DOCSLIB.ORG

Vedharkrankar I Norrland

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Vedharkrankar I Norrland Skörvnöpparn, Umeå Årgång 9(2017), häfte 1:18-20 Vedharkrankar i Norrland ROGER MUGERWA PETTERSSON Vedharkrankar kallas några stora och de tre högst klassade lövvärdetrakterna i iögonfallande tipulider i underfamiljen Västerbottens län (Garpebring 2010). Två Ctenophorinae. Benämningen omfattar nio exemplar i fönsterfällor inom Vindelns svenska arter, vilka i fullbildat stadium som lövvärdetrakt, tre individer insamlade mha regel kan artbestämmas utifrån ett fotografi. eklektorfälla på ihålig asp i Tjäderbergets Det finns också en mycket bra bestäm- lövvärdetrakt och ett fotografi av en hona på ningsnyckel tillgänglig på internet (Ooster- björk i Lycksele lövvärdetrakt. Artens kända broek m fl 2006) som gör att imago av förekomster i Sverige sammanfaller med snarlika arter kan identifieras. Fyra arter har lövvärdetrakter i Dalarna och Västerbotten ett utbredningsområde som omfattar stora (Fig. 1) och den vuxna insekten är delar av Sverige, två arter av vedharkrankar karakteristisk med parvisa gulvita fläckar på är bara kända från södra Sverige och tre arter bakkroppen (Fig. 2). är främst rapporterade från Norrland. Dessa tre arter är rödlistade med ett fåtal rapporter Gulfläckig från faunistiska provinser i norra Sverige och Gulfläckig vedharkrank (Ctenophora är de vedharkrankar som behandlas här (Tab. nigriceps) har hittats i fyra individ i 1). Norrland. Två äldre fynd i form av en hona från subalpin zon i Jämtland 1935 (Tjeder Gulprickig 1949) och en hane vid Haparanda 1966 Gulprickig vedharkrank (Ctenophora (Mannheims 1967). Enligt ArtDatabanken guttata) är känd från lövträdsrika områden i (2017b) har arten ett otillräckligt fakta- Dalarna där larverna förmodligen utvecklas underlag pga avsaknad av sentida fynd och i ved eller hålträd av asp och björk är rödlistad som kunskapsbrist (DD) i (ArtDatabanken 2017a). Det finns fyra Sverige. Sentida fynd finns från 2008 i form inrapporterade fynd 2012–2017 från Väster- av en hane vardera från en fönsterfälla på botten och Lycksele lappmark, som är från Muddus brandfält och en trädfönsterfälla på Tabell 1. Faunistiska provinsfynd, antal rapporterade fynd i Artportalen och kategori för rödlistade arter av vedharkrankar påträffade i Norrland. NT – nära hotad, DD – kunskapsbrist. Antal rapporterade fynd hämtade från Artportalen 2017-12-01. Vedharkrankar i Norrland 19 märgborretall i Lainio sandtallskog (Fig. 3), björk (ArtDatabanken 2017b). Ett antagande men det behövs säkert fler rapporterade fynd som dock inte får stöd av sentida fynd i innan artens status kan bedömas i Sverige. barrdominerad skog i Finland och Sverige. Förutom tallskogar i norra Sverige så har en Vedharkrankar som Tanyptera atrata har hona av arten påträffats i en barrdominerad hittats i tallsandskogar som domineras av skog med riklig förekomst av död ved vid död tallved och fynden i Muddus och i Lieksa i östra Finland (Salmela 2012). Enligt Lainio tallsandskog 2008 tyder på att Salmela (2012) är gulfläckig vedharkrank gulfläckig vedharkrank kan ha sin bara känd från Finland, Sverige och larvuveckling i barrträd. Sentida fynd av Slovakien, och är den mest okända och arten i Finland och Sverige visar att sällsynta av våra fennoskandiska vedhar- gulfläckig vedharkrank bör eftersökas i äldre krankar. barrskogar med riklig förekomst av död ved. Arten har två underarter C. nigriceps nigriceps och C. nigriceps miyamotoi, varav Svartstrimmad den senare är funnen vid Moskva och österut Svartstrimmad vedharkrank (Phoroctenia i Sibirien till Japan. Larven är okänd, men vittata) är i Sverige känd från Västerbotten, antas utvecklas i död ved av lövträd som Lycksele och Lule lappmark (ArtData- banken 2017c). I Artportalen finns bara ett fynd från Västerbotten från en fönsterfälla utplacerad av Anders Nilsson och Henrik Sporrong i Gransjöbäckens naturreservat 1992. Gransjöbäcken är ett naturreservat i Vindelns lövvärdetrakt med riklig förekomst av asp, björk och sälg där det i sluttningen finns rikligt av död ved av både asp och Figur 1. Fynd av gulprickig vedharkrank (Ctenophora Figur 2. Hane (över) och hona (under) av gulprickig guttata) i Sverige 1931-2017. Karta från Artportalen vedharkrank (Ctenophora guttata) från Tjäderbergets 2017-12-01. mångfaldspark 2017. Foto: förf. 20 Roger Mugerwa Pettersson björk. Äldre fynd av svartstrimmad vedharkrank från Lycksele och Lule lappmark (Messaure 1990) saknar rapporter i Artportalen. Enligt ArtDatabanken (2017c) är larven av svartstrimmad vedharkrank känd från björkved, främst från basala delar av stam och rötter av död björk. De flesta fynd av den vuxna insekten är från juni månad och svartstrimmad vedharkrank tillhör ett eget släkte av vedharkrankar där hanen är karakteristisk med utskott på antennerna Figur 4. Hane av svartstrimmad vedharkrank som är av likartad längd som antennernas (Phoroctenia vittata) från Pudasjärvi i Finland. Foto J. segment (Fig. 4). Arten är känd från sex Salmela. Hämtad från Salmela (2017). faunistiska provinser i mellersta och norra Mannheims, B. 1967: Eine für Europa neue Finland (Salmela 2012) och bör eftersökas Ctenophora Art (Diptera, Tipulidae). Bonner på lokaler med döende grov björk i Zoologische Beiträge 18: 199-206. Norrland. Oosterbroek, P., Bygebjerg, R. & Munk, T. 2006: The West Palearctic species of Ctenophorinae Citerad litteratur (Diptera: Tipulidae): key, distribution and ArtDatabanken 2017a: Artfakta gulprickig references. Entomologische Berichten 66 (5): vedharkrank (Ctenophora guttata). 138-149. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/102023 Salmela, J. 2012: Annotated list of Finnish crane (hämtad 2017-12-01). flies (Diptera: Tipulidae, Limoniidae, Pediciidae, ArtDatabanken 2017b: Artfakta gulfläckig Cylindrotomidae). Ent. Fennica 22: 219–242. vedharkrank (Ctenophora nigriceps). https://art- Salmela, J. 2017: Craneflies of Finland. Crane fly fakta.artdatabanken.se/taxon/102024 (hämtad photos. https://sites.google.com/site/cranflies- 2017-12-01). offinland/ (hämtad 2017-12-01). ArtDatabanken 2017c: Artfakta svartstrimmad Tjeder, B. 1949: Description of a new species of vedharkrank (Phoroctenia vittata). https://art- Nephrotoma from Sweden (Dipt. Tipulidae). fakta.artdatabanken.se/taxon/102025 (hämtad Opusc. Ent. 14: 110. 2017-12-01). Författarens adress: Garpebring, A. 2010: Skötselförslag för löv- Roger Mugerwa Pettersson naturvärden i Tjäderbergen i Lycksele och Laxbacken 25, 91583 Robertsfors Vindelns kommun. Länsstyrelsen Västerbotten. E-post: [email protected] Figur 3. Hane av gulfläckig vedharkrank (Ctenophora nigriceps) från Lainio sandtallskog (vänster) och Muddus brandfält (höger) 2008. Foto: förf..
Load more

Recommended publications
  • Festiva MEIGEN, 1804 (Diptera: Tipulidae: Ctenophorinae) W Polsce
    Wiad. entomol. 31 (2): 116-120 Poznań 2012 Nowe stanowiska Ctenophora (Cnemoncosis) festiva MEIGEN, 1804 (Diptera: Tipulidae: Ctenophorinae) w Polsce New localities of Ctenophora (Cnemoncosis) festiva MEIGEN, 1804 (Diptera: Tipulidae: Ctenophorinae) in Poland Adam MALKIEWICZ 1, Ewelina MYŚKÓW 2, Marek BĄKOWSKI 3 1, 2 Zakład Biologii, Ewolucji i Ochrony Bezkręgowców, Instytut Zoologiczny, Uniwersytet Wrocławski ul. Przybyszewskiego 63/77, 51-148 Wrocław; e-mail: 1 [email protected], 2 [email protected] 3 Zakład Zoologii Systematycznej UAM, Umultowska 89, 61-614 Poznań; e- mail: [email protected] ABSTRACT: Ctenophora festiva MEIGEN, 1804 belongs to saproxylic fauna. Its presence is connected with old forests and dying trees. It has been recorded in Poland for the second time and for the first time in Lower Silesia and Lubuskie provinces. KEY WORDS: Diptera, Ctenophorinae, Ctenophora festiva, new records, Lower Silesia, Lubuskie, Poland. W obrębie koziułkowatych (Tipulidae) z podrodziny Ctenophorinae w Zachodniej Palearktyce stwierdzono występowanie piętnastu gatunków i podgatunków zaliczanych do czterech rodzajów: Ctenophora MEIGEN, Dic- tenidia BRULLÉ, Phoroctenia COQUILLETT oraz Tanyptera LATREILLE (OOSTERBROEK i in. 2006). Dotychczas w Polsce wykazano siedem z nich (SKIBIŃSKA, CHUDZICKA 2007). Muchówki te z reguły są nieliczne, a niekie- dy nawet bardzo rzadkie. Ich występowanie ogranicza się do starych lasów, z zachowanymi licznymi próchniejącymi martwymi drzewami (głównie re- zerwatów przyrody). Gatunki z tej podrodziny zagrożone są wyginięciem na skutek usuwania z lasu martwego drewna i starych drzew (PALACZYK i in. 2002; PALACZYK 2004). Wszystkie gatunki Ctenophorinae są saproksylicz- ne, a ich larwy rozwijają się w martwym drewnie drzew liściastych. NOWE STANOWISKA CTENOPHORA (CNEMONCOSIS) FESTIVA W POLSCE 117 Ctenophora festiva MEIGEN, 1804 Gatunek zachodniopalearktyczny.
    [Show full text]
  • Flies Matter: a Study of the Diversity of Diptera Families
    OPEN ACCESS The Journaf of Threatened Taxa fs dedfcated to buffdfng evfdence for conservafon gfobaffy by pubffshfng peer-revfewed arfcfes onffne every month at a reasonabfy rapfd rate at www.threatenedtaxa.org . Aff arfcfes pubffshed fn JoTT are regfstered under Creafve Commons Atrfbufon 4.0 Internafonaf Lfcense unfess otherwfse menfoned. JoTT affows unrestrfcted use of arfcfes fn any medfum, reproducfon, and dfstrfbufon by provfdfng adequate credft to the authors and the source of pubffcafon. Journaf of Threatened Taxa Buffdfng evfdence for conservafon gfobaffy www.threatenedtaxa.org ISSN 0974-7907 (Onffne) | ISSN 0974-7893 (Prfnt) Communfcatfon Fffes matter: a study of the dfversfty of Dfptera famfffes (Insecta: Dfptera) of Mumbaf Metropofftan Regfon, Maharashtra, Indfa, and notes on thefr ecofogfcaf rofes Anfruddha H. Dhamorfkar 26 November 2017 | Vof. 9| No. 11 | Pp. 10865–10879 10.11609/jot. 2742 .9. 11. 10865-10879 For Focus, Scope, Afms, Poffcfes and Gufdeffnes vfsft htp://threatenedtaxa.org/About_JoTT For Arfcfe Submfssfon Gufdeffnes vfsft htp://threatenedtaxa.org/Submfssfon_Gufdeffnes For Poffcfes agafnst Scfenffc Mfsconduct vfsft htp://threatenedtaxa.org/JoTT_Poffcy_agafnst_Scfenffc_Mfsconduct For reprfnts contact <[email protected]> Pubffsher/Host Partner Threatened Taxa Journal of Threatened Taxa | www.threatenedtaxa.org | 26 November 2017 | 9(11): 10865–10879 Flies matter: a study of the diversity of Diptera families (Insecta: Diptera) of Mumbai Metropolitan Region, Communication Maharashtra, India, and notes on their ecological roles ISSN 0974-7907 (Online) ISSN 0974-7893 (Print) Aniruddha H. Dhamorikar OPEN ACCESS B-9/15, Devkrupa Soc., Anand Park, Thane (W), Maharashtra 400601, India [email protected] Abstract: Diptera is one of the three largest insect orders, encompassing insects commonly known as ‘true flies’.
    [Show full text]
  • The Craneflies of Sardinia ( Diptera: Tipulidae)*
    ConserVaZione habitat inVertebrati 5: 641–658 (2011) CnbfVr The Cranefl ies of Sardinia ( Diptera: Tipulidae)* Pjotr OOSTER BROEK Sixhavenweg 25, 1021 HG Amsterdam, The Netherlands. E-mail: [email protected] *In: Nardi G., Whitmore D., Bardiani M., Birtele D., Mason F., Spada L. & Cerretti P. (eds), Biodiversity of Marganai and Montimannu (Sardinia). Research in the framework of the ICP Forests network. Conservazione Habitat Invertebrati, 5: 641–658. ABSTRACT A review is presented of the 31 Tipulidae species known from Sardinia. The paper includes records from the literature, collections and recent collect- ing. The Tipulidae of Sardinia can be divided into two groups of about equal size: one group of species endemic or subendemic to geographic Italy, and another group with species that are more widespread. About 10% of the species are strictly endemic of the island, while 23% are endemic to Sardinia and Corsica. Key words: Tipulidae, cranefl ies, Sardinia, Italy, endemism. RIASSUNTO I Tipulidi della Sardegna (Diptera: Tipulidae) È fornita una rassegna delle 31 specie di Tipulidae note della Sardegna. Il lavoro include dati di letteratura, museali e di recenti raccolte. I Tipulidae della Sardegna possono essere divisi in due gruppi, circa della stessa dimensione: uno comprende specie endemiche o subendemiche dell'Italia geografi ca, l'altro comprende specie che sono più ampiamente diffuse. Circa il 10% delle specie è strettamente endemico dell'isola e il 23% è endemico di Sardegna e Corsica. INTRODUCTION The larvae feed on a variety of material such as de- caying plant and animal matter, mosses and algae. Tipulidae are medium- to large-sized, slender-bodied A few species, especially in Tipula (Tipula Linnaeus, nematocerous Diptera, and include some of the larg- 1758) and Nephrotoma Meigen, 1803, are destructive est forms among the Nematocera (body length up to feeders on pasture grasses, seedlings and crops and 60 mm, wing length up to 40 mm).
    [Show full text]
  • Distribution of a Rare Crane Fly Ctenophora Ornata Meigen, 1818
    Fragment a Faunistica 54 (1): 43-46,2011 PL ISSN 0015-9301 © MUSEUM AND INSTITUTE OF ZOOLOGY PAS Distribution of a rare crane flyCtenophora omata Meigen, 1818 (Dip ter a, Tipulidae) in Poland MarekB ąkowski*,D amian Bruder ** and Wojciech PIĄTEK*** *Department o f Systematic Zoology, Institute o f Environmental Biology Mickiewicz University, Umultowska 89, 61-614 Poznań; e-mail:[email protected] **Wroclawska 21a/2 67-100 Nowa Sól ** Chinów, Cztery Kopce 1/2, 26-900 Kozienice Abstract: New localities of a rare crane fly Ctenophora omata Meigen, 1818 (Diptera, Tipulidae) in Poland are presented. Recent records, especially from western and northern parts of Poland, show that the species is more widespread than previously known. Key words: Diptera, Tipulidae, Ctenophora omata, new records, Poland Introduction Among the crane flies (Tipulidae), all the species of genus Ctenophora Meigen, 1803 are large and often ichneumon or wasp-like. The body is frequently polished and coloured black with large yellow, orange or red markings. The genus comprises ten species in the West Palaearctic. So far, five of them have been recorded from Poland and they are classified into the subgenus Cnemoncosis Enderlein, 1921: C. omata Meigen, 1818 and C. factuosa Loew, 1871 and into the subgenus Ctenophora s. str.: C. flaveolata (Fabricius, 1794), C. guttata Wiedemann, 1818 and C. pectininicornis (Linnaeus, 1758) (Skibińska, Chudzicka 2007). All Ctenophora species are rare in Poland and are listed in the Red List of Threatened Animals in Poland (Palaczyk et al. 2002). Among the genus Ctenophora the rarest is C. omata (Fig. 1) and this species is the only listed in the Polish Red Data Book of Animals with category vulnerable (Palaczyk 2004).
    [Show full text]
  • Analysis of the Crane Flies (Diptera, Tipuloidea) Subfamilies Relationships Using Molecular Sequence Data
    Master of Science Thesis Analysis of the crane flies (Diptera, Tipuloidea) subfamilies relationships using molecular sequence data Saija Ahonen University of Jyväskylä Department of Ecological and Environmental Science Evolution genetic 23.7.2008 2 JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO, Matemaattis-luonnontieteellinen tiedekunta Bio- ja ympäristötieteiden laitos Evoluutiogenetiikka AHONEN, S. : Vaaksiaisten (Diptera, Tipuloidea) alaheimojen sukulaisuussuhteiden selvittäminen molekyylisekvenssiaineiston avulla Pro Gradu -tutkielma: 28 s. Työn ohjaajat: Prof. Alessandro Grapputo, Prof. Johanna Mappes Tarkastajat: Prof. Anneli Hoikkala Heinäkuu 2008 Hakusanat: Diptera, elongaatio faktori 1α, sukupuu, sytokromi oksidaasi I, sytokromi oksidaasi II, Tipuloidea TIIVISTELMÄ Viimeisimpien vuosikymmenien aikana molekylaarisiin aineistoihin perustuvat menetelmät ovat osoittautuneet erittäin hyödyllisiksi organismien sukulaisuussuhteita tutkittaessa. Niiden avulla on mm. paljastettu kryptisiä lajeja, ja ne ovat mahdollistaneet myös hyvin kaukaisten organismien tutkimisen, mikä on ollut vaikeampaa pelkästään morfologisiin piirteisiin perustuen. Vaaksiaiset (Tipuloidea) ovat yksi kaksisiipisten (Diptera) lajirikkaimpia ryhmiä. Siitä huolimatta vaaksiaisista ei ole aiemmin tehty molekylaarisiin menetelmiin perustuvaa alemman tason sukupuututkimusta, eivätkä morfologiaan perustuvat tutkimukset ole antaneet täysin yksiselitteisiä tuloksia vaaksiaisten sukulaisuussuhteista. Tässä tutkimuksessa rakennettiin vaaksiaisten sukupuu käyttäen pätkiä proteiineja koodaavista geeneistä;
    [Show full text]
  • Taxonomy, Species Richness and Biogeography of Finnish Crane Flies (Diptera, Tipuloidea)
    TURUN YLIOPISTON JULKAISUJA ANNALES UNIVERSITATIS TURKUENSIS SARJA - SER. AII OSA - TOM. 276 BIOLOGICA - GEOGRAPHICA - GEOLOGICA TAXONOMY, SPECIES RICHNESS AND BIOGEOGRAPHY OF FINNISH CRANE FLIES (DIPtERA, TIPULOIDEA) JUKKA SALMELA TURUN YLIOPISTO UNIVERSITY OF TURKU Turku 2013 From the Zoological Museum, Section of Biodiversity and Environmental Science, Department of Biology, University of Turku, FI-20014, Finland Supervised by Docent Jukka Suhonen University of Turku Finland Docent Ilari E. Sääksjärvi University of Turku Finland Reviewed by Docent Juhani Itämies University of Oulu Finland Prof. Heikki Roininen University of Eastern Finland Finland Examined by Prof. Jari Niemelä University of Helsinki Finland ISBN 978-951-29-5238-0 (PRINT) ISBN 978-951-29-5239-7 (PDF) ISSN 0082- 6979 Painosalama Oy – Turku, Finland 2013 Dedicated to the memory of Professor Carl Lundström (1844–1914), the first student of Finnish crane flies 4 Contents CONtENtS LISt OF ORIGINAL PAPERS...................................................................................................5 ABStRACt..........................................................................................................................6 1. INtRODUCtION..............................................................................................................7 1.1. Taxonomists never die..........................................................................................7 1.2. Natural history of crane flies................................................................................9
    [Show full text]
  • Natural History
    Bulletin OF THE Illinois State Laboratory OF Natural History Urbana, Illinois, U. S. A. STEJPHEN A. FORBES, Ph. D., L,L. D. Director Vol. XII. March, 1917 Article III. A PRELIMINARY CLASSIFICATION OF DIPTERA, EXCLUSIVE OF PUPIPARA, BASED UPON LARVAL AND PUPAL CHARACTERS, WITH KEYS TO IMAGINES IN CERTAIN FAMILIES. PART I. BY John R. Malloch ERRATA AND ADDENDA for Page 5, first column; line 2, for Sheperdia read Shepherdia; line 11, amcricana read americanus. Page 9, line 5 from bottom, for XYII read X. Page 42, line 4 from bottom of key, for Pyromorphidae read Eiicleidae. Page 73, line 7 from bottom of key, for or read atid seldom. Page 100, just below key, insert as follows: — The following species were examined: LopUoptilus cloisclla Clemens Laverna brevivittella Clemens Page 107, lines 8 and 9 from bottom, page lOS, line 10 from bottonr, and page 110, line 10, for Cucullianae read Cuculliinae. Page 110, line 8 from bottom, dele Polia. Page 112, line 19 from bottom, for Metathoracic read Mesothoracic. Page 129, line S, for never read sometimes. Page 131, at end of second line insert Paleacrita Riley. Page 15S: first column, after Paleacrita, 127, add 131; second column, after Polia dele 110. Page 170, line 4, for Strayiomyiidae read Stratiomyiidae. Page 243, line 2, for alternata read alternatus. Page 307: line 5 from bottom, for with read and; line 16 from bottom, for Homeodactyla read Homoeodactyla. Page 314, line 15 from bottom, for Cecidomyiidae read Coenomyiidae. Page 321, line 12 from bottom, for Stratomyia read Stratiomyia. Page 324, line 6, for pantherina read pantherinus.
    [Show full text]
  • Status for Vedlevende Stankelben 1 Danmarks Gamle Skove (Diptera: Tipulidae: Ctenophorinae)
    Status for vedlevende stankelben 1 Danmarks gamle skove (Diptera: Tipulidae: Ctenophorinae) Line Sørensen Sørensen, L.: Status ofwood-living ctenophorine cranet1ies (Diptera: Tipulidae) in Denmark's old forests. Ent. Meddr 70: 129-142. Copenhagen, Denmark, 2002. ISSN 0013-851. Cranef1ies of the subfamily Ctenophorinae can bc considered as saproxylic in­ sects (insects restricred d urin g at Ieas t part of their lifetime to over-mature trees). This group of cranet1ies has a low ability for dispersal and is mainly found in natura! forests which have been undisturbed for a long period. In Denmark, species o f thi s group are useful indicators o f natura! forests. The species are often confin ed to wood at different stages of decay and occur in Iong-lived trees such as beech (Fagus) and oak ( Quercus). In Denmark, four species of Ctenoplwra are found in hollow over-mature trees, either in the trunk or in the larger branches where they live in decaying wood. Tanyptera atrata can be found in seemingly fresh wood, but can also be found together with species of Ctenoplwra. Dictenidia bimaculata occurs in decayed wood, and is also found, e.g., under bark of fallenlogsand ol d stems. Phoroctenia vitta­ ta has been found in soft-wood species as birch (Betu/a), where i t is found in the lower part o f the trunk and in the up per part of the root system. All the species are threatened due to the removal of dead wood and old treesfrom the forests. Status of the species today in Denmark according to IUCN catagories: Vulnerable species: Tanyptera atrata (Linnaeus, 1758) and Ctenophora flaveola­ ta (Fabricius, 1794).
    [Show full text]
  • Fulltekst (Pdf)
    -NorsRe ~ ~ Stankelbein (Diptera, Tipulidae) ;­ "" ~ ~~ ~) ~ ~ Trend Hefsvang ~ Norsk Entomolgisk Forening 1986 "NORSKE I",SEKTTABELLflt besterrunelsesta Tabellene komner kjent gjennom "I~;SE1{'T":V"I"T'· Foreningens medlenner opofordres stoff. Bidrag kan se~des ~ institutt for skogforskni. linjer er gitt pa bakre onsl ~ Denne tabellen er til salgs hos foreningens distribut~r, Jac. Fjelddalen, Postboks 70, 1432 As-NLH. Pris: Medlemmer kr. 20,-, ikke-medlerruner kr. ~o,- BESTEMMELSESTABELL FOR NORSKE ARTER AV TIPULIDAE (DIPTERA) (a de "store" stankelbeinartene) Tabe11en kan bare brukes for artsbestemmelse av hanner. FORORD Tabe11en bygger i a1t vesent1ig pa den nA fullferte delen som behandle~ familien Tipulidae i "Die Fliegen der palaearktischen Region" (Mannheims 1951-1968, Theowald, 1973-1980). Opplysninger om slekten Nephrot~ma er imid1ertid hentet fra Oosterbroek (1978, 1979a,b,c, 1980) og om slekten Prinocera fra Tjeder (1948). 0nskes ytterligere deta1jer om Tipulidae, kan nevnte ~. 1itteratur anbefales. I tillegg mA nevnes 3 bind av Fauna SSSR (Savtshenko 1961, 1964, 1973). Her er teksten pA russisk, men de mange ypper1ige figurene er til stor hje1p. For hver art er utbrede1se, svermetid for imagines og larvebiotop angitt. Opp1ysningene om utbrede1sen av artene i Norge mA betraktes som fore1e i ge og er angitt meget omtrent1ig. Norsk museumsmateria1e er ikte gjennomgAtt i deta1j, sA utbredelsen baserer seg forelepig pA egne innsamlinger og litteratur (Siebke 1877, Lackschewitz 1933, 1935, Tjeder 1965). Opp1ysninger om utbredelsen i Sverige er hentet fra Tjeder (1955, 1974, 1978). For mange Tipulidae-arter er 1arvenes utseende og levested kjent, og opplysningene i teksten bygger pA Theowa1d (1967). Det norske navnet stanke1bein omfatterde tre fami1iene Tipu1idae, Limnoniidae og cy1indrotomidae.
    [Show full text]
  • Natur Und Heimat Floristische, Faunistische Und Ökologische Berichte
    Natur und Heimat Floristische, faunistische und ökologische Berichte Herausgeber Westfälisches Museum für Naturkunde, Münster - Landschaftsverband Westfalen-Lippe - Schriftleitung: Dr. Brunhild Gries 61. Jahrgang 200 1 Inhaltsverzeichnis Botanik Lienenbecker, H.: Veränderungen der Vegetation eines Straßenbanketts durch die Pflanzung einer Hecke. 43 Saletzki, M.: Zur Entwicklung der Vegetation im Naturdenkmal „Weckers Heideteich" (Kreis Paderborn) seit 1991. 65 Thomas, W.: Floristische Beobachtungen auf dem Güterbahnhof Münster. 59 Vahle, H.-Ch.: Das Breitblättrige Knabenkraut (Dactylorhiza majalis (Reh., Hunt & Summerh.)) in einem Bielefelder Gartenrasen. 53 Zoologie Bauhus, St.: Vorkommen und Status der mediterranen Libellenarten Aeshna affinis Vander Linden und Crocothemis erythraea (Brulle) in Westfalen (Odonata). .. ............... ... .......... · · · · · · · · · · 73 Bußmann, M. & R. Feldmann: Verbreitung und Ökologie der Ameisenassel, Platyarthrus ho.ffmannseggi Brandt, 1833 (lsopoda, Porcellionidae), in den Kalkgebieten des Sauerlandes. 33 Diener, U .: Verbreitung der Wespenspinne (Argiope bruennichi) im Kreis Sie- gen-Wittgenstein. ... .. .. ... .. ............... ...... .. · · · · 25 Drees, M.: Nachweise von Kammschnaken im Raum Hagen (Diptera: Tipu- lidae: Ctenophorinae). 47 Hannig, K.: Faunistische Mitteilungen über ausgewählte Laufkäferarten (Col., Carabidae) in Westfalen, Teil IV. 97 Hannig, K. & A. Sehwerk: Faunistische Mitteilungen über ausgewählte Lauf- käferarten (Col., Carabidae) in Westfalen, Teil III. 5 Homann, G
    [Show full text]
  • Introduction
    A provisional atlas and account of the craneflies of Shropshire 2007: Pete Boardman INTRODUCTION identification guide; however it does provide pointers to some of the more obvious Craneflies are probably familiar to most people as identification features. This may help the “daddy‐long‐legs”, those gangly flying insects beginner come to terms with what can seem a that come into houses on warm, late summer confusing and daunting fauna. The taxonomy evenings. Whilst this is true, it is by no way a true within the species accounts mostly follows that representation of the group as a whole, which published in Chandler 1998, however some comprises of at least 349 within Britain taxonomic uncertainties have been resolved since (www.buglife.org.uk), and approximately 17,000 then and are highlighted within ‘British worldwide (www.ip30.eti.uva.nl/ccw). Many Craneflies’ (Stubbs in prep). species are habitat specialists and as such are not normally encountered. Others are really very The status of species used is a combination of that common or abundant at certain times of the year. within British Craneflies (Stubbs in prep), © Some are indeed rare (about 15% of the total Mapmate software ( Tecknica Ltd), and that fauna are Red Data Book (RDB) (Shirt et al 1987) used in Falk (1991) and Falk & Chandler (2005). species (Stubbs in prep)), whilst others have Recording and data searches were carried out for declined due to habitat loss and particularly the Watsonian Vice County (V.C.) 40 (Fig.1). The drainage of wetland habitats (Stubbs 1992). boundary is slightly different to the political Occasionally craneflies hit the news, generally boundary of Shropshire and also includes the when the most commonly encountered species, Unitary Authority of Telford and Wrekin.
    [Show full text]
  • The Norwegian Species of Dolichopezinae, Ctenophorinae and Angarotipula, Nephrotoma, Nigrotipula and Prionocera (Tipulinae) (Diptera, Tipulidae)
    © Norwegian Journal of Entomology. 12 December 2016 The Norwegian species of Dolichopezinae, Ctenophorinae and Angarotipula, Nephrotoma, Nigrotipula and Prionocera (Tipulinae) (Diptera, Tipulidae) TROND HOFSVANG Hofsvang, T. 2016. The Norwegian species of Dolichopezinae, Ctenophorinae and Angarotipula, Nephrotoma, Nigrotipula and Prionocera (Tipulinae) (Diptera, Tipulidae). Norwegian Journal of Entomology 63, 131–139. The distribution in Norway of the species in the following genera of Tipulidae is surveyed: Dolichopeza Curtis, 1825, Ctenophora Meigen, 1803, Dictenidia Brullé, 1833, Phoroctenia Coquillett, 1910, Tanyptera Latreille, 1804, Angarotipula Savchenko, 1961, Nephrotoma Meigen, 1803, Nigrotipula Hutson & Vane-Wright, 1969 and Prionocera Loew, 1844. Notes on the flight period and habitats are also given. Key words: Dolichopezinae, Ctenophorinae, Tipulinae, Angarotipula, Nephrotoma, Nigrotipula, Prionocera, distribution, new records, Norway. Trond Hofsvang, Norwegian Institute of Bioeconomy Research (NIBIO), Biotechnology and Plant Health Division, Pb 115, NO-1431 Ås, Norway. E-mail: [email protected] Introduction habitat and the regions of distribution of each species is given. The distribution and biology of Tipulidae (Diptera), the long-palped crane flies, are relatively poorly studied in Norway in spite of Material and methods their large densities in some habitats and their conspicuous size. A few areas have been examined Records where an interval of two dates is given, in more details over several years, as Finse at refer to catches in a malaise trap. Single date Hardangervidda (Hofsvang 1974, Brodo 1995), records refer to use of sweep net, if no other Dovrefjell National Park (Hofsvang et al. 1987) information is added. If no name is given, the and the inner part of the Oslofjord (Hofsvang et specimens have been collected by the author, al.
    [Show full text]