Is I Magen Och Ett Varmt Hjärta” KARIN FRANZÉN
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
”Is i magen och ett varmt hjärta” Konstruktionen av skolledarskap i ett könsperspektiv KARIN FRANZÉN Pedagogiska institutionen UMEÅ UNIVERSITET Nr 81 • 2006 © Karin Franzén, 2006 ”Is i magen och ett varmt hjärta”. Konstruktionen av skolledarskap i ett könsperspektiv (akademisk avhandling) Pedagogiska institutionen, Umeå universitet ISBN 91-7264-177-0 ISSN 0281- 6768 Franzén, Karin. ”Is i magen och ett varmt hjärta”. Konstruktionen av skolledarskap i ett könsperspektiv. (”Cool Practice With a Warm Heart”. The Construction of School Leadership From a Gender Perspective). Academic dissertation, Faculty of Social Sciences, Umeå University, Sweden, 2006. (In Swedish, with an English summary). ISBN: 91-7264-177-0; ISSN: 0281-6768. Abstract The aim of this thesis is to investigate the discursive construction of school leadership in a gender perspective and the meanings attached to school leadership. Theoretically, I draw on discourse analysis, and feminist poststructuralist theories have been my source of inspiration. Discourse, subjectivity, subject positions and power are key concepts applied to the analysis of the data. Four male and four female school leaders representing eight primary and secondary schools were interviewed. Furthermore, interviews were carried out with two teachers at each of these schools: in total nine female and seven male teachers were interviewed. The leaders and teachers talk about leadership in relation to four different arenas, which I have labelled the teachers’, the children’s, the parents’ and the societal arena respectively. Three main positions have been identified for the school leaders: (1) the supporter, (2) the manager and (3) the pedagogical leader. Most of the statements deal with the relation to the teachers, whereas the parents’ arena is not much talked about. As for gender, both male and female school leaders construct themselves as leaders in rather similar ways. Both men and women activate the three positions in similar ways. Women do not repeat the supporter position more often than men, and men do not position themselves as managers more frequently than women. This indicates that traditional gender discourses do not govern the school leaders’ talk about school leadership. For the position of pedagogical leader, some gender differences have been distinguished. The men position themselves as pedagogical leaders, whose mission it is to take the lead in pedagogical issues, whilst the women talk about the importance of evaluating and reflecting on their pedagogical leadership. Gender discourses seem to affect the way teachers construct school leadership, as male leaders who act as supporters are sometimes positioned as deviant. Instead, especially female teachers expect their male leader to act as a manager. Furthermore, the female teachers construct female school leaders as supporters to a higher extent than the male teachers. Key words: School leadership, gender, discourse analysis, feminist post-structuralism, subject positions and social construction. FÖRORD Resan var mycket lång. Leden var inte utstakad och hon hade varken karta eller kompass. Ändå var det något som drev henne att resa, vad har hon undrat många gånger. Kanske var det viljan att förstå, kanske var det utmaningen hon var ute efter. Resan började en dag i mars när snöstormar drog fram över landets norra delar. Det var där det bestämdes att hon skulle få resa och det var där hon på darriga ben började färden. Så lycklig hon var över möjligheten att få göra denna resa. Hon kände sig utvald och viktig. Tänk en dag skulle hon likt en segrare vara framme vid målet. Allteftersom tiden gick kröp insikten smygande på henne. Känslan av att nå fram till ett mål som en segrare försvann. Hon kände sig först desillusionerad men snart kom hon till insikt om att det var resan som var själva målet. Ett stort tack till institutionen för utbildningsvetenskap vid Mittuniversitetet för att de erbjöd henne biljetten. Vägen var krokig och ideligen kom hon in på fel spår. Många gånger fick hon vända om och gå tillbaka en bit för att försöka hitta en väg som skulle föra henne framåt. Hon var mycket tacksam över sina sherpas, professor Ulla Johansson och docent Britt-Marie Berge. Outtröttligt fanns de vid hennes sida. De peppade henne när hon var på väg att ge upp och de bar hennes bördor när hon vacklade. De höll ett fast tag i hennes darrande händer och de visade henne var hon skulle sätta ner sina fötter. De lärde henne allt om hur man reser på detta sätt. Utan dem hade hon aldrig kommit fram. Deras hjälp var för henne ovärderlig och därför vill hon nu tacka dem från djupet av sitt hjärta. Under resans gång mötte hon andra som liksom hon själv var på resande fot. Dessa resenärer hade rest iväg ungefär vid samma tid som hon själv. Hon var så tacksam över dessa möten. De var ljuspunkter i hennes annars så ensamma vandring. Det var skönt att få diskutera hinder på vägen med andra resande. Tillsammans tog de sig fram genom svårtillgängliga trakter där stigarna var smala och svåra att hitta. Men tillsammans stöttade och hjälpte de varandra att finna möjliga utvägar. Hon vill tacka alla sina reskamrater och deras reseledare, de på pedagogiska institutionen vid Umeå universitet och de på institutionen för utbildningsvetenskap vid Mittuniversitetet. Under hela resans gång hade hon kontakt med lektor Karin Orving. Hon visste vad det innebar att resa på detta sätt och ville gärna hjälpa henne att komma fram. Tack för allt stöd Karin! I slutet på resan var hon mycket trött på resandet. Hon visste inte om hon någonsin skulle orka fram. Då fanns räddande änglar som hjälpte henne att klara den sista etappen. De gav henne ovärderliga råd om hur hon skulle ta sig fram den sista biten. Hon vill sända en tacksamhetens tanke till dem. Tack professor Ingrid Nilsson, emeritus professor Gunnar Persson och lektor Gun Roswall. Vänner, bekanta och grannar har också stöttat henne under den långa färden och dem vill hon tacka å det varmaste. Hon vill särskilt tacka sin personliga servicekille Johan Lindqvist för hjälp och vägledning de otaliga gånger hon körde fast. Stort tack också till Ulla Lindqvist för hjälp med felsökning. Mamma, pappa och bröder med familjer vill hon tacka för att de har trott på att hon någon gång skulle komma fram. Hon vill tacka sina älskade barn Ulrika och Erik för allt det stöd de har gett henne på vägen. Hon vet att de gläds med henne idag. Det sista och innerligaste tacket vill hon ge till sin käraste, Bosse. För att han har funnits där vid hennes sida och så helhjärtat har stöttat henne under hela resan. Resan vill hon tillägna sin mormor. Hon som så gärna ville resa men aldrig fick chansen. Hennes mormor dog 95 år gammal den hösten när resan började. Hon hann precis berätta om sin stundande färd. Mormor gladdes med henne och önskade henne lycklig resa. Hon menade att man ska vara tacksam för alla möjligheter att få resa. Det är kanske därför hon har gjort en så lång resa. Det är för mormors och för alla de kvinnors skull som aldrig fick möjligheten att göra en utbildningsresa. Det är därför den här resan också är mormors resa. Vid Lövens långa sjö i Värmeland du sköna, september 2006 Karin Franzén INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ...................................................................................... 11 Avhandlingens fortsatta disposition............................................................ 13 2. EN INBLICK I FORSKNINGSFÄLTET ................... 14 Forskning om ledarskap .................................................................................. 15 Det karismatiska och förändringsinriktade ledarskapet...................................... 15 Forskning om skolledarskap .......................................................................... 17 Det visionära och motivationsinriktade ledarskapet .......................................... 17 Det nära och interaktionsinriktade ledarskapet ................................................. 18 Det mångfaldiga och kontextknutna ledarskapet............................................... 19 Den könsblinda skolledarforskningen ............................................................... 23 Forskning om skolledarskap och kön.......................................................... 23 Kvinnors och mäns lika rättigheter till skolledarskapet...................................... 24 Kvinnors och mäns olika förutsättningar för skolledarskapet ............................ 25 Skolledarskap och kön är en social konstruktion ............................................... 28 Sammanfattning ................................................................................................ 31 3. UTKIKSPLATS ................................................................................. 33 Feministisk poststrukturalistisk teori ......................................................... 33 Diskursens normaliserande kraft ....................................................................... 34 Subjektifikation, repetition och iscensättning ......................................... 36 Makt.................................................................................................................. 38 Förändring ........................................................................................................ 40 Skolledares och lärares iscensättning av skolledarskapet ................... 42 Avhandlingens placering i forskningsfältet............................................... 43 Avhandlingens syfte och vägledande forskningsfrågor......................... 44 4.