Patrz Protokół 3
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
3-001 СРЯДА 25 НОЕМВРИ 2009 Г. MIÉRCOLES 25 DE NOVIEMBRE DE 2009 STŘEDA, 25. LISTOPADU 2009 ONSDAG DEN 25. NOVEMBER 2009 MITTWOCH, 25. NOVEMBER 2009 KOLMAPÄEV, 25. NOVEMBER 2009 ΤΕΤΑΡΤΗ 25 ΝΟΕΜΒΡΙΟΥ 2009 WEDNESDAY, 25 NOVEMBER 2009 MERCREDI 25 NOVEMBRE 2009 MERCOLEDI' 25 NOVEMBRE 2009 TREŠDIENA, 2009. GADA 25. NOVEMBRIS 2009 M. LAPKRIČIO 25 D., TREČIADIENIS 2009. NOVEMBER 25., SZERDA L-ERBGĦA, 25 TA' NOVEMBRU 2009 WOENSDAG 25 NOVEMBER 2009 ŚRODA, 25 LISTOPADA 2009 QUARTA-FEIRA, 25 DE NOVEMBRO DE 2009 MIERCURI 25 NOIEMBRIE 2009 STREDA 25. NOVEMBRA 2009 SREDA, 25. NOVEMBER 2009 KESKIVIIKKO 25. MARRASKUUTA 2009 ONSDAGEN DEN 25 NOVEMBER 2009 3-002 PRZEWODNICZY: JERZY BUZEK Przewodniczący 3-003 1 - Otwarcie posiedzenia 3-004 (Posiedzenie zostało otwarte o godz. 9.05) 3-005 2 - Składanie dokumentów: patrz protokół 3-006 3 - Postanowienia wykonawcze (art. 88 Regulamin): Patrz protokól 3-007 4 - Odszkodowania dla pasażerów w przypadku upadłości linii lotniczych (złożone projekty rezolucji): Patrz protokól 3-008 5 - Oznaczenie pochodzenia (złożone projekty rezolucji): Patrz protokól 3-009 6 - Przygotowanie posiedzenia Rady Europejskiej w dniach 10 i 11 grudnia 2009 r. (debata) 2 25-11-2009 3-010 Przewodniczący. − Kolejnym punktem porządku dziennego są oświadczenia Rady i Komisji dotyczące przygotowania posiedzenia Rady Europejskiej w dniach 10 i 11 grudnia 2009 r. 3-011 Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Herr talman, herr Barroso, ärade ledamöter! Det är trevligt att få denna möjlighet att diskutera med er inför nästa möte med Europeiska rådet. Det är ju det andra ordinarie mötet som hålls under det svenska ordförandeskapet, och det blir också sista gången som det leds av ett roterande ordförandeskap. Som ni känner väl till så träder ju Lissabonfördraget i kraft den 1 december, men i enlighet med den deklaration som antogs i Europeiska rådet i december 2008, fortsätter det roterande ordförandeskapet att vara ordförande i Europeiska rådet tills ordförandeskapet är slut vid årsskiftet. Nu har alla medlemsländer ratificerat och deponerat sina ratifikationsinstrument i Rom. Därför är det väldigt roligt att kunna konstatera att Lissabonfördraget trädet i kraft den 1 december. Det har varit ett långt och mödosamt arbete – det vet parlamentet. Det nya fördraget kommer på flera vis att förändra det sätt som EU fungera på. Genom fördraget får vi bättre möjligheter att ta itu med de viktiga frågor som EU står inför, och vi kan göra det mer demokratiskt, öppnare och effektivare. Det innebär också många viktiga reformer som berör er här i Europaparlamentet. Vid Europeiska rådets extrainsatta möte förra veckan enades stats- och regeringscheferna om att välja Herman van Rompuy till ordförande i Europeiska rådet. Han kommer att leda Europeiska rådets arbete och driva det framåt från och med den 1 januari. Enighet nåddes också, efter godkännande av kommissionens ordförande, om att utnämna Catherine Ashton till ny hög representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik. I enlighet med fördraget kommer Catherine Ashton att tillträda alla sina funktioner den 1 december, även som vice ordförande i kommissionen. I samband med att Europaparlamentet tar ställning till alla ledamöter kommer ni naturligtvis också att hålla utfrågningar med Cathrine Ashton. Jag har förstått att hon är på väg till utrikesutskottet inom kort för att presentera sig och svara på frågor. Europeiska rådet nådde också överenskommelse om att utnämna Pierre de Boissieu till rådets generalsekreterare. Arbetet med att förbereda Lissabonfördragets ikraftträdande har fortsatt utifrån de utgångspunkter som ordförandeskapet berättade om i sin lägesrapport till Europeiska rådet i oktober. Den 1 december kommer ett antal beslut att fattas för att Lissabonfördraget helt ska vara på plats, till exempel om en reviderad arbetsordning för rådet och en arbetsordning för Europeiska rådet. Till Europeiska rådets möte i december kommer vi att presentera en ny rapport som sammanfattar läget för de frågor vi behandlat i anslutning till Lissabonfördragets genomförande och praktiska tillämpning. Den europeiska utrikestjänsten ingår bland dessa frågor. Rapporten ska också innehålla en så kallad road-map som visar vägen framåt för arbetet på det området. Vid Europeiska rådets möte i december kommer fokus framför allt att ligga på de ekonomiska och finansiella frågorna. Krisens effekter kommer att vara kännbara under lång tid framöver – inte minst på arbetsmarknaden. Men det är också viktigt att vi tänker långsiktigt, och bemöter viktiga utmaningar på såväl medellång som lång sikt. EU, medlemsländerna och de europeiska centralbankerna har vidtagit en mängd åtgärder, till exempel garantiprogram för banker och den europeiska återhämtningsplanen. Dessa åtgärder har starkt bidragit till att öka den finansiella stabiliteten och minska krisens effekter på tillväxt och sysselsättning. De ekonomiska utsikterna ser ljusare ut, men det finns fortfarande stora risker. Det är därför ännu inte tid att dra tillbaka de stödåtgärder som har vidtagits. Vi har inom rådet emellertid inlett en diskussion om hur avvecklingen av de särskilda krisåtgärderna ska se ut och när den kan inledas. Europeiska rådet kommer att se över det arbete som rådet bedrivit kring exitstrategier. Vi kommer också att följa upp EU:s återhämtningsplan. I fråga om finansmarknaderna är det glädjande att läget på den finansiella marknaden har blivit avsevärt bättre. Finanssektorns behov av stödåtgärder har minskat. Därför måste vi utforma strategier om hur åtgärderna kan avvecklas på ett samordnat sätt. Det är emellertid viktigt att understryka att det fortfarande är för tidigt att inleda en generell avveckling av stödåtgärderna på det finansiella området. Det svenska ordförandeskapet siktar på att få enighet om ett antal vägledande principer om tidpunkt, samordning och turordning för hur stödåtgärderna ska avvecklas. Nu till finansiell tillsyn. Det råder enighet om att ökat samarbete och förbättrad samverkan inom den finansiella tillsynen inom EU är nödvändig, inte minst med den erfarenhet vi har under finanskrisen. 25-11-2009 3 Förslaget om utformning och inriktning av arbetet i Systemic Risk Council antogs av EU:s finansministrar vid Ekofinmötet den 20 oktober. Ordförandeskapet fick då mandat att inleda förhandlingar med Europaparlamentet, något som vi också har gjort. När det gäller de tre ”mikromyndigheterna” är det ordförandeskapets målsättning att vid nästa Ekofinmöte den 2 december nå fram till en allmän inriktning för dessa och därmed för hela det så kallade tillsynspaketet, för att återrapportera till rådet i december. Värdet att få en struktur på plats är betydande, gentemot finansbranschen, gentemot Europas omvärld och gentemot våra medborgare. I paketet ingår att upplägget ska ses över om tre år. Då kan vi rätta till eventuella brister som kan framstå som mindre funktionella och effektiva. EU:s nuvarande strategi för jobb och tillväxt, den s.k. Lissabonstrategin, löper ut nästa år. Det är därför oerhört angeläget att EU enas om en ny strategi som kan främja en vision för långsiktig tillväxt och välfärd. Detta blir en av de viktigaste frågorna de närmaste månaderna och en av de prioriterade frågorna för det kommande spanska ordförandeskapet. Den ekonomiska och finansiella krisen har skapat ett tryck för omedelbara insatser för att minimera effekterna på tillväxt och arbetsmarknad. Samtidigt har strukturella svagheter och de långsiktiga utmaningarna för våra ekonomier blivit tydligare. Att bibehålla och stärka Europas konkurrenskraft på den globala marknaden, att bekämpa klimatförändringar och hantera utmaningarna som följer av en åldrande befolkning är krävande uppgifter för Europeiska unionen och dess medlemsstater på medellång och lång sikt. Här krävs gemensamma och samordnade lösningar, en gemensam vision och en förstärkt europeisk reformagenda för nästa tioårsperiod. Visionen handlar om att vända utmaningarna till möjligheter. Det handlar om att till fullo inse den inre marknadens potential och ta tillvara fördelarna av utrikeshandel och öppenhet. Det handlar om att bejaka de möjligheter som ligger i att omvandla Europa till en eko-effektiv eller klimatsmart ekonomi och skapa en arbetsmarknad med höga sysselsättningsnivåer, hållbara offentliga finanser och en social sammanhållning. Under det svenska ordförandeskapet genomförs en andra uppföljning av EU:s hållbarhetsstrategi. Det gjorts framsteg på många områden. Samtidigt finns det flera områden med konstaterat s.k. ohållbara tendenser. Det handlar om att efterfrågan av naturresurser ökar snabbt, att den biologiska mångfalden minskar, att transporternas energiförbrukning ökar och att den globala fattigdomen består. Vi har tagit upp hur vi kan övervaka och följa upp strategin på ett bättre och mer effektivt sätt, bl.a. om hur vi kan ta tillvara de samordningsvinster som uppstår i samspelet med andra EU-strategier, t.ex. Lissabonstrategin. Vid Europeiska rådets möte ska också den integrerade maritima politiken tas upp. Kommissionen har nyligen kommit med sin framstegsrapport. Europeiska rådet kommer att ta del av rapporten och ge sin syn på den framtida inriktningen på detta viktiga tvärsektoriella arbete. I detta sammanhang vill jag särskilt lyfta fram synen på en hållbar ekonomisk tillväxt, arbete och innovation på ett eko-effektivt sätt. Nu till en annan mycket viktig punkt på Europeiska rådets möte, nämligen antagandet av ett nytt femårigt arbetsprogram på området för frihet, säkerhet och rättvisa. Det så kallade Stockholmsprogrammet ska bli en efterföljare till