Kriskommunikation 2.0 Allmänhet, Medier Och Myndigheter I Det Digitala Medielandskapet

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Kriskommunikation 2.0 Allmänhet, Medier Och Myndigheter I Det Digitala Medielandskapet Kriskommunikation 2.0 Allmänhet, medier och myndigheter i det digitala medielandskapet Tomas Odén | Monika Djerf-Pierre | Marina Ghersetti | Bengt Johansson Kriskommunikation 2.0 Allmänhet, medier och myndigheter i det digitala medielandskapet Tomas Odén | Monika Djerf-Pierre | Marina Ghersetti | Bengt Johansson Kriskommunikation 2.0 – Allmänhet, medier och myndigheter i det digitala medielandskapet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kontakt: Henrik Olinder, 010-240 42 91 Foto: Omslagbilden är från Instagramoroligheterna i centrala Göteborg i december 2012, Jonas Lindstedt s 190, Johan Eklund, MSB, övriga bilder, TT Illustration s 28: Erik Eliasson Produktion: Advant Produktionsbyrå Tryck: DanagårdLiTHO JMG:s bokserie nr 71 ISSN: 1101-4652 Publikationsnummer: MSB1058 - december 2016 ISBN: 978-91-7383-708-8 Innehåll MSB:s förord .........................................................................................8 Förord ................................................................................................ 10 1. Kriskommunikation i det digitala mediesamhället ...............................13 Från kriskommunikation 1.0 till 2.0 .................................................................................15 Undersökningens frågeställningar .................................................................................. 18 Studier av allmänhet, myndigheter och journalister ur ett medborgarperspektiv ............... 19 De fem undersökta kriserna ............................................................................................21 2. Kriskommunikation ur ett medborgarperspektiv ................................ 27 Sju centrala utgångspunkter ..........................................................................................28 Allmänhetens kommunikationsintressen i centrum ............................................................................ 29 Kommunikativa praktiker och meningsskapande ............................................................................... 30 Allmänhet, medier och organisationer – tre centrala aktörer ............................................................. 33 Kommunikativa praktiker i den digitala mediekulturen ....................................................................... 36 Mediegenerationer i normalitet och i kris .......................................................................................... 38 Kriskommunikationens förutsättningar: situationen och kontexten ....................................................40 Hållbara praktiker: förtroende, lärande och resiliens .......................................................................... 44 Giftig brandrök över Halmstad, september 2012 ..........................................47 3. När larmet går – allmänhetens krisreaktioner ....................................49 Ett larmsystem i förändring ............................................................................................50 Medievanor och vardagsrutiner avgör hur man vill bli larmad .............................................................51 Nyhetsmedier viktigaste källorna vid larm ......................................................................................... 55 Rädsla och ilska, två känslomässiga reaktioner .................................................................................. 62 Vad gör man när larmet går? ........................................................................................................... 68 Allmänheten och krislarm .................................................................................................................74 Instagramoroligheter i Göteborg, december 2012 .......................................77 4. Allmänhetens kommunikation i kriser ............................................... 79 Allmänhetens medierepertoarer ....................................................................................80 Stora generationsskillnader .............................................................................................................. 82 Vardaglig medianvändning och användning i kris .............................................................................. 84 Plats påverkar medieanvändning .....................................................................................................86 Faktisk medieanvändning i kris ......................................................................................89 Nyhetsmedier för information ...........................................................................................................91 Sociala medier för kära och nära ......................................................................................................... 94 Generationstillhörighet ................................................................................................................... 101 Fyra grupper av medieanvändare ....................................................................................................102 Allmänheten och medieanvändning i kris ........................................................................................107 Husbyoroligheterna, maj 2013 ................................................................. 110 5. Myndigheters kriskommunikation i ett digitalt medielandskap .......... 113 Strategier och villkor för kriskommunicerande myndigheter ............................................ 115 Sociala medier ännu på försöksstadiet ..............................................................................................117 Stärkt självförtroende i ett förändrat mediesystem ........................................................................... 119 Komplicerad direktkontakt med allmänheten ...................................................................................122 Kriskommunicerande myndigheter i praktiken ...............................................................124 Nyhetsmedier som med- och motspelare .........................................................................................129 Önskan om kontroll över kanaler och budskap ...............................................................134 Halmstad – de egna kanalerna i fokus .............................................................................................134 Skogsbranden – mycket kraft gick åt att serva nyhetsmedier .............................................................136 Stormen Simone – traditionell kriskommunikation med nyhetsmedier i centrum ...............................140 Husby – från internationella nyheter till lokala Facebookgrupper .......................................................143 Organisatoriskt lärande av kriser ...................................................................................147 Erfarenheter av kriskommunikationens organisation ........................................................................148 Erfarenheter av att kriskommunicera ...............................................................................................150 Fyra olika medierelationer ...............................................................................................................152 Medborgarna – den föreställda publiken .......................................................................156 Stormen Simone, oktober 2013 ................................................................ 159 6. Journalisterna i kriskommunikationen ............................................. 161 Journalisternas syn på mediernas ansvar .......................................................................163 Journalisternas syn på mediernas uppgifter i kris ...........................................................167 Vardagsjournalistik och krisjournalistik ............................................................................................ 172 Sociala medier som journalistiska verktyg ........................................................................................ 175 Värdefulla och användbara arbetsredskap ........................................................................................ 176 Sociala mediers användbarhet varierar ............................................................................................ 178 Effektivt verktyg för omvärldsbevakning ............................................................................................179 Mindre använt för publicering ..........................................................................................................182 Journalisternas föreställda publik ................................................................................. 184 Digital teknik och sociala medier i krisrapportering ...........................................................................188 Skogsbranden i Västmanland, augusti 2014 ..............................................190 7. Allmänhetens bedömningar av kriskommunikationen ........................193 Svar från enkäter och fokusgrupper ..................................................................................................194 Positiv värdering av nyhetsmediernas krisrapportering ...................................................194 Bedömningar av nyhetsmediernas rapportering vid fyra kriser ..........................................................196 Snabbhet, korrekthet och med rätt perspektiv .................................................................................204 Olika gruppers syn på nyhetsmediernas krisrapportering ...............................................206
Recommended publications
  • Worklife and Health in Sweden 2004
    Meaningful work in a demanding work environment - teachers at school Månsson, Eva; Persson, Anders Published in: Worklife and healh in Sweden 2004 2005 Link to publication Citation for published version (APA): Månsson, E., & Persson, A. (2005). Meaningful work in a demanding work environment - teachers at school. In R. Å. Gustafsson, & I. Lundberg (Eds.), Worklife and healh in Sweden 2004 (pp. 319-340). Arbetslivsinstitutet/Arbetsmiljöverket. Total number of authors: 2 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Worklife and Health in Sweden 2004 Rolf Å Gustafsson and Ingvar Lundberg (eds.) National Institute for Working Life The National Institute for Working Life is a national centre of knowledge about working life issues.
    [Show full text]
  • Sveriges Televisions Public Service-Redovisning 2009 © Sveriges Television AB 2010
    Sveriges Televisions public service-redovisning 2009 © Sveriges Television AB 2010 Kontakt: SVT Strategi, 105 10 Stockholm Redaktion: Margareta Cronholm, Johan Hartman, Hasse Karlsson, Tomas Lindhé, Jocke Norberg, Christina Forslund, Thomas Håkansson, Ursula Haegerström, Anders Hvidfeldt Layout: MacGunnar – Information & Media Tryck: SRF Repro, Stockholm 2010 SVT 26.02.10 Förord De övergripande publikmålen för Sveriges Television handlar om att bibehålla ett högt förtro- ende, förbättra kvaliteten och att öka räckvidden. Därför är det glädjande att under 2009: ■■ SVT1 blev Sveriges största TV-kanal för första gången sedan 2005. ■■ Rapports publik ökade markant – en utveckling som går helt på tvärs med resten av Eu- ropas nyhetsprogram. ■■ SVT tog hem 11 av 13 möjliga kristaller i den årliga branschtävlingen för de stora svenska tv-bolagen. ■■ SVT ligger i topp i den årliga förtroendemätning, där företag, myndigheter, medier och institutioner tillfrågas via Medieakademin. Besparingarna som inleddes i april 2008 fullföljdes under 2009. Kostnaderna har nu sänkts med 250 miljoner kronor och SVT har drygt 400 färre heltidstjänster. En ny organisation med tre divisioner (Nyhetsdivisionen, Allmän-tv-divisionen och Division SVTi), jämte en centraliserad och bantad administration, har givit ökad rationalitet och högre beläggning. Detta har möjliggjort att vi kunnat bibehålla – och i något fall förstärka – programbudgeten på tidigare nivåer, trots lägre totala kostnader och färre medarbetare. Under det händelse- rika året 2010 kommer SVT därför att producera OS i Vancouver, kronprinsessans bröllop, ett delat (med TV4) VM i fotboll, en stor satsning på riksdags- och kommunalvalen samt ett utökat utbud av kulturprogram. Under senhösten flyttade Teckenspråks medarbetare från Leksand till Falun. Medarbe- tarna på nyhetsredaktionen Gävle-Dala gick med entusiasm in för att lära sig teckenspråket via dagliga korta lektioner och de två nyhetsdeskarna placerades i samma lokal, vilket möj- liggjort ett uppskattat utbyte mellan de döva och de hörande medarbetarna.
    [Show full text]
  • Filmer 63 Stöd Och Bidrag 64 Fortbildningsmöjligheter 65 Filmfestivaler Och Filmdagar 67 Aktuella Projekt, Satsningar Och Annat 74 Upphovsrätt Och Rättigheter
    för lärare, filmpedagoger och kulturadministratörer Denna lathund ger information om allt en medieintresserad lärare eller administratör kan behöva när man startar eller vill utveckla sin verksamhet inom medie- området. Listan kan självfallet aldrig bli heltäckande, men ambitionen är att ge värdefulla och aktuella tips, som kan vara till hjälp för att orientera sig i den strida ström av information som omger oss. Lathunden försöker framhäva aktualiteter, men vill också lyfta fram bra materiel som lärare har tipsat om och som har fungerat i pedagogiska sammanhang. Tack för alla tips! Från och med år 2014 uppdateras inte Lathunden. Vissa tips och material kan bli inaktuella med tiden men vissa är tidlösa. Om inte annat så vittnar denna samling av tips och länkar om vad som fanns att tillgå inom området under åren 1988-2013. Utan anspråk på att vara heltäckande. 1 Innehållsförteckning 3 Webbplatser 3 Allmänt 6 Filmdatabaser, nätmagasin och dylikt 8 Webbplatser för amatörfilmare 9 Litteratur, avhandlingar, uppsatser 25 Temapaket / Tematips 25 Animation 27 Datorspel 29 Demokrati / mänskliga rättigheter 31 Etik 32 EU-frågor 32 Filmkunskap 33 Funktionshinder och hälsa 34 Genusfrågor 36 Globala frågor 37 Historia 38 Internet 43 Journalistik 43 Klimat och miljö 44 Konstpedagogik 44 Konflikthantering, mobbning 45 Krig 45 Levande historia 46 Matematik 46 Mediekunskap 47 Mobilen i skolarbete 47 Musik 48 Praktiskt mediepedagogiskt arbete 50 Rasism och främlingsfientlighet 50 Reklam och konsumtion 50 Religion 51 Sexualitet / Homosexualitet 51 Sport
    [Show full text]
  • Skogsbränderna Sommaren 2018, SOU 2019:7
    Skogsbränderna sommaren 2018 Betänkande av 2018 års skogsbrandsutredning Stockholm 2019 SOU 2019:7 SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: [email protected] Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss – hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslag: Elanders Sverige AB Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2019 ISBN 978-91-38-24898-0 ISSN 0375-250X Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 att tillkalla en särskild utredare för att utvärdera de operativa räddningsinsatserna i sam- band med de omfattande skogsbränderna i Gävleborgs, Dalarnas och Jämtlands län sommaren 2018. F.d. regiondirektören Jan-Åke Björklund förordnades till sär- skild utredare från och med den 20 augusti 2018. Från och med den 6 september 2018 förordnades departements- sekreteraren Keijo Ekelund (Justitiedepartementet) att vara sakkun- nig i utredningen. Som experter i utredningen förordnades samma dag räddningschefen Anna Henningsson (Räddningstjänsten Östra Blekinge), styrelseordförande Karin Perers (Mellanskog), länsrådet Jörgen Peters (Länsstyrelsen i Hallands län), översten Anna Siver- stig (Försvarsmakten), brandchefen Lars-Göran Uddholm (Söder- törns Brandförsvarsförbund) och biträdande avdelningschefen Jan Wisén (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Departementssekreteraren Maria Kaiser anställdes som sekrete- rare i utredningen från och med den 20 augusti 2018. Utredningen har antagit namnet 2018 års skogsbrandsutredning (Ju 2018:07).
    [Show full text]
  • Departementet Från Perioden 1 Januari 2002-6 Oktober 2006 Samlade
    December 2006 Pressmeddelanden 2002-2004 I detta dokument finns pressmeddelanden från Utbildnings- departementet från perioden 1 januari 2002-6 oktober 2006 samlade. Pressmeddelandena har varit publicerade på www.regeringen.se och togs bort den 6 oktober 2006 då en ny regering tillträdde. Kontaktinformationen i pressmeddelandena är till stor del borttagen eftersom pressekreterare och andra medarbetare har bytts ut. Länkar som fanns i pressmeddelandena är borttagna. Pressmeddelandena är sorterade i datumordning med den senaste först i dokumentet. Det finns 579 pressmeddelanden från perioden. Att söka i dokumentet Du kan söka pressmeddelanden i dokumentet genom att använda den sökfunktion som finns i Adobe Reader. Sökfunktionen brukar vara mar- kerad som en kikare i verktygsfältet. Du kan söka på valfria ord men för att förenkla din sökning finns följande nyckelord i pressmeddelandena: • Statsråd • Departement • Ämne 2 Under 2002-2006 fanns följande statsråd, departement och ämnen på www.regeringen.se: Statsråd Göran Persson, Ann-Christin Nykvist, Barbro Holmberg, Berit Andnor, Bosse Ringholm, Carin Jämtin, Hans Karlsson, Ibrahim Baylan, Jan Eliasson, Jens Orback, Leif Pagrotsky, Lena Hallengren, Lena Sommestad, Leni Björklund, Mona Sahlin, Morgan Johansson, Pär Nuder, Sven-Erik Österberg, Thomas Bodström, Thomas Östros, Ulrica Messing, Ylva Johansson, Laila Freivalds, Gunnar Lund, Lars-Erik Lövdén, Lars Engqvist, Marita Ulvskog, Anna Lindh, Margareta Winberg och Jan O Karlsson. Department Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet,
    [Show full text]
  • 23 Aug Orginal Schyssterat Av MD.Indd
    MARIE DENWARD DENWARD MARIE UNIVERSITY. MALMÖ SOCIETY, AND CULTURE OF FACULTY EXPRESSION. OF FORMS AND SPHERES PUBLIC MEDIA, NEW IN DISSERTATION Media convergence may not only be defi ned and explained as a technological and MARIE DENWARD industrial phenomenon in today’s hybrid media landscape. Convergence also takes place as a bottom-up social process initiated by media users that move almost any- PRETEND THAT IT IS REAL!: where and everywhere in search of entertainment experiences, blurring the borders CONVERGENCE CULTURE IN PRACTICE of production and consumption. This thesis sheds light on the different types of media convergence that took place in the process of making the transmedia storytelling productionSanningen om Marika. The Swedish public service provider, SVT, and the pervasive games upstart company, PRACTICE IN CULTURE CONVERGENCE REAL!: IS IT THAT PRETEND The company P, combined their expertise in broadcasting and games development to craft this ‘participation drama’. Using an ethnographic approach, fi eld studies were conducted throughout the design, implementation and production phases. The author argues that even if instances of convergence could be identifi ed, the col- laboration did not proceed smoothly. The different logics of television, internet and games also created tensions and frictions. The blurring of fi ction and facts both in television genres and in games activities made the reception and interpretation of the audience differ extensively. Lastly, the analysis shows that the inherent asymmetrical relationship between producers and users in media highlighted issues of hierarchies and inequality between producers and participants and between participants. Marie Denward works as a senior researcher in the Game Studio Group at the multidiciplinary national research institute, The Interactive Institute, Stockholm, Sweden.
    [Show full text]