Utvärdering Av Utbildning I Företagsekonomi Vid Svenska Universitet Och Högskolor
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Utvärdering av utbildning i företagsekonomi vid svenska universitet och högskolor Högskoleverkets rapportserie 2002:10 R Utvärdering av utbildning i företagsekonomi vid svenska universitet och högskolor Högskoleverket 2002 Högskoleverket • Birger Jarlsgatan 43 • Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 • fax 08-563 085 50 • e-post [email protected] • www.hsv.se Utvärdering av utbildning i företagsekonomi vid svenska universitet och högskolor Producerad av Högskoleverket i april 2002 Högskoleverkets rapportserie 2002:10 R ISSN 1400-948X Innehåll: Högskoleverket, utvärderingsavdelningen, Jana Hejzlar Grafisk form: Högskoleverkets informationsavdelning Tr yck: Högskoleverkets vaktmästeri, Stockholm, april 2002 TRYCKT PÅ MILJÖMÄRKT PAPPER Innehållsförteckning Högskoleverkets beslut 5 Högskoleverkets reflektioner och slutsatser 7 Utgångspunkter och tillvägagångssätt 13 Rapportens disposition 14 BEDÖMARGRUPPENS RAPPORT Missiv 17 Företagsekonomi – utveckling och nuläge 19 Vägval för framtiden 25 Samverkan, studentinflytande och jämställdhet 27 Internationell samverkan 29 Bedömargruppens samlade rekommendationer till kvalitetsförbättringar i grund- och forskarutbildning 31 Organisation och lärare 31 Grundutbildning 32 Forskarutbildning 35 Långsiktig kvalitetsutveckling 35 Bedömningar av utbildningar i företagsekonomi 37 Blekinge tekniska högskola (BTH) 37 Göteborgs universitet (GU) 43 Handelshögskolan i Stockholm (HHS) 52 Högskolan i Borås (HB) 60 Högskolan Dalarna (HDa) 67 Högskolan i Gävle (HiG) 72 Högskolan i Halmstad (HH) 77 Högskolan i Jönköping (HJ) 83 Högskolan i Kalmar (HiK) 90 Högskolan i Kristianstad (HKr) 97 Högskolan i Skövde (HiS) 102 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (HTU) 108 Karlstads universitet (KaU) 114 Linköpings universitet (LiU) 122 Luleå tekniska universitet (LtU) 129 Lunds universitet (LU) 137 Mitthögskolan (MH) 146 Mälardalens högskola (MdH) 151 Stockholms universitet (SU) 156 Södertörns högskola (SH) 165 Umeå universitet (UmU) 171 Uppsala universitet (UU) 179 Växjö universitet (VxU) 188 Örebro universitet (OrU) 196 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) 202 Bilaga 1 217 Foretaksøkonomutdannelsen i Sverige – sett vestenfra 217 Bilaga 2 227 Kvantitativa uppgifter om företagsekonomi i Sverige 227 Högskoleverkets beslut Rektorer vid berörda lärosäten Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar 2002-04-08 Reg.nr 643-422-01 Utvärdering av företagsekonomi Högskoleverket ser ingen anledning att ifrågasätta examensrätten för grundutbildningarna i före- tagsekonomi vid Göteborgs universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Högskolan Dalarna, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Jönköping, Hög- skolan i Kalmar, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Skövde, Högskolan i Trollhättan/Udde- valla, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Mitthögskolan, Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Södertörn högskola, Umeå univer- sitet, Uppsala universitet, Växjö universitet, Örebro universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet. För dessa lärosäten kommer en uppföljning av utvärderingen att göras inom tre år. De frågor som ska uppmärksammas vid sidan av bedömargruppens rekommendationer för enskilda lärosäten lyfts fram i avsnittet Högskoleverkets reflektioner och slutsatser. Det föreligger dock skäl att ifrågasätta magisterexamensrätten i företagsekonomi vid Blekinge tekniska högskola på grund av bristande lärarkompetens. Högskoleverket avser därför att genom- föra en uppföljning i denna fråga i mars år 2003. Högskoleverket ser ingen anledning att ifrågasätta examensrätten på forskarutbildningsnivå vid Göteborgs universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Högskolan i Jönköping, Karlstads uni- versitet, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Stockholms univer- sitet, Umeå universitet, Uppsala universitet, Växjö universitet, Örebro universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet. Beslut i detta ärende har fattats av universitetskansler Sigbrit Franke efter föredragning av projekt- ansvarig Jana Hejzlar samt utredarna Magnus Johansson, Joakim Palestro och Carl Sundström i närvaro av avdelningschef Ragnhild Nitzler och kanslichef Lennart Ståhle. Sigbrit Franke Jana Hejzlar 5 6 Högskoleverkets reflektioner och slutsatser Bedömargruppen har genomfört ett gediget arbete och nu föreligger en god lägesbeskrivning över ämnet företagsekonomi. Det är värdefullt att gruppen redogjort för sina utgångspunkter och värderingsgrunder. Högskoleverket vill särskilt reflektera över vissa aspekter i bedömningen liksom över vissa kvantitativa uppgifter som både lärosätena och Statistiska centralbyrån (SCB) tillhandahållit. Högskoleverket vill dessutom beröra frågan om ackreditering. Ämnets storlek Företagsekonomi är, mätt i antal registrerade studenter i grundutbildningen, landets näst största ämne. Endast matematik, som är ett stödämne till många andra ämnen, har fler studenter totalt sett. I jämförelse med andra ämnen, undantaget yrkesprogrammen, har företagsekonomi även en mycket stor övergång, i genomsnitt 40 procent, från grundnivå (A och B) till fördjupningsnivå (C och D). Övergången är ofta lägre på de regionala högskolorna. Det är uppenbart att flera stu- denter väljer att byta studieort från högskolorna till de äldre universiteten i slutet av sina studier. Detta är inte förvånande då de äldre universiteten kan erbjuda ett betydligt större utbud av valfria kurser och inriktningar på fördjupningsnivåerna. Vid Göteborgs och Stockholms universitet ökar antalet helårstudenter på fördjupningsnivå i förhållande till helårstudenter på grundnivåerna markant. Stockholms universitet har tillsammans med Örebro universitet och Blekinge tekniska högskola den lägsta prestationsgraden på fördjupningsnivåerna, knappt 60 procent. Prestations- graden på motsvarande nivåer är vid de äldre universiteten ca 80 procent och för Uppsala univer- sitets del 90 procent. Detta gör Stockholms universitets ökning av antalet helårsstudenter på C- och D-nivån betänklig. Antalet utfärdade examina är, enligt uppgifter hämtade från SCB, generellt relativt lågt i förhål- lande till redovisade poängprestationer på fördjupningsnivåerna. Detta gäller även Uppsala universitet som dock utfärdar markant fler examina med företagsekonomi som huvudämne per helårsstudent än andra statliga lärosäten. Lägst antal examina i förhållande till helårsprestationer på fördjupningsnivåerna utfärdas vid Stockholms universitet. Det finns länder där man till skillnad från det som gäller i Sverige automatiskt utfärdar examensbevis när studenten uppfyllt fordringarna för en examen. Så som det är nu missgynnas Sverige i den internationella statistiken över antalet utfärdade examina. Företagsekonomi är ett populärt ämne som drar till sig många studenter. Det är populärt både som biämne och som huvudämne i en utbildning som är gångbar på arbetsmarknaden. De goda möjligheterna att expandera har utnyttjats av de flesta institutionerna. Bland de statliga lärosätena utmärker sig dock Uppsala universitet med en klar återhållsamhet, vilket, med tanke på lärarkapa- citet både vid det nämnda lärosätet och i landet som helhet, är positivt. Stockholms universitet som har landets i särklass största företagsekonomiska institution har däremot vuxit, till synes, utan eftertanke. Bedömargruppen uppmärksammar särskilt den stora obalansen mellan lärar- kapaciteten och antalet studenter i grundutbildningen samt lärarnas höga arbetsbelastning vad gäller handledning av uppsatser på kandidat- och magisternivå. 7 Ämnets karaktär Av tradition består ämnets kärna av fyra delar vilka återspeglas tydligt i kursutbudet på A- och B- nivå. Två av dessa, redovisning och ekonomistyrning samt kostnads-/intäktsanalys, betraktas som ”hårda”, dvs. kvantitativt inriktade. De två andra, organisation och marknadsföring anses ”mjuka”, dvs. använder sig mer av kvalitativa metoder. Det innebär att ämnet kräver flera väldefi- nierade lärarkompetenser. Dessutom tycks de olika ämnesområdena ställa olika krav på undervis- ningsformer. I de mer kvantitativt inriktade delarna är storföreläsningar och räkneövningar van- ligast medan seminarier, casestudier och PM-skrivande utgör ett väsentligt inslag i de ”mjuka” delarna. Den företagsekonomiska forskningen och därmed även utbudet av kurser på de högre nivåerna har utvecklats mot nya ämnesområden. Det är en positiv utveckling som ger ämnet en ökad bredd och inslag av tvärvetenskaplighet. Samtidigt tycks den snabba ämnesutvecklingen skapa problem när det gäller att tillgodose kraven på ämnesdjup i magisterexamina. Fr.o.m. den 1 november 2001 är dock examensordningen ändrad och medger även magisterexamen med ämnesbredd. Lärarkapacitet och lärarkompetens inom grundutbildningen Lärarkapaciteten, dvs. antalet anställda lärare i förhållande till antalet helårsstudenter, varierar kraftigt mellan de utvärderade lärosätena. Handelshögskolan i Stockholm är klart bäst rustad följt av Uppsala universitet, Högskolan i Jönköping och Luleå tekniska universitet. Sämst i detta avse- ende är Stockholms universitet samtidigt som detta lärosäte, på grund av sitt geografiska läge, tro- ligen har bra möjligheter att anlita kompetenta timlärare och gästföreläsare. Den bristande lärarkapaciteten i förhållande till antalet studenter i landet är främsta orsaken till att studenterna på kandidat- och magisternivå knappast någonstans ges möjlighet att skriva upp- satser enskilt. Situationen är dessvärre sådan att studenterna skriver uppsatser i grupper om upp till fyra studenter och trots det är handledarnas arbetsbelastning