Gamla Uppsala
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
N i 1 Gång- och cykelvåg till Uppsala SVENSKA KULTURMINNEN 59 Gamla Uppsala ELISABETH KLINGMARK ~ Riksantikvarieämbetet Gamla Uppsala Gamla Upp alas torhet tid träcker ig krok av världen vid den hä r tiden , men frå n vår tideräkning första å rhundra faktum är att delar av samhället var den till 12oo-talets senare del. Om ptat väl utvecklat, ekonomi kt, kulturellt en tor tagna och pännande förflutna och teknologi kt. Kontakterna med vittnar inte min t de tre kungshögarna det övriga Europa var livliga och konst om majestäti kt höjer sig på den bör hantverket tod på högsta nivå, ärskilt diga Upp alaslätten. Gravarna är kraft guldsmidet. Ekonomin byggde främst fulla symboler för makt och tro om på djurhållning, jordbruk och handel inte lämnar någon oberörd. med järn- och kinnprodukter. Under järnåldern utvec klade vi a bo ättningar till viktiga knutpunkter för En värld i förändring törre områden. Det kunde röra ig om 400- och soo-talets Europa känneteck handel centra, kultplatser och kung nade av tora omvälvningar i samhäl gå rdar. Arkeologiska fynd tyder på att let, både ekonomi ka och politiska. det fann en bosä ttning i Gamla Upp Det västromer ka riket om hå llit ala redan på 20o-ta let e.Kr. Plat ens ihop toradelar av Europa för verkliga glan period inföll emellertid vagade , hunnerna på 400- och soo-talet e.Kr., det vill (ett nomadfolk av äga under folkvandring tiden , asiatiskt ursprung) om perioden kalla . Då anlades anföll ö terifrå n en kung gård och Gamla Upp ala blev Sveariket maktcentrum och en av orden viktiga te Fragment av guldföremål kultpl at er. från Östhögen. Guldblecket som är ornerat med tunna Det är lätt att tro att M ä lar pärltrådar i horisontella band över dalen med Gamla Uppsala i hela ytan är ett utsökt prov på folk centrum var en i olerad av vandringstidens guldsmedskonst 3 Enligt sägnen och de tora folkvandringarna började. härstammade Det var en tid av regionala maktkam Yngligaätten per. Olika folk tammar förde krig mot från guden Frö. Statyett varandra, lokala hövdingar knöt land från Räl områden till sig och bildade små kunga linge i dömen . Plundringståg genomfördes Söder och epidemier härjade och i dera på r man min kade befolkningen kraftigt i hela land. Europa. Det nuvarande Sverige existerade inte vid den här tiden utan området var, liksom det dåtida Europa, indelat i lö t organi erade måkungadömen av kif tande storlek och inAytande. Samhäller var hierarki kt uppbyggt med tydliga sociala gränser och det krigiska härs karidealet dominerade. Ätten var sam hällsstrukturens kärna och som en länk i släkten kedja kunde den en kilde indi viden vinna en position i samhället. Svearnas kungasäte Ur detta ättesamhälle växte en här kar klas fram. En av de me t inAytel erika och sägenomspunna släkterna var Yng lingaätten. Enligt legenden var guden Frö Ynglingaärten tamfader i vitjod ( vearna rike) och han utsåg Gamla Uppsala till kungasäte. Tack vare Frej, eller Frö som han oftare kallades i Sveaområdet, blev skördarna rikare, rådde fred i landet och folket off rade till honom för goda skördar. Sveakungarnas öden och även tyr, och framförallt deras döds sätt, möter vi i den isländske skal 4 den Snorre Sturlassons Ynglingasagan, som inleder historieverket Heimskringla från I2JO-talet. Snorres främsta källa var Ynglingatal- ett kväde som ska ha författats på 900-talet av den norske skalden Tjodolf. Många av Uppsala kungarna i Snorres Ynglingasagan är huvudsakligen mytologiska figurer, men det är viktigt att komma ihåg att berät telserna härstammar från en tid då man inte skiljde på myt och verklighet. Yng lingarna ansågs härstamma i rakt ned stigande led från fruktbar hetsguden Frö och var följaktligen utrustade med gu dom liga kvaliteter. Kungens övermänsk liga egenskaper visade sig framförallt i hans makt över årsväxten . Under goda år fick han ta emot folkets hyllningar, Med p~ gravb~let fick kungen si n krigarutrust liksom han fick skulden om skördarna ning, sina hundar och sin jaktfalk. Bara sönder slog fel. Om kung Darnaide berättas i brända förem~l och ben Merst~r idag. Ynglingasagan att det under hans tid rådde stor hungersnöd till följd av miss växt och att detta misshagade svearna : Adils i Uppsala, Ortar i VendeL Att det är Ynglingakungarna som vilar i hög >> Hövdingarna höll rådslag och kom överens arna är visserligen tidsmässigt rim ligt, om att deras kung Domalde bar sku lden till men omöjligt att bevisa och stämmer nöden och att de sku lle offra honom för att inte helt och fullt med fynden, i alla fall få god årsväxt, och att de skulle angripa ho inte när·det gä ller Östhögen. De få ben nom och döda honom och rödfärga offer fragment som påträffats där kommer platsen med hans blod. De gjorde detta.« från en ung kvinna, eller möjligen från Ur Ynglingasagan både en kvinna och en pojke. I krönikans senare skede omtalas dock Livet i byn kungar som kan ha historiska före Ynglingaätten tillhörde en aristokrati bilder, däribland Aun, Egil, Ortar och som ringaktade fys iskt arbete och inte Adils. Enligt Snorre höglades Aun och befattade sig med andra sysslor än krig, 5 samma rum, trots att deras livsvillkor, rättigheter och socia la stä llning var vitt kilda. För den fria människan var den per onliga integriteten kyddad. Ingen fick såra ell er döda en fri man och sexuell a övergrepp mot en fr i kvinna tolerera des inte. Trälarna däremot hade få eller inga rättigheter alls men kunde tror sin ofrihet ha gott anseende. De ägdes av bönderna som boskap och kunde säl jas, hyras ut el ler till och med dödas om ägaren så önskade. En trälkvinnas barn tillhörde hennes ägare och barnet blev sjä lvt träl. Bonden och bondhustrun styrde går den gemensamt men deras an varsom råden var strängt åtskilda . Kvinnorna hade det dagliga ansvaret för hushåll, tjänstefolk, förråd och resurser. De vävde, sydde kläder, lagade mat och beredde skinn och pälsverk. I männens Varje bonde p~ sin g~rd fick vara smed och de flesta kunde säkert hantera de vanligaste sysslor ingick åkerbruk, skog bruk, jakt verktygen. Genom fynd vet man att det ocks~ och fiske. Utåt sett var det mannen som fanns smeder med stor yrkesskicklighet. De representerade gården och släkten. vanligaste smidesverktygen var hammare och Trots att det forntida samhället tedde tänger. sig utpräglat patriarkaliskt på det juri diska och politiska planet verkar dock många kvinnor ha haft ett starkt in jakt och idrott. Men hur såg li vet ut för flytande . När mannen var på resa el den van liga människan på soo-talet? ler i krig övertog ofta hustrun tillfälligt På gården i byn levde folket tätt inpå mannens funktioner på gården och som varandra och bonden och hans tjänste änka kunde hon få en mycket självstän folk arbetade sida vid sida. Barn och dig ställning. I myterna och i diktningen vuxna, kvinnor och män, tj änstefo lk framträder sådana starka kvinnor som och gårdsägare åt, roade sig och sov i intar minst lika stor plats som männen. 6 Kung Karl XIV Johan hyllas av Uppsalastuden ter vid Uppsala högar 1834. M~lning av Johan Way. nens vagga varifrån astronomin, tideräk Stora sammankomster ägde rum vid ningen samt de latinska och grekiska kungshögarna, en av de mest kända alfabetena (med runorna som förebild) ägde rum 1834 då kung Karl XIV Johan härstammade. hyllades av Uppsalastudenterna. I för I början av r8oo-talet tog göticismen bundets tidskrift »>duna << medverkade ny fart. Sverige hade år r8o9 förlorat författare som Esaias Tegner och Erik Finland och Åland i kriget mot Ryssland Gustaf Geijer med dikter som förde ut och förlusten ledde till att man på nytt det götiska budskapet. sökte kontakt med ett storartat förflu Ännu i I900-talets början uppfatta tet. I den andan bildades r8II Götiska des Gamla Uppsala som den viktigaste förbundet av en grupp akademiker, äm symbolen för den svenska staten. Från betsmän och officerare. På stämmorna flera håll uttrycktes önskemål om att tog medlemmarna namn efter fornnor uppföra ett nationalmonument och för diska kämpar och drack mjöd ur horn. detta ändamål anljtades konstnären Likbålet utveckl ade en enorm hetta och Uppdraget gick till rik a ntikvarien kunde nå en tempera tur på nära 1500 Bro r Emil Hildebra nd som 184 6 bö rj a grader. De brä nda restern a av den döde de gräva i den 9 meter höga Östhögen täckte av ett rö e, o m seda n täcktes med fö rh oppningen o m att fi nn a en av grus och sa nd med ett tunt ro rviager Svea ko nung grav. ytter t. Grävningsarbetet va r ett ko mplicera t och ri kfy llt fö retag som väcktesror •Oden beslöt att alla döda skulle begravas publicitet på sin tid . Under sro r möda på bål ... Han sade att var och en skulle grävde en 2 5 meter lång tunnel in till komma till Valhall med de ägodelar som gravgömma n i högen kä rnröse. Där han hade med sig på bålet ... Det var fa nn ma n en lerkruka fy lld med brä nda deras tro att ju högre röken steg i luften ben och kring den fa nn fragment av de desto högre kom den som brändes och ju eldskadade gravgåvorn a. Fynden var fler ägodelar som brann med honom desto vå rtolkade och intesåsror !agna o m mäktigare blev han.• ma n hade ho ppa ts på, dessutOm rå dde Ur Ynglingasagan. ror o ä kerhet o m den gravlagde kö n och ålder. Utgrävningarna ä tan tre decennier senare, 1874, På 1830-talet fra mfö rdes teo ri er frå n startade Hildebrand en utgrävning fo rska rhåll o m att kungshögarna i av Västhögen och ö ppnade ett enormt Gamla Uppsa la inte a ll s va r några scha kt ä nd a in till gravröset i hö kungagravar uta n rena na tur gens mitt.