Finns Det Antisionism I Den Marxistiska Kritiken Av Moses Hess?*
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Finns det antisionism i den marxistiska kritiken av Moses Hess?* Svante Lundgren Åbo 1. Inledning En av de mest betydande protosionisterna, för- Mehring, som har skrivit en av de mest kända fattaren till den sionistiska klassikern Rom und biografierna över Marx. Trots att en senare Jerusalem, Moses Hess (1812-75), var samti- marxolog kallat Mehrings biografi "slightly digt en av sin tids ledande socialister. Efter- hagiographical"4 behandlar den Hess förvånans- som han var den första i Tyskland som både värt fördomsfritt. Mehring berömmer Hess för skrev socialistiska skrifter och deltog i politisk hans insats inom tysk socialdemokrati och om verksamhet brukar han ibland betraktas som Kommunistiska manifestets hårda ord om Hess den första tyska kommunisten. År 1903 lät so- säger Mehring: "Das war arg übertrieben, so- cialdemokraterna i Köln inrista orden "Vater weit es auf die Sache, und ganz ungerecht, so- der deutschen Sozialdemokratie" på hans gra- weit es auf die Personen ankarn." 5 Hess' senare vsten. Hess' inflytande på Karl Marx var också sionistiska aktivitet omnämner Mehring över- större än vad man ofta ansett, inte minst bland huvudtaget inte. marxistiska forskare.' Som socialistisk pionjär Syftet med denna artikel är att utröna om i Tyskland skrev han, 35 år före den sionistiska det finns antisionistiska drag i de bedömningar rörelsen, en kraftfull bok om ett nationellt upp- av Hess som olika marxister under vårt århund- vaknande bland judarna och om en judisk stat rade har gjort. Utan att gå in på definitionsfrå- i Palestina.2 gor talar jag om antisionism och inte om anti- I Kommunistiska manifestet angreps Hess semitism. Ingen marxist skulle säga att Hess hårt av sina tidigare vänner och medkämpar var en så misslyckad socialist för att han var Marx och Engels. På grund av detta anatema jude. Däremot är det fullt troligt att man har över Hess har han blivit minst sagt styvmo- hävdat att Hess' sionistiska engagemang är ett derligt behandlad i officiell socialistisk historie- bevis för att han aldrig förstod den "vetenskap- skrivning och av marxistiska forskare. Ett ex- liga socialismen" .6 empel på detta är att Hess i det östtyska stor- Många marxistiska historiker och teoreti- verket om den tyska arbetarrörelsens historia, ker har inte skrivit en enda rad om Hess, och utgivet av Institut für Marxismus-Leninismus en del av dem som har gjort det har inte ö- der omnämns en beim Zentralkomitee SED, verhuvudtaget behandlat hans sionistiska en- enda gång.3 gagemang. De som tas upp i denna artikel är Det har naturligtvis också funnits undan- de som har behandlat Hess i skrift och som tag från denna regel. Ett av dessa utgör Franz då också uppmärksammat att han var sionist. 29 Eftersom den vetenskapliga produktionen orn vet. I två brev till Motteler, den 5.12. 1902 Marx och marxismen omfattar flera miljoner och 8.1. 1903,11 framställer Trapp de båda si- titlar är det omöjligt att göra en fullständig onisternas önskan och omtalar också att dessa översikt. Månget verk orn Marx eller marx- stått i kontakt rned Bernstein, som intresserat ismen, vilket jag inte känner till, kan innehålla stödde Meyerowitz' och Zlocistis planer på en någonting om Hess. Den litteratur som pri- biografi över Hess. märt handlar om Hess har jag i varje fall be- I sina brev till Kautsky uppvisar Motteler aktat. enorma fördomar mot Hess, Bernstein och allt vad sionism heter. Brevväxlingen ägde rum kort efter att Bernstein hade publicerat Hess' artikel i Documente des Socialismus. Motteler skriver att denna artikel innehåller antimarx- 2. Eduard Bernstein och Julius Motteler istisk revisionism och fortsätter: " ... daraus folgerte ich, dass Meyerowitz Ausschicksmann Under en lång tid fördes den s.k. revisionism- und Mitarbeiter Edes [Bernsteins] sein könnte striden inom den tyska socialdemokratin. I als zionistischer Mitarbeiter an den Documen- den stod en ortodox marxistisk fraktion, ledd ten d: S."12 I ett senare brev13 skriver Motte- av Karl Kautsky, emot en revisionistisk grupp, ler att publiceringen av Hess' artikel "scheint ledd av Eduard Bernstein. Denna splittring erwünscht", eftersom sionismen och revisionis- skulle på 1910-talet leda till att den socialis- men sitter "gemeinsam in der Tinte". tiska arbetarrörelsen slutligen uppdelades i en Också Hess' änka, Sibylle Hess, drogs in kommunistisk och en socialdernokratisk gren. i detta spel. Enligt Motteler14 ville hon att Moses Hess var vid denna tid död sedan hennes man skulle bli ihågkommen som socia- länge, men kom ändå att spela en viss roll i stri- list, inte som sionist. Hon ville inte alls ha den mellan Kautsky och Bernstein. Bernstein att göra med "die Zionisterei".15 I ett tidigare hade nämligen upptäckt den i övrigt nästan brev16 talar Motteler både om "Zionisterei" helt bortglömde Hess och blivit så begeistrad och "Meyer-Bernsteinowitzerei". att han översatte och publicerade Hess' arti- I ett brev av den 10.1. 190317 ironiserar kel Jugement dernier du vieux monde social.7 Motteler över sionisternas "Prophetensuche" I en inledning hävdade Bernstein att artikeln (Meyerowitz hade i ett brev till fru Hess18 skri- teoretiskt stod "auf der Höche des socialisti- vit att många unga judar ser upp till Hess som schen Wissens ihrer Zeit".8 Bernstein försvarar en profet). I ett brev till Trapp hade Meye- också Hess mot Marx och Engels och hävdar rowitz meddelat att Bernstein var mycket an- att deras dom i Kommunistiska manifestet var gelägen om att publicera Hess' skrifter. Motte- orättvis.9 ler ironiserar över Bernstein med en allegori om Att Bernstein hade en positiv inställning Mose och vattnet i klippan och skriver att par- till Hess, som så bespottats i Kommunistiska tistyrelsen borde få se Meyerowitz' alla brev, manifestet, var för Kautsky & consortes ytterli- "... damit dieselbe sieht, wie die Herren M:wizt gare ett bevis för revisionismens fördärvlighet. & Freunde Hess für die Zionistensache benut- Detta framgår mer än tydligt av fem brev, som zen wollen und sicher nicht zum Nutze des So- föreståndaren för det socialdemokratiska parti- cialismus." 19 Kautsky.1arkivet, Julius0 Motteler i januari 1903 skrev till Mottelers brev ger uttryck inte bara för stark antipati mot Bernstein, utan också mot Situationen var följande: Två sionister, sionismen. Motteler var nära förbunden med Arthur Meyerowitz och Theodor Zlocisti (han Kautsky och delade dennes negativa syn på sio- som senare skrev den första biografin över Hess nismen. Det är också intressant att Bernstein 1905), hade vänt sig till Paul Trapp, det tyska vid den här tiden var motståndare till sionis- socialdemokratiska partiets representant i Pa- men, som han först senare blev välvilligt in- ris, med en begäran om att få tillgång till det ställd till.20 Trots det ställde han sig helt po- Hess-material som uppbevarades i partiarki- sitiv till Hess och till sionisternas planer på 30 att publicera Hess' skrifter och en biografi 6- 4. Irma Goitein ver denne. Ar 1931 publicerade Irma Goitein ett arbete Hur gick det till sist med Hess-materialet om Hess' utveckling åren 1837-51 som ett "Bei- i partiarkivet? Partistyrelsen beslöt att rnate- heft" till den ansedda tidskriften Archiv für die rialet skulle vara tillgängligt för alla intressera- Geschichte des Sozialismus und der Arbeiterbe- de,21 så Zlocistis och Meyerowitz' planer kunde wegung.26 Som bilagor publicerades 14 artiklar förverkligas (Zlocisti utgav sedan en biografi eller brev av Hess; en del av dem hade aldrig över Hess och två samlingar med artiklar av tidigare publicerats, andra var mycket svårtill- denne). Redan av rent historiografiska skäl gängliga. är Mottelers och Kautskys agerande emeller- Goitein analyserar Hess' socialism lika som 22 tid märkligt. Lukåcs, vilket hon också deklarerar redan i in- ledningen.27 Hon kallar genomgående Hess' so- cialism "idealistisk-utopisk", vilket närmast är ett skällsord för en renlärig marxist. Det att Hess från år 1846 skulle ha anammat Marx' idéer som skenbart. 3. György Lukåcs betecknar hon För vårt ämne är bokens två sista stycken särskilt intressanta. Här hävdar Goitein igen att Hess aldrig riktigt förstod Marx' lära, att En av 1900-talets stora marxistiska teoretiker, den bara var en "Verkleidung" för honom. Hess ungraren György (Georg) Lukåcs, skrev en ar- ska visserligen själv ha trott på denna förkläd- tikel om Hess år 1926.23 Lukåcs är kritisk mot nad så länge den sammanföll med hans filoso- Hess, vilket inte är särdeles överraskande. Han fiska övertygelse, men i krisens stund föll den: förnekar att Hess i någon högre grad skulle ha vid revolutionen år 1848 kom Marx' teorier i påverkat Marx. Lukåcs bedömer Hess' idéer konflikt med Hess' aktivistiska natur. Därefter utifrån den s.k. vetenskapliga socialismens fas- ska Hess ha återvänt till sina tidigare uppfatt- ta norm, och då de skiljer sig från denna kan ningar, inte på grund av att de bättre förkla- Lukåcs slå fast att Hess som teoretiker är "zu- rade tidshändelserna, utan för att de rättfärdi- grunde gegangen" .24 Fastän Hess hyllade Marx gade och bekräftade hans viljemässiga aktivi- som teoretiker kunde han, enligt Lukåcs, ald- tet. Goitein fortsätter: "Hier erklärt sich auch rig riktigt förstå denne. Därför kännetecknas die Entwicklung, die Hess seitdem genommen Hess' skrifter—också efter hans s.k. omvändel- hat: seine agitation für die Sache Lassalles und se till Marx—av "ein hilfloses Hinundhertau- seine Antizipation des Zionismus."28 meln zwischen ganz leeren und abstrakten Ge- Det är inte alldeles lätt att förstå vad Goi- dankenkonstruktionen, phantastischen Kon- tein menar med detta. Av allt att döma vill zeptionen einer Naturphilosophie, rassentheo- hon säga att Hess' sionism inte bottnade i att retisch-geschichtsphilosophischer Begründung han förnuftigt och teoretiskt ska ha övervägt des Zionismus etc." 25 frågorna, utan att han ville legitimera sina egna önskningar. Redan tidigare29 har Goitein talat För Lukåcs är Hess' sionism alltså dels om Hess' immanenta judendom, som då och då ett uttryck för tomma tankekonstruktioner och slår igenom i hans tänkande.