DOCSLIB.ORG

SELVBIOGRAFIEN Nogle Overvcjelser Omkring Den Fomyedc Interesse for Genren I

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
SELVBIOGRAFIEN Nogle Overvcjelser Omkring Den Fomyedc Interesse for Genren I 84 Hcnk van der Liet (Rijksuniversiteit Groningen) SELVBIOGRAFIEN Nogle overvcjelser omkring den fomyedc interesse for genren I denne artikel vU jeg geme fremlaeggc nogle problemcr vedr0rendc selvbio­ graficn som genrebegreb og dr0fte nogle synspUnkter angiende genrens udvik- ling med saerUg henblik pi nordisk Utteratur. Da jeg i 1986 gik i gang med forberedclscme til cn arbcjdsgmppe omkring emnet 'Selvbiografiske tendenser i nycre Nordisk roman-Iittcratur', havdc jeg kun vage anclser om hvilken slags problemcr der kunne dukke op og hvordan projcktet viUe udviklc sig. Under arbejdet med emnet blev det i hvert fald mere og mere tydcUgt at interesscn for biografiske og selvbiografiske tekster var voksende og min interesse i sikaldte 'selvfremstillcnde' tekster 0gedes hen ad vejen. Sidcl0bendc cr der ogsi i den bredere offentiighed en stadig til- tagende opmaerksomhed for disse teksttyper. Der er miske endda tale om cn Utteraer mode. Der cr efterhinden udkommet cn sand b0lgc af biografier, memoLrer, n0glc- romaner mm. Faenomenct gaelder de vcstiige landes Utteratur i almindcUghed men ikke mindst ogsi de nordiske landes litteraturer. Siledes er der i Dan­ mark i de sencste ir isxr kommet en masse biografiske b0ger. Det drejer sig om ydcrst forskeUigartcdc Icvncdsbeskrivelscr af bl.a. Kong Christian IV, Karen BUxen, NUs Bohr, Georg Brandes, Johanne Luise Heiberg og H.C. An­ dersen. Man kan i nogle af disse biografiske b0ger, bl.a. om Karen BUxen og H.C. Andersen, m0dc ret tvivlsomme mider at bearbejde et i0vrigt i forvejcn vcldokumcntcret Uv pi. I Danmark cr den selvbiografiske genre de seneste ir dyrket langt mindre flittig end i Sverige. De vigtigste b0ger af slagscn cr vist ThorkUd Bj0mvigs og Ole Wivels erindringsb0ger. Men ellers er det f0rst og fremmcst i Sverige at selvbiograficn har haft sin store opblomstring. I Sverige cr der blevet offentiiggjort ct ganske betydeligt antal ualmidelig interessante selvbiografiske vaerker, bl.a. af Ingmar Bergman, Jan Myrdal, Lars Ardelius og Olof Lagercrantz. Med hensyn til Norge ser det ud til at isaer memoirelittcra- 85 turen stadigvaek blomstrer i bcdste velgiende mens de norske selvbiograficr cr af mere traditionel tilsnit I den primsre litteraturs k0lvand bar ogsi den litteraturvidcnskabeligc interesse for biografiske fremstillingsformcr som sidan udviklet sig kraftigt. Det drejer sig f0rst og fremmcst om Johnny Kondrups bancbrydendc bog om selvbiograficn Levnet og tolkninger (1982) og hans bog om Uttcraere biografier Livsvcerker (1986) samt den af Keld Zeruneith redigerede essaysamling Livs- former (1988), ligeledes om biografiske former. Uden ovcrdrivelsc mi man konstaterc at dette hj0me af litteraturen som indtU for nyligt var lukket land, i de seneste par ir er blevet opdyrket og kortlagt. Med et vemodigt suk beklager William C. Spengemann i inledningen til hans interessante bog The forms of Autobiography sig over at jo mere der skrives om genren, "the less agreement there seems to be on what it properly •a includes. AUigevcl vil jeg pr0ve at tilf0je endnu nogle bemaerkningcr til litteraturen om emnet En af idceme bag den f0maevntc arbcjdsgruppcn var at se Udt naermcre pi denne voksende interesse for selvbiografiske tekster. Og i forlaen- gelsen af Spengemanns bemsrkning vUIe vi f0rst og fremmcst taklc det genre- typologiske problem for naermcre at bestemme unders0gclscns objekt Efter en sonderende laesning i sekundaerUtteraturen , som i stor udstiaekning bckrsftcdc Spengemanns udsagn, opstillede vi en raekke genre-typologiskc karakteristika. Dcnne typologi afpr0vedcs pi et begraenset antal megct for- skelUge tekster. Det drejcde sig om cn broget skala med forholdsvis klart selvbiografiske tekster som den norske forfatter Arild Nyquists bog Barndom (1976), svensk- cren Jan Myrdail to bamdoms-skUdringer Barndom (1982) og En anruin vdrld (1984). Men ogsi om tekster som Hans-J0rgcn Nielsens roman Fodboldenglen (1979), Dag Solstads Gymnaslcerer Pedersens beretning om den store politiske vekkelsen som har hjemsfikt vdrt land (1982) og cn hybrid form som Poul Behrendts Bissen og Dullen (1984). Nogle hovedlinjcr i bestemmelscn af genren 'selvbiografi' som vi. kom frem til og som i det mindstc tilbyder nogle holdepunkter, er de f0lgende: a. 1 almindelighed drejer det sig om episk prosa i prsteritum som ogsi i stor udstraekning handler om fortid. b. Det narrative forl0b cr oftest lineaert fremadskridende og helhedsdan- ncndc. 86 c. De centrale stofomrider er privatlivet, private oplevelser og pcrsonlighcd- ens udvikling. (Her kan man spore de genremicssige mulighedcr for for- greninger og hybrid former sisom sub-genreme dannelscs- eller udvik- lingsromanen. Men disse former mangier dog:) d. Sammcnfald mellem fortaeUer, forfatter og protagonisten. I forbindelse med det sidste karaktcrtrack -sammenfald mellem disse tie for- taeUc-instanser- tader tcorctikeren PhilUpc Lejcunc om 'den selvbiografiske pakt'. Lcjeuncs argument haenger ikke sammen med en tckstintem typologisk karakteristik, men er ct fors0g pi at naerme sig problemct udfra dc spccielle receptionsmaessige forhold som den selvbiografiske teksttype ser ud til at vaere underlagt. Laeserens reception af teksten styres eller modificercs vcd at der konstatcres et sammcnfald meUem forfattcren (og hans navn pi omslagct eUer lignende) og protagonisten. Derved opstir cn spccifik forventningshori- sont, laeserens potcntieUe mistaenksomhed overfor det tekstiigc univers' sand- hedsgrad svaekkes. Dette spil mellem fortaeUcrcns sandhcdsbckraEftclse cUer fomaegtclsc og laeseren, er i0vrigt ikke noget som udelukkcnde dc modeme sclvbiografer bcnytter sig af. Forfattcre som Kondmp" og Spengemann' g0r med hensyn til dcnne 'virkc- Ugheds-iUusion' opmaerksom pi at der i det store hele cr to forskcUige anvcndelscsmulighedcr af begrebet selvbiografi. Enten tager man udgangspunkt i den selvbiografercndcs straeben efter en historisk sandfaerdig og pilidcUg fremstiUing af sig selv og sit Uv. Eller man ser -mere cllcr mindre- bort fra ad hvilken vej og med hvilket materialc forfattcren skriver om sig selv og sit levncdsl0b idet laeseren ikke cr intcrcsseret i det fortaltes sandhedsniveau. Det eneste der taeUer cr rcsultatct; om selvbiografcn opnir at formidle noget om 'selvet' og 'selvudvikUng' eller 'identitet' tU modtagercn. Dette betyder dog ikke at det udelukkcnde drejer sig om staerke, ikke-fremmcdgjorte fuld- o udvikledc pcrsonlighcder. Blanchard haevder endda at enhver form for autcn- tisk selvforstielse i gmnden cr (blevet) iUusorisk. Mens Olney' anser selvrea- Useringsproccssen (og i den forstand ogsi at skrive selvbiografiske tekster) som en ontologisk-psykologisk aktivitet slct og ret Det cr i hven fald klart at disse synspunkter kun kan holde stik hvis man fomdsaetter bide et komplekst kommunikationsforl0b mellem Ixseren og selv­ biografcn og en begraenset tidsmaessig afstand mellem Isseren og selvbiografcn for at undgi forstielsesmaessigc kortsluminger. Abenbart cr sclvbiograficns sandhedsgrad ikke fastiagt pi nogen mide. Sandhedsniveauct er si vidt jeg kan se ogsi underordnct: for det f0rste fordi ethvert tekstmatcriale udfra en 87 hermeneutisk synsvinkel altid giver anledning til sidanne problemcr og for det andet fordi selvbiografens sandhcd bunder i menncskclig hukommclsesaktivitet som jo ikke cr en virkclig pilidelig kilde nir det kommer til stykket Gus- dorf har angrebet problcmet vcd cn undvigelscsman0vre: fejl og lakuner i hukommelscn stammer fra fortaelleres behov for at (gcn-)skabc den cgnc his­ toriske virkelighed og sandhedsgraden cr denned underordnct AUc fors0g cr lige gode. Dc forskcUige autobiografiske former haenger n0je sammen med historisk betingedc forudsaeminger; for ekscmpcl skal der holdes fast ved at vi bar at g0rc med en teksttype der ikke altid er skrevet i offentiigg0relsens 0jemed. Isaer aeldre selvbiograficr har bland andet derfor tit udelukkcnde interesse som kulturhistorisk kilderaateriale. Selvbiografier kan pi denne mide komme til at fungere indenfor en mcntaUtets- og id^-historisk sammenhaeng, noget som bl.a. Kondrap har argumentcret for. (l0vrigt et problemfelt som littcraturviden- skaben altid har haft svaert ved at forholde sig tU.) Selvom selvbiografiske skrivemider i almindelighed f0rst og fremmcst har vaeret associeret med det borgerlige Individ og dcts dannelsc i det attcndc og nittcndc irhundredc er genrens historie langt bredere end man umiddelbart viUe tro. I tidens l0b har sclvfrcmstiUcnde tekster haft en lang raekke for­ skcUige frcmtraedclsesformer. Gcnrebetcgnclsen kan daekke over reUgi0se op- byggelscsskrifter, forsvarsskrifter, proletariske levncdb0gcr, politikcrs crind- ringsb0gcr, osv. Formeme cr mange, de littcraere begreber er utilstiaekkcUgc og forvirringen indenfor den Utteraturvidenskabelige terminologi er stor. Begreber som autobiografi, levnedsskildring, (fiktiv eller ikkc-fiktiv) selvbio­ grafi, memoire og erindringsbog, daekker tildcls samme stofomrider og er tU dels nabo- cllcr hybridformer. I den angelsaksiskc litteratur anvendes isaer begrebet 'autobiography', mens nordiske forfattcre foretraekker 'selvbiografi' som hovedbctegnelse for dcnne teksttype, frem for 'autobiografi'. Distinktionen mellem de forskelUge gcnrcr og sub-genrer kan i praksis vaere vanskeUig nok at fastsli. Selvbiografiske og memoirc-elcmenter cr ikke si sjaeldent tUstede i cn og samme tekst Den gmndlaeggende forskcl mcUem modeme selvbiograficr og memoirer er efter min mening sclvbiograficns exi- stentieUe milsaeming. Det interessante ved disse modeme selvbiografcrs pro­ jekt cr at de mere eller mindre
Load more

Recommended publications
  • Nordic Fascism
    Nordic Fascism Investigating the Political Project Behind Bollhusmötet Master’s thesis (45 credits) Author’s name: Erik Blohmé Name of supervisor: Heléne Lööw Semester: Spring 2021 Date of Submission: May 17, 2021 HISTORISKA INSTITUTIONEN Abstract This thesis investigates the political project behind the infamous tennis hall meeting, commonly referred to as Bollhusmötet, that took place in February of 1939 in Uppsala, Sweden. Gathering in the local tennis hall, the members of the Uppsala Student Union decided to send a resolution to the Swedish king protesting the reception of Jewish refugees into Sweden in the wake of the 1938 November Pogrom. The protest was widely influential, spurring similar resolutions at other universities and arguably influencing Swedish refugee policy on a national level. The event itself was orchestrated by a group of nationalist students as part of a political project aiming to establish a Nordic power bloc with Sweden as the central power. This political milieu rejected the geopolitics of both England and Germany to promote a specific form of Nordic fascism. Antisemitism was a central part of their ideology, both regarding short- and long-term goals, and antisemitism was also the ultimate motive behind the tennis hall meeting. The architects of these events joined the mainstream conservative milieu in 1940 as part of a strategy to abolish the Swedish political system from within and restructure the Swedish state according to a fascist model bearing many similarities to national socialism. Keywords: Bollhusmötet, Heimdal, Den Svenska Linjen, Arvid Fredborg, fascism, antisemitism, national socialism, Nazism. Acknowledgments I would like to express my gratitude to Heléne Lööw who has supervised this thesis with patience, honesty, and great care.
    [Show full text]
  • Att Riva Det Borgerliga Horhuset Folkbildning För Folkets Och Nationens Historia
    Att riva det borgerliga horhuset Folkbildning för folkets och nationens historia SAMUEL EDQUIST Olika vänsterrörelser har alltid ägnat sig åt studier av olika slag, och inte minst var så fallet runt 1968 och dess efterdyningar. Temana kunde vara marxistisk teori, politisk taktik eller att ana- lysera samhället på olika sätt.1 Inte sällan handlade det också om historiska studier. Det skedde bland annat genom bred folkbild- ningsverksamhet – som kulminerade med Gräv där du står-rör- elsen – liksom genom partihistoria, skönlitteratur, musik, teater och mycket annat.2 En ny generation rekryterades från dessa rör- elser till universiteten, där de inledde karriärer som marxistiska historieforskare. Historien var viktig för vänsterrörelsernas självförståelse. Att uttolka Sovjetunionens och Kinas historia, olika partisprängningar eller vad Marx, Engels och Lenin egentligen menat skapade både identifikation och avgränsning mot konkurrerande rörelser. His- torien var samtidigt vägvisaren mot en hägrande, socialistisk fram- tid. Det var då naturligt att lägga stor vikt vid att utforska hur väg- en framåt såg ut. Det förflutna var också ett ideologiskt slagfält och kamp- medel. Till att börja med påtalades ibland att försvararna av den rådande samhällsordningen ville framställa den som tidlös och 1 Kjell Östberg, 1968 – när allting var i rörelse (Stockholm: Prisma, 2002), s. 139, 145f., 161f. och 171f.; Alexander Ekelund, Kampen om vetenskapen. Politisk och vetenskaplig formering under den svenska vänsterradikaliseringens era (Göteborg: Daidalos, 2017). 2 Annika Alzén, Kulturarv i rörelse. En studie av ”gräv där du står”-rörelsen (Möln- dal: Symposion, 2011). 95 1968 OCH PEDAGOGIKEN naturlig, och att historielöshet låg i systembevararnas intresse.3 Men man skulle även ta upp striden mot borgerliga tendenser i den historieskrivning som ändå florerade i samhället.
    [Show full text]
  • Indras Dotter – Född Ur En Rysk Dröm1 Om Strindbergs Skuld Till Tjernysjevskij Av Mariusz Kalinowski
    Indras Dotter – född ur en rysk dröm1 Om Strindbergs skuld till Tjernysjevskij Av Mariusz Kalinowski Sanningen är alltid oförsynt. (A. Strindberg, Mäster Olof, 1872) Tar jag något sceneri och rekvisita, kanske en scen ur en tarvlig, tämligen okänd historisk roman, så är dramat fortfarande mitt, ty romanförfattarens arbete var icke konstnärligt utarbetat. Men tar jag till exempel Ivanhoe och Rebecka utan att nämna Walter Scotts namn, då är jag inne på andras jaktmark. (A. Strindberg, Ur-tjuva, 1910) År 2008 presenterade jag i Gdańsk texten Fröken Julie – designed in Russia!2, där jag visar att den centrala scenen i Strindbergs drama (navet i dess omtalade ”fina symmetri”), namnen Julie och Jean samt huvuddragen i fröken Julies gestalt är lånade från den ryske författaren Nikolaj Tjernysjevskijs roman Vad bör göras?. Fröken Julie visar sig ha en rysk förlaga: en demimond från Petersburg. Då jag skrev texten trodde jag mig vara ensam om att ha uppmärksammat Tjernysjevskijs betydelse för Strindbergs dramatik. Nu kan jag modifiera uppfattningen i fråga. År 1975 skrev den ryske forskaren Sjarypkin: ”Porträtten av »gamla människor« i romanen Vad bör göras? har i viss mån blivit till litterära prototyper för hjältarna i Strindbergs »naturalistiska« dramer. Personagerna i Fröken Julie (1888), Julie själv och hennes älskare Jean, har inte bara getts samma namn som »de gamla människorna« hos Tjernysjevskij – Jean Solovtsov och fransyskan Julie – utan också liknande karaktärsdrag och liknande syn på livet; de har samma intressen och uppvisar 1 samma stereotypa beteenden.” Osv. Likheterna, skriver Sjarypkin, är ”knappast slumpartade”.3 Tjernysjevskijs inflytande på Strindberg slutar dock inte i och med svenskens ”naturalistiska” period.
    [Show full text]
  • SWEDISH MAOISM After the People's Republic of China Was
    CHAPTER EIGHT SWEDISH MAOISM It was people such as these who helped create an image of the human face of China (Colin Mackerras on Jan Myrdal and Sven Lindqvist 1991, 186). After the People’s Republic of China was established in 1949, West- erners were driven out of the country. The new leaders considered the Westerners to be imperialists, and the Chinese state took first their property and then businesses away from them.1 Many had already left because of the Japanese occupation and, apart from a small contingent of Communist sympathizers, those remaining were now forced out. This also spelled the end for the adventurous Western geological expe- ditions and collecting trips. But in Sweden, interest in China survived this setback and rebounded even stronger in the 1970s. The focus of that decade, however, had little to do on the surface with the study of ancient China that had occupied Bernhard Karlgren and Johan Gunnar Andersson. The new Swedish China fever was all about the future. The promise of a New China that would change the world per- meated the Asianist community, and the Swedes were there to glorify the coming utopia. During the sixties and seventies, young Swedes were engaged actively in the ideology of Maoism while they fervently praised the Chinese style of Communism.2 The Swedish media at the same time moved to the left. High-ranking editors wrote lyrical opinions about China’s Cultural Revolution that appeared in Dagens Nyheter, Sweden’s lead- ing daily. When state monopolized television started a second channel in 1968, many staff members were from the radical left.3 The Maoist 1 Sections from the following pages are included in a chapter in The Cold War in Asia: The Battle for Hearts and Minds, edited by Zheng Yangwen, Hong Liu and Michael Szonyi, published by Brill.
    [Show full text]
  • Expressionism and Modernism New Approaches to August Strindberg
    Expressionism and Modernism New Approaches to August Strindberg Edited by Michael Robinson and Sven Hakon Rossel Edition Praesens Wien 1999 7 Contents Foreword 11 Preface 13 Lotta Gavel Adams The Dance of Death I: The Hells of August Strindberg And Lars Noren - from Swedenborgian Vastation to Bourgeois Waste Land 17 Paul Austin August Strindberg, Sam Shepard, and the Expressionist Impulse 25 Friedrich Buchmayr August Strindberg and the Altered Perception of Modernism 33 Piotr Bukowski August Strindberg and the Expressionist Aesthetics of Par Lagerkvist 47 Harry G. Carlson Theme, Image and Style in August Strindberg's Expressionism 53 Barry Jacobs Expressionist Elements in August Strindberg's Charles the Twelfth 63 Hermann Keckeis August Strindberg and German Opera: Studies in the Transposition of the Genre of Strindberg's Plays in Operatic Dramaturgy - a Textual Analysis 79 Arturo Larcarti August Strindberg in the Periodicals of Austrian Expressionism 93 Barbara Lide Stations of Expressionism: The Great Highway from To Damascus to Contemporary Performance 101 Brigitte Marschall Higher States of Consciousness in August Strindberg's 'Inferno Dramas' 111 Christopher Joseph Mitchell Gender and Marriage Construction Across the 'Inferno': August Strindberg's The Father and The Dance of Death I 121 Jan Myrdal An Exemplary Phase Reversal: The Modernity of August Strindberg 129 UlfOlsson The Bloodstained Sign: The Problem of Expressivity in August Strindberg's Black Banners 139 Michael Robinson August Strindberg and Musical Expressionism in Vienna
    [Show full text]
  • Strindberg Across Borders
    Strindberg across Borders edited by Massimo Ciaravolo Strindberg across Borders edited by Massimo Ciaravolo © 2016 Copyright Istituto Italiano Studi Germanici Via Calandrelli, 25 – 00153 Roma The volume has been published with the contribution of The King Gustaf VI Adolf Foundation for Swedish Culture (Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur) and the patronage of: Associazione Culturale di Scandinavistica Milano Firenze ISBN: 978-88-95868-20-2 Table of Contents 5 Acknowledgements 7 Massimo Ciaravolo, Introduction WORLD LITERATURE 15 Vera Gancheva, August Strindberg – The Phoenix 31 Ann-Charlotte Gavel Adams, Constructing Strindberg’s Life across Borders and Times TRANSLATION 41 Elisabeth Tegelberg, En Strindbergessä i kontrastiv belysning 63 Alexander Künzli and Gunnel Engwall, Strindberg and Transna­ tionality: The Case of Le Plaidoyer d’un fou GENDER, POLITICS AND SCIENCE 83 Tobias Dahlkvist, Strindberg som vansinnigt geni. Strindberg, Lom­ broso och frågan om geniets patologi 93 Massimo Ciaravolo, Between Literature and Politics. Strindberg and Scandinavian Radicalism as Seen through his Relationship with Edvard Brandes, Branting and Bjørnson 125 Cecilia Carlander, Strindberg och det androgyna O UTWARD AND INWARD, LOWER AND UPPER REALITY 139 Annie Bourguignon, Var går gränsen mellan jaget och makterna? 151 Deimantė Dementavičiūtė-Stankuvienė, Across Dream: Archety­ pical Images in Strindberg’s Dream Plays 163 Polina Lisovskaya, Christmas Eve in Strindberg’s Oeuvre 4 Table of Contents 179 Astrid Regnell, Konstens verklighet i En blå bok FORMS OF INTERTEXTUALITY 191 Maria Cristina Lombardi, Grotti and Loki: Two Mythological Be­ ings in Strindberg’s Literary Production 207 Andreas Wahlberg, Början i moll och finalen i dur. Om överträdan­ det av den osynliga gränsen i Strindbergs Ensam och Goethes Faust 219 Roland Lysell, Stora landsvägen som summering och metadrama 231 Martin Hellström, Strindberg for Children.
    [Show full text]
  • Let's Stand Against the Indian State's War on People
    “Let’s Stand Against the Indian State’s War on People” [A speech by Jan Myrdal, (internationally well-known writer for his support for the people’s movements world-wide), at a public meeting sponsored by the Forum Against War on People, New Delhi, 6 February 2012.] Dear friends, any man’s death diminishes me, about this war. It is a war against the I want to say something on the because I am involved in mankind. people for simple economic reasons. international solidarity movement with And therefore never send to know Greed and profit. That is a truth even the peoples of India. for whom the bell tolls; it tolls for officially documented by the We are here because there is an thee. Government of India. See “Committee ongoing war against the peoples of There is nothing secret about the on State Agrarian Relations and India by the Indian state itself or – to present cruel war against the peoples Unfinished Task of Land Reforms”, put it more charitably – by dominant of India. I could myself witness and Ministry of Rural Development, sections of the Indian state machinery. hear about the war against dalits and Government of India. Volume 1 (Draft You as Indian citizens want to stop this adivasis when I was in Andhra Pradesh Report), March 2009) Conclusion – war. I and other friends of India abroad in 1980 (see India Waits, Sangam “The Biggest Grab of Tribal Lands are trying to organize an international books, Hyderabad) and now 2010 in after Columbus”. solidarity movement with the people Chhattisgarh (see Red Star over India, In India this is well known, the war of India against the horrors of this war.
    [Show full text]
  • Strindberg Acrossborders Low.Pdf
    Strindberg across Borders edited by Massimo Ciaravolo © 2016 Copyright Istituto Italiano Studi Germanici Via Calandrelli, 25 – 00153 Roma The volume has been published with the contribution of The King Gustaf VI Adolf Foundation for Swedish Culture (Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur) and the patronage of: Associazione Culturale di Scandinavistica Milano Firenze ISBN: 978-88-95868-20-2 Strindberg across Borders edited by Massimo Ciaravolo Table of Contents 5 Acknowledgements 7 Massimo Ciaravolo, Introduction WORLD LITERATURE 15 Vera Gancheva, August Strindberg – The Phoenix 31 Ann-Charlotte Gavel Adams, Constructing Strindberg’s Life across Borders and Times TRANSLATION 41 Elisabeth Tegelberg, En Strindbergessä i kontrastiv belysning 63 Alexander Künzli and Gunnel Engwall, Strindberg and Transna­ tionality: The Case of Le Plaidoyer d’un fou GENDER, POLITICS AND SCIENCE 83 Tobias Dahlkvist, Strindberg som vansinnigt geni. Strindberg, Lom­ broso och frågan om geniets patologi 93 Massimo Ciaravolo, Between Literature and Politics. Strindberg and Scandinavian Radicalism as Seen through his Relationship with Edvard Brandes, Branting and Bjørnson 125 Cecilia Carlander, Strindberg och det androgyna O UTWARD AND INWARD, LOWER AND UPPER REALITY 139 Annie Bourguignon, Var går gränsen mellan jaget och makterna? 151 Deimantė Dementavičiūtė-Stankuvienė, Across Dream: Archety­ pical Images in Strindberg’s Dream Plays 163 Polina Lisovskaya, Christmas Eve in Strindberg’s Oeuvre 4 Table of Contents 179 Astrid Regnell, Konstens verklighet i En blå bok FORMS OF INTERTEXTUALITY 191 Maria Cristina Lombardi, Grotti and Loki: Two Mythological Be­ ings in Strindberg’s Literary Production 207 Andreas Wahlberg, Början i moll och finalen i dur. Om överträdan­ det av den osynliga gränsen i Strindbergs Ensam och Goethes Faust 219 Roland Lysell, Stora landsvägen som summering och metadrama 231 Martin Hellström, Strindberg for Children.
    [Show full text]
  • John Ashbery 125 Part Twelve the Voyages of John Matthias 133
    Göran Printz-Påhlson Letters of Blood and other works in English EDITED BY ROBERT ARCHAMBEAU To access digital resources including: blog posts videos online appendices and to purchase copies of this book in: hardback paperback ebook editions Go to: https://www.openbookpublishers.com/product/86 Open Book Publishers is a non-profit independent initiative. We rely on sales and donations to continue publishing high-quality academic works. Letters of Blood and other works in English Göran Printz-Påhlson Edited by Robert Archambeau https://www.openbookpublishers.com © 2011 Robert Archambeau; Foreword © 2011 Elinor Shaffer; ‘The Overall Wandering of Mirroring Mind’: Some Notes on Göran Printz-Påhlson © 2011 Lars-Håkan Svensson; Göran Printz-Påhlson’s original texts © 2011 Ulla Printz-Påhlson. Version 1.2. Minor edits made, May 2016. Some rights are reserved. This book is made available under the Creative Commons Attribution- Non-Commercial-No Derivative Works 2.0 UK: England & Wales License. This license allows for copying any part of the work for personal and non-commercial use, providing author attribution is clearly stated. Attribution should include the following information: Göran Printz-Påhlson, Robert Archambeau (ed.), Letters of Blood. Cambridge, UK: Open Book Publishers, 2011. http://dx.doi.org/10.11647/OBP.0017 In order to access detailed and updated information on the license, please visit https://www. openbookpublishers.com/product/86#copyright Further details about CC BY-NC-ND licenses are available at https://creativecommons.org/ licenses/by-nc-nd/2.0/ All the external links were active on 02/5/2016 unless otherwise stated and have been archived via the Internet Archive Wayback Machine at https://archive.org/web Digital material and resources associated with this volume can be found at https://www.
    [Show full text]
  • The "Good" Left-Wing Intellectual
    Jens Ljunggren (Stockholm) über: The »Good« Left-Wing Intellectual The »Left-Wing Intellectual« in Post-War Sweden from the 1940s to the 1970s Abstract In this article I will examine the forming and positioning of »the left-wing intellectual« in Sweden from the late 1940s until the late 1970s. My main focus lies first on »the intellectual« as a social type, that is, ideal concepts of what it meant to be a »left-wing intellectual«, and second on the position of left-wing intellectuals within Swedish public debate. The Swedish intellectual setting changed rapidly during the 1960s and 1970s, when young radicals, by connecting Sweden to European culpability regarding the horrors of the early 20th century, created a new and firm left intellectual stance. Suddenly the radical left dominated Sweden’s intellectual debate, and became influential since the Swedish state and the Swedish Social Democratic Party (SAP) adopted a strategy of collaboration. The ideal of the »good left-wing intellectual«, was pictured in terms of state collaboration, reformism, sociability and being a »cultural worker« rather than a high-brow intellectual confrontation. This type could easily interact with the state while simultaneously reaching parts of the population and satisfying the media establishment – all of which strengthened the left-wing intellectuals’ public and cultural significance. Zusammenfassung In diesem Artikel analysiere ich die Herausbildung und Positionierung des »Linksintellektuellen« in Schweden, ausgehend von den 1940er Jahren bis in die 1970er. Hierbei steht erstens der soziale Typus des »Intellektuellen« im Vordergrund meiner Analyse, d.h. die Frage, was diesen idealerweise ausmache, und zweitens die Position des Linksintellektuellen im öffentlichen Diskurs.
    [Show full text]
  • An Hour with Jan Myrdal
    Frontier Vol. 44, No. 32, February 19-25, 2012 ‘RED STAR OVER INDIA’ An Hour with Jan Myrdal Sankar Ray HE HAS AN EXCRUCIATING sciatic pain, had an open heart surgery and problematic prostrate at 85, but all this doesn‘t stop him moving around to keep his intellectual clock ticking away. His epistemological coverage is spellbinding–politics, linguistics, sexuality and pornography. He wrote several books, covering a diverse area and among those 30-plus books, one is a biography of the famous Swedish playwright Johan August Strindberg. Little wonder, he has immense knowledge, thanks to his linguistic flexibility. And that‘s Jan Myrdal whose life is an epitomisation of what the Latin dramatist and philosopher Terence (born: 195 BC, died 159 BC) Homo sum; humani nil a me allienum puto (I am a man, and reckon nothing human alien to me), rephrasing which Karl Marx famously said, ―I am human and nothing humane is alien to me, the crux of his libertarian principles, trampled by all official communist parties from the very beginning of the 20th Century. His father Gunnar was a Nobel laureate in economic sciences and mother Ava got Nobel Peace Prize, Jan joined the Communist Party of Sweden in 1939 but left the party following split in the party. Flanked by Jnanpeeth laureate Mahasweta Devi and leftist political commentator and author Sumanta Banerjee at an interactive session under the aegis of Frontier weekly on 28 January at the Kolkata Book Fair, Jan made no bones of his pessimism about the ‗official Left‘ in Europe. Their influence and ‗acceptability‘ has been waning and they are ‗paid and fostered‘ by the government.
    [Show full text]
  • Fallet Faurisson - Ett Rättsövergrepp About
    BlogThis! Bulten i Bo Sunday, January 08, 2006 Fallet Faurisson - ett rättsövergrepp About Förord från bloggägaren Ledord: Bamse, rättvisa, demokrati, jämlikhet, marxism. Citat lånat från Joakim Nilsson, moderaterna! I bloggosfären har det länge pågått ett förtal av TT-journalisten Stefan Hjertén, se exempelvis denna blogg. Förföljelserna utgår ifrån en sammanfattning av Hjerténs i rubriken nämnda artikel som About Me Henrik Bachner gjorde i sin doktorsavhandling, "Återkomsten". Detta referat finns tillgängligt via Dmitiri Vasserman, här och här. My Photo Name:Bulten i Bo Problemet är dock den rika flora av personer på internet som hyllar Bachners diverse summariska referat aldrig någonsin har tagit del av originalet. Jag har därför beslutat att publicera hela artikeln på min blogg. Detta för att tvinga de personer som framför Location:Lönneberga, Småland, anklagelserna mot Hjertén att läsa originalet, nu när det finns Sweden tillgängligt. View my complete profile Sen kan var och en göra sig en bedömning om huruvida Bachner Previous gjort en korrekt sammanfattning av artikeln eller inte. Bachners vänner? OK, här kommer den! Libysk waterboarding? Amerikanska UD underrättas Min uppgift är att ge några enkla fakta kring fallet Faurisson: Vem Korrespondens i Lenindebatten är Robert Faurisson, hur har fallet utvecklats, är det hela något mer Kortare länklista än en strid kring yttrande- och tryckfrihet, dvs har Faurissons Folkpartiet håller tortyrskola skriverier möjligen något intresse i sig själva. Lenin-citatet, gåtans upplösning! Oss Lenin-citerare emellan! Men först en allmän reflexion kring ordet antisemitism. Faurisson Lenin-citatet, mystiken tätnar igen kallas ofta av motståndarna för antisemit. Per Wästberg skrev 31 Amerikanska ambassaden mjuk januari i år helt i förbigående att det finns en professor Faurisson mot terrorismen? som är "okänd antisemit".
    [Show full text]