VÄSTERNORRLANDS IDROTTSARV Medlemstidning för Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap Nr 18 - Årgång 4 - februari 2016

Släda IP

Torbjörn Fälldin och “Abbe” Öberg, med i StockholmsGertrud-OS Kamp 1912, uppvaktades av Samaranche på 100-årsdagen

Sådan var stilen. ”Abba” Öberg med IFK-emblemet (stjärna) på bröstet under ett uttagningslopp inför OS Bild: Örjan Leek

1 Sällskapets femte årsmöte Åke Jönsson föreläser

Det är dags för vårt femte årsmöte. Det blir på kvällen torsdagen den 10 mars med start kl. 17.30 med årsmötesför- handlingar. Vi håller till i Härnösands teaters lilla scen. Kaffe och kaka finns sedan tillgängligt från kl. 18.00. Kvällens höjdpunkt är Åke Jönsson, sportjournalist och idrottshistoriker, som skrivit flera idrottshistoriska och kulturhistoriska böcker och artiklar bl a i tidningen Populär Historia. Åke Jönssons kommer att föreläsa i ämnet "Solskensolympiaden 1912 - spelen som räddade den olympiska rörelsen". Föreläsningen är öppen för alla. Gratis entré!

Detta nummer:

2 Olle Dahlberg främst i länet, men klubbarna dög inte..? Olle Dahlberg är Västernorrlands mest framgångsrika hastighetsåkare på skridskor – utan att ha tävlat för länet. priser i Västernorrlands Allehandas depeschfönster som Han föddes och fanns mitt i stan… Lokaltidningarna behandlade honom växte upp i Sol- också ”som sin egen”. lefteå, döptes Det blev bara klubbar utanför länet för skridskoåkaren Olle till Sven-Olof, Dahlberg – och Kramfors IF i cykel! Troligen var det tävlade för CK storåkaren Roland Ströhm som drog honom dit. Han an- Arnljot och IF sågs lovande, vann JDM, blev norrländsk mästare och fyra Castor i Öster- på JSM och satsade på cykelsporten helt när han inte fick sund samt under åka till EM och VM på skridskor 1954. fyra år för IFK Kiruna samti- Men hur det var så ändrade han sig inför säsongen 1955 digt som han med EM i Falun. Olle Dahlberg blev också sexa i skuggan var gruvpolis i av Sigge Ericsson som fick sitt stora genombrott det året stan. Föräldrar- och tog guld i både EM och VM. Dessutom fick Sigge OS- na flyttade till guld i Cortina 1956 på 10 000 meter. Härnösand och Året därpå blev det EM-brons för Olle Dahlberg som blev Olle Dahlberg fyra totalt. Han deltog i OS både 1956 och 1960 men ham- började betrak- nade med knappast möjliga marginal utanför poängplat- tas som härnös- serna. Därefter kom han att dominera svensk skridskoåk- andsbo han ock- ning i Sverige och tog totalt fem SM-guld, sju SM-silver så. Han dök upp och fyra SM-brons. Dessutom vann två SM-stafetter i Cas- på HCK-trä- tors färger innan han lade skridskorna på hyllan efter sä- ningar när han songen 1960. Då hade han också hunnit bli sexa samman- var hemma och blev senare äkta härnösandsbo. Inte minst lagt vid VM 1958. sedan han köpt och börjat driva hotell och restaurang i Olle Dahlberg var Västernorrlands bäste hastighetsåkare på Älandsbro norr om stan efter den aktiva tiden. skridskor – men han föredrog tyvärr klubbar utanför i Men några klubbar i Härnösand representerade han inte. länet! Trots att han kände sig så mycket som härnösandsbo efter Text: BO ÖSTMAN alla framgångar på 1950-talet att han ställde ut sina fina

Osslund nära få OS-guld i kultur Västernorrland har inte haft någon OS-medaljör i kultur, som skulle ha anknytning till idrott. Målning, skulptur, men Helmer Osslund från Tuna i Medelpad hade en stor musik, arkitektur och litteratur. Däremot ströks fotografi, möjlighet 1932 i Los Angeles. Då fanns han med bland de film, dans och teater. Coubertin vann förresten själv guldet riktigt heta namnen bland oljemålarna. i litteratur! Osslund har kallats för ”Norrlands konstnärlige upptäc- 1932 i Los Angeles fick dock porträttmålaren David Wallin kare” och började tidigt måla norrländsk natur samtidigt från Östergötland guldmedaljen. Men konkurrensen var som han vandrade omkring i norrländska skogar och öds- hård från svenska trion Helmer Osslund, Isaac Grünewald liga marker. Men han ville först bli ingenjör. Det var under och Bruno Liljefors. studier i USA som han i stället blev intresserad av 1948 fick Sverige andra guldmedaljen i kultur genom Gus- konststudier. tav Nordahl med statyn ”Hyllning till Ling” som står utan- Helmer Osslund, som målade på smörpapper, hade länge för Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Samma sin ateljé och sommarbostad i Granvåg utanför Sollefteå, år fick byggnadsarkitekten Nils Olsson brons och det hade men bodde även i Rösta och Skärvsta i samma kommun. även skulptören Stig Blomberg från Linköping fått 1936. Han hette egentligen Åslund men trodde att Osslund var Diskussioner kring amatörreglerna stoppade kulturgrenarna mer gångbart i USA och internationellt i övrigt. Helmer i Helsingfors 1952 och inför spelen i Melbourne 1956 Osslund ligger begravd på Sollefteå kyrkogård. ströks helt enkelt samtliga kulturgrenar. I stället skulle spe- Men hur i all världen kunde han vara aktuell för ett OS- len inledas med musik och dans och de mycket omfattande guld? invigningsprogram som har blivit allt mäktigare och myc- Jo, vid Olympiska Spelen i Stockholm 1912 infördes efter ket uppskattade med åren. Så visst kan man säga att Cou- en het strid tävlande i kultur. De moderna spelens grunda- bertins OS-kultur lever kvar – men utan medaljutdelning- re Pierre de Coubertin drev idén och hotade att ta sin hand ar… från spelen om det blev nej till kulturen. Till sist kompro- Text: BO ÖSTMAN missade man och tävlade i konst i fem grenar med verk

3 Tvillingklubbarna i Härnösand

Härnösands AIK och IFK Härnösand föddes ungefär samtidigt på 1940-talet, hade gott om sam•ma grenar på pro- grammet, var arga konkurrenter och slogs om stans allra yngsta. Och båda före•ningarna bildades också av poj- kar i de nedre tonåren! Sven-Olof Björk, senare en mycket känd brottare i Brännans IF, tog 1942 initiativet till IFK Härnösand. Eller till BK Fram som grabbarna först ville att klubben skulle heta innan Riksidrotts•förbundet sa nej. En klubb med samma namn hade redan bildats i Landskrona 1935 av Stig Svanholm – och den lever fortfarande. Det hade fram till 1912 funnits en annan framgångsrik förening i stan med namnet IFK Härnösand. Den startades 1899 och var bland annat Väster­norrlands distriktsmästare i fotboll. Det namnet fick duga i stället för BK Fram…

got opassande till domaren… Och Stearinljus belysningen, son från Älgarna under tolv år matcherna startades inte igen förrän ”bordet” en huggkubbe varav fem som ordförande. Men arbetsmyran Bengt Norberg fridstöraren var utom syn- och hör- Under första krigsåren höll grabbar gjorde nog ändå största insatsen håll. Utanför fotbollsplanerna hade i 15-årsåldern ständigt till på Änge- under ännu längre tid som ordfö- ”Pära” själv däremot rikligt med val-lens träningsplan, men de plat- rande, lagledare för A-laget och synpunkter på både det ena och sade inte i Älgarnas pojk- och juni- medlem i fotbollssektionen. Han andra. Han var en person med en orlag alla gånger. De ville förstås är kanske den som under årens god portion humor. spela matcher. Därför verkade ett lopp har varit den allra största eget lag vara den oslagbara lös- tillgången för föreningen. ningen. Och så ska vi inte glömma Gösta Sven-Olof Björk gjorde slag i sa- Andersson som påstods vara den ken. Han annonserade helt enkelt tystaste lagledaren i hela Norrland om att det skulle vara ett möte för – men lyckosam för A-laget som föreningsbildning hemma hos ho- han ledde under de första mest nom på Säbråvägen. Pappa Björk framgångsrika åren i klubbens hade upplåtit ved-boden (!) för mö- tet. Där fanns inget bord utan historia! huggkubben fick duga. Ett stearin- ljus var enda belysningen… ”Vi var mycket stolta över det”, skrev Sture Lidgren senare i en jubileumsskrift. Den förste sekrete- raren Lars Svensson måste ändå ha haft problem när han skulle an- teckna. ”Pära” Jonsson Bengt Lindström och ”Pära” Jonsson 12-13-åringar och Kalle Waess- man Men ny klubb bildades med Bror Tre år efter IFK-födseln var det Pettersson som styrelseordförande, dags för ännu en klubb i stan. Även Rune Lundin som vice och senare nu var det ungdomar, eller pojkar, bordtennisässet Sture Lidgren blev som tog initiativet till vad som blev kassör och styrelseledamot i 15 år. Härnösands AIK. De var bara 12-13 En inte direkt obekant senare år. Gösta Dahlin, en av föräldrarna, konstnär, Bengt Lindström, fick Gösta Andersson hjälpte till med det praktiska. Men posten som vice sekreterare som det fanns också en välkänd profil i kunde behövas i halvmörkret. Stad- ”Pära” Jonsson utmärkte sig se- stan i mitten av 1900-talet, Kalle gar upprättades och namnfrågan nare också som ofta anlitad fot- Waessman, som var med från star- löstes. Allt verkade så här i efter- bollsdomare. Många minns ho- ten. Han sysslade med det mesta hand väl förberett. nom speciellt därför att han blåste av matcher för att visa ut uppkäf- men märktes mest som tidningsbud Och tunga namn kom så småning- under nästan dygnets alla timmar om in i styrelsearbetet. Rune Nor- tiga åskådare från både läktare och arenor om de hade skrikit nå- och när han for med packmoppen berg under tio år och ”Pära” Jons- och hämtade den tidens stora film-

4 rullar vid järnvägs-stationen för längesmålkvot på fjorton matcher enda aktiv… Trots att hon var maka biografen Fyren. Och så kämpade och 2-14 i bandyn där man bara till en bandystjärna. han ständigt för sitt HAIK på alla mötte Älgarna två gånger. Men IFK fanns dock med på bandyarenan plan som klubbens alltiallo. laget var mycket ungt, precis som och klarade sig hyfsat trots förlust Kalle Waessman var i hög grad IFK:s. av flera spelare 1948. Samma år med och bildade föreningen. Han Nåja, det kunde naturligtvis ha va- spelade man i den så kallade Elitse- satt i styrelsen under de tre första rit värre. När Brännan debuterade i rien för sista gången med Älgarna, åren. Det påstods att stödet för ho- Här-nösandsserien i bandy (!) för- Sandslån och Nyland. B-laget blev lorade man med 11-0 mot Älgarna tvåa i Härnösandsserien och året – men då hade förstås målvakten därpå hamnade reservlaget också stannat hem-ma och en åskådare före HAIK i Härnö-sandsserien. övertalats att stäl-la sig i målet… Men nu var bandyn på väg ut för Den som någon gång befunnit sig i IFK. Även om det dröjde några år ett bandymål och sett motståndare höll HAIK efter dåliga placeringar i storma fram inser käns-lan hos den början av 1950-talet ändå på att ta darrige åskådaren. tätplatsen även från Älgarna. I mit- HAIK hade till att börja med fot- ten av 1950-talet skedde tronskiftet. boll, skidor, bordtennis och fri- Kjell ”Baberiba” Sjödin kittet idrott på programmet. Inte bandy mellan föreningarna som kom lite senare och till sist Vid den här tiden hade Kjell ”Babe- blev klubbens paradgren med all- riba” Sjödin på allvar klivit in på svenskt spel. Trots att det gick bra i arenan. Han hade varit med i IFK- fotboll men sämre i bandy 1949, fotbollen nästan sedan starten och (förlust mot Älgarnas B-lag med 21 blev styrelseledamot 1955 samtidigt -0) så beslutade man 1951 att lägga som han under ett tiotal år var lagle- ner fotbollen av ekonomiska skäl dare för juniorlaget. Det hindrade och satsa på bandy. Det gick trögt inte att han samma år blev ordfö- Kalle Waessman till att börja med och Älgarna var rande i Härnösands AIK och där- då klart bäst i stan. nom bland alla unga var så starkt med band samman de båda före- att han hade så stor makt att hans IFK Härnösand fick SM- ningarna på ett helt nytt sätt. röst räknades som fem vid möten… silver i simning Konkurrenterna blev ”tvillingklub- Han blev också klubbens förste För IFK Härnösand var det en hel bar” med var sitt specialområde, hedersmedlem. HAIK hade alltid del bandy men mest fotboll under IFK med fotboll innan snön föll och träffarna på Kafé Svea i gamla God de första åren med 1947 som ett sedan kom HAIK med bandyn. Man -templarhuset intill kanalbron där höjdarår. Målrekordet i bandy slogs får väl diskutera vem som adopte- Filadelfiakyrkan fanns till för några mot Sandöbrons IF. IFK vann med rade vem i familjen. Typiskt nog låg år sedan. Praktiskt nog bodde Kalle 11-0 en match en nyårsafton… ”Baberiba” Sjödin också bakom de Waessman på baksidan av samma Tala om att förstöra en fin kväll. jubileumsskrifter med mycket likar- fastighet... Älgarna träffades däre- Leif Linder svarade för sju av må- tat utseende och upplägg som de mot på Kafé Metropol, också vid len. båda klubbarna gav ut efter att ha Storgatan men längre in mot cent- var ordförande rum. 1945-1951 och var drivande när det Men det var inte bara IFK Härnö- gällde bandyn. Han skötte det sand som fick bakläxa på namnet mesta. Förutom ordförande var han av Riksidrottsförbundet. Gösta både lagledare och materialförval- Dahlin försökte registrera klubben tare – och lite till när det behöv- som AIK Wirgo som första mötet des…. beslutat, men IK Virgo fanns redan Men föreningen hade även fram- i Göteborg så det fick bli Här- gångar i handboll och inte minst i nösands AIK i stället. bordtennis. 1947 hade man även Tre IFK-vinster i fotboll, alla simning på programmet. Stig Hed- mot Härnösands AIK lund spelade bandy för IFK och Fotbollen var nummer ett för IFK hans maka Ellen Hedlund ville vara Härnösand – men även för HAIK! med i samma förening. Så blev det De enda matcher i fotboll som också. Hon förbättrade en massa Härnösands AIK vann under sitt distriktsrekord, men hann framför första år var också mot – just det, allt ta ett SM-silver innan IFK efter IFK! Men det blev ändå 9-92 i bak- bara ett år plockade bort simningen igen. Det gick naturligtvis inte att Kjell ”Baberiba” Sjödin ha en sektion med i stort sett en

5 användes inte hissen. Kalle bar pia- not upp och ner för trapporna för att det inte skulle skadas. Jo, betydligt spinkigare Östen med en matchvikt på 65 kilo påstår att han också hjälpte till lite... Kalle Forsberg spelade själv aldrig fotboll, men däremot var han ofta domare på Stenhammar när yngre lag möttes. ”Baberiba rasande efter vinst på ”ras” Kjell Sjödin fanns faktiskt också med i en annan klubb i Härnösand, Brän- nans IF som brottare. Det var då han efter en vinst i den tyngre klassen fick läsa i Västernorrlands Allehanda att sportchefen ”Lej” Jansson hade frångått de vanliga brottningstermer- na. Han hade skrivit att ”Baberiba” Sjödin hade vunnit på ”ras” genom verkat i 25 år. Skrifterna har också att bara gå upp på mattan och lägga varit till viss hjälp för den här arti- sig över motståndaren… Den indirekt keln. påstådda bristen på teknik lär han Kjell Sjödin hade redan 1953 börjat visst aldrig ha förlåtit ”Lej”. leda både A-, B- och juniorlagen i I början av 1950-talet kunde man i bandy för Härnösands AIK samtidigt som aktiv i Älgarna spela ishockey, som han alltså var lagledare för IFK fotboll, handboll eller bandy för en Härnösands juniorlag i fotboll åren annan förening. Det innebar att ak- 1954-1964 och dessutom styrelsele- tiva kunde byta föreningar rätt ofta. damot i klubben. En smått otrolig Älgarna var den ledande föreningen ledarkapacitet. Även om gränsen för för lagsporter sedan 1920-talet och säsongerna för vinter- och sommarid- försökte stävja hoppandet genom att rott var skarpare eller åtminstone på Hans ”Kruska” Nordén införa en så kalla slavparagraf. Var sin höjd något mindre flytande på du med i en gren för Älgarna så känt är att Kalle Waessman även fo- den tiden så innebar det fullt ös året måste du därför också vara förening- tograferade en hel del. Äldre idrotts- runt för ”Baberiba”. en trogen i andra idrotter om de fanns stjärnor i stan har fortfarande hans på de grönvitas program. Liknande Talar man om Mindre känt är att han bilder i gömmorna – eller på bokhyl- regler fanns inte mellan IFK och även fotograferade och äldre fotbolls- lan! spelare har fortfarande hans bilder i HAIK, men banden var så starka gömmorna. Kalle Forsberg var stor och stark med mellan klubbarna att det för många särskild plats på Ängevallen. På en blev naturligt att vara aktiva i båda Nämner man bandy i Härnösand ensam bänk intill korvkiosken vid föreningarna. måste man bara nämna Hans ”Krus- sidan av läktaren. Oavsett vädret satt Tvångsparagrafer gynnar förstås inte ka” Nordén. Trots att han faktiskt han där. När Älgarnas fotbollslag försöken att skapa enskilda bra lag inte var med och bildade HAIK. Men gjorde mål flög han upp från bänken och hösten 1962 slopades den också han satt i styrelsen redan 1962 och är med sydländska gester av samma av Älgarna. Om det sedan lyfte idrot- fortfarande Härnösands stora bandy- slag som vi ser i Barcelona eller Mi- ten i Härnösand mot högre höjder profil med femtioelva järn ständigt i lano i dag… Onekligen lite ovanligt i kan förstås diskuteras… elden. Ett oslagbart rekord. Härnösand på den tiden. Från stå- Härnösandsklubbars främsta platssidan tittade publiken ofta mer supportrar på den jublande Kalle än på målgöra- Text: BO ÖSTMAN ren. Han blev nästan lika känd bland Redan 1947 beskrevs Kjell Sjödin i fotbollsåskådarna som de allra bästa i en skrift som IFK:s supporter num- Älgarna. mer ett. Ungefär som Kalle Waess- man, slaktarson som också jobbade Kalle Forsberg var stadsbud. När Äl- lite i samma bransch som pappan, På garnas skyttekung Östen Persson den tiden var motsvarigheten i HAIK flyttade in och senare ut från femte och Kalle Forsberg i Älgarna. Mindre våningen i Punkthuset på Brännan

6 Varpans grand old lady Hon är varpans grand old lady på alla sätt och vis, Karin Ring från Sundsvall och Kovlands IF. Under 2000-talet har han toppat SM-resultatlistorna i stort sett varje år.

Exakt hur många svårare. Där har man inte råd att missa ett enda kast. guld det blivit är från Resultatstatistiken ger henne rätt; tretton guld i indivi- början lite osäkert. duell kula, tio i centimeterkastning. När det gäller det När vi träffas i lä- senare varierar guldresultaten, från 451 till 1123 centi- genheten på Åker- meter. Men allra bästa resultaten gjorde hon som se- sviksgatan i Sunds- nior. 272 centimeter på 36 kast. Det blir ett snitt på lite vall blir det till att drygt 7,5 centimeter (!) per kast. sätta sig ned och granska resultatlis- -Ändå lyckades jag inte vinna, säger Karin och skrattar. tor, tömma prisskå- En av konkurrenterna var några centimeter vassare. pet och konsultera maken Sven-Olof för att vara helt Så vad är hemligheten att kunna hålla en så jämn stan- på den säkra sidan. dard? Tjugosju guld blir det till slut, kommer vi överens om. -Det är rörelsen inför kastet, armrörelsen och stegen, sä- Tjugotre individuella som oldgirl, två i oldmix och två ger Sven-Olof som coachat henne genom åren. Det går lagguld som senior för Kovlands IF. Lägg därtill natur- att dra en parallell till golfen. Det gäller att hitta den per- ligtvis ett antal silver och brons. fekta rörelsen och sedan upprepa den och upprepa den. Låter enkelt måhända, men visst kräver det timmar av Hon blir 73 år i år. De två senaste SM-tecknen togs tålmodig träning att hantera varpan (en noggrant definie- 2014 och än har hon inte riktigt lagt karriären bakom rad lege- sig. Vintern är vila, men när våren kommer så rycker ring av det på nytt i kastarmen. alumi- Så har det varit i 40 år. Varpan kom till Kovland i mit- nium, zink ten av 70-talet med inflyttade gotlänningen Åke Hans- och kop- son. Karin var bekant med dottern Maud Forsberg och par med lockades till träningen i Ånäsparken. En andraplats vid en specifik Norrländska mästerskapen i Boden redan 1976 gav vikt på 2,7 ytterligare blodad tand. -3,0 kg) på bästa Som många andra individuella idrotter vid sidan av de sätt. Det attraktiva lagidrotterna har varpan svårt att hålla ställ- gäller att ningarna. En gång fanns det 5-6 utövande klubbar i Me- bedöma delpad. Idag finns det bara tre föreningar kvar i Norr- vinden, få land; förutom Kovland är det Boden och Umeå. Som den rätta jämförelse kan nämnas att i varpans hjärterum Gotland rotationen finns 23 klubbar registrerade. och sedan -Det är klart att det har det givetvis blivit en hel del se till att trevliga resor till Gotland under de här åren, konstate- varpan Karin Ring med en del av den me- rar hon. faktiskt daljskörd hon har samlat på sig genom stannar i Varpans tävlingsform är tudelad. backen. Kula är ett individuellt man-mot-man-spel (eller kvinna -Det är synd att det inte är fler som engagerar sig i spor- -mot-kvinna) där det gäller att komma så nära stickan ten, tycker hon. Vi har ju försökt locka in ungdomar på som möjligt för att ta ett stick. Först till 12 stick marke- olika sätt men återväxten är dålig. Själv har jag gillat rar ett ”set” eller omgång och i de flesta fall spelar man sporten inte minst därför att man träffar så mycket trev- i tre ”set”. ligt folk. Det är ungefär som med orienteringens 5- Centimeterkastning är precis vad ordet säger. Vid varje dagars. Återseenden år efter år. kast noteras avståndet från stickan och sedan sker en Och sedan har hon visat vem som är bäst. summering efter 36 kast. Lägst antal centimeter vinner. Text och foto: -Jag har nog haft ungefär lika lätt för båda grenarna, berättar Karin. Man-mot-man-spel kan ju vara mer Kjell Carnbro spännande att följa. Centimeterkastning är egentligen

7 Albert från Härnösand har OS-rekord! Vid OS i Stockholm 1912 tävlade friidrottaren Albert Öberg från Härnösand på 10 000 meter i tryckande värme. Han är fortfarande den manlige svenske olympier som har blivit äldst, drygt 101 år. På 100-årsdagen den 24 augusti 1988 uppvaktades han av självaste IOK-presidenten Juan Antonio Samaranche. Simhopparen Signe Johansson Eng- dahl från Stockholm blev dock värl- dens äldste olympier och var så när som på några dagar 105 år när hon avled 2010. Hon deltog i OS i Paris 1924 och blev femma. Fäktaren Louis Sparre hette ursprung- ligen Luigi Petro, var född och upp- växt i Italien och blev mångårig nära vän till Anders Zorn. Han blev över 100 år liksom friidrottaren Edvin Wi- de (född i Finland) med tre OS 1920- 1928 och tre medaljer. Fäktaren Han- na Olsen var med i OS både 1924 och 1928 och tillhör 100-årsklubben. Petade bort blivande OS- guldmedaljören! Albert Öberg kvalificerade sig för OS efter en tuff strid om olympiaplatsen med i första hand Josef Ternström från Gävle. Men det gick bra ändå för Albert Öberg uppvaktades på 100-årsdagen 1988 av självaste IOK-presidenten Ternström som med en femteplats i Samaranche som den manlige olympier som levt längst. Den övriga prissam- terrängloppet i OS faktiskt ingick i det lingen går inte heller av för hackor. svenska laget som tredje svensk och vann lagtävlingen i tryckande värme. av de 25 varven hade Pene från Böh- 1909, hade med råge räckt till en and- Det understryker naturligtvis också men och Hellawell från USA gett upp. raplats tätt efter Kolehmainen. hur starkt det var av Öberg att ta sig Efter sjätte varvet bildades en förtrupp till OS genom att slå ut Ternström på med tre, men både George Lee, Stor- dennes specialdistans. britannien, och William Kramner, De flesta i OS-finalen fick Året före spelen hade rikstränarna fått USA, gav upp när Hannes Kolehmai- också medaljer! ögonen på honom och höjd- och nen från Finland drog upp tempot. I 15 ”uthållighetslöpare” kvalificerade längdhopparen Karl Bergh från Kram- den andra gruppen med tre fanns Al- sig för finalen redan dagen efter för- fors, men född i Härnösand. Båda fick bert Öberg och John Eke från Sverige söksheaten som onekligen hade kostat då tydliga instruktioner och direkta samt senare tvåan Joe Keeper, Cana- på. Onekligen ett tufft program. Bara order att gå i ”rationell träning” inför da. Alla tre tog sig i mål och hade dis- elva av femton orkade ens ta sig till spelen i Stockholm. Så det var bara att ponerat krafterna bra. start. Bland dem som saknades fanns lyda… Båda blev också olympier. Albert Öberg fick sjätte platsen efter svenskarna Martin Persson och John Öberg disponerade krafterna en heroisk kamp mot värmen och de Eke, han som länge hade kämpat i väl i värmen medtävlande. Han blev visserligen samma klunga som Albert Öberg i varvad av segraren Kolehmainen men försöket men dragit ifrån på sluttam- Albert Öberg, eller ”Abba” som han var den ende som blev utslagen i hea- pen. Bara fem orkade fullfölja finalen oftast kallades 60 år före en berömd tet trots att han hade häng på femte- som Hannes Kolehmainen vann och musikgrupp, gjorde också en stark platsens Ernest Glover från Storbri- det är nog enda gången merparten av prestation i det första heatet av tre på tannien. Alla övriga tvingades bryta deltagarna i en stor OS-final har fått 10 000 meter. Det var mördande en efter en! Öbergs tid blev 35,45,0. medaljer. Ende svensken Mauritz varmt på Stockholms Stadion. Efter Hans distriktsrekord på 33.57,0, drygt Carlsson, som kommit trea i andra 5 000 meter var bara åtta av tolv star- två minuter bättre än det som gällde försöksheatet, tillhörde dem som bröt. tande kvar på banan. Redan efter fyra Av de 30 deltagare som kvalificerat

8 sig till OS-heaten fullföljde inte 14 av sand. Farfar flyttade dit från Gud- dem och i finalen bröt ytterligare sex mundrå och farmor från Stigsjö.

medan fyra inte kom till start. Pappan Johannes Öberg var timmer- Kolehmainen segrade även i terräng- man och gårdsägare i Härnösand. loppet och på 5 000 meter efter en Han gifte sig med Anna Brita Olsson spurtstrid (!) med världs- från Stigsjö och de fick sex barn. rekordhållaren på 10 000 meter Jean Även hon blev drygt 101 år! Bouin från Frankrike. Han hade inte Och ”Abbas” syskon levde också ställt upp på specialdistansen på grund ovanligt länge för att vara på den ti- av värmen utan sparat sig för 5 000 den. Per Vilhelm blev 98 år, Anna meter… Finländaren blev därmed Eugenia 94 år, Johan Arvid och först i raden av landsmän som under Oskar Fredrik blev båda 86 år och 1900-talet skulle stå för landets ”guld- Viktor Emanuel 81 år. Albert var det ålder” på de längre distanserna. Han fjärde barnet i raden. Samtliga bodde satte även världsrekord på 25 000 och kvar i Härnösand livet ut utom Anna 30 000 meter och vid OS i Helsing- Eugenia som var kvar i Härnösand fors 1952 var det han som tände den med sin man Knut Edvard Hägglund olympiska elden. så länge han levde, men dog i Året efter OS fanns Albert Öberg Sundsvall 33 år efter honom 1980. bland dem som fick delta i uttagning- Föräldrarna till Albert Öbergs maka arna till engelska mästerskapen. Han Ester Maria Pettersson var gamla flyttade ganska snart till Gävle och Härnösandsbor även om mamman Gefle IF där han alltså blev klubb- Margareta Kristina, född Forsner, kamrat med just Josef Ternström som var född på Hemsön. han inför OS knipit platsen ifrån på 10 000 meter. Text: BO ÖSTMAN Syskonen och mamman levde också ovanligt länge Bildproduktion: ÖRJAN LEEK ”Abba” Öbergs släkt hade stark för- ankring i trakterna i och kring Härnö-

9 Manfred Sjödin var en riktig storrännare Saker och ting förtjänar att fiskas upp ur glömskans hav. Till exempel att Ångermanland var Sveriges bästa distrikt i längdskidor på 1940-talet, att Kramfors IF och Brännans IF länge tillhörde landets bästa skidklubbar och att Manfred Sjödin var en storrännare. Manfred Sjödin? Håll med om att det namnet inte är vidare värst känt i dag. På sin höjd känner någon idrottsbiten öbackabo och brännait kanske till att han var med och hemförde lagpriset "Brudkronan" vid skid-SM i Härnösand 1949. Inte mycket mer. Manfred Sjödin befann sej i skarven mellan epokerna Elis Wiklund och Sigvard Jonsson och trädde in på scenen efter Sven Edin (se vår tidning nr 16, juni 2015). På något sätt har han i

historiens backljus hamnat i skuggan av dem. Men nog var han känd och framgångsrik. Läs här: Som sprinter var han snart definitivt i världseliten en frukt av energin och den enorma tävlingsfliten I Lathis 47 hans största tävlingsframgång kom då han på 18 kilometer alla åkte om Så skaldar en okänd versfabrikör i Rekord- Magasinet, nummer 11/1951, där Manfred Sjödin presenteras i färgglada teckningar på en helsida i tidningens Idrottsalbum. 1951? Ja tydligen var han i farten, eller åtmin- stone på tapeten, så sent. Annars brukar det uppges att han slutade tävla efter 1949 års sä- song. Så skriver också skidhistorikern Vidar Martinell, bördig från Anundsjö, i en av sina böcker. 1951 fyllde Manfred Sjödin 34 år (han var född den 2 oktober 1917), så det är förstås möjligt att han då varvade ner på lägre nivå.  1946 SM i Skellefteå: 2:e på 50 km. Samma år seger Tyvärr har jag inte lyckats hitta någon som har personliga på 15 km vid Arbetarspelen i Jyveskylä. hågkomster av honom och hans framfart i skidspåret.  1947 seger på 15 km vid Salpausselkäspelen i Lahtis, Någon sådan borde väl finnas, även om det tilldrog sej för då han enligt Vidar Martinell "skrev in sej i skidornas länge sen. historiebok". Klubbkamraten Margit Johansson i Härnösand, som fyller  1950 SM i Kiruna: lagseger på 50 km. 92 i år, minns bara att de tävlade ibland samtidigt.  1949 SM i Härnösand: 4:e på 50 km, 11:e på 15 km, – Jag minns honom och hans bror Sture, som också 12:e på 30 km, 3:e i stafetten, lagseger på 15 och 50 tävlade, men kommer inte ihåg något mer. km. Ja, Sture tävlade också. Och ytterligare en bror, Torsten. Totalt ser hans bästa SM-placeringar ut så här: 2-2-3-3-4- Manfred och Sture ingick båda i laget när Brännans IF 4-4-5. Till det ska läggas fyra lagsegrar. vann lag-SM på 50 km i Kiruna 1948 (den tredje var Otto Manfred Sjödin föddes i Gussjö strax nordväst om Här- Högström). Klart bäst i brödratrion Sjödin tycks Manfred nösand och började i skolåren tävla för Gussjö IF. 1943 ha varit. gick han över till Brännans IF men det blev då bara en ettårig sejour. Jobbet som snickare förde honom till Kramfors och den Här är några axplock av hans meriter: dåtida storklubben Kramfors IF, där OS-mästaren Elis  1944 SM i Boden: 2:e på 15 km, 4:e på 50 km, 11:e på Wiklund fanns med som ledare och vallningsexpert. Där 30 km. blev Manfred kvar till 1948, då han återvände till Brännan, även det en skidans storklubb på den tiden. Där fanns  1945 SM i Kramfors: 4:e på 50 km, 5:e på 15 km.

10 sedan början av 1940-talet storfräsare som bröderna Kalle Heja Manfred, Ingvar, Rulle och Pelle Pahlin, Gerhard Wikner, Otto Högström och I dag gick det som det skulle Folke Wedin. Manfred Sjödin gick också ut starkt på 30 km och låg Kramfors och Brännan bidrog i högsta grad till att länge trea men höll inte hela vägen; ett segt motlut tog Ångermanland år efter år på 1940-talet blev bästa distrikt musten ur honom. Det blev en elfteplats. vid SM, skuggat av Dalarna och Västerbotten. Och så 50 km, självaste femmilen. Där var det dramatik. 1944 var det Först bröt Donald Johansson, Friska Viljor, en skida och år då Man- gav upp. Sen bröt Manfred Sjödin en stav och fick låna en fred Sjödin, militärstav, som var alldeles för kort. Han bytte den ett par 26 år på det gånger innan han till slut fick låna en stav av konkurrenten 27:e, slog Sven "Plåtis" Johansson från Östersund, även den i kortas- igenom med te laget. dunder och brak i Och inte nog med det: han fick också blåsor på tårna och svenska hade så dåligt fäste att han tvingades staka i motluten för eliten. att inte glida bakåt. Anders Törnqvist, Mora, såg att det var mer glatt än livat och ropade till honom: En viss Nils Karlsson från – Det är visst glatt för dej! IFK Mora, Det kunde Manfred Sjödin inte förneka, även om det för evigt kanske inte var en alldeles korrekt beskrivning av hans kallad humör. "Mora-Nis- Och så Otto Högström – han föll och stukade en tumme. se", höll sej i Rudolf Bäckström föll också och slog sej så rejält att han, en klass för enligt vad han själv berättade efteråt, låg avsvimmad en sej men un- stund innan han kvicknade till och kunde fortsätta. Men då der honom hade han bakhalt. blossade ett 1945 gick SM på hemmaplan i Kramfors, som då ännu in- nytt namn te hade blivit stad. Skulle Manfred Sjödin kunna vara upp: den där med? Han hade länge besvärats av huvudvärk, bland annat Sjödin från vid en tävling i Viksjö, och tvingats uppsöka läkare. 1 Manfred Sjödin efter fullbordat lopp Kramfors IF. Dessutom hade han en fotskada. Det kunde inte Nya Norrland låta bli att berätta för allt folket hemmavid i en stor rubrik den 10 mars, över hela Jodå, han ställde upp på SM i sin hemmaterräng. kom tvåa sportsidans bredd, efter SM-loppet på 15 km i Boden: på 50 km, femma på 15 km och fyra på andra sträckan i stafetten. Inte dåligt under rådande omständigheter. På 15 "Manfred Sjödin, Kramfors, av Mora-Nisse-klass" km var han bara två sekunder (!) från fjärdeplatsen. I Ångermanland var det inte alldeles oväntat. Manfred Vid SM 1946 i Skellefteå blev han slagen med 13 sekun- Sjödin hade före SM vunnit både Raketloppet i Hässjö och der (!) av Gunnar Karlsson, Umeå. Annars hade han vun- en tävling i Ragunda. Dessutom hade han slagit nit. Ja, det var nära ögat. Mora-Nisse kom fyra. vasaloppssegraren Gösta Andersson, Umeå, i Kramfors nationella. Han var i form. Tre år senare, 1949, blev det SM på hemmaplan igen men denna gång i Härnösand, närmare bestämt i terrängen Hårdtränat hade han också. En hel månad låg han i kring KA 4 H (senare KA 5). Det mest spännande då var Habborn hos Arne Persson-Åhlin och byggde upp kanske om tävlingarna alls skulle bli av. konditionen med att plumsa i snö och hugga kastved. En dag högg han sex meter. Snön hade töat bort, men det skottades – och skottades, och skottades – in i det sista så visst blev det åka av. På 15 km vid SM 1944 var det full fart från start, det visste och kände han ju själv, fast fel tid ropades ut i högtalarna Manfred Sjödin blev 4:e på 50 km och 11:e på 15 km, vid kontrollen efter 9,5 km. Då påstods han ligga på samtidigt som Brännan tog hem lagsegern. Brännans IF trettonde plats. Trettonde! I själva verket hade han åkt mer blev också bästa klubb på hela SM:et. På 30 km slutade än en minut snabbare, 38.30 i stället för 39.47, och han som tolfte man och på stafetten förde han Brännan fortsatte i samma raketfart in i mål. På den sista halvmilen från fjärde till tredje plats. Bronspeng alltså. slog han själve Mora-Nisse med tio sekunder. Och som kronan på verket: Brännan försvarade lagpriset Kramfors tog också hem lagsegern, före Brännan. I Kram- "Brudkronan" från SM i Kiruna. Alla tre i laget, Manfred forslaget ingick Manfred Sjödin, Ingvar Forsberg och Ru- Sjödin, Folke Wedin och Nils Granhammar, var redan dolf Bäckström. Fem ångermanlänningar placerade sej gifta men Folke Wedin visste på råd: bland de tio bästa. – Manfred har tre småflickor. Vi får fortsätta åka tills dom Undra på att Herbert Höglund, högste styresman i Kram- är giftasvuxna. fors, grep till pennan och formulerade följande telegram Hur det gick med det är en annan historia, som Kipling sa. som en vaktmästare kom flåsande med strax efter loppet: Hans O Alfredsson

11 Myglades bort från OS-finalen i London? Helen Caro i alla stora turneringar, Forsbergs eller Erikssons främst…

Vid OS i London 2012 hade Medel- pad bara en repre- sentant. Helen Caro från Sundsvall var assisterande doma- re, eller linjedomare som man sa tidiga- re. Och det var yt- terst nära att hon fick döma OS- finalen i fotboll. ”Det blev brons- matchen i stället, men jag fick höra att domarkommittén ville ha vår svenska trio som finaldoma- re. Kvällen när det skulle beslutas for- mellt sköts dock beslutet upp och 1 Fr vänster Helen Caro, Jenny Palmqvist och Anna Nyström, den svenska domartrion i morgonen därpå fick vi bronsmatchen i fotboll vid London-OS 2012. Foto: damfotboll.com veta att vi fick matchen Mer fantastiskt är det att nu komma till Italien där dam- om tredje pris i stället… fotbollen blir allt bättre och i England har man gjort jätte- ”Riktigt vad som hände under natten vet jag inte. Men stora framsteg. Här kan man tala om en B-nation som har ibland går det politik i sådana här beslut”, säger Helen lyft sig och nu kommer också allt flera länder ikapp Sve- Caro, numera chef för First Hotel Stadt i Härnösand men rige”, konstaterar Helen Caro. fortfarande bosatt i Sundsvall. ”Damerna är dock fortfarande 20-30 år efter herrarna.” Utan att hon själv säger det verkar det som att svenskarna Första domarkursen redan som 15-åring snuvades på OS-finalen genom myglanden på hög nivå. Sånt lär ha hänt tidigare i fotbollens finrum, enligt vad Det blev en rekordtidig start på domarkarriären. Helen som kommit fram under senaste åren… Caro var inte mer än 15 år när hon tog de första stegen mot vad som skulle bli en storinternationell framgångs- Har dömt en lång rad av de största finalerna resa. Nu har Helen Caro en mycket imponerande meritlista ”Jag och kompisen Anna Jansson, senare Nyström, spela- ändå. Två OS-slutspel, Champions Leages-finaler, VM- de fotboll i Sunds IF. Det var Anna som tyckte att vi och EM-slutspel, Årets domare vid fotbollsgalan 2011... skulle anmäla oss till en domarkurs – och på den vägen är Samtidigt har hon rest mycket och fått se en stor del av det.” världen. ”I början var det mest matcher med sjumannalag, men ”Våra scheman är ganska inrutade så vi hinner inte se så uppdragen blev fler och fler med åren.” mycket vid sidan av arenor, hotell och träningsanlägg- ”Svenska Fotbollsförbundet ville satsa på ungdomar som ningar. Det jag minns mest är faktiska många av alla domare i dammatcher. Jag gick många kurser och 2003 människor som jag har mött.” blev jag FIFA-assisterande, kom ut i Europa och tillhörde ”Men visst var det jobbigt att vara exempelvis i Ukraina en större grupp som man satsade på. Men det gallrades 2006 och inte alltid så roligt i Ryssland eller Vitryssland. hårt och kraven var tuffa.

12 Offside-avblåsningen som gav stora lyftet… slutspel. Det gick bra, men när Sverige gick långt i turne- Det stora genombrottet kom i U19-slutspelet i EM för ringen fick vi dock åka hem tidigare eftersom vi ju inte damer på Island. kunde döma svenskarnas matcher…”. ”Det var där dörrarna öppnades på grund av att rätta OS i London 2012 höll, som jag skrivit inledningsvis, på personerna fanns på plats under finalen. Jag gjorde en att sluta med att den svenska domartrion Jenny Palm- besvärlig offside-avblåsning i ett kritiskt läge av mat- qvist, Helen Caro och Anna Nyström (den senare nu i chen, stod på mig och det visade sig också senare att jag Enköping) fick döma finalen. Men de dribblades bort fem hade dömt helt korrekt.” över tolv och fick i stället bronsmatchen. Inte så dåligt det heller… 2008 i februari fick Helen Caro döma i Algarve Cup och ingick liksom kompisen Anna Nyström i en grupp man Vid EM i Sverige 2013 var Helen Caro 38 år och fyra satsade på inför VM 2011. matcher. ”Strax efter Algarve fick jag plötsligt ett samtal från ”Det var roligt att för första gången få döma i en stor tur- FIFA som ville att jag skulle komma till Bryssel för nering hemma i Sverige. Och speciellt trevligt var det att löptester. Jag fick springa i sprinterfart 40 meter sex mina föräldrar fanns på plats och kunde se mig i aktion i gånger, sedan vila och därefter lika många gånger 150 verkligheten och inte bara på TV!” meter på en viss tid.” 2014 blev Helen Caro skadad och gravid och därmed av- ”Jag klarade testerna i motsats till en annan person som slutades också en strålande domarkarriär. misslyckats med dem i Schweiz. Med en dryg veckas Forsbergs eller Erikssons Sundsvalls varsel fick jag åka till OS i Peking! Där fick jag och hu- fotbollsfamilj? vuddomaren Jenny Palmqvist döma två matcher.” Helen Caro är numera gift med Patrik Eriksson-Ohlsson, Publikrekordet i Champions Leage tidigare ankare i både Djurgården och GIF Sundsvall och ”Vi dömde först Tyskland mot Nigeria och sedan en dra- före det en tid i Västerås SK. Därmed kan man säga att matisk kvartsfinal mellan USA och Kanada. USA ledde hon blivit en del i kampen mellan familjerna Forsberg med 1-0 efter 20 minuter då matchen måste avbry- tas på grund av oväder. Under nästan två timmar! Sedan vann USA med 2-1 och gjorde segermålet på vad Kanada men inte jag ansåg skulle ogillats på grund av offside.” Samma år bar det iväg till Chile tillsammans med Anna Nyström för U20-världsmästerskapet. Resan och turneringen tog 28 dagar. Året därpå var det dags för EM i Finland och finalen i Champions Leage mellan Duisburg och ryska Zvezda Perm inför nästan 30 000 åskådare. Då fanns fyra svenska domare på planen. Förutom assisterande Helen Caro och Anna Nyström samt huvuddoma- ren Jenny Palmqvist var Eva Ödlund, även hon från Sundsvall, fjärdedomare. Knäppet värre publikmässigt var det 2012 vid samma final i München. Matchen mellan Lyon och Frankfurt med svenska domartrion sågs av 50 000 personer på Olympiastadion. Fortfarande publik- rekord! 2 Maken: Patrik Eriksson-Ohlsson på knä för en AIK-are Första helsvenska domarteamet i VM och Eriksson om vilken som är Sundsvalls mest fram- gångsrika fotbollsfamilj. Svågern är nämligen Janne U20-VM i Tyskland 2010 sågs som lite av en förberedel- Eriksson, fotbollsproffs med 35 A-landskamper, och se inför VM året därpå. Men då skadade sig Helen Caro svärfar Jan-Åke ”Pyret” Eriksson, legendarisk Giffare. och fick problem med ljumskarna. När det dessutom blev Nåja, Forsbergs har förstås Emil ”Mini-Foppa” som är i en bristning i baksidan av låret under Algarve Cup i bör- början av en framgångsrik karriär som proffs i Tyskland jan av året därpå verkade det kört med möjligheterna att och har snabbt blivit närmast bofast i A-landslaget. Så få döma i VM. långt nådde aldrig Lennart ”Foppa” Forsberg som var ”Men vi blev uttagna ändå och dömde tre matcher. Det stor på 1950-talet. Inte heller Leif ”Lill-Foppa” Forsberg var första gången för ett helsvenskt domarteam i ett VM- som ändå deltog i sju OS-landskamper.

13 Inga fler dribblingar av Eriksson-Ohlsson förbundskapten Erik Hamrén som tränare och med lag- Helen Caros man Patrik Eriksson-Ohlsson kom hem till kamrater som Michael Brundin och Ola Persson. 1987 Sundsvall och Giffarna för att rädda laget kvar i allsvens- värvades Janne Eriksson till AIK. kan hösten 2003 – och lyckades med det. Han hade då Två avgörande nickmål och storspel i EM-slutspelet 1992 varit uppskattad försvarare i Djurgården sedan fem år och bidrog till att Janne Eriksson fick Guldbollen som Sveri- inte alltför munter över att skickas till Giffarna som lån. ges bäste fotbollsspelare samma år. Efter EM lämnade ”Flytten är nog tråkigare än när Djurgården åkte ur all- han Norrköping för tyska stor- och svensklaget Kaisers- svenskan”, sa han då på klubbens hemsida. lautern, men missade VM i USA 1994 på grund av skada. Senare spelade han i Schweiz, England och USA. Efter utlåningen skrev han ändå på för GIF Sundsvall. Numera berömmer han Djurgården. ”Pyret”var viktig när Giffarna avancerade ”I Djurgården är man väldigt duktiga på att värna om de Helen Caros som finns och funnits som aktiva i klubben. Här kan man svärfar Jan- tala om en stark klubbkänsla. Vi träffas varje år, äter jul- Åke ”Pyret” bord och annat”, säger han Eriksson har också spelat ”Nej, något liknande finns inte hos Giffarna.” allsvenskt i Det blev fem framgångsrika år även i GIF Sundsvall som GIF Sunds- då var känt för sin stabila defensiv med Patrik Eriksson- vall. Det var Ohlson som förste vaktmästare. Så värst många dribb- 1975 när la- lingar som sista man före målvakten blev det inte heller get fortfaran- hos Giffarna… En skillnad mot åren i Djurgården. de tog sina EM-succén gav Janne Guldbollen första stapp- ”En del i Stockholm kallar honom fortfarande för judas”, lande steg i säger lillebror Patrik Eriksson-Ohlsson om Janne Eriks- den svenska son, familjens allra framgångsrikaste fotbollsspelare. fotbollens finrum och gjorde andra försöket att hänga kvar efter att ha öppnat Norr- 4 Svärfar. Jan-Åke ”Pyret” Eriksson var landsfönstret allsvensk i GIF Sundsvall 1975. Här i kvalet mot Saab 1974. 1965 – och fått det igen- slaget med dunder och brak. I kvalmatcherna 1974 bidrog ”Pyret” i hög grad till att Giffarna fick ett nytt allsvenskt kontrakt. Jan-Åke ”Pyret” Eriksson fortsatte så småningom som tränare. Det beskrevs som en bragd när han förde upp Timrå till tvåan 1999 – i konkurrens med bland andra IFK Sundsvall där båda sönerna Patrik och Janne hade spelat… Och senare återkom han även tillbaka till GIF Sundvall 3 Svågern. Janne Eriksson med 33 A-landskamper och vinnare som tränare. av Guldbollen 1992. Här i en landslagsduell tillsammans med Kom inte och säg annat än att familjen Forsberg har en Roland Nilsson. svår utmanare i familjen Eriksson i Sundsvall. Eller är det Anledningen är att försvarsklippan Janne Eriksson 1991 tvärtom? Nåja, Emil Forsberg kan kanske ändra på värvades från AIK till IFK Norrköping där han ansåg sig styrkeförhållandet..? ha större möjligheter att behålla platsen i A-landslaget. Ett oförlåtligt svek, enligt svartgula supportrar… Text: BO ÖSTMAN Janne Eriksson spelade först i riktigt unga år i GIF Sundsvall, men fick fart på karriären när han gick över till IFK Sundsvall 1980. Där var han också med om att ta SM-guld för juniorer 1983 med landslagets nuvarande

14 Två unga snabbt i landslaget Bandy på riksväg gav ”Plutten” elitplats, Ingrids lyft på för kort bana runt Ängevallen

Han lärde sig åka skridskor i Härnösand på gamla genom- fartsvägen Riks-13, motsvarigheten till dagens E 4, och skulle bli en av landets främsta hastighetsåkare på skrid- skor. ”Det var ju rätt backigt på Bondsjöhöjden där vi bodde. Vi spelade bandy på Ådalsvägen och när vi åkte skrid- skor utför blev det utmärkt vrist- och balansträning – och sedan gällde det att jobba ordentligt för att ta sig uppför igen, minns Sven-Olov ”Plutten” Larsson, på 1950-talet ess i Härnösands Cykelklubb. ”Trafiken var ju inte så intensiv på 1940-talet. Och tur var det!” I mitten av 1900-talet var hastighetsåkning på skridskor en stor svensk paradgren. Framgångarna var allra störst på 10 000 meter. Åke Seyfarth tog OS-guld 1948, Sigge Ericsson 1956, Jonny Nilsson 1964, Johnny Höglin 1968 – och även Tomas Gustafson 1988. Lokala tävlingar i Västernorrland lockade också stora åskådarskaror. Tid- ningarna gav stort utrymme både åt utförliga förhandsar- tiklar och referat från tävlingarna. Skridskorna på vilka han hade så stora framgångar finns numera på hedersplats intill prissamlingen. ”Plutten” och Ingrid var affischnamnen genom ”Brotte” Berggren som var pådrivaren som själv I Härnösand var Sven-Olov ”Plutten” Larsson och Ingrid såg fram emot SJ-mästerskapen. Klubbens framgångar Högberg affischnamnen. De fick i mycket unga år repre- kom överraskande snabbt. Efter bara två år var två unga sentera Sverige i internationella tävlingar. ”Plutten” var skrinnare i svensk elitklass! med i juniorlandslaget sex gånger i början av 1950-talet och Ingrid Högberg, stans egen skridskoprinsessa som Tränade i Vålådalen med ”Hjallis” Andersen gjorde en kometkarriär, deltog i VM i Lillehammer 1953. Redan 1952 fick ”Plutten” Larsson inbjudan att delta i ett Hon var då fortfarande gymnasieelev och kom samman- träningsläger hos legendariske Gösta Olander i Vålådalen lagt på femtonde plats med en tiondeplats på 5 000 meter tillsammans med fem seniorer och fyra andra juniorer som bästa delresultat. från hela landet. Där blev han till och med träningskom- pis med ”Hjallis” Andersen som blev norsk national- hjälte efter tre OS-guld i Oslo 1952. Ja, han hette faktiskt Hjalmar Johan i förnamn, var från Trondheim och åkte inte bara skridskor utan var även cyklist och roddare… ”Jag hade börjat spela bandy i HAIK och fått hoppa in i A-laget några gånger som 15-åring. ”Bubben” Thelberg hade sett att jag åkte skridskor rätt bra och lockade mig att satsa på hastighetsåkning.” ”Och jag fick snabbt blodad tand.” ”Men jag lärde mig det mesta själv till att börja med. Man fick klara sig själv på resor. HCK hade inga ledare med. Välslipat? HCK-stjärnorna Ingrid Högberg och ”Plutten” Klubben var ny och liten men betalade själva resan – hus- Larsson väntar på ”Brotte” Berggrens betyg… rum fick jag dock ordna själv!” Vid den här tidpunkten var Härnösands Cykelklubb bara Första större tävlingen blev SM för juniorer i Karlskoga några få år. Den hade bildats av cyklisterna ”Bubben” i februari 1952. Och resultaten blev långt bättre än för- Thelberg, Jalle Nässelius och Bror Berggren efter en ut- väntade. Främst på 500 och 5 000 meter. brytning ur Älgarna hösten 1948. De hade känt sig lite ”Jag visste ju inte riktigt var jag stod i förhållande till undanknuffade hos de grönvita. Ganska snart fick även konkurrenter. Men det blev faktiskt silver på 5 000 meter, skridskoåkarna utrymme i den nya cykelklubben, främste en femteplats på 500 meter och jag blev sjua sammanlagt.

15 ”Jo, jag minns att vi åkte till Norge tillsammans. Ingrid till VM i Trondheim och jag fortsatte till Tönsberg för trelandskampen för juniorer”, säger ”Plutten” Larsson. Fyra SM-medaljer borde ha varit fem Framgångarna fortsatte för Ingrid Högberg 1954 med SM-silver på 500 och 1 000 meter samt brons- medaljer på 1 500 och 3 000 meter. Nu skulle hon ha fått brons totalt om man räknat sammanlagd po- äng. På åtta individuella starter under två SM-år fick hon alltså lika många medaljer! Hastighetsåkningen på skridskor hade verkligen fått ett uppsving i Härnö- sand främst tack vare i första hand två ungdomar, men man ska inte heller glömma bort ett entusias- tisk ledarstab som satsade hårt för att stötta även en rad andra åkare. Första året köpte man också fyra Ingrid Högberg i kurvtagning på Fyrvalla i Östersund. par hastighetsskridskor, men efter ett par år var de Bild: Hallings Foto/Jamtli Bildbyrå tretton och man räknade till femton aktiva på herrsi- dan och fem bland damerna. Onekligen en mycket Av bara farten hamnade jag direkt i juniorlandslaget mot snabb utveckling. Men också typiskt för ”Bubben” Thelberg som alltid gav järnet när han trodde på Norge och Finland!” någonting. Nya HCK for faktiskt med en kvartett till Karlskoga. För- utom ”Plutten” var det Lennart Carlstein, Eije Lundqvist och Örjan Karlsson, men samtliga hamnade längre ner i resultatlistan. Bara en månad senare blev ”Plutten” sjua på Norrlands- mästerskapen där även Bror Berggren och ”Bubben” Thel- berg deltog och båda slog faktiskt Olle Dahlberg totalt… Jo, Olle hade diskats på en distans. 1953 genombrottsår för klubbens skridskoåkare Det första riktigt stora året för skridskoåkarna i Härnö- sands Cykelklubb blev 1953. Vid JSM tog ”Plutten” Lars- son tre medaljer. Silver på 1 500 meter och 5 000 meter och brons på 3 000 meter. På samtliga distanser slog han slutsegraren Åke Melén från Södermalm som gjort ett ka- nonlopp på 500 meter i motsats till ”Plutten”. Ingrid Högberg hade som 15-åring 1952 visat framfötterna med överraskande bra tider på Ängevallens bana som gick runt fotbollsplanen. Den var bara 250 meter och lutade starkt från mitten med en nivåskillnad till ytterkanterna på hela 70 cm. Den korta banan gjorde att det blev för många kurvor som dämpade farten när man åkte 500 meter. Därför gick det inte att nå riktiga topptider. Efter några år flyttade man till Ängevallens grusplan som var bättre och senare till Högslätten som inte hade högsta trivselfaktorn… Men när Ingrid Högberg 1953 fick åka till SM i Sandarne visade hon direkt vad hon gick för. Hon kom tvåa i samt- Sådan var hans stil… ”Plutten” Larsson visar kurvteknik. liga fyra delgrenar – och neg artigt vid prisutdelningen... Ingrid skulle ha fått en femte SM-silvermedalj totalt ock- Tränade både före och efter arbetet… så, men på den tiden enbart korade man enbart medaljörer på damernas distanssträckor. 1954 var sista året som junior för ”Plutten” Larsson, men inget av hans bättre. En åttondeplats totalt på JSM med Plötsligt kom Ingrid Högberg från nästan ingenstans till Lars Hedin, Eije Lundqvist och Kjell Fröberg en bit läng-re svenska landslaget! Hon var bara 16 år när hon togs ut till ner i resultatlistan. VM i Trondheim där Sovjet dock dominerade och lade be- slag på fyra av de fem första platserna. ”Övergången till seniorsidan blev ett tufft steg. Det tar tid

16 innehavarna förstås som gjorde en tuff satsning i ”omöj- lig konkurrens” som gick hem! Så småningom blev ”Plut- ten” Larsson erbjuden att bli representant i Norrland för det anrika hatt- och mössföretaget Oscar Wigéns AB i Tranås. Där stannade han i 20 år. För Ingrid Högberg tog karriären hastigt slut. Sedan hon tagit studenten gick hon på Bar-Lock-institutet i Stock- holm där man utbildade sekreterare. Hon arbetade där- efter på Götaverkens spanska avdelning och fortsatte stu- dera i Barcelona. Under en semester på den lilla ön Me- nor-ca i ögruppen Balearerna en bit från Mallorca träf- fade hon sin blivande man och flyttade dit så småningom 1966 efter att också ha haft tjänster i Umeå och på Asea i Härnösand. Där har nog ingen sett ett par skridskor för hastighetsåkning… Hon spelade gitarr och piano och till det mer udda hörde att hon översatte favoritförfattaren August Strindbergs ”Ensam” till spanska. Ingrid Högberg avled på Menorca 2009. ”Speedskaters” är mest på hugget i dag Under 1970-talet självdog skridskoåkningen mer eller mindre i Härnösand, men Kurt Näslund, brandmannen, blåste liv i den en tid på 1980-talet. I dag verkar det mest handla om nya Sundsvalls Skridskoklubb – eller Sunds- valls Speedskaters som man marknadsför sig som. Det gäller att vara internationell…

Ingrid Högberg niger artigt när hon tar emot SM-medaljer i silver. innan man bryter in och det behövs mer träning. Jag trä- nade ofta på morgonen, gick till jobbet och tränade igen på kvällen. Andra hade ekonomiskt starka klubbar och behövde inte arbeta under vintersäsongen utan kunde helt koncentrera sig på idrotten.” ”Det tog ett par år innan jag kom in i tempot på senior- sidan. Men 1958 blev det ändå en bronsmedalj på 500 meter vid SM och jag började känna mig etablerad bland eliten igen. Jag hade då också varit sammanlagd tvåa på Två kända idrottsprofiler som försäljare på Tremans – NM tre år i rad.” ”Plåtis” Westerlund och ”Plutten” Larsson. 1959 blev det inget NM på grund av att det saknades is i Hofors. 1960 gick NM i Sundsvall och ”Plutten” Larsson Klubben satsar på ungdomar, har träningar tre dagar i veckan och korar Sundsvalls snabbaste på 80 meter. 2016 var etta på 1 500 meter och tvåa på 500 meter. blev det Viktor Johansson Sundsvall Hockey. Klubben Favoriten Strindberg översatts till spanska tog de tre första platserna före Daniel Öhrn, Timrå IK. I damklassen vann Clara Forslund, Sundsvalls SK, före ”Plutten” Larsson hade distriktsrekorden på samtliga Malin Persson, Söråker Bandy. Sju klubbar deltog med sträckor när han slutade som aktiv 1963. 26 representanter. ”Jag kände bara att luften gick ur mig. Och jag hade ju Jo, alla är inte unga utan man har en veterangrupp också jobbet som jag måste satsa på.” som årligen tävlar mot Hagaström i Gävle. Tiderna är Arbetet på den tiden var hos Tremans herrekipering där dock hemligstämplade! man gärna satsade hårt på nära personlig service med kända ansikten som mötte kunderna. Förutom ”Plutten” Text: BO ÖSTMAN Larsson jobbade samtidigt fotbolls- och bandyspelaren Foto: BO ÖSTMAN och KJELL JONSSON Karl-Erik ”Plåtis” Westerlund i butiken – och så de tre

17 Adolf Wiklund var både bäst och först Rossön och skidåkning förknippas väl mest med Sigvard Jonsson. Men det har funnits, och finns, fler kända namn. Låt oss minnas ett: Adolf Wiklund, en av världens bästa skidskyttar på sin tid och historisk som Sve- Och inte bara Sveriges första. Adolf Wiklund från Rossön vann världens första VM i olympiskt skidskytte, som det kallades då (biathlon nu). Det arrangerades i Saalfelden, Öster- rike, en snötjock marsdag 1958. Han var också med och tog (inoffi- ciellt) guld i stafetten vid samma mästerskap. Följande år kom han på nionde plats vid VM i italienska Courmayeur och åkte dessutom första sträckan i Sve- riges stafettlag, som tog silver. Och jo, han deltog också i Olym- piska spelen i Squaw Valley, USA, 1960 men där fick han nöja sej med 19:e plats i den höga och tunna luf- ten. En annan svensk, Klas Lestander från Arjeplog, sensationsvann. En mogen man När detta hände var Adolf Wiklund redan en mogen man. Han var född den 19 december 1921 och hade Adolf Wiklund Bild: Jamtli Bildbyrå hunnit bli 36 år när han tog sitt VM- guld. Egentligen var nog hans skid- Karl Jönsson, tog Adolf sej på skidor songen 1957-58 för Rossöns IF i karriär över då, men när det stod till skolan. Sigvard Jonsson kom ski- diverse tävlingar. Vid DM i Gull- klart att skidskytte skulle få ett offi- dande från andra hållet, från Näset. änget ställde han upp på 15 km men ciellt världsmästerskap, och två år På Hällnäset, där skolan låg, möttes tappade gnistan när 'n Sigvard blåste senare bli OS-gren, väntade han med de på morgnarna och ställde skidorna förbi honom. Det slutade med en att läg-ga skidorna och bössan på mot väggen. plats som nummer 15 i resultatlistan. hyllan. Efter avslutad skolgång hamnade – Han var lite av en sån där humörå- Skidor hade han hållit på med sen Adolf Wiklund vid flygflottiljen F4 kare, minns Sven Flodin, 91 år fyllda barndomstiden i Rossön. Under alla på Frösön, där han så småningom och bosatt i Rossön sedan 1949. Kör- år och ända till slutet åkte han längd- blev förste flygtekniker. de han på en kvist i spåret kunde han nästan lägga av. skidor för Rossöns IF. Det var bara Militära idrotter höll han tidigt på som skidskytt han tävlade för F4 IF i med utanför tjänsten. Och det med På stafetten i Gullänget-DM åkte han Östersund. storartad framgång. Han vann många som vanligt första sträckan, växlade – Han tävlade mycket för Rossön mästerskap, både i Sverige och ut- som trea, och sen gick det som det men på den tiden överskuggade ju omlands. Så sent som 1957 blev han brukade gå: på sista sträckan åkte Sigvard alla andra, säger Sven Flod- militär världsmästare i skidskytte. Sigvard Jonsson snabbast av alla och in, som minns bådas framfart i den Den tävlingen gick i Andermatt, förde Rossön till seger. Schweiz. grönvita tävlingsdräkten. Sigvard Jonsson provade Första civila VM i skidskytte Född på Älgön i Rossön Vid det här laget hade Adolf också Adolf Wiklund var född på Älgön i Men nu drog det sej alltså ihop sej lyckats intressera kompisen Sigvard Rossön, Bodums församling i Ånger- till civilt VM, det allra första i histo- att titta närmare på hans gevär. Rent manland, och nästan jämnårig med rien trots att skidskytte är känt ända av provskjuta med det. Kanske Sigvard Jonsson. Drygt ett år skilde sedan 1700-talet och blev uppvis- skulle även Sigvard på sin skidålders dem åt i ålder. ningsgren i OS på 1920-talet. höst bli skidskytt? Från Älgön, där han växte upp som Adolf Wiklund tränade hårt som all- Tja, det vore väl något. Sigvard var nära granne till skogsarbetarkämpen tid (han hade test-värden i nivå med inte ointresserad, han tränade lite Sixten Jernberg) och åkte även sä- skjutning och anmälde sej rent av till

18 "Riksskidskyttet" i Sollefteå, en ut- De ryska skidskyttarna hade legat holm). Alla fyra är också invalda i tagning inför VM. på en månads träningsläger och skidskyttets Hall of Fame. – Adolf har tagit mej under sina vann skidåkningen överlägset. För Sigvard Jonsson fick det bli vingars skugga, skojade han. Adolf Wiklund blev nia och bäste Sälen och Mora den 2 mars i stäl- svensk. Men sedan hände det gre- Snabb på skidorna var Sigvard ju, snabbast av alla på Riksskidskyt- tet, men han sköt rätt illa (bara fyra träffar), och hamnade långt ner på resultatlistan. Det gick inget vidare för Adolf heller, trots att han var favorit efter en VM-ut- tagning i Falun någon vecka tidi- gare då han vann före en jämtlän- ning, Olle Gunneriusson från Grenås. Inför VM I Sollefteå var det tungt före, isigt, bakhalt, trögt i spåret och det gick inte heller något vidare med skyttet. Och så var det ju det där med humöråkare. Nej, den 16 februari 1958 i Soll- efteå var inte Adolf Wiklunds dag. Tack vare sin lysande presta- tion i Falun blev han ändå uttagen Laget vid VM i Saalfelden, första söndagen i mars 1958. Från vänster Olle Gun- till VM, i sällskap med Sture Oh- neriusson, Grenås, Adolf Wiklund, F4:a, Sture Ohlin, Arjeplog, Sven Nilsson, lin, Arjeplog, Olle Gunneriusson, Enig, Borgsjö. Laget tog guld vid nämnda tävling. Bild: Jamtli Bildbyrå Grenås, och Sven Nilsson, Er- ikslund. jer: ryssarna sköt bort sej. Soko- let för Saalfelden och skidskytte. Två veckor senare gav sej en liten lov, som vann åkningen, hade 13 Samma söndag som Adolf Wik- men naggande god svensk trupp bomskott, Adolf Wiklund bara lund vann VM tog Sigvard en av till Österrike. Förutom de fyra tre, lika många som Gunneriusson bronsplats i Vasaloppet, efter att som skulle tävla bestod den också och Ohlin. Det blev Sveriges dag. ha vunnit två år tidigare. Flaggan av ledarna Olle Halderén och Klockan 16 ljöd den svenska nat- i topp hemma i Rossön. Sven Andersson. Den senare var ionalhymnen över torget i Saal- Alltför tidiga dödsfall känd som vallningsexpert. Ja just felden, framförd av en 60-manna- Men säg den glädje... Den 17 de- han, Sven Andersson från Väja orkester. cember 1969 drunknade Sigvard och Härnösand. Världsmästare Jonsson i Fjällsjöälven, 46 år Vallningsföre Den 2 mars 1958 blev alltså gammal. Och nog behövdes det en vall- Adolf Wiklund från Rossön Drygt nio månader efter den hän- ningsexpert i Saalfelden. På täv- världsmästare i skidskytte, Sveri- delsen, den 21 september 1970, lingsdagen den 2 mars var det 13 ges förste och den ende på herrsi- segnade Adolf Wiklund ihop efter minusgrader, hård blåst, snöyra. dan. Det skulle dröja nästan 30 år, en motionsrunda och avled. Han Dåligt skidföre och dålig sikt vid till 1986, innan Eva Korpela vann blev 48 år. skjutningen, allt på en gång. VM i Fa-lun och blev den första i Två dagar senare, den 23 septem- Halderén och Andersson rådde si- damklassen. Hon arbetade då som ber, förolyckades den kanske na adepter att ta det lugnt i spåret polis i Junsele. största skidtalang Rossöns IF har och satsa på skyttet. Inte lätt för Sedan dess har det länkats en ked- haft, Sven Gunnar "Svenne" Mår- Adolf Wiklund, som var känd ja av skidskyttar på världsnivå tensson, vid blott 22 års ålder. som bättre skidåkare än skytt. från Ångermanland: Adolf Wik- Hans O Alfredsson Men det visade sej vara en klok lund, Eva Korpela, Magdalena taktik. Forsberg, Helena Jonsson (Ek-

19 ”Mr Friska Viljor” har bra kläm på idrottshistorien Sten Grundberg, 76 år fyllda, är en idrottslegend i Örnsköldsvik. Sten har tjänat sitt Friska Viljor i drygt 60 år. Ordförande i Friska Viljors huvudstyrelse under perioden 1969-1988. Slå detta, den som kan… Sten besökte Västernorr- lands Idrottshistoriska Säll- skap och dess styrelsemöte i början av december förra året. Hans spännande berät- telse om Friska Viljor fängs- lade oss alla. - Jag började min idrotts- bana som ungdomsledare i backhoppning och fotboll, som 14-åring. Var hjäl- preda till backhoppnings- legendaren Ragge Moche, där jag bistod med att ar- rangera serietävlingarna i backhoppning, berättar Sten. Han vara bara 16 år när han 1956 fick följa med Ragge Moche och Olle Näslund till SM i Östersund. En minnesvärd upplevelse. - Och jag fick bo på hotell, 1 Sten Grundberg tänker tillbaka det var riktigt stort, skrat- -Jo, men visst. Jag älskar backhoppning, men är nog trots tar Sten. allt en sportens allätare. Inte minst fotbollen har mitt ode- För Sten Grundbergs del handlade det om backhoppning i lade intresse, säger Sten. Paradiskullen fram tills 1990-talet. Sten var en riktig spjuver under barndomstiden, och så än Han hoppade givetvis backe, liksom de flesta ungdomar i i dag. Skulle gissa att pappa Sten-Erik, dåvarande kamre- Örnsköldsvik, och lirade fotboll i FV:s interna serier. ren på Örnsköldsviks Allehanda, hade anledning att ta äldste sonen i örat efter hans många ”hyss”… Serierna skulle redovisas i ÖA och jag fick hjälpa Ragge (Moche) och Bengt (Lindström) med faktabitar som re- - Jag gillar fortfarande att vara i farten, säger han. Och sultat, tabeller, och målgörare. det handlar alltid att planera sin tid. Stens andra stora passion var alltså fotbollen. När Friska Sten ingick i Friska Viljors ungdomssektioner i såväl Viljor FV startade sin verksamhet 1994 ställde Sten upp backe som fotboll från 1955 och cirka fem år framåt i som en extra kraft. tiden. Jo, då. Fotbollen har legat mig mycket varmt om hjärtat. - Fina år. Det tävlades i en lång rad backar i stan och Lirade som juniorspelare i Friska Viljor under 1950-talet. dess omgivningar. Bland annat hoppades det i gamla Idrottsparken, minns Sten. Gymnastikdirektör Han tog studenten. Och efter ”lumpen” blev det studier i Sten utbildade sig till gymnastikdirektör på GCI (nuva- Uppsala där han läste diverse ämnen innan han hamnade rande GIH) 1962-64. på GCI, nuvarande GIH, i Stockholm. Sten Grundberg är en ledare med många järn i elden. Studierna avbröts 1962 då pappa Sten-Erik gick bort. Han hade även en egen spalt i ortstidningen ÖA på ”den -Jag flyttade hem och fick ett lärarvikariat i Västanå skola gamla goda tiden”. Emellanåt kallad ”Grunkan”. Han le- vårterminen samma år. vererade många läsvärda texter under rubriken ”Grunkan i backen”. Tränade Nätra GIF Under denna sejour i Västanå tränade han Nätra GIF,s fotbollssparkare samma år.

20 Hösten 1962 återvände han till Stockholm och försomma- bordtennis, handboll, och ishockey fanns under samma ren 1964 lämnade han GCI som gymnastikdirektör paraply. - -Jag återvände hem, fick jobb i Bredbyn. En skräddar- Men, självfallet hade Sten Grundberg även ett ”civilt” sydd tjänst som idrottslärare i grundskolan och tyska jobb vid sidan av allt det idrottsliga. och engelska i realskolan, berättar han. 1971 inledde han en ”lång och trogen tjänst” som idrotts- Hör och häpna – åren 1965-1967 utsågs han till vice ord- lärare på Parkskolan i Örnsköldsvik. förande i Anundsjö IF! Då var han redan, från 1964, sek- - Mot slutet av 90-talet övergick jag till en halvtidstjänst reterare i Ångermanlands Skidförbund. Efterträdde Char- i samhällskunskap. Och inför 60-årsdagen bestämde jag lie Wedin, grundare av CEWE-Förlaget i Bjästa. mig för att ta förtida pension. Det var ju så mycket an- - Under tiden i Ångermanlands Skidförbund gav jag ut nat som lockade, idrotten till exempel, skojar Sten, som deras medlemsmatrikel. Och den lade Charlie beslag på tillsammans med sin hustru, Eva, fostrat tre barn till go- för vidare användande i CEWE-Förlaget, avslöjar Sten. da samhällsmedborgare. 1967 flyttade han från Bredbyn för att börja plugga igen. Sten Grundbergs kraftiga stämma har ljudit över diverse Genomförde först en yrkesvalslärarkurs – motsvarande idrottsanläggningar genom åren. dagens Syo-konsulentutbildning. Sedan blev det Umeå Redan under 50-talet var jag speaker under serietävling- Universitet hösten 1969 där han pluggade ämnet sam- arna i backe. Och på 90-talet var jag speaker under en hällskunskap. världscuptävling i Falun. Retade upp Ricky Bruch En minnesvärd kväll under 70-talet att lägga till historie- böckerna kom när Sten Grundberg var speaker uppe på Skyttis IP, när en viss diskuskastare i världsklass, Ricky Bruch, förnöjde den tusenfaldiga publiken med sina världsrekordförsök med diskusen. Mitt under tävlingen avbröt speakern Bruchs uppladd- ning. Till ”pågen” Bruchs stora ilska givetvis. Men, när allt var över var det frid och fröjd mellan speakern Grundberg och världsstjärnan Han har förresten även underhållit publiken som speaker i fotbollssammanhang. Och inte nog med det. Han var även hejaklacksledare i gamla IP på den tiden det begav sig. Till sist. Efter vissa sektioners frigörelse från moder- klubben återfinns Sten Grundberg fortfarande i Friska Viljor Fotboll Clubs styrelse. Där han naturligtvis är en viktig ”motor”, inte minst vad gäller att samla in pengar till klubben. Apropå fotbollen. Friska Viljor FC:s största framgång kom säsongen 2003 när A-laget tog sig upp i SuperEttan. Slog Väsby på bortaplan, 4-3 – men förlorade hemma med 2-3. Laget tog sig dock upp till SuperEttan på grund av bättre målskillnad. En fotbollssaga av dess like, där A-laget avancerad från division 6 till SuperEttan på rekordkort tid. Typ ”BK Vägen var därmed utstakad för ”Mr Friska Viljor”. Åshöjden”. Han valdes till ordförande i IF Friska Viljor 1969 – bara 30 år fyllda. Den yngste någonsin i den posten. ANDERS ”MYGGAN” NORDIN Ordförande i 19 år! Sten blev, som nämns ingressledes, kvar som ordförande Källa: Friska Viljors jubileumsbok ” 1905-2005 – fram till 1988. 19 år! reportage och fakta om en folkkär förening”. Vissa Härliga år, minns han. Om än rätt jobbiga. FV var ju så faktabitar och uttalanden är citerat ur boken, med Robert mycket mer än backe, Nordisk Kombination, och fotboll. Häggqvists artikel som inspirationskälla. Även tennis, bågskytte, ishockey, friidrott, orientering,

21 Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap Verksamhetsrapport för 2015

Styrelsen för Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap avger nedan sin verksamhetsrapport för 2015

Föreningens bildande och ändamål Föreningens medlemmar Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap bildades i ja- Föreningen hade per 2015-12-31 146 medlemmar mot nuari 2011. Efter en smärre ändring beslutad vid årsmö- 127 ett år tidigare. tet 2014 är ändamålsparagrafen denna: “Sällskapet har till ändamål att inom Västernorrland väcka Aktiviteter under verksamhetsperioden och underhålla intresset för idrottshistoria och förena dem, • Tre nummer av medlemstidningen Västernorrlands som delar detta intresse. Föreningen skall i detta syfte Idrottsarv, främja studier, information, erfarenhetsutbyte och person- liga kontakter samt insamling och förvaring av dokument • två kaféträffar i Härnösand, och föremål med idrottslig anknytning. • föredrag och föreningsbesök, ledarträff i Sundsvall Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap skall ha Väster- tillsammans med Västernorrlands Idrottsförbund. norrlands Idrottsförbund, Föreningsarkivet i Västernorr- land samt SISU Idrottsutbildarna Västernorrland som samarbetspartners samt se till att fortlöpande kontakter Ekonomiska rapporter sker med länets föreningar, specialdistriktsförbund och Svenska Idrottshistoriska Föreningen.”

Sällskapets funktionärer Styrelsen Årsmötet 2015 hölls den 10 mars med 21 närvarande medlemmar. Mötesordförande var Walter Rönmark. Efter genomförda funktionärsval på årsmötet och styrel- sens konstituering gällde denna bemanning för styrelsen (ordinarie ledamöter och mandattid): Bertil Astby, ordförande, ett år, omval Leif Thunman, vice ordf. och kassör, omval för två år Kjell Carnbro, ett år kvar Ulrika Hådén, ett år kvar Anders Nordin, ett år kvar Kjell Åke Tjernström, omval för två år En ledamotsplats lämnades öppen. Adjungerade har varit Anna Andersson och Bo-Anders Öberg, båda från Föreningsarkivet samt Leif Bolin. Tre styrelsesammanträden har hållits under perioden. Revisorer Bo Anders Öberg, ordinarie Hans Nordén, suppleant Valberedning Gunnar Jonsson Pia Thoresson Valberedningen skall egentligen ha tre ledamöter. Nå- gon tredje ledamot, sammankallande, har inte utsetts. Härnösand 2016-02-11 Styrelsen

22 Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap Årsmöte denVIHS - årsmötet 10 2014 mars 2016 i Härnösands Teaters lilla scen

PROGRAM: 17.30 Årsmötesförhandlingar 18.30 Åke Jönsson, idrottshistoriker, föreläser 18.00 Kaffe och kaka om "Solskensolympiaden 1912 - spelen som räddade den olympiska rörelsen"

Dagordning för årsmötet Verksamhetsplan för 2016 1. Mötets öppnande, ev. röstlängd Som framgår av styrelsens verksamhetsrapport för 2015 var medlemstillväxten en positiv sak medan 2. Val av mötesordförande och -sekreterare antalet föredragsuppdrag och kaféträffar utföll på för 3. Val av två protokollsjusterare förutom mötes- låg nivå. ordförande Mål 2016 4. Mötets behöriga utlysande Styrelsen föreslår att dessa mål skall gälla för 2016: (Genom nr 18 av medlemstidningen.) • Ökning av antalet medlemmar. 1. Föredragningslistan • 1-2 kaféträffar i varje kommun. 2. Styrelsens verksamhetsrapport för 2015 •Färdigbildad arbetsgrupp i varje kommun. (Utsänd genom nr 18 av medlemstidningen.) •Utökad information till föreningarna om vikten av 1. Revisionsberättelsen säker arkivering av föreningshandlingar. 2. Ansvarsfrihet för styrelsen •Ökat antal föreläsningar/föredrag. •Utge minst tre nummmer av medlemstidningen. 3. Årsavgifter •Ha en hemsida på hittillsvarande innehållsnivå. (Förslag: oförändrade avgifter d v s 200 kr för privatpersoner och föreningar, 250 kr för för- Aktiviteter 2016 bund och organisationer och 500 kr alt. enligt Förutom de löpande aktiviteterna gällande medlems- överenskommelse för kommuner.) tidningen och hemsidan: 1. Verksamhetsplan med budget för 2016 • Kontakta medlemmar om lokala arbetsgrupper. (Enligt denna sida.) • I samverkan med Västernorrlands Idrottsförbund, SISU och Föreningsarkivet informera länets 1. Antalet ledamöter i styrelsen för 2016 idrottsföreningar. (Förslag: fem alt sju ledamöter, idag sex.) • Kontakta senioruniversitet, pensionsföreningar, 1. Val av styrelseordförande för ett år veteranföreningar m fl för föreläsningar/föredrag. 2. Val av övriga ledamöter för två år Förslag till resultatbudget för 2016 3. Val av en revisor och en suppleant 4. Val av tre ledamöter i valberedningen, en ledamot sammankallande 5. Styrelsens förslag och inkomna motioner 6. Övriga frågor 7. Mötets avslutande

Styrelsen

23 Föreningsarkivet Västernorrland

Det är viktigt att arkivhandlingar från idrottsföreningarna lämnas in till Föreningsarkivet! Gör det snarast!

Telefon: 076-119 65 33 E-post: [email protected]

Redaktionsruta Ansvarig redaktör BertilBertil Astby Redaktionskommitté HansHans OO Alfredsson BertilBertil Astby KjellKjell CarnbroCarnbro OlaOla ErikssonEriksson AndersAnders NordinNordin BoBo ÖstmanÖstman Produktion VIHSVIHS Tryck och distribution Kopieringsbyrån,Kopieringsbyrån, HärnösandHärnösand

Styrelsen Organisationsnummer Bertil Astby, Härnösand, ordförande 802456-0336 [email protected] - 0611-262 17 073-422 79 05 Leif Thunman, Härnösand, vice ordf., kassör Bank- och plusgiro [email protected] - 0611-100 82, 070-348 02 25 Bankgiro 750-5266 Kjell Carnbro, Sundsvall Plusgiro : 59 77 71-5 [email protected] - 060-12 05 20, 070-665 69 49 Ulrika Hådén, Njurunda Medlemsavgifter [email protected] - 070-569 47 90 Privatpersoner 200 kr Anders Nordin, Bjästa Föreningar 200 kr [email protected] - 0660-22 11 29, 073-066 02 02 Förbund, organisationer 250 kr

Kjell Åke Tjernström, Bergeforsen [email protected] - 060-804 30, 076-801 27 08 Hemsida www.vihs-y.se Sponsorkontakter Bo Anders Öberg, Härnösand [email protected] - 070-348 02 60

24