Kritik Och Beundran
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
kritik och beundran Jennie Nell & Alfred Sjödin (red) Kritik och beundran Jean-Jacques Rousseau och Sverige 1750–1850 Tack till Société Jean-Jacques Rousseau i Schweiz och Rousseau Association i USA, i synnerhet Martin Rueff, Michael O’Dea, François Jacob, Fabrice Brandli, Jean-Daniel Candeaux och Ourida Mostefai, samt till Anders Cullhed, Stockholms universitet/Kungliga Vitterhetsakademien och Schweiziska ambassaden i Stockholm, som på olika vis stöttat projektet som lett fram till denna antologi; Michael O’Dea och Marie-Christine Skuncke för hjälpsamma kommentarer till enskilda artiklar; Kungliga Biblioteket i Stockholm och Musik och Teaterbiblioteket i Stockholm, i synnerhet Peter Bergström och Marina Puric för hjälp med material. Utgiven med generösa bidrag från Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur Magnus Bergvalls Stiftelse Stiftelsen Lars Hiertas Minne Åke Wibergs Stiftelse eureka ellerströms akademiska nr. 60 Copyright © Jennie Nell, Alfred Sjödin och respektive artikelförfattare 2017 Översättning av summaries till engelska Alan Crozier Bidragen har genomgått peer review enligt vedertagen akademisk standard (double blind) Omslag och grafisk form Jonas Ellerström Omslagsbild Elias Martin, Våffelbruket på Djurgården, odaterad olje målning (här spegelvänd), Nationalmuseum Tryck Tallinna Raamatutrükikoda, Tallinn, Estland 2017 isbn 978 91 7247 500 7 Innehåll inledning Jennie Nell & Alfred Sjödin ”Den Odödeliga Rousseau”: Mottagande, användning och kritik 7 I. vid hovet och i pressen Marianne Molander Beyer Bland kungligheter, diplomater och vetenskapsmän: Kunskapen om Rousseau och bilden av hans person förmedlad via brev, dagböcker och resejournaler under andra hälften av 1700-talet 19 Stefan Ekman Dåren, den dygdige medborgaren och den skadlige filosofen: Carl Christopher Gjörwells bilder av Rousseau i Den Swenska Mercurius 1755–1765 67 II. i den lärda världen Elena Dahlberg Från förakt till aktning: Rousseau i svenska dissertationer från 1750 till 1815 97 Mathias Persson Det råa tillståndet: Vetenskapsakademien, vildarna och den koloniala världsordningen 125 Erik Eliasson Frihet och lycka: Rousseaus stoicism och dess reception hos Carl Gustaf af Leopold 149 III. på den litterära parnassen Elisabeth Mansén Angrepp är bästa försvar: Hedvig Charlotta Nordenflycht kontra Jean-Jacques Rousseau 179 Alfred Sjödin Rousseau i den gustavianska naturdikten: Johan Gabriel Oxenstiernas Skördarne 205 Staffan Bengtsson Brev från en vän jag kallar ”min Roußeau”: En typografisk läsning av tre tidiga fragment av Thomas Thorild 222 Roland Lysell Rousseaureminiscenser hos Carl Jonas Love Almqvist: Uppfostringsprogram, kärlekslära och kvinnlig strategi 268 Elisabeth Mansén Förtjusning och försvar: Jean-Jacques Rousseau och kvinnorna i Sverige 285 IV. på scenen Maria Gullstam Från nationalscen till passionsmusik: Rousseau och teatern i 1700-talets Sverige 315 Martin Bagge, Maria Gullstam, James Massengale, Jennie Nell & Mark Tatlow Den gäckande spåmannen: Fyndet av en svensk version av Rousseaus opera Le Devin du village 349 efterord Jennie Nell Kritik och beundran 397 V. summaries in english 405 Författarpresentationer 449 Personregister 453 Jennie Nell & Alfred Sjödin ”Den Odödeliga Rousseau” Mottagande, användning och kritik Jean-Jacques Rousseaus namn har för eftervärlden kommit att separera ett före från ett efter. Medan många av hans samtida filosofer numera betraktas som blott historiskt intressanta, anses Rousseaus tänkande vara något som fortfarande angår oss: ”For us Rousseau is present as well as past, because he was so remarkably modern and yet so ambi- valent about modernity, a position with which we are quite familiar”, som Mark Hulliung skriver i inledningen till antologin Rousseau and the Dilemmas of Modernity (2016).1 Den ständigt förnyade upplevelsen av teknologisk och social moder nisering tycks ge hans tankar en ständig aktualitet och han be- rörde onekligen frågor som varit, och fortsätter att vara, centrala för den moderna människan. Rousseau skakade om tron på att civilisatio- nen skulle göra oss lyckliga och betraktade istället dess framsteg som ett fortgående förfrämligande av det naturliga i människan. I en tid då många satte sin tilltro till den internationella handeln och det allt mer reglerade samspelet mellan de europeiska staterna, kom han istället att lyfta fram folkens rätt till självbestämmande och peka på värdet av den lilla, särpräglade gemenskapen, där lagens bud och hjärtats sedlighet skiljde sig åt så litet som möjligt. Med sina utfall mot den effeminerade civilisationen kom han också att bidra starkt till tanken på könens grundläggande särart. Han ersatte den mekaniska synen på det litterä- ra hantverket med en mer känsloinriktad och introspektiv, där mötet med naturen i inre eller yttre bemärkelse gav upphov till nya effekter. Han var den förste att på ett systematiskt sätt ringa in egenarten hos barnet, som nu inte längre skulle behandlas som en svagare vuxen. Fastän uppfattningen om Rousseaus roll som genial pionjär kunnat 8 . kritik och beundran modifieras på flera punkter, förblir det sant att det var hans kraftfulla polemik som satte dessa frågor på dagordningen. Men hur stort inflytande har Rousseaus tankar haft på den svenska kulturen? Spår av hans inflytande kan sökas i relationen till naturen – ofta framställd som svenskarnas religionssurrogat – eller i synen på barndomen och pedagogiken. Det är också lätt att associera till Rous- seau vad gäller den ”statsindividualism” som Henrik Berggren och Lars Trädgårdh beskrivit som utmärkande för Sverige. Sådana sam- band kan vara nog så rimliga på ett generellt plan, men i den mån det finns en påverkan har den uppstått genom många enskilda förmed- lingar.2 Med denna bok vill vi gå tillbaka till det svenska samhällets första möte med Rousseau, då betydelsen av hans tänkande ännu var oklar eller förstods enligt andra tolkningsmönster än de som en senare modernitet gjort det nästan omöjligt att inte ta med i beräkningen. Denna antologi är ett resultat av forskningsnätverket Jean-Jacques Rousseau och Sverige ca 1760–1830 som initierats av Jennie Nell och finan sierats av Riksbankens Jubileumsfond. Nätverket har bestått av elva juniora och seniora forskare från olika discipliner och olika läro- säten i Sverige; dessa har alla bidragit till volymen. Initiativet kom sig av diskrepansen mellan den livaktiga internationella forskningen om Rousseaus inflytande och dess relativa frånvaro i Sverige. Medan han allmänt betraktas som ett nav i den internationella upplysningsforsk- ningen, har nyare studier av hans inflytande i Sverige varit sällsynta. Den mest betydande studien på senare år är Marie-Christine Skunck- es artikel ”Jean-Jacques Rousseau in Swedish Eyes around 1760” från 2008.3 Hon riktar där in sig på den allra första fasen av Rousseau- reception, och då särskilt hur man ställde sig till hans Discours sur les arts et les sciences och Discours sur l’origine de l’inégalité. Nätverket har velat ta vid där Skuncke slutar genom att bredda undersökningens ram både vad gäller tiden och det slags material som undersöks. Denna vo- lym är i första hand en inventering av Rousseaus mottagande i Sverige under nämnda period, och går därför endast i vissa fall i dialog med den internationella forskningen. Syftet har varit att i en första, grund- läggande satsning åstadkomma en så heltäckande bild som möjligt ge- nom att använda ett brett källmaterial som gör rättvisa åt idéernas sätt att röra sig mellan discipliner under 1700-talet. Undersökningarna har inledning . 9 centrerats kring frågeställningar om hur Rousseau uppfattades, mot- togs och användes i debatter och i fiktion i olika miljöer och av olika grupper i samhället, och forskningsmaterialet har utgjorts av memoa- rer, dagböcker, resejournaler, brev, recensioner, insändare, dissertatio- ner, musikmanuskript samt litterära och filosofiska texter på svenska, franska och latin.4 Med denna antologi vill vi alltså rikta in oss på den första fasen av Rousseaus inflytande i Sverige – då hans namn blev känt, hans skrifter påverkade debatten och hans ställning som en klassisk författare så småningom konsoliderades. Tidsmässigt innebär det att vi börjar vid mitten av 1700-talet, då Rousseaus texter ganska omedelbart gjorde avtryck, även om de också mötte motstånd. Tidsspannets bortre gräns ligger vid mitten av 1800-talet. Då hade såväl litteraturen som samhäl- let genomgått en förändring varigenom man i högre grad berörde de problem som Rousseau helst uppehöll sig vid. Den äldre svenska forskningen har främst undersökt Rousseaus in- flytande på litteraturhistorien och ofta har hans inflytande överdrivits såtillvida att Rousseaus symboliska funktion för moderniteten proji- cerats bakåt i tiden. Till saken hör att den jämförande litteraturhisto- rien mottog många impulser från Frankrike vid just den tidpunkt då Rousseau – och hans roll som inspiratör till revolutionen – diskuterades som allra häftigast av franska litteraturhistoriker och kritiker. Joseph Textes J-J. Rousseau et les origines du cosmopolitisme littéraire (1895) var en metodologisk inspiration för en generation av svenska forska- re som sysselsatte sig med påverkansproblem under 1700- talet.5 Men i det franska sammanhanget skulle Rousseau snart av en reaktionär opposition pekas ut som upphovsman till alla de inslag i moderniteten man ogillade. Samtidigt som franska, och i deras efterföljd svenska, litteraturhistoriker allt oftare sökte belägga litterära inflytanden kom Rousseau att mer än någonsin tidigare framstå som en portalgestalt i Europas