Mediernas Vi Och Dom Mediernas Betydelse För Den Strukturella Diskrimineringen
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Mediernas Vi och Dom Mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen Redaktörer: Leonor Camauër & Stig Arne Nohrstedt Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering Stockholm 2006 SOU 2006:21 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: [email protected] Internet: www.fritzes.se Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss Tryckt av Edita Sverige AB Stockholm 2006 ISBN 91-38-22534-4 ISSN 0375-250X Förord Utredningen om Makt, integration och strukturell diskriminering tillsattes efter ett regeringsbeslut den 22 april 2004 och har i upp- drag att identifiera och kartlägga mekanismer bakom strukturell/ institutionell diskriminering på grund av etnisk och religiös till- hörighet. Resultaten ska redovisas successivt i syfte att ge underlag för en fördjupad diskussion om och åtgärder mot strukturella hinder för att alla medborgare ska kunna delta i samhällslivet på lika villkor och med samma möjligheter. Föreliggande rapport granskar den strukturella/institutionella diskrimineringen inom media och är utredningens fjärde publika- tion. Media och dess påverkan på den allmänna opinionen har länge studerats inom samhällsvetenskaperna. En del forskare har studerat medias roll för reproduktionen av vedertagna normer och föreställ- ningar som råder i ett samhälle. Dessa vedertagna “normaliteter” påverkar journalisterna på många olika sätt. De allra flesta journa- lister har socialiserats i ett socialt sammanhang där det råder ett djuprotat vi-och-dem-tänkande som reproduceras genom försko- lan, skolan och det etablerade mediala och politiska systemet. Journalisterna har dessutom gått en utbildning som också för- stärker studenternas redan förvärvade normer, värderingar och ve- dertagna föreställningar om “de andra”. Sedan gör dessa färdigut- bildade journalister inträde på den mediala arbetsmarknaden med dess institutionella sammansättning som reproducerar den struktu- rella/institutionella diskrimineringen. Media är dock inte en isolerad och självständig aktör som ensam bär ansvaret för reproduktionen av de negativa föreställningarna om “de andra”. Interaktionen och relationer med andra maktcentra, som t.ex. det politiska systemet, utbildningssystemet och marknaden, är bidragande faktorer för den mediala reproduktionen av de etablerade Förord SOU 2006:21 föreställningarna om det “normala vi” och det “avvikande dem” som därmed reproducerar de etniska hierarkierna i samhället. En rad olika mediala händelser kan exemplifieras där “de andra” å ena sidan, och “vi” å den andra essentialiseras som två väsenskilda grupper med vitt skilda “kulturella egenskaper”. “Vi” görs till det normala, det bekanta och måttstocken för bedömningen av “de andra”. Skillnaderna med och “avvikelserna” från ett föreställt och homogent “vi” görs till centrala värden som ger en händelse ny- hetsvärde. Till exempel blir rapporteringen av “hedersmord” och Zlatans “avvikelser”, som diskuteras i denna antologi, och “invand- rarnas kriminalitet” viktiga “nyheter” och ges oproportionell plats i svenska medier. Detta följer vad Jacques Derrida kallar åtskiljan- dets logik. Man skapar två grupper, “invandrare” och “svenskar” och tilldelar dem olika essentiella egenskaper och återskapar där- med det etablerade “vi-och-dem-tänkandet” och de handlingar som följer av detta. Media är enligt maktutredningen (SOU 1990:44) det tredje maktcentrat i Sverige. En makt som ska kontrollera makten men ofta själv inte underkastar sig samma kontroll för att granska sin roll för reproduktionen av de etniska orättvisorna i samhället. Men bilden är långt ifrån okomplicerad. Inom det mediala området finns det aktörer som motverkar medias vedertagna roll som majoritets- samhällets organiserade röst och försöker förmedla andra perspek- tiv. Tyvärr är dessa journalister få och agerar oftast i motvind. Skillnaderna är dock inte begränsade till journalisterna utan också mellan olika medier. Det finns vissa etablerade medier som har som sin huvuduppgift att försvara sitt “normala” arbetssätt och repro- ducera den diskursiva diskrimineringen “med alla medel”. Det finns exempel på dessa medier att hämta i denna rapport. Under senare år har från många håll hörts krav på ökad “mång- fald” inom journalistkåren. Detta måste betraktas som ett positivt steg med förbehåll. Som bidragsgivare till denna antologi visar, föl- jer anställningen av personer med invandrarbakgrund oftast ett be- stämt mönster. De etablerade medierna anställer personer med invandrarbakgrund som är beredda att anpassa sig till det “normala” arbetet på redaktionerna. Med andra ord, “de” som är beredda att skriva som “vi” är välkomna inom vissa ramar; kanske som en “invandrarkvot”. Detta fenomen är ett växande inslag i den fre- kventa rapporteringen av “de andra” och deras problem. En skara av “experter” med invandrarbakgrund som säger vad “vi” vill höra om “dem” utgör idag “invandrarkvoten” som säger “sanningen om SOU 2006:21 Förord de andra”. Deras expertis är oftast begränsad till “deras rötter” som per automatik ger dem”kulturkompetens” och gör dem legitima “sanningssägare”. Det finns otaliga subtila institutionaliserade meka- nismer för att reproducera den diskursiva diskrimineringen som utgör en integrerad del i den strukturella/institutionella diskrimi- neringen. Både den svenska och den internationella forskningen om diskriminering inom mediavärlden visar att vi behöver många flera systematiska studier. Som redaktörerna i denna antologi föreslår behöver vi systema- tiska studier med nya frågeställningar som ger oss underlag för att stävja diskrimineringen inom media. Detta behöver specifika sats- ningar. En av dessa är ökade resurser till forskningen om den struk- turella/institutionella diskrimineringen inom media. Som redak- törerna till denna antologi visar, är forskningen om diskriminering inom media ett eftersatt område. Intresset för sådan forskning har av “naturliga” skäl varit sval. Med andra ord, etablerade forsk- ningscentrum och universitet har i huvudsak nonchalerat och i många fall motverkat ett fokusskifte från “de andra” till problem i “våra institutioner och strukturer”. Därför är etableringen av ett forskningscenter med adekvata resurser och fokus på forskning om strukturell/institutionell diskriminering som kan tillhandahålla kon- tinuerlig kunskap om medias arbetssätt i förhållande till repro- duktionen av diskrimineringen av “de andra” ett viktigt steg i rätt riktning. Vi vill rikta ett varmt tack till Simon Andersson för hans läsning och värdefulla kommentarer. Masoud Kamali Adrián Groglopo Särskild utredare Utredningssekreterare Marcus Lundgren Utrednigssekreterare Innehåll 1 Introduktion................................................................. 9 2 Mediearbetare med utländsk bakgrund och majoritetsmediers diskrimineringsmekanismer Leonor Camauër......................................................... 35 3 Den dagliga dosen. Diskriminering i Nyheterna och Bladet Ylva Brune................................................................. 89 4 Främlingar i nationens spegel Gunilla Hultén ......................................................... 123 5 Husbondens röst i etnifierad lokalpress Marcus Johansson .................................................... 163 6 ”Hedersmord”, eurocentrism och etnicitet Mordet på Fadime – en fallstudie Pia Strand Runsten ..................................................... 189 7 ”Det här är lycka” Om sportjournalistikens inkluderande mekanismer Göran Eriksson......................................................... 225 7 Innehåll SOU 2006:21 8 Krigsjournalistiken och den strukturella diskrimineringen Stig Arne Nohrstedt ..................................................257 9 Bard eller brygga? De nationella medierna i globaliseringen Ulrika Olausson ........................................................309 Författarpresentation ........................................................339 8 1 Introduktion Stig Arne Nohrstedt & Leonor Camauër Mediernas makt och betydelse Den här boken består av ett antal studier där nyhetsmediernas be- tydelse för den strukturella diskrimineringen behandlas. Varför är det då relevant att undersöka medierna när man kartlägger den strukturella diskrimineringen i samhället? Ur ett diskrimineringsperspektiv är medierna intressanta i flera bemärkelser. Som en del av kulturindustrin utgör medieföretagen en mycket speciell typ av organisation som både liknar och skiljer sig från andra industrier. Liksom andra industriföretag är medierna arbetsplatser med en personal vars etniska sammansättning är rele- vant att studera ur diskrimineringssynpunkt. Över huvud taget har medieföretagen flera gemensamma drag med andra industriföretag och blir alltmer integrerade i näringslivets generella struktur. Sam- tidigt spelar mediernas utbud en nyckelroll när det gäller att strukturera de bilder och diskurser med vars hjälp människor för- står världen (Golding & Murdock 2000:70). Till skillnad från andra industriföretag producerar medieföretag alltså symboliska varor, medieprodukter vilka genom sin närmast allestädes närvaro i väs- terländska samhällen har blivit centrala komponenter i människors