Mediernas Gestaltning Av Ishockey

Examensarbete 15 hp – Journalistik

Mediernas gestaltning av ishockey. En kvantitativ studie om Aftonbladets rapportering om SM-slutspelen i SDHL och SHL 2017, 2018 och 2019.

Författare: Josefin Petersson

Handledare: Britt-Marie Ringfjord Examinator: Kristoffer Holt

Termin: HT20 Ämne: Journalistik Nivå: Kandidat

Abstract

Author: Josefin Petersson Title: Medias configuration of ice hockey, a quantitative study of Aftonbladets coverage about the playoff in Swedish Women´s Hockey League and Swedish Hockey League 2017, 2018 and 2019. Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 44

Sweden has both the Swedish Women´s Hockey League and Swedish Hockey League, both play the sport ice hockey but the gender is different. In this quantitative study, I want to analyze if Aftonbladets coverage of the playoff in Swedish Women´s Hockey League and Swedish Hockey League 2017, 2018, and 2019 is the same, or if the different genders affect the coverage in some ways. Today there is more coverage about men playing the sport than women, according to the database Retrievers material which this study is based on. This study analyzes 139 articles, 19 about the playoff in Swedish Women´s Hockey League and 120 about the playoff in Swedish Hockey League. To strengthen this study three different theories were used when the result was analyzed, framing theory, gender theory, and the theory about news evaluation and news selection.

There is not much previous research on Swedish media coverage on this topic, while the research field about American media coverage is much broader. Seen from an international perspective and considering the world ranking, the Swedish women´s national team is ranked 9 out of 40 teams compared with the Swedish men´s national team that is ranked 4 out of 54 teams. The Swedish women´s team is ranked lower, but they both are on the top 10 of the lists. The question is, if Aftonbladet reports differently depending on which league it is about. This could give the reader negative stereotypes about the leagues. This study can therefore show that there is an uneven reporting between the Swedish Women´s Hockey League and Swedish Hockey League.

The result of the study shows a difference between the coverage of the Swedish Women´s Hockey League and the Swedish Hockey League in Aftonbladet. The study shows for example that there are more men who write about the Swedish Women´s Hockey League than women who write about the Swedish Hockey League. Besides that many of the results were quite similar, in order to see if the differences occur every season, a bigger amount of material and more seasons need to be analyzed. In order to draw the conclusion that the result is representative for all seasons. Especially considering the small amount of material that has been analyzed about the Swedish Women´s Hockey League in this study.

Nyckelord

Ishockey, genus, gestaltning, nyhetsvärdering, SDHL, SHL, Aftonbladet, SM-slutspel.

Innehåll

1 Introduktion och problembakgrund ______1

2 Litteraturgranskning ______2 2.1 "The Canadian State of Mind" ______2 2.2 "The State Of Sport Photojournalism" ______2 2.3 "Diversifying the Sports Department" ______3 2.4 "The Invisible Woman?" ______3 2.5 "Women reporting sport: Still a man´s game?" ______4 2.6 Gestaltningsteori ______4 2.7 Genusteori ______6 2.8 Nyhetsvärdering och nyheturval ______8

3 Syfte ______9 3.1 Frågeställningar ______10

4 Metod ______10 4.1 Kvantitativ innehållsanalys______10 4.2 Variabler ______11 4.3 Material och urval ______12 4.4 Reliabilitet och validitet ______14 4.5 Forskningsetik ______15 4.6 Metodkritik ______16

5 Resultat ______17 5.1 Forskningsfråga 1 ______17 5.1.1 Hyllande, kritisk eller neutral rapportering ______17 5.1.1.1 Hemmalaget ______19 5.1.1.2 Bortalaget ______20 5.1.1.3 Enskild spelare ______22 5.1.1.4 Rubrikens inriktning ______23 5.1.1.5 Ingressens inriktning ______24 5.2 Forskningsfråga 2 ______25 5.2.1 Vem fick komma till tals______25 5.3 Forskningsfråga 3 ______27 5.3.1 Artikellängd ______27 5.4 Forskningsfråga 4 ______28 5.4.1 Förekomsten av bilder ______29 5.4.2 Typ av bilder ______30 5.4.3 Vem eller vad gestaltades på bilderna ______32 5.5 Forskningsfråga 5 ______33 5.5.1 Journalistens kön ______33

6 Analys och diskussion ______34 6.1 Övervägande del hyllande rapportering om både SDHL och SHL ______35 6.2 Spelare kommer oftast till tals i både SDHL och SHL______35 6.3 Långa och få artiklar eller korta och många artiklar ______36 6.4 Det är oftast en bild i både SDHL och SHL ______37 6.5 Manliga kan skriva om båda, kvinnliga skriver oftast om SDHL ______39 6.6 Sammanfattning ______41

Referenser ______43

Bilagor ______I Bilaga A: Kodbok ______I Bilaga B: Kodningsmanual ______III Bilaga C: Förteckning över artiklar ______IV

iii

1 Introduktion och problembakgrund

I Sverige finns både dam- och herrishockey och båda spelar i varsin högsta liga. De utövar samma sport, men är nyhetsrapporteringen i Aftonbladet likvärdig under SM- slutspelen 2017, 2018 och 2019 eller påverkas rapporteringen av spelarnas kön? Det finns betydligt fler artiklar om herrarna än om damerna och frågan är om det finns andra skillnader i Aftonbladets rapportering?

MacArthur et al. (2017) kartlägger i sin forskning att det under de Olympiska spelen 2014 rapporterades avsevärt mer om manliga än kvinnliga deltagare. I studien kom de fram till att 61,2 procent av rapporteringen handlade om manliga idrottsutövare. Med det här som utgångspunkt vill jag undersöka om Aftonbladet gjorde skillnad i sin rapportering, om SM-slutspelen 2017, 2018 och 2019 när det gäller Svenska Dam Hockey Ligan (SDHL) och Svenska Hockey Ligan (SHL). Studien är kvantitativ och undersöker hur Aftonbladet gestaltade dam- och herrishockeyn under SM-slutspelen de tre åren. I undersökningen analyserades nyhetsartiklar och tillhörande bilder som publicerades under SM-slutspelen de aktuella åren.

Sett ur ett internationellt perspektiv och i enlighet med IIHF:s (International Ice Hockey Federation) världsranking på dam- och herrlandslag i ishockey, ligger det svenska damlandslaget på plats 9 av totalt 40 lag. Det svenska herrlandslaget ligger på plats 4 av totalt 54 lag (IIHF, 2020). Damerna är rankade lägre, men båda är med på topp 10. Utifrån världsrankningen borde det rapporteras tre gånger så mycket om SHL jämfört med SDHL. Enligt studiens urval på 685 artiklar rapporteras det sju gånger mer om herrarna än om damerna. Förhållandet borde egentligen utifrån världsrankningen vara 33 procent, respektive 66 procents förekomsten i rapporteringen.

Studiens samhällsrelevans och allmänintresse bottnar i att undersöka om Aftonbladet rapporterar på olika sätt, beroende på om artiklarna handlar om SDHL eller SHL. En snedfördelad rapportering i media kan bidra till negativa stereotyper hos läsaren, vad det gäller dam respektive herr ishockey. Studien bidrar därmed till att belysa den ojämna rapporteringen mellan SDHL och SHL. Aftonbladet som studieobjekt och urvalram motiveras av att de, enligt Orvesto Internet och Orvesto Konsument (2020) har 202 miljoner sidvisningar på sin hemsida varje vecka. Jämfört med Expressens 74 miljoner sidvisningar per vecka enligt Orvesto Konsument (2020).

2 Litteraturgranskning

Studiens ämne är relativt outforskat, speciellt inom svenska medier och svensk ishockey. Studier som gjorts tidigare analyserar amerikanska medier, det här gör denna studie inomvetenskapligt relevant. Litteraturgranskningen baseras på fem vetenskapliga artiklar hämtade från ledande tidskrifter inom det journalistiska fältet samt relevanta teorier, gestaltningsteori, genusteori, nyhetsvärdering och nyhetsurval.

2.1 ”The Canadian State of Mind”

I ”The Canadian State of Mind: Coverage of Men and Woman Athletes in the Canadian Broadcasting Corporation´s Prime Time Broadcast of the 2014 Sochi Winter Olympic Games” av MacArthur et al. (2017), fokuserar författarna på om det under OS 2014 fanns skillnader i den kanadensiska medierapporteringen som berodde på kön. Studien är en innehållsanalys och materialet kodades i tre steg. Dessa var hur stort utrymme de manliga respektive kvinnliga grenarna fick i sändningen, hur många gånger en enskild idrottsutövare nämndes i sändning och hur det rapporterades kring de olika idrottsutövarna. De fann att det handlade om manliga idrottsutövare i 61,2 procent av rapporteringen. Det gjorde att de manliga idrottsutövarna fick 20 procent mer uppmärksamhet i den totala sändningen jämfört med de kvinnliga. Det är av intresse att jämföra denna studies resultat med MacArthur et al. (2017) eftersom den undersöker om den eventuellt ojämna rapporteringen om SM-slutspelen i Aftonbladet 2017, 2018 och 2019 beror på kön, men också varför antalet artiklar är mindre om SDHL jämfört med SHL.

2.2 ”The State Of Sport Photojournalism”

I ”The State Of Sport Photojournalism” av Haynes, Hadland och Lambert (2016) använder författarna till studien sig av en global undersökning som studerade användandet av foton i sportjournalistiken. Deras urval är baserat på över 700 sportfotografers erfarenheter. De undersöker fotografernas attityder och värderingar i frågor som påverkar utvecklingen av yrket så som anställning, yrkesmässig praxis och åsikter om den framtida utvecklingen inom yrket. Enligt författarna är distributionen av bilder bättre än någonsin. Utvecklingen i branschen har dock lett till att tillträdet till sportevenemang har begränsats till vissa ekonomisk starka medieföretag som därmed även begränsar bildrättigheterna. Dessutom har utvecklingen av video i sin tur skapat

svårigheter för stillbildsfotografer vars bilder används i artiklar inom sport. Det är av intresse att jämföra denna studies resultat med Haynes, Hadland och Lambert (2016) eftersom de undersöker sportfotografers svårigheter och det kan kopplas till varför användandet av bilder i Aftonbladets artiklar varierar och eventuellt hänger ihop med intresset för nyheten.

2.3 ”Diversifying the Sports Department”

I ”Diversifying the Sports Department and Covering Women´s Sports: A Survey of Sport Editors” av Laucella et al. (2016) gör de en enkätundersökning med ett urval på 193 sportredaktörer varv 128 svarade, sex av dessa var kvinnor. Enkätundersökningen handlade om könsrelaterade problem gällande anställning och nyhetsrapportering. En tredjedel av respondenterna svarade att deras avdelningar inte hade några kvinnliga anställda alls, i 83 procent av fallen hade ingen kvinna en chefsposition. De flesta respondenterna svarade att läsarintresset för damlag var lågt, de ansåg därför att de inte borde öka nyhetsrapporteringen om damlag. Det senaste decenniet har läget förändrats och fler kvinnor har anställts på sportredaktionerna, det här har gjort att kvinnlig idrott har fått större uppmärksamhet i media. Denna tidigare forskning är relevant för denna studie, eftersom den kan ge en fingervisning om varför Aftonbladets rapportering eventuellt skulle vara mindre om SDHL än SHL. Deras resultat är också intressant att jämföra med studiens, eftersom det skulle kunna förklara eventuella skillnader mellan åren, eftersom situationen borde förändrats över tid.

2.4 ”The Invisible Woman?”

”The Invisible Woman? A comparative study of women´s sports coverage in the UK national press before and after the 2012 Olympic Games” av O´Neill och Mulready (2015) analyserar sju brittiska nationella tidningar med urvalsram sex månader före till sex månader efter OS i London 2012. Författarna undersöker hur ofta kvinnliga respektive manliga idrottsutövare förekommer i nyhetsrapporteringen på sportsidorna. De kom fram till att kvinnor endast gestaltades i två procent av bilderna och huvudartiklarna handlade aldrig om kvinnliga idrottsutövare med undantag för den 22 februari 2013 när cykelgrenen vanns av kvinnor och då hamnade de på första sidan med en stor bild. Huvudnyheterna handlade bara om kvinnor när dessa hade vunnit något stort. Denna tidigare forskning är relevant för denna studie, eftersom den undersöker om kvinnliga idrottsutövare var osynliga i rapporteringen om OS 2012. Det kan jämföras

med denna studie där det undersöks om Aftonbladets rapportering skiljer sig när det gäller SDHL och SHL, beroende på kön och om antalet artiklar om SDHL är färre på grund av detta.

2.5 ”Women reporting sport: Still a man´s game?”

I ”Woman reporting sport: Still a man´s game?” av Franks och O´Neill (2016) analyserade de i steg ett, sex brittiska tidningar, två separata veckor på hösten 2012. För att räkna hur ofta en kvinnlig journalist förekom som skribent. I steg två analyserade de samma tidningar en vecka sex månader före och en vecka sex månader efter OS i London 2012 för att se om andelen med kvinnliga journalister hade ändrats över tid. De jämförde dessutom de resultaten med hur det såg ut samma period vid OS 2002 i Salt Lake City. De kom fram till att i den första delen av studien stod de kvinnliga för 2,3 procent av artiklarna. I steg två av studien stod kvinnor för 1 procent en vecka sex månader före OS i London 2012 medan de en vecka sex månader efter stod för 1,5 procent vilket visade på en liten ökning, men OS i London 2012 hade bara påverkat kortsiktigt. De kom även fram till att det inte hade förändrats sedan OS i Salt Lake City 2002 då andelen kvinnliga reportrar var 1 procent även där. Det kan jämföras med denna studie där det undersöks hur ofta kvinnliga respektive manliga journalister förekommer i Aftonbladets rapportering om SDHL och SHL.

2.6 Gestaltningsteori

Gestaltningsteorin är relevant eftersom studien undersöker på vilket sätt Aftonbladet gestaltar SDHL respektive SHL. Enligt Shehata (2019, 343) är oftast de journalistiska gestaltningarna omöjliga att undvika, ibland är de medvetna val i journalisternas arbete andra gånger är de omedvetna. När det kommer till gestaltning i media och gestaltning av ett samhällsproblem handlar det inte bara om vilka argument som lyfts fram. Det handlar om mycket mer, allt från den journalistiska infallsvinkeln, vilka källor som får uttala sig men också vilken fakta som det hänvisas till men framför allt också hur värdeladdade ord används. Dessa generella gestaltningar förekommer i stort sett i all typ av nyhetsrapportering. Gestaltningarna hänger ofta ihop med journalisternas egna värderingar och rutiner som påverkar det journalistiska arbetet på redaktionerna. Det innebär att den här typen av gestaltningar kommer från medierna själva. Med tanke på det här, är det intressant att i denna undersökning studera Aftonbladets gestaltning av SDHL och SHL under SM-slutspelen 2017, 2018 och 2019.

Enligt Baden (2020, s. 229-231) lanserades gestaltningsteorin av Erving Goffman 1974 när han skrev boken ”The Frame Analysis”. Gestaltningsteorin bygger på att i alla typer av kommunikation går det aldrig att få fram alla aspekter av en händelse. Det gör att vissa händelser blir mer framträdande i kommunikationen. Inom teorin heter det ”inramningar” och dessa gestaltar verkligheten på olika sätt. Inom forskningen på det här området har gestaltningsteorin fått mer inflytande. Det är journalisterna själva som skapar dessa ”inramningar” genom att välja ut nyheter och betona och framhäva vissa saker från händelsen. Det är på så sätt medierna som bestämmer vilka delar av verkligheten som ska visas. Enligt teorin gör detta att människors uppfattning om verkligheten formas av den gestaltning som medier gör av verkligheten. Med tanke på det är gestaltningsteorin relevant för min studie eftersom Aftonbladet kan påverka läsarnas uppfattningar om SDHL och SHL.

Men det fanns också andra forskare som enligt Shehata (2019, s. 342) var tidiga användare av ordet ”frame” i sin forskning, bland annat Tuchman som förklarade det såhär: ”The view from a window depends upon whether the window is large or small, has many panes or few, whether the glass is opaque or clear, whether the window faces a street or a backyard. The unfoldning scene also depends upon where one stands, far or near, craning one´s neck to the side, or gazing straight ahead, eyes parallel to the wall in which the window is encased” (Tuchman, 1978, s. 1).

Med det menar Tuchman (1978, s. 1) att gestaltningarna blir olika beroende på förutsättningarna. Även om reportern från början har en tanke om hur nyheten ska se ut när den publiceras så formas och påverkas den alltid på vägen, mycket kan förändras från händelse till publicering. Genom reporterns olika val kan det bli olika gestaltningar. Dessutom påverkar läsaren i sin tur genom att tolka nyheten på ett visst sätt och sprida den vidare till sin omgivning, på så sätt skapas ytterligare varianter av gestaltningar.

Enligt Shehata (2019, s. 343) finns det en ännu mer vedertagen definition till vad gestaltning innebär, nämligen den av Entman: ”To frame is to select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communicating text, in such a way as to promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation and/or treatment recommendation for the item described” (Entman, 1993, s. 52).

En annan gren inom gestaltningsteorin kallas iscensättning och enligt Hansson, Karlsson och Nordström (2006, s. 132-136) innebär det att en tidningssida behöver två typer av språk, verbalt och bildspråk. Verbalspråket syftar på rubriker, bokstävers storlek, ordval och så vidare. Bildspråket däremot gör tidningssidan tredimensionell genom att förvandla den till rum och rymd samtidigt som den beskriver närhet och avstånd. Men det intressanta är samspelet mellan verbalt och bildspråk, tillsammans skapar de iscensättningar, det kan jämföras med filmspråk som innefattar tal, bild, ljud och musik. Förutom journalisterna har redigeraren en viktig roll, eftersom det är de som slutligen formar tidningens utseende, nyhetsförmedlingen och således även läsarens verklighetsuppfattning. Meningen är att text och bild ska konfrontera varandra samtidigt som de ska samverka och belysa detaljer tillsammans.

Men Hansson, Karlsson och Nordström (2006, s. 136) tar även upp att det finns en baksida, övergången från textkultur till bildkultur, enligt dem skrev Vilém Flusser en gång i ”En filosofi för fotografin” att, ”Bilder är till för att göra världen tillgänglig och föreställbar för människan. Men i samma stund de gör det ställer de sig mellan människa och värld. I stället för att presentera världen för människan så re-presenterar de den; de sätter sig själva i världens ställe, så till den grad att människan lever som en funktion av de bilder hon producerat.” Begreppet iscensättning är därför relevant och lämpligt i denna studie eftersom Aftonbladets artiklar skulle kommunicera mer med läsarna om de hade både text och bild, det blir därför intressant att jämföra det med denna studies resultat kring användandet av bilder i SDHL och SHL.

Dessutom menar Eriksson (2017, s. 50) att bilder är till för att väcka uppmärksamhet, påverka känslomässigt och utgöra kognitiv stimulans. Det innebär att om Aftonbladet använder bilder i sina artiklar så ökar möjligheterna för att läsarna interagerar med artiklarna, frågan är då om det finns någon skillnad mellan SDHL och SHL.

2.7 Genusteori

Genusteorin är relevant då denna undersökning har jämställdhet som utgångspunkt. Eriksson och Gottzén (2020, s. 30) menar att det finns tre varianter på genusteorin, antingen genussystem, genusgörande eller genusordning. Bakom teorin om genussystemet stod Joan W. Scott 1986 men den mer kända är förmodligen Hirdman 1988 som menade att det handlade om hur föreställningar om genus påverkade det

sociala. För teorin om genusgörande står framför allt West och Zimmerman 1987 som studerade de självklara reglerna om genus som vi använder oss av i vardagen. Genusordningen lanserades av Matthews 1984, den slog fast att genus inte handlade om attribut eller könsskillnader utan att det är en social process.

Det som framför allt är intressant för studien är Hirdmans genussystem, hon menar att: ”Genus kan förstås som föränderliga tankefigurer »män» och »kvinnor» (där den biologiska skillnaden alltid utnyttjas) vilka ger upphov till/skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd att också biologin kan påverkas/ändras – med andra ord, det är en mer symbiotisk kategori än »roll» och »socialt kön»” (Hirdman, 1988, s. 51). Enligt Hirdman (1988, s. 51) är genussystemet en ordningsstruktur av kön. Det i sin tur är grundläggande för andra sociala, ekonomiska och politiska ordningar. Hon beskriver dessutom två bärande principer i genussystemet. Den första är dikotomin, det vill säga ”manligt och kvinnligt bör inte blandas”. Den andra är hierarkin, ”där mannen är norm. Männen är människor och de utgör grunden för det normala och allmängiltiga”. Hirdmans (1988, s. 51) teori kring genussystemet är därför relevant och lämplig i den här studien, eftersom den kan förklara varför det skrivs mer om SHL än om SDHL. Men det skulle också kunna förklara varför det eventuellt är en ojämn fördelning av förekomsten av bilder i SDHL och SHL. Det skulle också kunna vara en förklaring om det finns en koppling mellan journalisterna och spelarnas kön.

En annan forskare som står bakom en viktig teori inom genusforskningen är Raewyn Connell, teorin hegemonisk maskulinitet såg dagens ljus för första gången 1982. Enligt henne är maskulinitet kopplat till könsrelationer, maskulinitet behöver däremot inte nödvändigtvis betyda att det handlar om män utan maskulinitet är snarare männens ställning i könsordningen. Det här kan ses som praxis i hur vi människor, både män och kvinnor förhåller oss till de här positionerna i könsordningen. Hon menar också att maskulinitet är komplext men framför allt att den har förändrats över tid, detta genom att kvinnor interagerar med män i olika situationer. Connell har varit intresserad av maskulinitetsfrågan hela sitt liv men det var först mot slutet av 1970-talet som hon insåg att det var något hon kunde undersöka. När hon 1982 lanserade teorin, den hegemoniska teorin gjorde hon det i sitt första projekt där hon studerade hierarkin av maskulinitet i skolan (Connell u.å.). Den hegemoniska maskuliniteten är människans sanna natur och genom att främja denna idé och inte hindra den, uppstår social harmoni (Carrigan,

Connell och Lee, 1985, s. 579). Det gör att kärnan i den dominerande bilden av manligheten är den hegemoniska maskuliniteten (Connell, 1995). Enligt teorin om den hegemoniska maskuliniteten (Carrigan, Connell och Lee, 1985, s. 579) uppstår social harmoni om vi inte hindrar människans sanna natur således bör vi inte ändra på den dominerande bilden av manligheten eftersom den är starkt kopplad till hegemonisk maskulinitet (Connell, 1995). Genusteorin och framför allt den hegemoniska maskuliniteten är framför allt relevant och lämplig för denna studie eftersom den analyserar och undersöker varför det skrivs mer om SHL än om SDHL. Även vad en eventuell ojämn förekomst av bilder kan bero på, men också kopplingar mellan journalisternas och spelarnas kön.

2.8 Nyhetsvärdering och nyhetsurval

Nyhetsvärdering och nyhetsurval är två helt olika begrepp, nyhetsvärdering syftar till hur en eventuell nyhet värderas i den journalistiska processen. Medan nyhetsurval i stället är vad som faktiskt har en möjlighet att publiceras som en nyhet. Dock går dessa begrepp hand i hand, då det finns samband. På ett sätt finns det faktorer som är kopplade till nyhetsvärderingen men som i sin tur påverkar nyhetsurvalet. Vissa dagar finns det många nyheter som värderas högt, men på grund av mediernas begränsade format kan även högt värderade nyheter väljas bort i nyhetsurvalet. Någon annan dag kan det i stället finnas få nyheter och även om de anses ha ett relativt lågt nyhetsvärde väljs de ut i nyhetsurvalet eftersom de hela tiden måste publicera en viss mängd nyheter (Strömbäck, 2019, s. 173-174).

Det finns också faktorer som anses vara självklara för att en nyhet ska värderas högt, dessa är framför allt att händelsen är sensationell och oväntad, att händelsen är dramatisk och spännande och att det handlar om en exklusiv nyhet. Det kan jämföras med de kriterier som journalisterna själva anser borde ha störst betydelse för att något ska bli en nyhet, att händelsen gör människor medvetna om missförhållanden i samhället, att händelsen har konsekvenser för människors vardagsliv och att händelsen ökar människors insikter och kunskaper (Strömbäck, 2019, s. 173-174).

Enligt Nord och Strömbäck (2005, s. 33-37) finns det under processen för nyhetsurvalet sex andra kriterier. Dessa är relevans, avvikelser, konflikter, personer, tydlighet och enkelhet. Vidare belyser de olika sätt att studera de faktorer som påverkar nyhetsurvalet.

Kriterierna skapades från början av Shoemaker och Reese i boken Mediating the Message från 1996. Där finns det fem olika nivåer, den individuella nivån som innehåller påverkan av journalistens personliga åsikter och värderingar, medierutinnivån som innebär påverkan av journalisternas sätt att införskaffa, behandla och bearbeta och paketera nyheterna. Nästa är den organisatoriska nivån som innefattar ägandeförhållanden och chefredaktören, den medieexterna nivån som innefattar mediernas förhållande till sina källor men det kan också vara lagar och regler och sist den ideologiska nivån, som innefattar samhällets kulturella och ideologiska värderingar.

Det är relevant att analysera Aftonbladets artiklar utifrån teorin om nyhetsvärdering och nyhetsurval eftersom det skulle kunna ge en förklaring till varför det rapporteras mindre om SDHL än om SHL. Men också varför Aftonbladet använder bilder i vissa artiklar och i andra inte och varför vissa artiklar är längre än andra.

3 Syfte

Denna studie ska undersöka om Aftonbladet gjorde skillnad i sin rapportering om SM- slutspelen säsongerna 2016/2017, 2017/2018, 2018/2019 i SDHL och SHL, både gällande text och bilder. Med tanke på att en snedfördelad rapportering i media kan bidra till negativa könsstereotyper hos läsaren. Studien kommer därför undersöka hur kön gestaltades, vilka som fick komma till tals i artiklarna, samband mellan antal och längd på artiklar, om det är någon skillnad i förekomsten av bilder och om det finns kopplingar mellan journalisternas och spelarnas kön.

Det finns mestadels amerikansk forskning om ämnet sedan tidigare och det är därför ett relevant område att titta närmare på, för att se hur det ser ut i svensk media. Eftersom Aftonbladet är en av Sveriges största kvällstidningar med 202 miljoner sidvisningar per vecka på sin hemsida enligt Orvesto Internet och Orvesto Konsument (2020) var det en relevant tidning att analysera i den här studien.

Dessutom sett ur ett internationellt perspektiv och i enlighet med IIHF:s världsranking på dam- och herrlandslag i ishockey ligger både det svenska damlandslaget och herrlandslaget på topp tio (IIHF, 2020). Aftonbladets rapportering borde därför vara jämlik oavsett om de rapporterar om SDHL eller SHL.

3.1 Frågeställningar

Följande frågeställningar kommer att besvaras i den här studien för att kunna belysa skillnaderna i Aftonbladets rapportering om SDHL kontra SHL under SM-slutspelen säsongerna 2016/2017, 2017/2018 och 2018/2019.

1. Hur gestaltades kön i Aftonbladets rapportering om SM-slutspelen i SDHL och SHL? 2. Vilka fick komma till tals i artiklarna under SM-slutspelen i SDHL och SHL? 3. Finns det något samband mellan antalet artiklar och dess längd? 4. Skiljer sig förekomsten av bilder åt beroende på om det är SDHL eller SHL? 5. Finns det något samband mellan journalistens och spelarens kön?

4 Metod

I det här kapitlet kommer metodval, kodbok, material och urval att presenteras. Kapitlet kommer även behandla reliabilitet, validitet, forskningsetik och metodkritik.

4.1 Kvantitativ innehållsanalys

Denna studie använder en kvantitativ metod, då den analyserar om det finns skillnader i de undersökta artiklarna, eftersom den typen av metod lämpar sig när studien ska ge svar på hur ofta vissa förekomster förekommer i innehållet som ska analyseras (Esaiasson et al., 2017). Dock analyseras inte enbart text utan även bilder. Syftet med det var att se om förekomsten av bilder skiljde sig mellan SDHL och SHL beroende på liga men också år.

En kvantitativ innehållsanalys växer fram genom elva olika steg. Dessa är, teori, hypotes, undersökningsdesign, utformning av mått på begreppen, val av plats där forskningen ska göras, val av respondenter, tillämpning av undersökningsinstrument för datainsamling, bearbetning av data, analys av data, resultat/slutsatser och formulering av resultat och slutsatser (Bryman, 2018, s. 199).

Enligt Bryman (2018, s. 203-215) är det främsta syftet med en kvantitativ innehållsanalys att forskaren vill mäta något. Han tar även upp tre anledningar till att vi bör mäta. Den första anledningen är att vi kan beskriva små och hårfina skillnader med hjälp av våra variabler, den andra är att mätningen ger oss ett konsekvent eller

följdriktigt verktyg för att urskilja dessa skillnader. Den sista innebär att mätningen lägger grunden för att det går att göra mer exakta beräkningar av relationer mellan begrepp i analysen. Förutom detta förklarar Bryman (2018, s. 827-829) att i den kvantitativa forskningen läggs fokuset på kvantifiering vid insamling och analys av material. Analysen av texter och dokument görs på ett systematiskt och replikbart sätt som delar in materialet i förutbestämda kategorier.

4.2 Variabler

Inom den kvantitativa forskningen byggs allt enligt Bryman (2018, s. 828) upp av koder. En kod är en etikett på data som rör analysenheter. Syftet är att samla datan i grupper och således i variabler. Variablerna har speciella värden, det är de som ska användas när kodningen utförs. Därefter omvandlas datan till siffror och sorteras i ett datorprogram. Till variablerna hör också en kodningsmanual som innehåller förklaringar till variablernas betydelse och innehåll och hur materialet ska kodas.

För att sortera och analysera resultaten användes programmet SPSS, där gjordes även diagrammen och tabellerna som är en del av resultatet. Utifrån de fem ovan nämnda forskningsfrågorna togs det fram tolv variabler. Variablernas värden och kodningsmanualen redovisas utförligare i bilaga A samt bilaga B.

Variablerna som används i studien är följande, A. Artikel ID, med värde 1-139. B. Huvudaktör, med värdena, ishockeyspelare, tränare, domare, sportchef, VD/Vice VD och annat. C. Journalisten, med värdena kvinnlig, manlig och artikel av TT. D. Gestaltning av enskild spelare, med värdena hyllas, kritiseras, neutral och ingen spelare gestaltas i texten. E. Gestaltning av hemmalaget, med samma värden som variabel D. F. Gestaltning av bortalaget, med samma värden som D och E. G. Bild, med värdena ingen bild, en bild, två bilder och fler än två bilder. H. Typ av bild, med värdena genre, live och det finns ingen bild. I. Vem eller vad gestaltas på bilden, med värdena, ishockeyspelare, tränare, domare, sportchef, arenan, annat och det finns ingen bild. J. Artikellängd, med värdena under 100 ord, 101-200 ord, 201-300 ord, 301-400 ord, 401- 500 ord, 501-600 ord, 601-700 ord, 701-800 ord, 801-900 ord, 901-1000 ord och över 1000 ord. K. Rubrikens inriktning, med samma värden som D, E och F. L. Ingressens inriktning, med samma värden som D, E, F och K. M. Liga, med värdena SDHL och SHL. N. År, med värdena 2017, 2018 och 2019.

4.3 Material och urval

Studiens urval är baserat på artiklar i mediearkivet Retriever, med datumintervall för SDHL på 20/2-19/3 2017, 12/3-31/3 2018 och 3/2-21/2 2019 och för SHL 11/3-29/4 2017, 12/3-22/4 2018 och 16/3-2/5 2019. Motiveringen till datumintervallerna är att studien ämnade analysera ligornas slutspel under säsongerna 2016/2017, 2017/2018 och 2018/2019, detta eftersom det är momentet på säsongen när allt ska avgöras vilket borde ha ett högt nyhetsvärde.

Sökorden som användes i Retriever var SDHL och SHL. SM-slutspelen 2017, 2018 och 2019 undersöks för att säsongerna 2019/2020 avbröts i förtid på grund av Covid 19 och det spelades aldrig några slutspel. Just nu pågår i stället säsongerna 2020/2021, men eftersom de när studien ska genomföras inte är avslutade, är de inte en aktuell tidsperiod för studien. Studien ämnar undersöka sex hela slutspel från tre olika år. En säsong inleds på hösten och avslutas på våren, därav två årtal. Slutspelet spelas på våren och nästa säsong inleds på hösten samma år. Därför kunde slutspelet 2019 undersökas, fast säsongen 2019/2020 inte spelades klart på grund av Covid 19 eftersom det är slutspelet på säsongen före.

I SM-slutspelen i SDHL spelar åtta lag kvartsfinal i bäst av tre matcher, semifinal i bäst av fem matcher och final i bäst av fem matcher. I SM-slutspelen i SHL spelar först fyra lag åttondelsfinal i bäst av fem matcher och sedan går två av dessa vidare, det innebär att totalt åtta lag spelar kvartsfinal, semifinal och final i bäst av sju matcher. Det här gjorde att datumintervallerna för varje slutspel blev olika, störst skillnad syntes mellan SDHL och SHL men för att jämna ut det tog jag med pausen SDHL hade mellan grundserie och slutspel. SHL har inte en paus på samma sätt, eftersom de är fler lag i ligan och de spelar i stället åttondelsfinal. SM-slutspelen i SDHL de undersökta säsongerna var 28 dagar, 20 dagar och 47 dagar. SM-slutspelen i SHL de undersökta säsongerna var 50 dagar, 43 dagar och 48 dagar.

I studien används Aftonbladet som studieobjekt för att nyheterna ska vara på riksnivå, inte lokala vinklingar. Tankar fanns på att använda Expressen men urvalet var mycket större i Aftonbladet. Detsamma gäller valet av ishockey i stället för fotboll, urvalet var större i Retriever. Då studien är kvantitativ och sannolikhetsurval tillämpas behövdes det ett stort urval och det hade det inte blivit om Aftonbladets artiklar om fotboll hade

analyserats. Det har inte gjorts lika många studier om svensk ishockey som om fotboll och studien kan därför bidra med ny forskning. Syftet var inte att jämföra olika tidningar, därav användes endast artiklar från Aftonbladet, syftet var att analysera SM- slutspel i SDHL och SHL från olika år. Dessutom är Aftonbladet enligt Orvesto Internet och Orvesto Konsument (2020) en av Sveriges största kvällstidningar med sina 202 miljoner sidvisningar på sin hemsida i snitt varje vecka. Det är betydligt fler än Expressen som enligt Orvesto Konsument (2020) varje vecka i snitt har 74 miljoner sidvisningar.

Under den aktuella tidsperioden för studien, fanns det i Aftonbladet totalt 206 artiklar om SM-slutspelen i SDHL och 1685 artiklar om SM-slutspelen i SHL. Innan urvalet gjordes, kontrollerades det att artiklarna var av nyhetskaraktär och att de inte var skrivna på debatt eller ledarsidor, då syftet var att analysera nyhetsjournalistik. Det kontrollerades även att ingen artikel fanns med två gånger eftersom materialet var från både papperstidning och webb. Det resulterade i att antalet artiklar om SM-slutspelen i SDHL totalt blev 90 artiklar jämfört med i SHL där det blev 595 artiklar. 20 procent av dessa valdes ut och det blev 139 artiklar sammanlagt att analysera. 19 artiklar handlar om SDHL resterande 120 artiklar handlar om SHL. De bilder som analyserades var de som hörde till de 139 utvalda artiklarna, det är inga andra bilder från det övriga materialet som är analyserade.

När artiklarna om SDHL och SHL valdes ut användes sannolikhetsurval och det tillämpades ett klusterurval och ett slumpmässigt urval där 20 procent valdes ut. Klusterurval innebär att forskaren grupperar materialet i kluster, alltså utgörs urvalet inte av hela populationens enheter utan dessa grupperas i mindre grupper (Bryman, 2018, s. 234-235). Klusterurvalet tillämpades genom att välja ut de tre senaste hela slutspelen i både SDHL och SHL. Inom klusterurvalet tillämpades ett slumpmässigt urval och enligt Esaiasson et al. (2017, s. 176) finns det två typer av slumpmässiga urval, det första är obundet slumpmässigt urval och det andra som studien använde sig av är systematiskt urval. Detta innebär att forskaren väljer ut vissa nummer systematiskt som är olika beroende på urvalets storlek. Urvalet bestod av totalt 595 artiklar och eftersom tiden var begränsad var det lagom att välja ut 20 procent och då valdes var femte artikel ut.

Enligt Bryman (2018, s. 226) är forskare inom kvantitativ forskning alltid tvingade att göra ett urval, då det oftast är omöjligt att undersöka allt material. Dock måste forskaren se till att det inte finns någon speciell ordning eller system i urvalslistan då detta kan orsaka skevhet i urvalet. När var femte artikel valdes ut användes listor för varje liga, år och medieform, utifrån dessa valdes den första artikeln på varje lista och därefter systematiskt var femte artikel. Tanken var först att analysera hela säsongerna 2018/2019 för både SDHL och SHL i sin helhet men det blev för mycket material att hinna med. Därför kortades tidsperioden ner till SM-slutspelen 2017, 2018 och 2019. För att kunna besvara studiens fem forskningsfrågor utvecklades sju metodfrågor, forskningsfråga 1, Är det hyllande, kritisk eller neutral rapportering? Forskningsfråga 2, Vem fick komma till tals? Forskningsfråga 3, Artikellängd. Forskningsfråga 4, Hur ofta förekommer det bilder? Är dessa genrebilder eller livebilder? Vem eller vad gestaltades på bilderna? Forskningsfråga 5, Finns det samband mellan journalistens och spelarnas kön?

Innan de 139 artiklarna analyserades testkodades 10 artiklar för att se om någon variabel eller något variabelvärde saknades, det framkom då att det saknades vissa variabelvärden. De som tillkom var ”VD/Vice VD” på huvudaktör, på journalisten ”artikel av TT”, på gestaltning av spelare, hemmalag och bortalag ”ingen spelare gestaltas i texten” och ”hemmalaget/bortalaget gestaltas inte i texten”, på typ av bild och på vem eller vad som gestaltades på bilden ”ingen bild” sedan lades även variabler för liga och år till, för att senare kunna filtrera materialet till diagram och tabeller.

4.4 Reliabilitet och validitet

Som ett första steg att säkerställa trovärdigheten i studien används reliabilitet och det syftar till att se i vilken utsträckning studien skulle kunna få samma resultat om olika personer utgår ifrån samma material. En studie är inte värd något om den bara kan genomföras av en person en gång. Med tanke på det bör variablerna och variabel förklaringarna vara tydliga och uppenbara. Forskaren bör därför utföra en pilotstudie för att se att det inte finns problem med variablerna eller variabelförklaringarna (Bryman, 2018).

Som ensam kodare i studien utförde jag ett så kallat ”test-retest” som Esaiasson et al. (2017, s. 65) beskriver som ett test där kodaren först kodar ett visst antal artiklar av materialet och sedan väntar ett tag innan samma kodare gör om kodningen igen, detta

blir ett intrakodarreliabilitetstest. Däremot är ett interkodarreliabilitetstest mer pålitligt när en utomstående kodare får koda samma material. Detta eftersom när ett intrakodarreliabilitetstest görs går det inte att utesluta att kodaren kommer ihåg vad den kodade vid det första testet. Som det skrevs tidigare i metodkapitlet justerades vissa variabler som saknade alternativ efter att pilotstudien utförts och därefter kodades resterande delen av analysen. Resultatet av pilotstudien visade att de två utförda kodningarna med två dagars mellanrum och kodat i omvänd ordning gav ett resultat på 75 procent. De tio artiklarna kodades i omvänd ordning för att ytterligare säkerställa att jag inte påverkades av den tidigare kodningen. Hade inte pilotstudien utförts hade det upptäckts för sent att det saknades viktiga värden på variablerna.

Ett steg i att ytterligare säkerställa en transparent metod är att säkerställa validiteten. När det kommer till validitet finns det tre olika delar. Den första är överensstämmande mellan teoretisk definition och operationell indikator, den andra är frånvaro av systematiska fel och den sista är att forskaren mäter det de påstår att de mäter. Den första och andra definitionen bildar tillsammans begreppsvaliditet och den sista definitionen är i stället resultatvaliditet. Detta gör att god begreppsvaliditet tillsammans med en hög reliabilitet i sin tur skapar god resultatvaliditet. För att konkretisera det här ytterligare betyder det att frånvaro av systematiska och osystematiska fel i sin tur innebär att forskaren mäter det de säger att de mäter (Esaiasson et al. 2017, s. 58).

Genom att ändra variablerna efter att ha utfört intrakodarreliabilitetstestet kunde jag som ensam kodare säkerställa att variablerna och variabelvärdena var pålitliga. Därmed har studien en god begreppsvaliditet och tillsammans med den 75 procentiga reliabiliteten anses studien ha en god resultatvaliditet. Studien skulle därför kunna utföras av andra forskare, som skulle komma fram till samma resultat.

4.5 Forskningsetik

När det sedan kom till forskningsetik handlar det enligt Vetenskapsrådet (2020) om fyra olika kriterier, tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar. Tillförlitlighet där du ska säkerställa kvaliteten vilket visar sig i uppgiftens design, metod, analys och användandet av resurser. Ärlighet som är att utveckla, genomföra, granska och rapportera om forskning på ett rättvist, fullständigt och objektivt sätt. Du ska även ha respekt för kollegor, deltagare, samhälle, ekosystem, kulturarv och miljö. Den här

punkten var inte relevant för studien eftersom jag arbetade själv. Sista kriteriet är ansvar, som innebär att forskaren ska ta ansvar från idé till publicering av sitt arbete och för eventuella konsekvenser som följer.

Enligt Bryman (2018, s. 165-195) ska forskningen utformas, granskas och genomföras på så sätt att du som forskare kan säkerställa integritet, kvalitet och transparens. Detta anser jag har tillämpats eftersom jag varit transparent i metodkapitlet och dessutom är studiens syfte inte att hänga ut enskilda spelare eller lag. Bilagan med en förteckning över artiklar är endast till för att öka transparensen av metoden och urvalsarbetet inte för att hänga ut någon spelare eller liknande personligt och på sätt orsaka onödig negativ skada som annars inte hade uppstått.

4.6 Metodkritik

Eftersom artiklar söktes i mediearkivet Retriever kan eventuellt artiklar missats som inte fanns med i arkivet. Dock anser jag att möjligheten att få med alla artiklar är större i Retriever än om sökningen gjorts på Aftonbladets hemsida. Dessutom gav Retriever en större överblick av materialet än vad Aftonbladets hemsida hade gjort och det blev lättare att se om det var nyhets- eller åsiktsjournalistik. Dessutom förklarar Bryman (2018, s. 231-232) att forskare bör tillämpa ett sannolikhetsurval, eftersom det ger alla artiklar lika stor möjlighet att komma med i analysen. Detta är ett steg i att eliminera den mänskliga faktorn, som inte bör påverka urvalet. Vidare förklarar han att som forskare bör du även säkerställa att urvalsramen inte är bristfällig vilket i sin tur gör att urvalet inte är representativt, detta kan hända även om forskaren har använt sannolikhetsurval.

Detta anser jag har tänkts på, då noggrannheten var stor när kriterierna sattes upp för urvalet. Både gällande vad som var godkänt att analyseras och när själva urvalet gjordes. Dessutom har materialet analyserats utifrån teorier och inte egna värderingar, det betyder att den mänskliga faktorn inte borde påverka resultatet. Däremot gjorde den korta tidsramen för att genomföra studien att antalet artiklar som analyserades var litet. Utifrån det kan inte studiens resultat generaliseras och antas stämma överens med alla säsonger i SDHL och SHL. Eftersom materialet är litet är det heller inte representativt och det kan därmed inte antas att det ser ut på ett liknande sätt övriga säsonger. Detta är något jag är medveten om men utifrån förutsättningarna ger denna studie andra forskare

insikten att det behövs en större studie för att undersöka om resultaten i denna studie återfinns även i tidigare säsonger i SDHL och SHL.

Från början skulle studien vara både kvantitativ och kvalitativ och därmed även innehålla en semiotisk bildanalys men tidsramen var för kort. Därav gjordes en kompromiss att analysera bilderna kvantitativt för att få med dem i analysen ändå. När urvalet kontrollerades en sista gång var det vissa artiklar som föll bort då de hade under 50 ord. Dessa skulle inte ha valts ut från början, eftersom de med under 50 ord inte hade tillräckligt med innehåll för att kunna analyseras, värde 1 på variabel J sträcker sig därför mellan 50 och 100 ord. Urvalet blev därför 139 artiklar i stället för 137 vilket egentligen motsvarar 20 procent.

5 Resultat

Resultatet bygger på att forskningsfrågorna besvaras med hjälp av metodfrågorna, nedan kommer därför resultatet presenteras i fem kapitel, ett för varje forskningsfråga. Resultatet på alla metodfrågor kommer att presenteras med ett cirkeldiagram och en tabell. Cirkeldiagrammet visar alla tre åren sammanslaget för SDHL respektive SHL, där presenteras resultatet i procent med en decimal för att skillnaden på värdena ska framgå på de som är snarlika. Cirkeldiagrammet om SDHL är baserat på 19 artiklar och en procent motsvarar därför 0,19 artiklar. Cirkeldiagrammet om SHL är baserat på 120 artiklar en procent motsvarar därför 1,2 artiklar. Tabellen kommer i stället att visa specificerat på år och sammanslaget skillnaden mellan SDHL respektive SHL. Även tabellerna kommer presenteras i procent med en decimal för att skillnaden på värdena ska framgå på de som är snarlika men kommer också presenteras med antal artiklar. Eftersom det i cirkeldiagrammen och tabellerna är avrundat till en decimal kommer slutprocenten inte alltid vara 100 procent.

5.1 Forskningsfråga 1

Hur gestaltades kön i Aftonbladets rapportering om SM-slutspelen i SDHL och SHL?

5.1.1 Hyllande, kritisk eller neutral rapportering

För att illustrera det här följer här nedan ett cirkeldiagram som visar förekomsten hyllande eller kritiserande rapportering i SDHL respektive SHL de aktuella SM-

slutspelen 2017, 2018 och 2019. Sedan kommer en tabell presenteras som även den visar förekomsten av hyllande eller kritiserande rapportering men den här gången nedbrutet på både enskilda år och liga. Det här resultatet kommer delas in i fem olika delkapitel, hemmalaget, bortalaget, enskild spelare, rubrik och ingress. För att avgöra om det är hyllande eller kritiserande rapportering använde jag mig av tjugo olika ord, dessa var ”fantastisk”, ”otrolig”, ”lysande”, ”bra”, ”förstklassig”, ”utmärkt”, ”historiskt”, ”extrem” ”makalös”, ”ofattbar” och å andra sidan ”dålig”, ”usel”, ”bedrövlig”, ”kass”, ”svag”, ”oduglig”, ”blek” och ”kritiskt”, ”bita ihop” och ”blåsväder”.

För att illustrera förekomsten av dessa ord i Aftonbladets artiklar följer det nedan exempel på citat som visar på vilket sätt dessa ord förekom. Dessa citat är från SDHL: 1. Lagnivå: Vi vill utveckla den här organisationen till något fantastiskt så att fler tjejer kan leva sin dröm, säger Nils Ekman. 2. Lagnivå: Vi ska fortsätta på vinnarspåret. Vi har spelat en otroligt härlig och fartfylld hockey hela slutspelet. 3. Lagnivå: Jag vill inte se det som att de var dåliga, det var ingen slump att vi vann. 4. Enskild spelare: Vi tycker att hon borde bitit ihop och åtminstone spelat klart den här säsongen, säger Djurgårdens vd KG Stoppel. 5. Enskild spelare: Kedjan med Jennifer Wakefield/Emma Nordin/Michelle Karvinen är nog ligans bästa någonsin men motståndarmålvakten Florence Schelling hade tidigare psykat sönder de alla. 6. Rubrik: Historiskt guld till Djurgården: "Vi grät. Jag känner stolthet". 7. Rubrik: Kritiken mot Linköping inför SDHL-finalen. 8. Ingress: Jag vet inte om de spelade sämre än vanligt. Vi gör mycket bra, säger hon. 9. Ingress: Nu får klubben kritik av Luleåfans ordförande Stefan Baudin.

Dessa citat är från SHL: 1. Lagnivå: Örebro klarade med nöd och näppe undan kvalspel efter en genomgående svag säsong. 2. Lagnivå: Efter en dålig start lyckades klubben vända den negativa trenden och säkra nytt SHL-kontrakt – mycket tack vare värvningen av målvakten Justin Pogge som då var tänkt att avlasta SHL-rookien Emil Kruse i mål.

3. Lagnivå: Vi spelar otroligt bra. I det stora hela gör vi fantastiska matcher. Förbättrar vi hemmaspelet lite kommer vi ha ett jäkla go i laget. 4. Enskild spelare: Bud har gjort en fantastisk säsong sedan han kom och har överraskat positivt på mig. Han är stark på pucken och precis en sån spelare som du kan bygga en kedja eller femma runt, säger Lindgren. 5. Enskild spelare: Färjestads lagkapten hamnade i rejält blåsväder efter att FBK åkt ur SM-slutspelet. 6. Enskild spelare: SHL:s största stjärna visade varför mot Färjestad. Skottet som gav 1-0 var otroligt vackert. Stenhårt i krysset. 7. Rubrik: Malmö krossade uselt Luleå. 8. Rubrik: "Inte lika bra som Scandinavium”. 9. Ingress: Första slutspelsmatchen i Malmö på 15 år. Då högg rödhökarna sönder ett uselt Luleå. 10. Ingress: Det kommer att bli fantastiskt när vi vänder på den här matchserien, säger assisterande FBK-tränaren Gereon Dahlgren.

Helhetskodningen av dessa ord gav följande resultat:

5.1.1.1 Hemmalaget Figur 1 och 2: Gestaltning av hemmalaget i SHL & SDHL sammanlagt alla säsongerna

Om hemmalagen i SDHL skrevs det flest hyllande artiklar 47,4 procent, andelen kritiserande artiklar var endast 10,5 procent. Medan 5,3 procent av artiklarna var neutrala och dessutom var det i 36,8 procent av artiklarna aldrig något hemmalag som nämndes. I SHL var det också flest hyllande artiklar 24,2 procent, andelen kritiserande artiklar var 14,2 procent. Däremot skrevs det bara neutralt om hemmalaget i 0,8 procent av artiklarna om SHL. Hemmalaget nämndes aldrig i 60,8 procent av artiklarna.

Figur 3: Gestaltning av hemmalaget i SHL & SDHL fördelat per säsong.

Hemmalaget Baserat på 139 artiklar från SM- Hyllas Kritiseras Neutral nämns inte Totalt slutspelen 2017, 2018, 2019 som är publicerade i Aftonbladet. Liga SDHL År 2017 62,5% 0,0% 12,5% 25,0% 100% 5 artiklar 0 artiklar 1 artikel 2 artiklar 8 artiklar 2018 50,0% 25,0% 0,0% 25,0% 100% 2 artiklar 1 artikel 0 artiklar 1 artikel 4 artiklar 2019 28,6% 14,3% 0,0% 57,1% 100% 2 artiklar 1 artikel 0 artiklar 4 artiklar 7 artiklar Liga SHL År 2017 25,0% 7,7% 0,0% 67,3% 100% 13 artiklar 4 artiklar 0 artiklar 35 artiklar 52 artiklar 2018 20,9% 23,3% 2,3% 53,5% 100% 9 artiklar 10 artiklar 1 artikel 23 artiklar 43 artiklar 2019 28,0% 12,0% 0,0% 60,0% 100% 7 artiklar 3 artiklar 0 artiklar 15 artiklar 25 artiklar

Enligt tabellen ovan hyllades hemmalaget majoriteten av gångerna i både SDHL och SHL. Enligt mitt material om SDHL var antalet hyllande artiklar störst 2017 och 2018 var det något färre, 2019 var det mindre än hälften jämfört med 2017. Antalet kritiserande artiklar var nästan dubbelt så många 2018 som 2019 men det fanns inga i materialet 2017. Det enda året som det fanns neutrala artiklar om hemmalaget var 2017. Om SHL var antalet hyllande artiklar störst 2019 medan 2018 var det i stället fler kritiserande än hyllande artiklar sedan 2017 var det fler hyllande artiklar än kritiserande. Det fanns dock 2018 ett fåtal artiklar som var neutrala men inga 2017 eller 2019.

5.1.1.2 Bortalaget Figur 4 och 5: Gestaltning av bortalaget i SHL & SDHL sammanlagt alla säsongerna

När bortalaget gestaltades i SDHL var andelen när de inte nämndes alls, störst med 42,1 procent, bortsett från det skrevs det flest hyllande artiklar om bortalagen i SDHL, 26,3 procent av artiklarna. Sedan skrevs det lika många kritiserande och neutrala artiklar om bortalagen i SDHL då de hade 15,8 procent vardera. När det gäller hur bortalaget gestaltades i SHL var andelen när de inte nämndes alls störst med 60,8 procent, bortsett från det var andelen kritiserande artiklar störst med 22,5 procent. Därefter kom de hyllande artiklarna med 13,3 procent och sist kom de neutrala artiklarna som endast stod för 3,3 procent.

Figur 6: Gestaltning av bortalaget i SHL & SDHL fördelat per säsong.

Bortalaget Baserat på 139 artiklar från SM- Hyllas Kritiseras Neutral nämns inte Totalt slutspelen 2017, 2018, 2019 som är publicerade i Aftonbladet. Liga SDHL År 2017 37,5% 0,0% 25,0% 37,5% 100% 3 artiklar 0 artiklar 2 artiklar 3 artiklar 8 artiklar 2018 25,0% 25,0% 25,0% 25,0% 100% 1 artikel 1 artikel 1 artikel 1 artikel 4 artiklar 2019 14,3% 28,6% 0,0% 57,1% 100% 1 artikel 2 artiklar 0 artiklar 4 artiklar 7 artiklar Liga SHL År 2017 7,7% 17,3% 5,8% 69,2% 100% 4 artiklar 9 artiklar 3 artiklar 36 artiklar 52 artiklar 2018 23,3% 25,6% 2,3% 48,8% 100% 10 artiklar 11 artiklar 1 artikel 21 artiklar 43 artiklar 2019 8,0% 28,0% 0,0% 64,0% 100% 2 artiklar 7 artiklar 0 artiklar 16 artiklar 25 artiklar

Det som sticker ut här enligt tabellen ovan är att det 2017 i SDHL endast rapporterades hyllande och neutralt om bortalaget i SM-slutspelet medan det 2018 rapporterades lika mycket hyllande, kritiserande och neutralt. 2019 rapporterades det dubbelt så mycket kritiserande som hyllande och inget neutralt. Om SHL var antalet kritiserande artiklar om bortalaget större än hyllande 2017. 2018 var antalet kritiserande något fler än hyllande. 2019 var antalet kritiserande artiklar tre gånger så många som hyllande. Neutrala artiklar om bortalagen i SHL skrevs endast 2017 och 2018.

5.1.1.3 Enskild spelare Figur 7 och 8: Gestaltning av enskild spelare i SHL & SDHL sammanlagt alla åren.

Andelen hyllande artiklar om enskilda spelare i både SDHL och SHL var störst med 73,7 procent respektive 72,5 procent. Andelen kritiserande artiklar skilde sig lite åt, i SDHL var det 5,3 procent medan det i SHL var 16,7 procent. Den neutrala rapporteringen var större i SDHL med 5,3 procent jämfört med i SHL där det var 0,8 procent. Artiklarna där ingen spelare nämndes var mellan 10-15 procent för båda.

Figur 9: Gestaltning av enskild spelare i SHL & SDHL fördelat per säsong.

Ingen spelare Baserat på 139 artiklar från SM- Hyllas Kritiseras Neutral nämns Totalt slutspelen 2017, 2018, 2019 som är publicerade i Aftonbladet. Liga SDHL År 2017 62,5% 0,0% 12,5% 25,0% 100% 5 artiklar 0 artiklar 1 artikel 2 artiklar 8 artiklar 2018 75,0% 0,0% 0,0% 25,0% 100% 3 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 1 artikel 4 artiklar 2019 85,7% 14,3% 0,0% 0,0% 100% 6 artiklar 1 artikel 0 artiklar 0 artiklar 7 artiklar Liga SHL År 2017 69,2% 21,2% 1,9% 7,7% 100% 36 artiklar 11 artiklar 1 artikel 4 artiklar 52 artiklar 2018 79,0% 14,0% 0,0% 7,0% 100% 34 artiklar 6 artiklar 0 artiklar 3 artiklar 43 artiklar 2019 68,0% 12,0% 0,0% 20,0% 100% 17 artiklar 3 artiklar 0 artiklar 5 artiklar 25 artiklar

Utifrån det utvalda materialet om både SDHL och SHL när enskilda spelare får komma till tals hyllas de majoriteten av gångerna. När det gäller SDHL var det störst andel hyllande artiklar 2019, sedan näst efter det 2018 och sist 2017. Kritiska artiklar om

SDHL skrevs enligt mitt material endast 2019. Det enda året det fanns neutrala artiklar om enskilda spelare var 2017. Ingen spelare nämndes bara 2017 och 2018. När det gäller SHL var antalet hyllande artiklar störst 2017 och sedan föll andelen något 2018 och ökade igen 2019. Det samma gäller andelen kritiserande artiklar om SHL, den delen var störst 2017 och sedan minskade den 2018 och 2019. 2017 fanns det dessutom neutrala artiklar men inga 2018 eller 2019. De artiklar där ingen spelare nämndes var lika 2017 och 2018 men 2019 var det tredubbelt.

5.1.1.4 Rubrikens inriktning Figur 10 & 11: Rubrikens inriktning i SHL & SDHL sammanlagt alla säsongerna.

Om både SDHL och SHL skrevs det flest hyllande rubriker med 78,9 procent respektive 63,3 procent. Andelen kritiserande rubriker var betydligt större om SHL med 35,8 procent jämfört med andelen i SDHL som endast var 15,8 procent. Däremot var andelen med neutrala rubriker störst i SDHL med 5,3 procent jämfört med andelen 0,8 procent i SHL som hade neutral rubrik.

Figur 12: Rubrikens inriktning i SHL & SDHL fördelat per säsong.

Hylla Kritisera Neutral Totalt: Baserat på 139 artiklar från SM-slutspelen 2017, 2018, 2019 som är publicerade i Aftonbladet. Liga SDHL År 2017 87,5% 0,0% 12,5% 100% 7 artiklar 0 artiklar 1 artikel 8 artiklar 2018 75,0% 25,0% 0,0% 100% 3 artiklar 1 artikel 0 artiklar 4 artiklar 2019 71,4% 28,6% 0,0% 100% 5 artiklar 2 artiklar 0 artiklar 7 artiklar

Liga SHL År 2017 61,5% 36,5% 2,0% 100% 32 artiklar 19 artiklar 1 artikel 52 artiklar 2018 60,5% 39,5% 0,0% 100% 26 artiklar 17 artiklar 0 artiklar 43 artiklar 2019 72,0% 28,0% 0,0% 100% 18 artiklar 7 artiklar 0 artiklar 25 artiklar

I SDHL skrevs det under 2017 flest hyllande rubriker och inga kritiserande. 2018 var andelen hyllande dubbelt så stor jämfört med kritiserande och det samma gäller 2019. Neutrala rubriker skrevs endast ett fåtal under SM-slutspelet 2017. När det sedan gäller SHL var andelen mellan hyllande och kritiserande rubriker nästan lika stor alla tre åren. Störst andel hyllande rubriker var det 2019 och störst andel kritiserande rubriker var det 2018. Genomgående var det nästan dubbelt så många hyllande rubriker som kritiserande. Däremot skrevs det endast neutrala rubriker 2017.

5.1.1.5 Ingressens inriktning Figur 13 och 14: Ingressens inriktning i SHL & SDHL sammanlagt alla säsongerna.

Störst andel av ingresserna om SDHL var hyllande, 78,9 procent och sedan var andelen kritiserande och neutrala ingresser lika stora med 10,5 procent vardera. I SHL var 62,5 procent av ingresserna hyllande och 37,5 procent av dem kritiserande, medan det inte fanns en enda som var neutral.

Figur 15: Ingressens inriktning i SHL & SDHL fördelat per år.

Hylla Kritisera Neutral Totalt Baserat på 139 artiklar från SM-slutspelen 2017, 2018, 2019 som är publicerade i Aftonbladet. Liga SDHL År 2017 75,0% 0,0% 25,0% 100% 6 artiklar 0 artiklar 2 artiklar 8 artiklar 2018 75,0% 25,0% 0,0% 100% 3 artiklar 1 artikel 0 artiklar 4 artiklar 2019 85,7% 14,3% 0,0% 100% 6 artiklar 1 artikel 0 artiklar 7 artiklar Liga SHL År 2017 63,5% 36,5% 0,0% 100% 33 artiklar 19 artiklar 0 artiklar 52 artiklar 2018 53,5% 46,5% 0,0% 100% 23 artiklar 20 artiklar 0 artiklar 43 artiklar 2019 76,0% 24,0% 0,0% 100% 19 artiklar 6 artiklar 0 artiklar 25 artiklar

Under SM-slutspelen i SDHL skrevs det lika många hyllande ingresser 2017 och 2018 jämfört med 2019 när det skrevs något fler. Det skrevs heller inga kritiserande ingresser 2017 medan de 2018 skrevs nästan dubbelt så många som 2019. Dock skrevs det neutrala ingresser 2017 men inga 2018 och 2019. När det i stället handlar om SHL var det flest hyllande ingresser 2019 men flest kritiserande ingresser skrevs det 2018. 2019 skrevs det betydligt färre kritiserande än vad det gjorde 2017 respektive 2018, men andelen hyllande ingresser var en halv gång större 2019 jämfört med botten året 2018. Däremot skrevs det inga neutrala ingresser alls.

5.2 Forskningsfråga 2

Vilka fick komma till tals i artiklarna under SM-slutspelen i SDHL och SHL?

5.2.1 Vem fick komma till tals För att illustrera det här följer här nedan ett cirkeldiagram som visar vem som fick komma till tals i SDHL respektive SHL de aktuella SM-slutspelen 2017, 2018 och 2019. Därefter kommer en tabell presenteras som även den visar vem som fick komma till tals men den här gången nedbrutet på både enskilda år och liga. Det gav följande resultat:

Figur 16 och 17: Vem fick komma till tals i SHL & SDHL sammanlagt alla säsongerna.

Diagrammet ovan visar att det både i SDHL, SHL var flest spelare som fick komma till tals, närmre bestämt i ungefär 50 procent av artiklarna. Även andelen tränare stämde överens och låg på cirka 15 procent för båda ligorna. Däremot var det inga domare som kom till tals i SDHL jämfört med i SHL där domarna stod för 1,7 procent. Sportcheferna stod för endast 5,3 procent i SDHL medan de i SHL stod för en betydligt större del 19,2 procent. VD och Vice VD var det tvärt om, där var det i stället fler i SDHL där de stod för 10,5 procent jämfört med i SHL där de stod för 2,5 procent. Andelen procent för värdet annat var ungefär lika stor och låg på mellan 12-16 procent.

För att bryta ner och ge ett mer detaljerat resultat på hur fördelningen av huvudaktörer ser ut i respektive liga, men också nedbrutet per år, 2017, 2018 och 2019. Det gav följande resultat:

Figur 18: Vem fick komma till tals i SHL & SDHL fördelat per år.

Tabellen ovan visar att det inom båda ligorna alla tre åren är spelare som oftast får komma till tals. Däremot varierar det från år till år i hur många procent av artiklarna. Sett till urvalet om SDHL var det ingen domare som fick komma till tals. Sportchef kom bara till tals 2019. VD/Vice VD kom bara till tals 2017 och 2018. När det gäller SHL fick tränare komma till tals flest gånger 2018 och 2019, dock kom de till tals även 2017 men inte i den omfattningen. Domare fick bara komma till tals 2017, sportcheferna fick störst utrymme 2018, men de kom även till tals 2017 och 2019. VD/Vice VD kom bara till tals 2017 och 2019 inte 2018.

5.3 Forskningsfråga 3 Finns det något samband mellan antalet artiklar och dess längd?

5.3.1 Artikellängd Nedan följer ett cirkeldiagram som visar resultatet av olika artikellängder från under 100 ord till över 1000 ord i SDHL respektive SHL sammanslaget för de aktuella SM- slutspelen 2017, 2018 och 2019. Det gav följande resultat:

Figur 19 och 20: Artikellängden i SHL & SDHL sammanlagt alla säsongerna.

I SDHL var det ingen artikel som hade under 100 ord, i SHL var de däremot 1,7 procent. 101-200 ord var ganska lika mellan ligorna, SDHL hade 10,5 procent och SHL 15,8 procent. Andelen artiklar med 201-300 ord var i SDHL även där 10,5 procent men i SHL var det hela 29,2 procent. I SHL var det den mest förekommande artikellängden. Andelen med 301-400 ord däremot var ungefär lika stor med 21 procent. Andelen artiklar med 401-500 ord var SDHL mest förekommande artikellängd med 36,8 procent och i SHL var det endast 17,5 procent. Andelen med 501-600 ord var i SDHL 15,8

procent men endast 6,7 procent i SHL. I SDHL fanns det ingen artikel som hade 601- 700 ord men i SHL var det 1,7 procent. Det var ingen artikel i vare sig SDHL eller SHL som hade 701-800 ord. SDHL hade heller inga artiklar som var 801-900 ord men SHL hade 2,5 procent av den artikellängden. Det var endast SDHL som hade artiklar med 901-1000 ord och då 5,3 procent. Däremot var det endast SHL som hade artiklar som hade över 1000 ord och dessa stod för 3,3 procent.

Nedan följer en tabell för att bryta ner och ge ett mer detaljerat resultat på hur artikellängden ser ut nedbrutet per år, 2017, 2018 och 2019 men också för SDHL respektive SHL var för sig. Det gav följande resultat.

Figur 21: Artikellängden i SHL & SDHL fördelat per säsong.

Baserat på tabellen ovan, ligger majoriteten av artikellängden för både SDHL och SHL alla tre åren på 101-600 ord. Värt att notera är att SHL 2019 är de enda som har artiklar under 100 ord i mitt material, det motsvarade 8 procent av artiklarna det året. Medan SDHL 2017 är de enda som har artiklar på 901-1000 ord, vilket var 12,5 procent av artiklarna det året. Dessutom är SHL den enda ligan som alla tre åren har över 1000 ord, SDHL har ingen artikel med över 1000 ord något av åren.

5.4 Forskningsfråga 4 Skiljer sig förekomsten av bilder åt beroende på om det är SDHL eller SHL?

5.4.1 Förekomsten av bilder För att illustrera resultatet av förekomsten av bilder, följer här nedan ett cirkeldiagram som visar det i SDHL respektive SHL de aktuella SM-slutspelen 2017, 2018 och 2019. Det gav följande resultat:

Figur 22-23: Förekomsten av bilder i SHL & SDHL sammanlagt alla säsongerna.

Störst andel av artiklarna innehåller endast en bild, i SDHL var det 52,6 procent och i SHL 56,7 procent. Andelen med artiklar som hade två bilder var störst i SDHL med sina 21,1 procent jämfört med SHL som hade 14,2 procent. Artiklarna som hade fler än två bilder var störst i SDHL med 10,5 procent medan det i SHL var 7,5 procent. SHL hade flest artiklar utan bild med 21,7 procent jämfört med SDHL som hade 15,8 procent.

För att bryta ner och ge ett mer detaljerat resultat följer nedan en tabell som visar förekomsten av bilder nedbrutet per år, 2017, 2018 och 2019 men också för SDHL respektive SHL var för sig. Det gav följande resultat:

Figur 24: Förekomsten av bilder i SHL & SDHL fördelat per år.

Baserat på 139 artiklar från SM- Ingen bild En bild Två bilder Fler än två bilder Totalt slutspelen 2017, 2018, 2019 som är publicerade i Aftonbladet. Liga SDHL År 2017 37,5% 50,0% 0,0% 12,5% 100% 3 artiklar 4 artiklar 0 artiklar 1 artikel 8 artiklar 2018 0,0% 50,0% 25,0% 25,0% 100% 0 artiklar 2 artiklar 1 artikel 1 artikel 4 artiklar 2019 0,0% 57,1% 42,9% 0,0% 100% 0 artiklar 4 artiklar 3 artiklar 0 artiklar 7 artiklar

Liga SHL År 2017 30,8% 46,2% 23,1% 0,0% 100,1% 16 artiklar 24 artiklar 12 artiklar 0 artiklar 52 artiklar 2018 18,6% 62,8% 7,0% 11,6% 100% 8 artiklar 27 artiklar 3 artiklar 5 artiklar 43 artiklar 2019 8,0% 68,0% 8,0% 16,0% 100% 2 artiklar 17 artiklar 2 artiklar 4 artiklar 25 artiklar

Under SM-slutspelen i SDHL var det enligt mitt material endast under SM-slutspelet 2017 som det inte fanns några bilder. Artiklar med en bild vara ungefär lika mycket förekommande alla tre åren i SDHL. 2019 var det dubbelt så många artiklar som hade två bilder jämfört med 2018, 2017 fanns det inga artiklar som hade två bilder. Däremot var det bara 2017 och 2018 som hade fler än två bilder. Under SM-slutspelet 2017 i SHL var det flest artiklar som inte hade någon bild jämfört med 2018 och 2019. 2019 hade flest artiklar där det fanns en bild jämfört med 2018 som hade något färre och 2017 som hade ytterligare något färre. När det sedan kommer till två bilder i en artikel var det flest 2017 och sedan efter det 2019 och minst antal hade 2018. Däremot var det ingen artikel 2017 som hade fler än två bilder men det var det både 2018 och 2019.

5.4.2 Typ av bilder För att illustrera det här följer nedan ett cirkeldiagram som visar förekomsten av olika typer av bilder i SDHL respektive SHL de aktuella SM-slutspelen 2017, 2018 och 2019. En genrebild är en som är tagen från arkivet och en livebild är en som är tagen vid det aktuella tillfället. Det gav följande resultat:

Figur 25 och 26: Typ av bilder i SHL & SDHL sammanlagt alla säsongerna.

Andelen med genre- och livebilder var lika stor i SDHL om alla tre åren slås ihop, då det var 42,1 procent av artiklarna som hade antingen genre- eller livebilder. Resterande 15,8 procent av artiklarna hade ingen bild. I SHL var det däremot skillnad mellan genre- och livebilder. 47,5 procent var genrebilder medan livebilder endast fanns i 31,7 procent av artiklarna, det var dessutom 20,8 procent av artiklarna som inte hade någon bild.

För att bryta ner och ge ett mer detaljerat resultat följer nedan en tabell som visar förekomsten av olika typer av bilder nedbrutet per år, 2017, 2018 och 2019 men också för SDHL respektive SHL var för sig. Det gav följande resultat:

Figur 27: Typ av bilder i SHL & SDHL fördelat per år.

Baserat på 139 artiklar från SM-slutspelen Genre Live Ingen bild Totalt 2017, 2018, 2019 som är publicerade i Aftonbladet. Liga SDHL År 2017 25,0% 37,5% 37,5% 100% 2 artiklar 3 artiklar 3 artiklar 8 artiklar 2018 50,0% 50,0% 0,0% 100% 2 artiklar 2 artiklar 0 artiklar 4 artiklar 2019 57,1% 42,9% 0,0% 100% 4 artiklar 3 artiklar 0 artiklar 7 artiklar Liga SHL År 2017 42,3% 28,8% 28,8% 99,9% 22 artiklar 15 artiklar 15 artiklar 52 artiklar 2018 55,8% 25,6% 18,6% 100% 24 artiklar 11 artiklar 8 artiklar 43 artiklar 2019 44,0% 48,0% 8,0% 100% 11 artiklar 12 artiklar 2 artiklar 25 artiklar

Utifrån tabellen ovan var det 2017 hälften så många genrebilder som det var 2018 och 2019 i SDHL. Minst andel livebilder fanns det under SM-slutspelet 2017, det var dock nästan lika många 2017 som 2019 och något fler 2018. Det var dessutom bara 2017 som det inte fanns någon bild, det gör att förekomsten av bilder i SDHL har ökat. I SHL var det en marginell skillnad mellan 2017 jämfört med 2019, när det gällde genrebilderna, 2018 var det något fler genrebilder. Livebilderna var dock flest under 2019 dock dubbelt så många som både 2017 och 2018. Däremot var det en marginell skillnad mellan 2017 och 2018 när det gällde livebilder. I SHL har förekomsten av bilder ökat med åren, 2017 var det nästan en tredjedel som inte hade någon bild jämfört med 2019 då det var en tiondel, vilket är en positiv utveckling.

5.4.3 Vem eller vad gestaltades på bilderna För att illustrera det här följer här nedan ett cirkeldiagram som visar förekomsten av vem eller vad som gestaltades på bilderna i SDHL respektive SHL de aktuella SM- slutspelen 2017, 2018 och 2019. Kategorierna i det här diagrammet, hänger ihop med bland annat eventuella huvudaktörer. Det gav följande resultat:

Figur 28 och 29: Vem/vad gestaltas på bilden i SHL & SDHL sammanlagt alla år.

Diagrammet ovan visar att det i SDHL endast var spelare som gestaltades på bilderna och de stod för 84,2 procent och resterande 15,8 procent fanns det inte någon bild. När det sedan kommer till SHL var spelare även där den största andelen med 75 procent näst efter det kom tränare, sportchef och annat med 1,7 procent vardera. Dessutom var det domare på 0,8 procent av bilderna i SHL och 19,2 procent av artiklarna hade ingen bild. Anmärkningsvärt är dessutom att det aldrig var någon arena som syntes på bilderna.

För att bryta ner och ge ett mer detaljerat resultat följer nedan en tabell som visar vem eller vad som gestaltades på bilderna nedbrutet per år, 2017, 2018 och 2019 men också för SDHL respektive SHL var för sig. Det gav följande resultat:

Figur 30: Vem/vad gestaltas på bilden i SHL & SDHL fördelat per år.

Baserat på 139 artiklar från SM- slutspelen 2017, 2018, 2019 Spelare Tränare Domare Sportchef Arenan Annat Ingen bild Totalt som är publicerade i Aftonbladet. Liga SDHL År 2017 62,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 37,5% 100% 5 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 3 artiklar 8 artiklar 2018 100,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 100% 4 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 4 artiklar 2019 100,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 100% 7 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 7 artiklar

Liga SHL År 2017 69,2% 0,0% 1,9% 1,9% 0,0% 1,9% 25,0% 99,9% 36 artiklar 0 artiklar 1 artikel 1 artikel 0 artiklar 1 artikel 13 artiklar 52 artiklar 2018 81,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 18,6% 100% 35 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 0 artiklar 8 artiklar 43 artiklar 2019 76,0% 8,0% 0,0% 4,0% 0,0% 4,0% 8,0% 100% 19 artiklar 2 artiklar 0 artiklar 1 artikel 0 artiklar 1 artikel 2 artiklar 25 artiklar

Utifrån den ovanstående tabellen var det i SDHL både 2017, 2018 och 2019 endast spelare på bilderna, bortsett från att det 2017 även var artiklar som inte hade någon bild alls. När det sedan kommer till SHL är det stora skillnader bortsett från att det alla tre åren förekommer spelare på bilderna. 2017 förekommer det även domare, sportchef, annat och artiklar med ingen bild alls. 2018 förekommer det förutom spelare bara artiklar som inte har någon bild vilket liknar SDHL. På bilderna 2019 är det förutom spelare, tränare, sportchef, annat och även artiklar utan bild.

5.5 Forskningsfråga 5 Finns det något samband mellan journalistens och spelarens kön?

5.5.1 Journalistens kön Nedan följer ett diagram som visar förekomsten av olika kön i rapportering om SDHL respektive SHL de aktuella SM-slutspelen 2017, 2018 och 2019. Det gav följande resultat:

Figur 31 och 32: Journalistens kön i SHL & SDHL sammanlagt alla säsongerna.

Kvinnliga journalister skrev 42,1 procent av artiklarna om SDHL men endast 4,2 procent av artiklarna om SHL. De manliga journalisterna skrev endast 36,8 procent av

artiklarna om SDHL medan de skrev 82,5 procent av artiklarna om SHL. Dessutom varierade TT materialet, i SDHL var det 21,1 procent, i SHL 13,3 procent.

För att bryta ner och ge ett mer detaljerat resultat följer nedan en tabell som visar journalistens kön nedbrutet per år, 2017, 2018 och 2019 men också för SDHL respektive SHL var för sig. Det gav följande resultat:

Figur 33: Journalistens kön i SHL & SDHL fördelat per år.

Baserat på 139 artiklar från SM-slutspelen Kvinnlig Manlig Artikel av TT Totalt 2017, 2018, 2019 som är publicerade i Aftonbladet. Liga SDHL År 2017 62,5% 0,0% 37,5% 100% 5 artiklar 0 artiklar 3 artiklar 8 artiklar

2018 25,0% 75,0% 0,0% 100% 1 artikel 3 artiklar 0 artiklar 4 artiklar 2019 28,6% 57,1% 14,3% 100% 2 artiklar 4 artiklar 1 artikel 7 artiklar Liga SHL År 2017 5,8% 69,2% 25,0% 100% 3 artiklar 36 artiklar 13 artiklar 52 artiklar 2018 4,7% 95,3% 0,0% 100% 2 artiklar 41 artiklar 0 artiklar 43 artiklar 2019 0,0% 88,0% 12,0% 100% 0 artiklar 22 artiklar 3 artiklar 25 artiklar

Tabellen ovan visar att journalistens kön till viss del stämmer överens med ligans kön. Dock har det utifrån mitt material förändrats från år till år. Under SM-slutspelet 2017 i SDHL var det endast kvinnliga reportrar. Medan det under SM-slutspelen 2018 och 2019 i stället var fler manliga journalister än kvinnliga. När det gäller material från TT var det störst under SM-slutspelet 2017, inget TT material 2018 men lite 2019. När det gäller SHL enligt materialet var det ett fåtal kvinnliga journalister som skrev om SM- slutspelen 2017 och 2018 men inga 2019. Med tanke på det är det i stället större andel manliga journalister för alla tre årens SM-slutspel i SHL. När det gäller material från TT om SHL var den andelen störst 2017, inga artiklar 2018 och ett fåtal 2019.

6 Analys och diskussion

I det här kapitlet kommer studiens fem forskningsfrågor besvaras med hjälp av tidigare forskning och teori. Kapitlet avslutas med en sammanfattning med slutsatser.

6.1 Övervägande del hyllande rapportering om både SDHL och SHL

Om hemmalagen i SDHL och SHL skrevs det flest hyllande artiklar. När bortalaget gestaltades i SDHL skrevs det flest hyllande artiklar men om SHL skrevs det flest kritiserande artiklar. Däremot skrevs det flest hyllande artiklar om enskilda spelare både i SDHL och SHL, andelen kritiserande artiklar om enskilda spelare var störst i SHL. Det kan förklaras av genussystemet som är en ordning av kön, där den ena principen är hierarkin, ”där mannen är norm. Männen är människor och de utgör grunden för det normala och allmängiltiga” (Hirdmans, 1988, s. 51). Det kan tolkas på så sätt att eftersom männen är norm så måste de leva upp till en högre grad av samhällets förväntningar och gör de inte det så skriver Aftonbladet kritiserande artiklar. En påverkande faktor är även studiens urval som kan vara missvisande eftersom hyllande respektive kritiserande artiklar inte har valts ut systematiskt varken om SDHL eller SHL utan artiklarna har valts ut slumpvis, detta kan göra att det även finns fler kritiserande artiklar om SDHL men de har inte kommit med i urvalet. Dessutom kan det även vara så att eftersom det skrivs mer om SHL så är det lättare att både hyllande och kritiserande artiklar har större möjligheter att komma med i urvalet.

Det skrevs även flest hyllande rubriker och ingresser både i SDHL och SHL. De här gestaltningarna kan kopplas till det som Baden (2020, s. 229-231) tar upp när han menar att journalisterna själva skapar ”inramningarna” genom att välja ut nyheter och betona och framhäva vissa saker från händelserna. Exempelvis om hemmalaget har gjort bra ifrån sig hyllar journalisten dem, är det å andra sidan bortalaget som gjort bäst ifrån sig skriver de om det. Eftersom det i SHL var flest kritiska artiklar om bortalagen kan det hänga ihop med urvalet, resultatet kan avvika beroende på hur många artiklar som kom med som var antingen hyllande eller kritiserande. Är det i stället en enskild spelare som gjort bäst ifrån sig blir gestaltningen hyllande, det hänger ihop med att de var mest representerade som huvudaktörer. Vidare kan anledningen till att det skrevs flest hyllande rubriker och ingresser hänga ihop med att det överlag skrevs flest artiklar som var hyllande.

6.2 Spelare kommer oftast till tals i både SDHL och SHL

Studiens resultat visar att i övervägande del av artiklarna är det spelare som kommer till tals, det är inte oväntat eftersom det är de som är ishockeyns huvudpersoner. Med hjälp av teorin om nyhetsvärdering och nyhetsurval syns kopplingar till Nord och Strömbäcks

(2005, s. 33-37) sex kriterier för nyhetsurvalet. Dessa är relevans, avvikelser, konflikter, personer, tydlighet och enkelhet. I det här fallet täcker spelare som huvudaktörer, både relevant, personer och konflikter. Kriteriet relevant eftersom det är ishockeyns huvudperson, kriteriet personer eftersom det handlar om spelare och konflikter då det ofta skrivs om matcher och interna intriger mellan lagen i ligorna.

6.3 Långa och få artiklar eller korta och många artiklar

Utifrån studiens resultat kan det konstateras att det om SDHL skrevs långa artiklar men få till antalet, jämfört med SHL där det i stället skrevs korta artiklar men många till antalet. Det stämmer överens med Strömbäck (2019, s. 173-174) som menar att det finns faktorer som är kopplade till nyhetsvärderingen men som påverkar nyhetsurvalet. Eftersom det vissa dagar finns många nyheter som värderas högt, men på grund av mediernas begränsade format kan även högt värderade nyheter väljas bort i nyhetsurvalet. Någon annan dag kan det i stället finnas få nyheter och även om de anses ha ett relativt lågt nyhetsvärde väljs de ut i nyhetsurvalet eftersom de hela tiden måste publicera en viss mängd nyheter. I SDHL stämmer detta eftersom Hirdman (1988, s. 51) menade att det är mannen som är norm, de är människor och utgör grunden för det normala och vanliga. Det kan därför vara en anledning till att Aftonbladet skriver långa artiklar om få händelser i SDHL, då damerna inte anses vara lika viktiga. Eftersom mannen är norm enligt Hirdman (1988, s. 51) kan det vara en anledning till att det skrivs fler artiklar som är korta om SHL. Detta hänger också ihop med Strömbäck (2019, s. 173-174) som menade att medier måste producera en viss mängd artiklar varje dag och för att kunna skriva lite om allt i SHL skriver Aftonbladet korta artiklar.

Studien ”The Canadian State of Mind: Coverage of Men and Woman Athletes in the Canadian Broadcasting Corporation´s Prime Time Broadcast of the 2014 Sochi Winter Olympic Games” av MacArthur et al. (2017), kommer de fram till att det handlade om manliga idrottsutövare i 61,2 procent av rapporteringen. Det gjorde att de manliga idrottsutövarna fick 20 procent mer uppmärksamhet i den totala sändningen jämfört med de kvinnliga. Enligt den här studiens resultat syns liknande tendenser som de i MacArthur et al. (2017) eftersom det utifrån världsrankningen borde rapporteras tre gånger så mycket om SHL jämfört med SDHL. Enligt studiens urval på 685 artiklar rapporteras det om damerna i 13 procent av artiklarna, rapporteringen om SHL är därmed sju gånger större. Förhållandet borde egentligen utifrån världsrankningen vara

33 procent respektive 66 procents förekomst i den totala rapporteringen under säsongerna 2017, 2018 och 2019.

Denna studies resultat kan dessutom jämföras med ”The Invisible Woman? A comparative study of women´s sports coverage in the UK national press before and after the 2012 Olympic Games” av O´Neill och Mulready (2015) där de undersökte om kvinnliga idrottsutövare var osynliga i rapporteringen om OS 2012, studien kom fram till att huvudnyheterna handlade bara om kvinnor när dessa hade vunnit något stort. Det kan jämföras med studiens resultat som visar att artiklarna var långa och få, Aftonbladet valde troligen att fokusera på få stora händelser under säsongen i stället för många små.

Att artiklarna om SDHL var långa och få kan även kopplas till Hirdman (1988, s. 51) som menade att de två bärande principerna i genussystemet var, dikotomin det vill säga ”manligt och kvinnligt bör inte blandas”. Den andra är hierarkin, ”där mannen är norm. Männen är människor och de utgör grunden för det normala och allmängiltiga”. Redan när urvalet gjordes märktes det att artiklarna om SDHL var betydligt färre än om SHL, det hänger ihop med att mannen anses vara norm och därmed anses nyheter om män vara mer intressanta.

6.4 Det är oftast en bild i både SDHL och SHL Den största andelen av artiklarna hade endast en bild, både i SDHL och SHL. Det kan förklaras av att det var en mindre viktig nyhet eller att bilden var stor. Andelen med artiklar som hade två bilder var störst i SDHL jämfört med SHL, det kan förklaras av att det får plats fler bilder i en lång artikel än i en kort. Artiklarna som hade fler än två bilder var störst i SDHL jämfört med SHL, det kan också hänga ihop med längden på artiklarna som jag diskuterade tidigare. SHL hade flest artiklar utan bild jämfört med SDHL, vilket också motiveras av längden på artiklarna då det inte är lika stor chans att en kort artikel får plats med en bild och övervägande delen av artiklarna om SHL var korta dessutom är det inte säkert att Aftonbladet lägger tid på bilder när de skriver så många artiklar.

Resultatet gällande förekomsten av bilder kan dessutom kopplas till Hansson, Karlsson och Nordström (2006, s. 132-136) som menade att en tidningssida behöver två typer av språk, verbalt och bildspråk. Verbalspråket syftar på rubriker, bokstävers storlek, ordval och så vidare. Bildspråket däremot gör tidningssidan tredimensionell genom att

förvandla den till rum och rymd samtidigt som den beskriver närhet och avstånd. Förutom journalisterna har redigeraren en viktig roll, eftersom det är de som slutligen formar tidningens utseende, nyhetsförmedlingen och således även läsarens verklighetsuppfattning. Meningen är att text och bild ska konfrontera varandra samtidigt som de ska samverka och belysa detaljer tillsammans. Detta kan förklara att artiklarna med två bilder har ökat för varje säsong i SDHL, men enligt resultatet har däremot det variabelvärdet minskat i SHL om man jämför 2017, 2018 och 2019. Detta kan dock bero på att antalet artiklar som valdes ut från 2018 och 2019 var mindre än de som valdes 2017, vilket kan ha påverkat resultatet.

Både i artiklarna om SDHL och SHL i papperstidningen var det oftast stora bilder, det resulterade i få bilder till antalet. På webben var det ofta klipp med höjdpunkter från Cmore, i stället för stillbilder. Dock har ett videoklipp med höjdpunkter räknats som en bild i studien. Däremot var det vissa artiklar som i papperstidningen hade en stor bild och ett par små, det påverkade andelen med fler än två bilder. Så såg det också ut på webben, där det var vissa artiklar som hade ett bildspel. Detta hänger ihop med det Strömbäck (2019, s. 173-174) menade att det fanns kopplingar mellan nyhetsvärderingen och nyhetsurvalet och att valet av bilder påverkades av de prioriteringarna.

Andelen genre- och livebilder var lika stor i SDHL om alla tre åren vägs ihop, det kan förklaras med att Aftonbladet skrev övervägande del långa artiklar, samtidigt som de var få till antalet eftersom de inte värderades lika högt. I SHL var det däremot skillnad mellan genre- och livebilder. Då var det fler genrebilder jämfört med livebilder, eftersom det skrevs många korta artiklar kan det innebära att Aftonbladet inte hann med att ta livebilder till alla artiklarna, det kan kopplas till Strömbäck (2019, s. 173-174) som menade att det fanns kopplingar mellan nyhetsvärderingen och nyhetsurvalet vilket således även gäller bilderna.

Dessutom kan det kopplas till Haynes, Hadland och Lambert (2016) som kom fram till att distributionen av bilder är bättre än någonsin. Utvecklingen i branschen har dock lett till att tillträdet till sportevenemang har begränsats till vissa ekonomiskt starka medieföretag som därmed även begränsar bildrättigheterna. Dessutom har utvecklingen av video i sin tur skapat svårigheter för stillbildsfotografer vars bilder används i artiklar

inom sport. Detta kan vara en förklaring till att det oftast bara var en bild som förekom i både SDHL och SHL. Samtidigt som skillnaderna i andelarna av genre- och livebilder kan förklaras av att Aftonbladet själva inte hade möjlighet att besöka evenemangen och därmed inte fick tag i de bilder de önskade använda egentligen, med tanke på det som Haynes, Hadland och Lambert (2016) kom fram till i sin studie.

I SDHL var det endast spelare som gestaltades på bilderna, det hänger ihop med att spelarna endast var huvudaktörer i SDHL. När det sedan kommer till SHL var spelare även där den största andelen av de som gestaltades på bilderna, det hänger också ihop med att spelare var de som förekom mest som huvudaktörer. Enligt Baden (2020, s. 229-231) är det journalisterna själva som skapar ”inramningar” genom att välja ut nyheter och betona och framhäva vissa saker från händelsen. Det är på så sätt media som har makten över vilka delar av verkligheten som visas. Enligt teorin gör detta att människors uppfattning om verkligheten formas av den gestaltning som media gör av verkligheten. Det betyder att om den enskilda journalisten anser att det var en enskild spelare som utmärkte sig mest kommer denne vara huvudaktör i artikeln och med stor sannolikhet gestaltas på bilden.

I ”The State Of Sport Photojournalism” av Haynes, Hadland och Lambert (2016) använder författarna till studien sig av en global undersökning som studerade användandet av foton i sportjournalistiken. Enligt författarna har konkurrensen i branschen gjort att bilderna och distributionen av dem är bättre än någonsin. Detta syns tydligt i min studies utvalda material eftersom det endast var 2017 i SDHL som det inte fanns någon bild alls, det tyder på en positiv utveckling. Fördelningen av förekomsten av en bild var jämn alla tre åren i SDHL. Antalet livebilder har även ökat i SDHL, då det var hälften så många 2017 som det var jämfört med 2018 och 2019, vilket gjort att antalet livebilder har ökat i SDHL. När det sedan kommer till SHL var antalet livebilder dubbelt så många 2019 jämfört med 2017 och 2018. I SHL har förekomsten av bilder ökat med åren, 2017 var det nästan en tredjedel som inte hade någon bild jämfört med 2019 då det var en tiondel.

6.5 Manliga kan skriva om båda, kvinnliga skriver oftast om SDHL

De kvinnliga journalisterna skrev flest artiklar om SDHL och endast en liten del av artiklarna om SHL. De manliga journalisterna skrev nästan lika många artiklar om

SDHL som de kvinnliga journalisterna gjorde. Det är dock de manliga journalisterna som skrev den stora majoriteten av artiklarna om SHL. Dessutom varierade TT materialet, i SDHL skrevs det något fler TT artiklar än vad det gjordes i SHL.

Det som syns här hänger ihop med det som enligt Hirdman (1988, s. 51) heter genussystemet, det är grundläggande för andra sociala, ekonomiska och politiska ordningar. Hon beskriver dessutom två bärande principer i genussystemet den första är, dikotomin det vill säga ”manligt och kvinnligt bör inte blandas”. Den andra är hierarkin, ”där mannen är norm. Männen är människor och de utgör grunden för det normala och allmängiltiga”. Om nu det manliga och kvinnliga inte bör blandas kan det förklara varför det är få kvinnor som skriver om SHL och eftersom mannen är norm och utgör grunden för det normala och vanliga kan det förklara varför nästan bara manliga journalister skriver om SHL. Eftersom mannen är norm kan det leda till att kvinnan inte anses vara kapabel att skriva om SHL, samtidigt som det kan förklara varför de manliga journalisterna kan skriva om både ligorna eftersom de tillhör toppen av hierarkin.

Studiens resultat kan jämföras med det de kom fram till i ”Diversifying the Sports Department and Covering Women´s Sports: A Survey of Sport Editors” av Laucella et al. (2016). De kom fram till att en tredjedel av respondenterna svarade att deras avdelningar inte hade några kvinnliga anställda alls, i 83 procent av fallen hade ingen kvinna en chefsposition. De flesta respondenterna svarade att läsarintresset för damlag var lågt, de ansåg därför att de inte borde öka nyhetsrapporteringen om damlag. Det senaste decenniet har läget förändrats och fler kvinnor har anställts på sportredaktionerna, det har gjort att kvinnlig idrott har fått större uppmärksamhet i media.

Studiens resultat kan jämföras med Laucella et al. (2016) resultat, avseende att det under SM-slutspelet 2017 i SDHL endast var kvinnliga reportrar. Medan det under SM- slutspelen 2018 och 2019 i stället var fler manliga journalister än kvinnliga. När det gäller SHL var det enligt undersökningen ett fåtal kvinnliga journalister som skrev om SM-slutspelen 2017 och 2018 men inga 2019. Med tanke på det är det i stället större andel manliga journalister för alla tre årens SM-slutspel i SHL, det tyder på att det skedde en positiv förändring 2017. När endast kvinnliga reportrar skrev om SDHL, medan det sedan 2018 och 2019 gick tillbaka till att bli övervägande manliga

journalister som skrev om SDHL. Dessutom var de kvinnliga journalisterna på väg framåt 2017 och 2018 och skrev om SHL medan de 2019 inte skrev en enda artikel. Såklart kan det här resultatet påverkas av hur många artiklar av kvinnliga respektive manliga journalister som har kommit med i urvalet. Utifrån materialet kan jag se en svag förändring, även om båda könen borde kunna skriva om båda ligorna. Det hänger dock troligen fortfarande ihop med Hirdmans (1988, s. 51) teori om genussystemet där mannen är normen och det därmed finns fler manliga sportjournalister. Dessutom visade Franks och O´Neill (2016, s. 489) att det under OS 2012 i London var manliga journalister som skrev artiklarna i 98 procent av fallen. Det förklarar tydligare anledningarna till att det i den här studien oftast är manliga journalister som skriver artiklar om både SDHL och SHL.

6.6 Sammanfattning

Sammanfattningsvis har studien kommit fram till att flest spelare fick komma till tals i både SDHL och SHL. Det skrevs långa men få artiklar om SDHL jämfört med om SHL där det skrevs korta men många till antalet. Det var också störst andel av artiklarna som innehöll en bild. I SDHL fanns det lika många live- som genrebilder. I SHL däremot var det fler genrebilder jämfört med livebilder. Det var dessutom både i SDHL och SHL spelare som oftast gestaltades på bilderna, det hänger ihop med att de oftast var huvudaktörer. Om hemmalagen i SDHL och SHL skrevs det flest hyllande artiklar. När bortalaget gestaltades i SDHL skrevs det flest hyllande artiklar men om SHL skrevs det flest kritiserande artiklar. Däremot skrevs det flest hyllande artiklar om enskilda spelare både i SDHL och SHL. Det skrevs även flest hyllande rubriker och ingresser både i SDHL och SHL. De kvinnliga journalisterna skrev flest artiklar om SDHL och endast en liten del av SHL. De manliga journalisterna skrev nästan lika många artiklar om SDHL som de kvinnliga journalisterna gjorde, de manliga journalisterna skrev den stora majoriteten av artiklarna om SHL.

För att ta det här vidare hade jag behövt göra en ännu mer omfattande forskningsstudie och studerat exempelvis ännu fler säsonger och en längre tidsperiod och således fler artiklar. Det hade även varit intressant att göra en grundlig semiotisk bildanalys av bilderna för att gå på djupet och analysera bilderna. Om Aftonbladet kommer att ändra sitt sätt att rapportera om SDHL och SHL utifrån den här studien är svårt att säga, endast baserat på den lilla delen av allt material som är publicerat i Aftonbladet om

SDHL och SHL. Dock skapar min studie, möjligheter till en större och djupare studie på det här området, för att det ska kunna genomföras krävs mer tid och ett mer omfattande material. Först då framkommer ett resultat som visar om Aftonbladet har gjort skillnad i sin rapportering i flera år om SDHL och SHL och inte bara under SM-slutspelen 2017, 2018 och 2019. Studien bidrar därmed till att belysa den ojämna rapporteringen mellan SDHL och SHL. Det kan i förlängningen öka intresset för SDHL så rapporteringen blir mer jämlik, då det analyserade materialet når ut till en stor del av befolkningen. Studien ämnar inte peka ut att Aftonbladet gör fel, utan det är alla mediers ansvar att rapporteringen är mer jämlik.

Referenser

Baden, Christian. 2020. Framing the News. I Wahl-Jorgensen, Karin och Hanitzsch, Thomas (red). The handbook of journalism studies. 2. uppl. New York: Taylor & Francis, 229-245.

Bonnier News & Orvesto Konsument. u.å. Expressen. https://bonnier-news- mp.ocast.com/se/expressen/stats/349 (Hämtad 2020-12-20).

Bryman, Alan. 2018. Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl. Stockholm: Liber AB.

Carrigan, T, Raewyn Connell och J Lee. 1985. Toward a new sociology of masculinity. Theory and Society, vol. 14 no. 5, 551-604.

Connell, Raewyn. u.å. Masculinities. http://www.raewynconnell.net/p/masculinities_20.html (Hämtad 2021-01-02).

Connell, Raewyn. 1995. Masculinities. Cambridge, Polity Press; Sydney, Allen & Unwin; Berkeley, University of California Press.

Entman, Robert. 1993. Framing: Toward clarification of a fractured paradigm. Journal of Communication 43(4), 51-58.

Eriksson, Mia; Gottzén, Lucas. 2020. Genus. Stockholm: Liber AB.

Eriksson, Yvonne. 2017. Bildens tysta budskap. Lund: Studentlitteratur AB.

Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann och Wängnerud, Lena. 2017. Metodpraktikan, Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5:2. uppl. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.

Franks, Suzanne; O´Neill, Deirdre. 2016. Women reporting sport: Still a man´s game?. Sage Journals, vol. 17(4), 474-492.

Hansson, Hasse; Karlsson, Sten-Gösta; Nordström, Gert Z. 2006. Seendets språk – exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. 1:2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Haynes, Richard; Hadland, Adrian och Lambert, Paul. 2017. The State Of Sport Photojournalism. Digital Journalism.

Hirdman, Yvonne. 1988. Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 8(3), s. 49-63.

International Ice Hockey Federation. 2020. World Ranking. https://www.iihf.com/en/worldranking (Hämtad 2020-11-05).

Laucella, Pamela C.; Hardin, Marie; Bien-Aimé, Steve och Antunovic, Dunja. 2017. Diversifying the Sports Department and Covering Women’s Sports: A Survey of Sports Editors. Journalism & Mass Communication Quarterly.

MacArthur, Paul J.; Angelini, James R.; Reichart Smith, Lauren och Billings, Andrew C. 2017. The Canadian State of Mind: Coverage of Men and Women Athletes in the Canadian Broadcasting Corporation’s Prime Time Broadcast of the 2014 Sochi Winter Olympic Games. Journal of Broadcasting & Electronic Media.

Nord, Lars och Strömbäck, Jesper. (2005). Hot på agendan. En analys av nyhetsförmedling om risker och kriser. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten.

O'Neill, Deirdre och Mulready, Matt. 2015. The Invisible Woman?, A comparative study of women's sports coverage in the UK national press before and after the 2012 Olympic Games. Journalism Practice.

Orvesto Internet & Orvesto Konsument. u.å. Aftonbladet. https://annonswebb.schibsted.se/sv-se/brands/aftonbladet-20/stats (Hämtad 2020-12- 20).

Orvesto Konsument. u.å. Expressen. https://bonnier-news-mp.ocast.com/se/expressen/stats (Hämtad 2020-12-20).

Shehata, Adam. 2019. Journalistikens dagordningar och gestaltningar. I Karlsson, Michael och Strömbäck, Jesper (red.). Handbok i journalistikforskning. 2:1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 337-350.

Tuchman, Gaye. 1978. Making news: A study of the construction of reality. New York: Free Press.

Vetenskaps rådet. 2020. Etik i forskningen. https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i- forskningen.html (Hämtad 2020-12-20).

Bilagor

Bilaga A: Kodbok

A. Artikel ID: B. Huvudaktör: 1. Ishockeyspelare 2. Tränare 3. Domare 4. Sportchef 5. VD/Vice VD 6. Annat C. Journalisten: 1. Kvinnlig 2. Manlig 3. Artikel av TT D. Gestaltning av enskild spelare: 1. Hyllas 2. Kritiseras 3. Neutral 4. Ingen spelare gestaltas i texten E. Gestaltning av hemmalaget: 1. Hyllas 2. Kritiseras 3. Neutral 4. Hemmalaget nämns inte i texten F. Gestaltning av bortalaget: 1. Hyllas 2. Kritiseras 3. Neutral 4. Bortalaget nämns inte i texten G. Bild: 1. Ingen bild 2. En bild 3. Två bilder 4. Fler än två bilder H. Typ av bild: 1. Genre 2. Live 3. Det finns ingen bild

I. Vem eller vad gestaltas på bilden: 1. Ishockeyspelare 2. Tränare

3. Domare 4. Sportchef 5. Arenan 6. Annat 7. Det finns ingen bild J. Artikellängd: 1. Under 100 ord 2. 101-200 ord 3. 201-300 ord 4. 301-400 ord 5. 401-500 ord 6. 501-600 ord 7. 601-700 ord 8. 701-800 ord 9. 801-900 ord 10. 901-1000 ord 11. Över 1000 ord K. Rubrikens inriktning: 1. Hylla 2. Kritisera 3. Neutral L. Ingressens inriktning: 1. Hylla 2. Kritisera 3. Neutral M. Liga: 1. SDHL 2. SHL N. År: 1. 2017 2. 2018 3. 2019

Bilaga B: Kodningsmanual

A – Artikel ID: Artiklarna numrerades 1-139, för att kunna skilja på artiklarna i SPSS.

B – Huvudaktör: Syftar till att ta reda på vem som får komma till tals i texten. Med variabelvärdena ishockeyspelare, tränare, domare, sportchef, vd/vice vd och annat.

C – Journalisten: Syftar till att se om det är en kvinnlig eller manlig journalist. Eller om artikeln är skriven av TT. För att se om könet på journalisten påverkar nyheten om de olika ligorna. Variabelvärdena är därför kvinnlig, manlig och artikel av TT. D, E, F – Gestaltning av enskild spelare, hemmalag, bortalag: Om det är en enskild spelare som intervjuas, hyllas, eller kritiseras denne. Det kan även gälla lag nivå, både hemmalaget och bortalaget. Frågan är om de kritiseras eller hyllas. Detta kommer avgöras genom ord så som ”fantastisk”, ”otrolig”, ”lysande”, ”bra”, ”förstklassig”, ”utmärkt”, ”historiskt”, ”extrem” ”makalös”, ”ofattbar” och å andra sidan ”dålig”, ”usel”, ”bedrövlig”, ”kass”, ”svag”, ”oduglig”, ”blek” och ”kritiskt”, ”bita ihop”, ”blåsväder”. Här syftar det till att ta reda på i vilken utsträckning ligorna hyllas eller kritiseras och dessutom se om det är på individnivå eller lagnivå. Variabelvärdena är då hyllas, kritiseras och neutral.

G – Bild: Här vill jag titta på om det förekommer bilder i artiklarna. Jag kommer därför ha variabelvärdena ingen bild, en bild, två bilder och fler än två bilder. Inom journalistiken är det ett mått på intresse om det finns bild eller inte.

H – Typ av bild: Är det en genrebild, syftar jag på bilder som är tagna i andra sammanhang men som används för att illustrera. Är det däremot en live bild syftar jag på bilder som är tagna vid det specifika tillfället som texten handlar om. En livebild visar intresse från journalistens sida eftersom denne har varit på plats. Variabelvärdena är därför genre, liv och det finns ingen bild.

I – Vem eller vad gestaltas på bilden: Är det en bild på en ishockeyspelare, tränare, domare, sportchef, arena eller något annat. Den sista variabelvärdet är även ”det finns ingen bild” Ett mått på vem som får synas på bild. Det upptäcktes i efterhand att värdet VD/Vice VD missats, om de förekom på bild, är även de sorterade under värdet annat.

J – Artikellängd: Här tittar jag på om antal ord i artikeln, variabelvärdena är därför under 100 ord, 101-200, 201-300, 301-400, 401-500, 501-600, 601-700, 701-800, 801- 900, 901-1000 eller över 1000 ord. Vilket mäter hur intressant Aftonbladet tycker nyheten är. Ingen artikel under 50 ord analyserades då dessa inte ansågs innehålla tillräckligt mycket material som gick att analysera.

K, L – Rubriken och ingressens inriktning: Hur ofta skrivs det positiva respektive negativa nyheter om de olika ligorna. Frågan är vilken liga Aftonbladet skriver negativ respektive positivt om i störst utsträckning. Därav variabelvärdena hylla, kritisera och neutral.

M, N – Liga och år: Dessa variabler var till för att kunna sortera mellan SDHL och SHL men också mellan åren 2017, 2018 och 2019. När jag gjorde mina diagram. Därav variabelvärdena SDHL och SHL på variabel K och variabelvärdena 2017, 2018 och 2019 på variabel N.

III

Bilaga C: Förteckning över artiklar

SDHL Tryck 2017: Historiskt guld till Djurgården: "Vi grät. Jag känner stolthet", Aftonbladet, 2017-03-19. Uppdrag: Revansch, Aftonbladet, 2017-03-08.

SDHL Webb 2017: Djurgården: Fler ska kunna leva sin dröm, Aftonbladet, 2017-03-18, 21:20. Besviken och arg, men hon fick nästan som hon ville, Aftonbladet, 2017-03-15, 21:57. Resorna formade HV:s finallag, Aftonbladet, 2017-03-14, 16:48. HV71 vann historisk nattmatch, Aftonbladet, 2017-03-09, 01:46. Andra raka tog HV71 till semifinal, Aftonbladet, 2017-03-04, 15:50. Jättestor chans att slåss om guldet, Aftonbladet, 2017-03-01, 12:00.

SHL Tryck 2017: Brynäs inför avgörandet: 'Kaxar upp oss på bortais', Aftonbladet, 2017-04-29. De tappar 11 spelare, Aftonbladet, 2017-04-19. Återvänder till SHL: "Speciell situation", Aftonbladet, 2017-04-13. "Min roligaste kväll i Sverige", Aftonbladet, 2017-04-05. Stjärnans val: Petar sig själv, Aftonbladet, 2017-04-01. ERICSSON KAN BLI AVSTÄNGD, Aftonbladet, 2017-03-28. SLUTSPELSKUNGEN, Aftonbladet, 2017-03-22. Målvakterna är Malmös skrällvapen mot Växjö: "Är en orolig person", Aftonbladet 2017-03-17. LASSINANTTI UTBYTT - LULEÅ FÖRNEDRAT: DET ÄR EN TASKIG UPPGIFT, Aftonbladet, 2017-03-12.

SHL Webb 2017: Slutar med hockeyn - mitt i guldfirandet, Aftonbladet, 2017-04-29, 20:52. Söderström: "Gjorde det här för Stefan", Aftonbladet, 2017-04-29, 18:00. Lämnar Frölunda - får kontrakt i NHL, Aftonbladet, 2017-04-29, 00:07. Sjunde avgörande väntar efter HV71-seger i drama, Aftonbladet, 2017-04-27, 21:47. Poängmaskinerna lämnar Växjö, Aftonbladet, 2017-04-26, 16:26. Bråk i spelargången inför finalmatchen, Aftonbladet, 2017-04-24, 18:57. Örebro värvar talang från konkurrent, Aftonbladet, 2017-04-21, 16:28. Kommer inte spela för någon annan klubb än Skellefteå AIK, Aftonbladet, 2017-04-20, 14:33. Rögle "snor" offensiv back från Mora, Aftonbladet, 2017-04-19, 18:00. Dahlin: "Varit en häftig säsong", Aftonbladet, 2017-04-18, 18:00. Succébacken spelar för sin framtid, Aftonbladet, 2017-04-16, 10:45. Officiellt: Mårtensson tillbaka i SHL, Aftonbladet, 2017-04-13, 11:33. SHL-klubb dumpar åtta spelare, Aftonbladet, 2017-04-12, 14:29. Magnus Nygren lämnar Färjestad BK, Aftonbladet, 2017-04-11, 14:08. Önerud: Nu har vi ett bredare lag, Aftonbladet, 2017-04-09, 18:00. I mitt huvud skulle jag spela hela tiden, Aftonbladet, 2017-04-07, 23:20. Avslöjar: Alsenfelt på väg att förlänga med Malmö, Aftonbladet, 2017-04-06, 18:15. SHL-stjärnan: Man kopplar av med det, Aftonbladet, 2017-04-06, 13:48. Matchhjälte tack vare sin basebollträning, Aftonbladet, 2017-04-04, 21:29. Alvarez: "En härlig känsla", Aftonbladet, 2017-04-03, 18:00. Från bänken till matchvinnare, Aftonbladet, 2017-04-01, 18:00. RF-basen Eriksson: "En idrottspolitisk fråga", Aftonbladet, 2017-03-31, 14:02.

Ishockeystjärnan Jakob Lilja får sin dom, Aftonbladet, 2017-03-31, 04:57. Haudum kvar i Malmö, Aftonbladet, 2017-03-30, 16:52. Domare hotad inför match i SM-slutspelet, Aftonbladet, 2017-03-29, 13:39. Luleå värvar ny back, Aftonbladet, 2017-03-28, 14:20. Skellefteåstjärnan riskerar avstängning, Aftonbladet, 2017-03-28, 00:15. Rakhshani sänkte sin gamla guldklubb, Aftonbladet, 2017-03-27, 18:00. Slog fotograf mellan benen: 'Ber om ursäkt', Aftonbladet, 2017-03-27, 09:05. Växjö reducerade i kvartsfinalserien, Aftonbladet, 2017-03-25, 17:35. Hoppar av SHL-laget - för familjens skull, Aftonbladet, 2017-03-24, 10:27. Borgman skurk och stor hjälte för HV71, Aftonbladet, 2017-03-22, 21:45. Powerplay Malmös segervapen igen, Aftonbladet, 2017-03-21, 18:00. Två supportrar stängs av efter slutsignalsilskan, Aftonbladet, 2017-03-20, 16:00. Nära att förlänga med guldhjälten, Aftonbladet, 2017-03-19, 10:07. Frölunda-stjärnan stängs av i tre matcher, Aftonbladet, 2017-03-18, 00:25. Brynäs på jakt efter stjärnduon, Aftonbladet, 2017-03-17, 16:05. Spelarnas fina gest - inför Brynäs-mötena, Aftonbladet, 2017-03-16, 23:49. Spelarnas hyllning: Han är bäst i SHL, Aftonbladet, 2017-03-16, 11:03. Lasu Nilsson ångrar sig – anmäls, Aftonbladet, 2017-03-14, 14:05. Lassinantti: Jag sviker laget, Aftonbladet, 2017-03-13, 22:55. Fem spelare lämnar Örebro, Aftonbladet, 2017-03-13, 16:17. Malmö krossade uselt Luleå, Aftonbladet, 2017-03-11, 20:17.

SDHL Tryck 2018: Publikparty när Luleå kan säkra andra SM-guldet, Aftonbladet, 2018-03-30

SDHL Webb 2018: Tjafs utanför - men på isen var det aldrig något snack, Aftonbladet, 2018-03-31, 17:18. Kritiken mot Linköping inför SDHL-finalen, Aftonbladet, 2018-03-27, 13:50. Supertrion bakom allt i kvartsfinalkrossen, Aftonbladet, 2018-03-14, 16:11.

SHL Tryck 2018: Skellefteås förre hjälte - på väg till finalrivalen, Aftonbladet, 2018-04-21. Uppges klar för Frölunda - mitt under SM-finalen, Aftonbladet, 2018-04-18. Trollkarlen, Aftonbladet, 2018-04-09. Frölundas oväntade avbräck - stjärnback bryter avtal, Aftonbladet, 2018-04-03. Jubel i Färjestad - och nu kan laget få en tung förstärkning, Aftonbladet, 2018-03-26. Liljas dom prövas i HD, Aftonbladet, 2018-03-21. 'GRUNDSERIEN ÄR GLÖMD. NU ÄR DET ANNAT', Aftonbladet, 2018-03-18. HV-forward klev av: "Är väl okej...", Aftonbladet, 2018-03-13.

SHL Webb 2018: Spelarna har anlänt - följ Växjös guldfest här, Aftonbladet, 2018-04-22, 22:22. Växjö svenska mästare efter tidernas kross, Aftonbladet, 2018-04-22, 17:14. Stor dramatik när Calofs konststycke blev bortdömt, Aftonbladet, 2018-04-21, 16:34. Beskedet om Ledin: "Ingår inte i planerna", Aftonbladet, 2018-04-18, 12:24. SHL-klubben snor Skellefteås supertalang, Aftonbladet, 2018-04-17, 15:45. Prestigevärvningen lämnar SHL-klubben, Aftonbladet, 2018-04-14, 16:21. Rögles målvaktsduo spikad, Aftonbladet, 2018-04-13, 10:01. Bekräftat: Frölundaduon till Schweiz, Aftonbladet, 2018-04-11, 15:38. Storrensning i Linköping - nio spelare lämnar, Aftonbladet, 2018-04-09, 14:09. "Hela hockey-Sverige ser att det är straff", Aftonbladet, 2018-04-06, 23:51.

Kristian Näkyvä klar för Örebro, Aftonbladet, 2018-04-06, 09:08. Klart: Sju spelare lämnar Färjestad, Aftonbladet, 2018-04-03, 17:45. Uppgifter: Redhawks värvar dubbelt, Aftonbladet, 2018-03-30, 12:52. SHL-klubben bryter med amerikanske centern, Aftonbladet, 2018-03-29, 12:39. Skellefteå skakat efter Lindqvist comebacksuccé, Aftonbladet, 2018-03-27, 21:28. Pajen håller dörren öppen för framtiden, Aftonbladet, 2018-03-26, 23:03. Rönnberg efter förlusten: "Starten kostar oss matchen", Aftonbladet, 2018-03-25, 19:16. Växjö nära semifinal efter sena vändningen, Aftonbladet, 2018-03-24, 17:09. "Kommer att bli fantastiskt när vi vänder", Aftonbladet, 2018-03-23, 22:57. Lindström om drömmålet som sänkte Färjestad, Aftonbladet, 2018-03-21, 22:33. HV71 gör stor utrensning - nio spelare får gå, Aftonbladet, 2018-03-21, 14:01. Blev hjälte - efter 108 minuters spel, Aftonbladet, 2018-03-20, 23:24. Uppgifter: Fem spelare i hjärntrappan, Aftonbladet, 2018-03-20, 12:53. "Det är klasskillnad mellan målvakterna", Aftonbladet, 2018-03-19, 21:22. Bohm fick träff - inför sin pappa: "Tändning", Aftonbladet, 2018-03-18, 18:40. Reideborns sköna resa - från ifrågasatt till bäst i SHL, Aftonbladet, 2018-03-18, 13:13. Brynäs klara för kvartsfinal - slog ut Luleå, Aftonbladet, 2018-03-16, 21:26. "Så fort det blir lite känslor är det 500 moralpoliser...", Aftonbladet, 2018-03-16, 09:01. Brynäs får tillbaka poängkungen, Aftonbladet, 2018-03-15, 14:10. Regerande mästarna utslagna i åttondelsfinalen, Aftonbladet, 2018-03-14, 21:22. Avslöjar: Linus Johansson nära rivalen Färjestad, Aftonbladet, 2018-03-13, 15:29. Lagkaptenen friad efter tacklingen, Aftonbladet, 2018-03-13, 08:10. Mora värvar KHL-back, Aftonbladet, 2018-04-19, 15:16. SHL-målvakten skriver NHL-kontrakt, Aftonbladet, 2018-03-28, 00:42. Tunga beskeden - för Dif:s stjärnduo, Aftonbladet, 2018-03-22, 23:44.

SDHL Tryck 2019: Kvartsfinalerna klara - Luleå ställs mot AIK, Aftonbladet, 2019-02-03. Efter tio VM och tre OS - Asserholt, 30, slutar, Aftonbladet, 2019-03-16.

SDHL Webb 2019: EliteProspects Award till damerna, Aftonbladet, 2019-02-13, 16:17. Stjärnan: "Jag skrev på vad som helst för att lämna", Aftonbladet, 2019-02-04, 09:17. Stjärnan fick ledigt - för ringette, Aftonbladet, 2019-02-23, 15:10. LHC-tränaren: "Jag är inte förvånad", Aftonbladet, 2019-03-15, 21:46. "Vi behövde bara kolla varandra i ögonen", Aftonbladet, 2019-03-20, 21:44.

SHL Tryck 2019: Stängs av - efter gesten, Aftonbladet, 2019-03-16. Brynäs värvar målkung men tappar Gunderson: "Evigt band till laget", Aftonbladet, 2019-03-22. "Inte lätt att komma som ung kille till ett nytt land", Aftonbladet, 2019-03-30. Hjalmarsson stängs av tre matcher för huvudtacklingen, Aftonbladet, 2019-03-31. Sportchefen: Det finns en plan för Mora, Aftonbladet, 2019-04-06. Glädjebesked inför rysaren, Aftonbladet, 2019-04-18. Trappornas konung lyfter Djurgården, Aftonbladet, 2019-04-23. Finländsk center till Luleå, Aftonbladet, 2019-04-25. Uppgifter: Han lämnar Malmö för rivalen, Aftonbladet, 2019-05-01.

SHL Webb 2019: Jacob Josefson vinner Guldhjälmen, Aftonbladet, 2019-03-17, 16:40. Brendan Shinnimin stängs av resten av serien, Aftonbladet, 2019-03-29, 08:27. Osannolika scenerna - HV återvänder ut på isen, Aftonbladet, 2019-03-30, 19:18. Kan trotsa order - och göra comeback, Aftonbladet, 2019-03-31, 17:27. Djurgården klart för SM-semifinal, Aftonbladet, 2019-04-02, 21:20. Klart: Stjärnbacken lämnar SHL, Aftonbladet, 2019-04-09, 12:13. Luleå vände - efter kaosmålet, Aftonbladet, 2019-04-11, 21:21. Färjestad krossade Djurgården totalt, Aftonbladet, 2019-04-14, 20:52. Poängmaskinen klar för SHL-klubben, Aftonbladet, 2019-04-16, 08:28. Martinsson återvänder till SHL - skrivit på treårskontrakt, Aftonbladet, 2019-04-17, 12:03. Robert och Roger har en historia ihop, Aftonbladet, 2019-04-20, 10:22. Djurgården "tvingas ut" från Globen, Aftonbladet, 2019-04-23, 12:22. Efterlängtade hemvändaren har skrivit femårskontrakt, Aftonbladet, 2019-04-25, 11:41. Slutsålt i alla matcher - en ekonomisk jackpott, Aftonbladet, 2019-04-27, 11:30. Lämnar Redhawks - för rivalen, Aftonbladet, 2019-04-30, 11:19. "Inte lika bra som Scandinavium", Aftonbladet, 2019-05-02, 20:00.

VII