tulevad ajakiri tagasi selle- jooksul eri projektide ja ürituste ja kuna tegemist oli aastakoos- pärast, et adressaat ei ela enam sel- kaudu eestirootslasi tutvustama. olekuga, oli ka päevakava aas- lel aadressil ning see tekitab kõigile Soovime teile kõigile ilusat takoosolekule kohane. Koosoleku probleeme. Omniva võtab ajakirja suve! juhatajaks valiti Ülo Kalm ja ta tagasisaatmise eest eraldi tasu, juhtis koosolekut kindlakäeliselt. Jana peab mitmetest registritest Jana Stahl kandis ette 2016. aasta otsima uut aadressi ning see, kes on tegevus- ja majandusaasta aru- kolinud, ei saa ajakirja. Sellepärast ********* ande. Aastakoosolek kinnitas need. palume, et kui te elukohta vahetate – teatage Janale uus aadress! Jana esitas juhatuse poolt 2017. aasta tegevuskava ettepaneku. Kultuurinõukogu saab kultuuri- Selle keskmes on osalemine eri- ministeeriumilt vähem toetust kui Täpsustus nevates ettevõtmistes, muuhulgas me taotlesime. Raha peab jaguma eelmises Rootsi päeval ja Etnolaadal Tallin- eestirootsi ühingutele baastoetuse Eestirootslase nas. Rootsi päev on sel aastal kavas maksmiseks, projektitoetusteks, pidada Padise kloostri juures. Koht ajalehe väljaandmiseks ning muu- numbris ilmunud on põnev ja loodame suurt osavõttu hulgas ka kontorikuludeks. Et info kohta nii ühingute kui ka publiku poolt. suudaksime korraldada selliseid Programmi leiad leheküljelt 6-7. üritusi nagu Rootsi päev, sõltume Ajalehe eelmises numbris kirjuta- eritoetustest. Loodame, et saame Kalev Kukk tuli välja huvitava sin, et Toomas Lilienberg on olnud ka tänavu pisut lisaraha, et kor- ettepanekuga anda välja raamat Tallinna Rootsi-Mihkli koguduse raldada üritusi, mis tutvustavad tuntud eestirootslastest. Ta tõi esimees 1980. aastate lõpust. See eestirootsi kultuuri ja traditsioone. näiteks endise presidendi Lennart oli ekslik ja õige on järgmine info: Kultuurinõukogu on selle juures Meri ja maadleja Edvin Vesterby. oluline institutsioon. 1990–1995 Toomas Lilienberg Ettepanek võeti positiivselt vastu esimees, aseesimehed Ilmar Ny- ja nüüd peame jälgima, mis sellest Kultuurisaadik copensius ja Ants-Enno Lõhmus saab. Kultuurinõukogus on esinda- 1995–1999 Ivar Boman esimees, Üks arutuse all olnud küsimus tud kõik eestirootsi alad peale aseesimees Toomas Lilienberg oli, et järgmine eestirootslaste Osmussaare. Sellepärast otsustas laulu- ja tantsupidu on planeeritud koosolek lisada kultuurinõukokku 1999–2001 Juta Holst esimees, 2019. aastasse. Kuid Jana andis tea- saarelt kaks kultuurisaadikut. aseesimees Toomas Lilieberg da, et samal aastal toimub Tallinnas Rootsi ja Osmussaare 2001–2017 Toomas Lilienberg, suur laulu- ja tantsupidu, mistõttu aseesimees Juta Holst enamik koori- ja tantsujuhte on siis külaühingu esindajana valiti esin- suure peoga hõivatud. Koosolekul dajaks Göran Hoppe ja saare Ingegerd Lindström, toimetaja otsustati nihutada meie tantsu- ja praeguste elanike poolt aga Kris- laulupidu 2020. aastasse. tin Koppel. Kultuurisaadik saab osaleda suurtel koosolekutel ja Meie ajaleht, Eestirootslane ei teha ettepanekuid, kuid tal ei ole jõua vahel adressaadini ja saade- hääleõigust. Nende osalemine on takse tagasi meie kontorisse. Kuna siiski oluline, sest esindatud peak- see läheb üksjagu palju maksma, sid olema kõik piirkonnad. 10 Estlandssvensk En dag med guldkant i estlandssvenskarnas historia Ülo Kalm

Tisdagen den 17 januari 2017 tillde- lades kung Carl XVI Gustaf, vid en ceremoni i Stockholm, hederstiteln estlandssvensk kulturbärare och Hans Pöhls medalj av Estlands- svenskarnas kulturförvaltning. För Hans Majestäts insatser för bevarande av det estlandssvenska kulturarvet och stöd till uppbyg- gandet av och verksamheten i estlandssvenska skolor, kyrkor och museer. Kungen hade aldrig fått motta en så stor och tung medalj Hederstiteln estlandssvensk tidigare. Därav de glada minerna. kulturbärare tilldelar kulturför- Foto: Henrik Garlöw valtningen sedan 2 år tillbaka de svenskarna kulturautonomi år minnesevenemanget ”70 år sedan personer som mest iögonfallande 2007, som andra minoritetsfolk flykten” år 2014 i Hapsal och Tal- har stött estlandssvenskheten. Med efter ingermanländarna, som fick linn, Svenskdagen 2015 i Nuckö titeln följer Hans Pöhls medalj, kulturautonomi redan år 2004. och Estlandssvenskarnas sång- och dansfest 2016 i Hapsal. De gemen- gjuten i brons, formgiven av skulp- I år är det 10 år sedan estlands- samma aktiviteterna samlar alltid tören Vambola Mets. svenskarna gavs kulturautonomi. många vänner, estlandssvenskar Hans Pöhl jämte Johann Nyman Estlandssvenskarnas mino- från alla våra historiska bosätt- är de mest framstående kulturbä- ritetslängd tar upp närmare 600 ningsområden i Estland och även rarna bland estlandssvenskarna personer, som håller vårt kulturarv folkfränder som ödet tvingat lämna före andra världskriget. På deras för värdefullt och vill hjälpa till att hemlandet från hela världen. initiativ grundades år 1909 Svens- föra det vidare. Kulturautonomin Vi intygar, att dagen, som med ka Odlingens Vänner i Vööla herr- verkställs av Estlandssvenskarnas guldbokstäver, skrevs in i histo- gård i Nuckö och år 1918 började Kulturförvaltning. Vart tredje år rien likväl som våra gemensamma tidskriften Kustbon ges ut. Än i dag genomförs val till kulturrådet. Kul- aktiviteter ger estlandssvenskarna verkar Svenska Odlingens Vänner turrådet har totalt 21 medlemmar. i Sverige och förenar estlands- ny energi, och vi gör från vår sida svenskar i utlandet och ger fortsatt Bland gemensamma aktivite- allt i vår makt för bevarandet av ut tidskriften Kustbon. ter som organiserats under den estlandssvenskheten. senaste perioden skulle jag nämna Estlandssvenskarnas historia i Estland sträcker sig mer än 700 år bakåt i tiden. Tillräckligt långt för I väntan på att separata dialekter skulle uppstå audiens. på de historiska bosättningsområ- Foto: Kalev Kukk dena på Ormsö, Nuckö, Rågöarna, Nargö, Odensholm, Runö och i Vippal, och regionala särdrag i folkdräkter och traditioner. Tack vare stöd från Republiken Estlands regering fick estlands- Eestirootslane 11 Eestirootslaste kuldsete tähtedega ajalukku kirjutatud päev Ülo Kalm

Eestirootslaste kultuuriomava- litsus andis teisipäeval 17. jaa- nuaril 2017. aastal Stockholmis kuningas Carl XVI Gustafile üle eestirootslaste kultuurikandja tiitli koos Hans Pöhli medaliga. Tema Majesteedi panuse eest eestirootslaste kultuuripärandi hoidmisse ning eestirootsi kooli- de, kirikute ja muuseumide üles- ehitamisel ning nende tegevuse toetamisel.

Eestirootslaste kultuurikandja Delegatsioon lossiaias. tiitlit annab kultuuriomavalit- Foto: Kalev Kukk sus välja viimased 2 aastat oma tegevusega enim silmapaistnud Tänu Eesti Vabariigi Valitsuse meie ajaloolistelt asualadelt Eestis eestirootslust toetanud inimestele. toetusele said eestirootslased 2007. ja samuti saatuse sunnil kodumaalt Kultuurikandja tiitliga kaasneb aastal teise vähemusrahvusena lahkuma pidanud rahvuskaaslasi pronksist valatud Hans Pöhli me- ingerisoomlaste järel kultuuriauto- kogu maailmast. dal, mille kujundas skulptor Vam- noomia, kes said kultuuriautonoo- bola Mets. mia juba 2004. aastal. Kinnitame, et kuldsete tähtede- ga ajalukku kirjutatud päev ja meie Hans Pöhli koos Johann Nyma- Tänavu täitub 10 aastat ees- ühisüritused annavad eestiroots- niga saame nimetada eestirootslas- tirootslastele kultuuriautonoomia lastele uut energiat ja teeme omalt te silmapaistvamateks kultuuri- andmisest. poolt kõik, mis meie võimuses kandjateks enne II maailmasõda. eestirootsluse säilimise nimel. Nende eestvedamisel asutati 1908. Eestirootslaste rahvusnime- aastal Noarootsis Vööla mõisas kiri ühendab ligi 600 inimest, Rootsi Haridusselts (Svenska Od- kes peavad oluliseks ja soovivad Ülo Kalm Foto: Kalev Kukk lingens Vänner) ja 1919. aastal kaasa aidata meie kultuuripärandi alustati ajakirja ”Randlane” (Kust- hoidmisel ning edasi kandmisel. bon) välja andmist. Tänagi Rootsis Kultuuriautonoomiat teostab Ees- tegev Rootsi Haridusselts ühendab tirootslaste kultuuriomavalitsus. eestirootslasi võõrsil ja annab välja Iga 3 aasta järel viiakse läbi kultuu- jätkuvalt ajakirja ”Randlane”. rinõukogu valimised. Kultuurinõu- kogus on kokku 21 liiget. Eestirootslaste ajalugu Eestis ulatub enam kui 700 aastat tagasi. Viimase perioodi korraldatud Piisavalt pikk, et eestirootslaste ühisüritustena nimetaksin: ”70 ajaloolistel asualadel Vormsis, aastat põgenemisest”– mäles- Noarootsis, Pakri saartel, Nais- tusüritus aastal 2014 Haapsalus saarel, Osmussaarel, Ruhnus ja ja Tallinnas, ”Rootsi Päev 2015” Vihterpalus kujunesid välja oma Noarootsis ja Eestirootslaste lau- rootsi keelemurded, piirkondadele lu- ja tantsupidu 2016 Haapsalus. iseloomulikud rahvariided ja oma- Ühisüritused toovad alati kokku näolised rahvakombed. palju sõpru, eestirootslasi kõikidelt 12 Eestirootslane Mystiska hål på Runö i dynerna vid Limo strand begravts i flygsanden Kaarel Lauk och därefter förmult- nat. Ödet ville att detta förunderliga naturens I sommar upptäcktes ett mystiskt skådespel skulle bli hål i sanddynerna vid Limo på synligt för människors Runö. Hålet orsakade stor uppstån- ögon just nu. delse bland öborna och ingen kunde förklara hur det hade uppstått. På gamla foton kan Byborna undersökte saken gång på man se att en vacker gång, men någon rimlig förklaring tallskog bredde ut sig lyckades ingen komma på. Hålet över området som nu- var 2,5 meter djupt, fullkomligt cy- mera är Limo-sanddy- Joosep Lauk bredvid ett gam- lindriskt till formen, kanterna hade nerna. Mäktiga stormar sköljde vid malt hål. inte sjunkit in, ingenting fanns på något tillfälle bort undervegetatio- Foto: Kaarel Lauk hålets botten. Det kunde knappast nen och vinden kunde därefter obe- blifvit i grund förstörde; – så är, handla om någon geologisk pro- hindrat fösa ihop den lösa sanden oaktadt denna otroligt förstörande cess, för något naturligt tomrum till stora dyner. I samband med det egenskap hos flygsanden, likväl å inuti dynerna, dit sanden inte skulle begravdes skogen under flygsanden Runölandet skäl till förhoppning, kunna sjunka in, borde liksom inte och förgicks. att sagde olägenhet derstädes sna- finnas. Tankar lades fram om någon Runö har sett många stora stor- rare minskas än ökas.” På ett annat hittills okänd krigstida bunker, som mar genom åren. Prästen Fredrik ställe skriver han: “År 1749 den 18 kanske skulle kunna finnas inuti Joakim Ekman, som var i tjänst på November rasade å Runö en storm, dynerna. Geologen Kalle Suuroja ön 1841-1842, gav 1847 i Finland som dels med rötter uppryckte, kommenterade i tidningen Meie ut boken “Beskrifning om Runö dels afbröt några tusende träd och Maa den 9 september 2016: “Jag i Liffland”, i vilken han beskriver aftäckte de fleste husen.” Om år tittade på det här intressanta fotot, bland annat öns natur. Ekman 1810 vet vi att hård vind fick vattnet men kan inte komma på någon lös- skriver om Limo strand: “Men en att stiga så högt att ön blev delad i ning på gåtan så här på distans. Det annan betänkelig omständighet två delar. Stormen skövlade en stor ser ut som om någon hade dragit ut skadar likväl ännu i denna nejd af del av skogen. Den senaste större något (ett rör, en bjälke) ur den sam- ön vextligheten i skogen, nemligen stormen härjade på Runö 1969, då manpackade dynsanden (väggarna flygsanden, som ifrån sandfältet större delen av skogen förstördes håller ihop, har inte sjunkit in). lik yrsnö af östanstormarne upp- och Estlands vindrekord uppmät- Intressant, varför håller väggarna drifves och qväfver trädens unga tes – 48 m/s. ihop så bra? Det hela måtte väl då plantor redan i födseln. Då emed- ha något att göra med denna krigs- Vi vet alltså att sanddynerna lertid fällande af allt slags träd tida bunker eller något liknande.” i Limo hade bildats redan på Ek- å sådana ställen, der flygsanden mans tid, och träden, som senare Mysteriet fick sin förklaring hotar intränga, är, enligt Liffländ- gav upphov till hålen, hade be- genom nästa liknande hål som ska Gouvernements-Regeringens gravts i sanden. Idag har dynom- hittades. Detta hål var en aning Förordning af den 20 Martii 1839, rådet återigen börjat beväxas med grundare. Här och där på hålets förbudet vid vite af 50 Rubel Silf- skog; man ser inte längre öppet hav väggar fanns tallbark bevarad, på ver, samt för öfrigt stränga mått och från kammen på dynerna – men så utsidan täckt med ett fläckvis över steg blifvit anbefallda till förekom- torde det förbli bara till nästa stora 1 cm tjockt skikt kåda. Bara ett tunt mande af detta onda, hvilket, enligt storm. lager bark fanns bevarat: det som uppgift uti berörde Förordning, vid var i direkt kontakt med kådan, kusten af Libau gått intill nämnde Artikeln har publicerats i fe- vilket hindrade barken från att för- år så vida, att, på på en yta af bruarinumret 2017 av tidskriften multna. Vi har alltså att göra med fjorton qvadrat virst odladt land, Eesti Loodus. avgjutningar av trädstammar som åkrar, ängar, och hela bondegårdar Eestirootslane 13 Müstilised augud Ruhnu saarel Limo luidetel Kaarel Lauk

Sellel suvel leiti Ruhnu saarel kasvanud kunagi ilus männimets. talupidamine on maani hävinud; – Limo luidetel müstiline auk, mis Võimsate tormide tulemusena on nii on, vaatamata lendliiva sellisele saarerahva seas suurt elevust aga sealt kunagi alustaimestik mi- uskumatule hävitusjõule, Ruhnul tekitas ja mille tekkimist ei osa- nema pestud ning tuul on saanud siiski põhjust loota, et eelnimetatud nud keegi seletada. Külarahvas võimaluse lahtine liiv suurteks lui- tülikas olukord seal siiski pigem käis korduvalt asja uurimas, aga deteks kokku kanda. Selle käigus väheneb kui kasvab.“ Teisal kirju- mingit mõistlikku lahendust välja on aga seal kasvanud mets mattu- tab ta: „1749. aastal 18. novembril pakkuda ei osatud. Leitud auk oli nud tuiskliiva sisse ning hävinenud. möllas Ruhnul torm, mis tiris juu- 2,5 meetrit sügav, täiesti silinderja ripidi maast välja või murdis mitu kujuga, servad sisse vajumata, Ruhnus on suuri torme olnud tuhat puud ja viis katused enamikul augu põhi tühi. Geoloogiline prot- palju. Kirikuõpetaja Fredrik Joa- majadel.“ 1810. aastast on teada, et sess see ei saanud olla, sest mingit kim Ekman, kes oli saarel ametis „tugeva tuule tõttu tõusis vesi nii looduslikku tühimikku luidete 1841–1842, andis 1847 Soomes kõrgele, et saar oli jaotatud kahte sees, kuhu liiv saaks vajuda, olla välja raamatu „Beskrifning om ossa. Tormi tagajärjel hävis suur nagu ei saaks. Pakuti välja mingi Runö i Liffland “ („Kirjeldus Ruh- osa metsast“. Viimane suurem torm senitundmatu sõdade-aegse punkri nust Liivimaal“), milles kirjeldab oli Ruhnus 1969. aastal, kui hävis võimalus luidete sees. Ka geoloog muu hulgas ka saare looduslikke enamus metsast ja mõõdeti ka Eesti Kalle Suuroja sõnas 9. septembri olusid. Ekman kirjutab Limo ran- tuulerekord – 48 m/s. 2016 ajalehes Meie Maa: „Vaata- nast: „Veel üks murettekitav nähtus Seega olid Ekmani ajaks Limo sin seda huvitavat pilti ega suuda ohustab siiski selles saareosas luited juba moodustunud ja augud kuidagi siit kaugelt ära mõistatada, metsataimestikku, nimelt lendliiv, tekitanud puud liiva sisse mattu- millega tegu. Keegi oleks just nagu mis liivarannalt idatormidega nagu nud. Tänaseks on luitestik hakanud tihenenud luiteliiva (peab hästi sei- tuisulumi matab puude noored uuesti metsa kasvama, avatud me- na) seest midagi (toru, palki) välja taimed enda alla. Siis niikaua on revaadet luiteharjalt enam ei näe. tõmmanud. Huvitav on, miks need igasugu liiki puude langetamine Järgmise suure tormini. seinad nii hästi seisavad! Küllap sellistes kohtades, kus lendliiv see siis mingil moel selle sõjaaegse peale ähvardab tungida, vastavalt Rootsi keelest tõlkinud Epp punkri või muu sellisega seondub.“ Liivimaa Kubermanguvalitsuse Ehasalu; lugu on ilmunud Eesti määrusele 20. märtsist 1839 keela- Looduse 2017 veebruarinumbris. Küsimusel lahendas järgmisena tud 50 hõberubla suuruse trahvi äh- leitud samasugune, veidi madalam vardusel, ning muud ranged meet- auk. Augu seinas oli kohati säilinud med ja sammud männikoort, väljastpoolt kohati üle on ellu kutsutud, 1 cm paksuse vaigukihiga kaetud. et vältida seda Säilinud oli vaid õrn kiht puukoort, halba, mis, nime- see osa mis vaiguga otseselt kokku tatud määrusega puutus ja hoidis seda kõdunemast. seotud andmetel, Seega on tegemist tuiskliiva sisse Liibavi rannikul mattunud ja tänaseks kõdunenud läks nimetatud puutüvede jäljenditega, mis saatuse aastal nii kaugele, tahtel ja hämmastava looduse vaa- et neliteistküm- temänguna inimsilmale nähtavaks mend ruutversta on saanud. haritavat maad, Vanade fotode pealt on näha, põldu ja heina- Leif Strömfelt auke uurimas. et praegusel Limo luidete alal on maad ning kogu Foto: Kaarel Lauk 14 Eestirootslane Runönyheter ur en kommunists synvinkel: tidningen Sovjet-Estland 1940-1941 Kaarel Lauk I det nedanstående presenterar vi liv dag efter dag utan förbättring. symaskinen, vilken fick användas en föga känd sida i de estländska Särskilt svårt var livet på Runö endast av personer, som stodo i in- kustsvenskarnas historia: vecko- om vintern när isförhållanden av- timt förhållande till församlingen. tidningen Sovjet-Estland. Efter bröto förbindelsen med fastlandet. Nu har skolan fått även symaski- Sovjetunionens ockupation av Est- nen. Utom detta fick skolan från Genomförandet av agrarrefor- land sommaren 1940 sattes alla till- pastoratet två rum, som hittills men förorsakade mycket spänning gängliga propagandakanaler i den hade stått oanvända men nödvän- och livlighet på Runö. Agrarrefor- globala kommunismens tjänst. Och digt behövdes för skolans arbete. mens genomförande på Runö är som framgår i det följande drog man Pastor Isakson var inte nöjd med att emellertid icke lätt. På Runö var sig inte för att ge ut en lokaltidning redskapen och rummen togos från jorden delat på ett sådant sätt att på ett av Estlands minoritetsspråk. honom och gåvos åt skolan. När gårdsgränser skära mitt igenom han fick höra talas om rummens Sovjet-Estland utkom från husen. Husen äro byggda gemen- övertagning, smusslade han undan 17 oktober 1940 till 13 augusti 1941 samt på två familjer. Flyttar en av många saker, t. o. m. rullgardiner- – fram till tyska arméns intrång. familjerna, medför den hälften av na, som han hade gömt på vinden, Veckotidningen återgav allsköns huset. där myndigheterna hittade dem. kommunistisk propaganda, men Den enda större gården på innehöll på sidan två även nyheter Hittills hade Runös bibliotek, Runö, med en areal av 45–48 ha, från svenskbygderna på öarna och som bestod av omkr. 6 000 band, tillhör kyrkan. Tre jordbrukare kusten. Totalt utkom tidningen med varit i mycket dåligt skick; en del av som önskade tillägg, fingo dessa 44 nummer. Ur de sista numren för- böckerna lågo i packlådor medan av kyrkans jord. svann lokalnyheterna, i samband en annan del vårdslöst slängts upp med krigsutbrottet, och ersattes Sockennämndens representan- på pastoratets vind. Nu har biblio- av reportage om Röda arméns ter önskade jord för Runö elemen- teket ställts i ordning och upptagits verksamhet. Tidningens redaktör tarskolan och för en rad allmänna i Runö offentliga biblioteks register. var kommunisten Anton Vaarandi, företag som skall grundas, sjukhus, Vidare har man inrättat en som gått till historien främst (eller folkhus, m. m. Saaremaa länskom- provisorisk ambulans. Därvid är enbart) för att genom äktenskapet mittén planerade dessa platser av en provisorisk hjälppunkt inrät- ha givit sitt namn åt makan Debora kyrkans jord.” tad hos Elisabeth Lorentz, som Vaarandi. Den 4/1 1941 äger terapiska kunskaper. En del Stort tack till Leif Strömfelt, publiceras en artikel av ambulansens inrättning, vilken som sände tidningsnumren till mig, med rubriken “Även hade sänts runöborna från Sverige, och till min kära klasskamrat Epp på Runö börjar ett var hittills inte införd i motsva- Ehasalu, som översatte dessa texter rande förteckning. Därför voro från svenska till estniska. nytt liv”: fem till sjukhuset skänkta sängars Den 31/10 1940 “Alla olika slags inventarier som utrustning i enskilda öbors händer. skriver Sovjet- hitills voro i Runö kyrkoförsam- Enligt myndigheternas förordning lings ägo, beslöto myndigheterna återställdes dessa föremål. Estland: att övertaga och ge åt Runö folk- För att klargöra det politiska lä- “Under den borgerliga regimen var skola. Så hade församlingen 5 kam- get, anordnades för runöborna två Runö den mest efterblivna delen marorglar, medan skolan ej hade en meetings. Uttrycksfulla och klara av Estland. Ingen brydde sig om enda, varför läraren var tvungen att tal höllos av kamrat§ V. Sannik och bättrandet av öbornas levnads- vissla för att lära barnen sångme- andra kuressaarebor. villkor. Man fick släpa fram sitt lodin!! På samma sätt var det med Eestirootslane 15

När vidare för Runös befolk- uppför ett c:a 15 m långt hus, som kapital för inköp av fiskredskap och ning viktiga frågor behandlades, innehåller rum för fiskmottag- motorbränsle. Runöborna ha aldrig var öbornas största önskan, att de ning, för rensning och insaltning förr kunnat utnyttja havets rikedo- skulle få ha kvar möjligheten att samt iskällare, magasinrum och mar på grund av att svårigheterna idka säljakt. Därtill kommer det att kontor. Arbetare för uppförandet ha varit stora, när det gällt att föra grundas en sälskytte-artell. av byggnaden och till punkten tar bort fisken. Nu när staten står för man på orten. Arbetet börjar, när det hela, hoppas fiskarna kunna Nästa viktiga fråga var Runös material hunnit anskaffas. Punk- fiska obegränsat och vänta sig en nya jordreform, genom vilken det ten skall periodiskt sända saltad rik och inkomstbringande sommar. hade tagits c:a 45 ha jord från kyr- fisk till Pärnu. Möjligt är även, kogodset. Därav grundades en ny För närvarande håller Pärnu att det upprättas reguljär förbin- gård och man gav dessutom tillägg fiskkombinat på med att bygga en delse mellan Pärnu och Runö.” åt 5 torparställen. fiskmottagningspunkt på Runö. Mottagnings- och insaltnings- Man har lagt grunden till bygg- Enligt runöbornas egna åsikter punkten för fisk var det enda, som naden, som rymmer fiskrens- borde det grundas en fåravelsför- kommunisterna hann förverkliga ningsrum, lagerrum, iskällare och ening och den från kyrkan tagna på Runö före kriget. Föda behöv- kontor. Det är det första steget till jorden givas åt föreningen. des för både sovjetfolket och Röda förbättring. Det är inte omöjligt, Hittills hade pastoratets jord armén. Fisk och sälfett var de enda att det till nästa år även blir hamn, varit under bybornas förvaltning, artiklar som ön kunde erbjuda folk- och då är även den sekellånga iso- vilka tillsammans använde den hushållningen. På foton tagna 1943 leringen bruten. som betesmark för fåren, medan av Eugene Kirchhoff syns punkten --- åkerjorden var fördelad i små delar på Ringsu-udden och är i drift. Då Eesti Kalurite Liit meddelar, att mellan gårdarna. naturligtvis redan i Wehrmachts det är möjligt för artellerna att få tjänst. Sedan fem gårdar fått tillägg lån för anskaffning av fiskredskap och en ny bildats, utmättes av I numret den 18/6 i Statliga Agrarbankens filial i lantmätaren E. Ennemuist plats 1941 kan man läsa Kuressaare. I alla frågor angående för folkhuset, sportplats, sjukhus- artellen kan man vända sig till fis- plats, förenings- och fabriks- och följande: keriinstruktören från Eesti Kalurite sandupptag.” ”På hösten 1940 fingo runöborna Liit i Kuressaare, kamrat Laos, Man kan bara föreställa sig hur höra talas om artellväsendet. De vilken även utlämnar tillstånd för kamraterna från Kuressaare, med beslöto då att bilda en artell. Ett par köp av motorbränsle och bensin.” pistoler i bältet, höll sina “uttrycks- runöbor, som foro med posten till Det förvånar föga att runö- fulla och klara” tal. Marken för Kuressaare, hade med sig artellens svenskarna, i likhet med sina folkhuset, sportplatsen, föreningen stadgar. Dessa studerades noga och stamfränder från andra öar och och fabriken (men vilken?) mättes man kom till den åsikten, att en kustområden, önskade flytta till troligen ut i närheten av pastoratet, artell vore till allas bästa. Nu valdes moderlandet Sverige under åren där det fanns ledig mark. Var i sitt styrelse och en kommission bilda- 1943 och 1944. Sovjetmakten hem Elisabeth Lorentz placerade des, vilken skulle värdera motorbå- lyckades på mycket kort tid visa ut de fem sängarna förblir dock tarna oeh fiskredskapen. Nämnas sin rätta natur – lokala traditioner oklart. bör, att fiskaren Matts Malm, som och sedvänjor respekterades inte Den 22/5 1941 blev vald till ordförande, nedlagt längre, saker skulle ske på det vis mycken tid på sitt arbete och ut- skriver Sovjet- som “kamrater” från Kuressaare vecklat en otrolig energi för artel- och Tallinn befallde. Om de sa Estland: lens bästa. Han var en av de två, att artellen kommer, så nog kom “Inom den närmaste tiden grundas som gingo den långa och besvärliga den också. Och som framtiden på Runö en fiskmottagnings- och vägen över isen till Kuressaare skulle utvisa – artellen kom: 1949 insaltningspunkt, som hör till för att sätta sig in i artellväsendet. jordbruksartellen “Runö”, ett par Pärnu fiskkombinat. Vid ett sam- För närvarande består Runö år senare fiskerikolchosen “Kom- tal med punktens svensktalande artell av ett 50-tal medlemmar, och munismens Fyr”. Och för köp av ledare, kamrat Vähk, yttrade denne dessa vänta bara på att fisket skall motorbränsle krävdes mycket rik- bland annat, att man på stranden börja. Det enda hindret är brist på tigt tillstånd. 16 Eestirootslane Ruhnu uudiseid kommunisti pilgu läbi: ajaleht Sovjet-Estland 1940–1941 Kaarel Lauk

Alljärgnevalt tutvustame üht avas- Ruhnus talvel, kui jääolude tõttu inventar ja toad ära võeti ja koolile tamata tahku Eesti rannarootslaste oli katkenud ühendus mandriga. anti. Kui ta kuulis tubade üleand- ajaloos: nädalalehte Sovjet-Estland. misest, toimetas ta salaja kõrvale Maareformi elluvimine tõi Peale Eesti okupeerimist Nõuko- palju asju, sealhulgas rullkardinad, Ruhnu palju põnevust ja elavust. gude Liidu poolt 1940. aasta suvel mis ta oli peitnud ära pöönin- Maareformi rakendamine Ruhnus pandi kommunistliku maailma gule, kust võimud need leidsid. ei ole siiski kerge. Ruhnus oli maa heaks tööle kõik saadaolevad pro- jagatud nii, et talupiirid võisid Siiani oli Ruhnu raamatukogu, pagandakanalid. Ja nagu alljärg- minna läbi maja. Majad on ehitatud mis koosnes umbes 6000 köitest, nevalt selgub, ei peetud paljuks ka kokku kahele perele. Perest lahkuja olnud väga halvas seisukorras; osa välja anda kohalikku ajalehte ühe saab kaasa pool majast. raamatutest vedeles pakkekastides, Eesti vähemusrahvuse emakeeles. samas kui teine osa oli hooletult Ainus suur maaomand Ruhnul, Sovjet-Estland ilmus 17. ok- visatud pastoraadi pööningule. pindalaga 45–48 ha, kuulub kiriku- toobrist 1940 kuni 13. augustini Nüüd on raamatukogu korras ja le. Kolm maaharijat, kes soovisid 1941 – kuni Saksa armee sis- kantud Ruhnu avaliku raamatuko- lisa, said seda kiriku maadest. setungini. Nädalaleht kajastas gu kataloogi. kõikvõimalikku kommunistlikku Vallavolikogu esindajad soo- Lisaks on loodud ajutine ambu- propagandat, aga sisaldas oma visid maad Ruhnu algkooli ja lants. See on ajutine abipunkt Eli- teisel leheküljel uudiseid ka rootsi mitmete asutatavate ettevõtmiste, sabeth Lorentzi juures, kes omab asustusega saartelt ja rannaaladelt. haigla, rahvamaja jm jaoks, Saare- teadmisi ravitsemisest. Kokku ilmus ajalehte 44 numbrit. maa maakonnakomisjon kavandas Viimastest numbritest seoses sõja selleks kohad kirikumaadele.” Osa ambulantsi varustusest, mis puhkemisega kohalikud uudised oli saadetud ruhnlastele Rootsist, ei olnud siiani vastavasse nimekirja kadusid, asendudes Punaarmee 04.01.1941 ilmub tegevuse kajastamisega. Ajalehe kantud. Seetõttu oli viis haiglale toimetaja oli kommunist Anton artikkel pealkirjaga kingitud voodit eraisikutest saa- Vaarandi, kes on läinud ajalukku ”Ka Ruhnus algab reelanike käes. Vastavalt võimude peamiselt (või ainult) oma abi- uus elu”: korraldusele tagastati need esemed. kaasale Debora Vaarandile abielu ”Kõik erinevat liiki inventar, mis Poliitilise olukorra selgitami- kaudu nime andmisega. seni oli Ruhnu kirikukoguduse seks korraldati ruhnlastega kaks Tänan väga Leif Strömfelti, omand, otsustati võimude poolt üle kohtumist. Väljendusrikka ja selge kes ajalehe numbrid mulle saatis võtta ja anda Ruhnu algkoolile. Nii kõne pidasid seltsimees V. Sannik ja head klassiõde Epp Ehasalu, kes oli kogudusel 5 harmooniumit, sa- ja teised kuressaarlased. Kui edasi lahkesti alltoodud tekstid rootsi mas koolil ei olnud ühtegi, mistõttu käsitleti Ruhnu rahvale tähtsaid keelest tõlkis. õpetaja pidi vilistama lastele laulu- küsimusi, oli saarlaste suurim soov, et neil säiliks hülgepüügi võimalus. 31.10.1940 kirjutab viiside õpetamiseks!! Samamoodi oli lugu õmblusmasinaga, mida Sellest tulenevalt asutatakse hülge- Sovjet-Estland: said kasutada ainult kogudusega küttimisartell. „Kodanliku korra ajal oli Ruhnu tihedates sidemetes olevad isikud. Järgmine tähtis küsimus oli kõige mahajäänumaid kohti Eestis. Nüüd sai kool ka õmblusmasina. Ruhnu uus maareform, millega Keegi ei hoolinud saareelanike Peale selle sai kool pastoraadist võeti ära ca 45 ha maad kiriku elutingimuste parandamisest. Nad kaks ruumi, mis seni seisid kasu- omandusest. Selle arvelt asutati pidid terve oma elu virelema päe- tuseta, kuid mis on hädasti vaja- uus talu ja anti juurde maad 5 va- vast päeva ilma, et midagi muu- likud kooli tööks. Pastor Isakson badikukohale. tuks paremaks. Eriti raske oli elu ei olnud rahul sellega, et temalt Eestirootslane 17

Ruhnlaste oma ettepaneku rahvas ning Punaarmee oli vaja ka sadam, ja see on ka sajandite- kohaselt tuleks asutada lambakas- ära toita. Kala ja hülgerasv olid pikkuse eraldatuse läbilõikamine. vatusühistu ja kirikult võetud maa ainukesed artiklid, mida saar rah- --- anda ühistule. vamajandusele pakkuda sai. 1943. aasta Eugene Kirchhoffi tehtud Seni on pastoraadi maa olnud Eesti Kalurite Liit teatab, et fotodel on punkt Ringsu neemel külaelanike käsutuses, mida ka- artellidel on võimalik saada laenu täiesti olemas ja ka töötab. Siis juba sutatakse ühiselt lammaste karja- püügivahendite muretsemiseks muidugi Wehrmachti tarbeks. maana, samas põllumaa on olnud Riikliku Maapanga Kuressaare fi- jagatud väikeste tükkidena talude liaalist. Kõigis artelle puudutavates vahel. Seega viis talu said maad 18.06.1941 küsimustes võib pöörduda Eesti Kalurite Liidu Kuressaare kalandu- juurde ja loodi üks uus, väljamõõ- lehenumbrist saab detud maamõõtja E. Ennemuisti sinspektori, seltsimees Laose, poo- poolt koht rahvamajale, spordiplat- lugeda: le, kes väljastab loa mootorikütuse sile, haiglakohale, ühistu- ja vabri- ”Ruhnu artell. Sügisel 1940 kuulsid ja bensiini ostmiseks.” ku- ja liivavõtukohad.” ruhnlased artellisüsteemist. Nad Pole imestada, et ruhnuroots- Kuidas seltsimehed Kuressaa- otsustasid asutada artelli. Paaril lased 1943. ja 1944. aastal ühiselt rest, püstol vööl, ”väljendusrikast ruhnlasel, kes saabusid koos pos- koos rahvuskaaslastega teistelt ja selget” kõnet pidasid, võib vaid tiga Kuressaarde, oli kaasas artelli saartelt ja ranna-aladelt emamaale oletada. Maatükid rahvamajale, põhikiri. Neid uuriti hoolikalt ja Rootsi ümber asuda soovisid. Nõu- spordiplatsile, ühistule ja vabriku- selle tulemusel leiti, et artell oleks kogude võim suutis juba väga lü- le (millisele küll?) mõõdeti välja kõigile parim. Nüüd valitakse hikese ajaga enda olemuse selgeks tõenäoliselt pastoraadi ümbruses, juhatus ja luuakse komisjon, mis teha – kohaliku kogukonna tradit- kus oli vaba ruumi. Kuhu pani hakkab hindama mootorpaate ja sioonidel ja tavadel pole enam min- Elisabeth Lorentz oma kodus viis püügivahendeid. Tuleb mainida, et git tähendust, asjad toimuvad nii voodit, on küll selgusetu. kalur Matts Malm, kes sai valitud nagu ”seltsimehed” Kuressaarest juhi kohale, on panustanud palju ja Tallinnast ütlevad. Kui öeldakse, 22.05.1941 Sovjet- oma tööaega ja kulutanud uskuma- et artell tuleb, siis ta ka tuleb. Ja Estland kirjutab: tult palju energiat artelli heaks. Ta nagu tulevik näitas – artell ka tuli. oli üks neist kahest, kes käis maha 1949. aastal põllumajanduslik artell ”Ruhnus asutatakse kala vastu- pika ja raske tee üle jää Kuressaar- ”Ruhnu”, paari aasta pärast kalu- võtu- ja soolamispunkt. Lähemas de artellisüsteemiga tutvumiseks. rikolhoos ”Kommunismi Majak”. tulevikus asutatakse Ruhnus kala Ja mootorikütuse ostmiseks peab vastuvõtu- ja soolamispunkt, mis Praegu koosneb Ruhnu artell 50 luba olema. kuulub Pärnu kalakombinaadile. liikmest, ja nad ootavad lihtsalt ka- Vestluse käigus ütles punkti rootsi lapüügi algust. Ainsaks takistuseks keelt kõnelev juht, seltsimees Vähk, on kapitali vähesus püügivahendite muu hulgas, et randa püstitatakse ca ja mootorikütuse ostmiseks. Ruhn- 15 m pikkune maja, kus on ruumid lastel ei ole kunagi olnud võimalik kala vastuvõtuks, puhastamiseks mere rikkusi ära kasutada suurte ja soolamiseks, aga ka jääkelder, raskuste tõttu, mis on seotud kala laoruum ja kontor. Töölised hoone äraandmisega. Nüüd kui riik on rajamiseks ja punktis töötamiseks vastutav kõige eest, loodavad kalu- võetakse koha pealt. Töö algab siis, rid piiramatut kalapüüki ja ootavad kui materjal kohale jõuab. Punkt rikast ja tulusat suve. hakkab regulaarselt saatma soo- Praegu tegeleb Pärnu kala- latud kala Pärnusse. On võimalik kombinaat kalavastuvõtupunkti ka, et korraldatakse regulaarne ehitamisega Ruhnu. On pandud ühendus Pärnu ja Ruhnu vahel.” alus hoonele, kus paiknevad kala- Kala vastuvõtu- ja soolamis- puhastusruum, laoruum, jääkelder punkt oli ainuke, mida kommunis- ja kontor. See on esimene samm tid jõudsid enne sõda Ruhnus ellu asjade parandamiseks. Pole või- Ajalehe Sovjet-Estland esikülg viia. Süüa oli vaja ja nõukogude matu, et järgmisel aastal muutub 4. jaanuaril 1941 18 Eestirootslane Zorn och estlandssvenskarna: En sommarseglats till Odensholm och Ormsö år 1905 med konstnären Anders Zorn Lena Weesar

Sommaren 1905 seglade den svens- som det ryska Storfurstendömet ke konstnären Anders Zorn tillsam- Finland, bröt en storstrejk ut se- mans med sina konstnärskollegor nare under hösten mot den ryska Albert Engström och Akseli Gallén överhögheten. Samma år var uni- Kallela till den estlandssvenska onsupplösningen mellan Norge och övärlden. Ett besök som gjorde Sverige ett faktum efter det att den starkt intryck, inte bara på Zorn norska regeringen lämnat in sin själv, utan också på Albert Eng- avskedsansökan, något som man ström som skrivit om resan och från svensk sida reagerade kraftigt deras besök på Odensholm, i Hap- emot och det talades om att sätta sal och på Ormsö, eller Wormsö in militär för att hålla kvar Norge Anders Zorn i Kungliga Segel- som Ormsö hette på den tiden. i unionen. Vilket man dock aldrig sällskapets uniform, så som gjorde. Den politiska situationen i Så – följ med på ett besök till han var klädd under seglat- Sverige var alltså spänd, försvars- Aiboland för över 100 år sedan! sen. frågan stod högt på dagordningen Foto: tillhör Zornmuseet, Mora. Först lite liksom frågan om allmän rösträtt. Att oro och uppror låg i luften bakgrund: och det grundligt. Vilket Zorn all under besöket i Estland undgick tid gjorde när han intresserade sig År 1905. Anders Zorn och Albert inte Zorn och hans kollegor, något för något och i Reval var det först Engström hade valts till heders- som Engström också noterade i sin och främst de svenska minnena. medlemmar i Finska konstnärsgil- skildring av resan. Men besöket let och för att tacka för utmärkelsen bland estlandssvenskarna gjorde Och så gick färden vidare mot seglade de till Finland med Zorns starkt intryck, inte minst på An- Odensholm. kutter Mejt II, en av dåtidens mest ders Zorn. Med odensholmsborna Just när det var tid att äta lunch berömda segelbåtar. Efter fest- kände han sig förenad ”som genom närmade de sig Baltischport/Pal- ligheter i Helsingfors där också något mystiskt blodsband”, skriver diski, garnisonsstad och huvud- den finlandssvenske konstnären Engström, och på Wormsö ”där hamn för Reval och St Petersburg Akseli Gallén Kallela anslöt sig, njöt Zorn!” - och för strömmingsfisket i Finska fortsatte de seglatsen till Estland, viken - eftersom hamnen sällan eller rättare sagt guvernementet Över Finska viken frös. Det hade börjat blåsa upp, sjön Estland i dåvarande Ryssland som gick hög och de gick in i hamn för år 1905 löd under tsar Nikolaus II. till Reval och Odensholm att få äta i lugn och ro. Men av det Konstnärskollegorna besökte blev det intet. först Reval/Tallinn i några dagar Efter festligheter, firande och ”Tre sluskigt klädda karlar” och fortsatte sedan till Odensholm, kräftskiva hos konstnären Albert dök upp på kajen, de sa att de var Hapsal och till Wormsö varifrån Edelfelt, seglade konstnärsvän- tulltjänstemän och ville komma de seglade tillbaka till Sverige. nerna över Finska viken till Reval, ombord. ”Aldrig i livet”, röt Zorn, Tiderna var oroliga. Folkliga pro- som Tallinn hette år 1905. Men ”att jag skulle släppa ombord så’na tester hade brutit ut med masstrej- där var det inte lätt att hitta kaj- sluskar! Några tullvaktmästare har ker och bonderevolter runt om i plats – det skulle bli kappsegling aldrig satt sin fot på Mejts däck. Ryssland vilka kom att sprida sig och jakthamnen var överfylld med Och smugglar, det gör jag inte!” även till Estland. Ett förebådande segelbåtar. Till slut lyckades de om den kommande revolutionen. I och under tre dagar ”gjorde” de Gallén Kallela, som kunde göra Finland, tillika en del av Ryssland sedan sta’n under Zorns ledning, sig förstådd på estniska, beordrades Eestirootslane 19 av Zorn att skicka iväg dem – vilket ha hälsat på våra förfäder tio släkt- försökte sig på att tala dalska och han lyckades med och de försvann led tillbaka i tiden”, skriver Eng- det, skriver Engström, hade gått under hotfullt muttrande om att de ström, ”och då vi äntligen kommo riktigt bra. Men lite undrande skulle komma tillbaka. Vilket de iland kände vi att vi voro hela öns var de över Zorns och Engströms också gjorde. Nu med förstärkning välkomna gäster!” klädsel, Svenska Segelsällskapets av en liten trupp ryska soldater med uniformer – uniformer gav dem Trots att det blivit kväll kunde gevär med påskruvade bajonetter! obehagliga associationer. konstnärsvännerna inte hålla sig, Men konstnärerna hade avslutat de gick upp till kapellet och den Så dukades mat upp – brunt sin lunch och precis hunnit ut till lilla byn där de blev inbjudna i en bröd, smör, flundra stekt i svinflott, sjöss när de dök upp på hamnkajen stuga som snart fylldes av byns rökt torsk, Odensholms specialitet, hojtande och gestikulerande. Gal- män och kvinnor. Det här var rökt flundra, filbunke, hembryggt lén Kallela var skakad – det hade ju något för Anders Zorn! Flera år öl, mjölk – en riktig festmåltid kunnat hända vad som helst. ”Glöm efteråt, skriver Engström, sade och Engström skriver hur ”Zorn, inte att vi lever i verkligt oroliga Zorn många gånger att besöket på Gallén och jag riktigt vältrade oss tider och här i Estland jäser det för Odensholm gripit honom mer än i njutningar!”. tillfället värre än på andra ställen!” något annat sammanträffande med Dagen efter fortsatte festen, utlandssvenskar. Och då ska man På Odensholm kanske mest för Zorn. Och Zorn, veta att Anders Zorn var en mycket skriver Engström, ”han kände sig – ”Vi äro av välberest person. samma stam! Gud förenad med öborna som genom Efter en skur av frågor om något mystiskt blodsband. Han välsigne!” Sverige fick de beundrade deras På eftermiddagen fick de Odens- berättat om de stolta hållning holm i sikte, under timmar av stiltje sju odensholms- och rättframhet. hade de sett öns kapell och fyrtorn familjernas och Hos dem fanns hägra. När det började skymma öns historia som ingen slavkäns- kom vinden och de närmande sig svensk koloni, om la, sade han, och ön. Men var fanns den lilla ham- pestens härjning- ändå hade de varit nen? Det ryska sjökortet hade inte ar, om estniska ryssar så länge.” heller märkt ut alla grynnor och sjörövare och om De gick ur stuga skär i det grunda vattnet och de var en estnisk baron i stuga och Zorn på vippen att gå ordentligt på grund. som sades ha köpt undersökte allt En fiskebåt var på väg ut till havs ön. Men öborna med vetenskaplig och de hissade lotsflaggan. Fiske- betraktade sig noggrannhet – båten vände, kom till undsättning, som svenskar och Familjen Brus, Odensholm, från husgeråd till 1905. Mathias (Magnus) Brus lade sig längs Mejt och lotsen steg underkastade sig husens arkitek- ingen annan över- längst bak. tur, ladugårdarnas ombord – ”Hans gång på vårt däck Foto: Anders Zorn, tillhör Zorn- var stolt som en vikings och med het än den svenske muséet, Mora. inredningar, tak- sina nakna fötter gick han säkert kungen. konstruktionerna som på sitt eget stuggolv”, skriver med sina drak- Engström. Men det blev ingen lätt huvuden och taktäckningen. Men insegling. Det blev att lova, falla, ”Det är bra!”, sa Zorn. ”Håll mest beundrade Zorn folktypen. lova och falla i all oändlighet men ut!”. Och i varje stuga de kom in i togs de emot som ärade gäster med rikligt med lotsens, Mathias (Magnus) Med konstnärsvännerna talade med mat och hembryggt öl. Brus, hjälp nådde de till slut land. Odensholmsborna en noggrant Plötsligt hade han frågat: ”Är ni grammatikalisk högsvenska, in- På kvällen förklarade Zorn att svenskar?” lärd ur tidningar, eller rättare sagt de inte längre kunde ta sina nya tidningen – Aftonbladet som letat vänners storslagna gästfrihet i ”Ja.” sig till ön från Sverige fast den inte anspråk, även om han skulle velat ”Vi äro av samma stam! Gud synts till på något år – och böcker, stanna länge. De skulle fortsätta välsigne!” Och han räckte fram men sinsemellan talade de odens- mot Hapsal och Wormsö följande handen. ”Det var som att vi skulle holmsmål, ”gammalsvenska”. Zorn dag annars skulle de orsaka både 20 Eestirootslane hungersnöd och ölbrist hos odens- arna här. Det talas ju svenska där som i den övriga världen och holmsborna. Men han skulle köpa överallt flera mil inåt landsbygden. att Zorns namn var garanti för dem rökt torsk av dem, det hade de gott Vi ska träffa svenska bönder! Och som gentlemän. Men baronerna om. vi dinerar i land.” Rysk middag bara stirrade på dem. Visserligen skulle det bli. var de mycket intresserade av Och så blev det. Sverige, de flesta av dem hade ju Klädda i regnrockar och syd- Efter ett tidigt morgondopp släktingar där, men de hade aldrig västar gick de för att ta reda på det och inköp av en säck rökt torsk, hört talas om Zorn. Men visst, de förnämsta hotellet med Hapsals vilken Zorn insisterade att betala ville gärna ge dem tillfällen att bästa restaurang. Utanför på gatan för och det rikligt, blev de utlot- träffa svenskar. Själva hade de till hotellet de blivit rekommende- sade av lotsen Brus. Och kursen underlydande som fortfarande ta- rat stod en lång fil av landåer, vissa sattes söderut, mot Hapsal – ”den lade sitt modersmål, svenska. Men fyrspända. Kuskarna satt orörliga gamla vackra staden med så många Zorn? Vem var det? på kuskbockarna i regnet, till sy- svenska minnen”. nes i stram givakt med piskorna Engström upprepade att han var utmed högra sidan i väntan på sitt en av Europas mest berömda må- I Hapsal – herrskapsfolk – ”ryskt herrskap, lare men baronerna bara skakade på jakt efter som lät folk och djur stå ute så där på huvudena. Men ville han inte svenskminnen, i ovädret”, lägger Engström till. be sina kamrater komma och ta ett glas champagne med dem? Den De blev visade ett bord och rysk middag var äkta, det kunde de garantera. Zorn frågade den frackklädde Och hans sällskap talade väl tyska och möte med hovmästaren om han visste något också? Engström försäkrade att de om svenskar i och omkring Hap- baronerna talade alla kulturspråken. I sol och hård vind nådde de sal. Nej, det gjorde han inte. Han Men att träffa baronerna, det var snabbt sundet mellan Wormsö var från Sydryssland. ”Men vi har inte Zorn ett dugg intresserad av. och fastlandet där de mötte ryska besök av baronerna. De har hyrt örlogsmän, och på eftermiddagen festvåningen här bredvid. Möjligen ”Nehej, vi ska inte umgås med lade de till i Hapsals grunda hamn kan de ge besked om svenskar och några underhuggare! Säg dem att där skummet rök över hamnpiren. de har ha just avslutat sin middag.” vi är trötta.”, blev Zorns svar på deras inbjudan. Efter diverse krångel och man- Engström fick i uppdrag att tala kemang med påflugna hamnsjåare med baronerna och efter att ha När de lämnade hotellet var klädde sig Zorn och hans sällskap blivit anmäld av hovmästaren kom vädret än sämre än förut. Gatan eleganta för att ta Hapsal i skär- han in i ett rum där en bullrande var en smutsig fors och ute i ös- skådande. I badområdet myllrade samling män av olika åldrar satt regnet satt kuskarna fortfarande i det av människor ”av de mest olika bänkade kring ett jättelikt bord lika stram givakt som tidigare på kvaliteter”, men konstnärerna hade där flaskor av växlande former sina kuskbockar. På grund av det inte kommit till Hapsal för att leva och färger trängdes med varandra. dåliga vädret bestämde Zorn att badortsliv utan fortsatte upp mot Engström presenterade sig och de skulle övernatta på hotellet. Så staden. På gatan träffade de en väl- herrarna presenterade sig i sin tur blev det och på morgonen kom en villig man som talade svenska och för honom och där var ”bara namn inbjudan från greve Stackelberg, visade vägen till ruinerna av den med klang ur vår historia, Paijkull, som tydligen tagit reda på vem gamla biskopsborgen och kyrkan. Patkull, Wrede, Knorring, Stackel- Anders Zorn var, att besöka hans Där strövade de omkring till sent på berg – jag kommer icke ihåg alla.” gods Kividepä. De skulle få se hur det gick till på ett gammalt estniskt kvällen och Zorn fantiserade ”som Engström berättade att han gods och de skulle inte få ångra sig, bara han kunde” om gamla tider och Akseli Gallén Kallela, båda utlovade han. Men Zorn lät hälsa att då danska och svenska vikingar konstnärer, var i Hapsal som gäster det inte låg i hans resplan att segla härjade där. ombord på målaren Anders Zorns åt det hållet, fast både Engström Dagen därpå regnade det och kutter och att de var mycket in- och Gallén Kallela verkligen bad de lämnade inte båten förrän fram tresserade av spåren efter svensk och bönade om att han skulle ta på eftermiddagen då Zorn sa: ”Vi kultur i Estland. Han tog för givet emot inbjudan. måste ta reda på mer om svensk- att Zorns namn var lika välkänt Eestirootslane 21

Några månader efteråt bröt på ön, men resultatet blev inte det segla, han hade ett möte i Sand- oroligheterna i Estland ut på allvar. han väntat. hamn en viss tid och Zorn kom Baronernas slott brändes och jäm- aldrig försent till ett möte. De satte Kanske för att det var en vanlig nades med marken. ”Vi gick verk- kurs mot Tahkuna, Dagös norra arbetsdag, kanske för att öborna ligen miste om en upplevelse av udde, och i full storm, med Zorn kände sig misstänksamma mot rang”, skriver Engström. Men som själv till rors, nådde de svenska utifrån kommande besökare. Ti- så ofta hade Zorn varit obeveklig. vatten. Zorn kom till avtalad tid och derna var ju oroliga. Men han efter en bankett hos bankiren och ”fick fatt i en gammal avsatt präst På Wormsö – där konstsamlaren Ernest Thiel seglade som han tog med sig ombord för de vidare mot Stockholm! njöt Zorn! att visa mig och Gallén”, skriver Dagen därpå strålade solen och Engström. ”För han hade aldrig sett Men kontakten konstnärsvännerna satte kurs mot någon som så till punkt och pricka Wormsö där de planerade att stanna motsvarade den föreställning han fortsatte – och om i ett par dagar – och där njöt Zorn! fått i Strindbergs Hemsöborna om Ormsötäcket, en De kom dit en söndag och åkte till pastor Nordström. Det var också stark symbol kyrkan ”där vi togos om hand av ett original av renaste vatten – eller Kontakten mellan de svenska prästen och hans älskvärda fru. Vi kanske det icke var drycken, som konstnärerna och estlandssvens- blandade oss i vimlet på kyrkback- kommit honom att förlora kappa kana tog inte slut i och med att en som lystes upp av kvinnornas och krage.” egendomliga nationaldräkter. Zorn deras sommarseglats kom till ända. Zorn bjöd honom på middag tyckte att sceneriet var som kalkerat Konstnärsvännerna beställde pre- ombord på Mejt och den midda- efter en söndag i någon Dalasocken numerationer på svenska tidningar förr i världen.”, skriver Engström. till odensholsmborna. Albert Eng- ström uppmanande läsarna i sin Och Zorn, han inspekterade tidning Strix att skicka böcker stugorna och deras etnografika, till dem, Anders Zorn instiftade han talade med bönderna och ett friår på Mora folkhögskola för lyssnade intresserat på det de hade estlandssvenska ungdomar, som att berätta. Men även här anade han tillsammans med sin hustru man kommande onda tider. Ryska Emma var djup engagerad i, och gendarmer och soldater var inte efter revolutionsåren och första sällsynta – ”man var rädd för spio- världskrigets slut lyckades Albert ner och vägde sina ord väl mycket”. Engström göra en insamling till I en gammal stuga hittade Zorn Odensholm som blivit svårt bombat en säng av mycket ålderdomlig typ under kriget och där öborna gjorts med en ornamentik som påminde Ormsöpiar – Ormsöflickor utfattiga. Detta var efter Anders om ”kruset” på föremål från vi- 1905. Zorns bortgång – ”Om Zorn hade kingatiden. Han blev eld och lågor Foto: Anders Zorn, tillhör Zorn- levat skulle han gjort det ensam. Ty och sa att just i sådana sängar ”mås- muséet, Mora han var sådan”, skriver Engström. te våra förfäder ha legat i”. Efter Katarina Hammerman, ”Skol- gen föll i god jord. Pastorn blev något förhandlande blev han ägare hus-Kate”, från Kärrslätt på Ormsö snart hemtam och gick omkring i till sängen som han betalade med kom som frielev till Mora folk- salongen, öppnade förundrad alla en summa som fick ägaren att gapa högskola mellan 1919–1920. I sina lådor och tittande i alla skåp. Och av förvåning. Zorn fick löfte om att memoarer En Ormsöflickas min- när de rott pastorn i land stod han den skulle skickas till Sverige, de nen (Almqvist & Wiksell, 1967) i timmar kvar på stranden, orörligt inte kunde ju inte ta ombord den på berättar hon om sin tid på skolan stirrande på sagobåten Mejt. Mejt, och prästen lovade att se till bland annat med Anders Zorn att den kom iväg – men den kom Tidigt dagen efter satte de segel som teckningslärare och Emma aldrig fram, troligen på grund av de för hemresan till Sverige. Baro- Zorns lektioner i hemkunskap kommande oroligheterna i landet. metern hade fallit betydligt och och heminredning. Det var där Dagen efter gav sig Zorn ut på ormsöborna hade spått storm. Men hon lärde sig väva ett täcke, en egna strövtåg efter svenska minnen Zorn hade bestämt att de skulle filt, i rosengångsmönster – det vi 22 Eestirootslane idag kallar Ormsötäcket och som den estlandssvenska öbefolkning- eller etsning av estlandssvenskarna blivit en symbol för alla ormsöbor en? Vad stod det för, egentligen? är inte kända, men några av hans i förskingringen, en symbol för fotografier från resan visades på För hur kom det sig att han, ormsöbornas ursprung, historia utställningen Zorn och kameran på Anders Zorn, en av Sveriges mest och rötter. Ett täcke Katarina tog Fotografiska muséet i Stockholm välkända konstnärer, som gjort sig med sig från Mora till Kärrslätt 2015. en förmögenhet på beställningar av och lärde flickorna i byn att väva, porträtt av sin tids mest erkända Vad jag kom fram till? Ja, bland som sedan spreds över ön och snart personer och kungligheter, i Sve- annat att hans känsla av samhörig- kom att vävas på varje gård. Täcket, rige och utomlands, som avporträt- het med största sannolikhet låg i de som många tog med sig i sina små terat tre av USAs presidenter och likheter han såg mellan livet på de båtar under flykten till Sverige som rörde sig i samhällets övre estlandssvenska öarna och livet i under andra världskrigets krigsår, sociala skikt, blev intresserad av hans hembygd Dalarna i äldre tid – för värmens skull och som ett kärt de estlandssvenska fiskarna och han kände helt enkelt igen sig – och ting från sin hemö Ormsö. bönderna? vad han särskilt beundrade var vad han uppfattade som en fornnordisk Zorns Jag kunde inte släppa frågan vil- ursprunglig ”svenskhet” hos de ket resulterade i en fil kand uppsats samhörighet med estlandssvenska öborna – med i konstvetenskap vid Stockholms nationalromantiska förtecken som estlandssvenskarna universitet, Zorn och estlands- den nationalromantiker han i grund – vad stod den för? svenskarna – en studie i resefoto- och botten var. När jag läste Albert Engströms grafiet kring sekelskiftet 1900, där Uppsatsen finns i SOVs arkiv i skildring av konstnärernas seglats jag studerat Zorns fotografier från Stockholm för den som är intres- sommaren 1905, deras möte med resan i ett jämförande perspektiv serad av att ta del av den i sin helhet de estlandssvenska öborna och och i ett vidare sammanhang. och Albert Engström berättelse om insåg kopplingen till Ormsötäckets För Zorn fotograferade under seglatsen 1905 finns tillgänglig på ursprung, blev jag fascinerad och resan, han fotograferade mycket nätet i Engströms biografi Anders en fråga dök upp hos mig – Vad överhuvudtaget och använde sina Zorn (från sid 27 och framåt) inlagd var det som gjorde att Anders Zorn fotografier som inspiration och för- under projekt Runeberg (original- kände en så stark samhörighet med lagor till sin konst. Någon målning utgåva utgiven 1928) - runeberg. org/engzorn.

Odensholm, torskfiskebåtar, hamnen, 1926. Foto: SOVs arkiv.

Kulla på Lövholmen, Dalarna. Foto: Anders Zorn, tillhör Zornmuséet, Mora. Eestirootslane 23 Zorn ja eestirootslased: Üks suvine purjereis Osmussaarele ja Vormsisse aastal 1905 koos kunstnik Anders Zorniga Lena Weesar

Suvel 1905 purjetas rootsi kunstnik Anders Zorn koos oma kunstnikest kolleegide Albert Engströmi ja Ak- seli Gallén Kallelaga eestirootsi saartele. See külaskäik avaldas sügavat muljet mitte ainult Zornile endale, vaid ka Albert Engströmile, kes on kirjutanud reisist ja külaskäi- gust Osmussaarele, Haapsal- lu ja Vormsile, või Wormsöle, nagu Vormsit sel ajal nimetati. Nii et tule ja ela kaasa rännakule eestirootsi aladele enam kui 100 aastat tagasi! Mejt – Zorni purjekas. Foto: Zorni muuseum, Mora Alustuseks pisut taustast suurvürstiriigina samuti Venemaa kaudu”, kirjutab Engström, ja Aasta 1905. Anders Zorn ja Al- osa, lahvatas sügisel Vene üle- Vormsis ”sealolekut Zorn nautis!” bert Engström oli valitud Soome võimu vastu suurstreik. kunstnike liidu auliikmeks ja et Samal aastal sai reaalsuseks Üle Soome lahe selle au eest tänada, purjetasid Norra ja Rootsi vahelise uniooni Tallinna ja nad Zorni kutriga Mejt II Soome. katkemine, pärast seda kui Norra Osmussaarele Mejt oli tolle aja üks kuulsamaid valitsus oli esitanud oma lahku- purjekaid. Pärast pidustusi Hel- mispalve. Rootsi pool reageeris Pärast pidustusi, tähistamist ja singis, kus seltskonnaga liitus sellele jõuliselt ja räägiti sõjaväe vähipidu kunstnik Albert Edel- ka soomerootsi kunstnik Akseli sisseviimisest, et hoida Norrat felti juures, purjetasid kunstnikest Gallén Kallela, jätkus purjereis edasi unioonis. Seda siiski ei teh- sõbrad üle Soome lahe Revalisse, Eestisse, või õigemini Eestimaa tud. Poliitiline olukord Rootsis oli nagu Tallinna 1905. aastal nimetati. kubermangu tollasel Venemaal, ühesõnaga ärev, riigikaitse küsi- Kuid seal ei olnud kerge kaikohta mida 1905 valitses tsaar Nikolai II. mus oli teemade seas kõrgel kohal leida – algama pidi purjetamisvõist- lus ja jahisadam oli purjekaid täis. Kunstnike seltskond peatus nagu ka üldine valimisõigus. Lõpuks õnnestus neil koht leida ja kõigepealt mõne päeva Revalis/ Et rahutused ja ülestõusud kolme päeva jooksul ”võtsid” nad Tallinnas ja jätkas siis reisi Osmus- oli Eesti külastuse ajal õhus, ei seejärel Zorni juhtimisel linna, saarele, Haapsalu ja Vormsisse, pääsenud sellest ka Zorn ja tema tehes seda põhjalikult. Mida Zorn kust nad purjetasid tagasi Rootsi. kolleegid. Seda märkis ka Eng- alati tegi, kui ta millegi vastu huvi Aeg oli rahutu. Rahvarahutused ström oma reisikirjelduses. Kuid tundis ja Tallinnas olid selleks olid üle kogu Venemaa kasvanud külaskäik eestirootslaste juurde eelkõige rootsiaegased mälestised. massistreikideks ja talurahva- avaldas sügavat muljet, eriti An- ülestõusudeks, levides ka Eestisse. ders Zornile. Osmussaarlastega Ja siis jätkus reis Osmussaare Õhus oli saabuva revolutsiooni tundis ta end ühendatud olevat suunas. eelaimdus. Soomes, mis oli Soome ”nagu mingi müstilise veresideme 24 Eestirootslane

Just lõunasöögi ajal hakkas paistma Paldiski – garnisonilinn, mis oli ühtlasi Tallinna, Peter- buri ja Soome lahe heeringapüügi peasadam, kuna see jäätus harva. Tuul oli tõusnud, lained kõrged ja nad sisenesid sadamasse, et rahus ja vaikuses süüa. Sellest ei tulnud aga midagi välja. Kaile ilmus ”kolm räbalalt riie- tatud meest”. Nad ütlesid end olevat tolliametnikud ja tahtsid pardale tulla. ”Ei iialgi,” möiratas Zorn, ”ei lase ma pardale sellised kaltsa- kaid! Ükski tolliametnik pole oma jalga kunagi Mejti tekile tõstnud. Ja salakaubaveoga ma ei tegele!” Gallén Kallelal, kes suutis end eesti keeles väljendada, käskis Lootsiredel, Osmussaar. Zorn nad minema saata – mis tal Foto: SOV arhiiv. ka õnnestus ja tolliametnikud ka- dusid, pomisedes ähvardavalt, et korralikult madalikule sõitma. kest sõbrad end tagasi hoida, vaid nad tulevad veel tagasi. Mida nad Üks kalapaat oli teel merele ja läksid kabeli juurde ja väikesesse ka tegid. Nüüd juba koos väikese nad heiskasid lootsilipu. Kalapaat külla, kus neid kutsuti ühte majja, grupi vene sõduritega, kellel kaasas pööras ringi, tuli appi, sõitis Mejti mis peagi täitus külanaiste ja tääkidega relvad! Kuid kunstnikud kõrvale ja loots astus pardale – -meestega. See oli midagi Anders olid oma lõunasöögi lõpetanud ja ”Tema kõnnak meie laevatekil oli Zornile! Mitu aastat hiljem, kir- jõudnud just sadamast lahkuda kui uhke nagu ühel viikingil ja oma jutab Engström, ütles Zorn mitmel sõdurid karjudes ja žestikuleerides paljaste jalgadega astus ta sama korral, et külaskäik Osmussaarele sadamakaile ilmusid. Gallén Kal- kindlalt nagu oma toapõrandal,” puudutas teda rohkem kui mõni lela oli vapustatud – juhtuda o- kirjutab Engström. Sadamasse teine kohtumine välisrootslastega. leks võinud ükskõik mis. ”Ärge purjetamine polnud kerge. Oli vaja Ja tuleb meeles pidada, et Anders unustage, et me elame rahutul ajal lõputult loovida, allatuult pöörata, Zorn oli väga palju reisinud ini- ja siin Eestis käärib hetkel rohkem loovida ja allatuult pöörata, kuid mene. kui kusagil mujal!” loots Mathias (Magnus) Brusi Pärast küsimusterahet Rootsi abil jõudsid nad lõpuks randa. Osmussaare – kohta räägiti neile neist seitsmest ”Me oleme samast Äkki oli ta küsinud: ”Olete te Osmussaare perekonnast ning saa- rootslased?” re ajaloost rootsi kolooniana, katku soost! Jumala laastamistööst, eesti mereröövlitest ”Jah.” õnnistust!” ja ühest eesti parunist, kes olevat ”Me oleme samast soost! Jumal Pärastlõunal hakkas paistma saare ära ostnud. Kuid saare ela- õnnistagu!” Ja ta sirutas käe välja. Osmussaar, tunde tuulevaikuses nikud pidasid end rootslasteks ega ”See tundus nagu oleksime tervita- oodates oli neile paistnud teren- tunnistanud ühtegi teist ülemat kui nud oma esivanemaid kümne põlve damas saare kabel ja tuletorn. Kui Rootsi kuningas. tagant,” kirjutab Engström, ”ja kui hakkas hämarduma, tuli tuul ja me lõpuks päriselt maale olime ”See on hea!” ütles Zorn. ”Pi- nad lähenesid saarele. Kuid kus jõudnud, tundsime end nagu kogu dage vastu!” asus väike sadam? Vene mere- saare teretulnud külalised!” kaardil polnud märgitud ka kõiki Kunstnikest sõpradega rää- madalas vees olevaid karisid ja Vaatamata sellele, et õhtu oli kisid osmussaarlased püüdlikult madalikke ning nad pidid äärepealt kätte jõudnud, ei suutnud kunstni- grammatiliselt õiget riigirootsi Eestirootslane 25 keelt, mida nad olid õppinud aja- muidu toovad nad osmussaarlastele Me kohtume rootsi talupoegadega! lehtedest, või õigem oleks öelda kaasa näljahäda ja õllenappuse. Ja õhtustame maal.” See pidi olema ajalehest – Aftonbladetist, mis oli Kuid ta pidi neilt ostma suitsutatud vene õhtusöök. jõudnud saarele Rootsist, kuigi turska, mida neil oli rohkesti. Vihmamantlitesse ja südves- seda polnud enam mitu aastat näh- Ja nii ka läks. teritesse riietatutena läksid nad tud – ja raamatutest. Kuid oma- Pärast varajast hommikusuplust uurima, milline on parim hotell vahel rääkisid nad osmussaare ja kotitäie suitsutursa ostmist, mille Haapsalu parima restoraniga. Neile murret, ”vana rootsi keelt”. Zorn eest Zorn nõudis võimalust maksta soovitatud hotelli juurde viival proovis rääkida Dalarna murret ja ja tegi seda korralikult, juhtis loots tänaval seisis pikk rida landoosid, see, kirjutab Engström, läks väga Brus nad välja. Kurss võeti lõuna osad neist neljahobuserakendiga. hästi. Pisut imestust tekitas Zorni poole, Haapsalu suunas – ”ilusasse Kutsarid istusid vihmas liikuma- ja Engströmi riietus, Rootsi Jaht- vanasse linna paljude rootsi mäles- tult kutsaripukis, näiliselt kangelt klubi vorm – vormiriided tekitasid tistega”. valvesolekus, piitsad paremal pool, osmussaarlastes ebameeldivaid oodates oma härrasrahvast – ”vene assotsiatsioone. Haapsalus – härrasrahvas, mis lasi inimestel ja Siis toodi toit lauale – pruun rootsi mälestiste loomadel sellise halva ilmaga väl- leib, või, searasvas praetud lest, jahtimine, jas seista,” lisas Engström. suitsutatud tursk, Osmussaare vene õhtusöök Nad juhatati lauda ja Zorn küsis spetsialiteet, suitsulest, hapupiim, frakki riietatud uksehoidjalt, kas ta koduõlu, piim – tõeline pidusöö- ja kohtumine teab midagi rootslastest Haapsalus maaeg ja Engström kirjutab kuidas parunitega ja selle ümbruskonnas. Ei, ta ei ”Zorn, Gallén ja mina tõeliselt Päikeses ja tugeva tuulega jõuti kii- teadnud. Ta oli Lõuna-Venemaalt. mõnulesime naudingust!”. resti Vormsi ja maismaa vahelisse ”Kuid meil on külas parunid. Nad Järgmisel päeval pidu jätkus, väina, kus kohtuti vene mereväe- olid üürinud kõrvaloleva peoruumi. kõige rohkem võib-olla Zorni lastega, ja pärastlõunal maabusid Võib-olla oskavad nemad midagi jaoks. Ja Zorn, kirjutab Engström, nad Haapsalu madalas sadamas, rootslaste kohta öelda ja nad on just ”ta tundis end olevat saareelani- kus vahused lained pritsisid üle kai. oma õhtusöögi lõpetanud.” kega ühenduses mingi müstilise Peale igasuguseid sekeldusi Engström sai ülesande minna veresideme kaudu. Ta imetles nen- pealetükkivate sadamatöölistega parunitega rääkima ja pärast seda de uhket hoiakut ja otsekohesust. riietus Zorn ja tema seltskond ele- kui uksehoidja oli temast teatanud, Neis ei olnud mingit orjalikkust, gantselt, et Haapsaluga lähemalt astus ta ruumi, kus lärmakas selt- ütles ta, ja ometi olid nad nii kaua tutvust teha. Kuurordipiirkond skond eri vanuses mehi oli istet aega olnud venelased.” Nad käisid kihises inimestest ”väga erinevat võtnud ümber tohutu suure laua, talust tallu ja Zorn uuris järjest sorti” inimestest, kuid kunstni- millel eri vormi ja värviga pudelid teaduslikuma põhjalikkusega – kud ei olnud tulnud Haapsallu olid üksteise kõrvale pressitud. kõike alates majapidamistarvetest kuurordielu elama, vaid liikusid Engström tutvustas end ja härrased maja arhitektuurini, lautade sisus- edasi linna. Tänaval kohtasid nad tutvustasid omakorda endid talle ja tust, draakonipeaga katusekon- abivalmis meest, kes rääkis rootsi seal oli ”ainult meie ajaloost pärit struktsioone ja katusekatet. Kuid keelt ja juhatas teed vana piisko- nimed, Paijkull, Patkull, Wrede, kõige rohkem imetles Zorn seda pilinnuse ja kiriku juurde. Seal Knorring, Stackelberg – kõik ei tule rahvatüüpi. Ja igas talus, kuhu nad hulkusid nad ringi hilise õhtuni ja mulle meelde.” sisse astusid, võeti neid vastu kui Zorn fantaseeris ”nagu ainult tema Engström rääkis, et tema ja kalleid külalisi rikkaliku toidulaua oskas” vanadest aegadest, mil taani Akseli Gallén Kallela, mõlemad ja koduõllega. ja rootsi viikingid seal rüüstasid. kunstnikud, olid Haapsalus küla- Õhtul selgitas Zorn, et nad ei Järgmisel päeval sadas ja nad lisena kunstnik Anders Zorni saa kauem oma uute sõprade heldet ei lahkunud paadist enne pärast- kutril ja nad on väga huvitatud külalislahkust ära kasutada, kuigi lõunat, kui Zorn ütles: ”Me peame rootsi kultuuri jälgedest Eestis. Ta ta tahaks kauemaks jääda. Nad uurima rohkem siinsete rootslaste eeldas, et Zorni nimi oli seal sama pidid järgmisel päeval jätkama kohta. Rootsi keelt räägitakse ju tuntud kui ülejäänud maailmas ja teekonda Haapsallu ja Vormsisse, igal pool mitu miili sisemaa poole. et Zorni nimi oli neile garantiiks, et 26 Eestirootslane tegemist on džentelmenidega. Kuid Mõni kuu hiljem lahvatasid oli. Kuid isegi siin oli aimata tule parunid ainult jõllitasid teda. Nad Eestis tõsised rahutused. Parunite vasi raskeid aegu. Vene sandarmid olid küll väga huvitatud Rootsist, losse põletati ja tehti maatasa. ”Me ja soldatid polnud haruldased – enamikul neist oli seal ju sugulasi, jäime tõesti ilma kõrgetasemelisest ”peljati spioone ja oma sõnu kaaluti kuid nad polnud kunagi kuulnud elamusest,” kirjutab Engström. väga hoolikalt”. räägitavat Zornist. Kuid loomuli- Kuid nagu palju kordi varemgi, jäi Ühes vanas hütis leidis Zorn kult tahtsid nad hea meelega anda Zorn endale kindlaks. väga vana tüüpi sängi, mille meile võimaluse kohtuda rootslas- ornamentika meenutas ”krooget” tega. Neil endil oli alluvad, kes Vormsil – seal Zorn viikingiaegsetel esemetel. Ta oli siiani rääkisid oma emakeelt, rootsi nautis! põnevil ja ütles, et just sellistes keelt. Kuid Zorn? Kes see oli? Järgmisel päeval säras päike ja sängides ”peavad olema maga- Engström kordas, et ta on Eu- kunstnikest sõbrad võtsid kursi nud meie esivanemad”. Pärast roopa üks tuntumaid kunstikke, Vormsile, kus nad plaanisid pea- mõningast kauplemist sai temast kuid parunid raputasid pead. Kuid tuda paar päeva – ja seda Zorn ühe sellise sängi omanik. Sängi kas ta ei tahaks paluda oma sõpra- nautis! Nad jõudsid kohale püha- eest maksis ta summa, mis võttis del tulla ja võtta koos nendega päeval ja sõitsid kirikusse ”Seal omanikul imestusest suus ammuli. klaasikese šampust? See oli tõeline, võttis meid vastu kirikuõpetaja Zornile lubati, et voodi saadetakse seda võisid nad garanteerida. Ja ja tema armastatud proua. Segu- Rootsi, nad ei saanud seda ju Mejti tema seltskond räägib ju ka saksa nesime kirikumäel rahvahulka, pardale võtta, ja kirikuõpetaja keelt? Engström kinnitas, et nad millele andsid sära naiste omanäo- lubas hoolitseda selle eest, et säng räägivad kõiki kultuurkeeli. lised rahvariided. Zorn arvas, et teele saadetakse – kuid kohale ei pilt oleks nagu kopeeritud mõnest jõudnud see kunagi, ilmselt maad Kuid parunitega kohtumisest Dalarna kihelkonna pühapäevast haaranud rahutuste tõttu. polnud Zorn mitte põrmugi huvi- kauges ajaloos,” kirjutab Engström. tatud. Järgmisel päeval läks Zorn Ja Zorn, ta uuris maju ja nende omapäi hulkuma, et saare rootsi „Ei, me ei suhtle mingite kä- etnograafiat, ta rääkis talumeestega mälestusi otsida, kuid tulemus sualustega! Ütle neile, et me oleme ja kuulas huviga, mida neil rääkida polnud selline nagu ta oodanuks. väsinud,” oli Zorni vastus kutsele. Võib-olla sellepärast, et te- Kui nad hotellist lahkusid, oli gemist oli tavalise tööpäevaga, ilm veelgi halvem kui enne. võib-olla sellepärast, et saareela- Tänav oli muutunud mustaks nikud tundsid võõristust väljast- jõeks ja väljas paduvihmas poolt tulevate külaliste suhtes. istusid kutsarid endiselt oma Ajad olid ju rahutud. Kuid ta ”sai kutsaripingil samasuguses val- kätte vana ametist tagandatud velolekus kui enne. Halva ilma pastori, kelle ta kutsus jahi par- tõttu otsustas Zorn, et jäädakse dale, et näidata mind ja Galléni,” hotelli ööbima. Nii ka tehti ja kirjutab Engström. ”Sest ta pol- hommikul saabus kutse krahv nud kunagi näinud kedagi, kes Stackelbergilt, kes oli vahepeal vastaks nii täpselt Strindbergi ilmselt välja uurinud, kes An- raamatust Hemsöborna saadud ders Zorn oli, külastada tema ettekujutusele, kui pastor Nord- Kiideva mõisa. Neile lubati näi- ström. See oli ka kõige puhtam data, kuidas elatakse ühes vanas haljas – või võib-olla polnud see eesti mõisas ja nad ei pea muret- jook, mis talle kirikuõpetajarüü sema, lubas ta. Kuid Zorn palus ja kaeluse maksma läks.” tervitada, et tema reisiplaanides pole sinnapoole purjetamist, Zorn pakkus talle Mejti par- kuigi nii Engström kui ka Gallén Vormsi tüdruk pesemas, 1905. dal õhtusööki ja see langes vilja- Kallela tõeliselt palusid ja nuiasid, Foto: Anders Zorn, Zorni muuseum, kasse pinnasesse. Pastor kodunes Mora et ta kutse vastu võtaks. peagi ja kõndis salongis ringi, ava- des uudishimulikult kõiki sahtleid Eestirootslane 27 ja vaadates kõikidesse kappidesse. Oma memuaarides En Ormsö- kunstiteaduses, Zorn ja eestiroots- Ja kui nad olid pastori aerupaadiga flickas minnen (Ühe Vormsi lased – uurimus reisifotograafiast tagasi maale viinud, seisis ta tunde tüdruku mälestused) (Almqvist sajandivahetusest 1900, kus ma rannal, liikumatult jõllitades mui- & Wiksell, 1967) räägib ta oma uurisin Zorni reisipilte võrdlevas nasjutupaati Mejt. kooliajast, muuhulgas ka Anders perspektiivis ja laiemas kontekstis. Zornist kui joonistamisõpetajast Varakult järgmisel päeval Sest Zorn pildistas reisi jooksul ja Emma Zorni kodumajanduse ja heiskasid nad purjed reisiks koju palju, ta pildistas üldse palju ja kodukaunistuse tundidest. Seal õp- Rootsi. Baromeeter oli märgata- kasutas oma fotosid inspiratsiooni pis ta kuduma tekki, roosimustrilist valt langenud ja vormsilased olid ammutamiseks ja oma kunstis ees- tekki – seda, mida me tänapäe-val ennustanud tormi. Kuid Zorn oli kujuna. Ühtegi maali või graafilist nimetame Vormsi tekiks ja mis otsustanud, et nad purjetavad, tal lehte eestirootslastest teada pole, on kõigile vormsilastele saanud oli kindlaks ajaks kokku lepitud kuid mõnda tema pilti sellest reisist sümboliks küllusest, sümboliks kohtumine Sandhamnis ja Zorn näidati 2015. aastal Stockholmi rootslaste päritolust, ajaloost ja ei hilinenud kohtumistele kunagi. Fotograafiamuuseumi näitusel juurtest. Ühe teki võttis Katarina Nad võtsid kursi Tahkunale, Hiiu- Zorn ja kaamera. Kuhu ma välja Morast Kärrslätti kaasa ja õpetas maa põhjapoolseimale neemele, ja jõudsin? Jah, muuhulgas selleni, et ka külatüdrukuid kuduma, nii korraliku tormiga, Zorn ise roolis, kõige tõenäolisemalt oli selle ühte- levis see üle kogu saare ja varsti jõudsid nad Rootsi vetesse. Zorn kuuluvustunde aluseks sarnasused kooti igas talus. Tekk, mille paljud jõudis kokkulepitud ajaks ja pärast elus, mida ta nägi eestirootsi saar- Teise maailmasõja aastatel Rootsi banketti pankuri ja kunstikoguja tel ja oma kodukandis Dalarnas põgenedes oma väikestes paatides Ernest Thieli juures purjetasid nad varasemal ajal – ta tundis lihtsalt sooja saamiseks ja armsa asjana edasi Stockholmi poole! end ära – ja mida ta eriti imetles, kodusaarelt Vormsilt kaasa võtsid. Kuid kontakt oli see, mida ta koges kui algset Zorni ühtekuuluvus ürgpõhjala ”rootslust” eestirootsi jätkus – ja Vormsi saareelanike vahel – rahvusro- tekk, tugev sümbol eestirootslastega – mantilise maiguga, sest rahvusro- milles see seisnes? mantik ta oma olemuselt oli. Kontaktid rootsi kunstnike ja eestirootslaste vahel siiski sel- Kui lugesin Albert Engströmi Uurimistöö on SOV arhiivis le suvise purjereisiga ei lõppe- kirjeldust kunstnike purjereisist Stockholmis. Nende jaoks, kes nud. Kunstnikust sõbrad tellisid 1905. aasta suvel, nende kohtu- tahaksid sellest kogupikkuses osmussaarlastele rootsi ajalehti. Al- misest eestirootslastest saareela- osa saada ja ka Albert Engströmi bert Engström kutsus oma ajalehe nikega ja nägin seost Vormsi teki jutustusest purjereisist 1905, on see Strix lugejaid saatma neile raama- päritoluga, tekitas see minus huvi kättesaadav internetis Engströmi tuid, Anders Zorn lõi tasuta aas- ja mu peas tekkis üks küsimus: biograafias Anders Zorn (alates tase õppekoha Mora rahvaülikoolis mis oli põhjuseks, et Anders Zorn leheküljest 27) projekti Runeberg eestirootsi noortele, milles ta koos tundis eestirootslastest saareela- all (originaalväljaanne 1928) - oma abikaasa Emmaga aktiivselt nikega tugevat ühtekuuluvustun- runeberg.org/engzorn. osales, ja pärast revolutsiooniaastat net? Milles see tegelikult seisnes? ja Esimest maailmasõda õnnestus Kust tuli see, et tema, An- Albert Engströmil läbi viia korjan- ders Zorn, üks Rootsi tuntumaid dus Osmusaare heaks, mida oli sõja kunstnikke, kes oli jõukust kogu- ajal rängalt pommitatud ja mis oli nud oma aja kuulsaimate inimeste muutnud saare elanikud puruvae- ja kuningate tellitud portreede seks. See oli pärast Anders Zorni maalimisega Rootsis ja välismaal; surma – ”Kui Zorn oleks elanud, kes oli portreteerinud kolme USA oleks ta seda teinud üksi. Sest ta presidenti ja kes liikus ühiskonna oli selline,” kirjutab Engström. kõrgkihis, huvitus eestirootsi kalu- Purjereisil 1905. Vaimud Mejtil, Katarina Hammerman, ”Skol- ritest ja talupoegadest? Albert Engström ja Akseli Gal- hus-Kate” (Kooli-Kate), Vormsilt See küsimus jäi mind kummi- lén Kallela taustal. Kärrslättist õppis Mora rahvaü- tama ja tulemuseks oli Stockholmi Foto: Anders Zorn, Zorni muuu- seum, Mora. likoolis tasuta kohal 1919–1920. ülikoolis filosoofia kandidaaditöö 28 Eestirootslane Bien på Odensholm blir befolkad igen – kulturen förs vidare in i framtiden Lotta Odmar och Saga Adolfsson, för Odensholms byalag

Sommaren 2012 kunde Odens- holms byalag stolt inviga det fär- digrestaurerade Jesu Kapell. Ka- pellet och kyrkogården är nu, sedan 2014, skyddade som kul- turminnesmärken efter beslut av estniska riksantikvarieämbetet. När kapellprojektet var klart mog- nade tanken att kunna bygga en hembygdsgård i Bien på Odens- holm. Ansökan om att få bygga en Karta över tomter i Bien. hembygdsgård gjordes till Nuckö kommun våren 2013, samtidigt der levde på Odensholm. Här vill Lite kuriosa, för att återknyta och i samförstånd med ansökan vi kunna samla och visa bilder, do- till våra rötter i Bien på Odensholm. från de nuvarande invånarna på ön, kument och föremål för att fler ska Här följer en avskrift ur Nordiska familjerna Koppel och Bergström. kunna ta del av öns historia och lära muséets arkiv, E.U 40015, Helmut Nuckö kommun startade då en sig mer om de estlandssvenska fa- Hagar 1948. Sagesmannen är Jo- detaljplanering av det gamla by- miljer som bodde där, deras kultur, hannes Erkas f. 1882 i Estland på området (Bien). Syftet var att ge de liv och öde. Dessutom är tanken att Odensholm. Bonde och fiskare. bofasta på ön möjlighet att bygga en byalagets medlemmar ska kunna ”Enligt folktraditionen skulle det ny modern bostad och att erbjuda bo i huset vid resor till Odensholm ha varit vikingar som en gång i Odensholms byalag en tomt för att för att underhålla kyrkogården, tiden bosatte Odinsholm (holmen). kunna bygga en hembygdsgård. kapellruinen och själva hembygds- Före pesten i början 17-hundratalet Den 1 september 2016 beslu- gården. Även andra aktiviteter, fanns det 11 bondgårdar på ön – tade Nuckö kommuns fullmäktige med anknytning till Odensholms numera dock endast 7. Endast 2 att sälja Erkas tomt på 3962 kvm historia, natur, kultur och samtid, män och 3 kvinnor skulle ha över- i Bien till Odensholms byalag. ska kunna genomföras vid hem- levt pesten. En av dessa två män Familjen Koppel är erbjuden Ni- bygdsgården, både för byalagets var Erkas stamfader Mihkel. Den bondas tomt och Uno Bergström medlemmar och för allmänheten. andre var Stavas stamfader men ytterligare en. Den 4 oktober Allt har gått väldigt bra och denna familj dog sedermera ut…. undertecknades köpekontraktet vi är glada att Nuckö kommun Om de överlevande kvinnorna vet för vår tomt på Odensholm hos har varit så tillmötesgående i sagesmannen ingenting närmare. notarien i Hapsal. Nuckö kommuns frågan. Vi är även djupt tack- Detta hus där de fem överlevande kommundirektör Triin Lepp un- samma för den hjälp vi har fått under och efter pesten hade bott dertecknade kontraktet som säljare av Lea Stroh och Göran Hoppe. i var rian på Nygårds gård. Rian och vår ordförande Saga Adolfsson Det känns mycket glädjande att vi fanns kvar intill sista tiden…. De undertecknade kontraktet som nu, tack vare tomtköpet och det gamle hade berättat om för sages- köpare för vår estländska del av kommande husbygget, kan bevara mannen att dessa fem skulle haft så Odensholms byalag ”Mittetulun- en del av våra förfäders kultur för gott om matvaror efter pesten att de dusühing Osmussaare Külaühing.” framtiden och återknyta till våra matade svinen med grynkorven.” Enligt kontraktet ska en byggnad rötter på Odensholm, men också vara färdigställd inom fem år. ha kvar en plats på ön för de kom- Hembygdsgårdens syfte ska mande generationerna och att vara vara att visa den tid då våra förfä- delaktiga i öns fortsatta utveckling. Eestirootslane 29 Osmussaare küla on taas asustatud – kultuuri järjepidevus jätkub Lotta Odmar och Saga Adolfsson, Osmussaare külaühing

2012. aasta suvel võis Osmussaare külaühing uhkusega sisse õnnista- da restaureeritud Jeesuse kabeli. Kabel ja surnuaed on nüüd, alates 2014. aastast, muinsuskait-se all. Kui kabeliprojektiga ühele poole saadi, kogus jõudu mõte, kogus jõudu mõte ehitada Osmussaare ainsasse külla (Bien) kodukandi- maja. Taotlus kodukandimaja ehi- tamiseks saadeti Noarootsi valda 2013. aasta kevadel, ühel ajal ja kok- kuleppel praeguste saare elanike, perekond Koppeli ja Bergströmiga. Erkase talu u. 1940. Noarootsi vald alustas siis vana külasüdame (Bien) detailplanee- ringu koostamist. Eesmärk oli anda saare ajaloost ja neist eestirootsi Väike kurioosum, et taas oma saare püsielanikele võimalus ehi- perekondadest, kes siin elasid – juured Osmussaare Bieni külas tada moodne elumaja ja pakkuda nende kultuurist, elust ja saatusest. taastada. Siin on üleskirjutus Osmussaare külaühingule krunti, Peale selle on mõte, et külaühingu Nordiska muséeti arhiivist, E.U kuhu saaks ehitada kodukanditalu. liikmed saaksid majas elada kui 40015, Helmut Hagar 1948. Jutusta- 1. septembril 2016 otsustas nad tulevad Osmussaarele hoolit- ja on Johannes Erkas s. 1882 Eestis Noarootsi vallavolikogu müüa sema kalmistu, kabelivaremete või Osmussaarel. Talupidaja ja kalur. 3962 m2 suuruse Erkase krundi kodukandimaja enda eest. Kodu- ”Rahvasuu räägib, et need olid Osmussaare külaühingule. Pe- kandimajas saaks läbi viia teisigi viikingid, kes kunagi Osmussaarele rekond Koppelile pakuti Nibon- Osmussaare ajaloo, looduse, kul- (laiule) elama asusid. Enne katku dase krunti ja ühte krunti ka Uno tuuri ja tänapäevaga seotud ettevõt- 18. sajandi algul oli saarel 11 talu, Bergströmile. 4. oktoobril allkir- misi, seda nii külaühingu liikme- nüüd on neid ainult 7. Vaid 2 jastati meie krundi ostu-müügi tele kui ka laiemale avalikkusele. meest ja 3 naist olevat katku üle leping Haapsalu notari juures. Kõik on läinud hästi ja oleme elanud. Üks neist kahest mehest Noarootsi vallavanem Triin Lepp õnnelikud, et Noarootsi vald on oli Erkaste esiisa Mihkel. Teine oli allkirjastas lepingu müüjana ja olnud selles küsimuses vastu- Stavase esiisa, kuid see suguvõsa meie ühingu esimees Saga Adolfs- tulelik. Oleme väga tänulikud suri hiljem välja …. Katku üle son kirjutas lepingule alla ostja, ka abi eest, mida oleme saanud elanud naiste kohta ei tea jutus- Osmussaare külaühingu esindaja- Lea Strohilt ja Göran Hoppelt. taja midagi lähemalt. Maja, kus na. Lepingu järgi peab maja olema On väga rõõmustav, et me nüüd, need viis ellujäänud katku ajal ja valmis ehitatud viie aasta jooksul. tänu krundi ostmisele ja tulevasele pärast seda elasid, oli Nygårdsi Kodukandimaja eesmärk on majaehitusele, saame säilitada osa talu rehi. Rehi oli viimase ajani tutvustada aega, mil meie esiva- oma esivanemate kultuurist ja alles…. Vanad inimesed on jutus- nemad Osmussaarel elasid. Siin oma juured Osmussaarel taastada, tajale rääkinud, et neil viiel oli tahaksime koguda ja näidata pilte, samuti omada saarel kohta tule- pärast katku nii rikkalik toiduvaru, dokumente ja esemeid, et veelgi vastele põlvedele ja osaleda saare et nad toitsid sigu tanguvorstiga.” rohkemad inimesed saaksid aimu tulevases arengus. 30 Estlandssvensk Från förorterna i södra Finland till Dagös enda svenska gård – Utmaningen att bli Estlandssvensk på två år Hans G. Ånäs

Jag kom hit till Dagö 28 augusti området i Finland. Dessutom tycks rade och bilburna som folk är och 2015, några dagar före min pen- det finnas ett rikt djurliv på Dagö vana vid moderna bekvämligheter. sionering. Hit kom jag från Hel- – fjärilar i olika färger av varje För min släkting har detta singforsnejden i södra Finland slag, flugor som man aldrig sett inte varit något problem. Precis där jag hade haft min arbetsplats på annat håll, hjortar som vågar tvärtom! Han upplever sig att ha de senaste 25 åren. Det var me- sig nästan fram till husets ingång, kommit hem, som om han alltid har ningen att jag skulle bo en tid hos älg och fåglar. Här under takåsen hört hemma på Dagö och i Estland, min släkting och sedan skulle vi häckade även ett talgoxepar senaste som om han har något stort att göra flytta till Riga över vintern för sommaren. Jag tror bestämt att jag här i Estland, landet som har blivit att sedan flytta igen till Dagö nästan steg på en huggormsunge hans hemland och där han har röt- över sommaren. Därefter tänkte ute på vår gård våren 2016. ter. Man ser att han har vaknat till jag själv återvända till Finland. Det blev trots planerna, nu att liv inuti sig, snabbt lärt sig estniska, Vi köpte en bondgård med en bo fast på gården även över vintern knutit kontakter och engagerat sig röd stuga ute i skogen i Pühalepa 2015–16. För vi lyckades renovera emotionellt och aktivitetsmässigt i kommun, en av de fyra kommu- huset som byggdes under tsartiden landets framtid. nerna på Dagö. Från gården är det 1907. Dessutom var väl ingen av Men för mig finns en konflikt cirka tio kilometer till Kärdla – den oss pigg på att flytta in till Riga mellan behovet av att vara ifred enda staden på ön. Gården skulle redan i november 2015. och behovet av kontakt med männ- restaureras, nya fönster instal- iskor, mellan nyfikenhet och det leras och de gamla åkerarealen, Det är väl framför allt under bekanta förflutna i Finland. Trots som inte sedan före den sovjetiska uppköpsresorna in till Kärdla, en denna inre konflikt blev det nu inte ockupationen hade plogats, skulle till två gånger i veckan, som vi heller redan hösten 2016 att flytta röjas, plogas och förberedas för träffar folk. I Kärdla tycks finnas tillbaka till Finland då det i nuläget odling. Gården skulle bli en del av det mesta och även sjukvården har ser ut att bli av först år 2017. Själv en restaurerad, levande landsbygd fungerat utmärkt. I biblioteket finns har jag nu tänkt ta reda på mer i Estland och Dagös enda helt även svenskspråkig litteratur, dock sociala aktiviteter här på Dagö för svenskspråkiga bondgård sedan endast skönlitterär sådan. att bättre klara av isoleringen. Och många årtionden tillbaka. Estniska språket lär jag via isoleringen underlättas även nu av Min släkting hade redan bott en hemstudier. Och enligt expediten en förtjusande siberiansk katt som tid på gården, ordnat reparationer på vår lokala busstation och tu- vi införskaffade från Loomade och klippt bort det mesta av ogräset ristinfobyrå är min släkting och jag hoiupaik i Tallinn. då jag själv ankom och skrevs in för närvarande de enda svensksprå- Att vara fast bosatt i Baltikum (sissekirjutus) på gården den 28 kiga fastboende på ön. har onekligen sina fördelar. Vi har augusti 2015. Det jag observerade För en pensionär kan det ibland rest en hel del, bl.a. till Tallinn, allra först var hur mycket skog kännas skönt att leva ett lugnt och Riga och Sankt Petersburg. Den det fanns runtomkring. Dagö är enkelt liv. Även så kan det nog sistnämnda staden var verkligen sannerligen skogrikt och träden är också kännas ensamt, isolerat. Det en upplevelse, men även Riga och gamla och höga. Skogen är dess- är kanske inte så många moderna Gamla stan i Tallinn har hört till de utom tät. människor nuförtiden som vill bo kulturella pärlorna som finns väl Att bo så här isolerat ute i sko- såhär ute i skogen och utan bil. Jag inom räckhåll då man bor på Dagö. gen blev nog en verklig kulturkrock tror väldigt få nuförtiden kan eller för en som är van vid Helsingfors- vill bo så här hela sitt liv, urbanise- Eestirootslane 31

Två människor med svenska Karta över Pühalepa kom- som modersmål kom till Dagö för mun där författaren slagit att vara med om att återuppliva sig ner. landsbygdslivet, att bli Dagös nya Pühalepa valla kaart. estlandssvenskar. Detta har varit en verklig utmaning och det är respektinjagande (intressant att uppleva) hur två människor kan se samma miljö genom olika ögon och anpassa sig till denna miljö på helt olika sätt.

Korsberget på Dagö. Ristimägi. Lõuna-Soome eeslinnadest Hiiumaa ainsasse rootsi tallu – Väljakutse: saada kahe aastaga eestirootslaseks Hans G. Ånäs

Tulin Hiiumaale 28. augustil 2015, raldanud restaureerimist ja vaba- Inimesi kohtasime peamiselt mõned päevad enne pensionile jää- nenud suuremast osast umbrohust. oma kaks korda nädalas toimunud mist. Tulin siia lõuna-Soomest Hel- Esimesena jäi silma see, kui palju ostureisidel Kärdlasse. Kärdlas singi piirkonnast, kus olin töötanud oli ümberringi metsa. Hiiumaa on tundub suurem osa vajaminevast viimased 25 aastat. Mõte oli mõnda tõepoolest metsarikas ning puud olemas olevat ja ka raviteenus toi- aega elada oma sugulase juures, vanad ja kõrged. Pealegi on mets mub suurepäraselt. Raamatukogus seejärel kolime talveks Riiga, et tihe. on isegi rootsikeelset kirjandust, suveks jälle tagasi Hiiumaale tulla. Et elada nii isoleeritult kaugel peamiselt siiski ilukirjandust. Pärast seda mõtlesin Soome naasta. metsas oli sellele, kes harjunud Eesti keelt õpin koduõppes. Ja Ostsime ühes Hiiumaa neljast Soome Helsingi piirkonnaga, täie- nagu väitis mu kohalikus bussijaa- vallast, Pühalepa vallas metsa lik kultuurišokk. Pealegi tundub mas ja turismibüroos töötav sugu- punase majaga talu. Kärdlasse, Hiiumaal olevat rikka faunaga: eri lane, olen hetkel ainus rootsikeelne saare ainsasse linna, on sealt küm- värvi liblikad, floora, mida ma pole püsielanik saarel. mekond kilomeetrit. Talu oli vaja kusagil mujal kunagi näinud – hir- restaureerida, paigaldada uued ak- ved, kes julgevad tulla peaaegu ma- Pensionärina tundub vahel tore nad ning kunagine põllumaa, mida jaukseni, põdrad ja linnud. Katuse elada rahulikku ja lihtsat elu. Kuid nõukogude okupatsiooni eelsest alla pesitsesid viimasel suvel isegi isegi siis võib vahel end üksikuna ajast saati polnud kasutatud, tuli rasvatihased. Olen kindel, et 2016. ja isoleerituna tunda. Ilmselt ei ole puhastada, üles künda ja külvami- aasta kevadel astusin õuel peaaegu tänapäeval just palju moodsaid ini- seks ette valmistada. Talust pidi peale rästikupojale. mesi, kes tahaksid elada niimoodi saama osa taastatud, elavast rootsi Vaatamata esialgsetele plaani- metsas ja ilma autota. Usun, et väga asustusest Eestis ja Hiiumaa ainus dele jäime tallu elama ka 2015.–16. vähesed oskavad või tahavad elada rootsikeelne talu mitmekümne aasta talveks. Meil õnnestus tsaa- nii kogu oma elu – urbaniseerunud aasta järel. riajal, 1907. aastal ehitatud maja ja autodest sõltuv inimene on harju- Selleks ajaks, kui ma ise saa- renoveerida. Pealegi polnud meist nud moodsate mugavustega. Minu busin ja end 28. augustil 2015 tallu keegi valmis juba 2015. aasta no- sugulase jaoks pole see aga olnud sisse kirjutasin, oli mu sugulane vembris Riiga kolima. mingi probleem. Vastupidi! Tema seal juba mõnda aega elanud, kor- jaoks tundub see nagu oleks ta koju 32 Eestirootslane jõudnud, nagu oleks ta end alati kolinud ma ka 2016. aasta sügisel tuuripärlite hulka, mis Hiiumaal Hiiumaal ja Eestis kodus tundnud, tagasi Soome. Praegu tundub, et elades on käeulatuses. nagu oleks tal siin Eestis midagi seda ei juhtu enne 2017. aastat. Kaks rootsi emakeelega inimest suurt korda saata, maal, millest on Olen mõelnud nüüd rohkem uurida tulid Hiiumaale, et kaasa aidata saanud tema kodumaa ja kus on ta tegevusvõimalusi siin, Hiiumaal, et maaelu elavdamisele ja saada Hiiu- juured. On näha, et ta on sisemiselt isolatsiooniga paremini hakkama maa uuteks eestirootslasteks. See ellu ärganud, õppinud kiiresti ära saada. Isolatsiooni kergendab ka on olnud tõeline väljakutse ja on eesti keele, sõlminud kontakte ning imearmas siberi kass, kelle võtsime huvitav, kuidas kaks inimest näe- pühendunud nii emotsionaalselt kui Tallinna loomade varjupaigast. vad sama keskkonda eri silmadega ka aktiivselt maa arengusse. Baltikumis elamisel on vaiel- ja sobituvad sellesse keskkonda Kuid minu jaoks on aega-ajalt damatult ka oma eelised. Oleme täiesti erinevalt. omavahel vastuolus vajadus olla üsna palju reisinud, muuhulgas rahus ja vajadus suhelda teiste Tallinnas, Riias ja Peterburis. inimestega, uudishimu ja Soome See viimatinimetatud linn on minevikust tuttav. Vaatamata tõepoolest elamus, kuid ka Riia ja sellele sisemisele konfliktile ei Tallinna vanalinn kuuluvad kul-

Toomas Lilienberg 80 år

många sätt. Vi stod vid en skilje- Vi alla, estlandssvenskar på väg. Vi hade storslagna idéer och båda sidor Östersjön, är tacksamma entusiastiska människor, i vars för det stora arbete du har klarat av händer saker började gå framåt fort. med Guds hjälp! Snart nog blev vi bärare av var sin Foto: Toivo Tomingas Ärkebiskop Urmas Viilma ytt- inriktning. Ain Sarv tog itu med Till hösten blir det nu 30 år sedan rade följande ord vid 25-årsdagen grundandet av en svenskspråkig ödet förde mig samman med en av återinvigandet av Ormsö kyrka: skola och Johan-Ervin Sedman av storväxt, lugn och klok man vid “Om det så också händer, att svåra en folkhögskola. Limbak bar tan- namn Toomas. Det var senhösten och föränderliga omständigheter ken på ett museum i sitt hjärta – och 1987, då Kai och Arne Tennisberg tvingar någon helgedom i glöm- i år fyller Aibolands museum 25 vände sig till mig och bad mig kom- ska eller rentav i förfall, så hittar år. Toomas Lilienberg drev tanken ma över “för att tänka med kring en Gud alltid vid en lämplig tidpunkt på att återbilda den svenska S:t mycket intressant idé”. Naturligtvis den människa som kan återställa Mikaelsförsamlingen och verka gjorde jag det, och där blev jag be- helgedomen och som lyckas med för att kyrkobyggnaden på adres- kant med en hel rad människor med uppgiften.” sen Riddargatan 9 åter skulle bli tindrande ögon, som redan ett par kyrka och andligt centrum för Dessa ord, Toomas, är som månader senare bildade styrelsen estlandssvenskarna. Jag erkänner gjorda för att erkänna Dig och i Samfundet för Estlandssvensk att jag inte vet hur många timmar, Ditt arbete. Stort, stort tack från Kultur. Med vid kaffebordet var dagar, veckor och månader Toomas oss alla! Ain Sarv, Johan-Ervin Sedman, lade ner på att förverkliga den Maido-Mati Limbak, Toomas Li- Och naturligtvis vill vi öns- idén, men S:t Mikaelskyrkan är nu lienberg, värdparet Tennisberg och ka Dig Guds välsignelse! Må redan sedan länge hem för försam- så jag. Samtalet var spännande och hälsan och lyckan stå dig bi, lingen, där jubilaren själv, den till något tände till i allas våra hjärtan. på det att du må leva länge! aktningsvärd ålder hunne Toomas Med uppriktig högaktning Det var en tid med mycket driv, Lilienberg, har verkat aktivt från Toivo Tomingas då saker hände fort, och unik på dag ett och i trettio år. Eestirootslane 33 Ants Rajandos långa väg till präst i Ormsö S:t Olavs församling Toivo Tomingas

Ants Rajando föddes den 2 1800-talens sakrala musik februari 1960, en dag känd som dominerade. Kyndelsmässodagen och årsdagen 1991 återinvigdes S:t för Tartufreden. Efter avslutad Olavs kyrka på Ormsö, gymnasieutbildning började han och kyrkoherden för Lää- som ung man studera vid Estlands nemaa pastorat, Tiit Salu- Statliga Konstinstitut (Eesti mäe, förordnade Ants Ra- Riiklik Kunstiinstituut, ERKI), jando som diakon i Ormsö där han tog examen som arkitekt församling. Då Ormsö ju år 1983. Därefter väntade honom är, som författaren Tuulik militärtjänst i Sovjetunionens mycket träffande en gång krigsmakt, vilket han var mycket sagt om Abruka, “en sak negativt inställd till. Till hans lycka bortom havet”, hade Ants fanns en lösning; en lärartjänst Rajando redan tidigare i en provinsskola långt från alla fått hålla gudstjänster. centralorter. På Ormsö behövdes en Men nu blev det en helig matematiklärare och sålunda blev plikt, som Ants med full ön Ants’ nya hem. Trots att han ansvarkänsla tog på sig att varnades för denna “gudsförgätna uppfylla. avkrok”, där en ung man inte skulle ha något alls att göra, blev Ants 25 långa år av hän- fast boende på ön och lyckades given tjänst blev uppmärk- skapa sig ett gott namn och rykte. sammade av ärkebiskop Ants Rajando välsignas av Urmas Viilma på Olofsdagen 2016, Patrik Göransson, Tiit Salumäe När de omvälvande åren då han vid 25-årsdagen av kyrkans och Lembit Tammsalu. kom tog han tillsammans med återinvigande yttrade följande Foto: Toivo Tomingas dåvarande skogvaktaren och minnesvärda ord från kyrkans pre- jägmästaren Ants Varblane initia- befolkning till kyrkan, där en i öns dikstol: “Om det så också händer, tiv till ett stort ideellt arbete – att historia mycket sällsynt händelse att svåra och föränderliga omstän- återställa Ormsö S:t Olavs kyrka. ägde rum. I årtionden har Ormsö digheter tvingar någon helgedom Allt han lärt sig kom till använd- församling varit utan kyrkoherde, i glömska eller rentav i förfall, så ning, likaså mängder av viljestyrka. men nu installerade biskopen Ants hittar Gud alltid vid en lämplig Arbetet tog fart och snart hade kyr- Rajando i detta ämbete. Jämte tidpunkt den människa, som kan kan ett nytt tak. Under arbetet med biskopen tjänstgjorde vid denna återställa helgedomen och som kyrkorenoveringen fördjupade sig högtidliga gudstjänst prästerna lyckas med uppgiften.” Ants Rajando alltmer i kyrkan och Lembit Tammsalu och Patrik Gö- församlingen, så pass att han blev Den 22 februari i år ordine- ransson. För första gången steg en hängiven troende och senare rade ärkebiskopen en rad diakoner, Ants Rajando nu upp i predikstolen präst i församlingen. som troget tjänat sina församlingar, som kyrkoherde, för att förkunna till präst. Bland dem är nu även Guds ord. Ants själv säger att Gud fann Ants Rajando. honom och han fann sitt kall, som Kyrkobesökarna var rikliga förut länge tagit sig uttryck i sär- Den 25 februari kallade till antalet, med hänsyn till öns lilla skilt intresse för kyrkoarkitektur biskop Tiit Salumäe församlings- invånarantal. Det var ju februari och i en musiksmak där 17- och medlemmarna och hela Ormsös och ute växlade det mellan snöbyar 34 Eestirootslane och solsken. Svalt var det i kyrkan misk väggtallrik med motiv från Vid överlämnandet av minnes- och sålunda bjöd den nytillträdde Ormsö kyrka, gjord av Hapsal- tallriken tillönskade undertecknad prästen in alla till pastoratet på konstnären fru Pilvi Kangro. kyrkoherde Rajando god hälsa, gott varmt kaffe vid den varma ugnen. samarbete och Guds välsignelse Med Ants Rajandos deltagan- Kyrkoherde Rajando fick ta emot över hans viktiga själavårdsarbete. de har Ormsö Blod återställt Hans gratulationer, blommor och pre- Pöhls grav på kyrkogården, ställt senter från öbor, gäster från Rekola en gravsten på fam. Murmans grav församling i Finland och även från och färskat upp minnesstenen till bland annat kulturföreningen minne av de fallna i Frihetskriget. Ormsö Blod (Vormsi Veri MTÜ), som skänkte kyrkoherden en kera-

Ants Rajando pikk tee Vormsi Püha Olavi koguduse õpetajaks Toivo Tomingas

Ants Rajando sündis 2. veebruaril sega sukeldus Ants Rajando järjest 1960. aastal. See on küünlapäev. sügavamale kiriku ja koguduse On Tartu rahu aastapäev. Pärast teemasse, nii et temast pühendu- keskhariduse omandamist asus nud usklik ja seejärel ka koguduse noormees õppima Eesti Riiklikku vaimulik sai. Kunstiinstituuti (ERKI), mille Ants ise ütleb, et Jumal lei- lõpetas arhitektina 1983. aastal. dis tema ja tema tundis ära oma Ees terendas teenistus NSVL rel- ammuse kutsumuse, mis avaldus vajõududes, mis aga Antsule väga erilises pühendumises kirikuar- vastukarva oli. Ja leiduski la- Ants Rajando kantslis. hitektuuri ja muusikalises maitses, Foto: Toivo Tomingas hendus. Selleks oli õpetajaamet kus domineerib 18.-19. saj. vaimu- keskusest kauges provintsikoolis. lik muusika. Vormsis vajati matemaatikaõpe- eval 2016 tunnustust peapiiskop tajat ja nii saar Antsule koduks 1991. a. taaspühitseti Vormsi Urmas Viilmaa poolt, kes lausus saigi. Kuigi teda hoiatati selle Püha Olavi kirik ja Läänemaa kiriku kantslist meeldejäävad sõ- „pärapõrgu“ eest, kus noorel mehel praost Tiit Salumäe seadis Ants nad: „ Kui ka juhtub, et raskete ja poleks nagu midagi teha, jäi Ants Rajando Vormsi koguduse diako- muutlike olude sunnil mõni püha- ometi saarele paikseks ja suutis niks. Et Vormsi on, nagu kirjanik koda unarusse ja lausa varemeisse endale nime ja head mainet luua. Tuulik väga tabavalt algul Abruka jääb, siis sobival ajahetkel leiab kohta ütles, „meretagune asi“, siis Jumal alati inimese, kes pühakoja Saabusid pöördelised aastad tuli Ants Rajandol juba varemgi ju- taastada suudab ja selle ülesandega ja koos tollase metsaülema, Ants malateenistusi läbi viia. Nüüd aga hakkama saab.“ Varblasega võeti ette suur ja mis- sai see pühaks kohustuseks, mida jonitundega töö – taastada Vormsi Tänavu 22. veebruaril tõstis Ants täie vastutusega täitma asus. Püha Olavi kirik. Vaja läks õpitut peapiiskop rea truult kogudusi tee- ja rohkesti vaimujõudu, kuid asi 25 pikka aastat pühendunud ninud diakon õpetaja seisusesse. läks liikuma ja peagi sai kirik tegutsemist leidis kiriku taaspühit- Nende hulgas on nüüd ka Ants uue katuse. Koos kiriku taastami- semise 25. aastapäeval, Olavipä- Rajando. Eestirootslane 35

25. veebruaril aga kutsus ju veebruar ja väljas vaheldumisi Hans Pöhli haua, paigaldanud piiskop Tiit Salumäe koguduse lumehood ja päikesepaistet. Jahe hauakivi perek. Murmani hauale liikmeid ja kogu Vormsi rahvast oli ka kirikulistel ja nii kutsuski ja värskendanud Vabadussõjas kirikusse, kus toimus saare ajaloos värske õpetaja teenistuse lõppedes langenute mälestuskivi. vägagi harv sündmus. Aastaküm- kõik pastoraati sooja ahju ja kuuma Meene üleandmisel sooviski neid on Vormsi kogudus olnud õpe- kohvi juurde. Õpetaja Rajando võt- allakirjutanu õpetaja Rajandole ter- tajata ja nüüd seadis piiskop Ants tis vastu õnnitlusi, lilli ja kingitusi vist, koostööd ja Jumala õnnistust Rajando sellesse ametisse. Koos saare rahvalt, külalistelt Rekola tema tähtsale hingekarjasetööle. piiskopiga teenisid sellel pühali- kogudusest Soomest ja teiste hul- kul teenistusel õpetajad Lembit gas ka kultuuriseltsilt „Vormsi Tammsalu ja Patrik Göransson. Veri MTÜ“, kes kinkis õpetajale Esimest korda tõusis Ants Rajando keraamilise seinataldriku Vormsi Jumalasõna ütlema kantslisse nüüd kiriku motiiviga. Autoriks Haap- juba õpetajana. salu kunstnik, pr. Pilvi Kangro. Kirikulisi oli saare väikese Ants Rajando osalemisel on rahvaarvu kohta rikkalikult. Oli “ Vormsi Veri“ taastanud kalmistul

Patrik Göransson hedrad Patrik Göransson sai autasu Margareta Hammerman

Kyrkoherde Partrik Göransson Kirikuõpetaja Patrik Görans- verksam som präst i i S:t Mi- sonile, kes on teeninud Tallinna kaels församling i Tallinn se- Rootsi-Mihkli kogudust 2000. dan år 2000 tilldelades Estlands aastast, omistati Valgeristi V medalj Vita stjärnan av femte klassi teenetemärk. Autasu an- storleken vid en ceremoni i Tal- dis 23. veebruaril 2017 Tallin- linn den 23 februari 2017 av Est- nas toimunud tseremoonial üle lands president Kersti Kaljulaid. Eesti president Kersti Kaljulaid. I motiveringen till beslutet står Selgituses seisab, et Patrik Gö- att Patrik Göransson är svensk ransson on Tallinna Rootsi-Mihkli präst, verksam i S:t Mikaels för- koguduses tegutsev rootsi vaimu- samling i Tallinn har aktivt bi- lik, kes on aktiivselt osalenud dragit till att främja och bevara eestirootslaste kultuuripärandi tut- den estlandssvenska kulturen. vustamisel ja säilitamisel. Ta teenib Tack vare hans idoga insatser har Tallinna Rootsi-Mihkli kogudust. S:t Mikaels församling kunnat Tänu tema panusele on ehitatud bygga om kyrkans källarvåningen valmis Tallinna Rootsi-Mihkli ki- och där öppna ett estlandssvenskt riku alumine korrus ja avatud seal kyrkomuseum samt restaureringen eestirootslaste kirikumuuseum. av Nargö kapell, samt ordna och Patrik uppvaktades med blom- Tema kaasabil on restaureeritud medverka vid kyrkodagar under mor av Ülo Kalm. Naissaare kabel, samuti korral- somrarna i svenskbygden och Patrikule andis lilled Ülo Kalm. datud suviti eestirootsi aladel mycket, mycket mer. kirikupäevi ja palju, palju muud. Foto: Toivo Tomingas 36 Eestirootslane PADIS – mer än bara klostret Juta Holst

I Padis finner man många kul- 1280-talet sträckte sig ägorna till Även i Padis hamnade klostret i turskikt, både historisk-poli- Vippalviken och inkluderade Stora ständiga maktstrider. Trots Georgs- tiska och i form av byggnader. Rågö och även Korkis, troligen som nattens (Jüriöö) uppror, då munkar Äldst av dem är fornborgen (Vana hamn. Hushållningen på klostret dödades och klostret brändes, Linnamägi), vid flodkröken söder sköttes under ledning av lekbröder fortsatte verksamheten. 1400-ta- om det nuvarande klostret. Forn- och med arbete av lokala bönder. lets början kan hållas för klostrets borgen användes sporadiskt redan För det avlägset belägna grangiet blomstringstid, därefter började en under vikingatiden. Maktförhållan- var kalkbränning och kalkbryt- stegvis ekonomisk nedgång. Under dena förändrades efter kristnandet ning för såväl byggmaterial som det livländska kriget (1557–1583) och på många ställen mötte det folkligt motstånd. Ändå har denna golvplattor viktiga vid sidan av förvärvades klostret av Livländska kustnära fornborg kunnat användas jordbruket. Också fiske var av vikt orden, brödraskapet upplöstes och även under tiden efter erövringarna för klostret. Padis’ lekbröder var på klostret gjordes om till fästning (omkring 1270-talet) – dess läge fisketurer i såväl Finland som vid 1559. Under de påföljande åren gjorde det möjligt att vid fara kunna Daugavas mynning; fiskerätt hade anfölls klostret, och omgivning- följa fiendens rörelser på den stora man här fortfarande på 1400-talet. arna plundrades av både svenskar vägen. Dünamündeklostrets strate- och ryssar. 1576–1580 var klostret Gamla Livlands geografiska giska läge blev dess öde i maktspe- i ryska händer. belägenhet har under århundraden len. I början av 1300-talet såldes Vid slutet av kriget var om- lockat till sig länder som velat klostret till Livländska orden. rådet kring Padis nästan tomt på befästa sin överhöghet här. Till att Klostrets omlokalisering till Padis invånare. börja med i sken av kristnande, dröjde, bland alla akter med olika 1622 gav Sveriges kung Padis oftare dock genom öppen erövring, innehåll kan nämnas ett: bygglovet som förläning åt Rigas borgmäs- har under många århundraden va- som gavs där 1320. tare Thomas Ramm. rierande verksamhet bedrivits för Historiker har intresserat sig att uppnå inflytande och makt. Under ett och ett halvt sekel an- för huruvida klostret uppfördes på passades de bevarade klosterloka- Vid den avlägsna Daugava- platsen för det tidigare kapellet. lerna för boende. Efter bränderna flodmynningen borta i Gamla De senaste undersökningarna har på 1770-talet började man bygga Livland (nuvarande Daugavgriva) visat att en större byggnad med de- herrgårdsbyggnaden. 1848 tillkom grundades i början av 1200-talet korationer i huggen sten fanns här övervåningen och tillbyggnaden. cistercienserklostret Dünamünde. före klostret. Med en analogi kan Under herrgårdens ekonomiska Vid samma tid hade Lundaärkebis- man kalla detta för en kungsgård. utveckling fick sidobyggnaderna kopen Andreas Sunesen övervint- En sådan byggnad, typisk för sin (ladugården-stallet, brännvins- rat i det närbelägna Riga, vintern tid, var en symbol för maktens – i fabriken – 1874, förstörd 2002) 1206/7. Sunesen anses allmänt vara detta fall danske kungens – närvaro avsevärt imposantare former än en av periodens stormän vad gäller och här drev man in skatter och huvudbyggnaden. Även en vacker politiken för kristnande i Livland. tributer. Denna byggnad, troligen trädgård av holländsk typ anlades. Dünamündeklostret hade fått från 1260-talet, hamnade senare Släkten Ramms över 300 år ta emot land på många håll som innanför klostrets klausur. långa vistelse avbröts 1939, vid ersättning för kristnandet. På Est- Padis’ arkitekturmässigt enastå- emigrationen till Tyskland. Efter lands territorium låg det första av ende byggnad har en strikt grund- ett halvsekel av sovjetiskt liv har klostrets grangium – ekonomiska plan. Vid bygget utgick man från släkten nu på nytt återställt herr- enheter – i Pae by i Läänemaa – reglerna för ett cistercienserkloster: gårdens värdighet. därav också det senare namnet på för prästmunkarna byggdes flera området: Pathes/Pades (latin) > Pa- altare; lekbröderna hade separata Fotnot på svenska sidan 38. dise (estniska)/Padis (svenska). Vid rum. Eestirootslane 37 PADISE – mitte ainult kloostrist Juta Holst

Padise kui kohaga on seotud mitu aja- Illustratsioon loolis-poliitilist ja ehituslikku kihti. W. S. Stavenhageni Neist vanim on hilisemast (1814–1881) joonistus kloostrist lõunapool jõekäärus albumis „Album Ehstlän- asunud Vana Linnamägi, mida on discher Ansichten“, 1867 ajutiselt kasutatud juba viikingiajal. Võimujooned muutusid pärast ristiusustamist ja paljudes kohtades oli ka kohaliku rahva vastuseisu. tööga. Kaugel oleva grangiumi preestermunkadele rajati mitu Siiski on veel vallutusjärgsel ajal pidamiseks oli põllumajanduse kõr- seda rannalähedast linnamäge altarit; ilmikvennad, konversid val tähtsaks lubjapõletamine ning saadud kasutada (u 1270. aastail) (rts k– lekbröder) olid munkadest pae murdmine nii ehituskiviks kui – selle asukoht võimaldas ohu eraldatud ruumides. põrandaplaatideks. Kalapüük oli puhul jälgida vaenlase liikumist Ka Padisel jäi klooster pide- suurel teel. kloostritele alati oluline. Ka Padi- se ilmikvennad käisid kalavetel nii vate võimuvõitluste meelevalda. Vana-Liivimaa geograafiline Soomes kui Daugava suudmealal, Jüriöö ülestõusu tagajärgedest asend oli ligi meelitanud mitmel kalastamisõigus säilis siin veel 15. (tapeti munke ja põletati kloostrit) sajandil riike, kellel oli huvi siin sajandil. hoolimata jätkati tegevust. 15. oma võimu kinnitada. Esialgu risti- saj. algust võibki pidada kloostri usustamise varjus, sagedamini aga Dünamünde kloostrile sai tema õitsenguajaks, pärast seda algas avaliku vallutuse näol on mitmete strateegiline asukoht saatuslikuks järkjärguline majanduslik langus. sajandite jooksul siin jätkunud võimumängudes ning 14. saj. Liivi sõja (1557–1583) sündmuste väga rohke tegevus just oma mõ- alguses müüdi klooster Liivimaa käigus 1559 klooster võõrandati juvõimu loomiseks. ordule. Kloostri ümberasumine ning vennaskond saadeti laia- Padisele venis, mitmete erineva li, kloostri peahoone muudeti Kaugel Vana-Liivimaal Dau- sisuga ürikute hulgast võiks mai- gava jõe suudmealale (praegune kindluseks. Järgnevatel aastatel nida üht – 1320. a antud luba seal ründasid kloostrit ja rüüstasid Daugavgriva) rajati 13. sajandil ehitada. alguses tsistertslaste Dünamünde ümbruskonda nii rootslased kui klooster. Just samal ajal oli siin Ajaloolasi on huvitanud kas venelased. 1576–1580 oli kloos- läheduses, Riia linnas, talvita- klooster rajati varasema kabeli ter venelaste käes. Sõja lõppedes nud 1206/7. a Lundi peapiiskop asukohale. Viimaste uuringute oli peaaegu kogu Padise ümbrus Andreas Sunesen, keda on peetud tulemusena selgus ühe suurema jäänud elaniketa. tollase perioodi Liivimaa ristiusus- raidkivikaunistustega ehitise ole- 1622 andis Rootsi kuningas tamispoliitika suurmeheks. masolu kloostrieelsest ajast. Ana- Padise lääniks Riia toomhärra loogia põhjal võib seda nimetada Thomas Rammile. Dünamunde klooster oli saa- kuningamõisaks (rts k – kungs- nud maavaldusi mitmel pool ris- gård). Taoline ajastule omane Ligi poolteist sajandit oldi ela- tiusustamise tasuna. Eesti alal oli ehitis märgistas võimu – antud miseks sobitatud säilinud kloost- esialgne grangium – majandusük- juhul Taani kuninga – kohalolu riruumides. Pärast 1770. aastate sus – Läänemaal koondunud Pae ning tegeles maksude ja andamite põlenguid hakati ehitama mõisa- külla – siit ka hilisem ümbruse kogumisega. See arvatavalt 1260. hoonet. 1848 lisandus sellele teine nimi Pathes/Pades (lad k) > Padi- aastatel rajatud hoone jäi hiljem korrus ning juurdeehitis. Mõisa- se. 1280. aastateks ulatusid maad kloostri klausuuri alla. majanduse arengu käigus oman- Vihterpalu laheni, kaasa haarates dasid kõrvalhooned (laudad-tallid, Suur-Pakrit, hõivatud oli ka Kurk- Padise arhitektuuriliselt era- viinavabrik – 1874, hävis 2002) se, ilmselt sadamana. Majandami- kordne ehitis on range põhiplaa- peahoonest tunduvalt imposant- ne toimus kloostri ilmikvendade niga. Ehitamisel lähtuti eelkõige sema kuju. Rajatud oli ka kaunis juhtimisel ja kohalike talupoegade tsistertsliku kloostri reeglistikust: hollandi-tüüpi aed. 38 Eestirootslane

Rammide suguvõsa üle 300 aasta Padisel elamine katkes 1939 ümberasumisega Saksamaale. Pärast poolsajandit kestnud nõu- kogude eluviisi on suguvõsa uuesti taastanud mõisa väärikuse. – loe ka: Jonathan Lindström, Biskopen och korståget 1206 – om krig, kolonisation och Guds man i Norden, Norstedts, 2015. –läs också: Jonathan Lindström, Biskopen och korståget 1206 – om krig, kolonisation och Guds man i Norden, Norstedts, 2015. Dagens klosterruin. Kloostrivaremed tänapä- eval.

Foto: Ingegerd Lindström

Den nyrenoverade herr- gården. Restaureeritud mõisa- hoone.

S:t Mikaelskyrkan Rüütli 9 10130 Tallinn

11.06 Gemensam gudstjänst med Tyska församlingen i S:t Mikael/ Ühine jumalateenistus Saksa kogudusega Rootsi-Mihkli kirikus 25.06 Kyrkodag på Rågöarna/Kirikupäev Pakril 15.07 Kyrkogårdsgudstjänst i Vilivalla/Kalmistupüha Vilivalla kalmistul 23.07 Kyrkogårdsgudstjänst på Nargö/Kalmistupüha Naissaarel 28-29.07 S:t Olofsfirande på Ormsö/Olavipäeva tähistamine Vormsil 13.08 Gudstjänst på Nargö/Jumalateenistus Naissaarel 08.09 Gudstjänst på Nargö/Jumalateenistus Naissaarel

Om inte annat meddelat ovan; gudstjänst varje söndag kl 12. Jumalateenistus igal pühapäeval kl 12, v.a. ülaltoodud kuupäevadel.

Kyrkan och kyrkomuseet öppna för besök 15.06-15.08, måndag-fredag kl 11-15. Kirik ja kirikumuuseum on avatud 15.06-15.08, esmaspäevast reedeni kl 11-15.

Välkomna!/Tere tulemast! Eestirootslane 39 Jubilarer juli-december 2017 Juubilarid juuli-detsember 2017 55 75 Leili Allik 3 juli 1962 Õie-Albertine Soome 2 augusti 1942 Piia Paemurru 23 september 1962 Ernst Bertil Rosenblad 21 september 1942 Tiiu Vassiljeva 23 november 1942 60 Lena Lorentz 13 juli 1957 80 Tatjana Russakova 30 juli 1957 Alvin Törnblom 19 oktober 1937 Sirje-Kristi Rebane 24 oktober 1957 Arnold Arro 9 november 1957 85 Ingrid Rentenaar 2 juli 1932 65 Silvia Leontine Joon 25 september 1932 Arne Tennisberg 29 augusti 1952 Inga Krohn 20 september 1952 90 Ingrid Ahlberg 11 oktober 1952 Edvin Vesterby 23 oktober 1927

70 Vi gratulerar i efterskott: Anders Berggren 1 augusti 1947 Harry Rosenblad 28 april 1952 Valdek Slet 28 oktober 1947 Urve Villo 30 november 1947

Aino Sillamägi saatust, mille ta koos teiste „Nel- men trots den aktningsvärda åldern japäevamemmedega“ 20-e meetri är Aino fortsatt full av energi. Hon „85“ pikkusesse „Rannavaipa“ tikkis. är med överallt: låter museibesöka- re höra spännande personliga min- Rannarootsi Muuseumil on tänavu Õnnitleme juubilari! nen, som hon samlat under åren, tähtsate juubelite aasta. Muuseumil Rannarootsi muuseumipere ja och berättar alltid med stolthet om täitub 25 aastat asutamisest. Muu- „Neljapäevamemmed“ kustsvenskarnas komplicerade öde, seumi juures toimetavad viimased som hon tillsammans med de andra 20 aastat igal neljapäeval käsitöö- “Torsdagstanterna” broderat in på memmed, keda hellitavalt kut- Aino Sillamägi den 20 meter långa “Aibotapeten”. sume „Neljapäevamemmedeks“. “85” Vi gratulerar jubilaren! Sama kaua kui Neljapäevamem- Aibolands museum firar många vik- med muuseumis koos on käinud ja Aibolands museifamilj och tiga jubileer i år. Museet självt fyl- rannarootslaste käsitöötraditsioone “Torsdagstanterna” ler 25 år. Hantverksdamerna, som hoidnud ning tutvustanud on Aino fått smeknamnet “Torsdagstanter- Sillamägi aktiivselt kaasa löönud. na”, träffas och arbetar på museet Ta tähistas märtsikuus oma 85. varje torsdag sedan 20 år tillbaka. juubelit, kuid vaatamata väärikale eale on Aino jätkuvalt täis energiat. Lika länge som Torsdagstan- Teda jagub igale poole. Muuseumi terna träffats på museet för att be- külalistele jagab ta lahkelt aas- vara och visa upp kustsvenskarnas tatega kogunenud põnevaid isik- hantverkstraditioner, lika länge har likke mälestusi ja tutvustab alati Aino Sillamägi varit med aktivt. uhkusega rannarootslaste keerulist Hon firade sin 85-årsdag i mars, 40 Eestirootslane

Returadress i Sverige: Tagastususaadress Eestis: Svenska Odlingens Vänner, SOV Eestirootslaste Kultuuriomavalitsus Roslagsgatan 57, 1/2 tr ner runt hörnet Rüütli 9 113 54 Stockholm 10130 Tallinn

“Vår Gud är oss en väldig borg” Kontsert ”Üks kindel linn ja – en konsert med underrubriken varjupaik” alapealkirjaga ”Ring “En resa runt Östersjön” ümber Läänemere”

Rosleps kapell onsdagen den 19 juli kl. 19.00. Rooslepa kabelis kolmapäeval, 19. juulil kell På programmet står verk av tonsättare från 19.00. Kava koosneb Eesti, Soome, Rootsi, Estland, Finland, Sverige, Norge, Danmark och Norra, Taani, Saksamaa heliloojate teostest. Tyskland. Orelil Piret Aidulo – Tallinna Kaarli ki- På orgel Piret Aidulo, försteorganist i Karlskyr- riku peaorganist, laul Ott Indermitte – Eesti kan i Tallinn, sång av Ott Indermitte från Est- Rahvusmeeskoori laulja ja viiulil Toomas lands Nationalmanskör, på fiol Toomas Bubert, Bubert – Estonia Kvarteti liige. medlem av Estoniakvartetten.

Rannarootsi muuseumi sündmused 2017 Aibolands museums program 2017

20.05. Muuseumiöö „Öös on mänge“/Museinatt ”I natt finns lekar“, kl 18.00-20.00 27.05. Tuulekala teemapäev koos programmiga/Temadag för rökt fisk – näbbgädda klockan 12.00 29.06 Taimematerjali korjamine talvisteks tegemisteks/Skörd av växtmaterial för vinteranvändning 15.07 Suur Rootsi Päev 2017 Padisel/Stora Svenska dagen i Padis 19-21.07 Korsi talgud (kiviaed)/Talko på Kors gården 05.08 Lesta teemapäev/Temadag för rökt fisk – flundra kl. 12.00 11-13.08 Valge Daami aeg (laadale) külalised Stundarsi muuseumist Waasast, Soomest/ Vita Damens dagar (marknaden) gäster från Stundars museet från Vasa, Finland 11-13.08 RuhnuRahu festival/Runö folkfestival 12.08 Rannalõõts 2017/Festival för dragspelsmusik 18-20.08 Turu Käsitööliste nädal/Åbo Hantverksmuseets vecka September Etno laat Tallinnas/Etno torg i Tallinn 19-22.10 Turu Silgulaat/Åbo strömmingsmarknad 23.11 Kadripäeva pitsid (küpsiste kaunistamine)/Spetsar på Katrinadagen, workshop för dekorering 07.12 Jõulu töötuba (ettevalmistused jõulumaaks)/Workshop för juldekorering 19-21.12 Jõulumaa/Julby 28.12 Muuseum ja memmed 25+20 a./Museet och ”tanterna“ 25+20 år

Tere tulemast!/Välkomna!