Vänskap Värden Vandel
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Vänskap värden vandel Avvikelser och återhämtningsstrategier hos Göteborgs första generation ungdomsnarkomaner Christer Ahlman INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Vänskap, värden, vandel De ungdomar som introducerade den tunga narkotikan i 1950-talets Göteborg rekryterades i begynnelsen ur konstnärliga och bohemiska kretsar. Ganska snart sökte sig ett antal unga män ur stadens kriminella sällskap också till de nya drogerna. Ett antal unga prostituerade kvinnor visade också tidigt intresse. Från att under 1950-talet ha varit en ganska lekfull företeelse över- gick verksamheten under nästa decennium i former som hade förmåga att sluka tillvaron. Under 1960-talets sista år övergick den färgspra- kande hippiekulturens drogmarknad och konsumtionsformer i en mer hårdför, ensartad och kriminaliserad missbrukssituation. I detta skede hade ett antal pionjärer och veteraner hunnit bli så psykiskt och fysiskt nerkörda att de nödgades se sig om efter en mer anständig livsstil. Denna avhandling beskriver de gängkulturer och samhällsförhållan- den som var rådande då Göteborgs första generation ungdomsnarko- maner intog Avenyn och flackade runt på Götaplatsen och Skanstorget. Ett antal ungdomar som efter något tiotal år som injektionsnarkomaner lyckades komma på fötter och ordnade sig ett anständigt liv har under 1980-talet och 2000-talet skildrat händelseutvecklingen med hjälp av sina egna livsberättelser. ISSN 1401-5781 Göteborgs universitet ISBN 91-86796-92-5 Institutionen för socialt arbete Christer Ahlman Vänskap, värden, vandel Avvikelser och återhämtningsstrategier hos Göteborgs första generation ungdomsnarkomaner Institutionen för socialt arbete GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Box 720 405 30 Göteborg Tel: 031–786 10 00 © 2014 Christer Ahlman ISSN 1401-5781 ISBN 91-86796-92-5 E-publikation: http://hdl.handle.net/2077/34998 Skriftserienummer: 2014:1 Grafisk formgivning, inlaga och omslag: Alexander Knutagård Illustration omslag: Christer Ahlman Tryckt hos Kompendiet, Göteborg, 2014. Till Birgit, Gunilla och Ingrid Abstract The aim of this dissertation is to investigate how and why a sample of young people who were criminals and drug addicts in the 1960s – Gothenburg’s first generation of young drug junkies – could get up on their feet and then sustain an orderly life. The empirical material consists of recorded and transcribed life history inter- views with 15 individuals, 10 of whom had rather central positions within Gothen- burg’s first generation of young drug addicts. Three of the remaining five have had close and lasting contacts and relations with the same social circle, while two have had similar experiences from other places. Several of these persons were interviewed both in the 1980s, when they had been drug-free for ten years, and then again in the 2000s, when they were about 60 years old. The connection between relationship and dialogue becomes methodologically important, since several of the interviewees have been the author’s friends and acquaintances. Autobiographical literature and the author’s own memories supplement the transcribed interviews. In the dissertation, the individuals’ entry into the circle of drug users is explained by the cultural environment and spirit of the times, and by the material conditions and situations that surrounded them in Gothenburg in the 1950-60s, but also by bro- ken families and deficient parental attachment. The interviewees’ recollections indi- cate that they were provided moral cornerstones as children, which in combination with a demanding and exhausting lifestyle fuelled their willingness to break away from their drug-saturated existence. The conflict between internalised ethics and a deviant lifestyle has in such stages of transition often manifested itself in experien- ces of burnout and psychotic breakdowns. Their recovery has in many cases been characterised by a series of relationships with partners leading a more organised life, and these periods have served as effective training. Rather than resulting in a new lasting period of deviance, the interviewees’ pos- sible relapse attempts have provided dull and dreary experiences. In fact, they have reinforced their recognition of themselves as ‘normal’. Their lasting and intensive drug use has not led to a life-long identification or ex-role as drug addict, compared with their class and gender roles or other deep roles. During the years following their recovery period, most of the interviewees have had longstanding family commit- ments and partner relations as well as decent working and housing conditions. At the time of the interviews in the first decade of the 21st century, all of them displayed a distanced and controlled relation to drugs (apart from tobacco). ISSN 1401-5781 ISBN 91-86796-92-5 Innehållsförteckning Förord 7 DEL 1 AVHANDLINGENS AVSIKT, METODER OCH EMPIRI Kapitel 1. Introduktion, positionsbestämning och disposition Syfte och frågeställningar 11 Tidigare forskning och positionsbestämning 12 Bruk eller missbruk 13 Att handskas med behovet av umgänge, identitet och värdighet 14 Bristfälliga institutioner, spontan sorti och naturlig nedtrappning 16 Skäl för en avhandling ytterligare 17 Utveckling av syftet 18 Teorier, begrepp och utgångspunkter 19 Inledande definitioner 19 Gäng och sällskap 20 Klasser, skikt och statusgrupper 21 Entréer och sortier 23 Rollernas djup och status 24 Multipla roller och en identitet 28 Kriser och hållhakar 29 Avhandlingens disposition 30 Kapitel 2. Metod, empiri, analys och etik Material 33 Intervjuade personer 34 Urvalet listat efter födelseår, samhällsklass och kön 36 Urvalets användningsområden 37 Självbiografisk förvandlingslitteratur 39 Livshistorier 41 Tidsaspekten 41 Livet som ordflöde, konstruktion och verklighet 41 Livshistoriens logik, koherens och etik 43 Livshistoriska fundament 44 1 Metod 45 Tillträde 45 Samtalssituationer 46 Målområden och samtalsformer 48 Att använda sig själv både som intervjuare och berättelse 49 Intervjuarens ursprung och position 53 Egna upplevelser, deltagande observation och spontana möten 54 Introspektion och de egna erfarenheternas försteg 56 Retrospektion, minnesbilder och mentala barriärer 58 Analys 61 Teoretiska ramar och ackumulerade perspektiv 61 Om djup istället för bredd 62 Transkriptionens kodning och resultat 63 Distans och validering 64 Växelspelet mellan konversation, introspektion, teori och praktik 67 Etik 67 Identifieringsrisker och förkastad strategi 67 Att utsätta sig själv 68 Att intervjua en dödspolare 69 Vägmärken och färdsätt som ger livsresan mening 72 Sammanfattning 72 Presentationsform 74 DEL 2 FRÅN LÄKEMEDELSBEROENDE VIA PUNDARE TILL KNARKARE. EN KULTURELL OCH HISTORISK BAKGRUND Introduktion 77 Syfte, referensgrupp och tillvägagångssätt 77 Något om berusningens konstarter 78 Kapitel 3. Göteborgs första generation ungdomsnarkomaner Ursprungsfamiljer, gängtyper och droger Ursprung 81 Trasproletära gäng 83 Kvartersgäng och centrumgäng 85 Beatniks och rövare 86 Smältdeglar och skiljelinjer 91 Sammanfattning 95 2 Kapitel 4. Marknadsplatser, träffpunkter och sällskapets utveckling Från Nordstan via Kapellplatsen till Skanstorget 97 Förutsättningar för narkotikakonsumtionens etablering och tillväxt 99 Drogmarknadens ursprung, kontaktnät och etablering 101 Tjackmission och introduktion 104 Sällskapet mixas och förändras 106 Preludinets utmärkta kraft och haschets ringa euforier 108 Ärofylld legalitet 110 Scener och rollskiften vid pundarens födelse och utveckling 113 Sammanfattning 114 Kapitel 5. Handeln likriktas och pundaren förvandlas till knarkare Delkulturen avgränsas, likriktas och kriminaliseras 117 Utarmning och klimatförbistring som motiv för sorti 120 Vägar ut 121 Våningar, kvartar och kneg 123 Det går inte att värma en sufflé 125 Sammanfattning av kapitlet och del 2 126 DEL 3 ENTRÉ OCH SORTI Kapitel 6. Uppväxtvillkor Uppväxtens förutsättningar och komplikationer 131 Skola och utbildning 137 Modersbilder 142 Fadersbilder 144 Könsroller och klassroller 147 Sammanfattning 149 Kapitel 7. Självförändrande relationer Motstånd och eftergifter 151 Utanförskap 153 Gemenskap 157 Änglar och syndabockar 160 Pryoperioder och partnerkonsumtion 161 Sammanfattning av kapitlet och del 3 165 3 DEL 4 KRISER, ÖVERGÅNGAR OCH BESTÅENDE MEN Kapitel 8. Förändring Kritiska perioder och uppbrott 169 Kvinnornas hållningar, reservationer och relationer 173 Från alkohol till narkotika och åter till alkohol 177 Från läkemedelskonsumtion via missbruk till rekreation 181 Värdighetens demarkationslinjer 183 Sammanfattning 185 Kapitel 9. Kraftkällor och andra omständigheter vid förändring Några intervjuade kvinnors livshistorier 187 Likheter mellan två borgerliga veteraner 190 Anpassning och motstånd 192 Ångest, panik och psykoser 194 Statuskamp och acceptabel rekreation 198 Tilltro och förvandling 200 Äktenskapliga relationer, barn och annat umgänge 202 Rollrester och kvardröjande men 204 Sammanfattning 207 Kapitel 10. Bevärdigande Nya hållningar i gamla förpackningar och gamla hållningar i nya 211 Universella hållningar och etiska avgränsningar 215 Värdighetskällor 217 Nedtonade överträdelser och moralisk utveckling 219 Sammanfattning av kapitlet och del 4 220 DEL 5 INTERAKTION OCH REKVALIFIKATION Kapitel 11. Hierarkier, roller och självbildning Strukturer, roller och kritiska övergångsställen 225 Självets förutsättningar och rollernas djup 226 Avgränsad etik och värdighetskamp 229 Insikt, förändring och bakslag 231 Självets enhet och splittring 232 Baksmällor, vakuumtillstånd och avlösning