Makten Och Mångfalden: Eliter Och Etnicitet I Sverige
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Ds 2005:12 Makten och mångfalden Eliter och etnicitet i Sverige Rapport från Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: [email protected] Internet: www.fritzes.se Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss Omslagen till rapporterna från Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram har utformats av Rodrigo Gutierrez Benavente. Hans genomgående idé är att placera utlandsfödda personer i typiskt svenska miljöer. Tryckt av Elanders Gotab AB Stockholm 2005 ISBN 91-38-22340-6 ISSN 0284-6012 Förord Integrationspolitiska maktutredningen tillsattes efter ett regerings- beslut den 7 december 2000 och har haft i uppdrag att beskriva och förklara fördelningen av makt och inflytande mellan invandrare och infödda – till viss del även mellan infödda och personer med invand- rade respektive infödda föräldrar – i det svenska samhället. Resultaten är avsedda att ge underlag för en fördjupad diskussion om integra- tionspolitikens förutsättningar och framtida utformning. Enligt regeringsbeslut den 22 april 2004 bedrivs den forskning utredningen initierat fortsättningsvis inom ramen för ett forskningsprogram vid Uppsala universitet. Som brukligt är i vetenskapliga sammanhang är författarna ensamma ansvariga för innehållet i de rapporter som publi- ceras. Ett öppet och demokratiskt samhälle ställer speciella krav ifråga om ledarskap. De som får förtroendet att vid en viss tidpunkt utöva makt bör rekryteras på demokratiskt acceptabla premisser. Det innebär bland annat att möjligheterna att nå en position inom makteliten inte bör inskränkas av ursprung eller härkomst. Men i vilken utsträckning förverkligas i praktiken detta ideal i dagens Sverige och vilka är de faktorer som motverkar respektive främjar samstämmigheten mellan ideal och verklighet? I syfte att bidra till svaret på denna övergripande fråga studeras i den här boken de hinder och möjligheter som mött personer med utländsk bakgrund på deras väg mot ledande positioner i det svenska samhället. De undersökningar bokens författare gjort har bred spännvidd. Tillsammans täcker de sju centrala delar av det svenska samhällslivet: näringsliv, politik, förvaltning, organisationsväsende, media, kultur och vetenskap. Resultaten bygger på färska uppgifter inhämtade genom bland annat enkäter och intervjuer med utlandsfödda personer som lyckats nå ledande positioner i det svenska samhället. Uppgifterna har insamlats inom ramen för två nära sammanlänkade forskningsprojekt om makteliter. Det ena, med inriktning på jäm- ställdhetsproblematiken, har finansierats av Riksbankens Jubileums- fond. Det andra, med fokus på integrationsproblematiken, har be- kostats av Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram. Boken har redigerats av ledaren för dessa båda projekt, Anita Göransson, ekonomisk-historiker och professor vid institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Bland författarna ingår företrädare för en bred uppsättning akademiska discipliner: historia, ekonomisk historia, idéhistoria, sociologi, statsvetenskap samt medier och masskommunikation. Samtliga medverkande forskare är verk- samma vid Göteborgs eller Umeå universitet. Carita Ytterberg på forskningsprogrammets kansli har förtjänstfullt bistått med korrektur- läsning och tekniskt redigeringsarbete. Vi vill rikta ett varmt tack till samtliga medverkande för deras insatser! Uppsala i april 2005 För integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram Anders Westholm Karin Borevi Per Strömblad Forskningsledare Biträdande Biträdande forskningsledare forskningsledare Innehåll Utländsk bakgrund – tillgång eller hinder på vägen mot makt? 7 Anita Göransson Kvinnorepresentation: en förebild med förhinder 41 Birgitta Niklasson och Lena Wängnerud Trots eller tack vare? Om utländsk bakgrund i näringslivstoppen 68 Anita Göransson och Ida Lidegran Enstaka öar av framgång. Etnicitet och invandrarrepresentation i den politiska eliten 117 Birgitta Niklasson Förvaltningseliten – demokratins ”svenska” väktare 137 Birgitta Niklasson När etnicitet och religion möter folkrörelsetradition: De förtroendevalda inom etniska och religiösa organisationer 147 Ulrika Lagerlöf Nilsson och Petra Pauli Mediefältets janusansikte: medieeliten, journalisterna och mångfalden 165 Monika Djerf-Pierre och Anna Levin Den kulturella maktens mångfald. Om hinder och möjligheter på vägen mot erkännande 225 Marita Flisbäck En gränslös akademi? Vägar till den akademiska toppen med utländsk bakgrund i bagaget 257 Anita Göransson och Ida Lidegran Det villkorade medierummet. En diskussion om genrer, makt och mångfald 283 Maria Edström och Karin Nordberg Distinktionernas ordning 317 Anita Göransson Bilaga: Enkätundersökningen Ledarskap i förändring 331 Författarna 335 Rapporter från Integrationspolitiska maktutredningens forsknings- program 336 Utländsk bakgrund – tillgång eller hinder på vägen mot makt? Anita Göransson Sverige brukar betraktas som ett land med ovanligt jämlika livs- chanser för olika grupper i befolkningen. Men det finns också tydliga barriärer, som hindrar vissa grupper att ta sig fram och etablera sig, mekanismer som stöter ut och marginaliserar. Det har exempelvis visat sig svårt för utlandsfödda nya svenskar och deras barn att komma in i samhället och nå framgång på lika villkor. I den här boken skall vi diskutera hur man på olika samhälls- områden ser på personer med utländsk härkomst när det gäller att göra karriär och vilka möjligheter och hinder, som finns för dem att nå toppositioner i det svenska samhället. Det kan kanske tyckas att man studerar ett lyxproblem, när man undersöker den högsta nivån i samhället. Det är knappast ett person- ligt problem för de flesta av oss – svensk- eller utlandsfödda – huruvida vi kan bli ministrar eller börsbolagschefer. Men det är en demokratisk princip att alla kategorier i samhället skall ha den möjlig- heten. Ingen grupp skall vara utesluten från början. Det handlar också om att alla befolkningsgrupper bör vara representerade bland de vikti- gaste beslutsfattarna. Särskilt viktig blir den sociala representationen när det gäller chefspositioner, där man inte alltid kan förutse vilka beslut som måste tas. Nya samhällsfrågor kan komma upp på dag- ordningen. Det kan också finnas breda valmöjligheter, som gör det viktigt att beslutsfattarna bland sig samlar varierade erfarenheter från olika delar av samhället. Detta har kallats närvarons politik, och den har naturligtvis relevans även för makthavarna på andra samhälls- områden än det politiska (Phillips 1998, Wängnerud 1998). Förutom att man av princip alltid bör granska makten och dem som har den, så ställs här problemet med olika människors lika chanser på sin spets. Att studera det översta skiktet lär oss en hel del om vad som verkligen gäller när det handlar om att nå makt, att bli framgångsrik på ett fält. På vägen dit har man blivit vägd många gånger. Man har 8 Anita Göransson passerat många hinder, man har lärt sig hur systemet fungerar, man har tillägnat sig inte bara formella meriter utan också den tysta kun- skap och de resurser och kontakter, som krävs för framgång på olika områden i det svenska samhället. Det utanförskap eller den distans till den svenska kulturen som den utländska börden kan ha medfört, torde också ha fört med sig en större känslighet för de dolda mekanismerna. I likhet med kvinnor, som kommer in i ett mansdominerat samman- hang, torde personer från en annan kultur, en annan världsdel, tvingas lägga märke till de sovringskriterier och subtila mekanismer som de måste anpassa sig till för att nå sina mål. Det är naturligtvis tydligare för en person från en kultur som skiljer sig mycket från vår, medan en person från ett annat nordiskt land i de flesta avseenden kan vara lika omedveten som de infödda svenskarna om sin anpassning (se t.ex. Fanon 1969) Vår forskargrupp har undersökt vilka möjligheter personer med utländsk härkomst har att nå maktens högsta positioner i dagens Sverige.1 Vi har formulerat uppgiften mot bakgrund av det forsknings- projekt, som de flesta av oss annars arbetar inom och som särskilt undersöker kvinnors och mäns möjligheter att nå maktpositioner.2 Det projektet fokuserar på kön men ger också möjligheter att studera vissa aspekter av etnicitet i makteliten. Det finns stora likheter mellan kön och etnicitet som analytiska kategorier och som samhällsstrukturer, som ger upphov till hierarkier. Men det finns också skillnader. Vi har möjlighet att här dra nytta av de analyser vi tidigare gjort om makt och kön. I en del av bokens kapitel överförs analysmodellen på etnicitets- kategorin för att pröva vad den kan ge. I andra kapitel används andra utgångspunkter. Vi använder oss bl.a. av material från den enkätundersökning med rubriken Ledarskap i förändring som genomförts inom det projektet och som resulterade i svar från cirka 1 800 svenska toppchefer på olika samhällsområden. Materialet ger möjligheter att analysera makt- elitens åsikter om mångfaldens betydelse, om hinder respektive viktiga tillgångar för framgång i karriären och om vad som karaktäri- serar makthavare med utländsk bakgrund.3