Eestirootslane 1 Estlandssvensk Eestirootslane Nummer 1 - 2017 HM Kung Carl XVI Gustav mottog Hans Pöhls medalj av Ülo Kalm på Stockholms slott Foto: Henrik Garlöw 2 Estlandssvensk Estlandssvensk/Eestirootslane Utgiven av Estlandssvenskarnas Kulturförvaltning Redaktion/Toimetus Väljaandja Eestirootslaste Kultuuriomavalitsus Ingegerd Lindström, redaktör, Toivo Rüütli 9 Tomingas, Jana Stahl 10130 Tallinn Översättningar: Matthias Bolliger, Kaire Tel: +372 644 1921 Reiljan E-post: [email protected] Tryck/Trükikoda: Printon Printing House, Ansvarig utgivare/Vastutav väljaandja: Ülo Kalm Tallinn ISSN 2000-2416 Styrelsen i Estlandssvenskarnas Kulturförvaltning Eestirootslaste Kultuuriomavalitsuse juhtkond Estlandssvenskarnas Kulturförvaltningens Kulturförvaltnings styrelses ordförande ordförande Ülo Kalm Jana Stahl Eestirootslaste Omavalitsuse juhatuse Kultuuriomavalitsuse esimees Jana Stahl esimees Ülo Kalm Estlandssvenskarnas Vice ordförande i styrelsen Kulturförvaltnings vice ordförande Elna Siimberg Ingegerd Lindström Omavalitsuse juhatuse aseesimees Eestirootslaste Elna Siimberg Kultuuriomavalitsuse aseesimees Ingegerd Lindström Ledamöter i Kulturförvaltningen/Kultuuriomavalitsuse liikmed Toivo Tomingas Juta Holst Leif Strömfelt Ants Aaman Ledamot i stiftelsen Ants Aaman Sihtasutuse liige Kontakt med styrelsen/Juhatuse e-posti aadressid fö[email protected]/[email protected] Esikaas: Rootsi kuningas Carl XVI Gustav Stockholmi Kontakt med redaktionen/Toimetuse e-posti aadressid lossis Ülo Kalmult Hans Pöhli medalit vastu fö[email protected]/[email protected] võtmas Eestirootslane 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING/SISUKORD Sid/lk 3 Plantering av ett äppelträd, Ingegerd Lindström Sid/lk 4 Ledaren, Ülo Kalm Sid/lk 5 Juhtkiri, Jana Stahl Sid/lk 6 Annons Svenskdagen Sid/lk 8 Rapport från Kulturförvaltningen, Ingegerd Lindström Sid/lk 9 Kultuuriomavalitsuse tegevusest, Ingegerd Lindström Sid/lk 10 En dag med guldkant i estlandssvenskarnas historia, Ülo Kalm Sid/lk 11 Eestirootslaste kuldsete tähtedega ajalukku kirjutatud päev, Ülo Kalm Sid/lk 12 Mystiska hål på Runö i dynerna vid Limo strand, Kaarel Lauk Sid/lk 13 Müstilised augud Ruhnu saarel Limo luidetel, Kaarel Lauk Sid/lk 14 Runönyheter ur en kommunistisk synvinkel, Kaarel Lauk Sid/lk 16 Ruhnu uudiseid kommunisti pilgu läbi, Karel Lauk Sid/lk 18 Zorn och estlandssvenskarna, Lena Weesar Sid/lk 23 Zorn ja eestirootslased, Lena Weesar Sid/lk 28 Bien på Odensholm blir befolkad igen, Lotta Odmar och Saga Adolfsson Sid/lk 29 Osmussaare küla taas asutatud, Lotta Odmar och Saga Adolfsson Sid/lk 30 Från förorterna i södra Finland till Dagös enda svenska gård, Hans G. Ånäs Sid/lk 31 Lõuna-Soome eeslinnadest Hiiumaa ainsasse rootsi talu, Hans G. Ånäs Sid/lk 32 Toomas Lilienberg 80 år, Toivo Tomingas Sid/lk 33 Ants Rajandos långa väg till präst i Ormsö S:t Olavs församling, Toivo Tomingas Sid/lk 34 Ants Rajando pikk tee Vormsi Püha Olavi koguduse õpetajaks, Toivo Tomingas Sid/lk 35 Patrik Göransson hedrad, Patrik Göransson sai autasu, Margareta Hammerman Sid/lk 36 Padis – mer än bara kloster, Juta Holst Sid/lk 37 Padise – mitte ainult kloostrist, Juta Holst Sid/lk 38 Annons S:t Mikaelskyrkan sommaren 2017 Sid/lk 39 Jubilarer januari-juni 2017 Plantering av ett äppelträd Med anledning av att reformatio- nen firar 500 år i år, har den est- niska evangeliska-lutherska kyrkan uppmanat alla kyrkor i Estland att plantera ett äppelträd. På bakgård en till S:t Mikaelskyrkan i Tallinns planterade man ett äppelträd på Õunapuu Mors dag den 14 maj. Man höll en liten ceremoni där kyrkoherde istutamine Kui me istutame õunapuu, siis Patrik Göransson höll ett kort tal mõtleme tulevikule. Meie tulevik Reformatsiooni 500. aastapäeva on aga lapsed. där han påminde om vad reforma- puhul kutsub Eesti evangeelne lu- När vi planterar ett äppelträd, tionens fader, Martin Luther, hade terlik kirik kõiki Eestimaa kirikuid så tänker vi på framtiden. Vår sagt: ”Även om världen går under üles istutama õunapuu. Emade- framtid är barnen. i morgon så ska jag plantera ett äp- päeval, 14. mail istutati õunapuu Foto: Toivo Tomingas pelträd idag.” Tallinna Rootsi-Mihkli kiriku Andemeningen med det är att õuele. Toimus lühike talitus, mille Ütluse mõte on selles, et ehk- även om världen runt omkring oss käigus õpetaja Patrik Göransson ki maailm meie ümber on täna är orolig idag ska vi aldrig ge upp pidas lühikese kõne, meenutades rahutu, ei tohi me kunagi alla utan se ljust på framtiden och tro på muuhulgas reformatsiooni isa anda ja peame vaatama tulevik- att det äppelträd vi planterar idag Martin Lutheri sõnu: „Kui ka ku helgelt, lootes, et täna istu- kan våra efterkommande genera- teaksin, et homme on maailma tatava õunapuu vilju hakkavad tioner skörda frukten av. lõpp, istutaksin täna veel õunapuu.” koristama meie tulevased põlved. 4 Estlandssvensk virvlar och folkgruppen splittrades Kulturrådet kan forma kultur- upp på två sidor av Östersjön. fullmäktigeförsamlingar för län eller städer, eller utse personer – estlandssvenskar eller Est- som lokala kulturråd. Kulturrådet lands svenskar – betecknar folk- utser en styrelse och bevakar dess gruppen efter andra världskriget. arbete, och samlas två gånger om Begreppet rymmer kustsvenskar året till ordinarie sammanträde. (personer födda på de historiska Vanligen på våren och hösten. bosättningsområdena), deras ätt- lingar, och svenskar i Estland, som Till kulturrådets befogenheter Ülo Kalm, ordförande har bosatt sig i Estland huvudsak- hör skapandet av kulturförvalt- Estlandssvenskarnas Kulturförvalt- ligen efter återupprättandet av ningsinstitutioner. Dessa är: Estlands självständighet, den s.k. ning 1) utbildningsinstitutioner för tredje generationen. Kulturförvaltning- djupgående studier på minori- – estlandssvenskarnas kultur- tetens språk eller i minoritetens ens organ och förvaltning – en exterritoriell kom- kultur (förskolor och skolor); mun (kommun utan territoriella verksamhet 2) minoritetskulturinstitutio- gränser), som omfattar de tidigare Det kan vara bra att då och då ner (museer, centrum) påminna sig om terminologin och kustsvenska områdena och repre- principerna, som kanske fallit i senterar kustsvenskarna och deras 3) företag och förlag för mino- glömska, men som hjälper oss ättlingar i Estland och utlandet ritetens kultur orientera oss i vår valda kultur- samt människor med estlandssven- 4) vårdinstitutioner för mino- förvaltnings arbete och organ. ska rötter, och bevarar och utveck- riteten Begrepp: lar den kustsvenska kulturen. Den juridiska formen för – kustsvenskar och det kust- Styrorgan i den estlandssvenska estlandssvenskarnas kulturför- svenska kulturarvet – betecknar kulturförvaltningen är den na- valtning är Stiftelsen Estlands- kulturen i dess naturliga miljö fram tionella minoritetens kulturråd, svenskarnas Kulturförvaltning. till det att kulturen rycktes upp som väljs av den estlandssven- Strukturen ser ut som nedan: med rötterna i andra världskrigets ska folkgruppen vart tredje år. Vid sitt 1:a sammanträde väljer det nyvalda kulturrådet Stiftelsens ordförande och vice ordförande är ord- bland sina 21 ledamöter ut ordförande, vice ordförande förande respektive vice ordförande i kulturrådet. och styrelse, sammanlagt 5 personer. Vid sitt 2:a sam- = Kulturrådet fastställer stiftelsens tredje ledamot. manträde består kulturrådet av resterande 16 personer. (Denna 3-mannastyrelse kallas ibland också stif- telsens kontrollerande styrelse.) ↓ ↓ En styrelse bestående av 5 personer, som har ordföran- Stiftelsens ordförande och vice ordförande är ord- de och vice ordförande. Organiserar förordningsenligt förande respektive vice ordförande i den verkstäl- kulturförvaltningens verksamhet och rapporterar till lande styrelsen. Stiftelsens verkställande styrelse kulturrådet. = har inga enkla ledamöter, dvs. för organiserandet av stiftelsens arbete ansvarar styrelsens ordföran- Kulturrådet bevakar styrelsens arbete. Samlas normalt de och vice ordförande. Stiftelsens verkställande till två ordinarie sammanträden per år. styrelse rapporterar om den ekonomiska situa- Kulturförvaltningens arbete regleras av lagen om tionen till stiftelsens 3-mannastyrelse minst fyra kulturautonomi, förordningen om kulturförvaltningar, gånger per år. kulturförvaltningens stadgar, reglerna för hur den Stiftelsens arbete regleras av lagen om stiftelser, nationella minoritetens minoritetslängd skall skötas och stiftelsens stadgar och övriga lagar. andra lagar i Republiken Estland. Fortsättning på sidan 6 Eestirootslane 5 konnas, kuni kultuur kisti lahti vähemusrahvuse kultuurivolikogu juurtelt Teise maailmasõja keerises või määrata kohalikke kultuurivoli- ja kogukond lahutati Läänemere nikke. Kultuurinõukogu kontrollib kahele kaldale. enda poolt valitud juhatuse tööd ja koguneb kaks kord aastas kor- – eestirootslased ehk Eestimaa ralisele koosolekule. Tavakorras rootslased – tähistab kogukonda kevadel ja sügisel. Teise maailmasõja järel. Hõlmab endas rannarootslasi (ajaloolistel Kultuurinõukogu pädevuses asualadel sündinud isikud), nende on kultuuriomavalitsusasutuste järeltulijaid ja rootslasi Eestis, kes moodustamine. Kultuuriomavalit- Jana Stahl on Eestisse elama asunud põhiliselt susasutused on: Omavalitsuse juhatuse esi- Eesti taasiseseisvumise järel nn 1) rahvuskeelsed või rahvus- mees kolmas põlvkond. kultuuri süvaõppega õppeasutu- – eestirootslaste kultuurioma- sed (koolieelsed lasteasutused ja valitsus – halduspiirideta omava- koolid); Kultuuriomavalit- litsus, mis hõlmab endiseid ranna- 2) rahvuskultuuriasutused rootsi alasid ja esindab rannaroots- suse