Nordicom Information 1999(4)

KJELL NOWAK IN MEMORIAM

I stor saknad Kjell Nowak avled oväntat den 2 september 1999. Sedan några månader tillbaka var han professor emeritus vid JMK, Stockholms universitet. Kjell Nowak var en av pionjärerna i svensk och nordisk medieforskning. Han kännetecknades av en, för den akademiska världen ovanlig öppenhet och mångsidighet, som förde honom framåt i forskningen mot nya prob- lemställningar och vetenskapliga angreppssätt. Grunden för detta var en omfattande tvärvetenskaplig orientering och goda kontakter med det internationella forskarsamhället. Vi kan idag konstatera att forskningen om medier präglas av teoretisk pluralism och metodologisk mångfald. Kjell Nowak är kanske den forskare i Sverige som har haft störst betydelse för denna utveckling – både genom sin egen forskning, sin förmåga att samla forskare från olika discipliner i forskningsprojekt och inte minst sin personlighet. Kjell Nowak var också sedan flera år ordförande i Nordicoms styrelse. Vi känner alla stor saknad.

Ulla Carlsson Nordicom

I det följande skriver Karl Erik Rosengren, professor emeritus vid Lunds universitet, och Lennart Weibull, professor vid Göteborgs universitet, några ord till minne av Kjell Nowak. Båda var mångåriga kollegor till Kjell Nowak och tillsammans arbetade de under 1970- och 1980-talen intensivt för att få till stånd universitetsämnet medier och kommunikation i Sverige.

Namnlöst-14 3 2005-08-16, 13:46 Kjell Nowak – pionjär inom nordisk medie- och kommunikationsvetenskap Professor emeritus Kjell Nowak avled oväntat den 2 september 1999. En av pionjärerna inom nordisk medie- och kommunikationsvetenskap har lämnat oss. Pionjärer bryter ny mark och lämnar det gamla landskapet bakom sig. Kjell Nowak var ursprungligen ekonomisk psykolog – en av de allra främsta inom den stora grupp av talangfulla doktorander som fylkades kring Karl-Erik Wärneryd vid Handelshögskolan i Stockholm. Redan för mer än tre decennier sen publicerade han tillsammans med Wärneryd och Benny Carlman det banbrytande översiktsverket Masskommunikation och åsiktsförändring (1966, 2 uppl. 1968), som i en populariserad version kom ut i ett halvt dussin upplagor och även översattes till engelska och holländska. I Sverige bildade arbetet en av startpunkterna för det nya akademiska ämnet medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) – som bekant fortfarande tillsammans med systerämnet journalistik ett expan- sivt ämnesområde med aktiva forskargrupper samlade kring ett tiotal professurer vid universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro. Efter debuten följde en rad andra publikationer inom samma ämnes- sfär, och när professuren i medie- och kommunikationsvetenskap inrätta- des vid Stockholms universitet, framstod Kjell Nowak som den praktiskt taget självskrivne första innehavaren. Den nybildade storinstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK) visade sig knappast vara något lättskött pastorat. Men genom sina breda kunskaper, sin koncilianta och vänliga natur kunde Nowak höja sig över de interna stridigheter som så gärna blossar upp inom nya institutioner. När han i våras avgick från professuren uppvaktades han av institutionen med en ståtlig fest som faktiskt utvecklades till ett symposium i ordets ursprungliga betydelse. En lång rad kolleger från olika delar av Norden diskuterade i sina bordstal ett antal intressanta vetenskapliga och administrativa problem med anknytning till Nowaks egen verksamhet – inte minst inom den nordiska informationscentralen för medie- och kommunikationsvetenskap, NORDICOM, som han var med om att initiera och där han länge var en drivande kraft. En bejublad höjdpunkt på symposiefesten inträffade senare på aftonen, när professor emeritus spelade piano för hela församlingen. För egen del hade jag förmånen att nära samarbeta med Kjell Nowak i tre olika sammanhang. Det ena gällde en forskningsöversikt över området Människan i informations- och kommunikationssamhället, inom FRN be- driven av dåvarande Delegationen för långsiktsmotiverad forskning under ledning av eldsjälen Anne-Marie Thunberg. Den andra möjlighet jag fick att samarbeta med Kjell Nowak var inom det svenska s.k. Kulturindi- katorprogrammet, ett av RJ stött, tvärvetenskapligt kommunikations- forskningsprogram som pågick mellan ca 1975 och 1985. En tredje möj-

Namnlöst-14 4 2005-08-16, 13:46 lighet att samarbeta med Kjell Nowak gällde viktigare saker än ett eller annat forskningsprogram. Det gällde den akademiska institutionalise- ringen av hela forskningsområdet journalistik, medier och kommunikation. I en naturlig allians med dels journalistutbildningen, dels dåvaran- de grundutbildningsämnet informationsteknik formades de två nya, nära besläktade akademiska ämnena medie- och kommunikationsvetenskap samt journalistik. Arbetet bedrevs huvudsakligen inom ramen för FSMK, Föreningen Svensk Medie- och Kommunikationsvetenskap, för vilken Kjell Nowak var den förste ordföranden och inom vilken han under många år förblev en av de tongivande. Ingen minns väl längre hur många socialdemokratiska och borgerliga utbildningsministrar som under årens lopp uppvaktades. Men droppen urholkade till sist stenen – säkerligen inte minst tack vare Nowaks stora sakkunskap, intellektuella skärpa och vinnande personlighet. Dagens institutioner för journalistik, medier och kommunikation är det bestående resultatet av denna verksamhet. Kjell Nowaks insatser för den svenska medie- och kommunikations- vetenskapen har varit oumbärliga. Det var ett privilegium att få arbeta tillsammans med honom. Hans vänskap var en källa till glädje för många. Sent skall vi glömma vännen och kollegan Kjell Nowak.

Karl Erik Rosengren Professor emeritus Sociologiska institutionen Lunds universitet

Namnlöst-14 5 2005-08-16, 13:46 Kjell Nowak – vetenskaplig brobyggare och viktig förebild Kjell Nowaks namn kommer för alltid att förknippas med framväxt och utveckling av svensk massmedieforskning. Kjell var sedan början av 1970-talet det samlande namnet. Han var den som byggde broar mellan olika delar av detta breda forskningsfält. Och hans egen forskningskarriär från studier med rötter i en närmast behavioristisk effektforskning till analyser med en kulturteoretisk ansats är exempel på hans stora öppenhet för nya strömningar i tiden. Kjell Nowak blev tidigt ett tungt forskarnamn. Boken Masskommuni- kation och åsiktsförändringar från 1966 (tillsammans Karl Erik Wärne- ryd och Benny Carlman) som utgavs av Ekonomiska forskningsinstitutet (EFI) vid Handelshögskolan i Stockholm är en av de klassiska framställ- ningarna av forskningen om medieeffekter. Den fick kanske inte den upp- märksamhet den förtjänade beroende på att forskningen just då svängde mot användningsinriktade studier. Men ett tecken på bokens storhet är att framställningens systematik och kritiska ansats håller ännu efter mer än tre decennier. EFI var uppenbarligen en mycket fruktbar forskningsmiljö. Även om institutet låg inom en handelshögskola präglades det av en bred sam- hällsvetenskaplig profil som var tämligen ovanlig. Inte minst den starka inriktningen på medier och kommunikation var unik för sin tid. Kjell publicerade tillsammans med sin lärare Karl Erik Wärneryd läroboken Kommunikation och påverkan 1968. Det blev en central introduktions- bok till medieämnet, som höll under mer än två decennier. Med en sådan bakgrund var det naturligt att Kjell Nowak i början av 1970-talet blev portalfiguren till det som vid den tiden något svävande kallades massmedie- eller masskommunikationsforskning – och som efter internationella förebilder då höll på att växa fram i Sverige. Han var lyhörd för den unga medieintresserade generationen av unga forskare. Stimulerade av deltagandet i den internationella medieforskningskon- ferensen i Leicester 1976 samlades ett antal svenskar för ett första konsti- tuerande möte för det som sedan blev FSMK – den svenska föreningen för masskommunikationsforskning. I centrum fanns Kjell givetvis – och självklart blev han också föreningens förste ordförande. Han var den som hade erfarenheten och kunnandet. Som professor Erik Allardt uttryckte det i ett sakkunnigutlåtande från 1982 var Kjell Nowak den som hade ’den bästa överblicken över hela masskommunikationsforskningens område’. Mina egna kontakter med Kjell Nowak daterar sig till mitten av 1970-talet, särskilt det goda samarbetet inom FSMK som vid denna tid initierade lokala medieseminarier och nationella symposier. Ett av de svenska symposierna – det i Åsa 1978 – resulterade i en liten skrift där Kjell systematiserade medieeffekter och ett par år senare kom Mikro makro tur och retur. Det var viktiga skrifter. Den som läste dem noga kunde se hur Kjell nu hade vidgat sitt synsätt på mediernas roll – nu hade perspektivet breddats från mikrosynen av 1966.

Namnlöst-14 6 2005-08-16, 13:46 1979 startade Kjell Nowak Centrum för masskommunikationsforskning på Stockholms universitet. Den tvärvetenskapliga centrumtanken var ett tidens tecken, men det var också ett uttryck för Kjell som vetenskaplig brobyggare. Nu skapades en plats där medieinriktade forskare från olika discipliner kunde mötas. Centrum blev ett begrepp inom medieforskningen, inte minst därför att det blev en viktig plattform för den allt viktigare humanistiska ådran inom medieforskningen. Kjell var tidigt öppen för de nya strömningarna och genom Centrum fick den kulturorienterade medieforskningen en viktig bas. År 1989 lades Centrum samman med Journalisthögskolan vid Stockholms universitet och JMK blev namnet på denna nya miljö. Cen- trum hade varit en tvärvetenskapligt inriktad, relativt löst sammanhållen forskningsorganisation och nu skapades en mer traditionell universitets- institution med både grundutbildning och forskarutbildning med de om- ställningsproblem som då alltid följer. I sin nya roll som ämnesföreträdare för medie- och kommunikationsvetenskap blev Kjell genom sin öppen- het och sin förmåga att lyssna en ytterst uppskattad handledare. Många av hans doktorander finns idag på olika platser inom akademin och för hans arbete vidare. Kjells öppenhet spelade också en viktig roll inom kollektivet av ämnesföreträdare. Han initierade viktiga frågor och tänkte ofta ett steg längre – och han byggde broar mellan människor bara genom sitt sätt att vara. Det var därför en förmån att få samarbeta med honom. Pensionen var inte tänkt att bli slutet på Kjell Nowaks forskar- gärning. Han hade många planer. Därför är hans bortgång en mycket stor förlust för det svenska medieforskarsamhället och för oss som hans kollegor och vänner. För den som i många år samarbetat med Kjell på olika områden och i skilda roller känns förlusten särskilt svår. Att bara få diskutera en fråga med honom var ofta ett sätt att lösa upp problem. Samtidigt är Kjell ändå kvar. Det är han som har skapat mycket av de förutsättningar som gäller för svensk medieforskning idag, liksom han står som den positiva förebilden för arbetet att hålla samman och fördjupa ämnesområdet. Typiskt är att Kjell under våren 1999 var djupt engagerad i att förfina ämnesdefinitionen för medie- och kommunikationsvetenskap. Hans vilja att diskutera, pröva och lyssna med ett öppet sinne är något viktigt att ta efter för dem som på olika sätt har ansvar för medie- och kommunikationsvetenskapens framtid i Sverige.

Lennart Weibull Professor Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet

Namnlöst-14 7 2005-08-16, 13:46 Namnlöst-14 8 2005-08-16, 13:46 Journalistene og ”de der nede” (Vesten og Resten)

ELISABETH EIDE

Overfor det fremmede kjenner den bestående Begge hendelsene var såkalte pseudo-begivenheter. orden bare to reaksjonsmåter, som begge er Det vil si hendelser ”noen” har regissert for å få like lemlestende: enten anerkjenne det frem- oppmerksomhet omkring et fenomen, og som jour- mede som dukketeater, eller uskadeliggjøre nalister bør ha et kritisk-årvåkent blikk på. Sofie- det ved å fremstille det som et rent speilbilde prisutdelingen ønsker å sette søkelys på utviklingen av Vesten. I alle tilfelle er hovedsaken å berøve av verdensøkonomien og -økologien. Dyreparken det fremmede dets historie. (Barthes: 1991: ønsker flere besøkende til sitt etablissement. Men 141) Sofie-arrangørene mislyktes. Hvorfor?

I juni 1999 var vi i Norge på kort tid vitner til hvor- • Fordi nyhetsterskelen var for høy den dagen? dan to begivenheter blir filtrert ulikt gjennom medi- Men den var ikke spesielt høy. ene. • Fordi temaet – vern av verdens fiskeriressurser – • Den indiske kystfiskerlederen Thomas Kocherry er for ”politisk korrekt”? Kanskje tenker noen var i Oslo. Han leder et verdensomspennende journalister slik. På den annen side er jo Norge nettverk av kystfiskere, som protesterer mot ver- en fiskerinasjon. dens overdimensjonerte trålerflåte og dens trus- • Fordi begivenheten falt mellom flere stoler (kul- sel mot fiskebestanden. I Norge mottok han ”So- tur, miljø, utenriks) i de travle redaksjonene? Det fie-prisen”, (innstiftet av en av Norges mest be- er en mulighet. Utenriks var fremdeles mest opp- rømte forfattere, Jostein Gaarder) for sitt arbeid tatt av Kosovo. Og de som kunne mye om Jos- med å bevare verdens ressurser. Han delte prisen tein Gaarder, visste kanskje ikke så mye om in- med den amerikanske økonomen Herman Daly, diske kystfiskere. Miljøredaksjoner eller journa- som har utviklet en alternativ økonomisk teori til lister med miljø som spesialfelt finnes knapt i den markedsdominerte. Noen aviser dekket ny- norske medier. heten, da prisutdelingen ble offentliggjort (i mai), i enspaltere. Bare én avis, ingen eterme- • Fordi flodhest-begivenheten var en ”glad-nyhet” dier, intervjuet Thomas Kocherry (sammen med og dermed konkurrerte i en annen klasse, der det Herman Daly) under hans fire dager lange opp- er lettere ”å komme på”? hold i Norge. Kanskje en kombinasjon av flere faktorer. Men sva- • En uke seinere ble en flodhest-baby døpt ”Flo” i ret kan også ligge dypere. Det er ikke første gang en Dyreparken utenfor Kristiansand. Den er oppkalt ressursperson fra Sør besøker Norge og får minimal etter en av Norges beste fotballspillere, Tore mediedekning. Da ”Forum for systemdebatt” ble André Flo, som selv kastet glans over den høyti- stiftet i Oslo våren 1998, dekket mediene arrange- delige anledningen. De to store fjernsynskanal- mentet både før og etter, men våre to største ene var til stede, sammen med en rekke aviser. tabloider, Verdens Gang og Dagbladet, greide å omtale arrangementet over to sider hver uten å nevne den indiske hovedtaleren, Vandana Shiva, med ett Høgskolen i Oslo, Pilestredet 52, NO-0167 Oslo ord. Hun ble heller ikke avbildet. Det ble derimot en [email protected] rekke norske kjendiser.

Namnlöst-13 9 2005-08-16, 13:46 En kollega fra Bangladesh antydet i fjor sommer torian of anthropology, has observed, ”or one et mønster. could gasp at his immediately striking differences. One could regard these differences Monica and Diana – the glamour of their as a degree of kind, as products of changing scandal and glory (?) of death has become the environment or of immutable heredity, as object of our desire. Media are creating them dynamic or static, as relative or absolute, as as ice cream in the summer of a rich country. inconsequential or hierarchical. (Malik Both the media and we, the consumers, are 1996:5-6) responsible for letting this roll at the cost of our being blind to people being killed in flood Forskeren og journalisten Kenan Malik siterer her or from starvation. Funny world we are living antropologen Stocking i innledningen til sin bok om in – so vulnerable we are to the ugly seduction likhets- og forskjellstenkning og -praksis i det mo- of media and so weak to the comfort we suck derne Europa. out from living in the ivory tower of our post- Hva jeg legger vekt på i mitt møte med et med- modern (!) cave. menneske, kan bety noe for hvordan jeg møter So it is no wonder that the calamity of henne. Med gjenkjennelse (likhet) eller avstand Bangladesh will be swept away with the juicy (forskjell) og med ulike varianter av oppfatninger talk one pours around Monica and Diana. om betydningen av forskjell. Our whole country is waiting for Prophet Andre muligheter Malik/Stocking ikke nevner i Noahs deluge. denne sammenhengen, er at jeg kan møte den andre Slik skrev den bengalske medieprofessoren Aniz med tvisyn1 (lik, men forskjellig), eller ignorere den Pervez i et E-post-brev (sommeren 1998) til Norsk andre, se tvers igjennom henne som om hun var av nettverk for Sør-Asia (NOFSA). Da hadde monsu- glass eller luft. nen satt store deler av landet hans under vann, sam- Hvis ”jeg-et” (subjektet) er journalist, kan møtet tidig som ettårsdagen for Lady Di’s død ble markert, med den/de andre (objektene) bli til en publikums- og dekningen av Monica-gate var på det mest in- henvendelse. Journalisten er i felten, møter ”for- tense. skjellige” og ”likemenn” og projiserer dem bevisst Nesten en million mennesker skal ha mistet eller ubevisst langs en likhets/forskjells-glideskala; hjemmene sine. I Norge ble flommen i Bangladesh ideelt sett på vegne av et publikum, som via journa- ikke en gang dukketeater med små, fortvilte men- listen som medium også får møte andre. Journalis- nesker på hustakene, filmet fra helikopter. Verdens ten velger hvem de får møte og et stykke på vei absolutte hovedscene var i Washington. hvordan. Deres eventuelle nye kunnskaper, deres Hvordan forklare disse fenomenene? Det vanlige nyvunne innsikt og deres leseropplevelser ligger er å henvise til Galtung og Ruges (eller andre delvis i hendene på journalist, fotograf og deres me- medieforskeres) nyhetskriterier, som paret med dium. For sterk aksentuering av forskjeller på be- mediekonsernenes kommersielle logikk, forklarer kostning av likhet og det fellesmenneskelige, mener hvorfor publikum får se et overdimensjonert Vest, Malik kan legge grunnlaget for rasisme, og han ad- mens Resten tendensielt blir symbolsk tilintetgjort. varer mot minoriteters ensidige framheving av sine Nyhetskriteriene skildrer framherskende per- særtrekk av samme grunn. Han holder fram univers- spektiv når det gjelder hva som blir nyheter, hvem alismen, slik den ble utformet av 1700-tallets euro- som ”kommer til” eller får snakke. Jeg ønsker her å peiske tenkere, som ideal: alle mennesker er grunn- gå inn på journalistikk om Sør fra en noe annen vin- leggende like. kel: ved å se journalistikken i lys av annengjøring- Men hvor blir likheten av i journalistikken? For sprosessen og begrepsparet universalisme/provin- hvert skriftstykke som produseres, etableres en slags sialisme – eller likhet/forskjell. annenhet i møte med omtale av mennesker. Om denne framstår som symmetrisk (likeverdig møte) eller asymmetrisk (hierarkisk møte), som fjern Likhet og forskjell (forskjellspreget) eller nær (likhetspreget) ”annen- gjøring”, varierer. Det er selvsagt også opp til lese- When we meet a fellow human being there are rens tolkning, men en del hierarkiske signaler eller a variety of ways we can respond. ”one could ulikhets-signaler er åpenbare. marvel at his fundamental likeness to Her følger et historisk eksempel på ”avstand”: I et oneself”, George Stocking, an eminent his- nummer av A-magasinet2 har psevdonymet Archie

Namnlöst-13 10 2005-08-16, 13:46 Traveller en artikkel – Indisk nyttår – som handler Det henger sammen med tradisjonen vi står i. Histo- om mangfoldet i indisk nyttårsfeiring. Mot slutten rien om erobringer og kolonialisme, i dag delvis for- av artikkelen, som minner om en kronikk, heter det: trengt av u-hjelp med utviklingsperspektivet (evolu- sjonisme: ”vår sivilisasjon” er øverst på en stige an- Ved de indiske fester, og særlig ved nyttår, dre bør klatre oppover) som overbygning, skaper til- treder der frem av folkesjelens dyp noget som sammen vilkår for en hierarkisk tilnærming til land sjelden eller aldri ellers legges for dagen – og folk ”der nede”, det vil si i Sør (et begrep jeg den sanne glede over det skjønne og gode som foretrekker å bruke framfor ”den tredje verden” eller også jordelivet kan by – denne livsglede som ”utviklingsland”). vi møter i de eldste arieres sanger, og som viser oss at det indiske folk innerst inne dog allikevel har noget felles også med sine fjerne De andre, nede (subaltern) slektninger her oppe i det høie Norden. (A- Litteraturprofessor Gayatri Chakravorty Spivak stil- magasinet 52/1930:2, min uth.) ler det retoriske spørsmålet om den andre, den un- Implisitt i dette tekstutdraget ligger inntrykket av derordnete, (the subaltern), kan snakke. Hun skil- fravær av likhet som bare unntaksvis brytes via drer en skeiv verdensorden, der også den kritiske, glimt av likhet. Forfatteren er oppmerksom på at radikale europeer er opptatt av å hegne om sitt pro- ”vi” i Vesten og mange av ”de der nede” – inderne – sjekt: å bevare Vesten som subjekt, ved å late som har et felles opphav: sanskrit er en del av den dette subjektet med sine ideologier ikke har noen indoeuropeiske språkfamilien, ”ariere” har invadert geopolitiske begrensninger: Vesten (historisk: Eu- Nord-India i flere omganger. Men inderne har ifølge ropa) blir betraktet som den allmenngyldige nor- ham stort sett ingen sann glede av det skjønne og men. Hun forflytter seg til randsonene, til de områ- gode, som – underforstått – ”vi” er så flinke til å dene som like godt kunne vært kalt det stille, brakt- glede oss over. til-stillhet sentrum, til der de ikke-lesende bøndene, Eksemplet er ikke enestående. En del titler fra stammefolkene og de laveste byproletarene holder samme magasin i nyere tid signaliserer også hi- til og spør: erarki, tildels mindreverdig status for ”de andre, der We must now confront the following question: nede”: On the other side of the international division • Menneskeskjebner i hvit manns hånd (Afrika-re- of labor from socialized capital, inside and portasje, A-magasinet 13/1963:3-4) outside the circuit of the epistemic violence of the imperialist law and education supple- • En koptisk smågutt som fikk studere i Oslo menting an earlier economic text, can the sub- (Etiopisk student, A-magasinet 6/1964:11)3 altern speak? (Spivak i Grossberg & Nelson • Det underutviklede Tunis satser på arkeologiske 1988) skatter (A-magasinet 5/1964:5-6) Spivak er en forsker som ikke opererer med abso- • Kenya – der ”busemannen” Kenyatta regjerer lutte nye svar, men som søker å snu på de gamle. med myndig hånd (A-magasinet 2/1967:3-5) Spørsmålet hun reiser må tolkes som om de andre kan snakke i global målestokk. Om deres røster kan • Norsk humanist i jungelen (Sudan-reportasje, A- høres der avgjørelser tas som også får innvirkninger magasinet 16/1972:34-39) på deres liv. Begrepet ”det stille, brakt-til-stillhet • Norsk mat til sultne munner (Bangladesh, A-ma- sentrum”, oppfatter jeg som et forsøk på å snu det gasinet 29/1972:26-29) vestlige tenkesettet på hodet og si at ”der ute” befinner mer av verdens normalitet seg. Jeg har selv • Madagaskar – mer enn misjon (A-magasinet 4/ bodd lenge i Asia, nær innpå fattigfolk og flyktnin- 1975:16-19) ger. Det tok en tid og mange reiser før det gikk opp • Evig kamp mot nød (Om norske misjonærer i for meg at den mellomstore byen i India, med sine Chile, A-magasinet 22/1977:28-30) kranglete rickshawer og støvete gater, eller den klyngete landsbyen i Pakistan, Afghanistan eller • Trøndersk kineserpike på stinkende utpost (Om Bangladesh, med sine leirhus og alltid nærværende norsk misjon i Hong Kong, A-magasinet 41/ geiter – alle befolket av de tendensielt utstøtte, til- 1979)4 taushet-brakte-andre – ennå er langt nærmere ver- I møter med andre ”utenfor vesten” er sjansene for dens normaltilstand – i den grad en slik finnes – enn hierarkiske møter større enn hjemme, eller i Europa. den europeiske storbyen. Men det som strømmer ut

Namnlöst-13 11 2005-08-16, 13:46 fra den europeiske storbyen ser ut til å ha langt mer landsbykvinner. Fra sine posisjoner (Said: et folk innflytelse over verdensutviklingen. uten stat, Spivak et kontinent med 600 millioner fat- Edward Said ”besvarer” Spivaks spørsmål med tige, ”stemmeløse”), henter de erfaringer og sier et betinget ja. med ulike røster at den andre blir marginalisert og oversett – og at det har med den historiske arven For, indeed, the subaltern can speak, as the (kolonialismen), den globale økonomien og de glo- history of liberation movements in the bale maktforholdene å gjøre. twentieth century eloquently attests. (Said Mediemonopolene med sete i Vesten utvider sta- 1995:335) dig sin innflytelse, i takt med spredningen av satel- Said har selvsagt rett på ett nivå, både empirisk og litt-TV og internett. USA rapporterer fra Rwanda, politisk. Samtidig er det verdt å drøfte i hvilken rwandere rapporterer ikke fra USA. Noen rwandere grad bevegelsene han snakker om, kommer og har med satellitt ser på CNN og får bilder av seg selv kommet til orde – i forhold til kreftene de kjemper presentert gjennom CNN- eller BBC-teamenes fil- mot. Said er på et annet nivå enig med Spivak, når ter. han drøfter hvordan landene i Sør – som med sin Samtidig finnes det andre tendenser enn ensidig fattigdom og sine store arbeidsstyrker er sårbare Nord-Sør-formidling. Da den hjemmeproduserte se- overfor Nords økonomiske politikk og makt – kan rien Ramayana, basert på et av Indias eldste nasjo- ha kontakt med Nord: nalepos, gikk på Doordarshan, indisk stats-TV, hadde den godt over 90 prosent seeroppslutning. En Without significant exception the universali- brasiliansk underholdningsserie er solgt til 80 land. zing discourses of modern Europe and the Og Mexico eksporterer såpeoperaer til Russland. United States assume the silence, willing or Men disse eksemplene (Shohat & Stam 1994:34), otherwise, of the non-European world. (Said har lite med nyhet eller reportasje å gjøre. De er alle 1993: 57-58) fiksjonsprogrammer, billige å anskaffe, i motsetning Medieframstillingen må regnes som en del av den til utenriksreportasjen. diskursen Said snakker om. Som eksempler på den Internett kan tidvis representere en form for mot- strukturelt betingete tausheten nevner han inkorpo- makt – det oftest nevnte eksemplet er den elektro- rering, kooptering, direkte styre og tvang, og sier at niske aktiviteten til zapatistene i Chiapas. Miljø- det bare sjelden fins en erkjennelse av at de kolo- bevegelser over hele verden har utvidet sitt kontakt- niserte folkene bør høres og deres ideer gjøres kjent. repertoar ved hjelp av elektronikken. Taliban-beve- Annensteds har Said gitt uttrykk for at denne er- gelsen i Afghanistan har egen hjemmeside med lin- kjennelsen ikke er spesielt sterk i mediene (Said ker til samtlige land der islam er dominerende reli- 1981). gion. Men fremdeles finnes mer enn nitti prosent av Spivaks spørsmål er først og fremst interessant verdens PC-er i den ”utviklede” verden, og to trede- som tankeprovokasjon, ikke minst i forhold til pro- ler av verdens folk har ikke adgang til egen telefon- fesjoner – forleggere, redaktører, journalister, forfat- linje (Vincent 1998). tere, hjelpere, forskere – som lar noen snakke eller Går det an å snakke om særegne karakteristika tie, som omtaler noen og overser (den/de) andre. Og når det gjelder ”Sør-journalistikk”? Egentlig er det dermed bringer dem til (relativ) taushet. absurd, fordi det handler om journalistikk fra det Reportasjer der mye foregår i reporterens hode, meste av verden, der de fleste bor. På den annen er en ganske vanlig sjanger i formidlingen av land side utgjør formidlingen fra dette mangfoldet av ”langt borte” eller ”der nede”. I mange slike får ”de land og folk en forholdsvis liten del av den totale andre” bokstavelig talt ikke snakke, verken direkte i nyhetsstrømmen, og landene i Sør er heller ikke replikker eller i referats form. I slike tilfeller blir særlig framtredende i avisenes reportasjebilag. Der- journalisten dobbelt-regissør. Hun ikke bare redige- for vil jeg prøve å peke på noen tendenser som lar rer og velger, hun gjør ”de andre” til tause tablå- seg observere. skikkelser i en forestilling der hun selv kan tillegge Det er et kjent fenomen også innen den daglige dem det hun ønsker (føler) av egenskaper og kar- ”hjemmenære” journalistikken, at ”konsekvens- akteristika. ekspertene”5 sjelden kommer til, at publikum i jour- Det Edward Said og Gayatri C. Spivak har til fel- nalistikken oftere møter ”på vegne av”-talsmen- les, er at de er diasporiske intellektuelle; palestine- nene: de som mer elegant og kortfattet – tror man – ren Said i permanent eksil, Spivak i evig skytteltra- kan uttrykke hvordan de andre har det. fikk mellom universiteter i USA og hjemlandet In- Men mer markert borte blir konsekvens- dia (Vest-Bengal), der hun arbeider med fattige ekspertene (”mannen i gata”) når formidlingen skjer

Namnlöst-13 12 2005-08-16, 13:46 langt hjemmefra. Jöran Carlsson (Carlsson 1990) virke ahistorisk og absolutistisk og gjør eksempelvis undersøkte tolv svenske dagsaviser og deres ”u- ytterliggående nedvurdering/tilintetgjøring uavhen- landsstoff” i 1990. Han fant at byene var represen- gig av maktforhold og samfunnsskapt ulikhet. På tert på bekostning av landsbygda; at eliten domi- den annen side er det vanskelig å bringe dokumen- nerte som hoved- og biaktører i artikkelstoffet, at de tasjon for det motsatte: at den spontane annenhets- fleste aktørene ikke får tale, de blir bare omtalte, og tenkningen ikke har en negativ dimensjon. Foucault at kvinner sjelden kommer til orde: bare fem prosent beskriver de spedalske i middelalderen som andre, av kildene i de 800 artiklene er kvinner. Odd Vaage og peker på at da de spedalske ble utryddet (i Eu- (Vaage 1989) viser til lignende resultater. Da nær- ropa, min anm.) via isolat-institusjonen, ble det be- mer vi oss det Gaye Tuchman kaller ”symbolsk ut- hov for andre andre, de uproduktive, de kriminelle, slettelse” (Tuchman 1979), eller Spivaks Subalterns de gale og hjemløse. (Foucault 1973:23-25). For at påtvungne taushet. jeg skal være normal, må noen defineres ut, som Subaltern-begrepet6 har, foruten å bli stadig mer unormale. Og Sartre hevder at dersom jøden ikke anvendt innen kulturstudier, gitt navn til en eksisterte, ville antisemitten ha funnet ham opp forskningsretning; først og fremst indiske histori- (Sartre 1963:9). Men han hevder ikke at antisemit- kere (Subaltern Studies Group)7 som arbeider med å ten oppstår som en naturnødvendighet. nyskrive Indias historie sett fra de kolonisertes side, Hylland Eriksen gjentar Sartre og viser til logik- fra fattigbøndenes side. De har det samme proble- ken i Emile Durkheims klassiske avvikssosiologi, met som Meilby i sin etterlysing av konsekvens- der han peker på hvordan kriminelle bidrar til ekspertene: i kildematerialet er det kolonisatorene samfunnsmedlemmenes fellesskapsfølelse; og vi- som snakker; bare ved å lese mellom linjene kan de dere til Nils Christies påpekning av de narkomane få fatt i de underordnete andres historie, deres ek- som ”den gode fiende” (Hylland Eriksen 1994:38). sistens og gjøremål. En amerikansk sosialpsykolog mener at moderne nyheter, om ulykker, kriminalitet og katastrofer har en liknende virkning: i form av en slags ”krypdyrs- Hierarkisk annenhet refleks” hos mennesket; hun skutter seg konfrontert Vi mennesker har en spontan trang til å definere vår med nyhetene og tenker instinktivt ”så godt at det identitet i forhold til andre, en hang til avgrensning ikke var meg” (men noen andre, min anm.)8. Han – simpelthen for å bli klar over hvem vi er. Denne kontrasterer ”krypdyrnyheter” med ”tenkende nyhe- spontane etableringen av selvet, som ifølge psykoa- ter” (reptilian news vs thinking news) som gir lese- nalysen starter med separasjon fra mor, trenger ikke ren muligheter til å forstå sammenhengen: hvorfor være hierarkisk, asymmetrisk eller nedvurderende. og hvordan. Idealet bak er et (ønsket, utopisk?) pu- Men den kan være det. blikum som tenkende, som noe mer enn passivt, hu- Det er ikke uvanlig at vi velger ut og overdriver trende, mottakende. Og idealet hører hjemme i tenk- forskjeller på en slik måte at den andre får romme ningen rundt folkeopplysning som medienes viktig- trekk hos oss selv eller i vår kultur, som vi ikke rik- ste oppgave.9 tig vil vedkjenne oss. (Brune 1997:33). Da får den Alle disse reaksjonene har med identitet, med å spontane selverkjennelsen lett negativt fortegn. finne (og/eller verge!) sin plass å gjøre. Men denne Noen hevder at den spontane reaksjonen nød- plassen trenger ikke være entydig og statisk. Den vendigvis må falle negativt ut for den fremmede an- beveger seg i en pågående prosess uten endelig dre: slutt. Said snakker om etablering av identitet i videre, Å tillegge andre folkeslag, raser eller bare mer kollektiv forstand: personer, som tilhører en annen tro eller sosial klasse, alle slags negative og barbariske egen- The construction of identity – for identity, skaper, ser ut til å springe ut av grunnleggende whether of Orient or Occident, France or Bri- psykologiske behov i det enkelte menneske. tain, while obviously a repository of distinct De er et middel til å orientere seg i verden og collective experiences, is finally a construc- til å besvare spørsmålet: Hvem er jeg? Hvem tion – involves establishing opposites and er vi? Hvordan er vi? (Kristiansen og Rasmus- ”others” whose actuality is always subject to sen i Gardel Gertzen 1994: 88) the continuous interpretation and re-interpre- En kunne føye til: for slik er den menneskelige na- tation of their differences from ”us”. Each age tur, vi er alle latente rasister. Men er menneskenatu- and society re-creates its ”Others”. (Said ren slik – evig og alle steder? Postulatet over kan 1995:332)

Namnlöst-13 13 2005-08-16, 13:46 For Said er etablering av annenhet i prinsippet fly- • For det tredje en mekanisme som legger skylden tende, ikke nødvendigvis så fastlagt negativ. Alle på ofrene. (Hvis de ikke greie å utnytte vår tek- skaper sine andre, og ulike ”fortolkningssamfunn” nologi, er det dem det er noe i veien med, min tolker og nytolker kontinuerlig. Fortolkningen er anm.) En variant av denne er journalistikkens knyttet til politisk og økonomisk makt (men også til opptatthet av hvor mange (og befolknings-ek- angst for ytre fiender), slik han viser det i studiet av splosive) de andre er, et inntrykk av deres uan- ”orientalistene” og av mediedekningen av islam. svarlighet (ved å få mange barn) blir formidlet, (Said 1981, 1995) parallelt med bekymring over hvordan vi – euro- Representasjonen av eller forholdet til den andre peerne – ikke greier å reprodusere oss selv. Fin- kan bety (systematisk) nedvurdering: en hierarkisk nes det artikler i nordisk presse om ufrivillig annenhet som direkte eller indirekte etablerer den barnløshet i Bangladesh? andre (den andre under) gjennom en form for un- • For det fjerde: å nekte empati: kald, skeptisk dis- dertrykking eller fornedring, tidvis ledsaget av aktiv tanse til folk som hevder de blir utsatt for under- aggresjon. trykking. Slik distanse kan vi finne i dekningen Mange forskere som er opptatt av Vesten og dens av politikeres statsbesøk for å etablere gode næ- andre (Samir Amin, Shohat/Stam, Kenan Malik, ringsliv-forbindelser til diktatur-stater, uten til- Edward Said) framstiller annenheten innenfor en svarende dekning av de som lider under diktatu- verden der en elite (såvel nasjonalt som globalt) un- ret, eksempelvis Indonesia. dertrykker mange andre. Og som en slags legitime- ring av dette systemet av undertrykking, trer hierar- • For det femte en systematisk devaluering av liv, kiseringen i kraft. de andres liv. Gang på gang får vi gjennom me- Kulturstudieprofessor Ella Shohat og filmprofes- diene vite at fattige afrikanere må dø fordi ingen sor Robert Stam peker på flere nøkkelmekanismen i ”har råd til” å gi dem AIDS-medisiner som kan kolonipreget rasisme og dens grammatikk (Shohat/ forlenge livene deres. 10 000 mennesker kan dø i Stam 1994:23) en flodbølge i India uten at det blir mer enn en notis i Norge. Tidligere kulturredaktør i Aften- • For det første skildringen av de andre som tom- posten, Per Egil Hegge, skrev en kommentar i mere, som manglende noe som vi har (jfr. den Aftenposten under tittelen Ti tusen omkom, og etablerte ideen om at de andre må lære utvikling det ble en notis. De ti tusen var fattige, og ble av oss). Tradisjonen med ukritisk ”prosjekt- ofre for en orkan i det nordvestlige India. Antal- journalistikk”, der vi tilfører folk i Sør noe de let ble redusert og bagatellisert i små notiser her mangler (mat, teknologi, helse), er noe mindre hjemme, men en journalist fra Washington Post framherskende enn den var for ti eller tjue år si- dro til åstedet og fant de overlevende. De fortalte den, men den lever fortsatt. Og det er et politisk- om rundt 10 000 mennesker som var tatt av flod- økonomisk spørsmål om den igjen vil blomstre bølgen. Hegge reflekterer over hans reportasje – mer – i og med redaksjonenes uvilje mot å finan- som aldri fikk sitt motstykke i norsk presse. siere reportasjeturer utenfor den vestlige allfar- veien. Et sentralt journalistisk prinsipp bygger på nærhet og på at det som berettes, skal angå • For det andre den maniske hangen til hierarki, leseren, lytteren eller seeren. Det formuleres der ikke bare folk, men også kulturelle praksiser i mange varianter; den første jeg fikk høre som blir rangert, blant annet i ”binære hierarkier”: nybegynner i en norsk lokalavis, lød slik: ”Én som ”våre” nasjoner mot ”deres” stammer, ”vår” nordtrønder tilsvarer en halv million kine- religion, mot ”deres” overtro, ”vår” kultur mot sere”. Det var et mål for overskriftsstørrelse, ”deres” folklore; kunst mot kunsthåndverk, de- ikke for menneskeverd – forutsetningsvis. monstrasjoner mot opptøyer, forsvar mot terro- Men det henger et stort ”men” i luften etter risme.10 (”Dette er ikke musikk”, sa NRK-medar- slike sammenligninger.Det var 10 000 lut- beideren som lyttet til en gruppe Kalahari-inn- fattige indere denne gang. De er døde. byggernes perkusjon.) En kan sammenlikne (Aftenposten 13.07.98) denne typen rangering med omtalen av ”virkelig” produktivitet i den ”utviklede” verden ver- Slik journalistisk refleksjon er forholdsvis sjelden. I sus den mer ”primitive” produksjonen av råvarer likhet med folk i Bangladesh ble de ti tusen inderne eller selvforsyningshushold og håndverkstradi- ikke engang dukketeater. Men betyr Hegges kom- sjon i ”u-landene”. mentar at Aftenposten vil sende en journalist av

Namnlöst-13 14 2005-08-16, 13:46 gårde til India neste gang ti tusen fryktes omkom- Han analyserer fire motsetningspar som har pre- met? Slik at hun i det minste kan utføre et fall- get de fleste diskurser om Vest/Øst i kolonitiden og skjermjournalistisk stunt, om hun ikke rekker et den post-koloniale tiden: det universelle mot det symmetrisk møte med de overlevende? provinsielle; det materielle (eller det realistiske) mot Kuriøs død kan bli omtalt. En notis i Dagbladet, det åndelige (eller det urealistiske); det presterende hentet ut fra den internasjonale nyhetsstrømmen, (utøvende) mot det ikke-presterende (ikke-utø- forteller om elefanter som gikk amok og trampet i vende) og den friske mot den gale.11 Og han påpeker hjel fem mennesker i delstaten Assam, også India. at når det er snakk om psykisk og kulturell overle- To ble skadd. Ville notisen over hodet blitt sendt ut velse, så bryter disse motsetningsparene sammen, på nettet og/eller trykt i avisen om de fem var om- og blir delvis irrelevante, mens den lidendes direkte kommet i en flodbølge eller en trafikkulykke? Det er erfaringer og spontane motstand trenger gjennom på kanskje slik at fenomener, egenskaper og hendelser alle plan. som skiller ”dem” fra ”oss” er det som gjør de andre Når dette skjer, oppstår det blant systemets journalistisk interessante. Men hvis det er riktig at ofre en vag bevissthet om den større helheten journalister konsentrerer sin søken etter forskjeller som overskrider systemets analytiske katego- mer enn likhet, betyr det kan hende en smalere mu- rier og/eller snur dem opp ned. Dermed kan lighet for identifikasjon – mellom journalist og kil- offeret bli klar over at under undertrykking, der, mellom publikum og de andre. kan det provinsielle beskytte noen former for universalisme bedre enn konvensjonell uni- ”Utvikling” og universalisme versalisme; de svakes åndelighet kan artiku- lere eller holde liv i verdiene til en ikke- ”Utvikling” er blitt ordet som heftes til landene i undertrykkende verden bedre enn ultra- Sør. Det henger sammen med evolusjonismen som materialismen til dem som lever i visjonsløse bærende ideologi i Vesten. ”Utvikling” omfatter verdener; og de ikke-presterende eller gale troen på fornuften, den moderne vitenskapen og tek- kan ha større muligheter til å oppnå sine niske framskritt, og kan betraktes som en sentral in- siviliserende mål om frihet og selvstyre uten grediens i den vestlige universalismen. De siste tiår- å pantsette sin forstand. (Nandy 1983:113, ene har det i Sør vokst fram kritiske motkrefter mot min overs.) det vestlige utviklingsprosjektet – en kritikk av praksis (som marginaliserende og ikke-bærekraftig, En trenger ikke være spesielt religiøs selv for å fatte utbyttende) såvel som av det teoretiske fundamentet. at det å holde naturen hellig kan bidra til å verne Shiva (1989) skriver at vestlig vitenskap er lite opp- den. Nandys prosjekt er å utfordre den vestlige tatt av å lære av andre retninger, den har betraktet universalismen som utilstrekkelig ut fra dens makt- naturen som død, og mennesker som lever nær den utgangspunkt. Og, vi kunne føye til: ut fra dens som tomme og kunnskapsløse. makt-definitoriske utgangspunkt. Journalister, med Dermed har også den vestlig erklærte univers- sine idealer om å være den fjerde statsmakt, og ”den alismen (som utviklingsideologien er en del av) lille manns forsvarer” burde finne et slikt perspektiv kommet i søkelyset. En viktig, men i Norden lite interessant som utgangspunkt for en debatt om dek- kjent kritiker er den indiske sosialpsykologen Ashis ningen av land og folk i Sør. Nandy. Han tar utgangspunkt i de indiske erfarin- gene med kolonialismen for å fremme sin idé om en ”alternativ universalisme”. Sør-journalistikken Nandy mener at en ny virkelig universalisme må Det er vanskelig å snakke om ”Sør-journalistikk” el- ta de undertryktes erfaringer som utgangspunkt (de ler ”u-landsjournalistikk” som en egen retning som kan snakke med ”erfaringens autoritet” for å si- innen journalistikken. Riktigere er det å snakke om tere den afroamerikanske forfatteren bell hooks). enkelte tendenser som finnes i all journalistikk, men Ifølge Nandy infantiliserer kolonisatoren sine som blir forsterket i møtet med andre andre, innen- undersåtter (nok en form for hierarkisering) i to for et eksisterende verdenshierarki, innenfor et sys- grupper: de barnlige, som er uskyldige og uvitende, tem der noen har definisjonsmakt mens andre stort men villige til å lære – og de barnslige – som også sett blir definert eller definert bort. er uvitende, men uvillige til å lære, utakknemlige og Viktig her er at journalister tradisjonelt søker et- syndige, ville, uforutsigbart voldelige og uhelbrede- ter det konfliktfylte, bruddene i det normale, eller lige. forskjellene (en variant av brudd med det normale),

Namnlöst-13 15 2005-08-16, 13:46 og at de har en langvarig tendens til å la elite- tende om den plassen de skulle få i norsk presse, personer få talens rett mer enn grasrotpersoner. samtidig som de norske reporterne konkluderte med Grovt sett kan vi snakke om ni (ofte beslektede, generaliseringer av typen ”Når alle er til salgs” og til en viss grad overlappende) uttrykk for Sør-jour- ”Afrikanske kvinner vil ha hvite menn”.13 nalistikken. Noen av eksemplene er hentet fra Et ferskt eksempel er en reisereportasje fra in- Norge, men jeg antar at de ikke er helt utenkelige i disk Himalaya.14 Brorparten av reportasjen er viet resten av Norden. det som foregår inne i reporterens hode: hans frykt for veiskrenter og magesjau. ”Gi plass for hjertet i halsen hvis du skal sitte på med en indisk sjåfør i Fugleperspektivet Himalaya.” Slik åpner teksten. Om journalisten får Det kommer ofte til uttrykk i fallskjermjournalis- vi vite at han ikke tør drikke annet enn Coca Cola og tiske stunts, raskt inn i et ukjent samfunn med klare at han ikke stoler på sjåføren, selv om denne skal formål (og ofte like klare forhåndsoppfatninger), gifte seg om tre uker og presumptivt ønsker å over- raskt ut igjen uten tid eller ambisjoner om å gå dy- leve. Denne reportasjen er spesielt negativt ladet, pere. (”Anyone been raped and speaks English?”12) fordi teksten blir så preget av reporterens angst. Resultatet kan lett bli stereotyper og grove forenk- Reportasjen generaliserer over indiske sjåfører linger. og kjøreturer i Himalaya-åsene. Den kan lett provo- sere en leser som selv har opplevd mange kjøreturer (med ulike sjåfører) og kjøredøgn på samme og lig- Fiendebilder nende veier. For flesteparten av leserne, som ikke Edward Said sier at medienes presentasjoner av den har fått med seg denne erfaringen (og dermed ikke islamske verden stort sett konsentrerer seg om mus- har noen referanseramme), blir den et ensidig limer som oljeprodusenter eller potensielle terroris- skremmebilde. Den ene inderen vi møter i teksten ter. Og at enten det er villet eller ei, så kan slike dis- (sjåføren, som blir omtalt, men ikke får snakke), er kurser nøre opp under aggresjon. beskrevet som uansvarlig. Men likevel antar passa- sjeren at han vil berge dem gjennom, fordi han skal Very little of the detail, the human density, the gifte seg om tre uker. Hva om han ikke hadde vært passion of Arab-Muslim life has entered the gifteferdig – eller allerede gift? Indere framstilles awareness of even those people whose profes- her som fatalister med et annet syn på liv og død sion it is to report the Islamic world. What we enn ”vi” har. Dermed blir de fjerne og (som følge av have instead is a limited series of crude, det) uforståelige. essentialized caricatures of the Islamic world presented in such a way as, among other things, to make that world vulnerable to Norsk vinkel military aggression. (Said 1981:26) En variant av denne: den typiske prosjekt- Konstruksjon av fiendebilder er en ekstrem form for journalistikken, var vanligere før. Ofte dreide eller hierarkisering, men ikke av den grunn uvanlig i dreier det seg om reportasjer om norske u-hjelpere journalistikken. Et eksempel er framstillingen av eller misjonærer som skaper en bedre hverdag når Panamas general Noriega i tiden forut for USAs in- de hjelper fattige folk i Sør. Eksempler: en norsk vasjon (1989). Hans hudproblemer (akne) ble foran- jordmor i Pakistan sørger for velferd og hygieniske ledningen til å kalle ham ”ananastryne”; en pose mel forhold ved et sykehus i x-dalen. Norske penger får ble rapportert som kokain, osv. indisk landsbygd til å blomstre. Reporterens kilder er ofte bistandsarbeidere som snakker norsk, men også enkelte ”heldige” som nyter godt av norsk bi- I-hodet-på-reporteren – reportasjene stand. Ofte utpreget i moderne reisereportasje, der alt og Odd Vaage (Vaage 1989) fant at i artikler om Sør alle filtreres gjennom reporterens hode, og henne(s som omhandlet det å yte eller å motta, så framstilte opplevelser) er reportasjens egentlige susjett. Et ek- det overveldende flertallet av dem landene i Sør sempel er to reportere (Klassekampen og Vi Menn) som mottakere, bare helt unntaksvis var de der nede som begge rapporterte om ”kvinner til salgs” i Mo- ytere. Slik holdes den hierarkiske annenheten oppe. sambik, men uten å få noen av de aktuelle kvinnene Det at reportasjer langt sjeldnere skildrer hvordan i tale. De ble i begge reportasjene behørig avbildet organisasjoner med basis i Sør selv organiserer folk (med og uten (for)navn), men forble stumme og uvi- til et bedre liv, gir en systematisk skjevhet i repre-

Namnlöst-13 16 2005-08-16, 13:46 sentasjonen, en skjevhet som bidrar til å framstille På-vegne-av-journalistikken folk i Sør som avhengige av ”vår” hjelp, og som ute av stand til å klare seg på egen hånd. Den begrepsmessige volden Spivak snakker om, Et annet uttrykk for den norske vinkelen er at det kan, slik jeg ser det, få flere journalistiske uttrykk: er lettere å få artikler om ulykker eller konflikter på enten å ikke-definere ”de andre”, det vil si, glemme trykk dersom det er ”nordmenn med”. En nordmann deres eksistens (jfr. de 10 000 som ”forsvant”). Eller savnet i Bangladesh, et norsk firma innblandet i en ved å snakke om eller på vegne av, definere ”dem”, skandale i Iran, øker sjansene drastisk. Slik kan som noen (tendensielt stemmeløse), der borte, eller Norges (eller Sverige, Danmark, Finlands) rolle i representere dem som en buktaler med hånddokke (i verdenssamfunnet bli kunstig forstørret. form av prosjektarbeidere som snakker på-vegne- Det fins selvsagt også legitime norske vinkler. Selv- av), med alle de forenklingene eller forvrengningene sagt må norske medier skrive om norsk u-hjelp. Ar- det kan innebære. Selv organisasjoner som aktivt tikler om kinesiske underbetalte jenter som syr ønsker at de marginaliserte skal bli subjekter i sin klærne ”våre”, er nyttig folkeopplysning. Det er den egen historie, kan komme til kort med budskapet norske vinkelen påtvunget som journalistisk pre- sitt. Da Kvinnenes TV-aksjon 198917 skulle presen- miss, som en kunstig forstørret del av helheten, som tere seg overfor mediene, la de vekt på at de fattige skaper et skeivt bilde. Mange nordmenn er blitt for- kvinnene i ”u-landene” var sterke og flotte, og ikke ledet til å tro at Norge ”ordnet” fredsprosessen i burde skildres som ofre. Likevel viser en undersø- Guatemala, mens de viktiste forhandlingene i reali- kelse at målgruppen kom lite til orde i presse- teten foregikk i Mexico. oppslagene; at andre (folk som kanskje var mer like På den annen side er det kanskje på dette områ- journalistene?) snakket på vegne av dem. Selv det at journalistikken har tatt et sprang framover, i ”gjorde de seg godt” på bilder, ofte uten å bli navn- takt med nordisk kapitals ekspansjon. Kritiske arti- gitt. (Rykkje & Schmidt 1990). kler om norsk næringslivs engasjement i Sør – og På den annen side er det naturlig, nødvendig, at om norsk ”utviklingshjelp” forekommer relativt noen snakker på vegne av andre. Problematisk blir hyppig i norsk presse, og har i visse tilfeller ført til det imidlertid om ”på-vegne-av”-snakket alltid lar at det samme næringslivet har måttet revurdere sine seg innpasse i en hierarkisk struktur, der ”de oppe” prosjekter.15 snakker på vegne av ”de nede”.

Elendighetsreportasjen Sør som konsum Folk i Sør blir interessante i kraft av sin misære. En I en verden som krymper i takt med flyselskapenes journalist og Afrika-kjenner kom til Norge etter å ha rasende konkurranse: Sør-landene som det nye ”Sy- reist lenge i det sørlige Afrika. Han viste bilder av den”; forbrukerreportasjen om (de billige, de ennå en gruppe barn som lekte. – Å, så sørgelig, stakkars ikke oppbrukte?) turistmålene i Sør. Hoteller i Thai- dem! var vennenes reaksjon. Selv hadde han tatt land utstyrt med terningkast, leiebilpriser i Ma- bildene fordi han syntes de så ut som de hadde det rokko. I denne sjangeren snakker mennesker som godt og var lykkelige. Hvordan ble vennenes hori- bor på turistmålene sjelden eller aldri. sont til? Eksemplene er mange. En undersøkelse av India- Romantisering, eksotisme stoff i tre store aviser (de siste åtte månedene av 1998) kartla at artiklene i stor grad var K-stoff (ka- (rester av tiersmondisme?) tastrofe, krise, konflikt og krig).16 Alle journalister Her har vi de ”egentlige” menneskene, de ubesud- som kommer hit vil skrive om barneprostitusjon og lete, de som holder de opprinnelige, egentlige verdi- medgiftsdrap, klager mine indiske venner. At India ene i hevd. Denne tilnærmingen kan være i slekt antakelig er det landet i verden som har flest frivil- med retningen under, forsøkene på å forstå; men lige organisasjoner, som gjør et enormt arbeid for tenderer i retning av dukketeater ved å umenne- sine ”elendige” (håp, egeninnsats), kommer i liten skeliggjøre folk gjennom å idealisere dem. En vari- grad til uttrykk i norsk presse. ant er ”åndelighets”-reportasjer fra India, der in- Elendighetsreportasjer kan være helt på sin plass derne blir framstilt som om de holder nøkkelen til – verdens fattige finnes – men i hvilken grad supple- sjelelig vekst og lykke. res de med reportasjer om folk som gjør noe med skjebnen sin?

Namnlöst-13 17 2005-08-16, 13:46 Forsøk på å forstå tenkningen etter den teknologiske og intellektuelle utviklingen. BBC rekrutterer delvis, slik IPS gjør Fiskens perspektiv, der reporteren tilstreber et det, korrespondenter fra landene selv. Jeg vet bare (umulig, symmetrisk) reelt møte med mennesker og om én norsk avis som holder seg med en slik korre- miljø. Det krever tid, empati og helst gode spondent, nemlig Dagens Næringsliv (Narendra bakgrunnskunnskaper. Gayatri Spivak beskriver det Taneja i Delhi). ideelle møtet med den ”andre” (kjærlighet i forholdet en:en) som et mål vi aldri vil nå, men alltid bør strekke oss etter (Spivak i Landry/Maclean 96: 269- Plurilog 270). Et slikt møte kommer ikke i stand i krisetider, Vestlige journalister har større muligheter til å reise når de radikale vil solidarisere seg med de under- og oppdage verden enn journalister fra Sør. Kan en trykte, selv om slike møter kan være viktige nok, nordisk journalist komme til et stadium da hun sier Spivak. Ei heller i antropologens (eller jour- snakker på vegne av andre (slik de jo hele tiden nalistens?, min anm.) påståtte intimitet med sine gjør) på en måte som gir mening (i betydningen informanter. Det empatiske møtet kan bare finne ikke-hierarkisk, fri for kolonialismens og nykolo- sted når begge befinner seg i en slags normalitet. nialismens spor) for de andre, der nede? Spivak avviser altså de asymmetriske møtene som Shohat og Stam snur på Spivaks spørsmål og grunnlag for virkelig, ideell kontakt. Hva betyr en spør om de ikke-subalterne kan snakke. Hvem kan slags normalitet? Et sted der begge parter kan yte og de snakke på vegne av? er deres egentlige spørsmål. motta? Der de kan sitte ved hverandres måltider og Dette spørsmålet reiser de i forhold til en kritikk motta hverandres gaver og betroelser? Kanskje det. som kan tolkes dithen at bare de som selv har opp- Eksempler på slike forsøk finnes absolutt i jour- levd noe på kroppen (erfaringens direkte autoritet), nalistikken. Ellen Aanesen dro til Filippinene for å bare gruppen selv kan representere seg selv. Eksem- forstå mer av prostitusjonen der. Hun bodde i tre plene på denne kritikken finnes: Spike Lee sier at en uker blant kvinnene som arbeidet på barene, og fikk hvit regissør ikke kunne ha skapt filmen om Mal- en dypere forståelse av hvilke livsprosjekter de colm X. hadde. Wera Sæther var gjest hos Naomi (en syke- Shohat og Stam peker på at forholdet mellom de pleierske som led av AIDS) i Rwanda i seks uker. ikke-subalterne og subalterne er asymmetrisk. I det Terje Gustavsen fulgte en kvinneaktivist i Guate- ene tilfellet (de som ikke er ”der nede”) er det snakk mala på foredragsturne i en uke, og rapporterte om om å dele, gi slipp på privilegier og erkjenne kritikk; turen med hennes fem år gamle datter som sentral i det andre (hos ”de der nede”) å nyte et nyfødt og person. (Se Eide 1996) skjørt privilegium, eller lengte etter et slikt. En viktig variant av disse forsøkene finner vi der Rather than asking who can speak, then, we journalistene lar vanlige folk (grasrot, konsekvens- should ask about how to speak together, and eksperter) få uttale seg om ”de store spørsmålene”: more important, how to move the plurilog for- som når Kjell Arild Nilsen intervjuer kinesiske bøn- ward. (Shohat & Stam 1994:346) der om moderniseringspolitikken i Kina. (Eide 1996) Om kritikk skal erkjennes, kan vi igjen snakke om et I tillegg til disse typene, kommer selvsagt den felles, maktkritisk utgangspunkt. Men før det må store intetheten, alt det i Sør som vi ikke får se eller man snakke sammen – nye stemmer må bli hørt i sti- lese noe om. Fra internasjonal presse kan vi unn- gende grad. taksvis få vite om de tendensielt stemmeløses hand- Det maktkritiske utgangspunktet for denne linger for å forsvare sine rettigheter eller forbedre ”samtalen med mange stemmer” kan også formule- sin hverdag (for eksempel indiske bønders motstand res med Spivak som ”unlearning one’s privilege as mot genteknologifirmaet Monsanto, eller mot korn- one’s loss”. Å avlære seg sine privilegier ved å se på giganten Cargill, eller at de har presset den indiske dem som tap utgjør en dobbel erkjennelse. regjeringen til å ikke undertegne WTO-avtalen). I norsk presse forblir de for det meste borte. Our privileges, whatever they may be in terms De nordiske landene er små. De har ikke, som of race, class, nationality, gender and the like, BBC, råd til å holde seg med egne korrespondenter i may have prevented us from gaining a certain de fleste av verdens land. En norsk Afrika-korre- kind of Other knowledge: not simply informa- spondent skal for NRK dekke hele kontinentet: en tion that we have not yet received, but the Asia-korrespondent skal rapportere om hele Asia knowledge that we are not equipped to under- øst for Midt-Østen. Men her sleper kanskje også stand by reason of our social positions. To

Namnlöst-13 18 2005-08-16, 13:46 unlearn our privileges means, on the one hand, Bourdieu-forstand): hvem er jeg som skriver/ to do our homework, to work hard at gaining snakker? some knowledge of the others who occupy • og dernest ved å (oftere) tilstrebe et symmetrisk, those spaces most closed to our privileged ikke-hierarkisk forhold (det utopiske, umulige, view. On the other hand it means attempting som vi likevel bør streve etter) i forhold til de to speak to those others in such a way that they som et internasjonalt system har plassert ”nede” i might take us seriously and, most important hierarkiet, eller som Nandy sier det: tilstrebe en of all, be able to answer back. (Landry & universalisme med de undertryktes erfaringer Maclean 1996:5) som utgangspunkt Hva har dette med journalistikk å gjøre? Spivaks Et av de journalistiske idealene; å være ”den lille oppfordring kan godt tolkes som adressert til profe- manns forsvarer”, er ikke så ulikt. Slikt forsvar inn- sjoner med definisjonsmakt i det offentlige (globale) går i medienes samfunnsoppdrag, som kan sies å rom. Slik kan det å avlære seg egne privilegier be- være å ta vare på menneskeverdet. I globalisering- traktes som en toleddet prosess: ens tidsalder er det i større grad enn før også et globalt ansvar, fordi ”vi” i nord i dag er i stand til å på- • først som en kontinuerlig bevissthetsutvidelse føre folk i Sør ”fjernkontrollerte lidelser” (Spivak i rundt journalistenes og medienes egen posisjon, Landry/Maclean 1996:277) ved små tastetrykk. ved å systematisk bruke kritisk selvrefleksjon (i

Noter 8. Reptilian News: The Quill 1989. 9. Se Jo Bech-Karlsen. 1. Begrepet tvisyn ble introdusert av den norske for- 10. Eurocentric discourse has systematically degraded fatteren (og journalisten). Africa as deficient according to Europe’s own 2. Aftenpostens helgemagasin som ble publisert fra arbitrary criteria (the presence of monumental archi- 1927-1942 og fra 1963-1993. tecture, literate culture) and hierarchies (melody 3. A-magasinet nr. 6/1964, s. 11. over percussion, brick over thatch, clothing over 4. Jeg siterer spesielt fra dette magasinet fordi jeg har body decoration). (Shohat/Stam 1994:57). begynt på en historisk studie av ”u-landsrepor- 11. Han refererer her til ”gal” i Foucaults betydning av tasjene” der. ordet: det finnes virkelig syke, men også gale i 5. Mogens Meilby: Idé og Research, Forlaget Ajour, betydningen opprørske, folk som ikke godtar syste- København 1989. Uttrykket er et annet ord for gras- met osv. rotkilder, kanskje ment som en verbal oppgradering 12. Denne boktittelen av Edward Behr refererer til en av alle dem som erfarer politiske vedtak og ”de der BBC-korrespondent som under frigjøringen av Bel- oppes” administrative beslutninger. gisk Kongo vandret febrilsk rundt blant belgiere som 6. I britisk engelsk er ordet subaltern definert som skulle evakueres og befant seg på flyplassen i Kin- underoffiser av lavere rang enn kaptein; ellers (Web- shasa. Han skal ha ropt ut nettopp dette spørsmålet, ster’s): ranked or ranged below: inferior in status i sitt forsøk på å ”kartlegge situasjonen”. or quality. Et fransk leksikon sier at subalterne (ad- 13. Eide: Is the African Woman Allowed to Speak? jektiv og substantiv) er den hvis posisjon er under- Paper til IAMCRs Glasgow-konferanse august 1998. ordnet , underlegen, sekundær. Går vi til latinsk 14. Med hjertet i halsen og øyne på stilk, Aftenposten opprinnelse, kan vi utlede ”den andre, under”, den 10.10.98. andre av to. På norsk er det naturlig å assosiere sub- 15. I Norge er kilden (eller utgaangspunktet) til mange altern med den underordnete andre, undersåtten. av artiklene et nyhetsbrev (Norwatch) utgitt av en Assosierer vi friere, i retning av Tyskland, er det lett prosjektgruppe under organisasjonen Fremtiden i å tenke på Ganz Unten, Günter Wallraffs metafor- våre hender (FIVH). Prosjektet har som hovedmål å tittel for situasjonen til tyrkiske gjestearbeidere (i overvåke norsk engasjement i Sør. bokstavelig forstand, i og med at deres muligheter 16. Eide: Det ”andre” kontinentet, kapittel til en India- for tysk statsborgerskap har vært begrenset av ”Blut antologi som kommer på Cappelen høsten 1999. und Boden”-kriterier). Aller nederst. 17. Hvert år arrangerer NRK, i samarbeid med 7. Ifølge Dagens Nyheter (29.08.98) er dette en retning forskjellige organisasjoner (eller grupper av sloke) som er godt kjent på alle kontinenter utenom det en storstilt innsamling for å hjelpe noen. Ofte er europeiske. ”noen” mennesker i Sør.

Namnlöst-13 19 2005-08-16, 13:46 Litteratur Meilby, Mogens (1989) Idé og Research. København: Ajour forlag. Amin, Samir: Eurocentrism (1989) New York: Monthly Nandy, Ashis (1991)The Intimate Enemy. Loss and Review Press. Recovery of Self Under Colonialism, Delhi: Oxford Ashcroft, Bill; Griffiths Gareth & Tiffin, Helen (1995) University Press. The Postcolonial Studies Reader. London: Rout- Nandy, Ashis (red) (1990) Science, Hegemony and ledge. Violence. A Requiem for Modernity. Delhi: Oxford Barthes, Roland (1991) Mytologier. Oslo: Gyldendal. University Press. Bourdieu, Pierre & Wacquant, Loïc J.D. (1993) Den Oltedal, Audgunn (1996) Journalister skal ta vare på kritiske ettertanke. Oslo: Samlaget. menneskeverdet. Hovedoppgave i filosofi, Oslo. Brune, Ylva (1997) Journalistikens andra: invandrare och Rykkje, Karin & Schmidt, Nina (1990) Den store mørke flyktingar i nyheterna. Nordicom-Information 4. flokk. Semesteroppgave ved Norsk journalisthøg- Brune, Ylva (red) (1998) Mörk magi i i vita medier. skole. Stockholm: Carlssons. Said, Edward W. (1995) Orientalism. London, NYC: Carlsson, Jöran (1990) Tredje världen i tolv dagstid- Penguin. ningar. Göteborg: Nödvändiga Nyheter. Said, Edward W. (1985) Covering Islam. London: Eide, Elisabeth (red.): ”De der nede” Reportasje utenfor Routledge & Kegan Paul. allfarvei. Fredrikstad: IJ-forlaget. Said, Edward W. (1993) Culture and Imperialism. Lon- Eide, Elisabeth (1998) Is the African Woman Allowed to don: Vintage. Speak? Paper til IAMCRs konferanse i Glasgow. Said, Edward W (1996) Den intellektuelles ansvar. Oslo: Eide, Elisabeth (1999) Det ”andre” kontinentet. Kapittel Pax. i en India-antologi, publiseres på Cappelen Sartre, Jean-Paul (1994) Erfaringer med de andre. Oslo: Akademiske Forlag høsten 1999. Gyldendal. Eriksen, Thomas Hylland (1994) Kulturelle veikryss. Es- Sartre, Jean-Paul (1963) Tanker om jødespørsmålet. Oslo: says om kreolisering. Oslo: Universitetsforlaget. Cappelen. Foucault, Michel (1991) Galskapens historie. Oslo: Shiva, Vandana (1998) Staying Alive. New Delhi: Kali for Gyldendal. Women. Gertsen, Martine Gardel (1994) En verden uden grænser. Shohat, Ella & Stam, Robert (1994) Unthinking København: G.E.C. GAD. Eurocentrism. Multiculturalism and the Media. Harindranath, R. (1998) ”Out There” and ”In Here”; London: Routledge. Towards Resolving the Global-Indigenous Debate. Tuchman, Gaye (1979) Hearth and Home: Images of Paper til 2nd Global Conference on Cultural Studies, Women in the Mass Media. New York: Oxford U.P. Tampere. Vincent, Richard (1998) Globalism and Communication Kristeva, Julia (1991) Främlingar för oss själva. Stock- Equity. Paper til IAMCRs konferanse i Glasgow holm: Natur och Kultur. 1998. Landry, Donna & MacLean, Gerard (1996)The Spivak Vaage, Odd (1988) Massemedier og u-landsdekning. Reader. NYC/London: Routledge. Oslo: Gyldendal. Malik, Kenan (1996)The Meaning of Race. London: Mac- Wallraff, Günter (1986) Aller nederst. Oslo: Pax. millan.

Namnlöst-13 20 2005-08-16, 13:46 Om forskning på medier og makt i Norge og Norden1

TORE SLAATTA

I Norge er det en klar tendens til at man med ca. 20 skerne er pålagt å undersøke hvordan den enkeltes års mellomrom får en folkeavstemning som ender muligheter for innflytelse og medvirkning i organi- med flertall mot EU-medlemskap, en borgerlig koa- sasjons- og samfunnslivet påvirkes, hvordan det po- lisjonsregjering og en forskergruppe som skal stu- litiske system og styringsorganene blir påvirket, og dere maktforholdene i landet. Den nye maktutred- hva som preger forholdet mellom enkeltmenneskers ningen i Norge, eller som den formelt sett heter; medvirkning og de sentrale styringsorganene.2 Makt- og demokratutredningen (heretter forkortet I premissene for mandatet nevnes en rekke ”ut- MDU), ble oppnevnt av Stortinget høsten 1997, og fordringer” eller tema som det bør tas hensyn til, politikernes bekymringer omkring partipolitikkens men stiller ellers forskergruppen fritt mht å studere rolle og det parlamentariske systemets makt og posi- ”andre faktorer” og til å ”foreta en nærmere tolkning sjon i samfunnet er en viktig bakgrunn for forsk- av mandatet for å supplere, avgrense eller utforme ningsinitiativet. Politikere og byråkrater har lenge mer håndterbare problemstillinger”. Mandatet nev- fornemmet at økende globalisering og informasjons- ner ordet ”medier” i forbindelse med utfordringer teknologisk endring skaper nye betingelser for de- innenfor ”den offentlige meningsdannelse”. Her he- mokrati og styring innenfor den Tidligere Så Stabile ter det at og Urokkelige, Norske og Nasjonale Stat. Og enda Den offentlige meningsdannelse er av stor mer enn for 20 år siden snakkes det i politiske kret- betydning for det representative demokratiets ser om Medienes og Kommunikasjonens Økte virkemåte. Mange aktører og opinions- og Makt. Dette essay forteller litt om hvordan det er meningsdannere er med på å forme den tenkt å forske på medienes makt innenfor den nye offentlige dagsordenen, mobilisere holdning- maktutredningens forskningsprogram. Linjer trek- er, definere problemforståelser og virkelig- kes til den forrige norske og den svenske maktut- hetsoppfatninger. I tillegg har kampanjer, redningen. Mot slutten gis også et lite glimt av den protestaksjoner, lobbyvirksomhet, nye orga- nylig igangsatte maktutredning i Danmark. nisasjonsmønstre mv fått økt betydning. En særlig viktig aktør er massemediene. Det er Den nye maktutredningen: også utviklet nye medier med økende ut- Mediene i mandat og rammeplan bredelse. Dessuten har eierforholdene med til- hørende økonomiske interesser endret seg, I mandatet for Makt- og demokratiutredningen trolig også normene og motivene som styrer (Stortingsvedtak av 11.12.1997, Budsjett-innst S nr aktørene i mediebransjen. 2 (1997-98)) heter det at hovedtemaet skal være vil- kårene for det norske folkestyret og endringene i I den såkalte ”rammeplan” (1999: 134), som er for- disse (Østerud et al. 1999). De fem oppnevnte for- fattet kollektivt av de oppnevnte forskerne i MDUs ledelse, gir forskerne sin tolkning til kjenne. Innled- ningsvis fremheves to samfunnsprosesser som sær- Maktutredningen, Institutt for medier og kommuni- lige fokuseringspunkter: På den ene side, globaliser- kasjon, Universitetet i Oslo, Pb 1093, Blindern, ingens utfordring og de problemene som nasjonal- NO-0317 Oslo, [email protected] staten og dens demokratiske institusjoner stilles

Namnlöst-12 21 2005-08-16, 13:47 overfor som styringsenhet og kulturelt fellesskap. henge av de miljøer og forskere som engasjeres På den annen side, differensieringens oppsplittende, utenfor den sentrale forskergruppen. For det fjerde men også potensielt mobiliserende kraft for koordi- vil den relativt korte tiden som står til rådighet, og nering og reorganisering, av den sosiale organise- den publiseringsform som legges til grunn for en ringens systemer og delsystemer. forskningsutredning sette klare rammer for hva som Rammeplanen inndeler forøvrig MDUs pro- er mulig og ønskelig. blemfelt i 4 ulike ”sfærer”, og det er relativt upro- I motsetning til den forrige maktutredning er blematisk å stikke ut mediefaglige problemstillinger forskningsprosjektet denne gang ett av mange, store innenfor rammeplanens begrepskart. Sfærene svarer forskningsprogrammer i Norge. Dette muliggjør og stort sett til tradisjonelle inndelinger av samfunnet, i fordrer samarbeid og koordinering av eksisterende henholdsvis stat, marked og det sivile samfunn. forskning. Forholdet til den forrige maktutredning- Men sistnevnte kategori er delt i to, med på den ene en spiller også inn: Det kan argumenteres for at det side ”det offentlige rom” og på den annen, ”felles- vil være hensiktsmessig å forfølge tidligere forsk- kapsarenaer og nærmiljø”. Mediefeltet synes i ut- ningsstrategier og fokus. Likeledes vil man kunne gangspunktet å være spesielt knyttet til sfæren ”det skjele til den svenske maktutredningen og sammen- offentlige rom”. Dette tjener til å fremheve sider av ligne opplegget med den samtidige danske makt- mediefeltet som angår demokrati og folkestyre. utredning, som såvidt er igang. La oss først se litt på Rammeplanen nevner særlig medier og kommunika- linjene i forskningen rundt medienes makt fra den sjon som ”betingelser for kollektiv handling” og forrige maktutredningen i Norge. ”betingelser for tillit mellom befolkning og offentlige institusjoner som demokratiet er avhengig av”. I dette perspektivet problematiseres sosiodemogra- Linjene fra forrige gang fiske og gegrafisk/administrative fordelinger av I den forrige maktutredningens mandat var medi- makt og avmakt (s. 137). Mediene nevnes ikke dienes makt i Norge et uttalt, prioritert tema. Den rekte andre steder, og i et medieperspektiv kan det gang ble det identifiserte 3 hovedproblemstillinger: se ut som om det skapes en for sterk forbindelse For det første måtte begrepet makt avklares nær- mellom mediene og ”det offentlige rom” som vil mere. For det andre skulle utredningen klarlegge år- utelukke viktige sider av medienes kulturelle og saker til makt. Til sist skulle utredningen se på føl- symbolmedierende funksjon i de andre sfærene. For ger eller resultater av maktforholdene. I tillegg til medienes kulturelle og politiske makt befinner seg i disse generelle problemene ble det angitt fem for- alle rammeplanens sfærer; som del av og deltaker i mer for maktutøvelse som skulle studeres nærmere i politiske prosesser i det ”institusjonelle politiske empiriske analyser. Massemedienes makt ble nevnt system”, som en sosialiserende og kulturell faktor i som det fjerde i rekken, etter ”de økonomiske makt- sfæren for ”familie og nærmiljø” og som betingelse grupperinger”, ”organisasjoner i arbeids- og næ- og virkelighetskonstituerende ramme rundt ”pro- ringsliv” og ”det administrative apparatets makt”; duksjon og marked”. Kanskje det aller viktigste der- men før ”de internasjonale selskapers makt”. Om for er å begripe hvordan mediene forbinder de ulike massemedienes makt het det i mandatet: sfærene med hverandre. Gjennom mulighetene til å påvirke opinionens Rammeprogrammet angir forøvrig få preferanser verdinormering og meninger, utøver massemediene, i forhold til valg av teori eller definisjoner av makt- særlig radio, fjernsyn og aviser, en betydelig makt. begrepet. I et eget avsnitt diskuteres ”maktens di- Gjennom mediaforskningen er det til nå utført en mensjoner”, hvor vektlegging heller enn utelukkelse del undersøkelser om dette. I denne utredningen bør av ulike perspektiver signaliseres. I utgangspunktet en konsentrere seg om å klarlegge hvilke personer er det derfor rom for det meste. Men, i den praktiske og organer som står for denne maktutøvelsen. utformingen av forskningsstrategier vil flere forhold Formuleringen tydet på at man var spesielt ute legge føringer på forskningsaktiviteten. Først og etter å avklare årsaker til ”bias”, eller ”venstre/ fremst vil det relativt beskjedne budsjettet og den høyre-vridning” som det tradisjonelt het i avisde- stramme tidsplanen en sterk føring tvinge frem kla- battene. Partipressens oppløsning falt sammen med rere avgrensninger og prioriteringer underveis. For radikale strømninger blant intellektuelle og journa- det andre vil den vitenskapelige orientering og ar- lister og mange nærte mistanke om at mediene ble beidsfordeling som er nedfeldt i den etablerte brukt i ideologisk øyemed. Medienes makt besto i å forskergruppens kompetanseområder og interesse- være kanaler for politisk innflytelse, og ved å finne felt skape klarere prioriteringer over tid.3 For det hvem aktørene i mediene var, mente man å kunne tredje vil utformingen av forskningsstrategier av- definere hvilken makt mediene hadde og hvem som

Namnlöst-12 22 2005-08-16, 13:47 hadde den (se f.eks. Berg 1978). Mandatet påla ikke I det innledende teorikapittel ble ulike modeller forskerne å studere konsekvenser av medienes makt. om medier og samfunn kommentert og sider av Det sentrale spørsmålet var hvem og hvilke organer medienes makt behandlet. Deretter tok Anita Wer- som utøvet mediemakten. Spørsmålet om fagorgani- ner for seg ”medienes innflytelse på publikum” sering og medbestemmelsesrett i mediebedrifter sto sammen med Kjell Olav Mathiesen. I del 3 så sentralt. De mediefaglige forskningsoppgavene ble Svennik Høyer på det historiske forholdet mellom ivaretatt på to måter. parti og presse og på medienes makt i forhold til politiske beslutninger, mens Helge Østby skrev om kringkastingsmediene og utfordringene i kringkas- Meninger og makt tingspolitikken i del 4. I del 5 tok han også for seg For det første ble spørsmål om mediebruk og medie- de mer ”perifere” mediene, definert som boken, kontakt lagt inn utformingen av Maktutredningens ukebladet, fagpressen og filmen. Et lite kapittel mot store spørreundersøkelser. Undersøkelsene ble stra- slutten ble viet ”nye medier” som den gang betydde tegisk utformet i tråd med Stein Rokkans begreper nye måter å distribuere fjernsynsbilder på; gjennom og modeller hvor mediene ble definert som en egen satellitt, video, tekstfjernsyn og kabelfjernsyn. Del 6 ”kanal” som kunne forsterke, forvrenge og fortrenge oppsummerte om medienes makt. både den numeriske og korporative kanal (Rokkan I forbindelse med produksjonen og presentasjo- 1987). I kanalperspektivet vektla man på den ene si- nen av det politiske nyhetsbildet ble dermed journa- den massemedienes evne og mulighet til å være listenes uavhengighet, deres autonomi, satt i fokus. folks informasjonsgrunnlag i forhold til å ”velge og Journalister kunne nok ha makt, men i de historiske preferere”, og på den annen side medienes evne og og case-orienterte analysene kom først og fremst be- mulighet til å påvirke den politiske dagsorden og å grensningene i de økonomiske, politiske og redak- legge premisser for politiske beslutninger.4 Data ble sjonelle rammebetingelsene frem. I forbindelse med koblet fra ulike deler av spørreundersøkelsen og medienes ”makt over publikum” var det som mulige analysert og presentert i boken Meninger og makt informasjonsformidlere til ulike sosiale grupper at (Olsen 1980). Denne boken var ikke planlagt som mediene ble problematisert. Her var et sosialt og in- del av medieforskningen, og kom overraskende på dividuelt ressursperspektiv sentralt, bl.a. i diskusjo- medieforskerne i Oslo.5 I den omfattende empiriske ner omkring tilgjengelighet, interesse, forståelse og analysen viste Olsen og Sætren at medieatferd vari- tillit. Skillet mellom ”beslutningstakere og andre” erte med nærhet til offentlige beslutningsprosesser, ble særlig diskutert, men datagrunnlaget var for sosial bakgrunn, holdninger og oppfatninger hos spinkelt til å trekke entydige konklusjoner. den enkelte. De konkluderte derfor at mediene først De empiriske observasjonene som understøttet og fremst var et bindeledd mellom ulike eliter, sna- de ulike argumentene var mange. Av de undersøkel- rere enn mellom elitene og allmuen. sene som forskergruppen selv gjennomførte var intervjuundersøkelsen av journalister viktig. Tids- NOU 1982: 30 Rapporten om seriedata forelå ikke, så studier av endring over tid kunne ikke gjøres. Men sammenligninger med an- massemedier dre utvalg, f.eks. informasjonskilder i næringslivet For det andre ble en medieforskergruppe nedsatt un- (Kjos 1975) og publikum generelt (Sundt Morten- der ledelse av Svennik Høyer. Det normative ut- sen 1978) var til en viss grad mulig, når det gjaldt gangspunkt lå i diskusjonen omkring forholdet mel- oppfatninger om medienes oppgaver, syn på ulike lom ”den parlamentariske pressetradisjon” og den påstander, o.l. Helge Østbye skilte ut dataene for ”liberale presseideologi”, krystallisert i synet på programmedarbeidere i NRK og gjorde inngående pressens uavhengige rolle som ”den fjerde stats- dokumentstudier av de institusjonelle rammene for makt”. Maktutredningens medieforskere i Oslo var kringkastingsvirksomheten. Kvantitative innholds- barn av den politiske sosiologien og sto for et demo- analyser ble foretatt både på fjernsynsnyheter og av- kratisk, pluralistisk syn. De var empirisk orientert isnyheter med tanke på fordelinger av ulike stoff- og mediene ble først og fremst definert som en kanal typer (innenriks vs. utenriks, lokal vs, nasjonal for politisk innflytelse, ved siden av valg- og orga- vinkling). Men kvalitative innholdsanalyser ble ikke nisasjonskanalen. Da rapporten om medienes makt benyttet, og det var først og fremst nyhetsgenren endelig forelå var Maktutredningen formelt avslut- som ble inngående kodet og analysert. Ellers ble tet og avrapportert. Medierapporten ble derfor en rekke statistiske kilder sammenstillt både for å frem- egen NOU (NOU 1982:30), ingen bok i Makt- skaffe data om mediebruk og medienes makt over utredningens serie.6 publikum og for analyser av ”medienes økonomi”.

Namnlöst-12 23 2005-08-16, 13:47 Overalt i analysen ble det henvist til mindre del- hvem som bruker media som politisk kanal, men studier i Norge eller internasjonale forskningsresul- først og fremst ble det mangelfulle ved Makt- tater som antyder ulike perspektiver og effekter av utredningens medieforskning understreket. I et medienes makt i Norge. I tillegg hadde Gudmund punkt gjenfinner man Hernes’ opptatthet av ”medie- Hernes gjort personlige intervjuer med stortingsre- vridning”: presentanter hvor mediene var blitt drøftet. Men Et fjerde spørsmålskompleks går på hele disse dataene ble i første omgang ikke benyttet av forholdet med styringen av Norge og den rol- forskergruppen. Muligheten for sammenligning og len massemediene spiller for måten det skjer kobling av disse kvantitative og kvalitative data sto på. Det at massemediene er blitt mer pågående dermed foreløpig uutnyttet. har den virkningen at folk får vite mer om En tredjedel av utredningen baserte seg på samfunnet enn det de styrende ønsker. Dette Svennik Høyers arbeider på partipressens historiske kan styrke demokratiet. Men det gjør utvikling. Her ble endringer i de økonomiske og po- samfunnet vanskeligere å styre, og det stiller litiske rammebetingelsene drøftet som årsaker til enda større krav til dem som deltar i styringen. avismarkedets strukturering. Et normativt grunn- Det at massemediene er så aktive og pågående, perspektiv var til stede, ved at avismarkedets avvik kan f.eks. gjøre at politikerne ”forbrukes” eller sammenfall med velgermarkedet ble sett som et raskere enn tidligere, at det blir mindre mål for pressens politiske rolle. Gjennom survey tillokkende å søke politiske verv, og at en der- data ble studiene av distribusjon og opplag koblet til med ikke tiltrekker seg de dyktigste. (NOU analyser av hvordan politiske preferanser og politisk 1982: 3, s.10). motivasjon innvirket på avisforbruk. Høyer la vekt på å studere partipressens politiske økonomi og Og et viktig signal ble gitt på slutten av innlednin- hadde særlig gode data for perioden frem til 1940. gen hvor det med klare ord ble sagt at mediene ikke Flere tilleggskapitler styrket imidlertid den mer var tilstrekkelig studert. En slik selvkritikk ble ikke samtidsorienterte analysen. Først en case-studie av lansert i forhold til de øvrige feltene og det kan være samspillet mellom pressens organisasjoner og de verdt å gjengi dette i helhet: politiske partiene i debatten og beslutningen om til- Kapitlet om massemedienes makt gir ikke de deling av offentlig pressestøtte. Deretter en analyse endelige svar på disse spørsmål. Alt for mye av nyhetsproduksjonens rutinemessige organisering forskning gjenstår innenfor dette feltet. Men og journalistenes syn og oppfatninger av sitt eget ar- det gis en del svar, og det stilles en del nye beid Til slutt en analyse av medienes forhold til spørsmål. Massemediene er en sentral institu- lokalpolitikken og de lokale omgivelser, og en dis- sjon dersom en skal forstå styringen og kusjon av medienes kildebruk og åpenhet overfor maktutøvelsen i samfunnet (NOU 1982: 3, ulike sosiale grupper. Et komplekst og sammensatt s.10). syn på medienes mangfoldige makt og avmakt ble dermed synlig. Det kan synes som om Hernes her ga seg selv et mandat til å gå videre som medieforsker. Mye var ennå ugjort og medieforskernes rapport var ikke mer Hernes og medievridning enn trykket før debatten om medienes makt blusset Men som en tredje tilnærming hadde Gudmund opp i tidsskrifter og bøker. Hernes sine egne meninger om hvordan medienes makt skulle studeres. Hernes hadde i 1978 publisert en artikkel om ”medievridning” som på mange må- Debatten utover 80-tallet ter omfortolket det opprinnelige mandatet for medi- Denne debatten om medienes makt, som klart er den eforskningen. Og som sluttrapporten og debatten i mest interessante fagdebatt innenfor mediefeltet på ettertid tydet på, var ikke Hernes ubetinget fornøyd 80-tallet, ble til en debatt om mediefagets vitenskap- med hvordan hans egne forskningsprioriteringer ble steoretiske fundament, om epistemologiske og me- ivaretatt. todologiske spørsmål, om forskningsstrategier og Maktutredningens sentrale sluttrapport måtte faglige prioriteringer i utviklingen av mediefors- skrives uten at mediedelen var ferdig. I sluttrapport- kning i Norge. Fra opprinnelig å være knyttet til den ens innledning ble det sagt om medienes makt at det empirisk orienterte, politiske sosiologien i Norge, er ”...nokså tilfeldig hva en veit med sikkerhet. Men ble studiet av medienes makt etterhvert et felt hvor en veit litt om hvem som slipper til” (NOU 1982:3, fortolkning heller enn forklaring, og en klarere s.10). Det ble referert til Johan P. Olsens analyse av hermeneutisk og kulturell tilnærming fikk sine

Namnlöst-12 24 2005-08-16, 13:47 sterke talsmenn. Hernes fortsatte å være en sentral genrer og retoriske former og i mindre grad fokusere bidragsyter og debattant. Og som vi skal se, er det på aktørers oppfatninger, intensjoner og handlinger. rundt linjene i hans forfatterskap at en hermeneutisk Som et nytt analyseredskap i denne type medi- og kulturell tilnærming til mediene utvikler seg. eforskningen lanserte Hernes etterhvert begrepet om Det vil for mange kanskje virke paradoksalt at ”mediedramaturgi”.7 Begrepet skulle referere til Hernes, som ble sterkt kritisert for å bygge sine ana- hvordan saker i media tenderte til å løpe over tid; de lyser på snevre, rasjonell-aktør modeller og mikro- var ikke isolerte enkeltsaker, men føljetonger eller økonomiske teorier, her ses som en katalysator for serier, som hadde forbindelser til ”arketypiske, dra- den hermeneutisk dreiningen i medieforskningen. matiske forløp, dramastrukturer som antar stadig Den videre gjennomgang av mediemakt-debatten vil nye forkledninger” (Hernes 1984a og 1984b). Det imidlertid vise at Hernes’ rolle i norsk og nordisk var det arketypiske som gjorde disse fortellergrepe- medieforskning sammenfaller med Lars Mjøsets ne velegnet i kampen om publikums oppmerksom- brede analyse av Maktutredningens og Hernes’ rolle het. I dramaturgiens arketyper kunne man identifi- i norsk samfunnsvitenskap for øvrig (Mjøset 1992). sere en (mer eller mindre skjult) forklaring på histo- Mjøset argumenterer bl.a. for at byttemakt-teorien riens gang. Hovedhypotesen var at mediene brukte aldri kom til å prege den empiriske maktforsk- et relativt begrenset sett med slike arketyper, og at ningen, og at kritikken i etterkant derfor skjøt over de ofte baserte seg på en klassisk, tre-akters drama- mål. Gjennom sin forskningspraksis i maktutred- tisk struktur. Mot slutten av artikkelen ble eksem- ningens var Hernes sin egen skarpe kritiker og mer pler på mediedramaturgien hentet fra forsider på opptatt av å forene institusjonelle og mikroøkono- Dagbladet og VG. Og en ”liv og lære”-typologi miske modeller enn hans motstandere var villig til å plasserte ulike aktørers risiko for å bli utsatt for se. I den etterfølgende debatt om medienes makt kan medienes moralske indignasjon. Hernes’ rolle ses som en bekreftelse på at hans Drivkraften bak både medievridnings- og medie- forskningspraksis var mer basert på en herme- dramaturgi-begrepet var fortsatt i Hernes’ utforming neutisk, institusjonell tilnærming enn på et rendyr- ”kampen om oppmerksomheten i mediesamfunnet”. ket mikroøkonomisk, rasjonell aktør perspektiv. Og Mediene endret sine dramaturgiske strategier for å med større hell enn Mjøset synes å være klar over i fange og holde på leserens oppmerksomhet. Dette sin fremstilling, var det i mediefeltet at Hernes for- skapte i neste omgang medieeffekter på institusjon- søkte å forene de to perspektivene innenfor et empi- elt nivå, gjennom 1) dagsordenfunksjonen; 2) profe- risk forskningsprosjekt. sjonalisering av kildene og 3) endringer for politikernes arbeidsmåter (tidshorisonter og rasjonalitet). Det generelle forskningsspørsmålet ble formulert Medievridning og mediedramaturgi som et før/etter problem: Var medienes deltakelse Hernes gjentok sine argumenter om medievridning i og innflytelse i dag større enn tidligere? Svaret syn- artikler utover 80-tallet (Hernes 1984a og 1984b). tes på ett nivå å være gitt, i og med at kampen om Her utdypet han synet på hvordan kampen om opp- oppmerksomheten i følge Hernes hadde tiltatt. Men merksomhet kunne føre til at mediene, gjennom på et annet nivå måtte makten til det enkelte me- dagsorden-funksjonen, skapte ”ad hoc-isme” i poli- dium i den enkelte situasjon studeres spesielt. Her- tikken. Politikere som ville fange medias oppmerk- nes’ resonnement kunne f.eks. forenes med en teori somhet ble tvunget til å bruke deres egen teknikker, om at det enkelte mediets makt i mange situasjoner men risikerte å fremstå som døgnfluer og brann- var liten. Som vi snart skal se førte dette til at mange slukkere heller enn seriøse politikere. Samtidig følte at spørsmålene om medienes og journalistenes kunne medieflommen av budskap skape flere og makt fortsatt var ubesvart. større informasjonskløfter. Mer enn noe annet ble media en produsent av støy i den politiske hverda- Mediene som arena: kildenes makt og gen, men Hernes gikk ikke så langt som til å bruke perverterings-begrepet, som var viktig for hans an- legitimitens kampsone dre deler av hans analyser og teorier på denne tiden. Og først kom kritikken mot medievridningens teore- Byttemakt-modellen ble heller ikke eksplisitt drøf- tiske og analytiske fokus. Per Olav Reinton hevdet i tet, men relasjonen mellom mediefolk og politikere en artikkel at teorien om medievridning satte proble langt på vei forstått gjennom strategiske spill- blemet fullstendig på hodet (Reinton 1984): Makten modeller og metaforer. Artikkelen foreslo derimot at lå ikke hos mediene, men hos kildene. Og det var medieforskning måtte basere seg mer på bruk av deres makt som ble virkningsfull gjennom journalis- innholdsanalyser og studier av medievridningens tenes avhengighet og underdanighet. Dersom Makt-

Namnlöst-12 25 2005-08-16, 13:47 utredningen i flg. Reinton heller hadde hatt studier motsetningene mellom de øvrige debattantene. Hos av journalistene som ”...inneklemt mellom kildene Eide og Rasmussen var kildenes tyranni og medievri og publikum”, ville de fått frem at journalisten ofte to sider av samme sak. Den politiske offentlighet ble måtte slåss mer for seg og sine kilder, enn for folks sett som en ”kampsone for legitimitet hvor medie- oppmerksomhet. Hos Reinton var kildenes makt det oppmerksomhet blir en viktig del av kampen som egentlige ondet, og bare såvidt et nødvendig onde i føres” (1985: 38) (Eide 1984). Eide og Rasmussen journalistenes informasjonsjakt. fjernet seg fra kanal-begrepet og koblet offentlig- Dette innlegget hadde preg av å være ny-marxis- hets- og legitimitetsproblematikken tydeligere til tisk kritikk, noe som fikk Hans Skjervheim på banen arena-begrepet. Linjen ble trukket til Habermas i mediedebatten (Skjervheim 1985). I tråd med klas- offentlighetsbegrep, men omfortolket gjennom en sisk, liberal demokratisk tenking påpekte Skjerv- beskrivelse av mediene som ”...en arena der avgjø- heim at ikke all makt var tyrannisk, slik Reinton relser om innpass på eller utestenging fra denne syntes å hevde. Og enhver samhandling med mak- dagsorden legitimeres” (Eide og Rasmussen 1985: tens representanter ville ikke gjøre journalisten til 39). Samtidig klang nye, og ennå – for brorparten av trell. Frigjøring fra kildene, slik Reinton foreslo, norske samfunnsvitere – fremmede begreper i tek- kunne like gjerne ende i mobbejournalistikk og sten: pressetyranni, som i en kritisk offentlighet, mente Massemedia kan ses som en legitimitetens Skjervheim. Men Skjervheim var også kritisk til kampsone, som en arena der rivaliserende mediedramaturgi-begrepet til Hernes, som han for aktører – det være seg institusjonelle eller sin del foretrakk å kalle ”mediadill”. I tråd med pressgrupper – kjemper om troverdighet. Habermas ideer om offentlighetens forfall mente Samtidig har mediene selv et legitimitets- Skjervheim at mediedramaturgiens form ”gjer det behov, og et hovedpunkt i vår drøfting av offentlige livet mindre gjennomsiktig”. mediemakt er det følgende: mellom medier og Skjervheims diskusjon omkring legitimitet og kilder foregår en kontinuerlig legitimitets- medienes makt ble tatt opp av to unge medie- strøm – en refleksiv legitimeringsprosess. forskere i Bergen. Med Martin Eide og Terje Ras- (Eide og Rasmussen 1985: 41) mussen ble arena-begrepet for første gang lansert i en mediefaglig debatt, i en artikkel i et nummer av I steden for mediedramaturgi-begrepet foreslo for- Nytt Norsk Tidsskrift (Eide og Rasmussen 1985). fatterne begrepet ”medierammer” som viste til Mens Skjervheim hadde lansert en normativ kritikk ”...prinsipper for tolkning og presentasjon som bru- av det underliggende, ”venstristiske” maktbegrepet kes for å organisere hendelser og handlinger på en hos Reinton, forsøkte Eide og Rasmussen her heller rutinemessig, attraktiv og sammenhengende måte”. å angripe den utbredte misforståelsen de mente å se Begrepet var hentet fra Todd Gitlin og Guy Tuch- hos alle debattantene om at journalister og media mans arbeider, som igjen var inspirert av Erving formidlet ”fra virkeligheten”. I følge forfatterne Goffmans ”frame”-begrep (Gitlin 1980) (Tuchman hadde medieforskningen så langt viet for lite opp- 1978) (Goffman 1974). Artikkelen viste spennende merksomhet til takter mht. å omdefinere og omformulere mediemakt-debatten på bakgrunn av en ny vitenskaps- ... den tolkningsprosess som ligger til grunn teoretisk posisjon som antydet flere metodologiske for presentasjonen av nyheter fra forskjellige implikasjoner mht. studiet av medienes makt. virkelighetssegmenter. I stedet for å se nøyere I ettertid er det kanskje lett å kritisere Makt- på nyheters innhold og presentasjonsform, har utrednings sentrale medieforskere for å ha utelatt det vært en tendens til at nyhetene har blitt Habermas’ bok om den borgerlige offentlighet betraktet som greie uttrykk for sider ved den (Habermas 1972). Boken, som senere ble en av objektive virkelighet. Et av de hvite feltene mediefagets klassikere, ble ikke referert til i det hele på kartet over norsk medieforskning kan kal- tatt, til tross for at en norsk oversettelse forelå alle- les ”massemedienes virkelighetsproduksjon”. rede i 1972. Av mange ble Habermas først og fremst (Eide og Rasmussen 1985: 37) sett som en ny-marxistisk positivismekritiker Kritikken fremkom på bakgrunn av vitenskapsteore- (Høyer 1995:5). For forskerne i Maktutredningen tiske og metodologiske argumenter inspirert av nye foregikk det på 70- og 80-tallet en mer eller mindre retninger i internasjonal nyhetssosiologi.8 I artikke- uttalt bekjempelse av marxismen og Habermas ble len presenterte forfatterne det ”institusjonelle per- av mange forbundet med ”RUC og alt det kvasi- spektivet” som medieforskerens nye analysered- marxistiske...”.9 Og filosofen Hans Skjervheim, som skap. I dette perspektivet mente de å kunne forene var den fremste fortolker av Habermas’ teorier i

Namnlöst-12 26 2005-08-16, 13:47 norsk samfunnsvitenskap på denne tiden, var påta- Boken inneholdt den første store litteraturteoretiske kelig taus i forhold til den pågående mediefors- gjennomgang av internasjonal mediesosiologi på kning. norsk og serverte på denne bakgrunn en vel- Først i etterkant av maktutredningen ble Skjerv- formulert kritikk av maktutredernes forsknings- heim oppmerksom på at medieforskningen i Norge prioriteringer. Boken anvendte hva den kalte en tok fatt uten å ha forankringspunkter i den filoso- overordnet, institusjonell analysemodell og tok for fiske argumentasjonsfilosofi han selv representerte. seg makten ”bak, rundt, i og fra mediene”. Makt- Men Skjervheims mediefaglig kritikk ble ikke for- utredningens aktørmakt-modeller ga i følge Mathie- mulert som en polemikk mot Maktutredningens sen et alt for begrenset perspektiv og han argumen- mediemakt-perspektiver, men som en kritikk mot terte for å utvide maktperspektivet til også å omfatte Arne Martin Klausen og Hans Fredrik Dahl i debat- struktur- og prosessmakt. Med utgangspunkt i ten rundt Dagbladets overgang til tabloidformat Foucaults teorier fremhevet Mathiesen medienes (Skjervheim 1985 og 1986). Debatten ble etterhvert ”betegnende makt”, som viste til den makten medi- til et ordskifte om journalistisk kvalitet. I følge ene hadde gjennom språklige konstitueringen av pu- Skjervheim fremviste Dagbladets tabloidisering et blikums sosiale virkelighet. I sitt forhold til publi- eksempel på det intellektuelle forfall han lenge kum fikk dermed mediene makt til å etablere og ut- hadde mistenkt ”radikalismen” å representere. bre hegemoniske former for språklig konstituering Skjervheim hevdet at boken til Arne Martin Klausen av virkeligheten.). Mathiesens teoretiske posisjon (Klausen 1986) ufarliggjorde de journalistiske kon- var knyttet til cultural studies-skolens reformuler- sekvensene av tabloidiseringen, mens Hans Fredrik ingen av Gramscis begrep om hegemonisk domi- Dahl ble sett som en moderne Giorgias i forsøket på nans som en kulturell form for undertrykking. å legitimerte den nye journalistikken (Dahl 1986a Mathiesens empiriske forskningsagenda var rettet og 1986b). I fotnote 10 kom imidlertid Skjervheim mot å studere medienes fremstilling av sosiale avvik med en generell kritikk av mediefagets forglem- og kriminalitet og lå både teoretisk og empirisk tett melse av Habermas’ kommunikasjonsteorier: opp til Stuart Halls arbeider fra 80-tallet (f.eks. i Hall et al. 1978). Ein moderne kommunikasjonsteori som legg I følge Mathiesen var Hernes’ ulike former for til grunn skiljet mellom instrumentell og kom- medievridning interessante eksempler på hvordan munikativ handling, finn ein i Jürgen Haber- mediene utøvet makt ved å skape og vedlikeholde mas, Theorie des kommunikative Handelns ”det mytiske” i samfunnet. Men i hans analyse var (1981). Eg finn det absurd når dei som steller det i det ”individual-dramatiske paradigme” at me- med mediefag ved universiteta, ynskjer å sjå dienes makt særlig kom til uttrykk. Hovedkompo- bort frå kommunikasjonsteoriar av denne ty- nentene i dette paradigmet var en vektlegging av pen. Dette er eit nytt fagområde der folk ennå ”...det individuelle, skjebneaktige, enkeltstående, ikkje er på høgde, og det kan forsterka raser- dramatiske og særskilt avvikende” (Mathiesen inga av den offentlege sfæren i Norge. (1986: 1986: 203-238). Mathiesens begrep om paradigmer 20). hadde en klarere kritisk forankring enn Hernes og Men Habermas ble lest, kanskje særlig blant yngre Eides begreper om vridning, dramaturgi og rammer. forskere og studenter innenfor sosiologi og littera- Med sitt overskridende grep forsøkte samtidig turvitenskap i Oslo og Bergen. Men ellers var Mathiesen å inkorporere Hernes’ dramaturgi-begrep offentlighetsteorien i mange miljøer fortsatt en om- i sitt eget. Og Mathisen var opptatt av å vise at stridt teori. Og sett under ett, var det lite norsk sam- mediearenaen var ”gjennomsyret av makt”, og ikke funnsvitenskap generelt og medieforskning spesielt, bare forankret i aktører eller strukturer. kom til å vinne på å ha tilgang til en norsk overset- Selv om Mathiesen dermed var kritisk til makt- telse av Habermas originaltekst – 25 år før den utredningens medieforskning og Hernes’ bytte-teo- forelå på engelsk. retiske perspektiver ble hans bidrag fanget opp og gitt rosende omtale av Eide og Hernes i boken Død og Pine (1987). Og det var Mathiesens institu- Det individual-dramatiske paradigme sjonelle tilnærming til studiet av medienes makt Fraværet av et fortolkende, hermeneutisk eller kul- som i Eide og Hernes fortolkning ble forsøkt fulgt turelt perspektiv i Maktutredningens opprinnelige opp i den svenske maktutredningen (Peterson og publikasjoner ble enda sterkere imøtegått i Thomas Carlberg 1990). Mathiesens bok Makt og medier (Mathiesen 1986).

Namnlöst-12 27 2005-08-16, 13:47 Mediene som arena og aktør: utøvde dermed makt gjennom å ”...utløse den makt Død og pine! som ligger i institusjonelle kontekster”, ble det hevdet, og medietriangelet ble lansert som en kobling Med Død og Pine synes maktdebattenes periode i av beslutningsteori og institusjonsanalyse (1987: norsk medieforskning å gå mot sin avslutning. Død 32). og Pine ble til som en forlengelse av et utrednings- I andre deler av boken fantes likevel en alterna- arbeid for Helse og Sosialdepartementet, og deler av tiv vektlegging av institusjonell analyse som et al- boken ble publisert som vedlegg til den offentlige ternativ til aktørbasert analyse, og det ble antydet et utredningen (NOU 1987: 23). Men forfatterne syn- alternativt analyseredskap gjennom begrepet ”me- tes de hadde mye stoff og benyttet anledningen til å dierammer”. Som i den tidligere artikkelen til Eide oppsummere debatten om mediemakt siden Makt- og Rasmussen ble medieramme-begrepet presentert utredningens avslutning. Hos Eide og Hernes ble nå som et overordet teoretisk begrep, hvori opptatt be- ”...helse et nøkkelfelt for en dypere forståelse av (..) grepene medievridning og mediedramaturgi (1987: mediemakt” og en ”idealtype” for forholdet mellom 61). Dette perspektivet var imidlertid ikke gjennom- politikk og medier med stor generaliserbarhet: ført, og i analyser og oppsummeringer var det dramaturgi-begrepet som dominerte. Der ramme-begre- Det som gjelder for medienes helsestoff, pet ble benyttet i analysen var det snarere synonymt gjelder også for andre stoffområder eller med mediedramaturgi og medievri i vektleggingen institusjonelle kontekster ... Mediemaktens av profesjonelle normer og arbeidsrutiner (1987: ansikter – hvordan makt utøves og utspilles 126,148). Og selv om ”ramme-begrepet i utgangs- mellom medier, politikere og interessegrupper punktet kunne hatt videre, metodologisk anvendelse – speiles ekstra tydelig her. (1987: 33) slik at f.eks. intervjuer av kilder var integrert i ana- For Hernes var dette en anledning til å belegge em- lysene, tok boken først og fremst utgangspunkt i pirisk de tidligere hypotesene om medievridning og innholdsanalyser av nyheter, og ikke av institu- mediedramaturgi. For Eide ble det også en anled- sjonell analyse av helsepolitikkens aktører og kilder. ning til å utvikle en mer helhetlig syntese av byttete- Det metodologiske grepet fokuserte på massemedi- oretiske og nyhetssosiologiske teorier.10 De overord- ene og offentligheten som institusjon eller arena, og nete problemstillingene omkring medienes makt ble helsepolitikk var bare en av mange ”institusjonelle formulert innenfor rammene av diskusjonen om- kontekster”.11 Tilsvarende ble medienes institu- kring mediene som kanal vs. mediene som arena. sjonelle kontekster avgrenset til en analyse av de Men i motsetning til det tradisjonelle kanalper- ”nyhetsprofilene” som skulle særkjenne hver av de spektivet, hvor massemediene kanaliserte makt, ble seks storavisene som inngikk i den empiriske analy- massemediene her sett som en ”...arena der ulike sen. Mediedramaturgiens metodologiske fokus var aktører kjemper mot hverandre”. Politikk ble sett derfor begrenset og fortsatt manglet egentlig et som en strid om ”forståelse av verdier” og det var institusjonelt perspektiv i de empiriske analysene. den ”politiske definisjonskampen” som måtte stude- Her støttet imidlertid Eide og Hernes seg på andre res. studier, særlig på Thomas Mathiesens bok. De refe- Gjennom å være arena ble mediet også aktør. rerte også til politiske biografier og kjente anekdo- Mediet fikk ordstyrer-makt. De ble en ”usynlig ter fra stortingsrepresentantenes omgang med jour- hånd” som fordelte oppmerksomhet og leverte pre- nalister. Konsekvensen var at kildene fremsto i ana- misser innenfor ”mediedramaturgiens logikk”. I lysen hovedsakelig gjennom sine symbolske repre- medietriangelet ble det statiske bildet av bytterelas- sentanter og sine roller som ”lege”, ”byråkrat”, ”på- joner mellom en kilde og en journalist endret til et rørende”, ”politiker” og ”pasient”. Det var disse dynamisk samspill mellom flere journalister og flere ”aktørene”, ikke de eventuelle organisasjoner og in- kilder. Dermed kunne modellen anvendes på flere divider de representerte som inngikk i analysen. typer aktører og i flere sosiale sammenhenger. Men Til tross for dette representerte boken noe så fortsatt var modellen basert på matematisk infor- sjelden som en leseverdig forening av kvantitative masjonsteori. Informasjon var et gode som kan byt- og kvalitative metoder i medieforskningen. Den ble tes og forflyttes. Det var gjennom denne egenskap at mye lest, både av politikere og journalister og repre- informasjon ”utløser reaksjoner som er innebygget i senterte således et refleksivt høydepunkt mht. å situasjonen”. I henhold til forfatterne oppsto fremstille en lettfattelig og anvendelig fortolknings- dynamikken i modellen fordi mediene ga ”...innspill ramme av forholdet mellom medier og politikk i vår i institusjonelle kontekster der ulike typer av aktører samtid. Og formuleringene om at mediene var både må forholde seg strategisk til hverandre”. Mediene arena og aktør ble flittig sitert av Olof Petersson og

Namnlöst-12 28 2005-08-16, 13:47 Ingrid Carlberg i sluttrapporten om mediene i den maktprocesser som ett skådespel med den en- svenske maktutredningen (Petersson & Carlberg skilde medborgaren som passiv, om än välin- 1990). formerad, åskådare. (1990: 28)

Opinionspåvirkning kunne dermed i prinsippet ikke Den svenske maktutredningen begrenses til studier av medienes kilder, kjendiser Det teoretiske anslaget i den svenske medieforsk- og eksperter. I et utvidet perspektiv måtte barne- ningen var et helt annet enn i den norske. I boken pedagoger, lærere, forskere, studiesirkler, politikere, Makten över tanken (Peterson og Carlberg 1990) ble organisasjonsansatte, næringslivets talsmenn og det fokusert direkte på medienes fortolkende og myndigheters oppdragende informasjonsvirksomhet symbolske makt. Med utgangspunkt i Steven Lukes’ tas med. Over tid var det ”kulturen” og dens mange ord om ”maktens tredje dimensjon” var det den aktører som gjennom sine organisasjoner, institusjo- språklige konstituering av virkelighet som ble sett ner og virksomhet, ofte støttet av kulturpolitiske til- på som medienes viktigste maktform (Lukes 1974). tak, som opprettholdt og reproduserte fortolkninger Det var ”definisjonsmakten” som ble kommentert i og fortellinger i samfunnet. Men til sist, hevdet Pe- de innledende kapitlene, og med utgangspunkt i et terson og Carlberg, sto massemediene, og den institusjonelt perspektiv, bl.a. med inspirasjon fra ”…opinionsbildning som sker via dagspress, radio, Johan P. Olsens organisasjonssosiologiske arbeider, television, fackpress, veckotidningar och nyhetsby- ble medienes rolle i sammenkoblingen av problemer råer”, i en særlig viktig posisjon (1990: 32). og løsninger studert. Selve den empiriske medieforskningen i den Definisjonsmakt ble nærmere forklart som makt svenske maktutredningen var imidlertid ikke på til å innvirke på hvem som fikk aksess til det offent- høyden med det teoretiske anslaget. Hovedkilden til lige ordskiftet, og som makt til å omforme ”subjek- bokens empiriske observasjoner var, som i den nor- tive” problemer til ”objektive”. Petersson argumen- ske maktutredningen 10 år før, en kvantitativ terte at ettersom ”de store fortellingers tid var intervjuundersøkelse. forbi”, var det ikke lenger opplagt hvilke verdens- Designet på intervjuundersøkelsen var noe an- bilder som skulle få dominere, og forholdet mellom nerledes enn den norske og man inkluderte både of- problem og løsning var ikke så enkelt som før. Der- fentlige og private informatører i utvalget, slik at med måtte medienes makt studeres i tråd med sammenligninger mellom kilder og journalisters ”…den pågående intressekampen och striden om oppfatninger kunne foretas direkte. Men svar- makten i samhället” (1990: 15). Gjennom å skape prosentene var tildels lave, og de kvantitative må- forventninger og oppfatninger av gruppers identite- lene skulle først og fremst brukes til å ”dokumentera ter og relative posisjoner i samfunnet ble medienes större mönster och samband” het det (1990: 44). En innvirkning på opinionsdannelsen problematisert. Å annen viktig delundersøkelse var registrering av ak- kunne ha makt til f.eks. å definere perioder med tører i debattsidene til Dagens Nyheter og Svenska ”nedgang” og ”kriser” ble nevnt som et viktig sty- Dagbladet. For øvrig trakk man på en rekke kilder ringsmiddel for å påvirke befolkningens forventnin- og relevante studier om de svenske mediene hvorav ger til politisk effektivitet og økonomisk utvikling. mange var delfinansiert av maktutredningen (f.eks. Med referanse til Gramscis begrep ble to ”hege- Hadenius og Weibull 1989, Asp 1986, Furhoff moniske” forestillinger innledningsvis identifisert i 1986, Erfors 1989, Westerståhl og Johansson 1985). det svenske samfunnet: den sosialdemokratiske og I følge Peterssons teoretiske hovedperspektiv den kapitalistiske, som definerte den politiske kultur kunne den analytiske inndelingen av studiet om som ”den svenske blandingsideologien” og ”kon- makt formuleres som fire spørsmål, avhengig av sumptionsdemokratiet”. I analysemodellen utgjorde hvor makten befant seg (Petersson 1989: 119). I tråd dette en strukturerende, ideologisk fortolknings- med Mathiesens og Eide/Hernes’ inndeling skulle ramme som mediene befant seg innenfor: medieforskningen studere medienes makt som en diskusjon av 1) makten i mediene, 2) medienes Det moderna massmediesamhället har en lo- makt, 3) makten mellom medier og andre institusjo- gik som både förstärker och förstärks av den ner, og 4) makten over mediene. Og ved bruk av dis- konsumtionsdemokratiska ideologin. Person- tinksjonen til Hernes og Eide mellom mediene som fixeringen, dramatiseringen, underhållnings- ”aktør” og ”arena”, fikk man i medieforskningens momentet och fokuseringen på isolerade hän- hovedpublikasjon til en tilsynelatende strukturert og delser understryker bilden av samhällets effektiv fremstilling. Den fremgikk av kapittel-

Namnlöst-12 29 2005-08-16, 13:47 Tabell 1.

Massmedia som AKTÖR Massmedia som ARENA

Makten inom institutioner 4. Det svenska massmedie- 8. I offentlighetens ljus systemet Institutioners makt 5. Att tala massmedias språk 9. Jakten på uppmärksamhet

Maktrelationer mellan 6. Massmedias integritet 10. Massmedia i maktspelet institutioner

Makten över institutioner 7. Makten över massmedie- 11. Massmedia och medborgarna systemet

inndeling som er gjengitt i tabell 1 (etter Petersson (m)an kan tala om massmedieforskningens og Carlberg 1990: 38-39, tallene referer til kapitlene paradox. Å ena sidan är det uppenbart att in- i boken). formation, kunskap och massmedia blir en allt Oversikten var forbilledlig, men det kan diskute- viktigare del av de efterindustriella samhäll- res hvorvidt empirien kunne gi fyllestgjørende svar enas vardag. Å andra sidan bidrar medie- på de mange problemstillingene. En av hovedkil- forskningen allt mindre till förståelsen. Trots dene til kapittel 5 om medienes språk og ”medie- mängden av data som insamlats, trots alla rap- logikken” ble da også boken til Eide og Hernes om porter som publicerats, saknas det tillfreds- mediedramaturgi i norsk helsepolitikk (1987). I ste- ställande svar på de flesta av de centrala frå- det for å finne resultater av forskning på svenske gor som reses av informationssamhällets ut- forhold, argumenterte man for de analytiske per- veckling. Mediaforskningen har alltmer kom- spektivenes generelle gyldighet. Som i den norske mit att sysselsätta sig med ytligheter och pe- maktutredningen ville man gjerne si litt om alt, og rifera ämnen. Ett viktigt skäl till att den eta- presisjonen i de empiriske maktanalysene ble nød- blerade massmediaforskningen vacklar beror vendigvis mindre. på att den står på bristfällig teoretisk grund. Det som skilte den svenske maktutredningen (Petersson 1989: 41) sterkest fra den norske var likevel det bevisste for- Det lineære kommunikasjonsperspektivet var her søket på å ta humanistiske perspektiver med. Og i stråmannen i Petersson angrep. I stedet for å ta ut- lys av den senere utviklingen av medieforskningen gangspunkt i mekanikkens og teknologiens metafo- kan man se dette som en tidlig erkjennelse av beho- rer måtte ”kommunikasjonens sosiologi”, i følge vet for metodologisk mangfold og nødvendigheten Petersson, bygge på teorier om sosial interaksjon, av tverrfaglige perspektiver. Boken Maktens former hvor humanistiske perspektiver på konstruksjon og (Hirdman 1989) ble en spennende antologi som re- formidling av ”tankebilder” ble integrert (1989: 43). flekterte en klar bevissthet om tekstens, språkets og Dermed ga han det inntrykk at heller ikke den sven- erkjennelsens grunnleggende problem for makt- ske maktutredningen klarte å gjennomføre medi- utredningens fortolkninger og analyser. Også anto- eforskningen som de ønsket den, noe som kanskje logien Miljø Media Makt (Beckman 1990) med sitt forklarte den sterke tilstedeværelsen av Petersson fokus på teknologi og nye medier, foregrep disku- selv i de mediefaglige publikasjoner. De svenske sjoner som idag ses som en naturlig del av medie- medieforskerne slapp bare til i delrapportene, og fagets forskningsfelt. Med sin vektlegging av for- Peterssons assistent i medieforskningen var journa- tolkende og institusjonelle perspektiver hadde Olof listen Ingrid Carlberg. Peterssons publikasjoner gitt den svenske maktutredningens medieforskning godt albuerom (Pe- tersson 1987). Dette til tross var han kritisk til Norsk medieforskning anno 1999 medieforskningens status i Sverige. Som et ekko av Hernes tidligere kritikk av medieforskningen i Et drøyt tiår er gått siden debattene omkring den Norge hevdet Petersson at… forrige maktutredningens problemstillinger ebbet ut

Namnlöst-12 30 2005-08-16, 13:47 og den svenske maktutredningens publikasjoner. De tet til medier, identitet og demokrati i det sørlige Af- faglige emnene fra sist er fortsatt gyldige og viktige rika (Rønning 1996), i Baltikum (Høyer 1993) og i emner: journalistikk, politisk kommunikasjon, me- Europa, det siste gjennom ARENA programmet dieøkonomi, mediebruk, mediesosialisering, medie- (Schlesinger 1995, Slaatta 1997). etikk, mediehistorie. Men nye emner er kommet til, Mediefagets praksisfelt og politiske oppdragsgi- og forskningen er på mange måter fornyet og gjen- vere fortsetter å prege forskningsagendaen. F.eks er nomsyret av nyere terminologi og teoriutvikling. forskning omkring vold i mediene og medie- sosialiseringens aspekter i forhold til barn og unge er igjen et prioritert tema (f.eks. Frønes 1998, Et mediesystem i vill endring Erstad 1998, Anden-Papadoupolos og Høijer 1997) Den forrige maktutredningen hadde partipressen og i kjølvannet av verdikommisjonens arbeid er for- som fokus. Den studerte fenomenet historisk og sa skere ved Institutt for journalistikk engasjert for å relativt lite om den samtidige situasjon mht. hvor- gjøre analyser av nyhetsmedienes etiske dilemmaer. dan nye eierforhold og arbeidsforhold i pressen var i Ellers gjør mediepolitiske aktører og foretak gjør ferd med å bli forandret. Og det var i kringkastingen mer enn noen gang bruk av analyser av mediebruk og ikke pressen at endringene først og fremst kom. og mediesystemets arbeidsdeling ved hjelp av pri- Her ble utfordringene som NRK og politikere sto vate målingsinstitutter og forskningsinstitusjoner. overfor i omformuleringen av ”public service”-ideo- Organisasjoner som Norsk Gallup, Markeds og Me- logien et sentralt forskningsfelt (Skogerbø 1996, dia Instituttet (MMI), Bedriftsøkonomisk Institutt Syvertsen 1992). Tilsvarende foregår nå endringene (BI), Institutt for journalistikk (IJ) og Telenors fors- i skjæringsfeltet mellom fjernsynsteknologien og kningsavdeling spiller idag en sentral rolle i å frem- telematikkfeltet. ”Public service”-ideologien gjen- skaffe data og kunnskap omkring mediebruk og finnes i argumentasjon og forståelse av forholdet spredning (se f.eks. Futsæther 1998). mellom teknologi og demokrati og i legitimeringen Men selv om data og delkunnskap foreligger, av statlig intervensjon i, og regulering av, det nasjo- mangler ofte overgripende analyser som ser endrin- nale og overnasjonale kommunikasjons- og medie- ger i mediesystem og mediebruk i forhold til økono- industrielle marked (Skogerbø 1998, Skogerbø og miske, kulturelle og politiske endringer eller kont- Storsul 1998). Og med tiltakende konsentrasjon på ekster. Og mens de store, kvantitative surveydataene eiersiden i Norge stilles det spørsmål om hva slags er kommet i hendene på opinionsinstituttene, er makt og interesser som søkes innfridd av økono- medieforskningen på univsersitetsinstituttene mer miske og politiske aktører i et stadig mer internasjo- vendt mot kvalitative studier og resepsjonsanaly- nalt mediemarked (Østbye 1997). tiske forskningsstrategier som vektlegger mediebruk Den nye flerkanalsituasjonen førte til en opp- i en videre, sosial kontekst. Metodologisk anbefales blomstring av film og fjernsynsstudier i Norge. Her gjerne bruk av kombinasjoner av innholdsanalyser, tok forskere fra humanistiske fag i bruk teorier og intervjuer, og observasjonsmetoder. perspektiver fra kulturstudier og litteraturvitenskap. Institusjonaliseringen av mediepolitikken har i Bl.a. Jostein Gripsrud fokuserte på forholdet mel- kjølvannet av medieutredningen fra 1992 gjennom- lom høy og lavkultur og målbar en kritikk av den gått store endringer. Medieavdelingen i Kulturde- etablerte elitekultur hvor det populære og den folke- partementet ble rustet opp og opprettelsen av Sta- lige smak bel oppvurdert. En stor og viktig del av tens medieforvaltning, sammen med en rekke utvalg den humanistiske forskningsaktiviteten i mediefeltet og råd styrket overvåking og kontroll med ulike si- siden den forrige maktutredningen ble forøvrig der av mediesamfunnets utvikling. Samtidig førte knyttet til film- og fjernsynsstudier gjennom det oppløsningen av kringkastingsmonopolet og tele- store KULT-prosjektet ”Levende Bilder”, som klart monopolet til at mye av initiativet og makten i signaliserte og befestet den humanistiske medie- medieutviklingen ble overført til markedet. Gjen- forskningens nye posisjon (Dahl et al. 1996). Både nom sine eierskapsandeler i ledende foretak fikk historiske orienterte forskningsprosjekter og tekst- imidlertid statlige interesser fremdeles stor mulighet orienterte studier fikk en viktig stimulans som fort- til å påvirke andre markedsaktørers rammebetingel- setter å gjøre seg gjeldende i faget. Det nye fors- ser. Nye mediepolitiske virkemidler og legitime- kningsprosjektet ”Kulturell uorden” representerer et ringsstrategier kan imidlertid komme i konflikt med nytt tyngdepunkt i den humanistisk orienterte medi- overnasjonale reguleringer og antiproteksjonistiske eforskningen. Av andre mer samfunnsvitenskapelige avtaler gjennom WTO og EU. Det mediepolitiske forskningssatsninger ved universitetene bør særlig handlingsrommets endrete betingelser og grenser er nevnes de internasjonalt orienterte prosjektene knyt- derfor en stadig utfordring for mediefeltets forskere

Namnlöst-12 31 2005-08-16, 13:47 og har neppe den oppmerksomhet det fortjener risk perspektiv er forholdet mellom utenrikspolitikk (Maartmann-Moe 1994). og utenriksjournalistikk studert med henblikk på hvordan Norges tilknytning til EU gjennom EØS- Journalistikk og journalisters avtalen virker inn på forholdet mellom kilder og journalister (Slaatta 1999). autonomi og makt Men bildet av kildenes posisjon i offentligheten Hovedlinjen fra maktutredningens forskningsdebatt må kompletteres med analyser av den direkte infor- og teoretiske posisjoner gjenfinnes også blant da- masjonsvirksomheten som avsenderorganisasjoner gens norske medieforskere. Med Martin Eides bok kontrollerer gjennom reklame, public realtions og Nyhetens interesse (Eide 1992) ble begrepene og informasjonskampanjer av ulike slag. Dette blir modellene til Eide og Hernes om ”mediene som enda mer aktualisert med utbredelsen av IKT. arena og aktør” endelig innskrevet i den medie- sosiologiske faglitteraturen i Norge. Boka oppsum- IKT (Informasjons- og merte et stort fagfelt og ga en god innføring i ulike posisjoner og argumentasjonsrekker. Empirisk ar- kommunikasjonsteknologi) beidet Eide videre med analyser av partiers informa- Den siste grenen på forskningsstammen er analyser sjonskampanjer og mediestrategier i valgkamp- på nye medier, nå senest forkortet til ”IKT” (infor- sammenheng (Eide 1991) og med sin senere ven- masjons- og kommunikasjonsteknologi). Dette em- ding mot historiske analyser har han utviklet sitt net utfordrer mediefeltets forskningsagenda på en faglige forfatterskap i en ny og interessant retning grunnleggende måte. Den teknologiske utvikling, (Eide 1995). Viljen til å forstå den journalistiske med digitalisering av mediene og konvergens som profesjon og nyhetsmedienes form og sosiologi på følge, utfordrer tradisjonelle medie- og genregrenser dens egne premisser fortsetter å prege hans analyser, med stor betydning for forståelsen og avgrensnin- samtidig som en lesning av Giddens’ moderni- gen av mediefeltets forskningsobjekt. Den medføl- tetsteori i økende grad preger de historiske analyse- gende reorienteringen mot teknologien, vekker til nes begrepsapparat (se f.eks. Eide 1997a). I et makt- live et nesten glemt, og nesten selvsagt poeng: At perspektiv understrekes fortsatt den begrensede medienes makt i et samfunn er knyttet til den mate- makt og autonomi som journalister har og særlig be- rielle struktur som nedfeller seg i kommunikasjons- tydningen av journalistikkens forhold til sitt publi- teknologisk infrastruktur. I et historisk perspektiv kum. Imot tradisjonelle oppfatninger og kritiske skaper ny informasjonsteknologi et kontinuerlig im- røster hevder Eide at populærmedienes nyere foku- perativ for at stater, bedrifter, organisasjoner og me- sering på forbrukerjournalistikk er en genre hvor dier må koble seg opp til stadig mer komplekse og journalistikken gjenvinner sin autonomi og makt i tett sammenvevd, internasjonale informasjons- takt med modernitetens refleksive utvikling (Eide nettverk (se f.eks. Castell 1997). Politisk legitimeres 1997b: 36). Ut ifra en mer tekstanalytisk tilnærming dette gjennom ulik vektlegging av nasjonens sikker- har også Terje Hillesund nylig analysert makta- het, velstand og kulturelle identitet i en fremadskri- spekter ved nyhetsmedienes funksjon som diskursiv dende modernitetsutvikling. Informasjonsteknolo- arena for aktørers språkhandlinger (Hillesund 1997, gisk utvikling er tett knyttet til den industrielle ut- Ekecrantz 1998). vikling i Norge og skaper fra første stund en debatt Andre forskere har lagt mer vekt på kildenes om statlig intervensjon og ansvar overfor nasjonens økte makt og understreket tapet av journalistisk au- økonomiske utvikling (Slagstad 1998). tonomi i samtidig journalistikk (f.eks. Høyer 1995 Men den teknologiske utviklingen forandrer og 1998, Allern 1993, 1995 og 1997, Ottosen massemedienes tradisjonelle rolle drastisk som for- 1995). Profesjonaliseringen av kildene har vært et tolker og formidler i den nasjonalstatlige offentlig- påtakelig trekk i den norske offentligheten de siste het. Med digitalisering og konvergens sprenges den 20 årene, noe som særlig Sigurd Allern har gjort til nasjonale fortolkningsrammen. Mediepolitikk blir sin forskningsagenda (Allern 1997). Gjennom kom- samtidig både telepolitikk, samferdselspolitikk, kul- plekse case-analyser har også Oddgeir Tveiten og turpolitikk, forsvarspolitikk og økonomisk politikk. Rune Ottosen levert kritiske bidrag til nyhets- Som mediepolitikken, er på mange måter mediefors- journalistikken med utgangspunkt i norske mediers kningen i ferd med å miste sitt ”objekt”. Dette stiller dekning av internasjonale konflikter (f.eks. Ottosen oss overfor nye problemstillinger og metodologiske 1994). Tveiten har i den senere tid arbeidet med et utfordringer. Medieorganisasjonene i seg selv kan stort prosjekt omkring dekningen av norsk flykt- ikke være det primære forskningsobjekt. Mediefors- ningepolitikk (Tveiten og Førland 1998). I et histo- kningen må følge de digitale kablene både til bru-

Namnlöst-12 32 2005-08-16, 13:47 kernes sosiale kontekster og til avsendernes sosiale, gjengelig kunstoffentlighet. Samtidskunsten synes å organisatoriske og politisk/økonomiske kontekster. I være preget av et eksplosivt utrrykksmangfold sam- denne situasjonen blir medieforskningens tverr- tidig med at en villet og bebudet implosjon i me- faglighet et absolutt imperativ. Når medieforskning- ning, i forhold til kunsten som bevisst menings- ens teorigrunnlag og metodologiske repertoar utvi- bærende ytring, absolutteres som grunnlag for den des er det med stadig større vekt på betydningen av postmoderne, estetiske erfaring. Det nye, og jakten kommunikasjonens kulturelle, institusjonelle og so- på det nye, skaper en hypersensitiv kunstoffent- siale kontekst. I denne prosessen problematiseres lighet, hvor estetiske verdier synes opphevet og es- imidlertid mediene som forskningsobjekt: Medi- tetiske dømmekraft oppløses i markedstilpassede eforskning blir helt eller delvis kulturforskning, lanseringsstrategier. En tiltakende estetisering av livsstilsforskning, etnografi, lingvistikk, semiotikk politiske diskurser synes samtidig å være et trekk og kunnskapssosiologi. ved samfunnsutviklingen. Kunstens forhold til det Innenfor medieforskningsmiljøene er det særlig moderne, og avantgardebegrepets betydning i det Institutt for medier og kommunikasjon i Oslo som postmoderne bærer i seg en rekke motsetningstrekk har tatt initiativ til forskning og undervisning på som har konsekvenser for vår forståelse og fortolk- IKT. Med etableringen av KTK-nettverket og det ning av makt og politikk. nye Intermedia-senteret ved UiO bygges det opp en tverrfaglig forskningsaktivitet på feltet. Men en rekke fagmiljøer utenfor mediefaget selv er også en- Forskningsimperativer og strategier gasjert i denne type forskning, som med ulike ut- Den nye maktutredningens medieforskning må re- gangspunkt i fag som sosiologi, jus, økonomi, sosi- flektere den endrete kontekst som skapes av 1) sam- alantropologi eller historie belyser den brytnignstid funnsmessige og teknologiske endringer, 2) forsk- vi er inne i. Det ligger en stor utfordring i å forsøke ningsfeltets utvikling siden 80-tallet og 3) medie- å koordinere kunnskap og forskning på dette feltet fagets økende tverrfaglige karakter og endrete posi- inn mot MDUs problemstillinger. sjon i samfunnsvitenskapelig og humanistisk forskning. Tilbakeblikket på tidligere forsøk på maktutredninger, kan forøvrig oppsummeres i noen sen- Makt, kultur og estetikk trale erfaringer. For det første synes det viktig for Betegnende nok er mange medieforskere for tiden kvaliteten av forskningen å koordinere mediefeltet i engasjert i et vidt, tverrfaglige prosjektet med titte- forhold til øvrig forskningsvirksomhet og sikre teo- len ”kulturell uorden”. Den igangsatte utredning om retiske og metodologiske koblinger mellom prosjek- makt og demokrati i Norge synes i utgangspunktet å ter. For det andre synes det som om det metodolo- ha det motsatte perspektiv: det handler om den poli- giske repertoar bør tenkes vidt, slik at tverrfaglige tiske og kulturelle ordens stabilitet og det etablerte forskningsstrategier kan gis gode betingelser. For folkestyrets handlingsrom og handlingsbetingelser. det tredje må det ikke skje igjen at man utelater et En utfordring i maktutredningens medieforskning humanistisk eller kulturelt perspektiv på makt. Og kunne i såfall være å skape forbindelser mellom til sist synes det som om det er viktig ikke å forsøke disse to perspektivene. å si litt om alt. Det kan være bedre å gjøre god fors- Makten viser seg i mediene, og låner symboler kning på noen få, utvalgte områder. og ritualer fra historiens og nasjonens kulturelle re- Innenfor de økonomiske og organisatoriske ram- pertoarer. Politikere utvikler ”image”, mens statens mer som medieforskerne blir gitt vil det måtte prio- autoritet fortsatt hviler på rituelle gester og symbo- riteres mellom syntetiserende og originaldesignet ler. Maktens estetisering betegner politikkens tilta- forskning. Et aspekt som synes lite utforsket er for- kende vending mot det symbolske og rituelle og an- bindelsen mellom på den ene siden, mediene som tyder et tap av mening og rasjonalitet i de tradisjo- infrastruktur for økonomi og markedsorganisering, nelle politiske institusjoner. Medienes fragmenterte og på den annen side, mediene som infrastruktur for virkelighetsfremstilling truer – eller frigjør fra, den det politiske og kulturelle, kommunikative rom. En etablerte, kulturelle orden, og representerer et viktig måte å avgrense forskningsstrategier på er dermed å element i den postmoderne samfunnsdiagnostikk. studere spesielt medienes makt over kunnskaps- Mediene legger også premisser for estetiske ut- formidling og medienes rolle i etableringen av trykk, både ved å endre og utvikle de estetiske virkelighetsoppfatninger og selvforståelser i det po- utrykksmuligheter, bryte opp forbindelsen mellom litisk-økonomiske felt. Her ligger det store utfor- fiksjon og fakta, og ved å endre formidling og til- dringer både mht. teoretiske avklaringer og empi- gjengelighet i en stadig mer global og digitalt til- riske analyser. Som medieforskere har vi alltid vært

Namnlöst-12 33 2005-08-16, 13:47 klar over medienes dagsordenfunksjon og konstitu- disposisjoner som på denne måten er blitt gjort of- erende makt overfor opinionens og elitenes fentlig, har hatt avgjørende innvirkning på de øko- virkelighetsoppfatninger i kampen om velgerne. nomiske eliters endrete forhold til medier og offent- Men erkjennelsen av at det økonomiske felt også er lighet. De har også utvilsom øket utbredelsen av preget av denne typen medieproblematikk er av ny- økonomisk kunnskap, fortolkningrammer og infor- ere dato. Maktutredningen gir dermed en gylden an- masjon om nasjonens ”ve og vel”, som har hatt ledning til å initiere ny og viktig forskning på sam- demokratiserende og legitimerende virkninger på spillet mellom medier, politikk og økonomi i Norge. forholdet mellom politikk og økonomi innad. Gjennom å etablere det offentlige, kommunika- Også arbeidsdelingen i mediesystemet og forbin- tive rom hvor definisjoner av den samfunnsøkono- delsene mellom de ulike mediene er interessant å miske virkelighet formuleres og formidles, er medi- studere. Et fåtall avismedier og tidsskrifter fremhe- enes kobling til det politisk-økonomiske felt viktig. ver seg som særlig viktig formidlere av den ”sam- Også den forrige maktutredningen bekreftet at kob- funnsøkonomiske virkelighet” til en mindre krets av lingen mellom foretak og forvaltning var sterk. inneforståtte lesere. Her er også utenladnske medier Men, som påpekt i den etterfølgende kritikken, ble og magasiner viktige konkurrenter og kilder. Andre ikke innholdet i denne koblingen, og utslagene og mer populære genrer, som f.eks. forbrukerjour- konsekvensene det har for utøvelsen av makt i nalistikk og underholdningsprogrammer i fjernsyn Norge, tilstrekkelig studert (Nordhaug og Veggland og magasiner henvender seg til andre segmenter og 1983). Det er en rimelig antakelse at den økono- sosiale klasser. Den rene økonomiske forbruker- miske og private sektor har ytterligere øket sin makt journalistikk, hvor forvaltning av vanlige hushold- i Norge i de senere år Dersom antakelsen om at po- ningers private formuer og kapitalinvesteringer be- litiske diskurser i stigende grad blir ”økonomisert”, handles, representerer noe nytt på 90-tallet. blir det viktig å studere legitimeringsaspektet i Et prosjekt omkring journalistikk og kunn- denne koblingen og den rollen mediene har i å for- skapsproduskjon i det politisk-økonomiske felt må tolke og formidle kunnskap mellom aktørene i det også ha en resepsjonsanalytisk komponent. Det er politisk-økonomiske system.12 Mediene er nemlig viktig å studere nærmere hvordan ulike medier fun- kontinuerlig knyttet til denne maktforskyvning, gerer som symbolsk konstituerende for oppfatninger både ved å mediere og reprodusere fortolkninger og og opplevelser av markedsmekanismer og marke- teorier omkring økonomiens forhold til politikken, dets inngripen i ulike medborgergruppers hverdags- og ved å bringe økonomisk informasjon og kunn- liv. Mediene formidler informasjon, nyheter og vei- skap til det brede publikum av konsumenter, inves- ledning om både hverdagsøkonomi og samfunns- torer og velgere. Gjennom medienes økonomiske økonomi, og fortolker forbindelsen mellom disse. nyhets- og kommentarjournalistikk konkurrerer Både den privatøkonomiske og samfunnsøkono- ulike aktører om legitimitet og dominerende posi- miske kontekst som denne kulturelle formidling av sjoner i det symbolske felt til å definere og fortolke økonomien foregår i, har gjennomgått viktige end- omverden. Mediene spiller derfor en rolle, både i ringer. Den generelle økonomiske oppgangen i Ves- forhold til å koble økonomi og politikk sammen i ten har over lengere tid endret familieøkonomien og det offentlige ordskiftet, og ved å inngå i de strate- generasjonsregnskapene vesentlig. Diskusjonene giske overveielser som ligger bak interne maktspill omkring privatøkonomienes utvikling preges av og fortolkningskonflikter i økonomiske foretak og tema som nyfattigdom og tilspissing av generasjons- organisasjoner. I forbindelse med senere lederskifter konflikter. Den enkeltes ansvar for egen fremtid sy- i norsk næringsliv er det ekspemper på at nyhets- nes å bli sterkere fremhevet og begreper som mediene er blitt brukt bevisst av makteliter som har ”rente”, ”kroneverdi” og ”oljepris” antar magiske villet posisjonere seg og offentlig legitimere sine dimensjoner. I løpet av siste år er medienes rappor- handlinger når kompliserte beslutninger endringer i tering om økonomisk oppgang og nedgang preget av bedriftenes ledelse og veivalg skulle tas. diskusjoner om betydningen av ”Asiakrisen” og Bildet av medienes forbindelse til det økono- innføringen av Euro for den nasjonale økonomisty- miske felt kan kompletteres med studier av den øko- ring, renteutvikling og den private husholdnings- nomiske journalistikkens fremvekst. Siden 70-tallet økonomiens sårbarhet i en global økonomi. har særlig medier som Kapital, Økonomisk Rapport, Det er derfor av interesse å studere mediebruk og Dagens Næringsliv og Finansavisen (m.fl) gjort seg resepsjon av økonomisk journalistikk nærmere. gjeldende i Norge med pågående økonomisk journa- Spørsmålet er hvordan ulike medborgergrupper tol- listikk. Den kunnskap i økonomiske transaksjoner, ker og forstår ulike typer økonomisk stoff og hvil- personlige formuer, nettverk og markedsstrategiske ken makt ulike medier kan sies å ha over privatlivets

Namnlöst-12 34 2005-08-16, 13:47 økonomiske og politiske virkelighetsbilder og hand- ble 12 rapporter publisert av Medieudvalget i 1995. lingsrom. Begreper som informasjonskløfter og Utredningene var ikke tenkt som originale forsk- kommunikasjonskløfter må kobles til studier av so- ningsbidrag, men som bakgrunnsmateriale for Me- siale gruppers sosioøkonomiske livssituasjon. dieudvalgets mediepolitiske arbeid. Likevel ble mange av utredningene relativt brede diskusjoner Til slutt også om med gode analyser. Et eksempel som passer i den hovedlinjen som er diskutert ellers i dette notatet er den danske maktutredning Stig Hjarvards analyse av nyhetsmedienes rolle i det Samtidig med den norske maktutredningen er det politiske demokrati. igangsatt en dansk maktutredning. Det foreligger Hjarvard var opptatt av å studere relevansen av dermed en mulighet for komparative perspektiver ulike ”kommersialiseringsteser” i forhold til medie- med den danske maktutredningen. Men på grunn av utviklingen i Danmark. Påstanden om det økono- at man i Danmark gjennomførte en større medie- miske feltets pervertering av det politiske systemet utredning så sent som i 1995 er det forventet at man ble underbygget gjennom referanser til forskning vil begrense aktiviteten på dette felt denne gang. omkring medienes politiske økonomi og markeds- I Danmark har statlige maktutredninger og sen- mekanismenes innvirkning på medienes innhold og trale forskningssatsninger hatt mindre betydning for form. Historisk så Hjarvard en positiv utvikling ved mediefeltets utvikling enn i Sverige og Norge. Her medieoffentligheten gjennom det økte tilbud og for- spilte nærheten til kontinental forskning og akade- bruk av medier i alle samfunnsgrupper. Men i det miske diskurser sterkere inn, og en tidlig ”lingvis- han kalte ”det delte pressesystem” så han faren for tiske vending” ga semiotikk og resepsjonsforskning to utviklingstendenser. For det første at økt opp- en sterkere posisjon i Danmark enn i Norge og Sve- splitting av mediesystemet ville gi sensasjonspress rige. I 1980 nedsatte den daværende danske regje- og kommersielle nyheter innpass hos stadig større ring en ”mediekommission som fikk i oppgave å deler av befolkningen, på bekostning av medier som gjennomføre en sammenhengende vurdering av ut- arbeidet med en ”public service” eller ”omnibus”- viklingen innen ”massemedieområdet” og belyse forpliktelse over offentlighet og opinionsdannelse. ”…konsekvenserne for samfundet som helhed, den For det andre at gruppen av de som helt falt utenom, offentlige forvaltning, det private erhvervsliv og for de ”presseløse”, ville øke. Generasjonsforskjellen den enkelteborger”.13 Det bakenforliggende motivet var likevel den viktigste enkeltfaktor som Hjarvard for kommisjonens arbeide lå i behovet for å frem- fant når det gjaldt å forklare variasjon mht. medi- skaffe informasjonsgrunnlag for utformingen av en ebruk. Men rapporten munnet ut i en oppfordring til ny offentlig mediepolitikk. Da ”Statsministeriets å sette igang forskning på ”…medienes magt over Medieudvalg” ble opprettet noen år senere fikk det i meningsdannelsen” i forbindelse med en kommende oppgave å gå videre. Medieutviklingen skapte et maktutreding (Hjarvard 1995: 79). De øvrige publi- kontinuerlig behov for utredninger som kunne in- kasjonene fokuserte på alt fra medborgeres perspek- struere mediepolitiske beslutningstakere og danne tiver på nyhetsformidling, mediesosialisering, avis- grunnlag for nye lovforslag. utvikling, ukeblader og fagpresse, andelen av uten- Medieudvalget skulle særlig se på ”fremtids- landske programmer og nyheter på fjernsyn, og de perspektivene” og ”…belyse den teknologiske ud- endrede betingelser for allmenkringkasting i Dan- vikling med stigende integration mellem forskellige mark.14 Dansk medieforskning har siden vært preget former for telekommunikation (telefon, data, billed- av et stort historisk prosjekt og et prosjekt om ”den medier m.v.) og dens konsekvenser for den nation- billdeskapte virkelighed” hvor humanistiske og ale medieudvikling og -politik i fremtiden.” Den samfunnsvitenskapelige perspektiver har vært fore- overnasjonale utfordringen gjennom EU og andre net. Prosjektet går mot sin avslutning, men det plan- internasjonale fora ble spesielt nevnt og viktigheten legges oppfølgingsprosjekter, bl.a. et som i større av å se på utviklingen i et hverdagsperspektiv ble grad vil ta for seg digitale medier. Et annet nytt pro- også understreket. De elektroniske medier, dags- sjekt som så vidt er igangsatt ved København Uni- pressen og den journalistiske etterutdannelse skulle versitet fokuserer på ”Globalisering og medier”, noe ha en sentral plass i utvalgets arbeid, og også studier som også bør være av interesse for den norske makt- av medienes økonomi: av reklamens og annonse- utredning. markedenes betydning for forskjellige medietyper, I den innledende notatserie til den nye, danske skulle studeres. Flere sentrale danske medieforskere maktutredningen er det to notater som særlig under- fikk i oppdrag å summere opp teoretiske perspekti- streker perspektiver omkring medienes makt: ett om ver og vise til sentrale forskningsresultater og i alt ”medierne i den politiske process” og ett om

Namnlöst-12 35 2005-08-16, 13:47 meningsdannelsen.15 I notatet om mediene i den po- å gjennomføre diskursanalytiske og sosialkon- litiske prosess, anbefales forskning om medienes struktivistiske studier at det åpnes for en forbindelse ”…samspill med andre institutioner og aktører.. mellom mediefeltet og de statsvitenskapelige studier (og)… om mediernes indflydelse på dagsorden- omkring meningsdannelse. Diskursanalyser tenkes fastsæteelsen, på virkelighedsoppfattelser og på kombinert med kvalitative intervjuer av en rekke ak- dannelsen af politiske holdninger blandt vælgere så- tører, og skal også understøttes av, eller kobles til, vel som blandt andre”. I skissen til en forsknings- en survey omkring meningsdannelse. plan nedtones behovet for forskning på eiermakt og I noen henseender tenkes det dermed likt, f.eks. mediepolitikk, ut ifra påstanden om at dette er rela- mht hvordan mediefeltet åpner for en tverrfaglig til- tivt godt belyst. Internettets nye betydning nevnes nærming til studiet av makt. Men det gjenstår å se dog som viktig. Men først og fremst fremheves et om den videre forskning kan åpne for komparative institusjonelt perspektiv hvor medienes rolle i be- forskningsstrategier og faktisk samarbeid. Uansett slutningsprosesser og særlig nyhetsmedienes rolle vil sammenligninger og kritiske fremstillinger av studeres. I notatet om meningsdannelse ligger en Nordiske maktstudier i mediefeltet kunne foretas i ambisjon om å kombinere perspektiver og prosjek- lys av ettertidens klokskap og nye faghistoriske inn- ter fra historie, sosiologi, statsvitenskap, antropo- sikter – i forbindelse med den neste maktutredning, logi – og mediefaget. Og det er særlig i forslaget om en gang uti det nye årtusen.

Noter og Høyer 1976) og Ungdom og massemedier (Wer- ner 1976) Siden fulgte Massemedienes rolle i 1. Artikkelen er en forkortet og bearbeidet versjon av opinionsdanningen (Mathiesen 1977). Delrapporten mitt ”posisjonsnotat” til Makt- og demokrati- om ”PR virksomhet i Norge” av Svein A. Kjos fra utredningen, publisert som Medier, makt og demo- 1975 bør også nevnes selv om prosjektet ble krati, MDUs rapportserie, nr. 6, mai 1999, Oslo: igangsatt ved IPF og bare delvis finansiert av midler Unipub/Akademika. Artikkelen ”Makten og Hernes, fra Maktutredningen. i evighet…” i Norsk Medietidsskrift 1/97, skrevet 7. Ideen om mediedramaturgi ble utviklet i tett sammen med Gunnar Sæbø, går mer i detalj på den samarbeid med Martin Eide. Kimen til en drama- historiske fremstillingen av mediefeltets utvikling turgisk forståelse lå i Hernes artikkel fra 1978. Men og har vært utgangspunkt for diskusjonen i avsnitt 2 det var Eide (1983) som først publiserte empiriske og 3. studier av ”mediedramaer”. I samtale med Hernes, 2. De fem forskerne er Øyvind Østerud (leder), Fredrik januar 1997 fortalte han hvordan han observerte Engelstad, Siri Meyer, Per Selle, Hege Skjeie. føljetong-preget i det daglige, og tenkte at det var 3. Forskerne har hver for seg presentert programnota- noe å hente i teorier om klassisk dramaturgi. Han ter, publisert i Østerud et al. 1999. Det er ellers i gikk derfor opp i bokhandelen på Blindern, og skrivende stund publisert 7 såkalte posisjonsnotater kjøpte en bok om dramateori. Herfra hentet han fra ulike fagområder i MDUs rapportserie (Unipub, distinksjonen mellom karakter- og skjebnedrama, Akademika, Oslo). Se forøvrig MDUs hjemmeside: som han lanserte i essayet om mediedramaturgi. http://www.sv.uio.no/mutr 8. I tillegg til Eides tidlige lesning av Habermas syntes 4. Rokkan hadde selv vært opptatt av medieforskning i inspirasjonen nå å komme fra den fenomenologiske Norge. I en innstilling til NAVF ble massemediene retningen i sosiologien. Viktig for denne inspira- beskrevet som et stort og mangfoldig område for sjonen var Rasmussens studieopphold i USA 1983 samfunnsvitenskapelige forskning hvor viktige fel- og hans brede lesning i sosiologisk teori og empiri- ter ennå lå brakk (Torsvik, Rokkan og Holbæk Han- ske nyhetsanalyser som ble dokumentert i hans sen 1972). hovedoppgave (Rasmussen 1986). 5. Så langt vi har kunnet bringe på det rene ble boken 9. Sitert etter intervju med G. Hernes Fraværet av til som et svar på en debatt i Dagbladet om mediene Habermas er interessant i en sammenligning av som kanal for svake eller sterke interesser. Olsen og Norge og Danmark. Mens det der utviklet seg en ra- hans kolleger fant ut at de hadde tilgang på data som dikal mediekritikk basert på Habermas, fikk den kunne belyse problemstillingen og sydde boken norske medieforskningen ingen tilsvarende ut- sammen basert på kvantitative data fra Makt- vikling. utredningens spørreundersøkelse. 10. Eide kom også senere til å forsvare og utdype 6. De første delrapportene forelå i 1976, henholdsvis hvordan bytteteori både empirisk og teoretiks kunne Norske journalister: Et gruppeportrett (Lorentzen anvendes og kobles til forskning på nyhetsproduks-

Namnlöst-12 36 2005-08-16, 13:47 jon og forholdet mellom kilder og journalister. Em- hold til media. Bergen: Universitet i Bergen, pirisk i analysene av valgkampen i 1991 (Eide Institutt for sosiologi, (Hovedoppgave). 1991a og 1991b) og teoretisk i Nyhetens interesse Eide, Martin (1984) ... Etter det vi forstår på politisk (Eide 1992). hold. Oslo: Universitetsforlaget. 11. Den institusjonelle siden av medietriangelet har mye Eide, Martin & Rasmussen, Terje (1985) Kildene, makten til felles med begrepet ”symbolic complexes” hos og æren, Nytt Norsk Tidsskrift, 2(4), 36-43. Gans hvor koblingen mellom aktører og et politisk Eide, Martin & Gudmund Hernes (1987) Død og pine! tema utgjør institusjonell kontekster innenfor nasjo- Om massemedia og helsepolitikk. Oslo: FAFO. nens enhet (Gans 1980: 19). Eide, Martin (1991a) Medievalgkamp. Oslo: Tano. 12. Slike studier er igangsatt i Europa, bl.a. Sverige og Eide, Martin (1991b) Strategic Action and the Sociology Storbritannia, hvor både produksjonssiden og of News, i Rønning, Helge & Lundby, Knut (red) resepsjonssiden av mediediskurser i det politisk- (1991) Media and Communication. Readings in økonomiske felt er studert (se Gavin 1998, Lindhoff Methodology, History and Culture. Oslo: Univer- og Mårtenson 1998). sitetsforlaget, 151-158. 13. Sitater og oversikt over publikasjoner er hentet fra Eide, Martin (1992) Nyhetens interesse. Oslo: Universi- Statsministeriets Medieudvalgs hjemmeside http:// tetsforlaget. www.imv.aau.dk/smu/om_udv.html. Eide, Martin (1997a) A New Kind of Newspaper? Under- 14. Rapportene var, i alfabetisk rekkefølge: Andersen, standing a Popularization Process, Media, Culture Ole E.: Medieudbud og medieforbrug i Danmark, and Society, 19(2), 173-183. Drotner, Kirsten: Mediedannelse: Bro eller barriere Eide, Martin (1997b) Popularisering som frisetting. – om børn og unges mediebrug. Hjarvard, Stig: Ny- Tilfellet Verdens Gang, Norsk Medietidsskrift, 2, 25 hedsmediernes rolle i det politiske demokrati. Jant- –37. zen, Christian og Jørgen Stigel: Reklamen i dansk Ekecrantz, Jan (1998) Collective Textual Action, Nor- landsdækkende TV. Jensen, Jens F.: Multimedier og dicom-Information, 1-2, Göteborg: Nordicom. teknologiudvikling. Jensen, Klaus Bruhn: Borger- Erstad, O. (1998) Den offentlige angst – Betraktninger lige ord, modtagerens perspektiv på nyhedsmedier- om statlige initativ mot vold i bildemediene, Norsk ne i den demokratiske proces. Neimanas, Robert: medietidsskrift, 2. Aviserne og den teknologiske udvikling. Poulsen, Ib: Frønes, Ivar & Haldar, Marit (red) (1998) Digital barn- Radioen som public service medie. Povlsen, Karen dom. Oslo: ad Notam. Klitgaard: Organisering af hverdagsliv og livsstil. Futsæter, Knut-Arne (1998) Fragmentering av medie- Ugeblade, magasiner og fagblade. Schrøder, Kim: landskapet og oppsplitting av publikum, Norsk Danskerne og medierne – dagligdag og demokrati. medietidsskrift, 1. Sepstrup, Preben: Udenlandsk TV. Udenlandske TV- Gans, Herbert (1980) Deciding what’s News. New York: kanaler og TV-programmer i det danske medie- Vintage Books. landskab. Søndergaard, Henrik: Public service i Gavin, Neil T. (red) (1998) The Economy, Media and Pu- dansk fjernsyn. Begreber, status og scenarier. blic Knowledge. London: Leicester. 15. se http://www.ps.au.dk/magtutredningen/htm Giddens, Anthony (1990) The Consequences of Modern- ity. Cambridge: Polity Press. Gitlin, Todd (1980) The Whole World is Watching – Mass Litteratur Media in the Making and Unmaking of the New Left. Berkely, CA: University of Calefornia Press. Allern, Sigurd (1997) Når kildene byr opp til dans. Oslo: Goffman, E. (1974) Frame Analysis: An Essay in the Pax. Organization of Experience. New York: Harper and Andén-Papadoupolos, Kari & Høijer, Birgitta (1997) Row. Våldsamma nyheter. Stockholm/Stehag: Brutus Habermas, Jürgen (1972) Borgerlig offentlighet. Oslo: Østlings Bokførlag Symposion. Gyldendal. Berg, Ole (1978) Hvor demokratisk? Et essay om det Hall, S. et al. (1978) Policing the Crisis, Mugging, the norkse politiske system. Oslo: Universitetsforlaget. State, and Law and Order. London: Macmillan Bruhn Jensen, Klaus (1991) When is Meaning? Press. Communication Theory, Pragmatism, and Mass Me- Halse, Ketil Jarl (1975) Journalisten som strateg. Bergen: dia Reception, i Anderson, J. (red) Communication NAVF’s sekretariat for mediaforskning, (Stensil nr. 8). Yearbook, Vol 14, Newbury Park: Sage. Held, D. (1995) Democracy and the Global Order. Cam- Dahl, Hans F. (1986a) Humaniora mot massemedia: Den bridge: Polity Press. nye kulturkløften, Samtiden 95(3), 49-53. Hernes, Gudmund (1975) Makt og avmakt. Oslo: Univer- Dahl, Hans F. (1986b) Er pressen udemokratisk? i Nytt sitetsforlaget. norsk tidsskrift 3(4), 3-13. Hernes, Gudmund (1978) Det mediavridde samfunn, i Dahl, Hans F. et al. (1996) Kinoens mørke, fjernsynets Hernes, Gudmund (red) Forhandlingsøkonomi og lys. Oslo: Gyldendal Norsk Forlag. blandingsadminstrasjon. Oslo: Universitetsforlaget. Eide, Martin (1983) Massemedia – en politisk konflikt- Hernes, Gudmund (red) (1978) Forhandlingsøkonomi og arena? En sosiologisk analyse av politikeres for- blandingsadminstrasjon. Oslo: Universitetsforlaget

Namnlöst-12 37 2005-08-16, 13:47 Hernes, Gudmund (1984a) Media: Struktur, vridning, Petersson, Olof & Carlberg, Ingrid (1990) Makten över drama, Nytt Norsk Tidsskrift (1)1, 38-58. tanken. Stockholm: Carlssons. Hernes, Gudmund (1984b) Medievridning som medie- Petersson, Olof (1989) Makten i det öppna samhället. føljetong, Nytt Norsk Tidsskrift, 1(3), 70-71. Stockholm: Carlssons. Hillesund, Terje (1997) Aktører, talehandlingar og Reinton, Per Olav (1984) Kildenes tyranni, Nytt Norsk nyhetsdramaturgi: Avisene som handlingsmedium. Tidsskrift, 1(4), 21-32. Bergen: Universitetet i Bergen. Rokkan, Stein (1987) Stat, nasjon, klasse.Essays i poli- Hjarvard, Stig (1995) Nyhedsmediernes rolle i det politisk sosiologi. Oslo: Universitetsforlaget. tiske demokrati. København: Medieutvalget. Rønning, Helge (1996) Democracy, Civil Society and the Høyer, Svennik et. al. (1993) (red) Towards a Civic So- Media in Africa in the 90s, in Slaatta, Tore: Media ciety: The Baltic Media’s Long Road to Freedom. and the Transition of Collective Identities, Oslo: Tartu: Nota Baltica Ltd. Universitetet i Oslo, (IMK Media Report no. 18). Høyer, Svennik (1995) Pressen mellom teknologi og Schlesinger, Philip (1995) Europeanisation and the Me- samfunn. Norske og internasjonale perspektiver på dia: National Identity and the Public Sphere. Oslo: pressehistorien fra Gutenberg til vår tid. Oslo: ARENA/NFR (ARENA Working Paper No. 7/1995). Universitetsforlaget. Skjervheim, Hans (1985) Den nye medieideologien, Nytt Kjos. Svein A. (1975) PR-virksomhet i Norge. Oslo: Norsk Tidsskrift, 2(1). Institutt for presseforskning (Stensil nr. 26). Skjervheim, Hans (1986) Den klassiske journalistikken Klausen, Arne Martin (1986) Med Dagbladet til tabloid. og den nye medieideologien, Nytt Norsk Tidsskrift, Oslo: Universitetsforlaget. (3)1. Lindhoff, Håkan & Mårtenson, Bo (1998) Stat, marknad Skogerbø, Eli (1996) Privatising the Public Interest. kris. Nyhetsjournalistik om ekonomi under 1990-ta- Oslo: Universitetet i Oslo (IMK Media Report No. let och 1930-talet, Nordicom-Information, 1-2, Gö- 20). teborg: Nordicom. Skogerbø, Eli (1998) Konvergens mellom telekommuni- Lorentzen, Pål E. & Svennik Høyer (1976) Norske jour- kasjon og kringkasting. Kultur og mediepolitiske nalister. Et gruppeportrett. Förste rapport fra en ufordringer, Nordicom-Information, 1-2. undersøkelse om det redaksjonelle personellet i Skogerbø, Eli & Storsul, Tanja (1998) National Compro- norske massemedier. Oslo: Institutt for presse- mises and Transnational Alliances: The Battle of forskning (Stensil nr. 41). Universal Service Regulations in Europé. Oslo: NFR Mathiesen, Kjell Olav (1977) Massemedienes rolle i (ARENA Working Paper, 11/98). opinionsdanningen. Oslo: Institutt for presseforsk- Slaatta, Tore (1999) Europeanisation and the Norwegian ning (Stensil nr. 48). News Media: Political Discoure in the Transnatio- Mathiesen, Thomas (1986) Makt og medier. En innføring nal Political Field. Oslo: Oslo: Unipub/Akademika i mediesosiologi. Oslo: Pax. (University of Oslo (IMK report 36). Mjøset, Lars (1992) Kontroverser i norsk sosiologi. Oslo: Slaatta, T. (1999) Medier, makt og demokrati, MDUs Universitetsforlaget. rapportserie, nr. 6, mai 1999). Maartmann-Moe, E. (1994) Multimedie-industrien i Slaatta, T. & Sæbø, G. (1997) Makten og Hernes, i evig- 1990-åra: strukturelle endringer og nye program- het … , Norsk Medietidsskrift, 1. format, Norsk Medietidsskrift, 2. Syvertsen, T. (1992) Public Television in Transition. Lev- Nordhaug, O. & Veggeland, N. (1983) Makt i Norge; Hva ende bilder, 5, Oslo: NAVF gikk galt med Makttutredningen, Oslo: Fagbokfor- Sundt Mortensen, M. (1978) Propaganda – informasjon – laget. presse, Samtiden, 4, 193-214. NOU 1987: 23 Om prioriteringer i helsevesenet. Oslo: Werner, Anita (1972) Barn og fjernsyn. Fritidssysler, Universitetsforlaget. flytteønsker og yrkesplaner blant skoleelever i NOU 1982:3 Maktutredningen. Sluttrapport. Oslo: Uni- Finnmark før og etter innføringen av fjernsyn. Oslo: versitetsforlaget. Universitetsforlaget. NOU 1982:30 Maktutredningen. Rapporten om masse- Werner, Anita (1975) Massemedienes makt over publi- medier. Oslo: Universitetsforlaget. kum. Oslo: Universitet i Oslo: Institutt for NOU 1986:19 Informasjonskriser. Oslo: Universitetsfor- presseforskning (Stensil nr. 37). laget. Werner, Anita (red) (1976) Ungdom og massemedier. En Olsen, Johan P. (red) (1980) Meninger og makt. Oslo: studie til belysning av massemedienes rolle i Universitetsforlaget. overføringen av kunnskaper og holdninger fra Olsen, Johan P. og Harald Sætren (1980) Medier, eliter og samfunnet til nye generasjoner. Oslo: Institutt for menigmann, i Olsen, Johan P. (red) (1980) Meninger presseforskning (Stensil nr. 47). og makt. Oslo: Universitetsforlaget. Østbye, H. (1996) Små medier og store eiere, Norsk Ottosen, Rune (1994) Mediestrategier og fiendebilder i Medietidsskrift, 2. internasjonale konflikter. Oslo: Universitetsforlaget. Østerud, Ø. et al. (1999) Mot en ny maktutredning. Oslo: Ottosen, Rune (1995) Fra fjærpenn til internett, Oslo: ad Notam Gyldendal. Tanum.

Namnlöst-12 38 2005-08-16, 13:47 Den medialiserade politikens paradoxer Exempel från den svenska valrörelsen 1998

MATS EKSTRÖM & GÖRAN ERIKSSON

A new form of political communication has cennier. Som Esaiasson (1990) på ett så tydligt sätt appeard, one that depends on high technology visar har valrörelserna under efterkrigstiden utveck- and big dollars and that may be turning lats till ett slags manifestationer av en opinions- campaigns and elections into a kind of spec- bildningskonkurrens mellan en alltmer självständigt tator sport, a television entertainment, some- agerande journalistik och de alltmer professionella, ting to watch and enjoy but not necessarily to kampanjorienterade partierna med sina partiledare i participate in by voting (Diamond och Bates spetsen. Journalistiken tar sig större friheter att på- 1992, s. xii). verka valkampanjerna; att driva egna kampanjer; att initiera och regissera politiska mediehändelser Under andra hälften av 1900-talet har de politiska (Esaiasson 1990, jfr Ekström 1998a). För de poli- valrörelserna i en alltmer genomgripande mening tiska partierna har denna kamp blivit alltmer avgö- fått karaktären av professionaliserade och mediali- rande i takt med att valmanskåren blivit rörligare serade valkampanjer. Dessa mediekampanjer kan och mindre trogen. Att utnyttja massmediernas sätt betraktas som ett särskilt tydligt uttryck för hur den att fungera har för de politiska partierna blivit en politiska kommunikationen anpassats till mediernas självklarhet i kampen om de rörliga, i opinions- sätt att fungera (Asp 1986, Asp och Esaiasson 1996, undersökningar kontinuerligt dokumenterade, och i Esaiasson 1990). I valrörelserna har satsningar på medierna analyserade opinionerna. reklamkampanjer, användningen av marknadskon- Men frågan är om inte det som kortsiktigt fram- sulter, samt medieanpassade utspel blivit en själv- står som en framgångsrik politisk kommunikation, klarhet. Med självklarhet lär sig också partiledarna långsiktigt (som icke avsedda strukturella konsek- ett språk och ett sätt att framträda som antas vara venser) underminerar förutsättningarna för samma framgångsrikt i de kommunikativa situationer som politiska kommunikation. Är det möjligen så att de skapas i medierna av journalistiken. Valrörelsernas strategier som tillämpas för att hantera ett kom- stora (medie)händelser har samtidigt blivit en del i munikativt problem – d v s hur man skall nå med- mediebolagens allt hårdare konkurrens om publiker- borgarna, skapa intresse för politiken och övertyga nas uppmärksamhet. Denna utveckling påverkar na- väljare – på sikt fördjupar samma kommunikativa turligtvis medborgarnas relationer till politiken. Un- problem? Utgör detta en fundamental paradox som der en valrörelse möter medborgarna politiken inte också ställer de politiska aktörerna inför särskilda minst i egenskap av mediekonsumenter; som åskå- dilemman? I denna artikel skall vi diskutera det vi dare till iscensatta attraktioner och som objekt för valt att kalla den medialiserade politikens para- reklamkampanjer (bioreklam, tidningsannonser, af- doxer, detta som ett teoretiskt analytiskt perspektiv. fischer, direktreklam, samt reklamanpassade bud- Med några exempel från den svenska valrörelsen skap i debatter och intervjuer). 1998 skall vi också illustrera dessa paradoxer. Detta är inget nytt för de senaste valrörelserna, Vi vill dock betona att vi inte gör några som helst utan ett resultat av en utveckling under ett flertal de- anspråk på att presentera empiriska belägg för de teoretiska resonemangen. Dessa skall överhuvudta- Humanistiska institutionen, Örebro universitet, SE- get inte betraktas som empiriska förutsägelser utan 701 82 Örebro, [email protected], syftar till att fånga vissa tendenser som vi tror är [email protected] grundläggande för den politiska kommunikationens

Namnlöst-11 39 2005-08-16, 13:47 villkor i det senmoderna mediesamhället.1 De empi- De tendenser som vi försöker fånga i dessa para- riska fall vi valt att använda för att illustrera teorin doxer har naturligtvis uppmärksammats även i an- är texter (i vid mening, inkluderande även tv-pro- dra sammanhang. Med utgångspunkt i Baudrillards gram). I den utsträckning som vi också uttalar oss teorier argumenterar Best och Kellner (1991) för att om publikerna är det antingen hypotetiska antagan- gränserna mellan politik och bilder lösts upp i det den eller beskrivningar av mottagarna så som de postmoderna medielandskapet. I de politiska medie- konstrueras diskursivt i texten. Publikernas faktiska kampanjerna har politiken transformerats till ”image reception kan självklart inte förutsägas utifrån dessa contests or sign struggles” (Best & Kellner 1991, s. diskursiva konstruktioner, men de fungerar som 120). Som mediekonsumenter bombarderas vi av strukturerande tendenser som vid sidan av andra budskap och uppmaningar av typen: Titta på det förhållanden påverkar den konkreta receptionen. här! Lyssna nu! Köp det här! Rösta på oss! Men vi Texterna inbegriper det Morley (1992 s. 75) beskri- kan sällan eller aldrig svara, bemöta eller överhu- ver som ”internal structures and mechanisms … vudtaget kommunicera med dem som tilltalar oss. I which invite certain readings and block others”. denna situation tenderar publiken enligt Baudrillard Mer specifikt kommer vi att diskutera och illus- att bli en tyst och passiv massa. Denna tystnad kan trera två olika paradoxer: enligt Baudrillard tolkas som en protest. Vägran att lyssna på uppmaningarna blir den enda återstående (1)Den attraktionsanpassade politikens paradox: formen av aktiv handling. Demonstrativt visar En alltmer utpräglad anpassning till de konkur- publikerna att de inte låter sig invaggas i föreställ- rensutsatta mediernas intresse av att skapa spek- ningen om den meningsfulla kommunikationen. Po- takulära mediehändelser, attraktioner i form av t litiken blir en del i ett omfattande flöde av medie- ex iscensatta bataljer kan kortsiktigt vara ett händelser som kan vara roliga att titta på för stunden framgångsrikt sätt att nå uppmärksamhet bland men som saknar djupare betydelse för dem som tit- väljarna. De långsiktiga strukturella konsekven- tar. serna av en sådan anpassning är dock att med- Baudrillards resonemang är som bekant generali- borgarna tappar förtroendet för politiken, politi- serande och ofta utan empiriska referenser. Han ken framstår som ett meningslöst käbbel, ett spetsar till, förenklar och leker med begrepp. Vår slags show som möjligen kan vara underhållande uppfattning är dock att han fångar vissa tendenser för stunden men som det inte finns stor anled- som påverkar den politiska kommunikationens vill- ning att engagera sig i. kor. Vårt analytiska perspektiv hämtar viss inspira- (2)Den reklamanpassade politikens paradox: För tion från Baudrillard men det fokuserar på mer spe- en politik som flyttat in i reklamens sfär är ut- cifika förhållanden som också kan studeras empi- nyttjandet av reklamstrategier ett kortsiktigt ra- riskt. tionellt sätt att nå fram med politiska budskap Baudrillard (1983) använder begreppen explo- och vinna väljare. De långsiktiga konsekven- sion och implosion för att beskriva förhållandet serna av en politik som i allt större utsträckning mellan det moderna och det postmoderna. Kanske utnyttjar reklamens språk och strategier kan kan dessa begrepp användas för att förstå drivkraf- emellertid bli att medborgarna förhåller sig till terna bakom de paradoxer som vi formulerat ovan politiken som de förhåller sig till annan reklam, (förutsatt att vi inte gör anspråk på att använda dem d v s med misstänksamhet, misstro och utifrån exakt som Baudrillard). Explosion skulle då stå för mottot ”de skall inte tro att de kan lura mig”. ett expanderande (explosionsartat) utnyttjande av medieteknologier och professionella kampanjstrate- Dessa två paradoxer utgör varianter på samma gier i den politiska kommunikationen. Till vissa grundläggande paradox. De bygger på ett sociolo- gränser kan en sådan utveckling bidra till att öka det giskt välkänt förhållande: De handlingar som för en- politiska engagemanget i samhället. Kanske var det skilda aktörer är kortsiktigt rationella, genererar delvis detta som hände i Sverige under framför allt icke avsedda och inte heller önskvärda sociala 60- och 70-talen då valdeltagandet successivt ökade strukturer. Det kortsiktigt rationella syftar i denna och lade sig på en nivå kring 90%. De tv-sända artikel på de politiska aktörernas strategiska sätt att valdebatterna lockade på 70-talet stor publik. Det utnyttja och anpassa sig till mediernas sätt att fung- fanns en stark tilltro till mediernas betydelse för att era. Den strukturella aspekten syftar på den politiska skapa politisk debatt och upplysta medborgare. Med kommunikationens villkor, detta med avseende på mediernas hjälp höjdes den s k valtemperaturen. de diskurser som strukturerar relationerna mellan Implosion syftar på en process där denna expan- politiker och medborgare. sion gått så långt att den slagit över i sin motsats, så

Namnlöst-11 40 2005-08-16, 13:47 att själva grunderna för utvecklingen kollapsat. Im- terat. Vi börjar med att ta upp den reklamanpassade plosion är en process som inte utvecklar det existe- politikens paradox och tar sedan upp det vi kallat rande systemet utan istället leder till att systemet fal- den attraktionsanpassade politikens paradox. ler samman, löses upp. Systemet skapar processer som hotar samma system inifrån. Vad gäller den po- Den reklamanpassade litiska kommunikationen skulle denna analogi peka på en process där den medialiserade politiken inte politikens paradox längre skapar engagemang och höjd valtemperatur I samband med valrörelsen 1998 satsade de poli- utan istället likgiltighet och leda; där mer och mer tiska partierna i Sverige många miljoner vardera på politisk reklam leder till att fler och fler vägrar att professionellt genomförda valkampanjer (de offici- lyssna; där mer och mer budskap ger mindre och ella kostnaderna för Socialdemokraternas valkam- mindre meningsfullt innehåll; där gränserna mellan panj var exempelvis 43 miljoner kronor). Kampan- mediedebatter och den verklighet som debatterna jerna har successivt blivit mer och mer specialise- skall handla om löses upp, liksom gränserna mellan rade, professionaliserade och medieanpassade. Par- politik och underhållning; där politik (för åskå- tierna bygger numera upp stora kampanjorgani- darna) blir mediehändelser och inget annat. Detta är sationer, de har särskilda kampanjspecialister, de naturligtvis att hårdra vissa tendenser. Men kanske anlitar reklambyråer och marknadsföringskonsulter, är det minskade valdeltagandet i Sverige, partiernas de utnyttjar vetenskapliga undersökningar, utvärde- oförmåga att rekrytera medlemmar, den inte sällan ringar och opinionsundersökningar i strategiska be- uttryckta upplevelsen att politiker bara käbblar, slut (Esaiasson 1990, Nyqvist och Resjö 1998, jfr medborgarnas benägenhet att kanalisera sitt poli- med t ex Swanson och Mancini 1996). tiska engagemang i andra former än genom det eta- Politiken har flyttat in i reklamens sfär. Vi syftar blerade partisystemet, delvis tecken på att politikens då inte primärt på förekomsten av retoriska knep i medialisering och anpassning till reklamens språk politiska tal, eller att politiker tillämpar olika inte löser de kommunikativa problem som politiken kommunikativa strategier för att övertyga. Den poli- står inför utan snarare fördjupar dem. tiska retoriken, agitationen och propaganda är natur- Innan vi går vidare bör en sak poängteras för att ligtvis inget nytt, tvärtom. Det vi syftar på är istället inte texten skall missförstås. Genom att vi i vissa att politiken anpassat sig till det vi i egenskap av delar beskriver förändringar över tid, men också mediepubliker känner igen som reklamens genre därför att texten kan läsas som en kritisk analys, lig- och reklamens språk och att politiken samtidigt låtit ger det möjligen nära till hands att i texten tolka in sig influeras av de organisationer och aktörer som är ett slags längtan tillbaka till något som varit. Det verksammma inom reklamens sfär. Detta blir natur- vore dock att missuppfattat det vi vill säga. Vår am- ligtvis särskilt tydligt i den ”rena” genrespecifika bition är att försöka fånga vissa tendenser som vi politiska reklamen (i form av annonskampanjer, tror är grundläggande för den medialiserade politi- bioreklam, radioreklam, direktreklam till hushållen kens villkor. Vi är däremot inte ute efter att visa att etc). Men det handlar också om att politiken i en något är ur led och borde vridas tillbaka. Vi är inte mer grundläggande mening tar över reklamens språk ute efter att visa att det var bättre för. Däremot är det för att skapa image, väcka positiva känslor och för- nog så att den medialiserade och reklamanpassade troende (jfr t ex Postman 1987, Kern 1989, Dia- politiken i våra analyser får sin innebörd (blir syn- mond och Bates 1992). Reklamens språk sprider sig lig) i relation till en föreställd utopi om den ideala och sätter sin prägel på stora delar av den media- politiska kommunikationens sätt att fungera. Denna liserade politiska kommunikationen. Gränserna för utopi kan förstås på olika sätt. Utifrån Habermas vad som är reklam och inte blir delvis flytande. teorier är utopin en verksam idé, inneboende i den När vi diskuterar politikens anpassning till rekla- faktiska kommunikationen, en utopi som därigenom men använder vi i själva verket fyra olika begrepp: visar på den rationella politiska kommunikationens reklamens sfär, diskurs, genre och språk. Rekla- potential (Carleheden 1996, Habermas 1984). För mens sfär är det mest allomfattande begreppet, det Baudrillard (1983) är denna utopi tvärtom en död är tämligen vagt, men syftar på hela det område av utopi, som den stora massan inte längre tror på om institutioner, aktörer, verksamheter och symboliska den nu någonsin har gjort det. På just denna punkt språkliga uttryck som kan sägas tillhöra reklamen. ansluter vi snarats till Habermas teori men detta är Politikens anpassning till reklamens sfär syftar där- något som vi inte alls tar upp i denna artikel. för på såväl samarbetet med reklamkonsulter som I det följande skall vi i två olika avsnitt utveckla användningen av ett reklaminspirerat språk. och illustrera de två paradoxer som vi ovan presen-

Namnlöst-11 41 2005-08-16, 13:47 Diskursbegreppet har som bekant använts på klamen byggdes upp som en argumentation för en olika sätt inom medieforskningen. När vi använder viss vara. Olika retoriska grepp användes för att ge begreppet syftar vi på: strukturerade, varaktiga men argumenten trovärdighet. Under senare hälften av inte oföränderliga, former för användning av språ- 1900-talet har reklamens språk förändrats (se t ex ket, vilka implicerar inte bara vissa sätt att kon- Skretting 1996). Reklamen appellerar istället ofta ceptualisera verkligheten utan också specifika rol- till människors känslor. Vanligt förekommande är ler/identiteter för, och relationer mellan, de aktörer också den s k livsstilsreklamen i vilken man försö- som är indragna i kommunikationen (jfr Fairclough ker få mottagarna att associera en bestämd vara till 1995, van Dijk 1997). Diskurser är relativt öppna en populär, attraktiv och statusfylld livsstil. Rekla- men fungerar som strukturer. De är ett medium som men tar formen av mytologier, draman och under- möjliggör och begränsar enskilda handlingar (sam- hållning; med lyckliga, charmiga, vackra människor tal och tolkningar) men som samtidigt utgör konse- som tittarna skall kunna identifiera sig med. Rekla- kvenser av sådana handlingar (jfr Giddens 1984). men kommer därigenom som Postman (1987, s. Diskurser gör skillnad, de är uttryck för det Fair- 135) uttrycker det handla mindre om egenskaperna clough (1995) beskriver som ”choices of meaning”. hos de produkter som marknadsförs och mer om Inom reklamens diskurs ges det politiska samtalet egenskaperna hos konsumenterna som skall köpa vissa innebörder samtidigt som andra tänkbara inne- varan. Studier av amerikanska valkampanjer har vi- börder marginaliseras. En aspekt av detta är att det sat att den politiska reklamen förändrats i motsva- politiska samtalet blir ett medel för att uppnå målet rande riktning (Diamond & Bates 1992, Kern att maximera antalet väljare, snarare än en demokra- 1989). Inom ramen för valkampanjerna har det un- tisk dialog med ett värde i sig. Reklamen är en stra- der de senaste två decennierna utvecklats en politisk tegisk instrumentell form av kommunikation. 2 En marknadsföring som i allt större utsträckning talar viktig aspekt av reklamens politiska diskurs är också till människors känslor. En annan tydlig trend är att de relationer som etableras mellan politiker och politikerna försöker nå framgång genom att skapa medborgare. Politikerna intar rollen som försäljare/ en image. Dimond och Bates (1992) menar att s k marknadsförare och medborgarna, väljarna, dem Soft-sell emotional advertising, som litar till vad som budskapet riktas mot, får rollen som objekt för mottagaren känner när de ser och hör politikerna reklamen. I denna diskurs skapas inte en relation framträda, blivit allt viktigare sedan mitten av 60-ta- mellan två jämbördiga och samtalande parter, utan let och framåt. I takt med att de ideologiska skilje- en relation mellan en part som försöker sälja något linjerna minskar i betydelse blir det allt mer avgö- till en annan. rande vad väljarna känner för de politiska ledarna. Med begreppet genre syftar vi på de språkliga Kännetecknade för en ”soft-sell political adverti- konventioner och etablerade kategoriseringar uti- sing” är i själva verket att det är annat än ideolo- från vilka vi känner igen olika typer av texter. Dessa giska tillhörigheter och argument som används för konventioner fungerar som outtalade kontrakt mel- att marknadsföra politiker och politiska partier. lan producenter och publiker, vad gäller de förvänt- Dessa trender är tydliga även i Sverige. ningar man kan ha på en viss text. Varje genre inne- Den nära relationen mellan politik, massmedier håller uttryck som gör att vi direkt känner igen ny- och reklam beskriver Habermas (1984/1962) i bo- heter som nyheter, reklam som reklam o s v. Typiskt ken Borgerlig offentlighet. I den av massmedierna för reklamen som genre är att det går att identifiera behärskade offentligheten får politiken enligt en aktör som har intresse av att en viss vara kan säl- Habermas karaktär av reklam. Politikerna känner sig jas, eller att en viss åsikt kan marknadsföras. En av tvingade att försöka påverka väljarnas beslut genom reklamproducenternas viktigaste strategier (för att reklam och marknadsföring. Politisk markandsfö- lyckas i sina avsikter att påverka) är samtidigt att ring uppstår som ett nytt näringsfång. Marknads- försöka få mottagarna att tolka det de ser som något föringsexperterna ersätter partiagitatorerna som annat än reklam, som t ex saklig information eller huvudfigurer. Denna utveckling bidrar enligt Haber- underhållning. Politikens anpassning till reklamen mas till att underminera den politiska offentligheten. kommer till uttryck dels i den renodlade genre- Politik blir en vara att konsumera. specifika politiska reklamen, dels i olika hybridfor- Det är åtminstone två till varandra relaterade mer. processer som bidragit till att politiken i allt större Med reklamens språk syftar vi på de uttrycksme- utsträckning flyttat in i reklamens sfär: del, retoriska grepp, berättarstrukturer etc som til- lämpas inom reklamen. Tidigare litade reklamen hu- 1. Politikens anpassning till medielogiken: Politi- vudsakligen till människors rationella tänkande. Re- kerna kommunicerar med väljarna i stor ut-

Namnlöst-11 42 2005-08-16, 13:47 sträckning på mediernas, och inte minst televi- och taktiska utspel. När politiken flyttar in i rekla- sionens, villkor. Televisionen är ett snabbt bild- mens sfär skapas således specifika roller för politi- medium som lämpar sig dåligt för ingående argu- ker och publiker. Detta är något av kärnan i hypote- mentation och bra för presentation av starka bud- sen om den reklamanpassade politikens paradox.3 skap och bilder. Tillsammans med andra audio- Politikerna anpassar sig till, och utnyttjar, ett sätt att visuella medier bidrar tv till att premiera ett kommunicera som framstår som kortsiktigt ratio- språk inriktat på att skapa intryck, upplevelser nellt men reproducerar därigenom en diskurs som och känslor. I mediekulturen handlar politik inte snarast förstärker medborgarnas misstro och distans minst om det Thompson (1995) beskriver som till politiken, genom att medborgarna görs till objekt ”the management of visibility”. Detta har också i det politiska samtalet. bidragit till en personifiering av politiken. Själva Hypotesen om den reklamanpassade politikens konstruktionen av politikerna som medieperson- paradox bygger på ett antagande om en särskild ligheter har blivit avgörande för politiska fram- form av reflexivitet. Reflexivitet syftar här på de gångar. Det språk som utvecklats inom reklamen moment av publikernas receptionen som riktas mot premieras här framför fördjupade sakpolitiska själva konstruktionen av budskapet samt de roller diskussioner. som skapas i den specifika kommunikativa situationen. En reflexiv reception anlägger ett metaperspek- 2. Utvecklingen av en alltmer opinionskänslig poli- tiv på budskapet och kommunikationen och upp- tik: Valrörelserna (och till viss del även politiken märksammar t ex de retoriska, dramaturgiska grepp mellan valen) har under efterkrigstiden utveck- som används och de intentioner som sändaren har lats till att bli en kamp om opinionen. De stän- (jfr Liebes & Katz 1990). I den reflexiva recep- digt återkommande opinionsundersökningarna tionen uppmärksammas språket som språk, budska- får stort genomslag i medierna. Dessa undersök- pet som budskap, mediet som medium och/eller den ningar är en del i skapandet av en kortsiktig poli- kommunikativa situationen som en särskild situa- tik, känslig för medial exponering. Väljarna har tion. Detta skall ställas mot en referentiell (icke re- blivit mer rörliga och tycks numera vara relativt flexiv) reception som koncentreras till budskapets känsliga för specifika händelser i medierna. Par- innehåll och uppmärksammar vad som sägs (inte tiledarna blir ständigt påminda om vilken bety- hur, av vem och med vilka intentioner). delse deras framträdanden kan ha. När politik Vår hypotes är att den reklamanpassade politiska blir en fråga om att vinna opinionen genom me- kommunikationen tenderar att skapa en reflexiv re- diala framträdanden, ligger anpassningen till reception.4 Det finns ett flertal omständigheter som klamens strategier nära till hands. gör denna hypotes rimlig. Låt oss nämna tre. När En följd av att politiken flyttar in i reklamens sfär är politiken flyttar in i reklamens sfär, flyttar den för att reklamens språk och strategier framstår som allt- det första in i en form av kommunikation där mer självklara former för politisk kommunikation. reflexiviteten redan utgör ett väsentligt inslag. In- Ökade satsningar på politisk reklam uppfattas som tentionerna bakom budskapen, liksom de retoriska rationellt. Men därigenom etableras också en dis- greppen, är påtagliga och välkända. Ingen annan kurs där medborgarna tilltalas på ett visst sätt och genre signalerar så tydligt att texterna (budskapen) tillskrivs en viss roll i det politiska samtalet. Med- är konstruerade i ett särskilt syfte, att sälja en vara. I borgarna tilltalas som objekt för reklamstrategier. massmediesamhället skapas för det andra publiker De politiska budskapen blir en vara som någon för- med allt större erfarenheter av, och kunskaper om, söker sälja till någon annan. Denna roll är inte obe- mediernas sätt att fungera, inklusive de retoriska kant för människor som lever i det senmoderna och dramaturgiska grepp som förekommer. Detta konsumtionssamhället. I rollen som konsumenter torde i sig understödja de reflexiva momenten i har vi lärt oss att utveckla en särskild form av miss- receptionen. Utifrån studier av valrörelser kan vi för tänksamhet och misstro som även kan tillämpas i re- det tredje dra slutsatsen att journalistiken inte sällan lation till politiken. Detta kan ta sig olika uttryck: beskriver politiken som om det vore en reklamkam- (1) att man stänger av tv:n, zappar, eller slänger panj och gör publikerna uppmärksamma på det som direktreklamen osedd och på så sätt vägrar delta i antas vara politikernas strategier för att vinna väl- kommunikationen; (2) att man (ironiskt) skämtar jare (Ekström & Andersson 1999). Politikens karak- om reklambudskapens form och de tillämpade reto- tär av reklamkampanj kommer till uttryck i det som riska strategierna; (3) att man kritiskt konstaterar att Fiske (1987) kallar för de sekundära texterna.5 Un- alla politiker är likadana, att de kommer med löften der en valrörelse producerar journalistiken en

Namnlöst-11 43 2005-08-16, 13:47 mängd sekundära texter där tv-sända valdebatter, man då inte på förpackningen tala om vad videon partiledarintervjuer etc (de primära texterna) pre- innehöll? senteras, kommenteras och analyseras. Filmen börjar med ljudet av en dov puls, det lå- Med vägledning av dessa mer teoretiska resone- ter som ett hjärta som slår. Samtidigt får vi i bild se mang skall vi nu ge två exempel på hur den media- en kärleksscen där två unga människor smeker och liserade politiken under 1998 års valrörelse anpas- klär av varandra. Kameran är mycket nära. Vi ser sades till reklamens genre och diskurs. Det första händer som rör sig över de nakna kropparna. Ljudet exemplet är en film som skickades ut till ett stort an- övergår i en musik som associerar till spänning, tal ungdomar inför valet. Det andra exemplet tar samtidigt som det unga paret lägger sig i en säng, upp partiledardebatterna i TV4 och SVT, och då killen över tjejen. De kysser varandra intensivt. I framför allt journalistikens reception av dessa de- bild kommer sedan texten: ”Första gången glömmer batter. du aldrig”. Producenterna utnyttjar här den visuali- serade sexualitetens attraktionskraft. Som åskådare får vi se något iögonfallande, lockande, fascine- Se den här Mona! rande. Men händelsen fungerar samtidigt som en I valrörelsen 1998 var risken för ett lågt valdelta- dramatisk, spänningsskapande början i en berät- gande en mycket uppmärksammad fråga. Opinions- telse. Frågan är: vad kommer att hända? Publikerna mätningarna var illavarslande, frågan debatterades lockas till att titta vidare. och partierna (inte minst socialdemokratin som an- Denna inledning visar ett tydligt exempel på hur togs förlora mest på ett lågt valdeltagande) försökte reklamen tar formen av attraktioner, draman och motivera de potentiella röstskolkarna att gå och mytologier, detta istället för en explicit argumenta- rösta. Som en del i detta fick ett stort antal ungdo- tion för den vara eller handling som skall marknads- mar ett brev på posten en kort tid före valet. Brevet föras. Som vi skall se handlar denna film minst lika innehöll ett videoband. På videobandet satt en gul mycket om de människor som skall påverkas som lapp där det med handstil stod: ”Se den här! Mona.” om det man egentligen vill göra reklam för. Videon kan uppfattas som ett försök från social- Filmens tema – ”första gången glömmer du ald- demokratin (och SSU som tagit initiativet) att nå ut rig” – återkommer i de sekvenser som följer efter till de yngre medborgarna och göra dem motiverade kärleksscenen. Ett antal ungdomar gör korta uttalan- att delta i det politiska valet. I detta vällovliga syfte den, en och en direkt till tittarna. De säger bl a: tillämpades emellertid en strategi som – om vår hy- ”Första gången ... Jag har faktiskt gjort det en gång potes om den reklamanpassade politikens paradox tidigare”. ”Det var länge sen sist nu, tre fyra år sen”. stämmer – långsiktigt bidrar till att fördjupa det pro- ”Jag har bara gjort det en gång tidigare, det var helt blem som man med videon försökte råda bot på, ok”. Det dröjer innan det av filmen tydligt framkom- nämligen risken för att ungdomar vänder politiken mer att första gången syftar på första gången man ryggen. gick och röstade, och att det är en reklamfilm som Socialdemokraterna valde att utnyttja reklamens vill påverka ungdomar att gå och rösta. Producenten strategier för att nå fram med sitt budskap. Sättet att har valt ett grepp där han utnyttjar mångtydigheten i distribuera filmen är en av dessa strategier. Det är ”första gången”. Genom filmens inledning associe- ett välkänt problem i sig att få de tänkta mottagarna rar detta till det första samlaget, men ungdomarna att överhuvudtaget ta del av hemsänd reklam, istäl- uttalar sig egentligen om första gången de gick och let för att slänga produkterna osedda i papperskor- röstade. Denna dubbla innebörd utnyttjas för att gen. I denna kampanj försökte man göra mottagarna göra filmen rolig och underhållande. Ungdomarnas nyfikna genom att inte på förpackningen ange vad kommentarer blir lustiga i relation till den inledande det var för film, utan istället fästa en (till synes) kärleksscenen. Producenten har ansträngt sig för att handskriven lapp på bandet med texten: ”Se den det inte skall bli en tråkig upplysningskampanj. Fil- här! Mona.” Hur många kan motstå frestelsen att men är uppbyggd med modern discomusik och titta på en video som man får i brevlådan med denna snabba klipp. Men de dubbla innebörderna i temat text? Kanske lyckades socialdemokraterna på detta ”första gången” utnyttjas inte bara för att göra fil- sätt få många ungdomar att titta på filmen av ren ny- men underhållande, den är också grundläggande för fikenhet. Men samtidigt kan de ha bidragit till att de betydelser som skapas i filmen. Genom ungdo- skapa en bild av politiker som oärliga strateger, som marnas uttalande skapas en relation mellan att älska försöker lura oss att ta del av det vi egentligen inte och att rösta. Filmen kan samtidigt ses som ett ut- vill ta del av. Om inte detta var syftet, varför kunde tryck för följande föreställning: om ungdomar skall

Namnlöst-11 44 2005-08-16, 13:47 lockas till politiken bör det ske med sex, bra musik et positiva ut när de säger att de självklart skall gå och en rolig video, inte med politiska sakargument. och rösta. Det sker dessutom genom att reklam- Ett underliggande budskap genom hela filmen är filmen innehåller flera humoristiska inslag. I slutet att det inte bara är viktigt och meningsfullt att gå av filmen får vi återigen se ungdomarna som ligger och rösta, utan också roligt, tufft, inne och t o m och kramas i sängen. Plötsligt kommer en mamma sexigt. Ungdomar med olika livsstilar säger att de in med en bricka och säger glatt: ”Hej jag tänkte att självklart skall gå och rösta. Vi får möta en välklädd ni ville ha lite te.” Precis som i reklam för tvättme- kille i exklusiv bil som berättar att han läser på uni- del, öl eller bilar är denna reklamfilm formad som versitetet och skall bli advokat; småbarnsföräldrar en kort berättelse med lustigheter att skratta åt och med ljusa framtidsutsikter; ungdomar som reagerar med lyckliga, charmiga människor att identifiera sig på orättvisor i samhället; en känd boxare som säger med. att man självklart skall gå och rösta och att den som Det finns inga receptionsstudier utifrån vilka vi inte använder sin röst ”är en looser”; en kille med kan dra några slutsatser om hur ungdomar i realite- hästsvans och mörka solglasögon som kör Harley ten uppfattat denna film. Det finns åtminstone två Davidsson och säger att han blir så ”fruktansvärt helt motsatta receptioner som båda är möjliga och trött på folk som inte bryr sig” osv. En rad olika troliga. I filmen som text finns två parallella livsstilar finns representerade, samtliga är ungdomar strukturer som tilltalar tittarna på olika sätt. För det och samtliga bidrar till bilden av ungdomar som an- första är det möjligt att som tittare identifiera sig svarsfulla, med framtidsutsikter som tycker att man med filmens budskap, samt de värderingar och livs- självklart skall gå och rösta. Filmen är full av sym- stilar som finns representerade. Utifrån detta kan det boler som skall skapa positiva associationer till kännas självklart att man skall rösta, man vill ju inte handlingen att rösta och negativa associationer till vara en ”looser”, en sån där som inte bryr sig. För att inte rösta. Ungdomarna i filmen är lyckliga, det andra tilltalas tittaren som objekt inom ramen charmiga, starka personligheter, som självklart skall för reklamens diskurs. Reklamens diskurs erbjuder gå och rösta. möjligheter för tittaren att tolka filmen som uttryck Mitt bland dessa ungdomar dyker Mona Sahlin för manipulativa strategier. Ett konkret uttryck för upp vid ett par tillfällen. Hon säger att första gången detta kan vara att ungdomar känner sig utsatta för för henne var när hon var 19 år men att hon tycker strategiska och manipulativa budskap. 6 Sahlin kan att det är lika kul fortfarande. I slutet av filmen åter- uppfattas som inställsam. Hennes anspråk på att fö- kommer hon och talar om hur viktigt det är att ”just reträda ungdomarnas röst och vara en av dem vänds du går och röstar”. Mona Sahlin försöker övertyga då emot henne. Hennes försök att framstå som per- mottagarna genom att anlägga ett personligt tilltal. sonlig, ärlig och uppriktig riskerar att bli ett strate- Tv-mediet används för att försöka etablera en intim giskt grepp som bara bekräftar motsatsen, att politi- personlig relation. Medvetet har man valt att inte ker är ute efter att värva röster, fast de inte säger det med videobandet bifoga ett formellt brev, utan en öppet. Filmen blir ett exempel på att politiker inte lapp underskriven med hennes förnam. Det person- respekterar ungdomar utan försöker manipulera dem liga tilltalet återkommer sedan genom hela filmen. med påkostade kampanjer.7 Dessa två i grunden Sahlin gör anspråk på att representera ungdomarnas olika receptioner behöver inte utesluta varandra. En röst, ja man kan t o m uppfatta det som att hon gör och samma tittare kan mycket väl tolka texten inom anspråk på att vara en av dem. Hon får sista ordet i ramen för båda dessa diskurser. Vår hypotes är filmen och säger då direkt till tittarna: ”Vad du rös- emellertid att denna film – som ett exempel på hur tar på är naturligtvis upp till dig” och efter ett kort politiken flyttat in i reklamens sfär – tillsammans klipp: ”Jag hoppas förstås att det blir på socialde- med andra kampanjinsatser långsiktigt gör den an- mokraterna”. dra reception ovan mer och mer trolig. Hela filmen kan tolkas som en replik på vissa i Det är tydligt att Sahlin och de övriga i filmen filmen outtalad föreställningar: att politik är tråkigt, har iscensatts på ett sätt som skall inge publiken för- att det är meningslöst att gå och rösta, att ungdomar troende för dessa personer och deras uppfattningar. inte bryr sig och saknar framtidsutsikter. Med fil- När politiken flyttar in i reklamens sfär blir förtro- men försöker man få tittaren att associera politik ende och trovärdighet något som delvis skapas ge- och politiska val med något roligt. Detta sker dels nom reklamens språk, och samtidigt utnyttjas som genom explicita formuleringar som när Mona en av reklamens viktigaste strategier. Oavsett om det Sahlin säger: ”Jag tycker att politik är både viktigt gäller att sälja bilar eller schampo krävs att budska- och faktiskt roligt”. Det sker också genom att ung- pen framstår som trovärdiga och att de personer som domarna i filmen skrattar, ler och ser allmänt myck- företräder varan inger förtroende. I reklamens sfär

Namnlöst-11 45 2005-08-16, 13:47 saknar det dock betydelse om den unga vackra kvin- Samtidigt som partierna med olika strategier nan i schamporeklamen verkligen brukar använda försöker övertyga människor att de skall gå detta schampo, huvudsaken är att hon i den enskilda och rösta, skapas och reproduceras som icke reklamfilmen bidrar till att ge budskapet trovärdig- avsedda strukturella konsekvenser, en form av het. politisk kommunikation som snarare bidrar I reklamens sfär är inte förtroende grundat i till att göra människor allt mindre benägna att mottagarnas verkliga erfarenheter, förtrogenhet och delta i de politiska valen. relationer till den man skall ha förtroende för. För- troendet är i stället beroende av den konstruerade mediehändelsen, en konstruktion som tillfälligt kan Partiledardebatter i TV4 och SVT uppnå sitt syfte men som samtidigt skapar en bräck- lig form av förtroende. I den stund som mottagarna Ett centralt inslag i de medialiserade valrörelserna uppfattar sig som objekt för reklam kan konstruktio- är de tv-sända partiledardebatterna. Med dessa som nen och de iscensatta framträdandena avslöjas. Det exempel skall vi här visa hur politiken kan anpassas som skulle inge förtroende kan då istället vändas till till, och tolkas inom ramen för, reklamens diskurs sin motsats och uppfattas som uttryck för manipula- även då det inte är frågan om uttalad genrespecifik tion och oärlighet. Utifrån detta kan vi formulera en politisk reklam. variant på den reklamanpassade politikens paradox: Den 16:e september, fyra dagar före valet, sände TV4 en partiledardebatt. Debattens form avvek en Politiker som utnyttjar reklamens språk i syfte del från den debatt som två dagar senare arrangera- att inge förtroende och trovärdighet, bidrar des av Sveriges Television. Debatten hade karaktä- långsiktigt till att politiken för medborgarna ren av ett något mer avspänt och lättsamt samtal än framstår som en strategisk manipulativ och vad som varit den gängse formen för partiledar- oärlig form av kommunikation. Strategier som debatter i tv. Den av programledarna uttryckta ambi- syftar till att upprätta förtroende leder på lång tionen med programmet var att debatten skulle klar- sikt till att förtroendet för politiken istället göra de olika alternativ som väljarna hade att ta tenderar att minska. ställning till; att de värderingsmässiga och ideolo- Denna paradox är specifik för just politiken i rekla- giska skiljelinjerna mellan partierna skulle tydliggö- mens sfär. Den ”drabbar” inte annonsörer av varor. I ras. Programledarna började med att låta partile- det senare fallet vet publiken att det är frågan om re- darna kortfattat beskriva vad de ansåg vara de stora klam och ingen skulle komma på tanken att kritisera skillnaderna mellan det egna partiet och de andra. annonsörerna för att de bara är ute efter att sälja en Partiledarna gav korta och tydliga svar, som i flera vara. Förtroendet för ett kommersiellt företag mins- fall sammanfattades av programledarna. Program- kar knappast i takt med att de gör reklam för sina met gav som helhet en hel del information om varor eftersom detta är en självklart legitim del av skiljelinjerna mellan de olika partierna. I den me- företagens verksamhet. Företagen agerar på en ningen kan man säga att redaktionen lyckades med marknad där det handlar om att köpa och sälja. Men sina uttalade ambitioner. politiken värderas utifrån andra ideal och förvänt- I denna mediehändelse fanns dock tydliga spän- ningar. Det är därför politikens anpassning till re- ningar mellan olika diskurser. Programmet kunde klamens diskurs kan hota politikens legitimitet. tolkas som en debatt i angelägna sakfrågor mellan Filmen ”Se den här, Mona!” är ett exempel på partier med olika värderingsmässiga ideologiska ut- hur frågan om att rösta eller inte rösta dras in i re- gångspunkter. Men programmet kunde också tolkas klamens sfär. Filmen utnyttjar de reklamstrategier som en kamp om värdefull reklamplats i val- som utvecklats inom den politiska reklamen under rörelsens avgörande slutskede. Partiledarna visste senare decennier. Det handlar om att skapa känslor, att mycket stod på spel och att en misslyckad insats tillit, personlig identifikation, att appellera till livs- kunde påverka opinionen negativt för partiet. Såväl stilar och värderingar, att göra reklam i form av partiledarnas agerande som programledarnas kom- korta draman och underhållning. Att rösta är i rekla- mentarer aktualiserade denna diskurs. mens sfär inte en medborgerlig rättighet utan något Till skillnad från avsnittet ovan skall vi inte an- som måste marknadsföras med professionella mark- vända denna mediehändelse som ett exempel på hur nadsföringsstrategier. I förhållande till detta kan vi publikerna tilltalas i den ursprungliga texten. Det vi formulera följande hypotes, som ytterligare en vari- skall illustrera är istället hur journalistikens recep- ant på den reklamanpassade politikens paradox: tion av programmet delvis reproducerade bilden av

Namnlöst-11 46 2005-08-16, 13:47 politiken som strategisk reklam. Vi begränsar oss trycker det ”står i en viss särklass när det gäller att här till Aftonbladet och Expressen.8 hantera ordet och utstråla karisma”. Självklart hand- Partiledardebatterna fick stort genomslag i dessa lar artiklarna också om annat än om hur framgångs- tidningar (liksom även i andra tidningar, i tv och ra- rika partiledarna var i sina framträdanden. Detta är dio). Det var stora bilder och rubriker på förstasido- dock ett centralt tema, i synnerhet i Aftonbladet. rna. I Aftonbladet och Expressen framställdes parti- Samma mönster återkommer i dessa två tid- ledardebatterna delvis som kamp mellan partiledare ningars kommentarer efter partiledardebatten i Sve- där det handlar om att lyckas i sina framträdanden riges television två dagar senare. Även här presente- för att därigenom vinna så många väljare som möj- ras Svensson som segraren och Leijonborg, men ligt. De ideologiska och sakpolitiska skillnaderna även Persson, som förloraren. Expressens förstasida som lyftes fram i debatterna skrevs det mycket lite dominerades t ex helt av följande rubrik: Perssons om. Journalistiken förstärkte bilden av politiken katastrof i TV. Inne i tidningen kan vi läsa att valrö- som ett strategiskt utnyttjande av reklamplats. Vi relsen i tv blivit en katastrof för Persson och att han ger några exempel. var mycket kritisk till det sätt på vilket program- Dagen efter debatten i TV 4 hade Aftonbladet ledarna styrde debatten. Perssons kritik, så som den följande huvudrubrik på förstasidan: Gud va’ bra, återberättas av journalisten, ger en bild av tv-debat- Alf. På ett uppslag inne i tidningen (omfattande två ten som en kamp om reklamplats, där journalisterna sidor) analyserar journalisterna debatten under föl- har ansvar för att ge samtliga partier samma ut- jande rubrik: Toppen Alf – botten Lars. Under denna rymme. Lite hårddraget kan man säga att Persson rubrik har redaktionen valt att sätta in en bild på en och Lejonborg förlorade debatten, inte på grund av Alf Svensson som ser mycket nöjd ut och en Lars deras sakpolitiska åsikter eller styrkan i deras argu- Leijonborg som ser missnöjd ut. Svensson citeras ment, inte heller på grund av deras förmåga att med stora bokstäver ”Jag fick till det rätt bra om framföra dessa argument, utan på grund av att de vården”. Svensson säger sig vara mycket nöjd med inte fick samma utrymme (reklamplats) som de an- resultatet och förklarar sina framgångar bl a i rela- dra och att de dessutom fick komma till tals när tion till den taktik han valt, att han t ex valt att inte många tittare stängt av och utrymmet saknade ta upp så mycket siffror eftersom det inte intresserar värde: folk. Under bilden på Lars Leijonborg finns föl- När TV-lamporna slocknade i riksdagshuset jande citat i stora bokstäver ”Jag kan inte begära att visste Göran Persson att hans insats i partile- jag skall vinna”. I texten får Leijonborg förklara det dardebatten var långt ifrån en succé. – Kom- misslyckande som det enligt journalisterna är frågan mer man in så här sent i debatten, då är man om. Upplägget på debatten missgynnade Leijon- utanför. Men mest bekymrad verkade Göran borg. Han fick för lite tid och fick komma in för Persson vara över folkpartiledaren Lars sent. Men vissa formuleringar i debatten påstås Lejonborgs öde. Efter debatten stegade Göran Leijonborg vara nöjd med. Leijonborg säger sig Persson fram till Rapportchefen Jan Axelsson också vara medveten om att valdebatterna har stor och talade om vilket tungt ansvar som vilar betydelse för utgången. på hans och TV:s axlar. Statsministern talade Genom en stor rubrik på nästa sida får läsarna om att debattreglerna och lottningen kan re- veta följande om Göran Perssons syn på debatten: sultera i att Folkpartiet åker ur riksdagen. Nöjd med sig själv – och Schyman. I en lika stor ar- Göran Persson var lottad näst sist i debatten. tikel om Carl Bildts insats kan vi läsa att Bildt var Lars Leijonborg sist. Han fick göra sitt första särskilt nöjd med att ha stulit ordet från Persson vid riktiga inlägg först när många tittare redan tre tillfällen. I mindre artiklar kan vi läsa att Gudrun slagit över till en annan kanal (Expressen, 19/ Schyman och Lennart Daléus var nöjda med sina 9 1998). framträdanden. Rubriken på den artikel där Schlaug får analysera debatten är följande: ”Jag vann Vi är helt övertygade om att politikerna som deltog i duellerna om skolan och vården”. I artikeln kan vi partiledardebatterna hade andra intentioner än att läsa om den ”taktik” som Schlaug påstås ha valt i bara, på det mest effektiva sättet, värva röster ge- debatten. nom medieanpassade framträdanden. Partiledarna Även i Expressen korades Alf Svensson till de- företräder politiska åsikter och värderingar som de battens segrare. En av rubrikerna löd: Svensson ju- tror på och därför vill argumentera för. Risken är blade efter succén i TV:s partiledardebatt. I en arti- dock att tittarna trots detta uppfattar politikernas kel kan vi läsa att Svensson men även Schyman var framträdanden som strategiska försök att värva rös- segrare i debatten eftersom de som journalisten ut- ter och att bilden av politikerna som ärligt engage-

Namnlöst-11 47 2005-08-16, 13:47 rade i politiska sakfrågor trängs undan. Ju mer politisk debatt som försiggick på tv-mediets specifika tiken flyttar in i reklamens sfär, desto svårare blir villkor, med journalister och andra tv-producenter det sannolikt för de enskilda politikerna att realisera som självklara arrangörer.10 Den attraktionsan- en kommunikation som har andra intentioner. passade politikens paradox tar sin utgångspunkt i att tv-journalistiken, till följd av den rådande konkur- Den attraktionsanpassade renssituation, i allt större utsträckning kommunicerar inom ramen för attraktionernas diskurs, vilket gi- politikens paradox vetvis får konsekvenser för hur politiska debatter Konkurrensen inom tv-mediet har ökat avsevärt un- som Duellen iscensätts och framställs. Vi menar att der det senaste decenniet. En viktig, för att inte säga genom de i journalistiken etablerade konventioner central, aspekt av denna hårdnande konkurrens- och framställningsformer som används för att iscen- situation är kampen om tv-publikernas uppmärk- sätta Duellen – men också genom det sätt som den samhet. Tv-program med låga tittarsiffror hotas av utannonseras och kommenteras i förväg, diskuteras nedläggning. Även tv-journalistiken är involverad i och recenseras i efterhand – kommer denna debatt denna kamp. Kanske ska det i det sammanhanget att framstå som en match eller en batalj. Som medie- inte ses som särskilt förvånande att man på Sveriges händelse och attraktion konstitueras denna debatt av Televisions hemsida strax efter valet under en rubrik den enskilda iscensättningen i sig, utan även av hur som förkunnade att ”SVT vann slaget om tittarna” kommenteras och analyseras i andra tv-program och över hittade en tio-i-topplista över de mest sedda medier. Vår hypotes är när politiken framför allt valprogrammen. framställs som en match synliggörs ett metaperspektiv Ett sätt för tv-journalistiken att vinna kampen om på politiken som kan det leda till att det hos med- publikernas uppmärksamhet är att producera spekta- borgarna etableras särskilda föreställningar om och kulära mediehändelser, det vi också kan kalla för relationer till politiken, vilka på sikt kan hota politi- attraktioner. Vi kan uttrycka det som att tv-journa- kens legitimitet. Den attraktionsanpassade politi- listiken delvis kommunicerar inom ramen för kens paradox är en hypotes om just dessa tendenser. attraktionernas diskurs (för en mer utförlig analys Att journalistiken i samband med val framställer av detta se Ekström 1998b). Inom denna diskurs politiken som ett spel, eller ett slags kapplöpning är framträder journalistiken i första hand som en ar- i sig inget nytt och har framför allt aktualiserats ge- rangör av extraordinära och iögonfallande kommu- nom begreppet horse race journalism (Paterson, nikativa händelser. Till skillnad från en text eller ett 1980, Hvitfelt 1996; jfr Isotalus, 1998). När vi här program som i första hand är ämnad att ge publike- argumenterar för att politiken framställs som en rna någon form av information eller upplysning är match (ja, själva ordet duell indikerar att det är frå- det inom attraktionens diskurs den kommunikativa gan om en kamp) utesluter vi inte att vi diskuterar händelsen i sig, arrangerad och producerad av delvis samma tendenser. Vad vi vill argumentera för journalistiken, som sätts i fokus och ska attrahera är att ”politiken som match” var en etablerad diskurs tv-tittare. Denna mediehändelses huvudpersoner får som dominerade mycket av mediernas sätt att iscen- roller som uppträdande aktörer – ”performers” – sätta, tolka och beskriva politiken under valrörelsen dem vi som tv-tittare ska lockas att se på. Tv-tittarna 1998. Journalistiken valde i stor utsträckning denna involveras i kommunikationen i första hand som diskurs framför andra tänkbara sätt att rekon- åskådare, som ska få ta del av någonting unikt, nå- textualisera den politiska debatten. Duellen som gonting de inte bör missa. Dramaturgin, ljud-, ljus- mediehändelse är ett tydligt exempel på detta. Vi eller andra sceniska effekter används för att ge hän- vill också argumentera för att politiken som match delsen attraktionskraft. Inte sällan lanseras attraktio- kan ses som uttryck för det vi kallar attraktionens ner i förväg, genom ”puffar” i den egna kanalen, el- diskurs och journalistik. Vi ser etablerandet av ler genom andra medier. denna diskurs som ett reslutat av de strukturella vill- Ett valprogram som lyckades i kampen om upp- kor som präglar journalistiken idag; de krav som märksamheten var Duellen mellan de huvudsakliga finns på journalistiken att producera program eller statsministerkandidaterna Carl Bildt (m) och Göran inslag som väcka uppmärksamhet och attrahera Persson (s), som sändes en knapp vecka före valda- publikerna. gen. Som en kommunikativ händelse var denna du- Innan vi går vidare och presenterar en analys av ell i all väsentlighet en utpräglad mediehändelse9. Duellen, ska vi sammanfatta de argument som ligger Den arrangerades och producerades av tv-journalis- till grund för den attraktionsanpassade politikens tiken för att sändas på tv. Duellen var m a o en poli- paradox:

Namnlöst-11 48 2005-08-16, 13:47 1. Det finns ett grundläggande, ja till synes helt 5. Journalistiken bidrar till att skapa en reflexiv pu- oundvikligt, krav för dem som vill delta i tv- blik som tenderar att betrakta politik som ”käb- sända debatter, nämligen anpassning. Varje poli- bel”, ”pajkastning” eller ”en match i smutskast- tiker som vill synas på tv måste underkasta sig de ning”. Ju mer politikerna försöker utnyttja me- krav som tv-produktionen ställer på aktörernas dielogikens konventioner för att vinna poänger i deltagande. I samband med en valrörelse handlar den politiska debatten, desto mer bidrar de till det delvis om att anpassa sig till de av medie- reproducera bilden av politiken som käbbel, paj- producenterna iscensatta duellerna. kastning och spektakel. Detta torde knappast öka medborgarnas tilltro till politiken, eller göra dem 2. Politikernas agerande har underordnats medie- mer benägna att engagera sig i politiken. Vad logiken så till den grad att journalistiken inte be- som från politikernas sida framstår som ett ratio- höver gå in och lägga till rätta, ställa utmanande nellt handlande i en specifik kommunikativ si- frågor etc för att det ska bli en bra attraktion. De- tuation, att anpassa sig till medielogikens kon- battörerna kan koden. Politikerna vet vad som ventioner, bidrar långsiktigt till att underminera krävs av dem för att det ska bli ”bra tv”, de vet medborgarnas förtroende för politiken. hur medielogiken verkar, de vet hur de ska agera framför kameran, hur de ska framföra sina argument för att skapa en kontrastrik och konflikt- Duellen fylld debatt. Journalistiken behöver inte gripa in Vi har i denna analys intresserat oss för Duellen som för att redigera och regissera politikernas fram- en mediehändelse och som sådan består den inte en- trädanden. Det räcker med att upplåta arenan för bart av det enskilda programmet. Viktiga delar i debattörerna, att erbjuda de yttre förutsättning- mediehändelsen är också hur medierna – i det här arna, för att politikerna ska agera enligt medie- fallet tv och kvällspress – i förväg presenterar och i logikens villkor. efterhand kommenterar duellen. Detta förspel och 3. Genom politikernas anpassning till mediernas efterspel är väsentligt för Duellens karaktär av att- villkor underordnas den politiska debatten inten- raktion. Det är typiskt för stora attraktioner i TV tionen att skapa en händelse som i sig är tillräck- (melodifestivaler, idrottsevenemang etc) att de får ligt sensationell, spektakulär och underhållande stor uppmärksamhet i medierna både före och efter för att kunna locka och fascinera en stor publik. själva händelsen. Vi kan alltså se duellen som en När den politiska debatten blir en duell, en mediehändelse i tre faser: (1) hur tv-journalistiken match, en batalj har den också förutsättningar att och kvällspressjournalistiken i förväg kommenterar, fungera som en tilldragande attraktion. Tv-jour- introducerar och marknadsför den stundande duel- nalistiken agerar i första hand i rollen som ar- len; (2) den iscensatta duellen i sig; samt (3) hur tv- rangör, som tar initiativ till, iscensätter och leder journalistiken och kvällspressjournalistiken i efter- attraktionerna. Politikerna anpassar sig till rollen hand kommenterar och framställer duellen. Vår ana- som stridslystna kombattanter, involverade i en lys fokuserar på de särskilda roller och relationer kamp som utspelar sig på en specifik arena. Tit- som etableras för, och mellan, dem som involveras i tarna tilltalas som åskådare inte som medbor- kommunikationen (jfr Fairclough, 1995). gare. Inför den stundande duellen framställer kvälls- tidningarna denna händelse som en match med en i 4. Utvecklingen inom tv-journalistiken (och även allra högsta grad oviss utgång. Men det är inte de andra delar av journalistiken) har gått dithän att politiska argumenten och deras hållbarhet som foku- det är matchen, själva kampen och inte de poli- seras och diskuteras, utan de båda politikernas möj- tiska argumenten som uppmärksammas och ana- ligheter att vinna debatten. Det är framför allt den lyseras. Den politiska journalistiken ägnar sig åt taktik, de tänkbara strategier, som debattörerna kan att kommentera och beskriva förutsättningarna använda sig av för att vinna de många osäkra väl- för matchen, att analysera själva debatten och jarna som journalistiken intresserar sig för. Afton- aktörernas framträdanden samt att utnämna vin- bladet ägnar (samma dag som programmet sändes) nare och förlorare. Journalistiken innehåller ett ett uppslag åt att betygsätta Perssons och Bildts kva- metaperspektiv som synliggör debatternas karak- liteter som debattörer. Under rubriken De duellerar tär av mediehändelser, vilket rimligen bidrar till om 700 000 väljare presenteras bedömningar på en att tittarna uppfattar de politiska debatterna som femgradig (”plus-”) skala som gäller debattörernas mer eller mindre underhållande händelser. egenskaper med avseende på t ex inlevelseförmåga,

Namnlöst-11 49 2005-08-16, 13:47 humor, stil, slagkraft i replikerna, offensivlusta, stärker intrycket av att detta är en viktig match, som överrumplingsförmåga, stryktålighet, segervilja. vi som tittare inte bör missa. Göran Perssons egenskaper och taktik sammanfattas Att Duellen är en match i politik förstärks ytterli- i bildtexten (en närbild av Persson ansikte): Göran gare när programmet presenteras av hallåan. Hon sä- Persson: 47 plus. Regerande statsminister. Kommer ger: ”Före det, det vill säga nu, ska det bli kamp. Vi att svinga mot Bildts löften om skattesänkningar. ska släppa fram dom riktigt tunga namnen. I ena Påläst och större pondus än motståndaren. Bildts ringhörnan står statsministern och socialdemokraten taktik och egenskaper sammanfattas på följande sätt: Göran Persson, i den andra står ledaren för det Carl Bildt: 47 plus. Utmanaren. Vill pressa mostån- största oppositionspartiet, moderaten Carl Bildt”. daren med euro-politik. Offensiv, och besitter stor Programmet inleds sedan med en lite stökig och humor. Hela uppslaget påminner om artiklar man hetsande musik som jagar upp stämningen och som kan se på samma kvällstidnings sportsidor inför en pumpande ligger kvar under hela vinjetten. Vinjet- uppmärksammad sporthändelse, som t ex en viktig ten börjar med extrema närbilder av de båda partile- landskamp i fotboll. I en artikel längst ned till höger darna. Vi ser bara ögonen eller ögonen och näsan. på uppslaget skriver Lena Mellin om den förestå- Ett rött och ett blått streck ligger elektriskt vibre- ende duellen. Inledningsvis använder hon formule- rande över bilden. Bokstäver som tillsammans bil- ringar som anspelar på debatten som match; ett spel dar ordet duellen vandrar mycket snabbt över bild- som går ut på att vinna väljare: I kväll slåss Göran rutan mot en svart bakgrund, med extremt korta in- Persson och Carl Bildt om drygt 700 000 osäkra klipp av duellanternas ansikten. Sedan ser vi Göran väljare; och Drygt 700 000 osäkra väljare ligger i Perssons ansiktshalva till vänster i bild mot en röd potten. Den som i kväll gör bra ifrån sig kan vinna bakgrund. Ett flertal slagordsmässiga politiska bud- några av dem över på sin sida. Men Mellin ser dock skap flimrar hastigt och knappt läsbart förbi (”ökad ingen reell möjlighet till att duellen ska kunna för- tillväxt”, ”rättvisa skatter”, ”satsa på barnfamiljer”) ändra den situation som opinionssiffrorna pekar på. mot den röda bakgrunden. Därefter kommer bokstä- Den övervägande delen ägnas därefter åt att disku- ver mot en svart bakgrund igen, innan vi ser Carl tera den parlamentariska situation som kommer att Bildt i profil, från höger, givetvis mot en blå bak- uppstå efter valet och vilka strategier Persson kan grund där moderata slagord flimrar förbi (”avveckla tänkas tillgripa för att handskas med denna situa- vårdköerna”, ”sänkt skatt”, ”ett öppet samhället”). tion. Några extremt snabba klipp följer, de röda och blå Kvällstidningarna var inte ensamma om att ägna färgerna som pulserar över rutan, innan vinjetten duellen stor uppmärksamhet. På SVT ”puffade” avlutas med att Perssons och Bildts ansiktshalvor man givetvis för den kommande duellen och man kommer in från var sin sida: Bildt från höger mot en gjorde det med uttryckssätt och metaforer hämtade blå bakgrund, Persson från vänster mot en röd bak- från idrottens värld. I Rapports sändning 19.30 sän- grund och över deras ansikten står ordet duellen i des några olika inslag som behandlade den pågå- vita och feta versaler. Redan vinjetten ger duellen ende valrörelsen. Nyhetsankaret annonserade sedan attraktionens karaktär. Den är ett potpurri av bilder, den kommande debatten på följande sätt: ”Och om musik och starka färger som vill väcka uppmärk- en kvart, klockan tjugo, möts valets tungviktare i en samhet och få oss att vända ansiktet mot tv-rutan. duell här i Sveriges Televison”. Vi får sedan se bil- Starka ljud och färger är en viktig del i attrak- der på först Göran Persson och sedan Carl Bildt när tionernas estetik (Ekström, 1998b). de är på väg in i TV-huset. Utanför TV-huset står Debattörerna möts på en scen, eller en arena, i en både socialdemokratiska anhängare som jublar när tv-studio som är specifikt iordningställd för detta Persson anländer och ett stort antal journalister som tillfälle. Bildt och Persson, i rollerna som duellan- följer partiledarna på väg in till den stora debatten. ter, står på ett podium, placerade ansikte mot ansikte Av nyhetsankaret får vi också veta att duellen kom- vid ett genomskinligt bord. Programledaren (K-G mer att recenseras och kommenteras i Rapport mor- Bergström, vanligtvis politisk reporter på Rapport) gon nästa dag. På detta sätt gör Rapport naturligtvis står också vid bordet, mellan de båda debattörerna. reklam för den sändning som kommer i den egna ka- Journalistikens roll är att vara arrangören, som ger nalen direkt efter Rapport och morgondagens sänd- förutsättningarna för debatten, och likt en ringdo- ningar. Men samtidigt bidrar man till att skapa bil- mare i boxning står han beredd att bryta in om nå- den av debatten som en match, vilken framstår som gon av debattörerna skulle bryta mot reglerna. betydelsefull mediehändelse, en attraktion som ut- Programledaren välkomnar duellanterna och förkla- spelas i TV. Vi får följa duellens två kombattanter på rar att i ett rum i anknytning till studion finns även väg in på arenan. Pressuppbådet och supportrar för- ”experter” och ”vanliga väljare”, som ska kommen-

Namnlöst-11 50 2005-08-16, 13:47 tera debatten efteråt. Under debattens gång får vi i niskor som är på väg in i studion, några skärmar bild se dessa personer som följer debatten genom att flyttas undan och där bakom finns stolar där dessa titta på tv. Programledaren redogör sedan för debatt- ska sitta. Musiken från inledningen kommer till- reglerna, innan han ger ordet till Göran Persson, baka. När panelerna har tagit plats går program- som med lottens hjälp har utsetts som inledare i de- ledaren först fram till gruppen med ”vanliga väl- batten. jare”. I rollen som vanliga väljare ska panelen ge in- Under själva duellen träder programledaren till- tryck av att representera ett tvärsnitt av väljarna. De baka och låter debattörerna själva styra debattens ut- är sammanlagt sex personer, tre kvinnor och tre män formning, men det är ett skenbart tillbakaträdande. som med bildtext presenteras som förstagångsväl- Programledarens insatser under själva debatten är jare, arbetslös, metallarbetare, småföretagare, lärare reducerad till att tacka den ene debattören för hans och teaterproducent. Att döma av programledarens inlägg för att sedan ge ordet till den andra debatt- frågor, och hela iscensättningen av detta samtal, ören, o s v. Han gör inga ansatser om att be om för- tycks redaktionens utgångspunkt vara att samtalet i tydliganden, han gör inga sammanfattningar. Pro- studion skall avgöra vem som var bäst i duellen, gramledaren förklarar tanken med detta tillväga- vem som vunnit och varför. Programledaren riktar gångssätt i den diskussion som följer efter själva frågor till var och en i väljarpanelen, och det under- duellen: ”Vi tycker att det är rimligt att vid nåt till- liggande syftet tycks vara att få fram ett resultat, att fälle under tv-valrörelsen ska dom få prata till punkt utse en vinnare. Detta blir än tydligare när program- utan att vi journalister är nåt filter emellan, vi har ju ledaren går vidare till ”experterna”. Programledaren partiledarutfrågningar osv, därav att jag var en så förklarar att det är en grupp ”politiska journalister passiv debattledare, det var avsiktligt för att dom med vana att kommentera sådana här dueller” och faktiskt skulle få chansen.” Det är detta som kan sä- denna panel består av Per Wendel (Expressen), Lena gas legitimera duellerna från journalistikens sida: tv Mellin (Aftonbladet), Sigfrid Leijonhufvud (SvD), upplåtes som en arena för den aktuella valdebatten. Åke Ekdal, (DN), Inger Arenander (Dagens Eko), Men att journalisten inte aktivt deltar i debatten be- Maria-Pia Boëthius (presenteras som frilansjourna- tyder inte att journalistiken saknar inflytande över list, debattör och författare, samt f d stödstrumpa), densamma. Bildts och Perssons framträdanden i Malin Siwe (Veckans Affärer). Programledaren vän- duellen är i allra högsta grad anpassade till de vill- der sig först till Per Wendel och säger: ”Vem vann?” kor som tv och tv-journalistiken ger för handen, den Wendel drar lite på svaret, men sluter sig till att det specifika medielogik som styr tv-journalistikens ändå var Bildt som vann, om än knappt. Program- produktioner (jfr t ex Asp, 1986, 1990; Hernes, ledaren går sedan laget runt för att få svar av samt- 1978, 1983). Själva kärnan i iscensättningen av liga i panelen, men ingen i expertpanelen är särskilt Duellen är inte att debattörerna ska hitta gemen- intresserad av att entydigt utse en vinnare, istället, samma beröringspunkter, utan att framhäva kon- precis som hos de vanliga väljarna fälls en rad olika trasterna mellan de båda.11 Politikerna kan koden. kommentarer som gäller själva formen för debatten. Journalistiken behöver inte gripa in med några ut- Och inte minst återkommer man till debattörernas manande och ”braständande” frågor. Politikerna strategier. Vi ska återkomma till dessa båda panelers vet hur de ska agera framför kameran, hur de ska svar lite längre fram, då vi i dessa svar kan se ten- framföra sina argument för att de ska bli verknings- denser som tydligt illustrerar den reflexivitet som fulla, de vet hur de ska framhäva de motsättningar utgör en viktig komponent i det vi kallar den som finns i de olika frågorna; de vet vad som krävs attraktionsanpassade politikens paradox. för att skapa en livfull och dramatisk debatt som ef- För pressen och inte minst kvällspressen har val- terlever tv-produktionens krav på att producera debatter på tv blivit en händelse som med självklar- konfliktladdade mediehändelser. Det är själva kon- het ges stort utrymme på nyhetsplats (jfr Isotalus, flikterna, och spänningen i att iaktta meningskilj- 1998), men det är inte de politiska sakfrågorna eller aktigheterna, som kan göra duellen till en iögonfal- idéerna som diskuteras. I Expressen och Aftonbladet lande och lockande mediehändelse. är det dagen efter programmet Duellen framför allt Efter debatten förklarar programledaren att två teman som dominerar. Det ena är att presentera ”statsministerduellen är slut”. Vänd till politikerna och på olika sätt kommentera de publikunder- förklarar han att de, precis som om de utfört en sökningar som tidningarna själva gjort i samband idrottslig prestation, nu kan ”pusta ut”. Samtidigt med sändningen och utifrån dessa kora vinnare och framhåller han att programmet fortsätter en halv- förlorare. Det andra temat är den ”dramatik” som timme till, då de ska presentera kommentarer från uppges ha utspelat sig strax innan sändningen gäl- ”experter” och ”vanliga väljare”. I bild ser vi män- lande höjden på det bord som debattörerna stod vid.

Namnlöst-11 51 2005-08-16, 13:47 Låt oss exemplifiera detta med den förstnämnda tid- dion visade det sig att han inte var nöjd med den ningen.12 På sitt första redaktionella uppslag har Ex- höjd som bestämts. Bordet kapades, men blev nu för pressen en övergripande rubrik som förkunnar att lågt för Bildt. Till slut hittade de en kompromiss- Bildt vann TV-duellen, med mindre underrubrik höjd, men nu var bordet så vingligt att det höll på att som säger …men Persson var inte långt efter. Under välta strax innan sändningen. Samtidigt har vad den övergripande rubriken finns en stor bild där Wendel kallar för ”Minutkriget” pågått. Denna strid Bildt (enligt bildtexten) kostar på sin motståndare handlade om längden på debattinläggen, men trätan en klapp på axeln. Till höger om bilden presenteras löstes också strax innan sändning. Inte heller i fyra diagram med resultat från Expressens egen Gal- denna artikel finns någon analys av de båda parti- lup-undersökning. I det översta diagrammet framgår ledarnas politiska budskap. Med undantag av de att 36% har angett Göran Persson på frågan ”vem sista styckena handlar artikeln om ”krigen” innan vann debatten?”, 41% har angett Carl Bildt och 9% själva debatten, och inte debatten i sig. När journa- oavgjort. Till höger om diagrammen kommenterar listen kommenterar själva debatten skriver han på Per Wendel dessa resultat i en artikel. I artikeln följande sätt: En knapp vecka före valdagen har framgår att undersökningen genomförts i samband minst 700 000 väljare inte bestämt vilket parti som med sändningen och att det är sammanlagt 565 per- ska få deras röst. Istället för att försöka vinna dessa soner av de 2000 uppringda som anger att de sett människors röster var statsministerkandidaterna debatten och svarat på frågorna. I denna artikel engagerade i ett halvtimmes långt gräl om vem av finns ingen ansats till att analysera de politiska bud- dem som är sämst på att leda landet. Kanske visar skapen eller hållbarheten i de argument som förts väljarna ut dem på söndag. fram i debatten. Det är endast ett förtydligande av de Den politiska journalistiken i kvällspressen är i siffror som presenteras i diagrammen. Att utse en all väsentlighet inriktad på att kommentera förutsätt- vinnare handlar inte om att analysera de politiska ningarna (reglerna och arenan) och kora vinnare och budskapen utan om att bedöma politikernas tv-fram- förlorare, att kommentera duellen som en match, trädanden. Det högst osäkra statistiska underlaget inte som en debatt mellan två politiker som repre- (åtminstone i vetenskapliga sammanhang) till trots senterar, och försöker förmedla, olika politiska al- så möts läsaren på nästa uppslag av tvärsäkra rubri- ternativ. Journalistiken berättar noggrant om bråken ker: SEGRAREN (över en bild av Bildt) och FÖR- innan sändningen och gör stora poänger av de LORAREN (över en bild av Persson). Matchens vin- publikundersökningar de själva initierat. Det finns nare är utsedd. Under bilderna finns intervjuer med ingen ansats att reda ut de olika politiska budskap- respektive debattör där undersökningen ligger till ens innebörd; det finns ingen ansats att analysera grund för några av de intervjusvar som återges. och peka på innebörden i de ideologiska skillnader Rubriken till intervjun med Bildt presenteras som som tydliggjorts i debatten; ingen ansats att peka på ett citat och lyder: ”Det var väljarna som vann”. de tänkbara konsekvenserna som en moderat res- Intervjun med Persson illustreras också med ett ci- pektive en socialdemokratisk politik kan få inom tat: ”Panelen hade stor inverkan”. Bildts presschef olika samhällsområden, för olika grupper. kommenterar siffrorna och menar att det var Bildts Men detta är inget specifikt för kvällspressen. tal om framtiden som framför allt har bidragit till re- Samma mönster som återfinns i kvällspressen går sultatet. Persson är å sin sida tveksam till resultaten igen i en lång sekvens i den Aktuellt-sändning som menar att expertpanelens framhållande av Bildt som sändes strax efter att själva debatten mellan Persson en knapp segrare har haft stort inflytande på bety- och Bildt var avslutad (d v s samtidigt som de båda gen. I artikeln framgår att Persson i det stora hela är panelerna diskuterade debatten). Nyhetsankaret pre- nöjd med debattens utfall: Göran Persson säger det senterar det första inslaget i denna sekvens: ”Ikväll aldrig rent ut. Men det står ganska klart vem han var det då dags för tv-duellen, den viktiga tv- anser vann duellen. duellen, mellan valets huvudmotståndare statsminis- På nästa sida i Expressen finns ytterligare en ar- ter Göran Persson och moderatledaren Carl Bildt. tikel av Per Wendel, som handlar om vad som hände Och med bara sex dagar kvar till valet och med 700 i studion innan sändningen. Halva sidan täcks av en 000 väljare som ännu inte har bestämt sig, så måste bild där vi ser Persson, programledaren och Bildt ju allt fungera.” Inslaget har en lätt humoristisk, omkring bordet i studion. Rubriken lyder: Det nästan ironiskt ton och handlar om förberedelserna största bråket handlade om bordet. I artikeln be- inför duellen, men framför allt om kontroversen om skriver Wendel vad han bl a kallar för ”Bordkriget”. bordet. I bild får vi se de båda partiledarna på väg Persson och Bildt har i förväg haft önskemål om en genom tv-husets korridorer, på väg in i sminket och viss höjd på bordet, men när Persson kom till stu- hur de sminkas. Speakerrösten presenterar Bildt och

Namnlöst-11 52 2005-08-16, 13:47 Persson som ”Två starka viljor, två duktiga talare, egen politiska reporter, Erik Fichtelius. Ankaret been som är och en som vill bli – statsminister”. Spea- rättar att Fichtelius har följt debatten, och han fram- kerrösten betonar antalet osäkra väljare inför sönda- håller att det var ett ”tufft tonläge” och ”hård de- gens val och understryker att duellen är viktig för de batt” innan han riktar den centrala frågan till båda debattörerna. Rösten fortsätter och framhåller Fichtelius: ”Kan man säga vem som vann?” Fichte- att mycket hänger på hur ”svenska folket betygsätter lius menar att ”det givetvis har att göra med vem debatten” och att för de båda duellanterna är därför man hejar på från början”. Han säger att från politi- ”varje minsta detalj avgörande”. Inslaget koncentre- kernas sida handlar det dels om att ”övertyga sina ras därefter till kontroversen om bordet. I bild får vi egna”, dels om ”att i viss mån vinna alla osäkra”. följa de båda debattörerna och ser hur de lägger Även om han inte utser en tydlig vinnare så menar fram sina synpunkter på hur högt bordet ska vara. han att Persson fick en fördel genom att han fick in- Kontroversen om bordet är uppbyggt med en steg- leda debatten, samtidigt som Bildt drabbats av det rande spänning. Speakerrösten: ”Förhandling. Och skakiga bordet. Ankaret kommer in med en annan bara nån minut före sändning enas Bildt och Pers- fråga. Han säger: ”Många osäkra väljare, många son. Fyra och en halv centimeter ska bort.” I bild får som inte har bestämt sig än. Kom det fram nånting vi ta del av hur bordet kapas med en såg. Vi ser pro- här, gavs det några nya argument som gör det lättare gramledaren i bild och speakerrösten säger: ”Nervös för alla dessa osäkra att bestämma sig?” Nej, menar väntan och inget bord.” Vi ser de båda partiledarena Fichtelius, inte egentligen, men samtidigt ser han som sitter och förbereder sig inför duellen. En bild debatten som en bra sammanfattning av de argument på en klocka, tre minuter kvar till sändning och som finns och han ger några exempel, innan ankaret speakerrösten påpekar att det ännu inte finns något kommer in med sin tredje fråga: ”Vilken form tycker bord. Spänningen stegras ytterligare när vi i bild får du att dom var i?” Fichtelius svarar att ”Göran Pers- se ett misslyckat försök att få den rätta höjden. son hade ett retoriskt grepp som han bestämt sig Speakerrösten framhåller att det bara är en minut för” och att han konsekvent drivit detta genom de- kvar till sändning och att det ännu inte finns något batten. Han menar också att detta var en debatt som bord. Det sista vi ser är en närbild på bordet som Persson sett fram emot sedan han blev partiledare. zoomas ut och så ser vi Carl Bildt framme vid bor- Ankaret frågar sedan: ”Hur lyckades Bildt få fram det och vi hör honom säga: ”Nej bordet är för lågt”. sina argument?” Fichtelius menar att han i någon Reportaget avslutas och nyhetsankaret kommer in i mån lyckades sämre, att han ”var skakad av det reto- bild. Han ler och säger ”Jo minsann, det blev en de- riska greppet”, men ändå ”fick fram en del av det batt i alla fall till slut” och han konstaterar att debat- han ville”. Nyhetsankaret tackar Fichtelius och ny- ten nu är över. heterna går vidare. Därefter kommer ett inslag med olika inlägg i Precis som i kvällspressen ägnar sig tv-journalis- den debatt som nyss har avhållits. Det är ett collage tiken åt att kommentera och analysera duellen som av inlägg från duellen. Speakerrösten förkunnar att match. Samma diskurs återkommer i text efter text ”det var två spända och inledningsvis lätt nervösa när journalister analyserar dessa debatter.13 Repor- partiledare som möttes öga mot öga” och berättar att tage och inslag handlar i första hand om förutsätt- de först talade om jobben. Vi får sedan se ett in- ningar för matchen, om själva arenans beskaffenhet klippt inlägg från Persson, och ett från Bildt, häm- och partiledarnas form; det handlar om de olika tek- tade från olika delar av debatten. Sedan speaker- niker och grepp som duellanterna har använt sig; det rösten igen: ”Efter det höjdes tonläget om vems fel handlar om att utse vinnare och förlorare. Analy- det var att det gick snett för Sverige.” Återigen sam- serna handlar inte om att utifrån debattörernas argu- manställda uttalanden från duellen. Speakerrösten ment försöka förstå och tydliggöra vilka konsekven- kommer in för tredje gången: ”Ännu högre blev ton- ser de olika politiska alternativen kan tänkas få. De läget när debatten kom in på skatterna”. Det finns politiska argumenten reduceras till grepp som kan ingen ansats i speakertexten att på något sätt försöka fälla en motståndare och förhoppningsvis vinna väl- analysera eller sätta in dessa utvalda uttalanden i ett jare. Att beskriva politiken som match är en i allra sammanhang. Inslaget påminner mest om ett match- högsta grad etablerad diskurs inom väsentliga delar referat från en idrottshändelse: en match som börjat av journalistiken. Det har blivit en närmast självklar trevande och nervöst, men där motståndarna höjt sig utgångspunkt för hur den politiska debatten ska tol- efter hand och det till slut blivit en spännande och kas och framställas. välspelad match. Men speakerrösten ger oss inga Men när journalistiken framställer politiken som besked om vem som vann. Istället möter vi nyhet- match synliggörs också ett metaperspektiv på politi- sankaret i studion. Vid sin sida har han Aktuellts ken och den politiska debatten. Som tittare/läsare

Namnlöst-11 53 2005-08-16, 13:47 erbjuds vi inte bara att som åskådare få ta del av en – Ja, sviken dom har en inställning som jag spännande kamp, vi erbjuds också modeller för hur tycker är helt ...som jag inte kan ta åt mig denna kamp ska tolkas och förstås. Mer specifikt överhuvudtaget. Dom säger det som behövs handlar det om att journalistiken hjälper tittarna/lä- sägas just nu inför valet. (teaterproducenten) sarna att se att duellen i första hand inte är en debatt –Och vad skulle dom ha gjort för att få dig att om politiska sakfrågor, utan dels en strategisk kamp rösta? (programledaren) om väljare; dels en mer eller mindre underhållande – Ja, en grundinställning som jag inte tycker attraktion. Det sätt som tv- och kvällspressjournalis- dom har pratat om överhuvudtaget, en män- tiken uppmärksammar ”striden” om höjden på bor- niskosyn som jag inte tycker att jag ser hos det är ett tydligt exempel på detta. dom. Hur ska jag kunna rösta på två män som Även hos ”expertpanelen” i duellen aktualisera- hela tiden står och klöser ögonen ur varandra des upprepade gånger ett sådant metaperspektiv. som om det skulle va det viktiga, det är ... Debattens form hamnade i fokus istället för dess (teaterproducenten) innehåll. Enligt experterna var debatten ”tjatig” el- – Men du kommer ändå att gå till vallokalen, ler t o m ”ohyggligt tjatigt” och ”innehöll inga be- du skolkar inte? (programledaren) sked till väljarna”. Debattörerna ”vågade inte lämna – Nej, jag skolkar inte (teaterproducenten) manuskripten” och pratade ”ett slags teaterspråk”. (och detta samtal avslutas strax därefter) Debatten liknas vid ”en politisk boxningsmatch” eller ”teater” och en av experterna, Boëthius, går så När programledaren lite senare i programmet åter- långt att hon menar att denna debatt är ett uttryck för vänder till teaterproducenten, frågar han om hon ”demokratins kris”. Hon säger: ”Vi är så dödströtta som blankröstare tror att hon har fått ännu ”fler på dom här som..., som försöker utmana varann, och kollegor” efter denna debatt. ”Ja”, säger hon och vi vet att det är teater, och dom bråkar med varann. menar att hon har svårt att se de ideologier som lig- Det är ungefär som såna här bufflar eller bergsgetter ger till grund för de olika politiska alternativen och som kommer med sina horn”. Hon fortsätter och fortsätter: ”Det är faktiskt två tuppar som står och menar att människor längtar efter visioner och ideo- strider mot varandra och jag har väldigt svårt att logier, inte ”ett sånt här gnabbande grabbar emel- finna nåt förtroende hos en tupp”. lan”. Iscensättningen av debatten (och politikernas an- Även i panelen med ”de vanliga väljarna” som passning till denna), kommentarerna inför och efter, får uttala sig efter duellen kommer denna leda vid bidrar sannolikt till att skapa kritiskt reflexiva den medialiserade politiska debatten till uttryck. publiker som tenderar att betrakta den politiska de- Förstagångsväljaren menar att valrörelsen tycks gå batten som skådespel, taktiska strategier och käbbel. ut på ”att man ska kasta skit på varandra”. Hon får I den form av politisk debatt som duellen utgör in- stöd av småföretagaren som tycker att debatten kän- volveras tittarna som åskådare. De sitter på sidan netecknats av ”pajkastning” och ”nedvärdering av och tittar på, på ungefär samma sätt som vid en varandra”, vilket han menar är ”ganska tröttsamt idrottsmatch. Politiken tenderar att bli något som och pinsamt”. Framför allt tydliggörs denna recep- möjligen kan vara underhållande för stunden men tion hos teaterproducenten i panelen. Program- som man knappast engagerar sig i. För politikerna ledaren introducerar henne i programmet genom att framstår det uppenbarligen som kortsiktigt rationellt berätta att när han pratade med henne för några att ställa upp på dessa dueller, att framträda i dessa veckor sedan så sa hon att hon tänkte rösta blankt. attraktioner. Långsiktigt bidrar det sannolikt till att Hon får frågan om hon står fast vi detta efter denna misstron mot politiken ökar. Politik är någonting an- debatt. Följande dialog utspelar sig sedan. nat än tuppfäktning eller boxning och politikernas framträdanden i roller som ”tuppar”, ”bergsgetter” – Jag har så svårt att finna någonting i det dom eller verbala ”sluggers” leder knappast till att med- säger som är viktigt för mig. Det dom säger borgarna engagemang i de traditionella politiska in- är viktigt men det ... Det kunde dom lika gärna stitutionerna ökar. En anpassning till medielogikens ha sagt ... Det betyder ingenting. (teater- villkor, som kortsiktigt framstår som ett rationellt producenten) sätt att nå ut till väljarna, skapar som icke avsedda – Känner du dig sviken av dom? (program- strukturella effekter ett allt längre avstånd mellan ledaren) politiker och medborgare. Detta är kärnan i den hy-

Namnlöst-11 54 2005-08-16, 13:47 potes som vi kallar för den attraktionsanpassade po- För det andra har journalistikens ramar utvidgats. litikens paradox. Journalistiken är mycket mer än refererande nyhets- rapportering, den förekommer i olika blandgenrer. Tv-journalister utnyttjar samma dramaturgiska En avslutande kommentar grepp, framställningsformer och iscensättningar Journalistikens roll under valrörelsen framstod som som används i annan tv-produktion. För det tredje något märklig (jfr Andersson och Ekström 1999). har journalistiken enligt Eide (och flera med ho- Journalister ägnade sig åt att misstro politikerna för nom) delvis tagit formen av en journalismens ideo- att de bara käbblar och försöker värva väljare, de logi som sanktionerar en populistisk samhällskritik gjorde sig delvis till tals för väljarnas misstro, de där spektakulära konfrontationer, misstänkliggöran- valde att skildra medborgare som var missnöjda med de och sensationella budskap prioriteras före grund- politikerna men gav sällan några motbilder. I vissa liga undersökningar och allsidiga beskrivningar. fall övergick denna misstro till ren cynism. Men Eide menar att journalistikens expansion också kan samtidigt förefaller det alldeles uppenbart att jour- bli dess nederlag då tilliten till journalistiken riske- nalistiken är en del i den utveckling som man själva rar att gå förlorad; samtidigt som medielogiken kan kritiserar (vilket självklart inte innebär att politi- förlora sin effekt i takt med att den universaliseras. kerna är utan ansvar för denna utveckling). Jour- Journalistiken är samtidigt fångad i en marknads- nalistiken bidrar t ex till politikens karaktär av stra- logik (Ekström, 1998b). Journalistiken agerar på en tegisk kamp om opinionerna genom att arrangera bildernas, berättelsernas, medieprodukternas mark- opinionsundersökningar och använda dessa för att nad, där de kommersiella drivkrafterna blir allt mer kora vinnare och förlorare innan medborgarna ens avgörande och där konkurrensen om publikerna, har närmat sig valurnorna. Journalisterna är en del i konsumenterna, blir allt starkare i takt med ett ökat denna utveckling när de, förutom att ta på sig roller utbud. Medieproducenter har att hantera en situa- som attraktionens organisatörer, regissörer och kon- tion präglad av överskott på information och under- ferencierer, även tar på sig roller som matchkom- skott på intresserade publiker. mentatorer där partiledarnas dagsform är viktigare Utifrån detta kan man kanske formulera journa- att uppmärksamma än innehållet i politiken. I roller listikens paradox på följande sätt: Det som för de som recensenter ger de dessutom uttryck för en kri- enskilda redaktionerna och journalisterna framstår tik som misstror politikernas agerande i debatterna. som ett rationellt agerande – att försöka behaga och Hela duellen mellan Bildt och Persson var ju iscen- attrahera en så stor publik som möjligt genom nya satt av redaktionen för att bli precis vad den blev. programformat; spektakulära och underhållande Men journalisterna valde att inte kännas vid sin iscensättningar; uttrycksmedel som attraherar, fasci- egen roll i sammanhanget. Åtminstone inte ta upp nerar och skapar dramatik – bidrar långsiktigt till att den offentligt. Nyhetsankaret i Rapport och Aktu- journalistiken blir mindre och mindre journalistik ellt, debattledaren som höll i duellen, journalisterna och mer och mer medieproduktion; att journalis- som kommenterade efteråt m fl, framträdde alla som tiken blir svårare att legitimera som värdefull jour- ett slags oskyldiga rapportörer som inte hade annat nalistik och att publiken dessutom blir allt svårare ansvar än att sakligt och objektivt introducera en de- att behaga och attrahera. batt, ställa de självklara frågorna och göra de natur- Journalistiken och politiken står inför delvis ge- liga kommentarerna. Det underliggande budskapet mensamma legitimitetsproblem. På ett ytligt plan tycks vara att om något blev som det inte borde ha kommer detta till uttryck i medborgarnas attityder. I blivit så var det politikernas fel. Det paradoxala är en mer grundläggande mening handlar det om de att politikerna tvärtom bara anpassade sig särskilt mekanismer som påverkar journalistiken och politi- väl till den attraktionens logik som låg till grund för ken i en riktning som hotar dessa institutioners legi- hela denna mediehändelse. timitet. Dessa mekanismer kan sammanfattas med Eide menar att journalistiken är på väg att bli begreppen medielogik och marknadslogik. Journa- ”offer för sin egen framgång” (Eide 1998, s. 123). listiken och politiken står inför stora kommunika- Journalistiken har expanderat i flera avseenden. För tiva problem som kan sammanfattas på följande sätt: det första så till vida att det journalistiska sättet att Hur skall man i det senmoderna mediasamhället tänka och beskriva verkligheten i allt större ut- kunna nå fram till en tillräckligt stor publik? Frågan sträckning blivit modell för andra institutioner i är om inte de strategier som politiken och journalis- samhället. Politiker går på mediekurser för att lära tiken tillämpar för att övervinna detta kommuni- sig tänka journalistiskt, för att förstå hur budskap kativa problem långsiktigt bidrar till att fördjupa måste formuleras för att nå publicitet i medierna. problemet. Under valrörelserna är det åtminstone

Namnlöst-11 55 2005-08-16, 13:47 påtagligt hur både journalister och politiker anpas- knappast ökar allmänhetens förtroende för dessa in- sar sig till medielogiken och marknadslogiken och stitutioner. försöker vinna kortsiktiga poänger på ett sätt som

Noter politiska debatten i dessa tidningar förekom dock även i t ex morgontidningarna. I de senare var dessa 1. När vi i denna artikel talar om politiken syftar vi i bilder mindre utpräglade och mindre tillspetsade. huvudsak på partipolitiken, partiernas företrädare 9. Debatter mellan politiker i form av dueller är inget och det politiska system som partierna är en del av. nytt fenomen i sig. I något som av Esaiasson (1990) 2. Ett av politikens dilemman är hur man skall kunna beskrivs som en ”kampanjinnovation” inför andra utnyttja reklamens strategier utan att väljarna upp- kammarvalet 1948 möttes Tage Erlander (statsmi- fattar politiken som strategisk, utan att föreställ- nister, partiledare för s) och Bertil Ohlin (folkpar- ningen om den politiska debatten som en demokratiets ledare) i en debatt i Vasaparken i Stockholm. tisk dialog hotas. Under en valrörelse präglas de po- Debatten lockade mellan 30 000 och 50 000 åhö- litiska budskapen av en särskild motsättning mellan rare, en debatt som Radiotjänst var förhindrade att å ena sidan politikens anspråk på att representera en sända på grund av kraven på opartiskhet. Kampanj- oegennyttig kamp för högre värden, och å andra si- debatterna blev därefter ett återkommande inslag i dan anpassningen till en reklamens diskurs och de valkampanjerna, även om intresset från publiken av- egennyttiga röstmaximerande (manipulativa) inten- tog under 1960-talet. Under 70-talet började tv tioner som är förknippade med detta. Denna mot- direktsända från några av de olika kampanjdebat- sättning kan också förstås som en ambivalens. Poli- terna, någonting som fortsatte in på 80-talet. Under tikerna vill framstå som ärliga och uppriktiga före- denna tid fick duellerna allt mer formen av en trädare för politiska ideal, men kan samtidigt inte mediehändelser, men fortfarande ägde de rum på undgå att anpassa sig till reklamens strategier och arenor (t ex sporthallar) där en stor publik kunde den särskilda form av manipulation och oärlighet samlas och ta del av debatten. som tillhör denna diskurs. 10. Dueller mellan ledande politiker förekom även som 3. Observera att vi här syftar på generella tendenser. I ett återkommande inslag i TV4:s valprogram 7›‹7 konkreta fall finns det naturligtvis inga entydiga och (Läs sju mot sju) och SVT:s Rapport morgon veck- på förhand givna gränser för vad enskilda individer orna före valet. Även i dessa inslag var tv-journalis- tolkar som reklam och reklamstrategier. En partile- tiken den självklara arrangören som iscensatte de- darintervju som vissa tittare uppfattar som manipu- batten. lativa försöka att värva röster, kan andra uppfatta 11. Vi vill framhålla att vi i viss utsträckning även har som intressanta svar på angelägna frågor. analyserat de dueller som förekom i SVT:s Rapport 4. Enligt våra hypoteser skapar den attraktionsan- morgon och i 7›‹7. Dessa dueller kännetecknas av passade politiken på motsvarande sätt en reflexiv re- att det (1) i stor utsträckning är ledande partiföre- ception. trädare som deltar; (2) det är starkt förenklade fråge- 5. Observera att vi här använder text i en vid mening så ställningar som diskuteras (t ex : ”Sänkta skatter el- att det inkluderar inte bara skrivna texter utan även ler höjda bidrag” i en duell mellan Erik Åsbrink (s) bilder och program. och Bo Lundgren (m )); (3) politikerna möts nästan 6. Bruhn (1999) har genomfört en intervjuundersök- uteslutande i frågor där det kan förväntas finnas tyd- ning med ungdomar om valrörelsen där bl a denna liga skiljelinjer mellan deras partier. film togs upp. Vissa ungdomar var positivt inställda 12. Aftonbladet har genomfört sin undersökning med till att man på detta sätt gjorde politiken lite roligare hjälp av SIFO. På Stockholms-upplagans förstasida men flertalet var kritiska då de ansåg att denna typ förkunnar rubrikerna: ”Svenska folkets betyg på av reklam visade på fördomsfulla uppfattningar om Persson och Bildt” och ”Bråket du inte fick se i tv- ungdomar och även enligt vissa uttryckte förakt mot debatten”. Under den övergripande rubriken ”Tv- ungdomar. Intervjuundersökningen talar för att fil- bråket om centimetrarna” finns två olika artiklar men snarast bidrog till att förstärka misstron mot po- ”Valduellens hetaste diskussion – den fick tittarna litiken. inte se”, där Lena Mellin kommenterar duellen och 7. Den stora skillnaden mellan denna video och en re- där ca en tredjedel ägnas åt att kommentera striden klamfilm på t ex bio blir i detta perspektiv att den om bordet. Uppslaget domineras dock av bilder som senare, men inte den förra, öppet talar om för motta- illustrerar hur bordet i tur och ordning sänkts, höjts garen att det handlar om reklam. och stabiliserats. Under dessa bilder finns en artikel 8. Dessa tabloider är naturligtvis inte representativa för med en bild av programledaren KG-Bergström som journalistiken som helhet. De bilder som ges av den enligt rubriken hävdar: ”Jag trodde inte vi skulle

Namnlöst-11 56 2005-08-16, 13:47 kunna sända”. På nästa uppslag följer betygsättning- Ekström, M (1998a) När verkligheten inte duger som den en av politikernas framträdanden i tv. Väljarna: är. En studie av tv-journalistikens praktik. Nordicom Bildt vann – knappt förkunnar den övergripande Information (20)4: 3-20. rubriken. Sifo-undersökningen presenteras i två Ekström, M (1998b) Attraktionens tv-journalistik. Socio- olika rutor, en för Bildt och en för Persson. Frekven- logisk Forskning, 35: 143-170. ser för de olika betygen redovisas, även fördelat på Esaiasson, P (1990) Svenska valkampanjer 1886-1988. kön och ålder (18-34, 35-54, 55-). Bildt har fått Stockholm: Allmänna förlaget. medelvärdet 3,2 och Persson 3,0. Här framgår inte Fiske, J (1987) Television Culture. London: Routledge. hur många som tillfrågats, svarsfrekvens eller lik- Giddens, A (1984) The Constitution of Society. Cam- nande, inte heller vilken fråga som respondenterna bridge: Polity Press. ombetts att svara på. På detta uppslag finns också Habermas, J (1984) The Theory of Communicative Ac- intervjuer med Bildt och Persson publicerade. Inte tion. Cambridge: Polity Press. heller i Aftonbladet finns någon ansats att ta itu med Habermas, J (1984/1962) Borgerlig offentlighet. Lund: den politiska argumentation, att analysera innehållet Arkiv förlag. och kommentera innehållet i de budskap som pre- Hernes, G (1978) Det mediavridde samfunn, i G Hernes senterats i debatten. (red) Forhandlingsekonomi og blandningsadmini- 13. Det kan inte ses som en tillfällighet att man även i strasjon. Bergen: Universitetsforlaget. TV4:s Nyheterna knyter an till match- och Hernes, G (1983) Media: Struktur, vridning og drama, boxningsmetaforerna: ”vann någon egentligen den Nordicom Information, nr 3-4. här debatten?”; politikerna ”höll garden högt”; Pers- Hvitfelt, H (1996) Skurkar, kapplöpningar och sensatio- son hade en” stark vänsterkrok” och ”slog väldigt ner. Om marknadsstyrd journalistik och politisk po- hårt” och ”sluggade”. Diskursen normaliseras och pulism, i U Carlsson (red) Medierna i samhället: blir till en närmast självklar utgångspunkt för ge ut- igår, idag, i morgon. Göteborg: Nordicom. tryck för hur debatten ska tolkas. Isotalus, P (1998) Election Debates is always News. The Reports of Political Television Programmes in Finnish newspapers, Nordicom Information, (20)4: Litteratur 49-56. Kern, M (1989) 30-second Politics. Political Advertising Andersson, C & Ekström, M (1999) När väljarna skall in- in the Eighties. Westport: Praeger Publishers. formeras och mobiliseras. Valrörelsen 1998 i ett Liebes, T & Katz, E (1990) The Export of Meaning. New jämförande perspektiv (kommande i antologi från York: Oxford University Press. Demokratiutredningen). Morley, D (1992) Television, Audiences and Cultural Asp, K (1986) Mäktiga massmedier. Stockholm: Studies. London: Routledge. Akademilitteratur. Nyqvist, J & Resjö, A (1998) Taktik och politik. En studie Asp, K (1990) Medialisering, medielogik, mediekrati, av fyra svenska valkampanjer. (Opublicerad upp- Nordicom Information 4. sats, Örebro universitet). Asp, K & Esaiasson, P (1996) The Modernization of Swe- Patterson, T (1980) The Mass Media Election. New York: dish Campaigns, i D L Swanson & P Mancini (red.) Praeger. Media and Modern Democracy. Westport: Praeger Postman, N (1987) Underhållning till döds. Stockholm: Publishers. Prisma. Baudrillard, J (1983) In the Shadow of the Silent Scanell, P (1994) Kommunikativ intentionalitet i radio og Majorities. New York: Columbia University. fjernsyn. Mediekultur 22:30-39. Best, S & Kellner, D (1991) Postmodern Theory. Critical Scretting, K (1996) Historical Research on the Media. Interrogations. London: Macmillan. The Audience in the Text of Advertising Films, The Bruhn, A (1999) Ungdomar, politik och valrörelse (kom- Nordicom Review, 1:19-26. mande i antologi från Demokratiutredningen). Sjöden, R (1962) Sveriges första tv-val. Stockholm: Sve- Carleheden, M (1996) Det andra moderna. Göteborg: riges Radio. Daidalos. Swanson, D L & Mancini, P (red) Politics, Media and Diamond, E & Bates, S (1992) The Spot. The Rise of Po- Modern Democracy. Westport: Praeger Publishers. litical Advertising on Television. Cambridge: The Thompson, J B (1995) The Media and Modernity. Cam- MIT Press. bridge: Polity Press. Eide, M (1998) Det journalistiske mistaket, Sociologisk Van Dijk, T (1997) The Study of Discourse, i T van Dijk Forskning, 35: 123-142. (red) Discource as Structure and Process. London: Sage.

Namnlöst-11 57 2005-08-16, 13:47 58

Namnlöst-11 58 2005-08-16, 13:47 Mediatised Politics: Political Discourses and the Media in Contemporary Danish Democracy A Project Outline1,2

KIM SCHRØDER & LOUISE PHILLIPS

We (...) look for the political in the wrong large part of this century almost synonymous with place, on the wrong floors and on the wrong the printed press) as a crucial vehicle of information pages of the newspapers. Those decision-ma- and debate, a vital link between the electorate and king areas which had been protected by the the elected representatives. It is the media which en- political in industrial capitalism – the private sure that social power is exercised in the parliamen- sector, business, science, towns, everyday life tary assemblies in accordance with the collective and so on – are caught in the storms of politi- reason of the citizens, and that those appointed to cal conflicts in reflexive modernity. (Beck office do not abuse it their power. 1994:18) This conceptualisation of ‘politics’ and the media, suggest some sociological thinkers, is no longer We have been brought up with a clear picture of adequate as we are moving into a new kind of social what to understand by ‘the political’ in the kind of order variously labelled as “reflexive modernity”, liberal democracy that has characterised Danish so- “late modernity”, “post-traditional society”, etc. ciety for most of this century. Not that the structural (Beck 1992, 1997; Beck et al. 1994; Giddens 1990, role of the political sphere has been a static one for 1991; Hjarvard 1999). Under these new conditions all these decades, but for most researchers and com- the social practices that generate social change are mentators it has continued to be understood in terms no longer to be located strictly within the framework of the Habermassian model of the role of the public of parliamentary politics, but are increasingly shift- sphere in bourgeois society (Habermas 1962; ing to the arena of subpolitics – a new domain of the Mortensen 1977). political involving collective and individual agents In this notion the political sphere has been the outside the political or corporatist system – or to the only legitimate site of social power, as the private field of tension between politics and subpolitics. interests of individuals and organisations become And the media are no longer merely social institu- synthesised through parliamentary negotiation and tions alongside, or subservient to, political institu- legislation into the ‘common good’, the ‘public in- tions, but may themselves be becoming the main po- terest’ of the whole of society. litical institution, i.e. a forum where the decisive The role of the media in the political order has discursive processes that engender consent about been an equally well-defined one within this Haber- the public interest occur, crystallising a public opin- massian framework, which sees the media (for a ion or public will, merely to be affirmed by the parliamentary assembly. The media can be said to have become the main Communication Studies, Roskilde University, Post- form of publicness as more and more events are boks 260, DK-4000 Roskilde, [email protected]; made public through the mass media rather than in [email protected] face-to-face social interaction (Thompson 1995).

Namnlöst-10 59 2005-08-16, 13:48 ‘Mediated publicness’ involves a radical restructur- Many of the changes or policy-making ing of the boundary between public and private so- decisions most influential upon our lives to- cial life whereby the difference between the public day do not derive from the orthodox sphere and the private has been blurred, and a hybrid form of decision-making: the formal political sys- of political life has emerged which is, at least to tem. Instead they shape and help redefine the some extent, shaped by the discursive practices of character of the orthodox political order. the media (Kellner 1995, Meyrowitz 1985). The (Beck et al. 1994:vii) politics of everyday life is based on a “mix of mass- mediated public information (and public entertain- The momentous epochal change that Beck labels ment) and mass participation in the consumption of ‘reflexive modernisation’ is one that happens images, objects and ideas” (Silverstone 1994:69). ‘unpolitically’ as it were, not deliberated or decided It follows from these considerations that a re- by any political institution, but brought about by a search project designed to explore political dis- kind of agency that baffles sociologists and citizens courses and/in the media at this millennial moment alike: cannot take for granted either the meaning of ‘poli- The idea that the transition from one social tics’ or the meaning of ‘the media’, but has to start epoch to another could take place unintended out by reflecting on politics and the media and their and unpolitically, bypassing all the forums for interrelationship in order to find a pertinent theo- political decisions, the lines of conflict and retical framework for understanding these entities at the partisan controversies, contradicts the this historical point in time. democratic self-understanding of this society In the following we shall 1. present some of the just as much as it does the fundamental theoretical considerations, which may help us, nar- convictions of its sociology. (Beck 1994:3) row down the more specific objectives of our research, and 2. provide an outline of the methods we On the one hand this process of change is caused, intend to employ in order to understand the role of intangibly, on the macro-social level, by the self- political/media discourses in the contemporary Dan- confrontation of the modernisation process itself – ish democracy. in a kind of process reminiscent of the Marxian ir- reconcilable conflict between the productive forces Where to Look for Political Discourses: and the productive relations of the capitalist order, between the civilisational and the destructive forces Politics and Subpolitics of capitalism, in Beck’s words a “confrontation of Without necessarily subscribing to Ulrich Beck’s the bases of modernisation with the consequences theories of ‘risk society’ and ‘reflexive modernisa- of modernisation”, a structure-driven “autonomised tion’ in their entirety (Beck 1992; 1994) we believe modernisation process” (ibid. 6, emphasis added). that his theoretical conceptualisation of political On the other hand the process of change is also processes in late modern societies at the turn of the driven by reflecting citizens, who are alarmed by the century holds great explanatory power for our at- multiple hazards that face individuals, societies and tempt to understand the properties and functions of civilisation as such in the risk society, and who are contemporary political discourse in/and the media, intellectually equipped, or even empowered, by the as it supplements and adds sociological depth to our educational armament necessitated by the transition previous work on other aspects of media discourses into a post-Fordist information society (Lash and audience signifying processes some of which 1994a:119ff) to reflect on the continued adequacy of has been explicitly concerned with ‘politics’ and the current social arrangements. As Beck puts it, “(...) media (Phillips 1996, 1998, 2000; Schroder 1995). risk society is by tendency also a self-critical soci- We agree with Beck et al. (1994) that political ety. (...) Experts are undercut or deposed by oppos- discourses at this time in history cannot be equated ing experts. Politicians encounter the resistance of with the discourses of the parliamentary system citizens’ groups, and industrial management en- even in the broadest sense of including the institu- counters morally and politically motivated organ- tional and individual discourses of democratically ised consumer boycotts” (Beck 1994:11). elected assemblies at the local, regional, national From one point of view it may seem that politics and supra-national levels, and their mediation by the is being overtaken by subpolitics where “agents out- media: side the political or corporatist system are allowed

Namnlöst-10 60 2005-08-16, 13:48 to appear on the stage of social design” (ibid. 22) in While disagreeing with this view, which usually a process that changes society from below. Accord- assumes that individualisation necessarily entails ing to Beck (1997), ‘subpolitics’ represents a new depoliticisation, Beck believes that the current age domain of politics in which individuals and groups is characterised by the individualisation of politics. outside the formal political system engage in action Subpolitics is, according to Beck, a product of a on moral issues relating, for example, to ecology, process of individualisation whereby traditional so- the family, gender and ethnicity. Beck argues that cial constraints on individual agency are loosened citizen groups have taken power politically, placing and areas of life which previously were viewed as such issues on the agenda in the face of the resist- inevitable and fixed are treated as objects of choice ance of the established parties. While people have and responsibility. become disengaged from traditional forms of poli- Subpolitics can be compared here to Giddens’ tics, they are increasingly involved in subpolitics. concept of ‘life politics’. According to both con- It may even seem that “the political constellation cepts, the individual’s political motivation no longer of industrial society is becoming unpolitical, while ambitiously and altruistically wishes to change the what was unpolitical in industrialism is becoming world according to a coherent, utopian vision of the political” (ibid. 18). future. Rather political involvement takes its point The reasons for the increasing impotence of the of departure in the individual’s lifeworld: ‘Emancip- parliamentary political system are no doubt many, ative politics’ is transformed into ‘life politics’ in e.g. the fetters of traditional political institutions which political processes are based on a principle of such as ‘left-’ or ‘right-’ organised political parties self-actualisation and “the microcosm of personal may prevent politicians from adequately tackling life conduct is interconnected with the macrocosm the complex issues in many political areas, notably of terribly insoluble global problems” (Beck 1994: the environment, while entrenched positions on 44ff). questions of welfare and health policy may prevent In other words, in the risk society political prac- politicians from addressing the challenge of a possi- tice is the outcome of the individual’s existential ble ‘third way’ forward into the future. project, a survival strategy for oneself and fellow Although this account may appear overly harsh human beings alike. The stress is on individual re- on parliamentarians and overly congratulatory to- sponsibility for problems like global ecological wards the grassroots groups, Beck also stresses that risks. A type of political action which can be under- the traditional framework of politics does remain in stood as an expression of life politics is consump- place, with no real alternative, as the only site of le- tion behaviour which includes selecting or boycott- gitimate social decision-making. The challenge is ing goods on the basis of political principles (see therefore for political individuals to walk on two Nava 1991). feet, to both play by the rules and to challenge the Life politics introduces a new moral agenda rules of political power: based on questions about how we should live our lives under conditions in which we are forced to The game of classical industrial society, the make many choices (Giddens 1991). The processes antagonisms of labour and capital, of left and of self-actualisation are shaped by an interplay be- right, the conflicting interests of the groups tween the local and the global in everyday life. Life and the political parties, continues. At the politics is based on recognition of that interplay: same time, many demand, and actually begin, “Ecological problems highlight the new and accel- to turn the rule system inside out (...). Rule- erating interdependence of global systems and bring directed and rule-altering politics overlap, home to everyone the depth of the connections be- mingle and interfere with one another. There tween personal activity and planetary problems” are periods when one side dominates and then (Giddens 1991:221). The overall aim is the creation again periods when the other does so. (Beck of morally justifiable forms of global interdepend- 1994:36) ence. Beck and Giddens ascribe a central role to the The last aspect of reflexive modernisation to be media in the individualisation of politics, as out- dealt with here concerns what we may call the indi- lined later. vidual’s point of entry into the political domain. The main lesson to be learnt from this theoreti- Many observers see the contemporary society as one cal argument for a project like ours (which is de- characterised by extreme individualisation where scribed in greater detail below) is that it would be a narrow-minded career-oriented individuals only grave misjudgement to conceive of political dis- care about themselves. course in contemporary Denmark as simply the dis-

Namnlöst-10 61 2005-08-16, 13:48 course of party politicians within the parliamentary requisite for the moral engagement at the heart of political sphere, and to confine our investigation of subpolitics. mediatised political discourse to the media’s cover- Beck also recognises the central role of the me- age of such parliamentary and party political dis- dia in the social construction and contestation of courses. As we indicate in the epigrammatic quota- risks. He points out that the spread of risks increases tion at the beginning of this paper we should not our dependence on mediated scientific knowledge, look for the political on the “wrong pages of the but at the same time our faith in science has dimin- newspapers”!3 ished and scientific rationality is increasingly being The traditional political discourses clearly do de- challenged by social rationality which draws its ar- serve a – prominent – place in the analysis, but they guments from everyday life. The media represent a should be supplemented with a consideration of the key field of struggle between the different forms of lay, or grassroots, political discourses that spring rationality over the source and effects of risks and from motivations within a context of ‘life politics’ their possible solutions (see Cottle 1998). and which find expression in what Lash terms This can be translated easily into discourse ana- “emergent and decentralised effective mini-public lytical terms. The struggle which Beck describes be- spheres” (Lash 1994b:198), organised around poli- tween different claims – between claims deriving cy areas (and issue-oriented sub-areas within them) from social rationality and scientific rationality and like the environment, social health, education, etc. between claims deriving from private everyday life Moreover, when we go on to explore the recep- and mediated experience – can be seen as a struggle tion of the media’s political discourses among citi- between competing discourses each representing zens selected from various social groups we must opposing representations of the world and identities first take our point of departure in what they catego- for actors. rise as the important political discourses of the me- Beck’s theory gives us insight into the broader dia, instead of merely seeking their responses to our social developments connected to the mediatisation pre-selected examples of political discourses of the of culture and politics under conditions of uncer- media. However, it is also necessary to look at how tainty in risk society, but there is, we think, the need individuals relate to political discourses as conven- for systematic theoretical and empirical work on the tionally defined. constitution of ‘the political’ in the interplay be- In other words, in accordance with the discus- tween the discourses of politicians, media and citi- sion above of the linked importance of traditional zens (see Cottle 1998 for a similar point). politics and ‘life politics’, we shall try to do analyti- To further our understanding of the changed cal justice to both, in the analysis of media dis- structural relations between the media and politics, courses and audience discourses alike. it is necessary to reflect theoretically on the precise manner in which the relationship between political The Politics/Media Nexus: institutions and media institutions has developed from its historical roots to the present day. Discursive Implications of an As we see it the history of ‘the media’ taken as Institutional Relationship one is characterised by an increasing independence The media are clearly centrally implicated in the so- of the media vis-à-vis other social institutions, in- ciopolitical transformations described in the preced- cluding ‘the political’, and by an increasing coming section. As mentioned above, both Beck and plexity of the relationships between the actors inside Giddens ascribe a central role to the new media in and outside the media both as regards sources and new forms of politics related to processes of indi- audiences. vidualisation. Giddens argues, for example, that, Building on Hjarvard’s analysis of the historical through mediated experience (1991:243), distant development of political communication and the events and objects are now integrated into frame- media in Denmark (Hjarvard 1999) we see a histori- works of personal experience, creating a sense of cal process in which the media start out – in the pe- global belonging necessary for engagement in life riod of the so-called four-party press – as being politics. Beck (1992) claims that the awareness of completely subordinated to ‘the political’, in the global problems – including ecological risks – that form of political parties owning and controlling the individual gains through mass communication newspapers, which were used mainly to confirm the fosters a sense of personal responsibility for solving respective party congregations in the true political the problems; this sense of responsibility is a pre- faith, and to some extent also as vehicles of agita- tion among prospective disciples. At this time, Hjarvard argues, the media were hardly a social in-

Namnlöst-10 62 2005-08-16, 13:48 stitution in its own right, but were subordinate to At a first glance serious ‘politics’ may seem to the political institution, functioning as the mouth- be disappearing from the media’s content as human pieces of political interests with a class foundation. interest stories abound and the collective pastime of In Denmark the rise of the media as an independ- whole populations is claimed to be to “amuse our- ent social institutions was a consequence of the par- selves to death” (Postman 1984) with celebrity gos- allel development of broadcasting media with a sip, sport spectacles and other types of tabloid jour- public service obligation and the increasing, com- nalism. We would argue, however, that politics is mercially motivated orientation of the newspapers there, albeit under different guises, in a lot of media towards the general public and consequently – ide- content today. Even a media event seemingly devoid ally – a non-partisan fair and objective representa- of any serious social significance like the death of tion of all legitimate political interests. As Hjarvard Princess Diana may on closer inspection turn out to argues, “the particular voices were brought into the be loaded with moral issues (the boundary between same space and were therefore forced to speak in public and private in the modern media world), con- terms of ‘common sense’ and to show a general stitutional questions (the role of the monarchy in consideration for the common interest” (Hjarvard modern British society), not to speak of the meta-di- 1999:32). mensional self-reflection of the media about the me- In both of these historical periods the media dia. were defined primarily by their relationship to ‘the In more traditional journalism ‘the political’ is political’, first as a communicative entity that was being subsumed under the concerns of an individu- embedded into the political institution, later as a so- alised ‘life politics’: No contemporary Danish news- cial institution with an interdependency relationship paper has sections called ‘domestic politics’ or ‘for- to ‘the political’. Now the ties with ‘the political’ eign policy’ any longer; instead there are sections are if not severed then at least significantly relaxed, called “Danmark”, “Indland” (which translates as since broadcasting entered its age of deregulation in ‘domestic affairs’), and “Udland” (translates as ‘for- Denmark in the late 1980s. eign affairs’). Some articles still deal with parlia- With the dominant medium of television being mentary political processes of a traditional kind, es- brought into the marketplace, either directly in pecially in connection with major events in the cal- terms of commercial TV stations dependent on ad- endar of parliamentary politics or in connection vertising revenue, or indirectly as the license-fee fi- with political ‘deals’, but most of the political cov- nanced national television station comes under pres- erage in today’s newspapers is embedded into arti- sure from market-driven competitors4, the media at- cles that deal with life-political topics like the envi- tain a greater degree of independence, with ‘poli- ronment, education, health, culture, media, etc. and tics’ becoming merely one area to vie for the me- their various sub-areas. ‘The political’ in the tradi- dia’s attention. Essentially this means that the whole tional sense has become merely one dimension of media scene in Denmark is now effectively market- society’s negotiation of collective meanings and le- oriented or even market-dictated. This in turn im- gitimate decisions.5 plies a clearer orientation towards the tastes and Therefore, as ‘the political’ subsides on the preferences of interesting, i.e. commercially attrac- pages of the newspapers, loses prominence in the tive audience groups, both in terms of modes of ad- audio-visual presentations of the broadcast media, dress and in terms of the aspects of life covered in and is reconceptualised in the minds of citizens, the the content, a state of affairs that is only moderately media’s mediation of politics acquires an increasing tempered by public service considerations. influence on society’s decision-making processes, As Hjarvard argues this does not mean that the because they become “independent negotiators of media are becoming less important for the country’s public consent to political decisions” (Hjarvard political communication. On the contrary, the in- 1999:36): creased independence of the media in a late-modern society characterised by a fundamentally changing This continuous – and media-based – landscape of politics (as argued in the preceding production of consent is far more intangible section) means that the political role of the media is and phantom-like that the kind of consent greater than ever, even if it is fundamentally different (or the lack of it) that is produced through from the political role of the media in previous peri- referenda. But in spite of its intangible ods. Politics can be said to have become mediatised. character this consent, manifesting itself at a given point in time as ‘public opinion’

Namnlöst-10 63 2005-08-16, 13:48 about a given subject, exercises considerable which is misleading in so far as political actors are influence on the decision process. (ibid.) also citizens who, despite the seclusion, and some- times collusion, of the political world, talk to other The political influence of the media ultimately rests human beings outside the political system, and are on the shoulders of the journalists (in the broad often approached in writing or in person by con- sense of all those who have a hand in the production cerned citizens.7 A triadic model of the communica- of politically relevant media discourses), who thus tion between politicians, journalists and citizens become a kind of modern augur,6 centrally placed at would have more adequately expressed this relation- the intersection of two communication axes: that be- ship. However, such a model would not express the tween different actors within the political institu- fact that citizens talk to each other about a host of tion, and that between the political institution and life-political issues! the general public, or citizens. Secondly, the model does not capture the textual aspect of the publishing process, i.e. the fact that Political actor Journalist Political actor journalists regularly produce articles or programmes which have another kind of permanence as political discourse than do the interpersonal exchanges be- Citizen-audiences tween actors. A circular model of Encoding – Media Text – Decoding (Hall 1973) would be able to better Source: Hjarvard 1999. express the centrality of the media text in the political process, and other important dimensions would be covered if the model was made graphically to in- It is important to note that both axes are dialogic, clude the Source-Journalists relation of the Encod- i.e. on the vertical axis journalists become going, and the dialogic and contextual aspects of the betweens who both communicate the deliberations Decoding that goes on in citizens’ interpretive com- from the political system to the citizens, and channel munities. public opinion from the citizens into the political The main lesson to be learned from this brief system. The latter happens when journalists – au- outline of the changing institutional relationship be- gur-like – engage the citizenry trying to map popu- tween politics and the media is – tying in with the lar sentiment among those organisations and indi- implications of the changed character of ‘politics’ in viduals affected by political initiatives or political the preceding section – that the increased institu- omissions, in order to bring crystallising views and tional centrality and discursive complexity of the attitudes on to the public agenda, ready for the media in modern society call for a holistic explora- politicians to build into their deliberations and tion of the political communication process. An in- policy initiatives. depth understanding of political discourses in con- Similarly, by bringing the variety of views in the temporary society requires an approach that inte- political community on to the public agenda journa- grates the analysis of the mass-communicated politi- lists on the horizontal axis become the mediators cal discourses with the interpersonal discourses at within the political system of an indirect dialogue both ‘ends’ of the circuit. between political actors across the political spec- Ideally one should attach equal importance to the trum, as when one politician is informed by the me- sending and the receiving ends of the process. If this dia about the position taken by another on a policy is not possible (as it may not be in our case because issue. of lack of resources) the main analytical effort, as No model expresses everything about the corner we see it, should give equal emphasis to the political of reality which it wishes to illuminate. While this discourses of the media as text, looking both at model of journalistic mediation certainly captures modes of address and representations of social real- an important aspect of media power (the centrality ity, and to the political discourses of audiences, both of the journalist), it omits other equally relevant as- as they engage the texts of specific political media pects of mass-mediated communication. Its main discourses and as they engage generally in defining shortcoming has to do with the fact that it confuses ‘the political’ drawing on parliamentary politics and the interpersonal and the mass-communicated proc- life politics alike. esses of journalistic work. Much as we regret having to let a consideration First, it pretends that there is no direct interper- of the source-journalist relationship recede into the sonal contact between political actors and citizens, background of this study we nevertheless have to

Namnlöst-10 64 2005-08-16, 13:48 observe that the news gathering process and the event may in recent years have undergone consider- workings of news institutions have been analysed able discursive change as a consequence of its me- extensively by political communication scholars in diation by the media. the past. The relationship between political dis- Political media discourses: analytical design: courses of the media and their reception by audiences, on the other hand, is severely under-re- 1.The media’s representation of political events searched in political science as well as in media and a. Case 1: An event defined by the political system communication research. b. Case 2: An event defined by the media 2.The media’s rhetorical strategies in a given policy area Researching Mediatised Political Dis- Which particular event of this kind to analyse has courses: A Project Outline not yet been determined, but one possibility is the Following from the discussion above the objective Prime Minister’s annual Opening Address to Parlia- of the present research project can be described as ment in which he presents government initiatives the clarification of how ‘the political’ is constituted and priorities of the coming parliamentary session, in contemporary Denmark in the interplay between usually witnessed by the monarch in person. The the discourses of politicians, media and citizens in PM’s speech and the subsequent responses to it by everyday life. A related aim is to answer the ques- all political parties always receive full media cover- tion of how the complex communicative processes age: The speech itself – which we see as an instance of the mediatised political system may affect demo- of ‘elite political discourse’ in spite of its increasing cratic decision-making processes, and consequently audience-friendliness – is broadcast directly, some how political power is articulated in and around me- quality newspapers publish the full text, and it is dia discourses in Denmark at this point in time. available on the web pages of media organisations, In the following we shall present the planned Parliament and the PM’s party. empirical design of the project and the main theo- The speech (including its reception by other par- retical foci of analysis as well as our theoretical ori- ties) also receives full editorial treatment in the vari- entation within the heterogeneous academic field ous media: The PM appears on the evening news of called ‘discourse analysis’. both the main TV channels, he is interviewed on radio news, and usually he also appears later the same evening on a kind of crossfire program with critical Empirical Design journalists. Newspapers report on the speech, most The project will undertake two comprehensive, con- devote an editorial article to it, and columns by po- textually anchored analyses of contemporary politi- litical commentators. Etc. cal media discourses in a holistic perspective. Each The speech therefore enables us to analyse it analysis includes a detailed linguistic and rhetorical interdiscursively over a number of discursive do- analysis of the print and electronic media’s repre- mains, including that of audience discourses in the sentation of the specific political phenomenon and a focus groups, in order to explore its particular blend focus-group based reception study of audience dis- of institutional political discourses and citizens’ discourses elicited in connection with the media discourses, and thereby to relate the realm of politics to courses. Time and resources permitting, the political the realm of everyday life. Ideally we would also discourses of journalists and their political sources hope to include an analysis of the rhetorical proc- may be included for the sake of obtaining a holistic esses through which journalists see themselves to be perspective on the social circuit of political dis- tailoring their mediations of the speech to the needs courses. of various audiences. The first analysis, which includes two cases, will The second case in which we hope to illuminate focus on the media’s discursive representation of properties of the representation of political events political events, branching out in two different di- takes its point of departure in a media-defined event rections: The first case deals with a politically de- to be selected from the media agenda at the time of fined event, i.e. an event that originates purely with- the investigation. This discursive event is intended in the traditional political system – even though this to focus on the ways in which media function as an

Namnlöst-10 65 2005-08-16, 13:48 agenda-setting and ideologically framing independ- in everyday life. We shall recruit four focus groups ent political institution with the capability of alert- with a total of 30 informants selected on the basis of ing politicians to urgent social issues and putting a value-based approach to social segmentation pressure on them to act in the interest of the com- called “Minerva” (Dahl 1996;1997; Schrøder 1995), mon good. which is used widely in commercial communication As with the first case we will analyse the event research. We shall use this quantitative approach as it is textually constructed in a number of media, merely to ensure that informants are drawn from a as it is perceived by audiences and constructed in variety of sociocultural backgrounds, while the data focus group discourses, and, resources permitting, collection and analysis will be qualitative through- as it is conceptualised and represented in journal- out. ists’ discourses. The second analysis will focus on the media’s rhetorical and presentational strategies when they Theoretical Foundations address different audiences in a given policy area, Theoretically the project builds to a great extent on for instance environmental policy or consumer the approach to discourse analysis developed by policy. The analysis will include a detailed linguis- Norman Fairclough under the name of ‘critical dis- tic-rhetorical examination of texts from print, course analysis’ (Fairclough 1992, 1995, 1998). broadcast and web media as well as a reception ana- This approach to discourse analysis is language lysis of the audience signifying processes triggered based, social constructionist and holistic (Jørgensen by these texts; as before, resources permitting we & Phillips 1999). It holds that discourse is simulta- will also explore the communicative intentions un- neously constituted by social reality and constitutive derlying the different presentational strategies of social reality, and the main purpose of its analyti- employed by journalists. cal practice is precisely to demonstrate how social The final selection of genres and styles for reality is reproduced as well as changed by the dis- analysis depends on the availability of suitable po- cursive practices in social institutions and everyday litical discourses at the time of investigation. The life. selection will be made from the following non-ex- Critical discourse analysis thus breaks decisively haustive list of formats: the homepages of political with previous critical approaches to linguistic analy- parties, quality and tabloid newspapers’ coverage of sis, which tended to see textual practices as wholly the policy area, radio news programs, traditional tel- determined by socio-economic structures and there- evision news programs, innovative (i.e. more con- fore as reproductive of the dominant social order. versational) television news programs, television This ‘structuralist’ perspective, however, is not studio debate programs, talk shows, and thematic abandoned altogether, but is reconceptualised entertainment programs on TV such as consumer- within a theory of human and social agency that oriented game shows. tries to grasp the interconnectedness of social stabil- The research objective of the second analysis is ity and change. to explore the communicative appeal of different Critical discourse analysis is holistic because it strategies of address to different audiences: What is insists that communicative processes can only be the role played by different genres and styles for the understood if they are conceptualised as signifying audience comprehension of social issues and for processes that take place under specific situational generating audience interest and involvement in the and social circumstances, in which constraining and issues? How are relations of power created and enabling factors co-occur. The analytical process maintained between different social actors – politi- should therefore encompass both the media texts cians, journalists, experts, citizens – through the use themselves with all their verbal and visual signify- of different forms of presentation? The answers to ing structures, the institutional and everyday con- these questions have clear implications for a discus- texts of media production and consumption8, and sion of the media’s role in processes of democratic the sociocultural practices at the macrosocial level empowerment or passivisation. (Deacon et al. 1999). As mentioned above our approach throughout One of the challenges for this project lies in combines textual discourse analysis with reception subjecting some of Fairclough’s conclusions about analysis of audience talk about mediatised politics. the macrodiscursive order of late modernity to criti- For this part of the analysis we are planning to use a cal scrutiny on the basis of empirical work. focus group design in order to at least partially Fairclough’s achievement consists in bringing to- simulate the dynamic processes of verbal interaction gether a detailed linguistic analysis of a vast range

Namnlöst-10 66 2005-08-16, 13:48 of textual forms with the theoretical insights of re- market’ may be affecting the total picture of politi- cent social theory. He is therefore able to put for- cal discourse in contemporary Denmark. ward more substantiated claims about the ‘discurs- The marketisation process is in some ways re- ive predicament’ of the current age than previous lated to the process towards increasing analysts who lacked a foundation either in linguistic ‘conversationalisation’ of media discourses, because analysis or in social theory. they are both caused by increasing commercialisa- We are particularly interested in two of the sali- tion: Stronger commercial pressures on the (broad- ent features of Fairclough’s discursive portrait of cast) media force them to maximise their audiences the modern age: marketisation and conversationali- and therefore to increase ‘rapport’ with their audi- sation. Fundamentally both of these discursive phe- ences, i.e. to find the popular wavelength that nomena originate in larger socioecenomic and so- makes the audience tune in to the particular channel ciopolitical developments over the last decades that (Bruun 1997). The media therefore increasingly have may be summed up by the term ‘commercialisation’ to ‘speak the same language’ as ordinary people do, and which – even though they are to some extent and to abandon their highbrow, paternalistic modes simply a product of the inherent dynamics of capi- of address. We may therefore perhaps more aptly talism – hit the domain of the media even more call the process ‘colloquialisation’, as it has to do forcefully due to the deregulatory efforts of neo-lib- with the general adoption of a popular idiom, in- eral governments in many western countries during cluding a more dialogic, conversational format the 1980s. (Hjarvard 1998). Crucially, in Fairclough’s analysis these phe- This renaming of the phenomenon may also en- nomena are not just ‘ideological’ or ‘political’ proc- able us to discern more clearly that we are really esses that are brought about by impersonal forces dealing with an age-old process which has charac- that impinge on human social existence. They are terised the tabloid press for more than a century, but phenomena that are produced through human agen- which has only recently found its way into broad- cy, in public and private institutions and in everyday casting, and thus into the domain of public concern life, through the web of discourses through which and outcry. society lives. In this project we wish to explore the extent to ‘Marketisation’ means that the ways of thinking which the contemporary media can be said to have that properly belong in the economic context of the become colloquialised and conversationalised. We market start to discursively colonise other areas of also wish to explore how such processes affect the society, which used to be functioning on other, non- media/audience relationship: Until now the public – commercial, principles. Fairclough (1993) thus and most of the academic – debate about collo- demonstrates how institutions of higher education quialisation has tended to emphasise the cultural become increasingly dominated by perhaps im- and political danger of citizens’ understanding of proper ‘market’ ways of conceptualising their iden- complex social affairs becoming ‘trivialised’ as a re- tity and role in society. sult of more popular forms of address. However, as It is a commonplace to direct the same criticism with the possibility of there being a flip side to towards the political realm, where politicians and ‘marketisation’, we wish to investigate whether the parties, in election campaigns and other contexts, colloquialisation of political discourse may have an increasingly define themselves as ‘sellers’ of ‘com- enabling or empowering effect on non-educated modities’ that ‘customers’ want, with all that such (and educated?) audiences who are not education- ‘promotion’ and ‘packaging’ entails in terms of fo- ally equipped to follow abstract, formal and linguis- cusing on surface rather than substance (Wernick tically complex accounts of socially relevant subject 1991, Franklin 1994). Similarly, and perhaps more matters (Livingstone & Lunt 1994; Graber 1994). seriously, politicians are subordinating themselves Many observers have commented on ‘personali- to a commercial logic which limits the scope for po- sation’ as a salient consequence of both the marke- litical ideas and solutions. tisation and colloquialisation of political discourses In this project we wish to analyse the media’s in the media: What the politician stands for is of lit- political discourses and explore the extent to which tle interest, as long as he/she appears to be a solid, the discourse order of the market has penetrated the commonsensical and trustworthy person. Hjarvard discourse order of politics. While we do expect to (1999:43), drawing on Goffman (1992) and Meyro- find evidence of ‘marketisation of politics’, how- witz (1985), attributes this development especially ever, we shall be equally observant of the extent to to the technological properties of modern broadcast- which the opposite process, ‘the politicisation of the

Namnlöst-10 67 2005-08-16, 13:48 ing. It is particularly the front-staging medium of Here we follow the approach of Wetherell and Pot- television whose visual representation of political ter (1992) which combines a poststructuralist, dis- actors causes their physical appearance to distract course-theoretical focus on the ways in which spe- viewers (sic!) from the substance of the political cific discourses constitute identities such as citi- message. zens, experts or consumers and categories such as In this project we will look into the personalisa- ‘the political’, and an interactionist focus focus on tion of politics both in the media and among audi- the ways in which people’s discourse is oriented to- ences, looking for additional factors that may moti- wards social action in specific contexts of interac- vate citizens to attach themselves to politicians tion such as political interviews in the media. This rather than to policies or parties. Looking for a more work is positioned between poststructuralist dis- social explanation of personalisation we shall ex- course theory which identifies abstract discourses plore whether allegiance to a politician may to some circulating in society or in a specific social field, extent be a response to the general erosion of insti- and forms of discourse analysis (heavily influenced tutional authority in contemporary society. At a time by conversation analysis and ethnomethodology) when it is always possible to find an expert who which concentrate on how social organisation is ac- disagrees with another expert, and when no political complished through talk-in-interaction. At its ex- truth remains unquestioned for very long, it may be- treme, discourse theory tends to reify discourses, come more important to develop a link of trust to a viewing the individual language user as a mere epi- politician who may be trusted to exercise sound phenomenon of discourse, while the tendency, at the judgement when faced with recurring dilemmas other extreme, is to neglect that the specific discur- than to follow a rigid ideology or party program. sive resources to which people have access delimit It is highly probable that such allegiance to the what it is possible for them to say. In taking a mid- politician-as-person must be regarded as temporary, position and viewing people as both products of something to be won continuously by politicians specific discourses and producers of talk in specific through the media’s political discourses. In this re- interactional contexts, the aim is to take account spect the citizen’s relation to the politician comes to both of the constraints on action imposed by the use resemble any other interpersonal relationship in late of specific discursive resources and of people’s role modern society: due to the disappearance of lasting as agents in processes of discursive and hence po- interpersonal networks, personal relationships are litical change. permanently up for renewal. The successful politi- As regards audience theory we are inspired by cian is one who understands that citizens’ support what may be called the British/Scandinavian ap- must be continuously won through a relationship of proach to media audiences that draws on British cul- ‘active trust’ (Giddens 1994b). This is a discursive tural studies (Morley 1992; Corner et al. 1990; mechanism. Livingstone & Lunt 1994), social-semiotic and We supplement Fairclough’s form of discourse pragmatic-linguistic forms of understanding the me- analysis with a discursive psychological approach, dia/audience nexus (Jensen 1987; Schrøder 1994; which places rather more weight on how discourses 1997; Poulsen 1992), and media ethnography are used as flexible resources in talk-in-interaction. (Drotner 19994). These traditions are brought together in a critical dialogue in Alasuutari (1999).

Notes academic steering committee to define the research priorities and to award research grants. 1. This paper was presented to the 14th Nordic The research team of the project Mediatised Conference of Media and Communication Research, politics: political discourses and the media in the “Political Copmmunication” Working Group, contemporary Danish democracy consists of Kungälv, Sweden, 14–17 August 1999. Louise Phillips and Kim Christian Schroder, De- 2. The project presented in this paper is one of many partment of Communication, Roskilde Univer- funded by the large-scale “Power and Democracy in sity, Denmark. The project runs for a two-year Denmark” research initiative commissioned and period 2000-2001 and is the only project within funded by the Danish Parliament in 1998. The re- the initiative that has political discourses and the search initiative is set up in an organisational frame- media as its focal area of investigation. work that is completely independent of the political 3. This broad understanding of the political is in line actors, who have left it entirely in the hands of an with many forms of discourse analysis. For Laclau

Namnlöst-10 68 2005-08-16, 13:48 and Mouffe (1985), for example, the political tion of texts by users is completely ignored arena revolves around the construction of the (Swales and Rogers 1995; Schrøder 1998). This social world. The political is not confined to shortcoming is not problematic when the object parliamentary politics or to the interaction of analysis is interpersonal communication in between the official political system, the social daily life under conditions of co-presence, system and the economy but refers more broadly because here receivers of messages are also pro- to the condition whereby we always construct ducers and vice versa. But it is invalidating for the social in specific ways that exclude the analytical understanding of communication alternative forms of social organisation. in a mass-mediated context like ours, where the The theory takes as its starting point the struc- recipients’ understanding and use of the media turalist point that the social world is constituted in text cannot be inferred through textual analysis. meaning in discourse and that, owing to the basic instability of the language, meaning is never fixed. No discourse is a closed entity; it is constantly being References transformed through contact with other discourses. Different discourses – which each represent a speci- Alasuutari, P., ed. (1999) Rethinking the Media Audience. fic way of talking about and understanding the so- The New Agenda. London: Sage. cial world – compete with each other in order to Beck, U. (1992) Risk Society: Towards a New Modernity. achieve hegemony, i.e. to fix language’s meanings in London: Sage. exactly their own terms. Hegemony can, therefore, Beck. U. (1994) The Reinvention of Politics: Towards a be understood as the dominance of a particular Theory of Reflexive Modernization, in U. Beck et al. perspective. Drawing on this approach, our study (1994). views contemporary politics as a field of conflict Beck, U. (1995) Ecological Enlightenment: Essays on the between discourses which put forward competing Politics of the Risk Society. New Jersey: Humanities constructions of the world including the domain of Press. the political. Beck, U. (1997) The Reinvention of Politics. Cambridge: 4. This very compressed account leaves out a number Polity. of important details about the competitive TV scene Beck, U., Giddens A., Lash, S. (1994) Reflexive Moderni- in Denmark in the late 1990s, e.g. details to do with zation. Politics, Tradition and Aesthetics in the Mo- mixed financing of advertising revenue plus license dern Social Order. Cambridge: Polity. fee (TV2) or advertising revenue plus subscription Bruun, H. (1997) Snakkeprogrammet. Portræt af en TV- fee (TV3, TV Danmark), and politically imposed genre. Aarhus Universitet: Institut for medieviden- mixed public service and commercial obligations skab. (TV2). Corner, J. et al. (1990) Nuclear Reactions. Form and Re- 5. Hjarvard gives the example of a letter to subscribers sponse in Public Issue Television. London: John from the chief editor of the major Danish national Libbey. newspaper Politiken in which the paper’s strong Cottle, S. (1998) Ulrich Beck, ‘Risk Society’ and the Me- points are being emphasised: “Whatever stands dia: A Catastrophic View? European Journal of close to your heart you’ll find it in Politiken – the Communication 13(1): 5-32. country’s leading cultural newspaper. We cover it Dahl, H. (1996) Nogle erfaringer med at operationalisere all: Life and death, books, films, architecture, sex, Bourdieu, MedieKultur 24. love, rock, food, wine, fashion, parenting, children, Dahl, H. (1997) Hvis din nabo var en bil. En bog om livs- partnership, entertainment, marketing, art, theatre, stil. København: Akademisk Forlag. travel... and a lot more (...)”. As Hjarvard observes Deacon, D., Fenton, N., Bryman, A. (1999) From Incep- the only time the word ‘politics’ is mentioned is in tion to Reception: The Natural History of a News the newspaper’s title (Hjarvard 1999:34). Item. Media, Culture & Society, 21:5-31. 6. In ancient Rome the augur was a religious official Drotner, K (1994) Ethnographic Enigmas: ‘The Every- who observed and interpreted omens and signs to day’ in Recent Media Studies. Cultural Studies 8 help guide the making of public decisions. (2):341-357. 7. In July 1999 Danish media coverage of an alleged Fairclough, N. (1992) Discourse and Social Change. too restrictive policy of tourist visa for individuals Cambridge: Polity Press. from conflict-ridden areas resulted in some parlia- Fairclough, N. (1993) Critical Discourse Analysis and the mentary politicians receiving more than sixty letters Marketization of Public Discourse: the Universities. from concerned citizens, who thus provided ammu- Discourse & Society 4 (2):133-68. nition for the ensuing political negotiations about a Fairclough, N. (1995) Media Discourse. London: Edward more permissive visa policy. Arnold. 8. Critical discourse analysis as practised by Fair- Fairclough, N. (1998) Political Discourse in the Media: clough and his followers does not usually live up to An Analytical Framework, in A. Bell and P. Garrett the holistic ambition. Most frequently the consump- (red.) Approaches to Media Discourse. Oxford: Blackwell.

Namnlöst-10 69 2005-08-16, 13:48 Franklin, B. (1994) Packaging Politics: Political Mortensen, F. (1977) The Bourgeois Public Sphere – Communications in Britain’s Media Democracy. A Danish Mass Communication Research London: Edward Arnold. Project, in M. Berg et al. (eds.) Current Theories Giddens, A. (1990) The Consequences of Modernity. in Scandinavian Mass Communication Re- Cambridge: Polity. search. Grenaa, Denmark: GMT. Giddens, A. (1991) Modernity and Self-identity. Cam- Phillips, L. (1996) Rhetoric and the Spread of the Dis- bridge: Polity. course of Thatcherism. Discourse and Society 7(2): Giddens, A. (1994a) Living in a Post-Traditional Society, 209-241. in U. Beck et al. (1994). Phillips, L. (1998) Hegemony and Political Discourse: Giddens, A. (1994b) Risk, Trust, Reflexivity, in U. Beck The Lasting Impact of Thatcherism. Sociology et al. (1994). 32(4): 249-269. Giddens, A. (1994c) Beyond Left and Right: the Future of Phillips, L. (2000) Mediated Communication and the Radical Politics. Cambridge: Polity. Privatization of Public Problems: Discourse on Goffman, E. (1992) Vore Rollespil i Hverdagen. Køben- Ecological Risks and Political Action. European havn: Hans Reitzel. Journal of Communication 15(1). Graber, D. (1994) Why Voters Fail Information Tests: Can Postman, N. (1984) Amusing Ourselves to Death. Lon- the Hurdles be Overcome? Political Communication don: Methuen. 11(4): 331-346. Potter, J. and Wetherell, M. (1987) Discourse Analysis Habermas, J. (1962) Strukturwandel der Öffentlichkeit. and Social Psychology. London: Sage. Hermann Luchterland Verlag. Potter, J. (1996) Representing Reality: Discourse, Hall. S. (1973) Encoding and Decoding in the Television Rhetoric and Social Construction. London: Sage. Discourse, Stencilled occasional paper, Media Poulsen, I. (1992) Uge 39. En eksperimentaluge på Series No.7, Centre for Contemporary Cultural Stu- Radioavisen. København: Danmarks Radio. dies, University of Birmingham. Abridged version Schrøder, K. (1994) Audience Semiotics, Interpretive in S. Hall et al. (eds.) Culture, Media, Language. Communities and the ‘Ethnographic Turn’ in Media London: Hutchinson 1980. Research. Media, Culture and Society 16(2): 337- Hjarvard, S. (1998) Farverige samtaler: Udviklingsten- 347. denser i tv-journalistikken, Samfundsfagsnyt, 123. Schrøder, K. (1995) Danskerne og Medierne. Dagligdag Hjarvard, S. (1999) Politik som mediemontage. Om og Demokrati. Statsministeriets Medieudvalg. mediernes forandring af den politiske kommunika- Schrøder, K. (1997) ‘Cynicism and Ambiguity: British tion, in J. Goul Andersen m.fl. (eds.) Den Demo- Corporate Responsibility Advertisements and their kratiske Udfordring. København: Hans Reitzel. Readers in the 1990s, in M. Nava et al (eds.) Buy Jensen, K.B. (1987) Seernes TV-Avis. Forskningsrapport This Book: Studies in Advertising and Consump- nr. 2B/87, Danmarks Radio. tion. London: Routledge. Jørgensen, M.W. and Phillips, L. (1999) Diskursanalyse Schrøder, K. (1998) Discourse Analysis and the Media/ som Teori og Metode. Frederiksberg: Samfundslit- Society Nexus: Towards a Notion of ‘Discourse teratur/Roskilde Universitetsforlag. Ethnography? Paper for the Discourse Analysis and Kellner, D. (1995) Media Culture: Cultural Studies, Social Research Conference, September 24-27, Identity and Politics between the Modern and the Copenhagen Business School. Postmodern. London: Routledge. Silverstone, R. (1994) Television and Everyday Life. Lon- Lash, S. (1994a) Reflexivity and its Doubles: Structure, don: Routledge. Aesthetics, Community, in U. Beck et al. (1994). Swales, J.M. & Rogers, P. (1995) Discourse and the Lash, S. (1994b) Expert-Systems or Situated Interpreta- Projection of Corporate Culture: The Mission State- tion? Culture and Institutions in Disorganized Capi- ment. Discourse and Society 6 (2):223-242. talism, in U. Beck et al. (1994). Thompson, J. (1995) The Media and Modernity: A Social Livingstone, S., and Lunt, P. (1994) Talk on Television: Theory of the Media. Cambridge: Polity. Audience Participation and Public Debate. London: Wernick, A. (1991) Promotional Culture. London: Sage. Routledge. Wetherell, M. and Potter, J. (1992) Mapping the Langua- Meyrowitz, J. (1985) No Sense of Place: The Impact of ge of Racism. Hemel Hempstead: Harvester Wheat- Electronic Media on Social Behaviour. New York: sheaf. Oxford University Press. Morley, D. (1992) Television, Audiences and Cultural Studies. London: Routledge.

Namnlöst-10 70 2005-08-16, 13:48 ”Här sträcker folk upp sig när kameran går” Riksdagsledamöternas syn på televisonens betydelse i deras arbete

SUSANNA HARMANEN

Vart fjärde år väljs tvåhundra ledamöter till riksda- stora hela till mediernas arbetsrutiner och villkor gen i Finland. Under valet tränger sig riksdags- är? kandidaterna in i vardagsrummen via televisionen Det har sagts att televisionen intar en särställning nästan varje kväll. Men behöver alla riksdagsleda- som politisk budbärare. Televisionen kan nå en stor möter televisionen för att få publicitet och kunna mängd tittare med sina program, och bilden har ett påverka sina väljare även till vardags, under valpe- stort inflytande. De nonverbala, speciellt visuella, rioden? Det är ofta andra än politikerna själva som dragen understryks i televisionen. Därför är den uttrycker åsikter om televisionens betydelse i den icke-verbala förmågan att kommunicera mycket vik- politiska kommunikationen. I medierna noteras det tig för riksdagsledamöter som vill stärka sin image. eventuellt om en riksdagsman snäst eller ilsknat till Televisionen kan också påverka riksdagsledamöter- mot medier och journalister, men i allmänhet varken nas arbete – man har till och med hävdat att televi- vill eller får de någon möjlighet att närmare förklara sionen gör intrång i politiken. Men antagligen har sina synpunkter. televisionen inte särskilt stor betydelse för riksdags- Det sägs att politiken blivit medieanpassad. I en ledamöter som förekommer sparsammare i offent- studie om svensk politik har Asp och Esaiasson ligheten. Alla riksdagsledamöter eftersträvar inte (1996, 80-81) funnit tre nivåer av politisk medie- riksomfattande offentlighet genom televisionen. anpassning. På den första nivån ses medierna som I denna artikel undersöker jag televisionens roll det viktigaste kommunikationsmedlet mellan politi- som politisk budbärare från de finländska riksdags- ker och medborgare. På den andra nivån utövar me- ledamöternas synvinkel. Många av dem kommer i dierna redan ett betydande inflytande på allmänhe- sitt arbete i beröring med televisionen, eller följer ten och statsmakten. Genom val och tolkningar kan åtminstone med behandlingen av politiska skeenden medierna avgöra vilka budskap som förmedlas om i offentligheten. Jag fokuserar på televisionens roll i politiken. På den tredje anpassningsnivån anpassar riksdagsledamöternas arbete. Televisionens bety- sig samhället till stor del till massmediernas arbets- delse för riksdagsledamöterna undersöks genom rutiner och villkor. Det leder till att man i det poli- studier i televisionens sätt att förmedla information tiska livet beaktar att massmedierna förenklar bud- om politik och riksdagsledamöter, samt därtill om skap och tar fram motsättningar. Det är emellertid riksdagsledamöterna noterar dem i sitt arbete. Dess- svårt att helt konkret påvisa medieanpassnings- utom tar artikeln upp betydelsen av riksdags- nivåerna i samhället och det politiska livet. Hur kan ledamöternas förmåga att uppträda i television. man exakt veta hurdan samhällets anpassning i det Riksdagsledamöternas åsikter om televisionens betydelse gäller riksdagsarbetets ”vardag”. I tidigare undersökningar om politisk kommunikation i televi- Department of Communication, University of sionen har man koncentrerat sig främst på tiden Jyväskylä, P.O. Box 35, FIN-40351 Jyväskylä, kring val. (Blumler 1990, 101; Gronbeck 1990, 190; [email protected] Nousiainen 1992, 136). Riksdagsledamöternas

Namnlöst-9 71 2005-08-16, 13:48 egentliga arbete infaller dock under tiden mellan va- mokratiska parti, Centern och Samlingspartiet. Från len som också är ett viktigt objekt för studier i poli- de övriga – Vänsterförbundet, Svenska Folkpartiet, tisk kommunikation. Man kan knappast undvika Gröna förbundet, Kristliga förbundet och Ung- valtal ens i vardagspolitiken. finnarna intervjuades en riksdagsledamot per parti. Till vardags vänder sig riksdagsledamöterna till Vid valet av riksdagsledamöterna fäste vi särskilt sina väljare från sitt arbete. Riksdagsledamöternas uppmärksamhet vid hur mycket de hade framträtt i arbete är delvis offentligt arbete. Enligt Nousiainen offentligheten och speciellt i televisionen. Bland de (1992, 185) utgörs riksdagsledamöternas viktigaste elva riksdagsledamöterna var fem rätt okända. De arbete av lagstiftningsarbete, men därutöver har verkade främst på landskapsnivå och hade under sin riksdagen även funktioner av mera allmän karaktär, riksdagsmannakarriär uppträtt i televisionen en eller som t.ex. att fungera som offentligt diskussions- kanske två gånger. Två riksdagsledamöter var något forum. Riksdagsledamöterna försöker väcka debatt i bättre kända. Den ena var ordförande för ett medel- riksdagen och skaffa information om aktuella frågor stort parti och därmed något kändare än vanligt, den t.ex. i aktualitetsdiskussioner som tagits i bruk för andra var känd närmast för sin ringa ålder. De åter- att komplettera spörsmålsproceduren (se Finlands stående fyra riksdagsledamöterna var mycket kända riksdag). Några riksdagsledamöter framställer sina i offentligheten. De intervjuade riksdagsledamö- spörsmål en gång i månaden även i televisionen när terna kom från olika delar av Finland. Fem av de statsrådets frågetimme direktsänds i tv. Då har några 30-60-åriga intervjuobjekten var kvinnor och sex riksdagsledamöter möjligheter att fråga statsrådet var män. om linjedragningar eller synpunkter på hur någon viss fråga skall skötas. I viss mån försöker riksdags- Brytningsskede i televisionens ledamöterna informera medborgarna i medierna, till exempel via televisionen. Riksdagsledamöterna kan betydelse för riksdagsledamöterna t.ex. ombes att i en televisionsintervju kommentera Det är den allmänna samhälleliga förändringen (se händelser i riksdagen, de tillfrågas om sin åsikt eller Mancini & Swanson 1996) som avgör hur medier- de kan kanske enbart filmas i sitt jobb. Kontakten nas roll som politikens budbärare har formats och med massmedierna hör också till riksdagsleda- fortgående formas. De främsta förändringarna i den möternas vardag. Eftersom medborgarna väljer sin politiska informationen, partierna och politikernas representant vart fjärde år är det viktigt för riksdags- verksamhet är samhällets fragmentering och partier- ledamöterna att på något sätt visa upp sin egen akti- nas likformighet. Samtidigt som de traditionella so- vitet och resultatet av sitt arbete. Det kan emellertid ciala strukturerna, som t.ex. en tydlig klassindel- vara svårt att väcka mediernas uppmärksamhet på ning, upplöses måste även partierna förändras saklig väg, om riksdagsledamoten inte är en mycket (Negrine 1996, 162; Pekonen 1997). Partierna och känd person eller toppolitiker. deras riksdagsledamöter står därför inför en föränd- ring: hur kan man skilja sig från andra partier och ändå behålla sina anhängare? Riksdagsledamöternas temaintervjuer Riksdagsledamöterna anser att partierna nog inte De finländska riksdagsledamöternas syn på televi- klarar av att tillgodose sina anhängares behov lika sionens betydelse i deras arbete samlades in med bra som tidigare. Några anser att likformigheten hjälp av en temaintervju. Jag beslutade mig för en därtill påverkats av regnbågsregeringen 1995-1999 intervju eftersom svaren krävde att riksdagsleda- (som fortsätter under följande fyraårsperiod). Be- möterna letade i sitt minne och funderade på sina nämningen innebär att det ingår fem partier från svar. Intervjuaren kunde då vara till hjälp t.ex. ge- både höger och vänster i regeringen, ytterst Sam- nom att friska upp minnet. Även av praktiska skäl lingspartiet och Vänsterförbundet. Enligt de inter- passade temaintervjun som metod: efter ett besök i vjuade riksdagsledamöterna har man under regn- riksdagsledamöternas arbetsrum kan man väl förstå bågsregeringens tid märkt att både höger- och vän- att ett brev kan drunkna i ledamöternas pappers- sterpartierna kan vara överens i många frågor. De högar. anser att medborgarna under denna regering kanske Jag strävade efter att intervjua riksdagsledamöter fått intrycket att partierna blivit mera likformiga. med olika bakgrund för att undersökningsmaterialet Enligt riksdagsledamöterna strävar partierna ef- skulle täcka så många olika ledamöter som möjligt. ter att anpassa sig till den samhälleliga utvecklingen Jag intervjuade elva riksdagsledamöter från åtta par- närmaste med hjälp av olika kommunikationsstrate- tier. Två riksdagsledamöter från vart och ett av de gier och personer. Partiet borde eftersträva publici- tre största partierna utvaldes – Finlands Socialde- tet för viktiga frågor och därför borde man utveckla

Namnlöst-9 72 2005-08-16, 13:48 partiets kommunikationsstrategi. Riksdagsledamö- att tittaren tar emot budskapen passivt. I litteraturen terna hade även behov av att styra sin egen offent- har tittaren emellertid konstaterats vara aktiv (se lighet. Televisionen ansågs vara ett av de bästa med- t.ex. Graber 1989, 197; Sallinen-Kuparinen 1987, lem för information till medborgarna. Riksdags- 125). Om man tror på televisionens betydelse och ledamöterna ansåg att televisionen är viktig främst strävar efter televisionspublicitet kan det vara ett på grund av sin genomslagkraft. För det andra an- slags självförverkligat förutseende. Eftersom televi- sågs televisionen även ypperligt för att skapa ett va- sionen anses viktig satsar man också på att utnyttja rumärke, ett marknadsföringsmedel. För det tredje den. kan riksdagsledamöterna göra sig bättre kända ge- Enligt riksdagsledamöterna har televisionens be- nom televisionen. Även om riksdagsledamöterna tydelse förändrats när det gäller att nå medborgarna, betonade olika frågor inom ramen för dessa del- eftersom allt flera kanaler och program minskat de områden, verkar resultatet logiskt. Televisionen har enskilda programmens slagkraft. Televisionens be- stor betydelse, eftersom den först kan ge en mindre tydelse när det gäller att bli bättre känd blir därige- känd riksdagsledamot publicitet. När ledamoten är nom kontroversiell. Riksdagsledamöternas syn- känd måste han eller hon avgöra på vilket sätt han/ punkter ger anledning att dryfta nya former för poli- hon kan marknadsföra sig själv i televisionen och tisk kommunikation via televisionen. För att leda- föra fram sina kärnfrågor. Eftersom televisionen an- möterna bättre skall kunna utnyttja televisionen ses påverka åsikterna hjälper den att öka ledamotens t.ex. som marknadsföringsmedel anser jag att de understöd och ge arbetet en fortsättning. t.ex. måste lära sig att rikta sina budskap rätt för att Enligt riksdagsledamöterna kan det första euro- olika frågor skall kunna tas upp på olika kanaler i parlamentsvalet 1996 eventuellt ha ökat televisio- olika program. På basis av intervjuerna visade det nens betydelse för politikerna. Om en riksdagsleda- sig även i övrigt viktigt att kunna rikta sitt budskap. mot ställer upp i valet till Europaparlamentet och Det behövs för det första när man försöker nå olika önskar bli vald måste han eller hon kunna samla rös- medborgare i det föränderliga samhället. I olika tid- ter i hela landet. I europarlamentsvalet i Finland är ningar och program kan man nå olika personer an- kandidaterna samma för alla, dvs. hela Finland är ett tingen landsomfattande, regionalt eller lokalt. Till enda valdistrikt. Televisionen är ett av de effekti- följd av konkurrensläget definierar televisions- vaste medierna för kandidaterna att nå sina väljare kanalerna målgrupperna för sina program allt nog- över hela landet. Enligt en del riksdagsledamöter grannare och därför är det skäl för riksdagsleda- kan eurovalet hjälpa politikerna att utnyttja televi- möterna att i sitt tal beakta programmets potentiella sionen bättre än tidigare. tittare. Om en riksdagsledamot vill nå riksomfattande publicitet kan televisionen var ett ypperligt medel. Televisionens och medielogikens effekt För en ledamot som inte fått särskilt stor uppmärk- samhet kan det vara närmast omöjligt att locka tele- på riksdagsledamöternas verksamhet visionens och därigenom allmänhetens intresse utan I riksdagsarbetet beaktar riksdagsledamöterna tele- att göra reklam eller underhållningsinslag. Under- visionen närmast på riksdagens frågetimme och för hållningen kan i värsta fall förstöra anseendet, och meddelanden. Därtill noterar de televisionens me- reklam kan bedrivas endast av dem som har råd. I dielogik, t.ex. när de uppträder och försöker utnyttja Finland väljs riksdagsledamöterna i valdistrikt i den. Med medielogik avses den framställnings- och proportionella val, vilket betyder att lokala massme- informationsförmedlingsprocess som alla enskilda dier som t.ex. tidningar, radio och lokalteve till och medier påverkar genom sina egna specifika drag. med kan vara effektivare än riksomfattande fora för Dessa drag kan vara t.ex. organisering av informa- att nå invånarna i kandidatens eget valdistrikt. Sär- tionsmaterialet, framställningsstil och informations- skilt de mindre kända riksdagsledamöterna får den mediets särdrag som medium (Altheide & Snow bästa sakliga publiciteten via landskaps- och lokal- 1979). Varje medium använder således en viss stil tidningen eller -radion, inte televisionen. och metod för att redogöra för olika fenomen. Tele- En del av riksdagsledamöternas motiveringar till visionens medielogik får en viktig roll i politiken televisionens stora betydelse kan i viss mån ifråga- när politikerna försöker nå tittarna på ett sådant sätt sättas. Exempelvis en information som sänts i tele- som är anpassat just till televisionen. Televisionens visionen kan starkt påverka åsiktsbildningen, men inflytande på politiken kan studeras utgående från televisionens verkliga slagkraft kan inte mätas nog- fokuseringen på televisionen och dess medielogik. grant – liksom inte heller andra mediers exakta in- Riksdagsledamöterna förhöll sig reserverat till flytande. Televisionen ansågs effektiv även därför diskussioner om televisionens effekt på deras ar-

Namnlöst-9 73 2005-08-16, 13:48 bete. I intervjuerna kunde de kraftigt framhäva att Riksdagsledamöterna utnyttjar metoder enligt tele- televisionen inte påverkar deras arbete eller de ären- visionens medielogik, som t.ex. sammanfattningar den som behandlas i riksdagen. Televisionen ansågs och konkretiseringar (se Hernes 1978). påverka endast i sådana situationer där man medve- Utöver frågetimmarna inverkar televisionen på tet framträder i teve. Riksdagsledamöterna skiljde både riksdagens och regeringens information utåt. här på arbete och publicitet, även om de i andra Speciellt när det gäller viktiga ärenden föredrar man sammanhang underströk att publicitet är en del av direktsänd information. Nästan alla riksdagsledamö- arbetet. De ville tydligen framhäva att televisionen ter ansåg att journalisternas sätt att redigera och inte påverkar lagstiftningsarbetet, utan att de när- tolka uttalanden och intervjuer ibland var störande mare tänkte på övriga aspekter av sitt arbete. Emel- och att de därför i viss mån fungerade som ”port- lertid kan politiska åsikter som någon riksdagsleda- vakter”. Riksdagsledamöterna måste således kunna mot uttryckt i televisionen påverka t.ex. diskussio- passera journalisternas såll, varefter det delvis beror ner med arbetskamraterna om frågor som behandlas på journalisterna hurdan publicitet ledamoten får i riksdagen, och därigenom kan det i form av tankar (jfr Moring & Himmelstein 1993). Många ansåg att och åsikter påverka deras arbete. direktsända meddelanden var ett utmärkt sätt att få I riksdagsarbetet tas televisionen i betraktande uttrycka saker på sitt eget sätt utan journalistens närmast på riksdagens frågetimme och för medde- tolkningar eller inflytande. Men direktsända meddelanden. I riksdagens aktualitetsdiskussioner är det landen är inte alltid möjliga. Redaktionerna beslutar numera möjligt att behandla ärenden som kan ha själva om direktsändningarna, och därför torde riks- blivit aktuella till exempel via televisionsnyheterna. dagen, partierna eller regeringen sällan ha någon I allmänhet kan riksdagsarbetet inte hålla takt med möjlighet att kommentera frågor i direkta nyhets- dagsaktuella frågor, men riksdagen vill dock delta i sändningar när de vill. Eftersom televisionen anses diskussionerna och allt bättre fungera som natio- viktig har den eventuellt kunnat påverka till exem- nens diskussionsforum (se Nousiainen 1992, 185; se pel hur och när meddelandet går ut. Många riks- Finlands riksdag). Riksdagsledamöter och riksdagen dagsledamöter var av samma åsikt som exministern kritiseras ibland för att medborgarna fjärmas från och riksdagsledamoten Claes Andersson (1995, en- behandlingen av politiska ärenden. Genom att be- ligt Luostarinen 1996, 31) som ansåg att medierna handla aktuella ärenden kan riksdagen kanske väcka avgör vilka frågor som diskuteras och hur. Informa- intresse. Vid sidan av övriga massmedier inverkar tionen går bättre fram från riksdagen till medbor- televisionen på vilka frågor som tas upp till diskus- garna om man till exempel anpassar sig till television i riksdagen. Enligt några riksdagsledamöter kan sionens arbetsmetoder eller gör nyhetsförmedlingen speciellt televisionens morgonprogram och -nyheter lätt för televisionen. På det sättet anpassar man sig utgöra en viktig nyhetskälla för riksdagsledamöter till televisionens medielogik. Det påvisas av riks- som jobbar sent in på kvällen, och de kan påverka dagsledamöternas sätt att försöka utnyttja televisio- dagordningen. Även om jag nog tror att morgon- nen och fånga dess uppmärksamhet. tidningarna hör till de viktigaste källor som formar Enligt riksdagsledamöterna får frågor ibland fel- riksdagsledamotens dagordning, har televisionen aktiga proportioner i televisionen, vilket i värsta fall den fördelen att den är aktuell och snabb. Televisio- kan leda till en mediekarusell. Riksdagsledamöterna nen kan således påverka riksdagsledamöternas var- har emellertid rätt sällan beaktat journalisternas syn- dagliga arbete. vinkel. Deras uppgift är att förmedla politiska hän- Televiserade frågetimmar ansågs viktiga därför delser till tittarna med ett kritiskt ifrågasättande att då hade riksdagsledamöterna möjlighet att fram- grepp. En kritisk journalistkår är en del av den de- träda i televisionen eller i övrigt visa sin aktivitet för mokratiska processen. Visst kan det uppstå överdrif- tittarna. Det framgår att riksdagsledamöterna beak- ter och förvrängningar i redaktionerna – det är ju tar televisionen på frågetimmarna genom att vara fråga om mänsklig verksamhet. Journalisterna ser på närvarande och uppträda på ett för tittarna tillmötes- saken t.ex. utgående från sina egna värderingar och gående sätt. Även om frågetimmen anses viktig med erfarenheter, och därför är det en omöjlighet att en tanke på medborgarnas riksdagskunskaper tvivlade fråga blir absolut neutralt och opartiskt behandlad. några riksdagsledamöter på att tittarna fick tillräck- Det faktum att det uppstår en mediekarusell är troli- ligt information under frågetimmen. Riksdagsleda- gen inte lika bekymmersamt som frågan om hur kri- möterna försöker göra det lättare för tittarna att följa tiskt tittarna, lyssnarna och läsarna kan filtrera in- med frågetimmen genom att de förutom till de när- formationen. varande även vänder sig till tittarna. Dessutom för- När riksdagsledamöterna uppträder i televisio- söker de använda andra sätt att närma sig tittarna. nen säger de sig tala så klart, koncist och koncentre-

Namnlöst-9 74 2005-08-16, 13:48 rat som möjligt. Deras avsikt är att försöka förmedla tarna, t.ex. när det gäller riksdagsledamöternas upp- sitt budskap till lyssnarna på ett begripligt sätt. trädande. Enligt Corner (1995) är televisionen un- Riksdagsledamöterna var även medvetna om att de- derhållande i sig på grund av sin medielogik. Även ras utlåtanden kan omformas om de inte själva kan riksdagsledamöternas åsikter stöder detta. Det finns förmedla det viktigaste med några konkreta fraser. Å ett visst samband mellan medielogiken, de under- andra sidan ansåg de att medierna och tittarna kan hållande dragen och tittarna. Den som uppträder i ifrågasätta deras kompetens om språket är lättbe- televisionen skall utnyttja televisionens medie- gripligt. De försöker förbereda sig för framträdand- logiska drag för att få publicitet. Medielogikens ena genom att planera strategier och sammanfatta drag, som t.ex. förenklingar, påpekandet av oenighet det viktigaste. Enligt en del riksdagsledamöter är te- och ytliga generaliseringar, är intressanta och under- levisionen intresserad av budskap där ledamoten vi- hållande drag för tittaren. Tittarna intresserar sig för sar sitt förhållande till tittarna till exempel genom televisionsprogram om de är trevliga och lätta att att rikta sitt budskap till en målgrupp och genom följa med. klädseln. De försöker således även med visuella Utgående från riksdagsledamöternas intervjuer medel anpassa sig till televisionens medielogik. kan man genom att göra politiska frågor underhål- Dessutom tillspetsade de, betonade motsatser, per- lande bidra till att ramarna för riksdagsledamöternas sonifierade frågor och utnyttjade övriga drag i tele- arbete kan förvrängas. Det kan försvåra deras arbete visionens medielogik för att väcka uppmärksamhet. och speciellt informationen om arbetet samt göra Det här sättet, som flitigt används av en del riks- det svårt för ledamöterna att föra fram sina egna dagsledamöter, gör politiken allt mer till underhåll- idéer – det kan vara svårt att få televisionspublicitet ning: endast intressanta och säregna frågor är nyhe- för ett budskap med faktainnehåll. Jag tror att det ter för televisionen. Även om riksdagsledamöterna överhuvudtaget kan vara svårt för riksdagsledamö- redan i viss mån anpassat sig något till televisionens terna att uppträda inför personer som har en för- arbetsrutiner och villkor, är det ändå inte ett självän- vräng bild av vad politik och riksdagsarbete är. damål att försöka få uppmärksamhet i televisionen. Riksdagsledamöterna efterlyser ett mera kritiskt Men bara några få ledamöter som eftersträvar stor grepp av journalisterna för att tittarna inte skall få publicitet (och får det) kan enligt de intervjuade en felaktig bild av riksdagsledamöternas arbete och forma en bild av alla riksdagsledamöter. ärenden som behandlas i politiken. Uppenbarligen Emellertid kan våra kulturella särdrag förhindra önskar riksdagsledamöterna även en kritiskt allsidig att vi i Finland någonsin skulle börja utnyttja en granskning av frågorna, men försöker ändå skydda transparent medielogik, som t.ex. att svartmåla ett sina egna uttalanden mot feltolkningar. Riksdags- konkurrerande parti för att få publicitet i televisio- ledamöterna verkar inte alltid lita på journalisterna. nen (jfr Pörhölä, Sallinen & Isotalus 1997, 438- Å andra sidan är det möjligt att de är noga enbart 439). Vi är åtminstone inte i vår verbala kultur ty- med det som sägs i deras eget namn. Begreppet kri- piskt konfrontationstillvända. En representant för tisk diskuterades även i diskussioner om förhållan- ett konkurrerande parti kan nog klandras kraftigt i det mellan riksdagsledamöter och journalister. En- en valdebatt, men det är dock en planlagd situation. ligt riksdagsledamöterna är förhållandet mellan journalister och politiker allmänt taget varken aggressivt eller dåligt – tvärtom. Det beskrivs väldigt ”Vi är i underhållningsbranschen!” bra av en riksdagsledamot: Det var speciellt två särdrag i politiken som televi- I allmänhet har vi ett sånt här inofficiellt för- sionen framhävde enligt riksdagsledamöterna. Det hållande med journalisterna: jag behöver pub- var att göra politiken underhållande och att personi- licitet och journalisten behöver nyheter. Det fiera den. Till största delen förhöll de sig reserverat är den nakna sanningen. Om jag kan läcka till båda fenomenen, men de fann också punkter något till journalisten, eller om jag gör det, så som riksdagsledamöterna kunde utnyttja i sitt ar- väntar jag mig naturligtvis en gentjänst någon bete. gång i framtiden. Riksdagsledamöterna skiljde på underhållning som bygger på politiska frågor och underhållnings- Riksdagsledamöterna och journalisterna har ibland program som behandlar politik eller politiker. ett mycket etablerat samarbete. Riksdagsledamöternas syn försvarar litteraturens Enligt en del riksdagsledamöter är journalisterna syn på att televisionen utnyttjar underhållande drag ibland aggressiva. Eller avser de ett kritiskt grepp för att locka tittare (se Alasuutari 1996, 212; Aula när de säger aggressivt? Enligt Aula (1991) har 1991). Televisionen gynnar drag som intresserar tit- journalisternas kritiska inställning till politikerna

Namnlöst-9 75 2005-08-16, 13:48 och en undersökande Watergate-journalism ökat i av riksdagsledamöternas synpunkter kan personifie- Finland sedan 1970-talet. Även allmänhetens in- ring definieras som en underart till underhållningen. ställning till politiken har blivit mera kritisk, och i Personifieringen har drag av medielogik och under- dag krävs en aggressivare och mera skeptisk journa- hållning: frågor kan göras intressanta och lättbe- lism än tidigare. Emellertid ser jag inte här någon gripliga med hjälp av personifiering (se Karvonen klar skillnad mellan en kritisk och en aggressiv in- 1997, 171). Det nya med dagens personifiering av ställning. Med aggressivitet menar man i allmänhet politiken jämfört med tidigare är att televisionen relationerna mellan journalister och politiker: är de kan föra fram även en sådan riksdagsledamot som vänliga eller inte. Med en kritisk inställning inom inte har någon betydande ställning i riksdagen. Le- journalismen hänvisas närmast till en mångsidig be- damoten kan redan tidigare ha varit i offentligheten handling av ett ämne och ett ifrågasättande grepp. eller han eller hon har uppträtt på ett uppseende- Behandlingen av politiska frågor eller politiker väckande sätt eller är annars avvikande, t.ex. ung som uppträder i underhållningsprogram ansågs vara jämfört med övriga ledamöter. Bland riksdags- bättre än att göra underhållning av vissa frågor. ledamöterna fanns en förståelse för televisionens Även om underhållningsprogram kan ge en vrång- sätt att personifiera politiken, eftersom man vet att bild av frågorna har riksdagsledamöterna också stor ansiktslösa beslut är ointressanta. Jag anser att per- nytta av dem. Riksdagsledamoten kan göra sig sonifiering och fokuseringen på enskilda ledamöter bättre känd och föra fram sin personlighet med hjälp inte nödvändigtvis beror endast på televisionens sätt av underhållningsprogram. Dessa synpunkter ger att locka tittare och gestalta politiska frågor. Det kan vid handen att riksdagsledamöterna litar på under- finnas en social beställning på personifiering: om hållningsprogrammen som programtyp. För dem är medborgarna upplever att partierna är väldigt lika- det viktigt att särskilja fakta och underhållning: en dana kan man påvisa skillnader med hjälp av perso- riksdagsledamot i ett underhållningsprogram kan ner. I allmänhet personifierar televisionen politiska ändå tas på allvar i aktualitetsprogram. Riksdags- frågor genom att fokusera ministrar, partiordföran- ledamöterna tror uppenbarligen att underhållnings- den eller riksdagsgruppernas ordföranden. Flera programmens format ”skyddar” dem. I underhåll- partier försöker utnyttja personifiering, eftersom ningsprogram kan man visa upp den sida av sin per- också en enda person kan bidra till hela partiets sonlighet som inte kommer fram i sakliga samman- framgång. hang. Underhållning och fakta sammanblandas Även om man anpassat sig till televisionens per- alltså inte. Å andra sidan är det möjligt att en riks- sonifiering och försöker utnyttja det i viss mån, har dagsledamot som uppträder väldigt ofta i underhåll- det också upplevts som negativt. Enligt riksdags- ningsprogram kan ge ett ”lätt” intryck. Riksdags- ledamöterna förmedlas en rätt ensidig bild av ledamöterna tycktes bilda två åsiktskategorier; de riksdagsfrågorna genom att endast en minister inter- som ansåg underhållningsprogram vara nödvändiga vjuas. Riksdagsfrågorna är dock sällan entydiga, för politiken och de som inte ansåg det. och därför ansåg ledamöterna att det vore viktigt att De ansåg även att om politiken gjordes underhål- ta reda på även mindre kända riksdagsledamöters lande kunde det i viss mån nagga riksdagsleda- synpunkter. Televisionens trend att personifiera frå- möternas och hela riksdagens trovärdighet i kan- gor inverkar på riksdagsledamöternas arbete på terna. Riksdagsledamöter som uppträder i under- samma sätt som när politiken görs till underhåll- hållningsprogram kan stämplas som clowner, vilket ning. På grund av personifieringen kan det bli en minskar hela riksdagens och politikens prestige. ensidig bild av någon fråga, vilket ibland kan göra Dessutom anser riksdagsledamöterna att politik som ledamöternas arbete och informationen svår. underhållning kan leda till att man inte får publicitet Totalt sett anpassar sig ledamöterna uppenbarli- för viktiga frågor utan underhållande inslag, oavsett gen både till underhållningen och personifiering, om de gäller nöje eller dramatik. Å andra sidan kan även om de inte tycker om alla drag i fenomenen. politiken enligt en del riksdagsledamöter föras när- Det framgår dock av ledamöternas svar att de inte mare tittarna, vilket kan öka tittarnas intresse för po- önskar föras med strömmen, utan de vill vara aktiva litik och riksdagsledamöternas arbete. De enskilda agerande. Det framgår av det faktum att ledamö- riksdagsledamöterna måste tänka på hurdan bild de terna dryftar och försöker utveckla metoder att han- vill ge av sig själv i offentligheten, de måste finna tera de negativa konsekvenserna av personifiering rätt balans mellan saklig publicitet och underhål- och underhållning. De bekymrade sig även för poli- lande publicitet. tikens och den politiska kommunikationens framtid, Det finns många likheter mellan att göra politik eftersom de är rädda att medborgarna vänjer sig vid till underhållning och att personifiera den. På basis alltför enkla förklaringar och lätta samt underhål-

Namnlöst-9 76 2005-08-16, 13:48 lande politiska program. Många lade ansvaret över utbildningen. Enligt ledamöterna erbjuder de flesta på journalisterna: många frågor om den politiska partier utbildning för sina ledamöter, och enskilda framtiden är beroende av yrkeskunniga och kritiska ledamöter kan också ha egna konsulter som hjälper journalister. Jag tycker att ledamöterna även själva till att planera och genomföra en informations- torde ha förmåga att påverka den politiska informa- strategi. Några ledamöter ansåg till och med att tionen i televisionen t.ex. genom sina programval riksdagsledamotens kompetens i framtiden fastställs och förmåga att uppträda. i framtiden i televisionen, vilket tangerar Altheides och Snows (1991) synpunkt. En ledamots mening Riksdagsledamoten ”via televisionen får du din trovärdighet eller sen domen att den där duger nog inte till mycket” låter talar för sitt levebröd förstå att Altheides och Snows beskrivningar inte Televisionskunskap och förmåga att uppträda i tele- nödvändigtvis är särskilt lång från dagens finländ- vision ansågs rätt viktigt i riksdagsledamöternas ar- ska nutidspolitik. Enligt en del ledamöter upptäcker bete och över huvudtaget i den moderniserade poli- man behovet av träning först i samband med val- tiken. Ledamöterna anser att de inte kan svara på debatter. Speciellt träning i att uppträda har betonats medieepokens utmaningar enbart genom att känna då ledamöterna behöver landsomfattande televi- till sakfrågor. Förmåga att uppträda är viktigt för le- sionspublicitet. En del ledamöter önskade att trä- damöterna, när de försöker förmedla budskap till ningen skulle vara fortlöpande, eftersom de inte haft allmänheten och bevara sin trovärdighet i medbor- särskilt stor nytta av enskilda kurser, och lärorna garnas ögon. De önskar hellre väcka uppmärksam- glömdes lätt bort. Det framgick även att de ledamö- het med ett smidigt uppträdande än genom under- ter som har anlag för nervositet inför kameran hade hållning. En del trodde att televisionskunskapen ut- behov av träning. Några ledamöter berättade att de vecklas av sig själv vid sidan av arbetet, andra ville var så nervösa inför televisionsframträdanden att de aktivt utveckla sin framtoning. Men ledamöterna därför upplevde att de misslyckades t.ex. i en panel- förhöll sig motstridigt till träning i uppträdande. debatt. Enligt riksdagsledamöterna har speciellt televi- Å andra sidan ansåg inte alla riksdagsledamöter sionen skapat ett behov av skickligt uppträdande. att träning är så nödvändig. Allmän förmåga att upp- Riksdagsledamöterna ansåg televisionen vara viktig träda lär man sig småningom, och därför behövs i deras arbete, eftersom de med hjälp av televisionen ingen träning. De underskattade betydelsen av trä- t.ex. kan bli bättre kända eller inverka på medbor- ningen, eftersom de inte fick någon hjälp i prakti- garna genom effektiv kommunikation. Riksdags- ken. Det är möjligt att de har en negativ bild av trä- ledamöterna råkar i sitt arbete även ut för andra si- ningen eller dåliga erfarenheter, eller kanske de tuationer än uppträdanden i televisionen, och därför ringaktar träningen därför att utbildning och träning ansågs den allmänna förmågan att uppträda vara anses som något man måste skämmas för. I Finland viktig. En del ansåg förmågan att uppträda därför diskuteras inte riksdagsledamöternas träning i att utgjorde en oskiljaktig del av riksdagsledamöternas uppträda särskilt öppet (se Isotalus 1997), och den yrkeskunskap. Utöver detta upplever riksdags- kan upplevas som ett amerikaniserat drag. ledamöterna att det är viktigt med allmänna medie- Riksdagsledamöterna hade väldigt litet erfaren- kunskaper, förmåga att granska frågor från olika heter av att bygga upp en image, men många trodde synvinklar, eftersom frågor som behandlas i mass- att frågor om image och uppträdande sammanblan- medierna i allmänhet blir offentliga diskussions- dades. En förbättring i förmågan att uppträda har ämnen. Om man önskar utnyttja televisionen i sitt samband även med en bättre image: skickligt upp- arbete behövs det förmåga att uppträda på ett sätt trädande kan förbättra personens image. De ansåg som gör sig i teverutan. Riksdagsledamöterna ansåg att det var viktigt att behärska helheten och ha speciellt icke-verbala uttryckssätt viktiga, eftersom mångsidiga kunskaper: i strategin om att uppträda i många ansåg att televisionsbilden och hur det ser ut television måste sakfrågorna, image och uppträ- i televisionen kan inverka på tittarna mera än tal (se dande fungera som en enhetlig helhet. Man trodde t.ex. Altheide & Snow 1991; Ellis 1989; Graber att uppbyggandet av en image gäller att bygga upp 1989). Även sådant som medielogiken gynnar, som en personlighet. Eftersom träningen i att uppträda t.ex. koncentrering och konkretisering, upplevdes och imageträning i många riksdagsledamöters ögon som viktigt att kunna. dock stod nära varandra trodde man även att trä- De riksdagsledamöter som ansåg förmågan att ningen i att uppträda skulle utradera elevens person- uppträda vara viktig ansåg även att det var viktigt liga arbetssätt. En del ledamöter verkade vara indig- med träning i ämnet och de förhöll sig positivt till nerade över att de inte får uppmärksamhet och pu-

Namnlöst-9 77 2005-08-16, 13:48 blicitet endast genom idogt arbete. Några ansåg att nen: riksdagsledamöter har i viss mån anpassat sig träning i att uppträda och speciellt uppbyggandet av till televisionens villkor och tekniker och lärt sig att en image var ett slags finurligt knep som hjälper utnyttja televisionen för att få tittarnas uppmärksam- personen att gå vidare i den politiska offentligheten het. När politikerna lär sig att utnyttja televisionen och bli populär. Denna bild kan ha uppstått ur den måste televisionen försvara sig mot politikernas ma- amerikanska politiken, där man speciellt i val- nipulation. Politikerna måste således använda en allt kampanjer designar lämpliga kläder och diskus- mer sofistikerad taktik för att väcka televisionens sionsämnen för kandidaten för olika tillfällen. Bil- uppmärksamhet, och då understryks televisionens derna kan också ha uppstått ur litteraturen om poli- medielogiska makt i det politiska livet ytterligare – tisk kommunikation, som till största delen är ameri- och spiralen fortsätter. kansk. Därtill har en del partier använt amerikanska Utgående från denna studie kan man säga att te- experter som konsulter. levisionens medielogik dock inte erövrat Finlands Frågor om image och uppträdande verkar vara politiska liv (se Altheide & Snow 1991), men åt- rätt oklara för riksdagsledamöterna. Många åsikter, minstone har den inverkat på det politiska livet på speciellt om det som gäller image grundar sig på in- riksdagsledamöternas arbetsnivå. Postman (1985) tryck och antaganden. Kortkurser inför val ger in- påstår att televisionens medielogik i Förenta Sta- tryck av att riksdagsledamöterna eventuellt ser för- terna har trängt in i samhället i så hög grad att poli- mågan att uppträda som knep och konster som man tikens innehåll måste formas att passa inom ramarna lär sig snabbt. för televisionen. I Finland torde inte situationen vara så svartvit, eftersom beaktandet av televisionen Diskussion: i riksdagsarbetet och informationen om arbetet endast är en del av riksdagsledamöternas arbetsvardag. Tränger televisionen in i politiken? Därtill förhåller sig riksdagsledamöterna olika till Utgående från riksdagsledamöternas synvinkel kan televisionen. En riksdagsledamot som framträtt man studera televisionens inflytande på den finländ- mycket i offentligheten försöker beakta televisionen ska riksdagspolitiken. I litteraturen har mediernas dagligen och deltar ibland även ovetande i ett poli- roll i politiken beskrivits på tre sätt. På den första tiskt drama på televisionens scen. För mindre kända nivån har mediernas roll sett som neutral (se t.ex. riksdagsledamöter kan televisionen jämfört med öv- Huovila 1996, 7-9), på den andra nivån har mass- riga medier vara nästan betydelselös eftersom de medierna setts som portvakter (se t.ex. Hood o.a. sällan uppträder där. 1997, 12-13) och på den tredje nivån har de setts Inför val har televisionen, liksom även andra som aktiva påverkare (se t.ex. Nordenstreng 1995, massmedier, alltjämt större betydelse för riksdags- 47). Denna indelning följer Asps och Esaiassons ledamöterna än under vardagen. Ändå kan man, ut- (1996, 80-81) tre nivåer för politikens mediean- gående från denna studie, påstå att en valframgång passning. Enligt indelningen kan man studera politi- grundar sig starkt även på arbetet under valperioden kens televisionsbenägenhet till den del politiken av- och på informationen om det. Många ledamöter anses vara riksdagsledamöternas arbete. Finländsk po- såg att ett visst valarbete fortlöpande måste göras i litik verkar uppnå åtminstone de två första nivåerna massmedierna, och misslyckanden under valperio- av medieanpassning: på basis av denna studie är te- den kan inte repareras enbart inför valet. Speciellt levisionen för en del av politikerna det viktigaste partiledningen och övriga kända personer inom par- kommunikationsmediet (nivå 1) och televisionen tiet har en betydande inverkan på hela det övriga kan därtill genom val och tolkningar påverka bud- partiets framgång. Ledamöterna måste i sitt arbete skap om politiken (nivå 2). kunna svara på förändringar i samhället och därige- På den tredje nivån anpassar sig samhället till nom fortlöpande sköta kommunikationen och sin massmediernas arbetsrutiner och villkor, medie- image. logiken. Mot bakgrunden av denna studie har Asps och Esaiassons (1996) spiral för medieanpassning börjat formas, åtminstone när det gäller televisio- Översättning: Ann-Katrin Huldén-Valkama

Tidigarare publicerad i Isotalus, Pekka (red.) Kaveri vai peluri : poliitikko mediassa, Atena, 1998.

Namnlöst-9 78 2005-08-16, 13:48 Referenser Karvonen, E. (1997) Imagologia. Imagon teorioiden Skriftliga källor esittelyä, analyysiä, kritiikkiä. Tampereen yliopisto. Acta Universitatis Tamperensis 544. Alasuutari, P. (1996) Toinen tasavalta. Suomi 1946– Luostarinen, H. (1996) Citizen Kane ja infokratia. 1994. Tampere: Vastapaino. Kriitikot, motiivit ja keinot. Teoksessa H. Luosta- Altheide, D.L. & R.P. Snow (1979) Media Logic. Beverly rinen, U. Kivikuru & M. Ukkola (toim.) Sopuli- Hills: Sage. silppuri. Mediakritiikin näkökulmia. Jyväskylä: Altheide, D.L. & R.P. Snow (1991) Media Worlds in the Gummerus, 11–40. Postjournalism Era. New York: Walter de Gruyter. Mancini, P. & D.L. Swanson (1996) Politics, Media, and Asp, K. & P. Esaiasson (1996) The Modernization of Swe- Modern Democracy: Introduction. Teoksessa D.L. dish Campaigns: Individualization, Professiona- Swanson & P. Mancini (toim.) Politics, Media, and lization, and Medialization. Teoksessa D.L. Swan- Modern Democracy. Westport: Praeger, 1–26. son & P. Mancini (toim.) Politics, Media, and Mo- Moring, T. & H. Himmelstein (1993) Politiikkaa riisut- dern Democracy. Westpoint: Praeger. tuna. Helsinki: Yleisradio. Aula, M-K. (1991) Poliitikkojen ja toimittajien suhteet Negrine, R. (1996) The Communication of Politics. Lon- murroksessa. Helsinki: Yleisradio. don: Sage. Blumler, J. (1990) Elections, the Media, and the Modern Nordenstreng, K. (1995) Median tehtävät yhteiskunnassa. Publicity Process. Teoksessa M. Ferguson (toim.) Teoksessa E. Sana (toim.) Tieto-opista mediapeliin. Public Communication. The New Imperatives. Lon- Juva: WSOY, 47–70. don: Sage, 101–113. Nousiainen, J. (1992) Suomen poliittinen järjestelmä. Corner, J. (1995) Television Form and Public Address. Juva: WSOY. London: Edward Arnold. Pekonen, K. (1991) Symbolinen modernissa politiikassa. Ellis, J. (1989) Visible Fictions. Cinema, Television, Vi- Jyväskylän yliopisto. Nykykulttuurin tutkimusyksi- deo. London: Routledge. kön julkaisuja 25. Graber, D. (1989) Mass Media and American Politics. 3. Pekonen, K. (1997) Puoluevastainen mieliala Suomessa. Painos. Washington: Congressional Quarterly Press. Politiikka 39 (1), 14–29. Gronbeck, B.C. (1990) Popular Culture, Media, and Poli- Postman, N. (1985) Huvitamme itsemme hengiltä. Jul- tical Communication. Teoksessa D. L. Swanson & kinen keskustelu viihteen valtakaudella. Porvoo: D. Nimmo (toim.) New Directions in Political WSOY. Communication. A Resource Book. California: Sage, Pörhölä, M., A. Sallinen & P. Isotalus (1997) Culture as 185–222. Communication Context: Finnish Cultural Characte- Hernes, G. (1978) Det mediavridde samfunn. Teoksessa ristics in Political Television Programs. Teoksessa G. Hernes (toim.) Forhandlingsøkonomi og bland- J.L. Owen (toim.) Context and Communication ningsadministrasjon. Bergen: Universitetsforlaget, Behavior. Reno, NV: Context Press, 425–444. 181–195. Sallinen-Kuparinen, A. (1987) Televisioesiintyminen, Hood, S. & T. Tabary-Peterssen (1997) On Television. 4. mediaretoriikka ja poliittinen vaikuttaminen. ed.. London: Pluto Press. Politiikka 29 (2), 120–133. Huovila, T. (1996) Toimittaja – vastuussa oleellisesta muutoksessa. Jyväskylän yliopisto. Viestintätietei- den laitoksen julkaisuja 16. Elektronisk källa Isotalus, P. (1997) Häpeällinen televisioesiintyminen. Finlands riksdag. Helsinki: Eduskunnan tiedotusyksikkö Tiedotustutkimus 20 (2), 83–85. (1999) http://www.eduskunta.fi/rfakta/opas/tiedotus/ esiteswe.htm

Namnlöst-9 79 2005-08-16, 13:48 80

Namnlöst-9 80 2005-08-16, 13:48 Ibland behövs demokratiska forskningsperspektiv En presentation av Demokratiinstitutet i Sundsvall

LARS NORD

Kommunikation är ett begrepp i tiden, och idé- politiska opinionsbildningen och det sätt på vilket debatten om demokratin har tagit ny fart, men frågor politik kommuniceras har ett begränsat värde när kring kommunikation och demokrati är av någon det gäller att förklara hur väl den moderna demokra- anledning inte lika populära i Sverige just nu. Me- tin fungerar. På motsvarande sätt är studier av me- diesektorn i samhället blir allt mer omfattande, ar- dier som inte ställer frågor kring hur mediefunk- bete i mediebranschen hör till de mest eftertraktade tioner relateras till olika demokratiteoretiska ut- och den tid vi ägnar åt mediekonsumtion ligger sta- gångspunkter mindre användbara i diskussioner digt runt sex timmar per dygn. Ändå är det inte sär- kring det offentliga samtalets villkor. Det finns an- skilt ofta denna utveckling studeras med avseende ledning att tro att forskning som i större utsträck- på konsekvenserna för den svenska demokratins ning än i dag förenar demokrati- och politiskt- kvalitet. kommunikativa perspektiv borde kunna lämna vär- I stället förefaller medie- och demokratiutveck- defulla bidrag till förståelsen av flera samhällsve- lingen allt för ofta behandlas var för sig både i aka- tenskapliga fenomen. demiska och praktiska sammanhang. Detta konstaterande ska naturligtvis inte tolkas Masskommunikationskonferenser kan ha hur som att det tidigare saknats forskning om medier många arbetsgrupper som helst, men saknar oftast och demokrati i Sverige. En stor del av den press- någon som främst intresserar sig för mediernas de- historiska forskningen berör tvivelsutan relationen mokratiska roll. Statsvetarkongresser brukar bjuda mellan dagstidningarna och det politiska systemet. på en uppsjö av inriktningar, men det är sällsynt att Det finns också en rikhaltig litteratur kring public medier och politisk opinionsbildning är ett huvud- service-begreppet på etermediesidan. De kunskaper tema. Den av regeringen tillsatta demokratiutred- denna forskning genererat ger fortfarande värdefulla ningen har hittills publicerat en mångfald skrifter av insikter för vår syn på medierna och demokratin i varierande tyngd kring den svenska demokratins dag, men samtidigt bör vedertagna infallsvinklar tillstånd. En bråkdel av dessa har berört massmedi- och perspektiv ständigt prövas för att bättre fånga de erna. I de utredningar som numera görs på medie- snabba strukturförändringar som i dag präglar både området spelar demokratiaspekterna ingen huvud- politik- och mediesystem. roll. Dessa förändringar omfattar såväl de respektive systemen som deras relationer till varandra och till medborgarna/publiken. Inom det politiska systemet Nya villkor för politisk kommunikation har en avpartipolitisering skett som bland annat ta- Relationen mellan studier av demokrati och studier git sitt uttryck i ett minskat antal medlemmar i poli- av politisk kommunikation står i centrum för denna tiska partier, färre övertygade partisympatisörer, artikel. Dess utgångspunkt är att demokratistudier minskat valdeltagande och ökad röstsplittring. En som försummar att belysa massmediernas roll i den effekt är att den kollektiva opinionsbildningens betydelse minskat. Det påverkar partiers och intresse- Demokratiinstitutet, Mitthögskolan, SE 851 70 organisationers roll i demokratin. Den plats där opi- Sundsvall, [email protected] nioner uttrycks i olika former är framförallt i mass-

Namnlöst-8 81 2005-08-16, 13:48 medierna. Detta faktum gör politisk marknadsföring medborgarna den information som gör det möjligt och mediestrategier allt viktigare, samtidigt som för dem att ta ställning i viktiga samhällsfrågor? Rå- ”medialiseringen” i grunden påverkar det sätt på vil- der ett genuint motsatsförhållande mellan makt och ket politiken utövas. Bilden av politiken i medierna medier eller präglas relationen av i grunden ömsesi- blir nästan alltid också allmänhetens helhetsbild av diga intressen och ett regelmässigt utbyte av infor- politik eftersom de flesta av oss numera saknar egna mation och uppmärksamhet? ”Vad innebär expan- erfarenheter från detta område. sionen och diversifieringen av medieutbudet för de Inom mediesystemet präglas utvecklingen av en politikbevakande journalisternas genomsnittliga tilltagande kommersialisering och ökad konkurrens. kunskapsnivå om politiska sakfrågor? Håller vi på Internet, nya privatägda radio- och TV-kanaler och att få en allt enhetligare journalistkår som är bra på en avpartipolitisering av dagspressen är de vikti- teknik och dramatik, men som har allt tunnare kun- gaste kännetecknen. Flera av de nya medieformer skaper om politikens substans?” En sammanfattning som uppstår har också en närmast apolitisk karaktär av dessa frågeställningar skulle också kunna beskri- (McQuail 1998). vas som studier av hur den politiska kommunika- Den ökade konkurrensen driver fram en mer tionen mellan makthavare, massmedier och medbor- marknadsstyrd journalistik, där också den politiska gare ser ut och vilka konsekvenser denna kommuni- rapporteringen i de flesta medier måste tillfreds- kation får för demokratins kvalitet i termer av till ställa publikkraven och vara lönsam. Medborgarnas exempel offentlighet, pluralism, legitimitet, repre- mediekonsumtion blir allt mer individualiserad och sentativitet, deltagande och förtroende (jfr Pedersen fragmentariserad vilket gör att opinioner bildas, för- 1999 och Jarren, Sarcinelli & Saxer 1998, del III). stärks eller förändras efter delvis nya mönster. Ett sådant politiskt-kommunikativt forsknings- Enskilda drag i den ovan skisserade utvecklingen perspektiv ska inte tolkas som att den politiska kan förvisso diskuteras, men i stort torde det råda en kommunikationen på egen hand avgör hur väl de- utbredd enighet om att förändringar i medie- och mokratin fungerar, utan innebär snarare en garanti politiksystem också reser flera nya frågor för forsk- för att denna aspekt ges den vikt den förtjänar, vid ningen om politisk kommunikation. Den brittiske sidan av grundläggande demokratiförutsättningar av journalistikforskaren Jay G Blumler och hans kol- konstitutionell natur. Särskilt medieutvecklingen är lega, statsvetaren Dennis Kavanagh, talar i en aktu- betydelsefull för den moderna demokratin, menar ell ämnesöversikt också om den politiska kommuni- till exempel den brittiske kommunikationsforskaren kationens ”tredje fas”, där varken politiska partier Jean Seaton: eller ledande nationella medier längre spelar huvud- Consequently changes in the technology and rollen: the markets affecting the media influence Not only are the avenues of political much more than just the opportunity for communication multiplying in a process that politicians to communicate. They help to is becoming more diverse, fragmented, and determine, and potentially to transform, the complex, but also, at deeper level, power re- conditions in which a democracy can operate lations among key messages providers and (Seaton 1998, s. 117). receivers are being rearranged; the culture of Studier av hur politik kommuniceras borde därför political journalism is being transformed; and rimligen vara allt viktigare för frågan om hur väl de- conventional meanings of ”democracy” and mokratin fungerar. Framförallt därför på många sätt ”citizenship” are being questioned and re- fungerar under nya villkor jämfört med tidigare. thought. The research community is therefore challenged to keep up with evolving trends and avoid overcommitment to superseded Demokratiinstitutets forskning paradigms (Blumler & Kavanagh 1999, s. Politisk kommunikation och dess konsekvenser för 209). demokratins kvalitet också har blivit det centrala Några exempel på sådana ”nya” frågeställningar perspektivet för den forskning som sedan två år till- kring politisk kommunikation är: Hur formas poli- baka bedrivs vid Demokratiinstitutet (DMI) vid tiska opinioner när samlande partiers roll ersatts av Mitthögskolan i Sundsvall. Det innebär självfallet allt fler (och allt mindre samlande) medier? Vad inte att alla av institutets forskningsprojekt belyser innebär mediernas ökade roll i opinionsbildningen alla delar av den politiska kommunikationspro- för de politiska aktörerna? Fungerar det offentliga cessen och analyserar samtliga demokratieffekter av samtalet också under dessa nya förutsättningar? Får denna kommunikation. Målsättningen är i stället att

Namnlöst-8 82 2005-08-16, 13:48 i alla delstudier som görs åtminstone beakta demo- överhuvudtaget inte är möjlig att analysera utan kratiaspekter, och ställa frågor kring vad exempelvis explicita demokratiteoretiska klarlägganden (Jarren ett visst medieinnehåll eller vissa medborgar- & Sarcinelli 1998, s. 14). attityder kan betyda för grundläggande och klart de- Avslutningsvis kan något sägas om DMI:s forsk- finierade demokrativärden. En sådan målsättning ningsverksamhet så här långt. Till de mest omfat- torde vara fullt möjlig att uppfylla oavsett om studi- tande forskningsprojekt som DMI genomfört hör en erna huvudsakligen görs utifrån kommunikations- enkätundersökning kring lokal politik och lokal opi- eller statsvetenskapliga perspektiv. nionsbildning – Mitt i Opinionen – där de tre grup- Denna forskningspolicy är inte vald för att den perna medborgare, journalister och politiker samti- skulle vara överlägsen alla andra försök att analy- digt utfrågats om sin på politik, medier och opini- sera demokrati och kommunikation, utan snarare för onsbildning. I studien, som genomfördes 1998/99, att den sannolikt kan ge ytterligare kunskaper ge- deltog nära 4000 personer från sex svenska kommu- nom att knyta ihop olika områden där en systema- ner. Ett syfte med granskningen var att ge en klarare tisk forskning redan bedrivs. Analyser av medie- bild av hur politik kommuniceras på den ofta innehåll, publikforskning, studier kring journalis- forskningsmässigt försummade lokala nivån, som tiska produktionsvillkor och mediepolitik samt inte sällan utmärker sig för delvis andra politik- och forskning om politiskt deltagande, politiskt förtro- medieförutsättningar än på riksplanet. Ett annat skäl ende och partiernas roller är exempel på forskning var att genom den samtidiga utfrågningen av den som redan utförs i stor omfattning och ofta med im- politiska opinionsbildningens tre nyckelgrupper ponerande resultat. Denna forskning ger värdefulla också få möjlighet att studera hur lokala opinioner och fördjupade kunskaper för förståelsen av sam- uppstår och utvecklas och samtidigt få en bild av hälls- och opinionsutvecklingen. Samtidigt märks hur dessa olika aktörer ser på varandra och sina in- ändå en avsaknad av sammanhållande politisk-kom- bördes roller i denna opinionsbildningsprocess. munikativa forskningsperspektiv som fördröjer både I en annan för DMI central studie som genom- teori- och metodutveckling inom detta fält. Empi- förs hösten 1999 fokuseras massmediernas roll i den riskt framhålls dominansen av fallstudier på bekost- moderna demokratin. Även i detta projekt studeras nad av longitudinella och komparativa studier på synen på medierna i de tre huvudgrupperna politi- makronivå ofta som ett problem. Det är nu brister ker, journalister och medborgare. I gruppintervjuer som inte är typiskt svenska, utan som också brukar får dessa ge sin syn på dagens massmedier och vil- påtalas i internationella ämnesöversikter (t ex Jar- ken roll dessa medier spelar. Vidare diskuteras vilka ren, Sarcinelli & Saxer 1998 och Swanson & Nim- förutsättningar och hinder som existerar för att me- mo 1990). dierna ska klara dessa olika roller. Projektet genom- En fråga som vidare kan ställas är om det över- förs i samarbete med Stiftelsen institutet för medie- huvudtaget är lämpligt att utföra samhällsvetenskap- studier i Stockholm. lig forskning och koppla den till ett särskilt I ett annat forskningsprojekt är avsikten att stu- styrelseskicks funktionssätt. En rimlig utgångspunkt dera vad en allt mer marknadsstyrd politisk journa- är här att betrakta demokrati mindre som ett självän- listik betyder för den politiska opinionsbildningen damål, och mer som det hittills mest verkningsfulla och dess olika aktörer. I två delstudier inom ramen medlet att garantera vissa grundläggande värden för projektet har relationen mellan medieanvänd- som fri opinionsbildning, mänskliga fri- och rättig- ning och politiska värderingar granskats och resulta- heter och en fungerande rättstat. Forskning kring ten har presenterats i de senaste publikationerna politisk kommunikation kan aldrig handla om att från SOM-institutet i Göteborg. Projektet genom- sitta och ”pricka av” graden av demokrati enligt ett förs i samarbete med Stockholms universitet. Valrö- på förhand uppgjort schema. Däremot finns ofta an- relser är av tradition ett vanligt analysobjekt inom ledning att vid analyser av hur den politiska kom- politisk kommunikation. I samband med valrörelsen munikationen fungerar också försöka bedöma vilka 1998 granskade DMI hur personvalet skildrades i konsekvenser detta får för särskilda demokrati- medierna. Vidare gjordes specialstudier av medie- värden. Men detta är då också avhängigt de demo- bilden av arbetslösheten och av innehållet i Carl kratiteoretiska utgångspunkter som föregår en sådan Bildts elektroniska veckobrev. EU-parlamentsvalet analys (jfr Keane 1991). En öppen debatt kring sy- 1999 och mediebevakningen av detta granskades i nen på demokratin är förmodligen också det bästa en forskningsrapport och DMI deltog i samband sättet att motverka rigida perspektiv i forskningen med detta val i flera internationella forskningspro- kring politisk kommunikation. Vissa forskare anser jekt av komparativ natur: ett initierat av The Euro- också att den politiska kommunikationsprocessen pean Institute for Media i Düsseldorf, Tyskland och

Namnlöst-8 83 2005-08-16, 13:48 ett koordinerat av universitetet i Perugia, Italien. Vi- Vid sidan av forskningsverksamheten ska DMI dare görs en komparativ studie tillsammans med enligt sina stadgar också stimulera den offentliga Åbo Akademi av den finska och svenska EU-vals- debatten genom att ordna seminarier och konferen- bevakningen i medierna. DMI har också valt att spe- ser. Den viktigaste konferensen är tveklöst Parti- ciellt studera ungdomars politiska kommunikation veckan, som traditionsenligt äger rum i slutet av au- och dess förutsättningar. Flera olika delstudier har gusti i Sundsvall och som allt sedan 1988 varit en presenterats på detta område, bland annat i en naturlig och ”neutral” mötesplats för forskare, poli- regeringsrapport och i forskning utförd tillsammans tiker, journalister och samhällsintresserad allmän- med Ungdomsstyrelsen. Under våren år 2000 ge- het. Vid sidan av Partiveckan anordnar DMI, på nomför DMI ett forskningsprojekt kring ungas en- egen hand eller i samarrangemang med andra, ett gagemang och politiska deltagande, initierat av tiotal seminarier varje år, företrädesvis i Stockholm Tema Demokrati (Landstingsförbundet och Svenska och Sundsvall. kommunförbundet). Föreningen av vetenskaplig forskning och delta- Därutöver har DMI varit huvudman för två olika gande i den samhälleliga demokratidebatten utgör internationella forskningsprojekt. Det gäller dels en DMI:s särdrag. Forskningen bedrivs vid Mitt- studie av den nordiska demokratins tillstånd, där ett högskolan i Sundsvall, under ledning av institutets forskarsymposium sommaren 1998 resulterade i en vetenskapliga rådgivare professor Håkan Hvitfelt, antologi 1999 med medverkan av medieforskare och Stockholms universitet och professor Lauri Karvo- statsvetare från de nordiska länderna. Vidare har nen, Åbo Akademi. Den övriga verksamheten sker DMI också genomfört en studie av förutsättningar under ledning av institutets styrelse, där statsrådet för att utveckla mediegranskningsinstitutet och for- Marita Ulvskog är ordförande. Undertecknad är merna för vetenskapliga studier av politisk opini- verkställande ledamot av styrelsen och fungerar som onsbildning i Östersjöländerna. Den senare studien föreståndare för institutet. har gjorts i samarbete med Göteborgs universitet och Stockholms universitet.

Litteratur (böcker och artiklar som anknyter till den McQuail, Dennis & Siune, Karen (eds.) (1998) Media Po- aktuella diskussionen om politisk kommunikation och licy – Convergence, Concentration & Commerce. demokrati) London: Sage Publ. Pedersen, Ove K. (1999) Seks spörgsmål – og alt det löse Blumler, Jay G. & Kavanagh, Dennis (1999) The Third – om politik og politisk journalistik i Danmark. I Age of Political Communication: Influences and Carlsen, E M, Kjaer, P & Pedersen, Ove K.: Magt og Feautures, Political Communication 16:3. fortaelling Hvad er politisk journalistik? Århus: Jarren, Otfried, Sarcinelli, Ulrich & Saxer, Ulrich (1998) Forlaget Ajour. Politische Kommunikation in der Demokratischen Seaton, Jean (1998) A Fresh Look at Freedom of Speech. Gesellschaft. Opladen/Wiesbaden: Westdeutscher I Seaton, J. (ed.) Verlag. Politics and the Media – Harlots and Prerogatives at the Keane, John (1991) The Media and Democracy. Cam- Turn of the Millenium. Oxford: Blackwell bridge: Polity Press. Swanson, David L. & Nimmo, Dan (1990) New Direc- Mazzoleni, Gianpetro & Schulz, Winfried (1999) ”Media- tions in Political Communication. Newsbury Park: tization” of Politics: A Challenge for Democracy? Sage Publ. Influences and Feautures, Political Communication 16:3. McQuail, Denis (1998) New Roles for New Times? I Dennis, Everette E. & Snyder, Robert W. (eds.) Me- dia & Democracy. London: Transaction Publ.

Namnlöst-8 84 2005-08-16, 13:48 Finland Online Some Reflections on Constructing National Identity in a Talk Show

SANNA VALTONEN

The constraints of Finnishness and national identity world, rather than through the previous government have been widely discussed during the last couple of channels. years. It has been asked, how have the conceptions Mirrored against these kinds of developments, of what is Finnish changed and why. A global line the discussion about transforming Finnishness of development, under which the roles of nation seems relevant: it is interesting to know what kinds states and nationalities become more and more of contents Finland as a nation and Finnishness as a problematic, has been suggested alongside explana- national identity are given. Different thoughts and tions that draw from internal developments. ideas are exchanged at an intensive pace, which ac- The number of changes Finland has gone cording to Heinonen (1997, 215) can be seen as a through during the last decade is by no means mod- sign of the rise of a new hegemonic project, in est. When thinking of foreign policy and interna- which Finnishness and national and cultural identi- tional relations, we can see a dramatic change ties are both questioned and reconstructed. caused by the end of the Cold War and the decision Amongst scholars interested in such issues, it to join the European Union. In the current situation, has been questioned whether it is possible to study Finland is defined as ‘western’ more strongly than national community, when the community does not ever before, but at the same time the cultural and exist at least in a physical sense. Benedict Anderson political meaning of the West has diminished or has (1983, 15) offered the concept of imagined com- at least become more equivocal and vague. Finland munity – i.e. political community, that is imagined as a nation has also lost some of its authority to pan- as ‘both inherently limited and sovereign’ – for European institutions (see, e.g. Alasuutari & analysis that would tackle the tension between indi- Ruuska 1998, Kiander & Vartia 1998). vidual and society, or the social community and The internal changes are even more drastic. Fin- democracy. Anu Kantola (1998, 49-50) claims that, land lived through a severe economic crisis in the in modern societies, media is probably the most in- 90s. The unemployment rate went from 3,5% up to fluential point of contact between people, and there- 20% in three years – a shocking development for a fore studying its stories from the viewpoint of com- nation with uniform values and strong protestant munity might be a way to grasp the nature of this ethics. In addition to (and because of) the depres- imagined community. Kantola goes further by sion, there has been considerable re-organization studying the role and nature of television in Finland going on: fields, that have traditionally been con- and how it contributes to building the national iden- trolled by the state have been de-nationalized and tity. In her analysis, she shows how television has the line of activities still governed by the state have been a national, state-derived project, that has suc- acquired new ways of functioning via the business ceeded in gathering massive audiences around programs featuring strong national spirits (ibid., 50- 64). Department of Communication, University of It is no exaggeration to say that, the modern me- Helsinki, P.O. Box 54, FIN-00014 Helsinki, dia plays a dual role in the development of the na- [email protected] tional identity by offering its audiences selections

Namnlöst-7 85 2005-08-16, 13:49 emphasizing existing social and cultural norms and existing patterns’. Therefore, they integrate strongly values, for the processes of symbolic consumption with our everyday life. and on the other hand it introduces its own values to Collective representations have a lot to do with be reflected upon. It points out issues, creates com- what is often called ‘common sense’. Common mon realities and topics of conversation. In doing so sense could be defined as an interpretative frame- it creates sensations of ‘us’ and ‘them’ – that is, im- work of the social world that derives from everyday agined communities (see Anderson 1983, 16). It is practices, and is therefore contextual and flexible. then worthwhile to ask questions like what the me- In Gramsci’s thinking, tradition and/or popular india’s role is in constructing a national ‘us’? What terpretative frameworks are sources of ‘common kinds of means does a specific genre – a talk show sense’, but not quite the thing itself. Common sense in this case – have for that? How are the means util- is filled with new material (e.g., the historical pha- ized? Who are brought in to the studio and what are ses of the nation and the people, with single happen- they to say? And, at last, how are the tales about ings, with popularized scientific ‘truths’ and phi- Finnishness interpreted by their audience? losophies) all the time; thus it is never complete nor fully logical (Gramsci 1979, 34). With this com- Identity Politics – Who are We monsense framework, people are able to produce opinions and position themselves within society: to and How are We Formed? practice common sense means to associate oneself Cultural identities are phenomena, that cannot be re- with different kinds of (imagined) communities. duced solely to language, nationality, religion or Gramsci connected common sense to questions ethnicity. They could rather be described as sensa- of power and consent. He argued that common sense tions of belonging to something or being aware of varies not only in time and culture but also within something; in practical terms, cultural identities are different layers of society – it is an essential part of formed in the ways we locate ourselves in our social the power mechanisms of any society. It can hinder world. In order to grasp both the richness of detail alterations in social practices even aggressively – and the structural elements of cultural identities, I extreme examples of such could be the racist move- will follow Preston’s (1996, 1997) line of argument ments developed all over Europe in the 90s. and inspect them in terms of three categories: lo- Gramsci did not mean, though, that a person’s or cale, network and memory. By locale I refer to the group’s ‘common sense’ could be drawn strictly sphere of everyday life (both the locality and the from one’s historical and social position. People’s routine activities), by network to the various ways conceptions of the social world are always dis- people lodge themselves within dispersed groups in jointed and episodic by nature: people belong si- larger communities. The idea of memory, finally, is multaneously to multiple groups and their dis- used to refer to the ways of collective understand- courses. Secondly, hegemonic discourses cultivate ings – thus it is a matter of order and legitimacy. common sense, they take it inside a particular dis- This article focuses on studying the values and course or form of thinking (see also Kunelius 1996, ideas behind cultural transformations. A key idea is 207 – 211). In this manner, common sense is a mat- then the existence of ideological communities, ter of power – it can be harnessed into a discourse. which are meaningful in everyday life. In a post-in- The concept of discourse connects the idea of dustrialized and post-modern society, these com- common sense with questions of national identity. munities are (partly) formed by and within the medi- Identities are carried in language, and constructed ated publicity, which creates collective representa- and renewed in social practices. They are complex, tions, common realities and topics of conversation. fluid, subtle and ever contested. They do not reside Collective representations represent national in given symbols, but in ways people organize their memory by containing actions, pictures, interpreta- experience into social practices, and give symbolic tions and emotions from the past, and it is with meanings and values to some matters: they are dis- these elements, that we tend to associate new issues cursive by nature. Thus it is specially interesting to and developments (Moscovici 1981, 181, also look at discourses defining identity issues when the Anderson 1983). In that way collective representa- conditions to which a set of cultural identities have tions can be described as ways of knowing, being been attached (and thus becoming cultural symbols) and living – they define what is normal and ordin- changing. An analysis of language use is necessary ary. The historical nature of collective representa- to be able to reproduce the concept of cultural iden- tions makes them difficult to resist: they guide the tity and its impact on defining one’s place within a way we give meanings to social practices as ‘readily society. Focusing on the media’s texts and language

Namnlöst-7 86 2005-08-16, 13:49 use does not mean identities would only be a matter When Finland was negotiating membership in of language – there is always a danger when focus- the EU, the possibility of different kinds of threats ing upon one aspect of social process that the rest of to Finnishness and Finnish culture were often the process becomes reduced to that aspect alone – brought up. This is interesting, for finding special but the ever-shifting and ubiquitous phenomenon of qualities in Finnishness is a new phenomenon. Tra- language is conducive to one aspect of analysis. ditionally, Finnishness has been defined as an unso- Media content and common sense are intimately phisticated, provincial and by no means desirable intertwined. Media relies on common sense, but at trait (e.g., Apo 1998). In the 90s the discourse has the same time media content is a paradigmatic exchanged: What is to be considered Finnish has been ample of a machinery that reproduces common under constant negotiation by political elites and so- sense. Media symbolizes our belief in the possibility cial/cultural theorists. Lately, there has been a con- of seeing things from a common perspective (Kune- siderable number of studies in the ‘essence of lius 1996, 204 – 205). The argument that the media Finnishness’, and the similarity of different people’s is one of the creators of common sense and cultural conceptions of what is Finnish has been noted. It identity gains importance in the present situation. does not mean that what are considered to be ‘good The media is linked to the functioning and legitim- Finnish’ characteristics would not vary, but that acy of the political system and there is ongoing dis- there is a strong mutual understanding between dif- cussion on the role of the media in modern western ferent groups of people and their cultural codes: democracies (see, e.g., Rosen 1996, Fallows 1997). ‘good life’ in Finland has been defined as uniform As politics have become more and more medialized, life. public life presented by the media is an increasingly This is seen, for example, in the recent writings important field for democracy. creating an open in ‘letters to the editors’ in the newspapers: life- arena for discussion and debate. In addition, media styles of ethnic minorities, and even more the moral texts make good research material for studying com- obligation of respecting them, have been questioned mon sense on a large scale, since common sense is and criticized. Individualism has never been that articulated and actualized in communicative situa- popular in Finland. The powerful ties between state, tions and the media (i.e., national television) ad- citizenship and uniform cultural codes can be seen dresses (in theory, at least) all Finns. as a risk, for ‘a mature and functional democracy Risto Kunelius has been inspecting news texts to should be built on a spontaneous and autonomic find out ‘the moment where the discourse of jour- citizen’s society’ (Wuori 1993, 32). nalism and the common sense of the audiences are Finnish civil society was strongly bound with the articulated together’ (1996, 212). In this article, I state from the beginning – the social structure of the will take it a step further and look at the contradic- nation was built in such a way that there were al- tions and negotiations in a particular media dis- most no other dominant relations than that of the course about a controversial and emotionally state bureaucracy. Therefore, it was easy to put offi- charged issue initiated partly by it’s audience. To cials and municipalities to work building a uniform substantiate my claim of the close connection be- national ideology. For example, the public school tween media texts, common sense and cultural system was one of the most powerful vehicle identity better, I will briefly consider what it is to be through which the people were taught about their ‘Finnish’ before beginning my analysis. cultural character. A Finnish historian, Pauli Kettu- nen, argues, that the strong uniform culture in Fin- land arose from the fact that citizen’s needs and The Past Before Us problems have been defined as a responsibility of Constructing national identity is a two-way street in the state (1987, 242). This has furthered both the the sense that it is a process of both turning many development of centrist state and the continuation into one (focusing on similarity and smoothing in- of a state-centered political life while the welfare ternal differences) and a process of distinguishing state was under construction. In addition, Finns one from all others. ‘National’ is constructed in have been quoted as being a rare example of people various (social) practices. All nations are assured of who identify themselves mostly with nation and their own unparalleled and special nature, but the state, instead of special regions or localities artifacts and practices from which distinctive fea- (Knuuttila 1998). tures are chosen is quite limited, and, at the end, na- The second essential element that could be de- tional sagas and storylines have a lot in common scribed as rural or agrarian Finnishness, is drawn (Keränen 1998, 8). from the Fennoman idea of ‘sacred land’. The rustic

Namnlöst-7 87 2005-08-16, 13:49 way of life and the idea of economically independ- tions. Cultural identities are in a process of indi- ent, self-reliant and stubborn yeoman have been the vidualization and the traditional codes organizing key elements in defining ideal Finnishness. Urbani- living and interaction are now facing competition zation could not really break the ideal: even Finnish from the demands of new technology, consumerism, towns are small and countryside-like, and the popu- globalization and medialization. But postindustrial lation from the few ‘cities’ constantly travels to the society offers a basis for both the continuity of tra- country for weekends and even the shortest holi- ditional cultural values and production of new iden- days. tities: in order to survive in the globalizing world The peripheral element is seen in two ways: we have to be able to construct local, national and firstly, we have grown to think of Finland as being a transnational identities, based not only on national distant borderline between east and west. Secondly, values, but also on any similarities of experiences, Finland is inhabited in a way that emphasizes the tastes, ideas and professions. Even the emotional center – periphery relations. Matti Wuori (1993, 15) binds are not as strong though in postmodern ‘imag- describes Finland as a ‘scarcely populated province ined communities’ as in the modernist project con- with one little town and a couple of smaller vil- structing the nation state, I assume, that national lages’. Heinonen (1997, 48) says that both the pro- characteristics of identity formation and cultural cesses of urbanization and industrialization were codes will survive. They might even become more conducted with no master plan: the little towns and meaningful in turbulent and risk-filled circum- factories were placed here and there, which allowed stances. the people to maintain their close relationship with nature despite these processes. The problem of pe- Whose Finnish? Online Discussion’s ripheral identity is its constant struggle to gain appreciation in the eyes of the center: the final evalua- Challenge to Mainstream Definitions tion comes always from the outside (Kivikuru 1996, In January 1999 the Finnish national broadcasting 13). Within both the state and the international com- company, YLE, presented a special edition of a cur- munity, those with peripheral identities appear con- rent affairs’ program Ajankohtainen kakkonen1 . The tradictory, and stiff and slow in their reactions, for two hour debate was publicized to ‘cut deep into they are hindered by their feelings of distanced what is Finnish and Finnishness in the current envi- otherness. ronment of globalization, internalization and other The third essential element in the collective rep- changes nation states are to face in the post modern resentation of Finnishness is the strong focus on era’. The discussion participants were politicians, work. Lack of jobs is one of the most painful prob- experts and representatives of the ‘ordinary people’. lems in Finnish society in the 90’s: How can a soci- There was also a group of unemployed people fol- ety build on a strong work ethics not be able to pro- lowing the discussion via television and conducting vide work for its members? Jari Heinonen connects their ‘alternative’ debate; every once in a while they the core elements of what is considered ‘Finnish’, were brought on air to comment on the main discus- and writes that people fostered in a work-centered sion. and uniform peasant society easily adapted the dis- Gramsci (1972) argues, that the ‘national’ must cipline demanded in an industrial paid-work envi- in some way forge links with the positive strands of ronment. He goes far enough to claim that agricul- popular culture, and so integrate the official dis- tural and protestant workaholism are different sides courses with the commonsense discourses of the of the same coin, and that together they form a sort people. I wish to describe the media discourse on of cult of hard work, in the framework of which Finnishness and analyze the way commonsense ele- people produce their survival strategies (1997, 52). ments are brought on air. The methodological In addition to this, work has been associated with framework of the study uses an application of dis- citizenship and civil society: the ones working con- course analysis. Discourse analysis can be viewed struct the ‘us’ of civil society, and those who are not as an attempt to trace systematic relations between – or ‘them’ – are positioned outside of it. texts, discursive practices and wider sociocultural The idea of a uniform cultural code is at stake practices. It focuses on language use, and believes from the perspectives of new international and glo- that in doing so it is possible to create analytical, bal circumstances, which bring conceptions of the theoretical and practical connections between text good life as well as from the point of view of the and context. Discourse analysis as a paradigm is not postmodern fragmentation of cultural codes and the the clearest or most established one, at least by it’s growing importance of regional and local institu- definitions of concept – most of the key concepts

Namnlöst-7 88 2005-08-16, 13:49 have been defined differently in different studies. of outside institutions and actors (Ekecranz & Even the word discourse has been used both with Olsson 1994). Media discourse functions largely on the meaning of ‘all language use’ and with the the material provided by other institutions of the so- meaning of ‘a specific pattern of language use or ciety – for example, on discourses of politics or representation’ (Fairclough 1989. 1992, 1995). economy, and, of course, the discourse of everyday Therefore the whole approach could be defined life. Media – in this case the talk show – brings the more respectively as a loose theoretical and meth- discursive action of different interest groups onto odological framework than an established method- the stage. Therefore, media should not see itself as ology. The approach allows variation in terms of re- merely reflecting the culture it originates from but search material, concept definition and research set- should actively evaluate both the culture and its own ting. In this text, I will settle for defining media dis- role in constructing it. course and connecting it with the concept of com- When it comes to reconstructing Finnishness, it mon sense. was interesting to see which discourses the media I am interested in language use in the media from relied on. The guests were chosen from a wide the viewpoint of citizen’s ability to find relevant scope: amongst others, there were members of par- material for his/her identity work. For this purpose, liament, ministers, shopstewards from two indus- studying the online discussion gives the researcher tries, a professor, a researcher, an artist, three grass unique possibilities to spot tiny patterns of language root activists and a director of a mid-size company. use in that media discourse that raise people’s will- The talk show made a visible effort to connect its ingness to disagree, negotiate or comment and own discussions to the conceptions of the citizens. therefore are not of common sense to the audience. The show was initiated by a segment filmed in mar- Making sense of media texts necessarily involves ket places and malls, where ordinary people were linking episodes to existing interpretative frame- asked what they considered to be Finnish and which works. Individual texts are tied to broader issues in of these features were indispensable? The answers complex ways. In seeking to make sense of the so- to the first question were quite similar to those pre- cial world, both the media and the public employ sented in the previous chapter: Finnishness was simplifying frames as hooks to capture pieces of the about independence, landscape, traditions and hard abundant flow of information – this is where we get work. ‘National property’, the flag, basic welfare to the concept of discourse. services and state corporations should not be sold. By discourse, I refer to particular language use Online discussion was opened the day before the ac- and its relation to the institution it came from or was tual show with the same questions, and even if the (re)produced within (see, e.g., Foucault 1972). Dis- participation was not that active until the TV show course is social, historical and practical, and even had started, same sort of comments were to be found though it cannot be reduced to text it is accessible on the net. through text. It does not refer to individuals, but to The discussion was conducted following differ- the way institutions control the ways individuals use ent kinds of topics: it was about indisputable glo- signs and symbols: the institution articulates and ne- balization and the question of whether there should gotiates the perspective from which signifying pro- be ‘Finnish’ capital, and how to keep it Finnish? cesses are put in practice. Media is, in this sense an Hosts framed the discussion by two sets of ques- institution: it produces its own discourse. tions: Media discourse could be defined as a site where We’ve lost the Finnish mark, state corporations other discourses meet and challenge each other in are being de-nationalized and ‘blue and white’ capi- defining various aspects of social reality (see also tal is quickly leaving the country. What is going to Kunelius 1996, 89–91, 126). Media discourse opens happen to Finns? Will the restless foreign money a short cut to cultural phenomena, at least in the only visit here to escape again, or will it bring us sense that there is an unquestionable likelihood or welfare? correspondence between ‘culture’ and journalism’s Are Nokia, Merita-Nordbanken and Pohjola still ways of constructing and representing it (Heikkilä Finnish enterprises and if they are, how have we 1998, 91). When not looking at one single text or managed to keep them so? Is Finnishness an asset genre, it could be said that media discourse itself is ina globalizing world? And can we slow down glo- the central practice in which modern societies make balization? sense of themselves. For example, Ekecranz and From the point of view of Foucaultian discourse Olsson’s historical analysis shows that the values analysis, it is clear that both the framing of the dis- and symbols which media elicits are in fact values cussion and the range of discussants draws from

Namnlöst-7 89 2005-08-16, 13:49 economic discourse. By the discourse of economy, I would only allow one rational option for action. refer to language use that reflects the preoccupation When arguing from within the political framework, with profit and loss, and the wider values of the cul- the factual reasoning was more often drawn from ture of capitalism. The discourse functions on con- history: circumstances were not seen as equally ditions set by the capitalistic market economy and dominant, and historical comparisons were made in arguments from within the economic frame tend to order to show how the ‘impossible’ can turn out to be technical in their language. The frame fits well be possible, and even rational in the long run. with media’s propensity to cover news issues from It has been suggested that certain terms and con- the standpoint of the official sources. cepts come to function as ‘arguments’ instead of Finnishness analyzed from within an economic mere words in public discussions (e.g. Kettunen framework was about competitiveness, efficiency 1997 and Pantzar 1990). For example, concepts like and profitability. When the framework was utilized market forces or international competitiveness have by the experts and politicians, it was abstract and been used to justify various political and moral de- ritualistic. Arguments within the discourse were cisions. There seemed to be two terms in the talk constructed as self-evident and clear. There seemed show, that became both the causes and the reasons to be options and developments that would indisput- for many arguments: globalization and market ably follow if decisions were carried out accord- forces. Globalization could be used even in situa- ingly. tions like: ‘You have just globalized a small indus- When the ‘ordinary people’ on the show, or the try‘ or ‘if we do not do globalization in my field, all unemployed ‘sideshow’ argued from an economic the preconditions for healthy competition will van- frame, they tended to ‘give it a human a face’ by ish’. Globalization was seen as the circumstance naming people or specific situations from ordinary within which policies and decisions were made as everyday life. While the experts applied the frame to well as the objective or target of the same policy. emphasize the abstract and technical aspects of When it comes to ‘market forces’, it was only the economy, the ordinary people (both on the show and experts of the talk show that could ground argu- online) tend to obtain moral lessons about greedy ments just referring to the concept. The unemployed human behavior out of it. people in the ‘sideshow’ and the online audience The political discourse was brought on the scene tended to question the possibility of explaining real- in the form of professional politicians: i.e., members ity by claiming market forces. They again brought of parliament and ministers. By the political dis- the discussion to the level of everyday practices by course I refer to talk that emphasizes conflict be- stating, that ‘there are no market forces outside ‘us’ tween facts, interpretations, policies, etc. This is and our solutions – it is the people that constitutes where politics and the media intertwine: political the market force. discourse, as well as mainstream journalistic tradi- Lastly, the variety of different grass root frame- tion, emphasize telling ‘both sides’ of the story, works was addressed: the ‘ordinary people’ and even though the same strategy is pursued for differ- their discourses were represented by environmental ent purposes. and human rights activists and the side-discussion The difference between argument within the dis- of the unemployed. Naming this discourse, that course of economy and political discourse was that, draws not from a legitimate institution but from a while ‘economy talk’ explained and stated, the po- wide range of everyday practices and experiences, is litical talk focused on values, norms and morals and problematic, at least when theorizing discourse in constructing ‘us’. There were many ‘facts’ and ‘de- the Foucaultian manner. Crigler & al. (1992) sug- velopments’ arguing in the economy talk, but peo- gest the concept ‘humanistic frame’ to categorize ple as actors or agents were either nonexistent or expressions and logics that draw from everyday ex- functioning at the mercy of economic laws or mar- perience. This frame brings out the concerns of ef- ket forces. Political talk could ‘borrow’ arguments fects on ‘ordinary people’, ‘us’ or ‘them’. Since the from the economic talk, and even present them as logics of everyday practice cannot be reduced to ef- ‘realities’, but it also emphasized that we should fects and concerns alone, I argue that the concept of make the best possible decisions within the given common sense seems suitable (but also too wide circumstances. and not analytical enough) for representing the There was also a difference in the strategies of voice of the ordinary people. Common sense (like making an argument seem ‘factual’. Within the dis- media discourse) is a metalevel discourse that course of economy, reasoning was often based on an ‘translates’ other discourses and puts them in per- irrevocable course of events or circumstances that spective from the point of view of everyday experi-

Namnlöst-7 90 2005-08-16, 13:49 ence. On the other hand, it also has its own logic the same time they are allied to their sources of in- and hierarchies, its own ways of knowing and or- formation and their interpretations. ganizing the lifeworld. In the data, it was often both Media discourse and common sense are strongly connected with and contradicted by the discussion related to each other. When investigating commun- within economic frame. ication between institutions and people, there is al- The commonsense discourse sought its rationale ways a moment where the institution wishes to place from different logics than the other two forms of a part of the social world in the explanatory frame- knowledge. Within it, Finnishness was connected work of it’s own discourse. In order to make people with more traditional and practical issues: i.e., Finn- take notice, the discourse will have to pay attention ish language, hard work, solidarity, independence to the processes of common sense logic and the and workmanship and some kind of certainty or per- practices to everyday life (see Kunelius 1996, 208). manence. Globalization, both economic and politi- This is done in the media, within the media dis- cal was described as an irresponsible project: no- course. body had practical experience of its consequences, Kunelius suggests that today’s media is a com- one could not be sure of the motives for decision- plicated intersection of at least three things: 1) the making (‘it is easier to make intolerable decisions, more or less systematized discourses of various in- when the outcomes are not too [geographically] stitutions performing in the news (in this case, near you’). The demands ordinary people would economy and politics) 2) the voices of the medium face from globalization were too vague. People in in question, or the media in general 3) the common the ‘sideshow’ described themselves as skilled sense of the readers (1996, 209). The study of the workmen, but that since globalization would need online discussion was fascinating in one aspect. people with more ‘professional’ skills, it was not for Even though the talk show as a genre has invited people like ‘them’. ‘ordinary people’ to be more or less active particip- A strong emphasis on separating ‘us’ and ‘them’ ants in its discussions, the online is something new, on the grounds of everyday experience could be throughout the talk show, the hosts, experts and the found from the online commentaries. It seemed to studio audience all have the home audience in their be ‘clear’ to most of the online discussants, that the minds (see also Livingstone & Lunt 1994, 55). An people in the studio (even the ones representing ‘or- online discussion that is monitored by the hosts of dinary people’) did not know what ‘real life’ was all the show brings in a new element. By studying it, it about. Also, the media criticism was diverted to- is possible to look at how the ‘common sense’ the wards the false representation of everyday life in the institutional discourses represented on the show is form of, e.g., questioning the choice of discussants negotiated from the point of view of the ‘imagined and the questions posed to the discussants. community’. If discourses have so much to do with institu- Talk show is said to be one of the most influen- tions, one might ask, why is it then relevant to study tial forms of talk within contemporary broadcasting their variation? The answer, to my knowledge, lies (Tolson 1991, 178). It is a genre loosely based upon in the nature of media discourse itself. As already a set of protocols of television interview, but it si- noted, media discourse brings discourses from other multaneously transgresses those protocols and pro- institutions together and makes commonsense inter- duces an interesting mix of forms of talk designed to pretations based on them. In doing so, it must set the be informative and entertaining. Tolson calls talk discourses it quotes in (hierarchical) order – it must show speech ‘chat’ – studio talk that recognizes prefer some discourses over others. Looking at the rules and conventions of interview, but instead of way different institutional discourses vary within a following them, it flirts with them by bringing as- media text, it is possible to reconstruct some of the pects of the ‘private’ and ‘personal’ alongside the power relations of the society. When it comes to ‘public’ and ‘general’ issues. (ibid., 180-183). It is questions of power and the elite, the media tends to said that television and, specially talk show, has a have a double role. It is part of the inside power role to play in constructing a space rather that pro- elite and, on the other hand, it is part of the masses viding one (Livingstone & Lunt 1994, 32). It seems it ‘represents’ (see Kunelius 1996, 187, also that the possibility of an online discussion also Mancini 1993). This double role creates dual alli- works as providing a space, and the active response ances – journalists are on the side of the people they shows that there are people willing to participate in represent, and this usually happens explicitly, but at such a space.

Namnlöst-7 91 2005-08-16, 13:49 Locale, Network and Memory – About media ties identities with given polito-economical Media’ s Role structures of a society and the news and current affairs programs tie identities to cultural (and politi- At every period of time, there have been certain dis- cal) structures and understandings (Preston 1997, cursive entities that are meaningful to everyday life 45–46) by creating common realities and topics of and, as such, these discursive entities have com- conversation. munity-binding forces. The media exchanges mate- It is clear that the sets of relationships upon rial with our social worlds at various levels and ena- which identities are constructed are not only lodged bles identity work at personal, local, national or in time, but also have extension over time: they per- even global levels. Thus, the sphere of media comp- sist and decay. This is where the concepts of identity rises meanings that resonate all three aspects of and memory become interwoven. We can remember identities. We can perhaps understand identity only in different ways: private memory is idiosyncratic if we grasp its specificity, complexity and contin- and makes material for biographies whereas history gency. To be able to do this, I have chosen to refer is constructed from sets of ideas that are affirmed to concepts of locale, network and memory. These within groups of people and finally acknowledged three concepts are differently constructed in diffe- by a collectivity, and it is not that uncommon to rent discourses, and because of media discourse’s sense a tension between ‘private’ memory or com- common sense element, the construction is worth munity tradition and the more generalized demands studying. To be commonsensical, all three aspects of mass culture. By memory I do not only refer to have to be touched somehow, at least in the long the past and things already known, but also to ways run. of knowing that are naturalized (see Foucault 1972, Media discourse constructs different aspects by 15, 215 – 216). Knowledge, like discourse, is his- bringing different actors on stage. Since the locale torical: what is worth knowing, the subjects and by definition (see Preston 1996, 1997) refers to eve- methods of knowledge, and how truth or knowledge ryday life and it’s familiar elements or as, Preston is represented, vary in time. Memory then, means (1997, 44) puts it, to the ‘depth of experience’, it is the ways history, knowledge and truth are organized not easy for all genres of media discourse to recon- within a discourse. Media discourse, at its turn, struct it plausibly. Therefore the media tends to do it seeks to organize different institutional discourses either by using cliché-like common beliefs or by re- into the framework of ‘common sense’. In the me- presenting ordinary life as such. In this talk show dia, the ‘memory’-aspects of discourses construct- both means were utilized, but still the online discus- ing a specific theme are put together in a way that is sion was often motivated by the studio discussants’ meant to make sense to the audience: media dis- ‘wrong’ conceptions of everyday life2 . The talk course connects the levels of locale and/or network show (and, to my understanding, news and current to the more epistemological and profound level of affairs genres of national media in general) does not memory to produce common sense interpretations succeed in portraying the elements of locale as well of a specific theme. The means for doing this vary (again, thinking of common sense) as in portraying for different genres of media discourse: in journal- the elements of network and memory. ism, different institutional discourses must be or- The element of network, in its turn, refers to the ganized at a textual level, but in a talk show, it is spread of everyday experience – to the domestic possible to let representatives of different institu- sphere, the sphere of working life, an array of other tions do the organizing alongside the edited material formal institutional spheres and the media, which is and host’s comments, interruptions and turn-taking at the same time present in, and distant from, every- control. day life. The spread of relationships that have to do To become a part of an imagined or mediated with questions of cultural identity is wide and com- community, one needs to share the community’s plex, and the media has a double role in it. On one collective representations and memories. Collective hand, it is part of the network realm as such, and, on ways of producing meanings are born in social prac- the other hand, it represents (other) elements of it in tices, and, in today’s mediated society, it is the me- its discourse. The latter is dealt with ‘mapping’ it dia discourse, which turns other institutional dis- for us so that we can participate in imagined com- courses into texts provided with more or less communities within the media realm. When thinking of mon sense understandings. Concepts of common media content, it is possible to see it’s identity po- sense and identity overlap in many respects, but it is tential as when it comes to the concept of network. still of importance to separate them. They refer both For example, the consumer-oriented material in the to the sphere of everyday experience and reasoning,

Namnlöst-7 92 2005-08-16, 13:49 and they are both historical, spatial and political by I am interested in the language use in the media definition. Still, the concept of identity grasps a from the viewpoint of citizen’s ability to find rel- more individual, private level, or in Preston’s evant material for his/her identity work. For this words, the depth and spread of experience. Thus, purpose, studying the online discussion gave unique my presumption is that identity is more useful when possibilities for spotting patterns of language use in studying audiences, and common sense when study- media discourse that raise people’s willingness to ing texts. I would argue that, because of the overlap, disagree, negotiate or comment and therefore are discourse analysis could utilize the concept of iden- not ‘of common sense’ to the audience. tity and specifically it’s aspects of locale, network Within media discourse, it is possible to con- and memory to analytically refer to the different struct ‘national memory’: time as a factor disappears means available to media discourse in reproducing as such, and a tale in which the past, present and fu- common sense. ture are intertwined with each other emerges. In po- This is why both of the concepts must be ex- litical discourse, the citizenry is often seen as uni- plored. I look at the media as an ideological appara- versal, ageless category. Civil rights are seen as a tus (re)producing social relations and power struc- universal norm (Keränen 1998, 157-158). Citizen- tures within media discourse (see, e.g., Hall 1992, ship is, however, always bound to place, time and 176-179). Power means, then, doing things, creating social norms. Its content has changed – citizenry space for certain forms of understandings or actions does no longer mean only the set of rights (e.g., to and omitting others. And, in the online discussion, vote) but also a set of more social rights, like well- viewers’ comments referred either to the media’s being, housing, education etc. Citizenry has reached conceptions of everyday life (locale aspect) or to a more material form, and its limits are regulated conceptions of truth, morals and values (memory as- within time and space. As well as the construction pect), that is, to elements where they saw them- of Finland as a nation, Finnishness as cultural iden- selves or the truths and values they represent being tity is a process that is going on both in media dis- wrongfully treated. From the point of view of the courses and everyday practices. viewers, the common sense produced by the various discourses within the talk show included wrong kinds of ‘us’ and ‘them’.

Notes Bibliography

1. Ajankohtainen kakkonen is broadcast prime time Alasuutari Pertti & Ruuska, Pekka (1998) Elävänä once a week. One show covers four to five stories Euroopassa. Muuttuva suomalainen identiteetti. and the subjects vary from politics to popular Tampere : Vastapaino. culture. It has been on air since 1969 and attracts Altheide, David (1985) Media Power. Beverly Hills: approximately 700 000 viewers per show, which Sage. makes it one of the most popular current affairs Anderson, Benedict (1983) Imagined Communities. Lon- programs in Finland. Special editions are called don: Verso. ‘Theme evenings’ and through them the program Andersson & al. (1993) Hyvinvointivaltio ristiaallokossa. tackles current, problematic social issues. Discus- Arvot ja tosiasiat. Porvoo: WSOY. sions have been lively: all kinds of interests and Andersson, Jan-Otto, Kosonen, Pekka, Vartiainen Juhana viewpoints have been stated and the virtual online (1993) The Finnish Model of Economic and Social discussion accompanying each theme evening has Policy – From Emulation to Crash. Meddelanden been quite active, and frequently quoted and noted från Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten vid on the talk show itself. The online is also open to Åbo Akademin. Ser. A; 401. Åbo: Åbo Akademi. people’s suggestions for theme topics, so there is a Anttila, Jorma (1993) Käsitykset suomalaisuudesta – discussion going on even when the show is not on. traditionaalisuus ja modernisuus. In Korhonen (eds.) 2. Other genres in the media, for example light Mitä on suomalaisuus? Helsinki: Suomen antropo- entertainment like soap operas can succeed much loginen seura. better in tying identities to common sense concep- Appadurai, Arjun (1996) Modernity at Large: Cultural tions of everyday life (Preston 1997, 47, also Living- Dimensions of Globalization. Public Worlds, vol. 1. stone & Lunt 1994). Minneapolis: University of Minnesota Press.

Namnlöst-7 93 2005-08-16, 13:49 Berger, Peter & Luckmann Thomas (1989) Todellisuuden Kunelius, Risto (1996) The News, Textually speaking. sosiaalinen rakentuminen. Helsinki:Gaudeamus. Writings on News Journalism and Journalism Re- Ekecranz, Jan & Olsson, Tom (1994) Det redigerade sam- search. Academic dissertation. Tampere: University hället. Stockholm: Carlsson. of Tampere. Fairclough, Norman (1989) Language and Power. Lon- Livingstone, Sonia & Lunt, Peter (1994) Talk on Televi- don: Longman. sion. Audience Participation and Public Debate. Fairclough, Norman (1992) Discourse and Social London: Routledge. Change. New York: Polity Press. Mancini, Paolo (1993) Between Trust ans Suspicion. How Fairclough, Norman (1993) Critical Discourse Analysis Political Journalists Solve the Dilemma. European and the Marketization of Public Discourse: the Journal of Communication vol. 8., nr 1, pp. 33-52. Universities. Discourse & Society vol. 4., nr 2, pp. Martín-Barbero Jesús (1993) Communication, Culture 133-168. and Hegemony. From Media to Mediations. Lon- Fairclough, Norman (1995) Media Discourse. London: don: Sage. Edward Arnold. Moscovici, Serge (1981) On Social representations. In Foucault, Michel (1972) The Archaeology of Knowledge. Forgas (eds) Social Cognition. London: Academic London: Tavistock. Press. Gramsci, Antonio (1982) Vankilavihkot.Valikoima.Osa 2. Neumann, Russell; Just, Marion & Crigler, Ann (1992) Helsinki: Kansankulttuuri. Common Knowledge. News and the Construction of Hall, Stuart (1992) Kulttuurin ja politiikan murroksia. Political Meaning. Chicago: University of Chigago Tampere: Vastapaino. Press. Heikkilä Heikki (1998) Luottamus ja epäluulo. Valtion ja Preston, P.W (1997) Political/cultural Identity. Citizens kansalaisuuden ideat Helsingin sanomain EU-kes- and Nations in a Global Era. London: Sage. kustelussa. In Keränen, Marja (toim) Kansal- Preston, P.W (1996) Development Theory: An lisvaltion kielioppi. SoPhi; 28, Jyväskylä: Jyväskylä Introduction. Oxford: Blackwell. yliopisto. Ruuska, Petri (1998) Mennyt tulevaisuutena. In Heinonen, Jari (1997) Katseita suomalaisuuteen. Hel- Alasuutari & Ruuska (eds.) Elävänä Euroopassa. sinki: TA-Tieto. Muuttuva suomalainen identiteetti. Tampere: Vasta- Heinonen , Jari (1993) Kattotarinasta monikärkiseen paino. pohdintaan. Ajatuksia suomalaisesta sosiaalipo- Sparks, Colin (1991) “Goodbye, Hildy Johnson: The litiikasta. Helsinki: Gaudeamus. Vanishing ‘Serious Press’”. In Dahlgren, P. & Kantola, Anu (1997) Tarina toisinajattelun turhuudesta. Sparks, C. (eds.) Communication and Citizenship. Tiedotustutkimus vol. 20, nr 2, pp. 4-19. Journalism and the Public Sphere in the New Media Kantola, Anu (1998) Vaara sisällämme. In Keränen, Age. London: Routledge. Marja (toim) Kansallisvaltion kielioppi. SoPhi; 28. Thompson, John (1990) Ideology and Modern Culture. Jyväskylä: Jyväskylä yliopisto. Critical Social Theory in the Era of Mass Commun- Keränen, Marja (ed.) (1998) Kansallisvaltion kielioppi. ication. Cambridge: Polity Press. SoPhi; 28. Jyväskylä: Jyväskylä yliopisto. Tolson, Andrew (1991) Televised Chat and the Synthetic Kettunen, Pauli (1997) Työjärjestys. Tutkielmia työn ja Personality. In Scannel, Paddy (eds.) Broadcast tiedon poliittisesta historiasta. Helsinki: Tutkija- Talk. London: Sage. liitto. Valtonen Sanna (1996) Kunnon katsojia ja kansalaisia. Kiander, Jaakko & Vartia, Pentti (1998) Suuri lama. Tulkintoja haastattelupuheesta. In Alastalo, Marja Suomen 1990-luvun kriisi ja talouspoliittinen kes- (eds.) Haastattelupuheesta tutkijan tulkintaa. kustelu. Tampere: Tammer-Paino. Kolme näkökulmaa laadulliseen yleisötutkimuk- Kivikuru, Ullamaija (1996) Tasot eivät kohdanneet : seen. Julkaisuja, Helsingin yliopisto, viestinnän kansalainen ja media. In Kivikuru (eds.) Kansa laitos. Sarja A; 1997, 1. Helsinki: Helsingin ylio- euromyllyssä. Helsinki: Yliopistopaino. pisto. Kivikuru Ullamaija (1998) Identiteetit viestinnässä. Van Dijk, Teun (eds.) (1997) Discourse as Social Inter- Samastumisen ja erottautumisen kierre. In Kivikuru action. London: Sage. & Kunelius (eds.) Viestinnän jäljillä.Näkökulmia Williams, Raymond (1989) Marxismi, kulttuuri ja kirjal- uuden ajan ilmiöön. WSOY, Juva. lisuus. Tampere : Vastapaino. Knuuttila, Seppo (1998) Paikan synty suomalaisena Wuori, Matti (1993) Titanicin kansituolit. Porvoo: ilmiönä. In Alasuutari Pertti & Ruuska, Pekka (eds.) WSOY. Elävänä euroopassa. Muuttuva suomalainen identiteetti. Vastapaino, Tampere.

Namnlöst-7 94 2005-08-16, 13:49 Nordic Interactive Nordisk samarbeid i forskning om interaktive multimedier

ANDERS FAGERFJORD & ANDERS KLUGE1

1. januar 2000 blir Nordic Interactive etter planen som aktivt skal promotere Nordic Interactive i kon- etablert. Nordic Interactive har som visjon ”å gjøre takt med internasjonale virksomheter og organisa- Norden til et verdenssentrum for tverrfaglig fors- sjoner. Nordic Interactive kan slik tilby ”one stop kning og utvikling innen interaktive medier. Dette shopping” for virksomheter som søker forsknings- målet skal nås gjennom nordisk samarbeid og inte- miljøer. grering av kunst, design, teknologi, næringsvirk- Organiseringen av Nordic Interactive er ikke somhet og vitenskap.2” klarlagt, men vil kunne ta form som en forening av de nasjonale enhetene, som eier et aksjeselskap, som i sin tur driver det felles kontoret og arrangerer Et nordisk nettverk seminarer o.l. I Nordic Interactive inngår det danske Center for IT-forskning med laboratoriene i InterMedia, det svenske Interactive Institute, og Finnish Interactive Assistanse Network (FINE). Dette er nasjonale storsatsinger fra Nordic Interactive vil tilby forskningsprosjektene de tre landene, hvor næringsliv og akademia går assistanse med administrative oppgaver og med søk- sammen i tverrfaglige forskningsprosjekter. Selv om nader om internasjonale forskningsmidler, f.eks. fra Norge ikke har noen tilsvarende satsing, er Norge EU. Nordic Interactive vil også arrangere seminarer, invitert til å delta. InterMedia@Universitetet i Oslo workshops, konferanser og utstillinger for å fremme har et interimsoppdrag på Norges vegne. og synliggjøre forskningen. Forskere i dette nettverket skal kunne knyttes sammen i prosjekter uavhengig av geografisk plas- sering, og på tvers av landegrensene. Moderne data- Tyngde kommunikasjon gjør dette mulig. I Norden finnes mange små miljøer som gjør frem- ragende forskning og utvikling innenfor interaktive medier. Når disse miljøene knyttes sammen i Nordic Organisasjon Interactive får man en størrelse og tyngde som er Et lite kontor vil bli opprettet i en nordisk hoved- synlig i global målestokk. Nordic Interactives ad- stad, trolig Stockholm. Kontoret vil ha oversikt over ministrasjon vil også aktivt arbeide for å synliggjøre alle forskningsprosjektene som pågår. Slik kan både og fremme den nordiske forskningen under et felles forskere i nettverket og utenforstående med én hen- navn. vendelse få svar på hvem som jobber med hva hvor. Kontoret vil også ha en leder med forskerbakgrunn Visjon Institutt for medier og kommunikasjon, Universite- Nordic Interactive har formulert som visjon tet i Oslo, Pb 1093 Blindern, NO-0317 Oslo, InterMedia@Universitetet i Oslo, Pb 1161 Nordic Interactive vil gjøre Norden til et Blindern, NO-0317 Oslo, verdenssentrum for tverrfaglig forskning og [email protected], utvikling innen interaktive medier. Dette må- [email protected] let skal nås gjennom nordisk samarbeid og

Namnlöst-6 95 2005-08-16, 13:49 integrering av kunst, design, teknologi, næ- De nasjonale enhetene ringsvirksomhet og vitenskap. Nordic Interactive vil fremme interaks- Tre nasjonale enheter har gått inn i Nordic Inter- jon og kommunikasjon mellom individer, active fra Danmark, Finland og Sverige. I Norge har grupper og organisasjoner gjennom å fremme vi ingen tilsvarende enhet, men også her foregår forskning, innovasjon og utdanning innenfor spennende forskning, og de øvrige enhetene ønsker en sosial sammenheng og i sterk dialog med norsk deltakelse. publikum.3

De nasjonale satsningene på forskning om interak- Danmark tive multimedier er for små hver for seg til å bli syn- Forskningsministeriet i Danmark opprettet i 1996 en lige i internasjonal sammenheng. Mange steder uavhengig stiftelse, Center for IT-forskning med mangler også den tverrfaglige dialogen som skal til formålet å ”fastholde og udbygge dansk forskning for å skape gode resultater innenfor et så komplekst innenfor informasjonsteknologi”4. For tiden støtter emne som multimedia. Samler man derimot den CIT 32 prosjekter, ytterligere 8 er avsluttet. CIT har nordiske forskningen under en felles paraply har tatt initiativ til en tett koordinering av multimedie- man tilstrekkelig størrelse og bredde til å kunne aktiviteter i dansk IT-forskning gjennom tre Inter vokse til et internasjonalt kraftsentrum. Media-laboratorier. Flere laboratorier er under opp- Store nordiske selskaper som Ericsson, Lego og bygning. Over 30 forskningsprosjekter pågår for ti- Nokia er i dag delaktige i forskningssentre i USA og den på disse laboratoriene, som er et samarbeid mel- Asia, i tillegg til at de har egne forsknings- og lom industri, fem danske universiteter og høyskoler, utviklingsavdelinger. Disse selskapene har gitt ut- og CIT. I tillegg tilbys utdanning på kandidat–, mas- trykk for at de gjerne så at det fantes interessante ter– og Ph.D.-nivå. Det uttalte formålet er å bygge forskningsmiljøer i Norden. De understreker imid- opp ”den kritiske masse og den tverrfaglighet som lertid at et slikt miljø minst måtte være på nordisk skal til for å produsere internasjonal kvalitet og sette nivå for at det skulle ha tilstrekkelig størrelse. Danmark på verdenskartet for interaktive multi- Initiativtakerne til Nordic Interactive har også medier”.5 merket seg at det er en gryende misnøye med eta- I skrivende stund er CITs fremtid uviss, da de blerte utviklingsmiljøer som MIT Media Lab i USA, opprinnelige bevilgningene løper ut ved årsskiftet. hvor nordiske selskaper har brukt hundretalls mil- Enten CIT opprettholdes i sin nåværende form eller lioner kroner. Nordic Interactive ønsker å kunne legges inn under en annen enhet, synes driften av konkurrere med slike miljøer i USA og Japan. InterMedia-sentrene å være sikret, både ved forsk- Konklusjonen er at det synes å være rom for et ningsbevilgninger, og gjennom støtte fra et annet nytt forskningsmiljø, gitt at det er av internasjonal nyopprettet institutt, Alexandra Instituttet, som også toppkvalitet. skal drive forskning innenfor fem spesifiserte områ- der: ”New Ways of Working”, ”Computeren overalt”, ”Objektorienterede teknologier”, ”Visualise- Nordisk profil ring og interaktion” og ”Medicinsk billedbehand- Nordic Interactive skal gjøre mer enn å hente forsk- ling”. Alexandra er et aksjeselskap, eid av IT-foren- ningen hjem til Norden og utfordre amerikanske ingen Alexandra, som har 15 medlemmer, både fir- miljøer i kampen om oppmerksomhet og bevilgnin- maer og offentlige organer6. ger. Initiativtakerne legger vekt på en nordisk profil på forskningen, forstått som en vektlegging av brukerorientering i designprosessen, og en tydelig Sverige sosial tenkning i temavalg og arbeidsform. I Norden Interactive Institute i Sverige har en målsetning som har vi en tradisjon for å la alle parter som er berørt ligner på danske CITs. Instituttet skal ”heve kompe- av en teknologisk utvikling bli hørt. Nordisk design tansen og graden av oppfinnsomhet og entreprenør- foregår i nær kontakt med brukere, slik at produk- virksomhet innenfor feltet [digitale medier] i Sve- tene blir nyttige for dem som tar dem i bruk. Dessu- rige for å forberede landet for en fremtid hvor digi- ten legges det i Norden vekt på estetikk og kunstfer- tale medier spiller en stadig økende rolle”. Institut- dighet i den visuelle utformingen. tet skal både drive forskning i verdensklasse og pro-

Namnlöst-6 96 2005-08-16, 13:49 dusere ideer til nye produkter.7 Interactive Institute Forskning på interaktive multimedier ble opprettet av Stiftelsen för Strategisk Forskning Multimedia (SSF) i juni 1998. Instituttet er et aksjeselskap, eid av SSF, som utpeker selskapets styre. Interactive In- Utviklingen av den digitale datamaskinen, program- stitute består av 5 ’studioer’ ved tre forskjellige uni- vare og formater har gjort det mulig å representere versiteter, og omfatter ca. 60 forskere, doktorgrads- og presentere medier som tekst, grafikk, bilder, lyd, studenter, næringslivsrepresentanter, kunstnere, animasjon, og video. En felles presentasjon av to el- skoleelever og pensjonister(!). Flere slike digitale ler fler av disse medietypene kan vi kalle multime- studioer eller forskningsgrupper planlegges. dia. Det er altså presentasjonsformen som definerer Det er verdt å legge merke til at både i Danmark multimedia. og Sverige er dette ambisiøse, nasjonale satsninger. Presentasjonen kan være et massemedium i den De legger vekt på innovasjon, multimedier, tverr- forstand at materialet vil være tilgjengelig for de faglighet og samarbeid med næringslivet. I begge som har det nødvendige utstyr (datamaskin, nett- landene er satsningene satt opp som egne stiftelser. verk, programvare, CD-ROM, DVD-ROM ol.). Disse to stiftelsene vil inngå i Nordic Interactive. Dette massemediet kan kombineres med et en-til-en Nordic Interactive vil også ha en klar orientering kommunikasjonsmedium der innholdet kan bestå av mot næringslivet, som skal være representert med enkel- eller multi-media i sann tid eller forsinket 50% i nettverkets prosjekter. (synkron eller asynkron kommunikasjon). Eksem- pler kan være talekommunikasjon, videotelefoni, epost, videomeldinger, lydmeldinger eller sanntids Finland tekstkommunikasjon (’instant messaging’). I Finland er en nasjonal multimediasatsning, FINE, under oppbygning. Arbeidet blir ledet av professor Timo Honkela fra Media Lab ved Kunstindustrielle Interaktivitet Högskolan (University of Art and Design, UIAH), I multimediebegrepet inngår det gjerne et potensial og er sikret finansiering fra Tekes (Teknologiska for interaktivitet. Det gis mulighet for å definere sitt Utveklingscentralen) i tre år. Når FINE lanseres 20 eget ’vindu’ inn mot informasjonen, ved at brukeren november 1999 vil det være den finske noden i sam- selv velger det som skal være synlig og hørbart, ved arbeidet. å kontrollere avspillingen av det, ved delvis å kontrollere rekkefølgen i det som framkommer. Det kan vi kalle 1. ordens interaktivitet eller kommando- Island interaktivitet. Nordic Interactive har gjort flere framstøt mot Is- Formen på input av kommandoene kan være landske forskere for å prøve å finne representanter flere. Tekstlig, via tastatur, tale og forskjellige for- til interimstyret, men dette arbeidet har ikke lykkes. mer for bokstavtydning, eller i form av tolking av Foreløpig er det ingen islandsk representasjon, men gester, (f.eks. hodebevegelser i såkalte ’head moun- døren holdes åpen for fremtidig islandsk medlem- ted display’ HMD) lyd, muse-bevegelser og (beve- skap. gelige) bilder. Input kan også komme i form av tolkning av bevegelser i en såkalt datahanske eller i andre trykkfølsomme objekter. Tilbakemelding kan Norge også komme i form av respons fra slike objekter I Norge eksisterer ikke noen nasjonal satsing på (bevegelse i datahanske, bildeskift ved hodebe- multimedieforskning, så her er det naturlig å knytte vegelser i HMD). sammen et antall av de eksisterende miljøene i en ’Umiddelbar respons og svar’ (som datahanske enhet som kan inngå i Nordic Interactive. Inter og HMD) er gjerne forbundet med såkalt virtuell Media@Universitetet i Oslo utreder nå hvordan virkelighet (’virtual reality’) eller tilleggsvirkelighet dette kan gjøres for Norges forskningsråd. (’augmented reality’) der det fremste kjennetegnet

Namnlöst-6 97 2005-08-16, 13:49 er opplevelse av ’immersion’ (nedsenkethet eller sikres både finansiering av forskningen og relevans oppslukthet i mediet), det å være en integrert del av for industrien. Samtidig søker man inspirasjon fra en annen virkelighet og der man kan interagere in- kunst, og bildende kunstnere, musikere og teater- tuitivt og implisitt. grupper trekkes inn i arbeidet. Interaksjonsformene over påvirker ikke innhol- Enhetene i Nordic Interactive fokuserer på tek- det slik det er tilgjengelig via et massemedium. nologi som hjelper mennesker med dagliglivet i Interaksjonsformer som påvirker innholdet kan vi fremtiden. Det legges vekt på teknologi i hjemmet kalle 2. ordens interaktivitet eller innholdsinter- som hjelper samhandling og kommunikasjon innen aktivitet. Her vil innholdet av materialet endres, og familien og på tvers av generasjoner, fremtidens ar- gjøres tilgjengelig som en ny versjon, og kan inne- beidsplass med en rekke hjelpemidler for effektivitet bære input i alle medieformer. Det kan tenkes f.eks. og trivsel, og hvor arbeidet kan utføres mange andre som en lyd-kommentar til en graf kombinert med en steder enn på dagens kontor. Det eksperimenteres animasjon av en ring rundt det som kommenteres, med nye former for nyhetsformidling, fortellinger en videosnutt med en utfyllende forklaring av et og underholdning. emne (som stopper den opprinnelige videoen i den Samtidig finnes også prosjekter mer direkte ret- perioden den går), og en uendelig mengde annet. tet mot industrien, med utvikling av medier for internopplæring og datastøttet samarbeid. I dette arbeidet forskes det mye på nye grense- Forskning snitt og nye måter å kontrollere datamaskinen på: En forskningsinnsats innen interaktive multimedier stemmestyring, bevegelses- og trykkfølsomme inn- i den form som definert over, krever nytenkning i retninger, bilder på andre flater enn skjermer, tredi- forskning og i organisering av forskning. Vi har mensjonal lyd med mere. Likevel er dette mer enn ennå bare såvidt vært i overflaten av de muligheter ren teknologiutvikling, teknologien settes i en som ligger i området, når det gjelder nye tjenenster, brukssammenheng og brukes til å møte et mennes- nye medier og samarbeidsformer, og de endrings- kelig behov. potensial det har innen læring, handel, kommunika- I dette arbeidet oppstår ny erkjennelse og teori, sjon med det offentlige, organisasjonutvikling, hel- som blir en del av akademisk forvaltet viten. Samti- se, kulturformidling, arbeidsformer og hjem/fritid dig utvikles produkter, som kan videreutvikles og for å nevne noe. markedsføres av egne firmaer. En slik forskning må åpenbart være multidisi- plinær, og trekke på en rekke (fag-)felt (teknologi, medievitenskap, medieproduksjon, design, pedago- Organisering og finansiering gikk, sosiologi, psykologi, kunst) og særlig eksplo- Organisasjonsform rere forskjellige tilnærmingsmåter og metoder innen disse feltene. Det vil være avgjørende å sette sam- I skrivende stund vurderes flere ulike organisasjons- men tett arbeidende multidisiplinære grupper som modeller for Nordic Interactive. Interimstyret øn- bør gå utover tradisjonelle forskermiljøer, og som sker en uavhengig, slank organisasjon, som effektivt kombinerer kreative teknikker, implementering, sys- kan nå forskerne i nettverket uten å måtte gå gjen- temutvikling, utprøving, evaluering mm. nom de nasjonale enhetene til en hver tid. I USA er det dokumentert i en rapport fra myn- Foreløpig synes det mest aktuelle forslaget å dighetene at informasjonsteknologi står for 1/3 av være en organisasjon lik Alexandra i Danmark: en veksten i økonomien siden 1992, og at IT har be- forening hvor offentlige instanser og bedrifter kan tydd millioner av nye høyt betalte arbeidsplasser8. bli medlemmer mot en avgift og et løfte om aktivt Interaktive multimedier har potensial til å sette fart engasjement. Denne foreningen eier i sin tur et ak- ytterligere fart i denne utviklingen. sjeselskap, og utpeker styret. Styret vil ha åtte medlemmer; et fra akademia og et fra næringslivet i hvert av de fire landene. Om Island blir med vil sty- Tilnærming ret trolig utvides. Styret ansetter så en daglig leder I Interactive Institute i Sverige og InterMedia i Dan- og en beskjeden administrasjon. mark har man sikret tverrfagligheten ved å sette For det første året, 2000, er det fremmet forslag sammen forskergrupper hvor forskerne et felles fra Danmark og Sverige om at interimstyret fortset- forskningsobjekt, men forskjellig bakgrunn. Næ- ter å ivareta styringen av Nordic Interactive for å si- ringslivet har representanter i prosjektene, og slik kre kontinuitet i det viktige oppstartarbeidet.

Namnlöst-6 98 2005-08-16, 13:49 Kontor og administrasjon for utveksling mellom de forskjellige lokalisering- ene i Norden. Når Nordic Interactive stiftes 1. januar 2000 vil det Likevel vil det viktigste middlet for samarbeid bli opprettet et kontor med anslagsvis 3 ansatte. være datakommunikasjon. I Helsinki utvikles det nå Kontoret vil bli lagt til et av de eksisterende forsk- skreddersydd programvare for samarbeid mellom ningsmiljøene, i en av hovedstedene, slik at det er forskere som sitter på forskjellige steder. En av de nær en internasjonal flyplass. Foreløpig ser Stock- første oppgavene for Nordic Interactive vil være å holm ut til å peke seg ut som den mest praktiske løs- utvikle verktøy for slikt samarbeid over landegren- ningen, men man har besluttet å vente med å avgjøre ser via datanettverk, i såkalte distribuerte rom. lokaliseringen til man har funnet en daglig leder. En del kontorfunksjoner og administrative ruti- Den daglige lederen er forventet å spille en aktiv ner vil kunne bli utført av Nordic Interactives kon- rolle som pådriver overfor industri, forskning og tor. En svært viktig del av dette vil være søknader myndigheter for å initiere samarbeid og gode forsk- om internasjonale forskningsmidler. Administrasjo- ningsprosjekter. Lederen skal også synliggjøre nor- nen ved Nordic Interactive bør kunne bistå prosjek- disk forskning, utvikling og utdanning aktivt i inter- tene i nettverket, og formidle samarbeid mellom nasjonal sammenheng, og vil kunne representere grupper fra forskjellige land. Norden i internasjonale fora. Kontoret forøvrig består av to administrativt ansatte som skal ha oversikt over forskningsgruppene i Innledende arbeidsoppgaver organisasjonen, og assistere dem på forskjellige må- Forum on Digital Competence ter. Nordic Interactive ønsker å samarbeide med an- Allerede i slutten av november 1999 arrangeres en dre nordiske organisasjoner. Det er kontakter med workshop for bedriftsledere og politikere i Norden. Nordisk Ministerråd. Nordunet2, som skal fremme Den holdes i Billund under tittelen Nordic Forum nordiske bredbåndsløsninger, er interessert i et sam- on Digital Competence, og 54 ledere fra store nor- arbeid. The NordicInteractive Multimedia Research diske bedrifter og berørte politiske myndigheter blir School, som gir doktorgradskurs ved nordiske uni- invitert til halvannen dag med foredrag og diskusjo- versiteter samarbeider også med Nordic Interactive. ner rundt den digitale fremtiden. Målet med seminaret er å samle industrien i Norden rundt et ønske om økt satsing på forskning og utvikling innenfor mul- Finansiering timedia, og å samle støtte til Nordic Interactive. Det vil bli søkt om midler til drift for det første året fra nasjonale og nordiske institusjoner. Når Nordic Interactive er vel i gang skal det finansieres av med- Kom-hjem-konferanse lemsavgift fra de deltakende institusjoner og bedrif- I det første ordinære driftsåret vil det bli holdt en ter, og fra inntekter fra forskningsprosjektene og ”homecoming event”, hvor nordiske IT-profiler som eventuelle produkter som blir utviklet. har gjort suksess i utlandet vil bli invitert til å holde foredrag om hvordan Nordan kan hevde seg i internasjonal sammenheng. Kanskje kan til og med noen Assistere forskning lokkes til å komme hjem for å bli en del av Nordic Ideen bak Nordic Interactives kontor er ”one-stop- Interactive? shop”. Med en henvendelse til kontoret kan man effektivt få tak i den ekspertise man søker innenfor nettverket. Potensielle samarbeidspartnere har ett Nordisk forskerskole sted å henvende seg for multimedia-forskning Nordic Interactive Multimedia Research School vil innenfor hele Norden. Nordic Interactives viktigste bli holdt i Göteborg i 2000, og Nordic Interactive funksjon blir altså oversikt. Med slik oversikt blir vil ta aktivt del i arrangeringen av seminaret. det også mulig å samle tilstrekkelig mange forskere til å gjennomføre store prosjekter, og også forskere innenfor nettverket vil kunne dra nytte av den ek- Nye forskningsprosjekter spertisen som er tilgjengelig gjennom nettet. Nye, nordiske forskningsprosjekter vil bli satt i Nordic Interactive vil videre fremme forskernes gang, i samarbeid mellom de nasjonale institusjo- mobilitet innenfor nettverket, ved å legge til rette nene som foreløpig utgjør Nordic Interactive. Alle-

Namnlöst-6 99 2005-08-16, 13:49 rede i 1999 vil man starte et tverrfaglig prosjekt om Ytterligere oppgaver digitale biblioteker. I 2000 vil man begynne et prosjekt om delte da- Man ser for seg at Nordic Interacive i fremtiden vil tabaser og samarbeid over World Wide Web, både arrangere årlige vitenskapelige konferanser, samlin- for Nordic Interactives arbeid spesielt, og mer gene- ger for næringslivet og utstillinger av multimedia- relt. Man ønsker også å sette igang et prosjekt om produkter fra Norden. Man håper også å kunne utgi multimediainnhold i bredbåndsnett, helst i samar- et eget tidsskrift. beid med Nordunet 2. Livslang læring er et tredje mulig innsatsområde.

Noter 6. ”Nå startes Alexandra Instituttet A/S”. Presse- melding, Alexandra, 31. august 1999. 1. Med bidrag fra Hilde Lovett og Knut Lundby, 14. InterMedia@Universitetet i Oslo, Pb 1161 Blindern, oktober 1999. 0317 Oslo, [email protected] 7. This is Interactive Institute. Interactive Institute. 2. Folderen Announcing Nordic Interactive, min over- . 23. september 1999. 3. Folderen Announcing Nordic Interactive, min over- 8. ”Information Technology Research: Investing in Our settelse. Future” National Coordination Office for Com- 4. Vad er CIT?. Center for IT-forskning. puting, Information, and Communications. 24. feb- 23. septem- ruar 1999. ber 1999. 14. 5. Intermedia: En nasjonal satsning på multimedier. oktober 1999. Intermedia august 1999. . 23. september 1999.

100

Namnlöst-6 100 2005-08-16, 13:49 Medier och Den tredje kulturen Nya kontexter för Medie- och kommunikationsvetenskap

INGER LINDSTEDT & BO REIMER

Diskussionerna om Medie- och kommunikations- kommunikation. Utvecklingen av nya kommunika- vetenskaps status är livaktiga. Är Medie- och tionsteknologier har gjort att gränsen mellan dessa kommunikationsvetenskap (om nu det är den ’rätta’ båda typer av kommunikation har blivit allt suddig- beteckningen) ett forskningsfält eller en egen disci- are. Och i anslutning till detta håller även de tradi- plin? Och om det är en egen disciplin, var går då tionella kommunikationsmodellerna på att tappa i gränsen? Vad ingår och vad ingår inte? Hur ska man betydelse, då gränsen mellan produktion och konse på relationerna mellan humaniora och samhälls- sumtion, och gränsen mellan sändare och mottagare, vetenskap, mellan kvalitativ och kvantitativ forsk- allt mer suddas ut (jfr Hall 1989). ning, mellan medierad och mellanmänsklig kommu- De ovanstående styckena kan kritiseras för att nikation, mellan vetenskap och kultur, mellan infor- vara allt för nu-orienterade; att i allt för stor ut- mation och underhållning, mellan teori och praktik? sträckning poängtera en historiskt ny och unik situa- Man kan ha olika synpunkter på huruvida tion. Men det är viktigt att konstatera att den nära Medie- och kommunikationsvetenskap är en egen kopplingen mellan Medie- och kommunikationsve- disciplin eller inte, och man kan onekligen ha olika tenskap och andra discipliner, och kopplingen mel- uppfattningar om vad disciplinen omfattar (vilket lan medierad kommunikation och annan kommuni- tydligt framgår i bland annat tjänsteutlåtanden och kation, inte bara berör dagens och morgondagens val av kurslitteratur på olika institutioner). Men samhälle. Mediernas roll kan visserligen sägas öka. oberoende av detta är det otvetydigt så att det blir Men medierna ingår i en allmän moderniserings- allt svårare att oreflekterat snävt avgränsa och iso- process, och har gjort så under en lång tidsperiod. lera Medie- och kommunikationsvetenskap – och Det är i den bemärkelsen inte verkligheten som har det både teoretiskt och empiriskt: förändrats så mycket som forskningen; det blir allt Mycket av den teoribildning som har visat sig vanligare för icke-medieforskare sysselsatta med vara fruktbar för att analysera nutida mediemiljöer modernitet och modernisering att inkludera medier- har hämtats från andra discipliner. Impulserna har na i sina studier, och det blir allt vanligare för medie- på senare tid kanske främst kommit från allmän social forskare att placera medierna i ett modernitetsper- teori och från cultural studies, i linje med den all- spektiv (Reimer 1994; Moores 1995; Thompson 1995). männa ’kulturvändning’ (Geertz 1983) som samhälls- vetenskap och humaniora har tagit, men även en Den tredje kulturen disciplin som kulturgeografi har blivit allt viktigare som impulsgivare. Teorier som handlar om medier i sig och Ett digitalt Bauhaus är fortfarande nödvändiga – men inte tillräckliga. Modernitet och modernisering är (åtminstone ur ett Rent empiriskt är det inte heller längre lika lätt västerländskt perspektiv) intimt sammanknutna med att avgränsa medierad kommunikation (om det nu är upplysningsprojektet. Detta projekt har, som Sven- det som disciplinen ’ska’ syssla med, vilket ju i sig Eric Liedman (1997) påpekar, både en hård och en naturligtvis kan diskuteras) från mellanmänsklig mjuk del. Den hårda delen består bland annat av teknologi, ekonomi och stora delar av naturveten- Medie- och kommunikationsvetenskap, Malmö hög- skapen, medan den mjuka delen bland annat består skola, 205 06 Malmö, [email protected], av etik, konst och religion. Liedman menar att den [email protected] hårda delen av utvecklingsprojektet med sin resul-

101

Namnlöst-5 101 2005-08-16, 13:50 tatinriktning har varit mer framgångsrik än den Tre saker ligger till grund för programmen: mjuka. Om upplysningstänkandet från början var • Samtliga program är grundade i en tanke om en baserad på tron om en oupplöslig helhet mellan de självklar koppling mellan analys och gestaltning. ingående delarna har historien visat att så inte är fal- Ett program som Virtuell och materiell design let. Det har uppstått vad C. P. Snow kallade för De kommer från en gestaltande tradition, medan två kulturerna (1959); två kulturer som inte längre Medie- och kommunikationsvetenskap (åtmins- kan kommunicera med varandra. Och, menar Lied- tone inom en svensk kontext) kommer från en re- man, den ena kulturen – den hårda delen av upplys- flekterande, icke-gestaltande tradition. Vid ningen – har visat sig fungera (åtminstone hjälpligt) Konst, kultur och kommunikation är båda utan den andra, den mjuka. programen både analytiska och gestaltande. Vikten av att hålla samman den hårda och mjuka delen av upplysningen, att skapa förutsättningar för • Programmen är till stora delar integrerade med en Tredje kultur (Snow 1963/1993; Brockman varandra. Både grundutbildnings- och påbygg- 1995; Kelly 1998) har betonats många gånger. Och nadsprogrammen genomför gemensamma pro- många försök har naturligtvis gjorts. Inom forsk- jekt, och för att skapa möjligheter till gemen- ning och utbildning är det kanske mest heroiska och samma perspektiv och ett gemensamt språk in- berömda försöket Bauhausskolan i Dessau och Wei- leds grundutbildningarna med en kurs i Kultur- mar (1919-1933). Syftet var här att, med grunden i historia och kulturteori (utifrån ett modernitets- ett upplysningstänkande, kombinera konst och tek- perspektiv). nologi, teori och praktik, i skapandet av design och • Programmen är grundade i studentaktivt lärande, arkitektur, att skapa de goda vardagsvarorna till de bland annat problembaserat lärande (PBL). många människorna. Problemen med Bauhausskolan, och med de Forskningen bedrivs huvudsakligen inom ramen för artefakter som producerades i dess efterföljd, är väl två forskningsstudior, som delvis är finansierade av dokumenterade (Wolfe 1981; Berglund m fl 1999). Interaktiva Institutet:6 I Rumsstudion (Space and Men vad händer om man håller fast vid skolans ur- Virtuality) bedrivs forskning kring människors rela- sprungliga visioner och sammanför dessa med ett tioner till de miljöer som de dagligen befinner sig i, mer måttfullt, kanske postmodernt perspektiv på antingen på fritiden eller på arbetstid; miljöer i vilka konst, teknologi, kultur och medier?1 gränsen mellan det materiella och det virtuella blir Konst, kultur och kommunikation (K3) vid Mal- allt svårare att dra. Och i Berättarstudion (Narrativ- mö högskola, där vi är verksamma, är ett försök att ity and Communication) bedrivs forskning kring skapa en version av den tredje kulturen som kan kal- nya interaktiva sätt att berätta; sätt som tar hänsyn las för ett Digitalt Bauhaus (Ehn 1998). Konst, kul- till ökade möjligheter för människor att inte bara tur och kommunikation startade hösten 1998 i sam- vara konsumenter utan även medproducenter av be- band med den officiella invigningen av Malmö hög- rättelser, både inom fakta- och fiktionsgenrer. I de skola. Vid K3 bedrivs både forskning och undervis- båda studiorna arbetar seniorforskare tillsammans ning kring design, medier och teknologi. Det finns med doktorander och studerande från påbyggnads- en IASPIS-studio med inriktning mot digital konst.2 programmen. Studiorna befolkas bland annat av de- Och via det femåriga kultursamarbetsprojektet signers, systemvetare, konstnärer, medieforskare, Skiften utarbetas nya samarbetsformer mellan konst- musikvetare, litteraturvetare och arkitekter. närer i Öresundsregionen och forskare och studenter 3 vid högskolan. Medie- och kommunikationsvetenskap Utbildningen består av sju program (www.kk. mah.se/utb.htm). Det finns fyra grundutbildnings- vid Konst, kultur och kommunikation program: Materiell och virtuell design, Interaktions- Som framgår av det ovan skrivna, består utbild- teknologi, Medie- och kommunikationsvetenskap ningen inom Medie- och kommunikationsvetenskap samt Scen- och teaterteknologi. Till detta kommer vid Konst, kultur och kommunikation av ett treårigt tre påbyggnadsprogram: Interaktionsdesign, Tek- program. I Sverige är Medie- och kommunikations- nisk kommunikation och Kreativ producent. Några vetenskap normalt uppbyggt som enstaka kurser. program har med andra ord samma namn som Men fördelarna med ett treårigt program är uppen- utbildningar på andra orter (mkv, t ex), medan andra bara. Det går att skapa en kontinuitet i utbildningen program med namnet betonar en skillnad från lik- eftersom studenterna följs åt och tar samma kurser. nande utbildningar på andra orter.4 Några program Det finns också möjligheter att genomföra en utbild- är helt unika.5 ning som kombinerar analys med gestaltning. Det är

102

Namnlöst-5 102 2005-08-16, 13:50 viktigt att kombinationen verkligen blir till en inte- denterna skapar en artefakt eller text (en dokumen- gration och inte bara en uppsättning teorikurser å tärfilm, en webtidskrift, ett spel på CD-rom, etc). ena sidan och en uppsättning praktiska kurser å an- Men de grundar produktionen teoretiskt och de ana- dra sidan, som det ofta är i t ex USA och Storbritan- lyserar produktionen av artefakten i form av en tio- nien. Därför är samtliga kurser som studenterna tar poängsuppsats. Syftet med fördjupningen är att integrerade. Det finns inga renodlade teorikurser utarbeta meningsfulla kopplingar mellan teori och utan varje kurs kombinerar teoretiska inslag med praktik, och tanken är att arbeta på ett liknande sätt praktiska. Det finns inte heller specifika metod- när Konst, kultur och kommunikation får möjlighet kurser utan olika metoder förs in i bilden i anslut- att bedriva en egen forskarutbildning (preliminärt ning till de kurser där metoderna är relevanta. namn: Design och digitala medier). En viktig fråga för en grundutbildning gäller hu- Det specifika för den medievetenskapliga forsk- ruvida utbildningen ska ses som en ämnes- eller ningen vid K3 är att den inte är traditionellt medie- grundutbildning (skillnaden mellan till exempel specifik. Det vill säga, det finns forskning som stäl- statsvetenskap och ett journalistprogram).7 I Sverige ler medier i centrum, men det görs utifrån ett mer har Medie- och kommunikationsvetenskap traditio- tvärvetenskapligt perspektiv än vad som vanligtvis nellt setts som en ämnesutbildning. En student skaf- är fallet; det handlar inte enbart om att överskrida far sig under ett antal terminer kompetenser inom gränsen mellan humaniora och samhällsvetenskap ämnet; vad dessa kompetenser sedan används till är utan även gränsen mot teknologi. Det handlar vi- upp till honom eller henne. dare, precis som inom utbildningen, om att kombi- Naturligtvis är det studenten själv som ska ta an- nera analys med gestaltning. Sålunda arbetar medie- svar för sin utbildning, och för vad den ska använ- forskare tillsammans med industridesigners, data- das till. Men utbildningsansvariga är å andra sidan vetare och informatiker med att analysera, koncep- just ansvariga för utbildningen, och måste se till att tualisera och utveckla nya programformer för nyhe- göra den så meningsfull som möjligt. Detta förutsät- ter inom det NUTEK-finansierade projektet Nyhets- ter kontinuerliga analyser både av utvecklingen medier år 2003 (www.kk.mah.se/n2003/). Och på inom forskningsområdet och av utvecklingen inom motsvarande sätt pågår projekt kring bland annat de branscher som kan vara relevanta för studerande rollspel på Internet, en interaktiv version av Natio- av Medie- och kommunikationsvetenskap. nalencyklopedin och skapandet av en interaktiv mu- Vi uppfattar det som mer meningsfullt att se på sikalisk park i Malmö. Medie- och kommunikationsvetenskap som en kom- binerad ämnes- och yrkesutbildning snarare än som en renodlad ämnesutbildning. Vi ger studenterna Avslutning ämneskompetens men förbereder dem även för ett Det är alltid nödvändigt att diskutera och utforska kommande arbetsliv. Men detta gör vi inte genom ett ämnes gränser. Vi menar att det är viktigt för att identifiera ett mindre antal konkreta yrkesroller. Medie- och kommunikationsvetenskap att förhålla Mediebranschen förändras snabbt; dagens yrkes- sig öppet till utvecklingar inom andra discipliner. roller skiljer sig från morgondagens. Vad vi gör är Men vi menar också att det är viktigt för Medie- och snarare att se till att studenterna får en generell kommunikationsvetenskap att vidga sina egna grän- kompetens som är lämplig för ett flertal yrkesområ- ser; att finna och ingå i nya kontexter. den inom den framtida mediebranschen. Det handlar Vi har i artikeln diskuterat relationen mellan den både om teoretisk kompetens (delvis ämnesspecifik, hårda och den mjuka delen av upplysningsprojektet, delvis mer generell, såsom kunskaper i vetenskaps- och uppkomsten av de två kulturerna. Det som är in- teori, forskningsprocesser, metod, mm) och om tressant att notera ur ett medieperspektiv i relation praktisk (t ex journalistiskt arbete, videoproduktion, till den diskussionen är den speciella roll medier webproduktion, design- och layoutkompetens). spelar i projektet. En viktig del av dagens hårda ut- Vi lägger alltså stor vikt vid att ge studenterna en veckling består av nya informations- och kommuni- generell kompetens. De ska kunna ingå i team på kationsteknologier. Men det som förmedlas via olika arbetsplatser och där förstå möjligheter och dessa består av den kultur och de värderingar som vi begränsningar inom de olika ingående yrkesroller- mer eller mindre har gemensamt. Medierna ingår så- na. Men djup är också viktigt. Därför ägnas det av- lunda både i den hårda och den mjuka delen av upp- slutande året av utbildningen åt individuella för- lysningsprojektet, och skapar förutsättningar för en djupningar. Det typiska för dessa fördjupningar är tredje kultur. Det är inom en sådan kontext Medie- att de ska bestå av både analys och gestaltning. Stu- och kommunikationsvetenskap bör verka.

103

Namnlöst-5 103 2005-08-16, 13:50 Noter Litteratur

1. Att använda begreppet postmodernism utan att i de- Berglund, Martin m fl (1999) bauhaus.se. Malmö: Konst, talj gå in på vad vi menar med det, är med tanke på kultur och kommunikation, Malmö högskola. dess mångtydighet naturligtvis problematiskt. En Brockman, John (1995) The Third Culture. Beyond the längre diskussion skulle å andra sidan föra för långt. Scientific Revolution. New York: Simon & Schuster. Men med utgångspunkt i Rosenaus distinktion mel- Ehn, Pelle (1998) ‘Manifesto for a Digital Bauhaus’, Di- lan bejakande och skeptiska postmodernister place- gital Creativity, 9: 207-216. rar vi oss här bland de bejakande (Rosenau 1992; Geertz, Clifford (1983) ‘Blurred Genres. The Refiguration Gibbins och Reimer 1999). of Social Thought’, sid. 19-35 i Local Knowledge. 2. IASPIS står för International Artists’ Studio Pro- Further Essays in Interpretive Anthropology. New gram in Sweden. Syftet med verksamheten är att låta York: Basic Books. svenska konstnärer få möjligheter att arbeta utom- Gibbins, John R. och Bo Reimer (1999) The Politics of lands och att låta utländska konstnärer arbeta i Postmodernity. An Introduction to Contemporary Sverige. Den förste IASPIS-stipendiaten i Malmö är Politics and Culture. London: Sage. den tysk-australiensiske konstnären och ingenjören Hall, Stuart (1989) ‘Ideology and Communication Horst Kiechle (www.vislab.usyd.edu.au/staff/horst/). Theory’, sid. 40-52 i B. Dervin, L. Grossberg, B. J. 3. Skiften (www.skiften.com) leds av filmaren och för- O’Keefe och E. Wartella (red.), Rethinking Com- fattaren Carl-Henrik Svenstedt. Verksamheten finan- munication. Newbury Park: Sage. sieras bland annat av utbildningsdepartementet och Kelly, Kevin (1998) ‘The Third Culture’, Science, 279: stiftelsen Framtidens kultur. 992-993. 4. Namnet interaktionsteknologi är valt istället för in- Liedman, Sven-Eric (1997) I skuggan av framtiden. formatik för att betona att relationen människa tek- Modernitetens idéhistoria. Stockholm: Bonnier nologi ses utifrån människan snarare än teknologin. Alba. 5. Ett sådant exempel är det till hösten 1999 nystartade Moores, Shaun (1995) ‘Media, Modernity, and Lived programmet Kreativ producent, med dess dubbla in- Experience’, Journal of Communication Inquiry, riktning på konst och nya medier. 19: 5-19. 6. Interaktiva Institutet (www.interactiveinstitute.se) är Reimer, Bo (1994) The Most Common of Practices. On ett nationellt forskningscenter som driver fem Mass Media Use in Late Modernity. Stockholm: studior i Sverige, varav två vid Konst, kultur och Almqvist & Wiksell International. kommunikation i Malmö. Institutet finansieras av Rosenau, Pauline Marie (1992) Postmodernism and the Stiftelsen för strategisk forskning inom ramen för Social Sciences. Princeton: Princeton University stiftelsens forskningsprogram inom området teknik, Press. konst, kommunikation och media, samt av näringsli- Snow, C. P. (1959/1993) The Two Cultures. Cambridge: vet. Cambridge University Press. 7. En annan diskussion inom utbildningen gäller huru- Snow, C. P. (1963/1993) ‘The Two Cultures: A Second vida den ska handla om medier eller om informa- Look‘, i The Two Cultures. Cambridge: Cambridge tion/planerad kommunikation. Här har olika utbild- University Press. ningar valt olika lösningar. I Malmö är utbildningen Thompson, John B. (1995) The Media and Modernity. A helt orienterad mot medier. Social Theory of the Media. Cambridge: Polity Press. Wolfe, Tom (1981) From Bauhaus to Our House. New York: Washington Square Press.

104

Namnlöst-5 104 2005-08-16, 13:50 Konferenser m m

Kommande konferenser • International communication •Law IAMCR Conference on Communication • Local radio and television Beyond 2000 • Media education research Singapore, July 17–20, 2000 • Participatory communication research The International Association for Media and • Political communication research Communication Research will hold its 22nd general • Political economy assembly and annual conference from July 17–20 at • Professional education the Mandarin Hotel in Singapore. The IAMCR • Sociology and social psychology Conference is being jointly organized by the Asian Media Information and Communication Centre and For further information see the conference home- the School of Communication Studies at Nanyang page: www.komdat.sbg.ac.at/ectp/singapore/singa Technological University. poreCall.htm Theme for the IAMCR Conference 2000 is Tech- nology, Industry and the Citizen in the Age of Glo- balization. The 22nd IAMCR General Assembly & Scientific ICA: 50 Years of Research in Conference provides an excellent opportunity for Communication, Culture, and Cognition media professionals, researchers, academics and Acapulco, June 1–5, 2000 members of the communication industry to meet and discuss key issues concerning this theme. In the year 2000, the International Communication Association will mark its 50th year of existence. ICA Session themes began as the National Society for the Study of (1) The Internet and the Economic Foundations of Communication in 1950, a splinter group of the Communication Infrastructures Speech Association of America. The NSSC’s first (2) Emerging Business Models for Publishing and conference was held in 1951 under the direction of Library Management its initial president, Paul D. Bagwell of Michigan th (3) New Patterns of Social Cohesion in the Net- State University. This year ICA will meet for its 50 worked Society conference in Acapulco, Mexico, june 1–5, 2000. The conference theme is ICA: 50 Years of Re- (4) Comparing Information Society Policy Mo- search in Communication, Culture and Cognition. dels: Regional and Continental Perspectives Three broad issues are being addressed the confer- Call for papers ence. The first concerns accumulated knowledge and the methods for making cumulative claims Papers are invited for the following areas about what is known about communication. The • Communication technology policy second issue concerns evaluation. Historical de- scription also requires interpretive assessment to • Documentation and information systems provide perspective. • Gender and communications The third issue concerns the future rather than • History the past. Reflecting on ICA’s past and the field of

105

Namnlöst-4 105 2005-08-16, 13:51 communication more broadly offers perspective on reading audiences, identity and cyberspace, the future, although not necessarily prediction about debates in media education, television’s repres- that future. What metaphors, paradigms, epistemo- entation of young people, etc. logies, and schools of thought should guide com- • Academic section – with papers related to media munication scholarship in the environment of the and media education. technologies of the 21st century? What new social Contact: Joseph Pereira, Director, SUMMIT 2000, and theoretical problems must communication scho- 60 St. Clair Avenue East, Suite 1003, Toronto, On- larship be prepared to face? Will interdisciplinary, tario, M4T 1N5, Canada. Tel: +1 416 515 0466, problem-centered fields such as communication Fax: +1 416 515 0467, E-mail: summit2000 become the norm in universities or be the targets for @interlog.com hostile takeovers? Web site: www.summit2000.net For further information see the conference homepage: www.icahdq.org/conference/call.html The 7th Nordic Youth Research Information Symposium: Third International Crossroads in ‘Making and Breaking Borders’ Cultural Studies Conference Helsinki, June, 7–10, 2000 Birmingham, June 21–25, 2000 The general theme of the symposium is Making and After two very successful conferences in Tampere, Breaking Borders. The theme is chosen because of Finland, Crossroads in Cultural Studies has moved its actuality in today’s society, in the lives of young to Birmingham. The conference aims to be a people. The concept of the border is a broad one, meeting place for people within cultural studies to open to many interpretations. The aim is to open up make contacts, exchange views and gain inspiration discussions concerning the various ways that bord- from each other on all topics that interest such a di- ers and divisions between people are constructed, verse international community. crossed and challenged, with a special reference to Keynote speakers will include: Stuart Hall, young people. Keyan Tomaselli, Daniel Mato, and Ueno Chizuko. The academic programme will consist of ple- Crossroads 2000 is organised by the Department naries, lectures, work-shops and poster-sessions. of Cultural Studies and Sociology, School of Social Organisers are Finnish Society for Youth Re- Sciences, University of Birmingham. search, Finnish Ministry of Education, City of For further information see the conference home Helsinki, Nordic Youth Research Board, University page: www.crossroads-conference.org/chair.html of Helsinki. For further information contact: Helena Helve (Coordinator), Nordic Youth Research Information (NYRI), P.O.Box 13, FIN-00014 University of SUMMIT 2000: Children, Youth and the Helsinki, Finland. Tel: +358 9 19123588, Mobile: Media – Beyond the Millennium +358 405464493; Fax: +358 9 19123591, E-mail: Toronto, May 13-17, 2000 [email protected] Updated information will be available at the SUMMIT 2000 will be an opportunity for those web-site: www.sub.su.se/sam/nyri/nyris.htm who create and distribute media television, film and new media for young people, to meet with media educators from around the world. The conference program will consist of three Youth in the Threshold of 3rd Millenium pillars: Petrozavodsk, June 2–6, 2000 • Media section – with topics such as: creative de- The third international conference on youth re- velopment, global business, social issues, search will be held in the beginning of summer changing technology, and research and edu- 2000 in Petrozavodsk, capital of Karelian Republic, cation. Russia. The programme will include keynote spea- • Media education section – workshops, panels kers and workshops. The conference is organized and papers on themes such as: marketing to jointly by Karelian State Pedagogical Institute, youth audiences, media and multiculturalism, Petrozavodsk, Russia, University of Joensuu, Fin-

106

Namnlöst-4 106 2005-08-16, 13:51 land and Youth Research Association of Finland. av økonomiske teorier om medier i Norden. Han tok Youth researchers from all disciplines are invited to utgangspunkt i Edith Penroses The theory of the participate and to submit theoretical, methodologi- growth of the firm (1959) og sin egen deknings- cal and empirical papers on the following themes: gradsteori, om forutsetningene for aviserbedrifters • Youth culture and values økonomiske vekst og konsolidering – en teori som nærmest har vært anvendt som ”et företagseko- • Youth and civil society nomiskt ABC” både på lokalt og nasjonalt plan. På • Youth, education and labour market den bakgrunnen drøftet han de spesielle vilkårene • Health behaviour of youth for mediebedrifters framgang og vekst, og hvordan • Youth and gender de påvirkes av konjunktursvingninger. Bedriftsøko- nomi strekker i mange henseender ikke til for å be- • Youth and ethnic relations skrive utviklingen på medieområdet, hevdet han, og The aim of the conference is to provide researchers understreket slik behovet for fortsatt å utvikle egne from different countries and disciplinary back- økonomiske teorier for medieområdet. grounds an opportunity to present and discuss the Rolf Høyer, professor ved Senter for medieøko- most recent research findings and theoretical and nomi ved Handelshøyskolen BI, fulgte opp Gustafs- methodological issues of youth research. The con- sons foredrag med et innlegg om problemene med å ference is organized in order to create a forum of regulere medieområdet. Under tittelen ”Medie- discussion for researchers from “West” and “East”. konsentrasjon som politisk og regulatorisk pro- For further information please contact: Vesa blem” utdypet Høyer sitt medieøkonomiske mantra: Puuronen, Karelian Institute, University of Joensuu, Ingen regulering er bedre enn en dårlig regulering. Box 111, 80101 Joensuu, Finland, Tel. 358 13 251 Han argumenterte for at mediepolitikken i liten grad 5240 or 358 13 732 775 , E-mail: vesa.puuronen@ tar hensyn til at mediene grenser mot minst tre regu- joensuu.fi latoriske sektorer: kultur, næring og informasjon. Web site: www.sub.su.se/sam/nyri/threshold.htm En regulering der det ikke er tatt hensyn til hvordan mediene forholder seg til alle disse sektorene, vil lett kunne bli endimensjonal, og mediebedrifters til- pasning til og omgåelse av reguleringer vil lett kunne gi utilsiktede og negative resultater, hevdet Från forskarföreningarna han. Norsk medieforskerlags vårkonferanse Ragna Brekke, som nettopp hadde forlatt for- skertilværelsen i Telenor FoU til fordel for en stil- Oslo 10. og 11. Mai 1999 ling i Telenor bedrift, tok på sin side fatt i et helt Årets vårkonferanse var en av de best besøkte noen- konkret og aktuelt medieøkonomisk problem. Brek- sinne. Hele 66 deltakere var forhåndspåmeldt til kes innlegg, ”Sentrale medieøkonomiske problem- konferansen. Den store deltakelsen skyldes nok del- stillinger – sett fra en tilbyder av nettinfrastruktur,” vis at årets konferanse var lagt til Universitetet i handlet om hva slags økonomiske problemstillinger Oslo som har en av de største populasjonene av nettinfrastruktur-tilbyderen Telenor støter på i for- medieforskere i Norge. Men også valget av tema for bindelse med utviklingen av ny distribusjons-tekno- årets vårkonferanse kan ha hatt sitt å si. Forskning logi og -tjenester. Hun skisserte opp tre økonomiske på medieøkonomi og medieinstitusjoner sto i fokus hovedproblemområder: bredden på de elektroniske under vignetten ”Medier i endring – institusjoner og ”motorveiene”, vanskene med å forutsi publikums økonomi”. Valget av tema gjenspeiler et ønske om å mottakelse og bruk av ny teknologi, og hvordan for- bringe noen underfokuserte perspektiver i medi- skjellige nettjenester skal prissettes. eforskningen fram i lyset, og slik spore til ytterli- Etter kaffe og rundstykker dro Tanja Storsul i gere eller fornyet innsats på disse feltene. gang en paneldebatt om den nye makt- og demo- Karl Erik Gustafsson, professor i medieøkonomi kratiutredningen som er initiert av Stortinget. I pa- ved Handelshögskolan ved Göteborgs Universitet nelet satt Tore Slaatta, Svennik Høyer og Terje Ras- og formodentlig en av verdens fremste kapasiteter mussen, alle (inkludert ordstyrer) fra Institutt for innen medieøkonomi, var invitert til å holde åp- medier og kommunikasjon ved Universitetet i Oslo. ningsforedraget ved konferansen. Foredraget hans Tore Slaatta innledet med å fortelle om det strate- hadde tittelen ”Massmedieekonomi – företagseko- giske fotarbeidet og de institusjonelle bindingene nomiskt ABC eller sammanhängande teoribygge?”, omkring mediedelen av den nye utredningen. Det er og Gustafsson oppsummerte status for utviklingen satt av to årsverk og en snau million kroner til

107

Namnlöst-4 107 2005-08-16, 13:51 medieutredningen som skal fylle to bøker og ti lave filmproduksjonen i landet. Grønnestad argu- teksthefter. Svennik Høyer, som var ansvarlig for menterte for at påstanden bygger på en tradisjon for maktutredningens rapport om massemedier fra moralsk indignasjon over kommunenes innsats for 1982, tok et kritisk tilbakeblikk på den gamle makt- filmkulturen, og ikke på økonomiske analyser. utredningen, og imøtegikk blant annet kritikken om Grønnestad avsluttet med en oppfordring til kompa- at den opererte med et ufullstendig maktbegrep: rativ forskning på de regulatoriske og økonomiske Institusjonell makt og strukturell makt var neglisjert forholdene for filmen i de nordiske landene. i maktutredningen, ganske enkelt fordi disse begre- Espen Ytreberg fra Institutt for medier og kom- pene var okkupert av 68-generasjons-aktivister. munikasjon ved Universitetet i Oslo, satte sluttstrek Terje Rasmussen så maktutredningene utenfra, og for konferansen med innlegget ”Tekstproduksjon og hevdet at den nye maktutredningen satt på skul- medieinstitusjoner: utviklingen av NRK fjernsynets drene av den gamle. Han rettet kritikk mot at demo- konkurransestrategi”. Han tok for seg utviklingen kratibegrepet var underordnet maktbegrepet, og kla- av fredagsunderholdningen i NRK fjernsynet fra be- get på at det ikke var lagt et teoretisk grunnlag for gynnelsen av 1990-tallet, da tradisjonelt nyhetsstoff utredningsarbeidet. Debatten som fulgte dreide seg i stor grad ble forsøkt innlemmet i underholdnings- hovedsakelig om hvorvidt humanistisk forskning programmer. Ytreberg argumenterte for at faktastoff kunne integreres i maktutredningen på en forsvarlig historisk sett hadde gått hånd i hånd med under- måte. Det ble ellers gitt uttrykk for at målet måtte holdningsstoff hos allmennkringkasteren NRK. være å bruke midlene innen maktutredningen til å Fredagsunderholdningen på 1990-tallet kan derfor gjøre ny forskning. Den viktigste betydningen av ikke betraktes som en tematisk og estetisk ny- den gamle maktutredningen var tross alt, som Høyer vinning i underholdningssammenheng, uten først å uttrykte det, ”at den ble lærebok”. sees på bakgrunn av institusjonelle endringer i selve Trine Syvertsen, professor ved Institutt for me- kringkastingsinstitusjonen, der nyhets- og under- dier og kommunikasjon ved Universitetet i Oslo holdningsavdelingene ble knyttet tettere sammen. innledet vårkonferansens annen dag med sitt foredrag om ”Medieinstitusjoner som forskningsfelt: Generalforsamling og medlemsmøte glimt fra 20 års kringkastingsforskning”. Etter en Etter en bedre lunsj ble generalforsamlingen i innledende begrepsgymnastikk der Syvertsen ende- Norsk medieforskerlag avholdt: Henny Wale (IJ) vendte institusjonsbegrepet, viste hun hvordan in- troppet av som kasserer og Tore Helseth (HiL), som stitusjoner (spesielt i betydningen ”organisasjoner”) har vært styremedlem det siste året, trådte inn i hen- har stått i fokus for både maktforskning, fakta- og nes sted. Anne Gjelsvik (NTNU) ble valgt inn som historiske framstillinger. Hun konsentrerte seg om nytt styremedlem i medieforskerlaget. Den eneste det hun kalte annengenerasjons-forskningen på endringen for øvrig var at Helge Østbye (UiB) er- kringkastingsinstitusjoner, og hevdet at den i første stattet Per Hetland (UiO) som den ene av lagets to rekke fokuserte på institusjonelle endringer i for- revisorer. hold til nye rammebetingelser (særlig opphevingen I perioden frem til neste vårkonferanse og gene- av nasjonale kringkastingsmonopol). Syvertsen kri- ralforsamling, som trolig kommer til å legges til tiserte institusjonsforskere for i liten grad å angripe Trondheim, er Norsk medieforskerlags tillitsverv hverandre, og framholdt at det ikke har vært gjort således fordelt slik: sammenligninger på tvers av landegrensene for å avsløre om det er lokale eller allmenne problemer Styret: som avdekkes. Institusjonsforskningen er ikke egnet til å belyse mange av de problemene vi står overfor, Leder: Ola Erstad (UiO) sluttet hun. Sekretær: Lisbet Morlandstø (HiB) Dag Grønnestad fra Nordicom-Norge satte i sitt Kasserer: Tore Helseth (HiL) innlegg fokus på mangelen på økonomisk informert Styremedlem: Hilde Arntsen (UiB) forskning på den norske filmbransjen. Det gjorde Styremedlem: Jens Kjeldsen (UiB) han ved å angripe det han kalte ”myten om kommu- Styremedlem: Anne Gjelsvik (NTNU) naliseringens konsekvenser for norsk film- produksjon”. I redegjørelser for den tidlige norske Varamedlemmer: filmhistorien blir det stadig påstått at kommunal- Tanja Storsul (UiO) iseringen av kinoene i Norge har skylden for den Dag Asbjørnsen (SFT)

108

Namnlöst-4 108 2005-08-16, 13:51 Revisorer: gelig. Årsaken til at matrikkelen nå ønskes lagt ut på Internett er at oppdragsgivere, journalister eller Tore Tungodden (UiB) andre på den måten lettere kan oppnå kontakt med Helge Østbye (UiB) aktuelle medieforskere. I etterkant av generalforsamlingen ble det avholdt et medlemsmøte for å lufte synspunkter på hvorvidt lagets medlemsmatrikkel kunne legges ut på Intern- Dag Grønnestad ett. Bakgrunnen var styrets tidligere beslutning om Nordicom-Norge ikke å gjøre medlemsmatrikkelen offentlig tilgjen-

109

Namnlöst-4 109 2005-08-16, 13:51 110

Namnlöst-4 110 2005-08-16, 13:51 Litteraturnotiser

Danmark transnationale est-elle possible?, Isabelle Durousseau: Un journal télévisé transnational, TV5, le journal de Arnaa, Kristian; Randrup, Rolf; Beckmann, Suzanne 18h30, Thierry Lancien: Réception télévisé et com- C.; e.a.: Profiling media users: an operational instru- préhension interculturelle, Clara Tavares: La télévision ment for the measurement of cultural values in a wide et le développement des compétences plurilinguistiques variety of cultures. København, Copenhagen Business et pluriculturelles, Thomas Tufte: Television fiction, School, 1998, 33 p., (Working paper; 1998:12), ISSN national identity and democracy. 0109-3401. (Handelshøjskolen i København, Institut for Afsætningsøkonomi). Hansen, Flemming: Testing communication effects. Kø- benhavn, Copenhagen Business School, 1998, 89 p., Bruhn Jensen, Klaus (ed.): News of the world: world (Working paper; 1998:2), ISSN 0109-3401. (Handels- cultures look at television news. London, Routledge, højskolen i København, Institut for Afsætningsøkonomi). 1998, 230 p., ISBN 0-415-16107-X, (Routledge research in cultural and media studies; 4). Hjarvard, Stig (ed.): Global media cultures: a research This is the first in-depth study of how television viewers programme on the role of media in cultural globalization. around the world respond to the ever increasing mass of København, University of Copenhagen, 1999, 16 p., information available from news programmes. The study ISBN 87-90824-00-8, (Working paper; 1). (Københavns is based on news analysis, individual interviews and Universitet, Institut for Film- og Medievidenskab). household interviews in seven countries presented in In addition to its general activities, the research pro- the respective country chapters: Nadia V. Efimova: gramme consists of seven subprojects conducted by a Belarus, Klaus Bruhn Jensen: Denmark, K.P. Jayasankar member of the research group: Stig Hjarvard: Mediated and Anjali Monteiro: India, Tamar Liebes: Israel, Paolo communities and discourses in global cultures, Klaus Mancini, Elena Alemagni Pimpinelli and Stefania di Bruhn Jensen: Interactive worlds: theories, models, and Michele: Italy, Guillermo Orozco: Mexico, David L. methods for studying the Internet, Hanne Bruun: The Swanson, Ann N. Crigler, Michael Gurevitch and W. talk show: a popular cultural genre in the global and Russell Neuman: The United States. local television culture, Kirsten Frandsen: The global sports community seen from a Danish perspective, Gitte Drotner, Kirsten: Unge, medier og modernitet: pejlinger Stald: Global and local aspects of young Danes’ media i et foranderligt landskab. København, Borgen, 1999, cultures, Henrik Søndergaard: Globalization of televi- 279 p., ISBN 87-21-01100-1, (Borgen/medier), (Skrift- sion, Thomas Tufte: Mediated identities and cultural serie fra Center for Ungdomsmedier; 5). (Københavns Universitet, Center for Ungdomsmedier/CUM). change among ethnic minorities.

Durousseau, Isabelle (ed.): Réception de la télévision: Jensen, Ketty; Søllinge, Jette Drachmann: Slå medierne actes du colloque sur la ”réception de la télévision”. op!: en oversigt over mediehåndbøger, statistik, ind- København, Institut francais de Copenhague, 1998, 132 gange til medieindhold og bibliografier. 2. rev.ed. (År- p. (Det Franske Institut i København). hus), Danmarks Journalisthøjskole, 1998, 7 p. (Dan- marks Journalisthøjskole). Contains the following articles: Jean-Claude Soulages: Le journal télévisé: une forme télévisuelle universelle?, Lund, Anker Brink; Horst, Maja: Den offentlige debat - Stig Hjarvard: L’entretien journalistique comme ren- mål, middel eller mantra? København, Fremad, 1999, contre conviviale, Jean-Michel Utard: Une télévision 133 p., ISBN 87-557-2237-7, (Fremads debatbøger).

111

Namnlöst-1 111 2005-08-16, 13:51 Pedersen, Vibeke: TV-værter, kommercialisering og køn Indeholder følgende artikler: Ulrik Lehrmann: Avis- i Norden: en komparativ undersøgelse med fokus på analysens status, Martin Eide: Etterkrigsavisen og forholdet mellem public service og reklamekanaler. København, Københavns Universitet, 1999, 102 p., ISBN hjemmefronten, Kirsten Frandsen: Sportsjournalistik, 87-88847-10-1. (Københavns Universitet, Institut for Torben Vestergaard: Lederen, Bruno Ingemann: Det tavse Nordisk Filologi). Note: English summary, pp. 5-6. sprog, Morten Blichmann: Dagbladskrigen. Rapporten er udgivet i samarbejde med Ulla B. Abra- hamsson, Kathrine Skretting og Tarja Savolainen. Borker, Lisbet (ed.); Hjarvard, Stig (ed.); Jantzen, Chris- Redegør for baggrunden for det stigende antal kvindelige tian (ed.); e.a.: Tema: Børne- og ungdomsmedier. Medie- studieværter i de nordiske landes TV-programmer. Rap- kultur (1999)29, temanummer, 88 p., ISSN 0900-9671. (Sammenslutningen af Medieforskere i Danmark/SMID). porten indeholder desuden følgende nationale rapporter: Vibeke Pedersen: Danmark, Kathrine Skretting: Indeholder følgende artikler: David Buckingham: Barn- Norge, Ulla B. Abrahamsson: Sverige, Tarjo Savolaianen: dom i forandring, medier i forandring: nye dagsordner Finland. inden for forskning i børns mediekultur, Cecilia von Feilitzen: Forskningen om barn och medier i Sverige Piil, Morten (ed.): Gyldendals filmguide: danske film under 1900-talet, Kirsten Drotner: Giv os en grænse: fra A til Z. (København), Gyldendal, 1998, 599 p., ISBN om ”Tæskeholdet” som æstetisk og ungdomskulturelt 87-00-31688-1. fænomen, John Thorup: Hvor er den ironiske genera- tion?: om unge mediebrugeres billedlæsningskompe- Poulsen, Ib (ed.); Søndergaard, Henrik (ed.): Mediebill- tencer, Dominique Pasquier: Tolkninger af seriepersoner, eder: studier i mediernes udtryksformer. København, Borgen, 1998, 258 p., ISBN 87-21-00896-5, (Borgen/ Bo Laursen: Kommunikationsstrategier i danske sund- medier). hedsinformerende brochurer (1). Indeholder følgende artikler: Henrik Søndergaard og Ib Brügger, Niels: Body, technology and media: with Poulsen: Indledning, Ulrik Lehrmann: Skandaleblade, Mauss, McLuhan and Virilio as guides. In: Armitage, skillingsaviser og smudspresse ca. 1850-1910, Niels John; Roberts, Joanne (eds.): Exploring cyber society: Dalgaard: Når danskere skriver cyberpunk: genretrans- social, political, economic and cultural issues: pro- formationer og litterære kredsløb, Paddy Scannell: Helt ceedings of the conference 5th-7th July 1999: volume 1, ærlig, Thomas Buch-Andersen: Elementer til en radio- Newcastle, University of Northumbria at Newcastle, School of Social, Political and Economic Sciences, 1999, lingvistik, Birgitta Höijer: Forståelsesprocesser og recep- fl.pag., ISBN 0-9536450-0-2, 8 p. tionsprocesser, Ib Poulsen: En krog ind i billedet, Hen- rik Søndergaard: Et spørgsmål om stil, John Mortensen: Bruhn Jensen, Klaus: Visible signature. Semiotica 123 Talkshowet som genre, Helle Lehrmann Madsen og John (1999)3/4, ISSN 0037-1998, pp. 381-386. Edelsgaard Andersen: Publikum som pynt? Haahr, Jens Henrik (ed.): Tema: Medier og politik. Sepstrup, Preben: Tilrettelæggelse af information. 2. Politica 31(1999) 2, temanummer, pp. 117-228, ISSN rev.ed. Herning, Systime, 1999, 356 p., ISBN 87-7783- 0105-0710. (Århus Universitet, Institut for Statskund- 875-0. skab). Indeholder følgende artikler: Ragnar Waldahl: Medier, Tufte, Birgitte; Christensen, Ole: Pigers og drenges meningsdannelse og den politiske dagsorden, Anker mediebrug og hverdagsliv: et pilotprojekt. København, Brink Lund: Journalistroller i det redigerede samfund, Danmarks Lærerhøjskole, 1998, 72 p., ISBN 87-7701- 608-4. (Danmarks Lærerhøjskole, Forum for Medier, Anders Esmark, Peter Kjær og Ove K. Pedersen: Det Kultur og Pædagogik). politiske kommunikationssystem, Jens Henrik Haahr: Krigsdans på Bali: medierne og Den Fri Ungdoms- Tufte, Birgitte: Tv på tavlen: om børn, skole og medier. uddannelse, Ferruh Yilmaz: Konstruktionen af de etniske København, Akademisk Forlag, 1998, 205 p., ISBN 87- minoriteter: eliten, medierne og ”etnificeringen” af den 500-3475-8. danske debat.

Hjarvard, Stig (ed.); Tufte, Thomas (ed.): Special issue: Artiklar Audiovisual media in transition. Sekvens. Film- og Medievidenskabelig Årbog (1998), temanummer, 273 Borker, Lisbet (ed.); Bruun, Hanne (ed.); Jantzen, Chris- p., ISBN 87-89505-19-0, ISSN 0106-2484. (Københavns tian (ed.); e.a.: Tema: Avisanalyse. Mediekultur (1998) Universitet, Institut for Film- og Medievidenskab). 28, temanummer, 87 p., ISSN 0900-9671. (Sammen- slutningen af Medieforskere i Danmark/SMID).

112

Namnlöst-1 112 2005-08-16, 13:51 Contains the following articles: Henrik Søndergaard: Schepelern, Peter (ed.); Jørholt, Eva (ed.); Nissen, Dan Public service broadcasting: towards the digital age, (ed.): Tema: Film noir. Kosmorama (1999)223, temanummer, 130 p., ISSN 0023-4222. (Det danske Filmin- Stig Hjarvard: Deregulation policies and European stitut, Museum & Cinematek). media cooperation, Norbert Wildermuth: Global going Indeholder følgende artikler: Anne Jerslev: Film noir: local: fighting for the Indian TV audiences, Frank Hen- et netværk af familieligheder, Birger Langkjær: Myste- riksen: Consumption cultures: media audiences in ac- riet om film noir: stil, stemning og følelser, Torben Kragh tion, Thomas Tufte: Local lives, global media, multiple Grodal: Melodrama, seksualitet og altruisme: stil og identities, Kirsten Drotner: Mediated memories: radio, følelser i film noir, Bo Tao Michaëlis: De litterære lys film and the formation of young women’s cultural iden- bag filmens mørke: Dashiell Hammett, Raymond Chand- tities, Bent Steeg Larsen: Media situations: a situational ler og James M. Cain i 40‘ernes amerikanske film noir, view on media use in everyday life, Lennard Højbjerg: Anne Jespersen: Film noir i forstæderne: Tay Garnetts The style of the television flow, Gitte Stald: Living with ”Cause for Alarm!”, Michael Braae: Skæbne og for- computers: young Danes’ uses of and thoughts on the brydelse: på sporet efter dansk film noir, Niels Henrik uses of computers, Troels Degn Johansson: Geographical Hartvigson: Fatale fortolkninger: seksuelle strukturer i hypermedia, Paul Mayer: Qualitative audience research film noir, Helle Kannik Haastrup: Fanget af fortiden – in the context of computer media: a generative survey, igen!: hyper noir i 90‘erne. Stig Hjarvard and Henrik Søndergaard: Media research in Denmark. Søllinge, Jette Drachmann: Guernica!: varslet om 2. verdenskrig set gennem den danske presse. Siden Saxo Lemish, Dafna; Drotner, Kirsten; Liebes, Tamar; Mai- 15(1998)2, ISSN 0109-6028, pp. 36-42. gret, Eric; Stald, Gitte: Global culture in practice: a look at children and adolescents in Denmark, France Tufte, Birgitte: Børn og unges mediereception. In: Detlef, and Israel. European Journal of Communication 13 Claus (ed.): Medier i de københavnske skoler: en artikel- (1998)4, ISSN 0267-3231, pp. 539-556. samling (hæfte A), København, Københavns Kommune, 1998, ISBN 87-7346-220-9, pp. 25-28. (Københavns Lund, Anker Brink: Sundhedsformidling. In: Kamper- Kommune, Uddannelses- og Ungdomsforvaltningen). Jørgensen, Finn; Almind, Gert (eds.): Forebyggende sundhedsarbejde: baggrund, analyse og teori, arbejds- metoder, 3. rev.ed., København, Munksgaard, 1998, 349 p., ISBN 87-16-11975-4, pp. 241-256. Finland

Mayer, Paul A.: Computer-mediated interactivity: a Ahonen, Inka (ed.); Nieminen, Hannu (ed.): The future social semiotic perspective. Convergence: The Journal of public service broadcasting: papers from the semi- of Research into New Media Technologies 4(1998)3, nar in Turku, December 11-13, 1997. Turku, Turun ISBN 1-86020-022-2, ISSN 1354-8565, pp. 40-58.Prehn, yliopisto, 1998, 134 p., ISBN 951-29-1109-4, (Papers Ole: Das Rundfunksystem Dänemarks. In: Internati- and reports; Series A, vol.1), ISSN 1455-7746. (Univer- onales Handbuch für Hörfunk und Fernsehen 1998/98, sity of Turku, Department of Art, Literature and Mu- Baden-Baden, Nomos Verlagsgesellschaft, 1998, ISBN sic). 3-7890-5281-7, ISSN 0946-3348, pp. 303-314. (Hans- The report summarises the views expressed in the semi- Bredow-Institut). nar held in Turku in December 1997. The main aim was to evaluate the current situation and outline future Schepelern, Peter (ed.); Jørholt, Eva (ed.); Nissen, Dan (ed.): Tema: Farvefilm og filmmusik. Kosmorama (1998) developments concerning public service and its role in 222, temanummer, 106 p., ISSN 0023-4222. (Det danske European culture and communication policies. Filminstitut, Filmmuseet). Indeholder følgende artikler: Eva Jørholt: Filmens far- Aula, Pekka: Organisaation kaaos vai kaaoksen organ- ver: en hvid plet på filmvidenskabens landkort, Peter isaatio?: dynaamisen organisaatioviestinnän teoria. Chaos of organization or organization of chaos?: a theory Schepelern: Klangen af billeder: udviklingslinier i film- of dynamic organizational communication. Helsinki, musikkens historie, Palle Schantz Lauridsen: ”Action Helsingin yliopisto, 1999, 299 p., ISBN 952-9646-78- Speaks Louder Than Words”: Chaplin og lydfilmen, X. (University of Helsinki). Note: Doctoral disserta- Birger Langkjær: Hvordan får musikken mening?: om tion. karakter, situation og tilskuer, Peter Larsen: Filmmu- The study attempts to apply the theory of chaos and its sikkens narrativitet. concepts to organizational communication which the

113

Namnlöst-1 113 2005-08-16, 13:51 author accordingly views as unstable, multidimensional implicitness. The author’s objectives are theoretical, and unorderly. methodological and empirical, and he aims to develop a synthesis for critical text analysis that builds on dif- Glödstaf, Hannele: Integroitu julkaiseminen: tekniikka ferent linguistic and non-linguistic scientific traditions. ja käyttökokemukset. Integrated publishing: technique and user experiences. Helsinki, Tekes, 1999, 182 p., Heinonen, Ari: Journalism in the age of the net: changing ISBN 951-53-1427-5, (Digitaalisen median raportti; 2/ society, changing profession. Tampere: University of 1999), ISSN 1455-223X. Tampere, 1999. 94 p. + 74 p.+ 129 p. + 67 p. (Acta In Integrated Publishing in Multimedia Networks (IMU) Universitatis Tamperensis; 685). ISSN 1455-1616. Note: project publishing newspaper and TV material are com- Doctoral dissertation. (University of Tampere). bined to form a completely new kind of multimedia The doctoral disseration consists of Heinonen’s research tool. The project is carried out by Tekes, Technology reports ”Newspapers and the Internet”, ”Pushing and Development Centre in Finland. The integrated multi- tailoring – analysing the content features of online media system was tested in 1998 by users who tried out publications from the perspective of journalism”, ”Vi- the service via a cable TV network. The report examines sions on online journalism and journalists” and ”The the results. Internet in the newspaper reporter’s work” which all are published in Finnish. The author aims to reach a better Hakkarainen, Pirkko: Aluetelevision idea ja haasteet: understanding of the changing nature of journalism in käsityksiä Päijät-Hämeen tv-toiminnasta. The idea and the Internet era when important changes are occuring in challenges of regional television: views on regional society in relation to developments of communications television in Päijät-Häme. Tampere, Tampereen yliopisto, 1998, 76 p., ISBN 951-44-4491-4, (Julkaisuja, technology. sarja C; 27), ISSN 0358-4593. (University of Tampere). The study discusses the possibilities of regional televi- Hiltunen, Ari: Aristoteles Hollywoodissa: menestysta- rinan anatomia. Aristotle in Hollywood: the anatomy of sion in Päijät-Häme. Different views are expressed on a success story. Helsinki, Gaudeamus, 1999, 283 p., the matter. ISBN 951-662-752-8. The author examines the anatomy of a successful story Halonen, Irma Kaarina: Matka journalismin sukupuo- littumisen strategisille alueille. Journey into the strate- and script in American films and television series but gic areas of gender in journalism. Tampere, Tampereen also in the popular Finnish drama series Metsolat. On yliopisto, 1999, 314 p., ISBN 951-44-4578-3, (Acta the basis of Aristotle’s Poetics the writer analyses how Universitatis Tamperensis; 669), ISSN 1455-1616. Note: pleasure is constructed in the dramaturgy of popular Doctoral dissertation. films and serials. The study is an empirical survey and a discussion of the quality of the image of women and men in Finnish Inkinen, Sam (ed.): Mediapolis: aspects of texts, hyper- language news in 1995. The image of women and men texts and multimedial communication. Berlin, de Gruyter, was studied on the basis of the gender distribution of 1999, 388 p., ISBN 3-11-016141-9, (Research in text journalists and persons appearing on the television news. theory; vol. 25), ISSN 0179-4167. The writer then pursues a deeper analysis on the gender The anthology of articles deals with aspects of texts, structure of one single news broadcast with the help of hypertexts and multimedial communication. French feminist theories. The study also analyses photo- journalism from the viewpoint of gender construction. Isotalus, Pekka: Kaveri vai peluri: poliitikko mediassa. A friend or a gambler: politician in the media. Jyväskylä, Atena, 1998, 258 p., ISBN 951-796-132-4. Heikkinen, Vesa: Ideologinen merkitys kriittisen tekstin- tutkimuksen teoriassa ja käytännössä. Ideological mean- This anthology of articles represents different aspects ing in the theory and practice of critical textual studies. and views on the relations between politicians and the Helsinki, Suomalaisen media in Finland. It analyses special Finnish characteristics and representations in political communication. Kirjallisuuden Seura, 1999, 316 s., ISBN 951-746-059- 7, (Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia; 728), ISSN 0355-1768. (University of Helsinki). Note: Julkunen, Raija; Virtapohja, Kalle: Sosiologisia näkökul- Doctoral dissertation. mia sanomalehtien levikkivaikeuksiin. Sociological viewpoints on the problems of decrease in newspaper The study deals with linguistic text analysis. The focus circulation. Jyväskylä, Jyväskylän yliopisto, 1998, 30 is on conceptual meaning: its ideational, textual and p., (Mediainstituutin katsauksia; 1998, 1). interpersonal dimensions as well as its explicitness and

114

Namnlöst-1 114 2005-08-16, 13:51 The study analyses social and political factors that affect pisto, 1999, 215 p., ISBN 951-29-1343-7, (D-Vision on newspaper circulation and contribute to its decrease Yearbook; 1), ISSN 0784-3933. in Finland. The viewpoint of the writers is sociological. The anthology which is based on a NorFA-workshop held in 1998 at the University of Turku poses in its title Karlsson, Svenolof (ed.): Lämlar: en bok utgiven av the question whether cinema studies is about to disappear Åbo underrättelser, baserad på 175 års erfarenhet. or to be merged into broader concept of visual theory Lemmings: a book published by Åbo underrättelser, and culture. The articles discuss different aspects aro- based on 175 years of experience. Åbo, Åbo underrät- telser, 1998, 158 p., ISBN 951-9020-08-X. und these questions. Boken består av artiklar, som handlar journalisternas Kuutti, Heikki: Median arvostus: mediayleisön arvio lämmelbeteende, men också offentlighetsprincipen, me- valtakunnallisten televisiokanavien ja sanomalehtien diautvecklingen, yttrandefriheten och Åbo Underrättel- laadusta ja sopivasta hinnasta. Appreciation of the ser-tidningens och andra små dagstidningarnas framtid. media: media audience’s estimations at quality and Dessutom elva av ÅU:s forna medarbetare påminner sig appropriate prices of national television channels and newspapers. Jyväskylä, Jyväskylän yliopisto, 1999, 21 livet på en redaktion, som längre än någon annan bedri- p., (Mediainstituutin katsauksia; 1999, 1). vit det journalistiska uppdraget i Finland. The report attempts to find out Finnish views on appre- Karvonen, Erkki: Elämää mielikuvayhteiskunnassa: ciation and estimated value of the media, particularly imago ja maine menestystekijöinä myöhäismodernissa television and newspapers. The empirical data is based maailmassa. Life in a society of images: imago and on the survey of 200 media users and their opinions fame as factors of success in the late modern world. about quality and possible financial value of different Helsinki, Gaudeamus, 1999, 334 p., ISBN 951-662-747- media. 1.

The study analyses the concept of imago: what is imago, Lehtonen, Jaakko; Laakso, Anu: Communicata: port- how is it constructed in the public and how can it be foliojulkaisu. Communicata: a portfolio publication. studied. The author relates the analysis to philosophical, Jyväskylä, Jyväskylän yliopisto, 1998, 438 p. Note: psychological and social viewpoints and also discusses Unpublished publication. significance of fame or reputation in the imago making The work is a compilation of articles written by Jaakko process. Lehtonen. They review various aspects of human communication between the individuals and in the informa- Kivikuru, Ullamaija; Valtonen, Sanna, Altés, Elvira (et tion society of today. al.): Images of women in the media: report on existing research in the European Union. Luxembourg, Euro- Lehtonen, Jaakko: Kriisiviestintä. Crisis communication. pean Commission, 1999, 59 p., ISBN 92-828-5675-5. Helsinki, Mainostajien liitto, 1999, 175 p., ISBN 952- The report provides an analytical overview of research 5262-02-2. into gender portrayal in the media of the EU member The study deals with the concept and practical aspects states and, where relevant, in other countries as well. of crisis communication particularly from the viewpoints The study also includes a separate annotated biblio- of enterprises and organizations or organizational com- graphy containing more than one thousand references munication. to gender studies in the media. Media Culture Research Programme 1999-2002: me- Kivikuru, Ullamaija (ed.); Kunelius, Risto (ed.): Viestin- morandum. Helsinki, Academy of Finland, 1998, 24 p., nän jäljillä: näkökulmia uuden ajan ilmiöön. On the 951-715-296-5. (Academy of Finland, the Research traces of communicationaspects of modern phenomenon. Council for Culture and Society). Helsinki, WSOY, 1998, 453 p., ISBN 951-0-22015-9. The memorandum introduces and discusses the themes The book is a compilation of articles written by Finnish and aims of a Media Culture Research programme researchers of journalism and communication. The topics financed and managed by Academy of Finland in 1999- consist of analyses on audience research, publicity and 2002. its theories, currents trends in communication studies, globalization and reviewing of relations between com- Mörä, Tuomo: EU-journalismin anatomia: mediasi- munication and interaction. sältöjä muokanneet tekijät ennen kansanäänestystä 1994. The anatomy of EU journalism: influences on Koivunen, Anu (ed.); Söberbergh Widding, Astrid (ed.): media content before the referendum in 1994. Helsinki, Cinema studies into visual theory? Turku, Turun ylio- Helsingin yliopisto, 1999, 279 p., (Helsingin yliopiston

115

Namnlöst-1 115 2005-08-16, 13:51 viestinnän laitoksen julkaisuja; 1A, 1999:2), ISSN 1236- models and requirements of journalistic work. Helsinki, 1356, pp. 41-48. (University of Helsinki, Department of Ajatus, 1999, 284 p., ISBN 951-9440-69-0. Communication). Note: Doctoral dissertation. The work is a compilation of articles, introduced by the The study deals with journalistic processes before the author, where prominent European journalists express Finnish referendum on joining the European Union in their personal views about their work, what characteris- 1994. The author analyses the factors which affected tics make a good journalist and what challenges and Finnish journalists and their attitudes towards the Euro- requirements new information and media technologies pean Union. The empirical material of the analysis is impose for journalists now and in the future. based on the results of in-depth interviews with journalists and editors-in-chief. Salminen, Esko: The silenced media: the propaganda war between Russia and the West in Northern Europe. Nieminen, Hannu (ed.); Saarikoski, Petri (ed.); Suo- Basingstoke, Macmillan, 1999, 198 p., ISBN 0-333- minen, Jaakko (ed.): Uusi media ja arkielämä. New 72451-8. media and everyday life. Turku, Turun yliopisto, 1999, The study attempts to find out how the Soviet Union 237 p., ISBN 951-29-1407-7, ISSN 0784-3933. succeeded in silencing and manipulating the Finnish The articles deal with new media and digital technology media to serve its own ends. The writer analyses the from cultural viewpoint. The writers discuss and ana- atmosphere and underlying concepts of the cold war lyse the concept of new media and its implications on that formed the background for self sensorship and overt cultural and social development. interference and then discusses the Russian policy in detail. The material is based on newspapers, interviews, Nuutinen, Heikki: Turun sanomalehdistö ja Suomen personal and public archive sources and related litera- taloudellinen kehitys ennen elinkeinovapautta 1820- ture. 1879. The press of Turku and Finnish economic development in 1820-1879. Helsinki, Heikki Nuutinen, 1999, 255 p., ISBN 952-91-0722-6. Sauri, Tuomo (ed.); Kohvakka, Rauli (ed.): Finnish Mass Media 1999. Helsinki, Tilastokeskus, 1999, 269 p., ISBN The study describes the press coverage and journalism 951-727-608-7, (Culture and the media; 1999, 1), ISSN dealing with economic and financial matters in Finland 0784-8765. (Statistics Finland). between 1820 and 1879. The writer reviews newspapers The statistical overview provides comprehensive infor- published in Turku during the period. mation on the media scene in Finland. The work is organized into chapters on mass media economy and Paasonen, Susanna: Nyt! Ja ikuisesti – rewind: häät mediaspektaakkelina. Now! And forever – rewind: consumption; television; radio; phonograms; video; weddings as media spectacle. Jyväskylä, Jyväskylän films; books and libraries; newspapers and magazines. yliopisto, 1999. 188 p. (Nykykulttuurin tutkimusyksikön Summary articles on each media sector complement the julkaisuja; 61), ISBN 951-39-0442-3. statistical data. The author studies thematics of weddings in mass media from the framework of cultural studies and postmo- Sedergren, Jari: Filmi poikki...: poliittinen elokuvasen- dernism. suuri Suomessa 1939-1947. Cut!: political film censorship in Finland, 1939-1947. Helsinki, Suomen histo- riallinen seura, 1999, 323 p., ISBN 951-710-103-1, Rosenlund, Teresa: Tre kvinnor – tre pennor: studie av (Bibliotheca historica; 39), ISSN 1238-3503. (Univer- Fredrika Runebergs, Adelaide Ehrnrooths och Annie sity of Helsinki). Note: Doctoral dissertation. Furuhjelms journalistiska insatser i den finlandssvenska dagspressen. Three women – three pens: study of The study examines the history of censorship in Fin- journalistic contribution in the Swedish Finnish press land. The focus of the investigation is on film censorship. of Fredrika Runeberg, Adelaide Ehnrooth and Annie The author presents a detailed descriptive study of Furuhjelm. Helsingfors, Svenska social- och kommunal- högskolan, 1998, 90 p., ISBN 951-45-8360-4, (SSKH censorship operations in Finland during the war years meddelanden; 52), ISSN 1235-3892. analysing the internal and external political factors affecting the Finnish film policy. The study is a historical view of three female journalists who wrote in the 1800s in the Finnish Swedish news- Soramäki, Martti; Okkonen, Kirsi-Marja: Taloudellinen papers.The writer discusses their background, education, integraatio ja EU:n audiovisuaalinen politiikka. Econo- career and journalism. mic integration and the European Union’s audiovisual policy. 2. rev. ed. Tampere, Tampereen yliopisto, 1999, Salminen, Esko: Oivaltava toimittaja: toimitustyön uudet 105 p., ISBN 951-44-4536-8, (Tiedotusopin laitoksen mallit ja vaatimukset. An excellent journalist: the new opetusmonisteita; 45.), ISSN 0782-6982. (University of

116

Namnlöst-1 116 2005-08-16, 13:51 Tampere, Department of Journalism and Mass Com- to open-end questions which she examines with the munication). method of discursive content analysis. The study deals with the European Union’s audiovisual policy, its history, development, contents and strategies Vincent, Richard C.; Nordenstreng, Kaarle; Traber, for the future. The authors connect the development of Michael (eds.): Towards equity in global communication: audiovisual policy into the larger context of ongoing MacBride update, Cresskill, Hampton Press, 1999, 379 p., ISBN 1-57273-182-6. economic integration in Europe and analyse effects of the economic factors on communication strategies. The The articles of the book deal with different dimensions, study also views GATT and its audiovisual policy. trends and history of the globalizing international communication. Sundholm, John: Populärt berättande och offentlighet: sujet, excess, den sociala detektiven och den privata Wiio, Juhani: Managing strategic change in the changing familjen. Popular narration and the public sphere: sujet, radio and television market: a Finnish example 1985- excess, social detective and private family. Åbo, Åbo 1998. Helsinki, Finnish Broadcasting Company, 1998, Akademi, 1999, 188 p., ISBN 951-765-010-8. (Åbo 171 p., ISBN 951-43-0747-X, ISSN 1239-1409. Akademi). Note: Doktorsavhandling. The study examines the strategic activity of the Finnish Ändamålet med avhandlingen är att utföra en sådan Broadcasting Company in 1985-1998. The purpose of analys av film och litteratur att en förenklad motsats- the author is to find an answer to the more general ställning mellan “intern”, litteratur- och filmvetenskaplig question of how European public service radio and te- textanalys, och “extern” kulturteoretisk och kultur- levision broadcasters have been able to manage strate- sociologisk analys kan överbyggas, eller åtminstone gic changes on the radio and television markets. nyanseras. Avhandlingens utgångspunkt tas i narrato- login och en narrativ modell som amerikansk David Ylä-Kotola, Mauri: Jean-Luc Godard mediafilosofina: Bordwell använder. Denempiriska delen i studiet base- rekonstruktio simulaatiokulttuurin lähtökohdista. Jean- Luc Godard as a media philosopher: a reconstruction rar sig på analyser av finlandssvenska detektivromaner based on the culture of simulation. Rovaniemi, Lapin och femtiotals amerikanska filmmelodramer. yliopisto, 1998, 526 p., ISBN 951-634-600-6, (Media- tieteen julkaisuja; sarja B1), ISSN 1455-9706. (Univer- Tella, Seppo (ed.): Aspects of media education: strate- sity of Lapland.). Note: Doctoral dissertation. gic imperatives in the information age. Helsinki, Uni- The study sets out to develop a new approach to the versity of Helsinki, 1998, 369 p., ISBN 951-45-8283-7, (Media education publication; 8), ISSN 1238-9722. study of audiovisuality. The writer attempts to tackle (University of Helsinki, Department of Teacher Edu- Godard’s multidimensional thought within the domain cation, Media Education Centre). of philosophy in both historical and systematic per- The articles in this volume of the Media Education spectives. Publications series aim at looking into current trends in Åbrink, Håkan: “Gomorron, Stockholm”: radioprat som media education, modern information and commun- stil, genre och samtal med lyssnaren. “Good morning ication technologies, open and distance learning, sci- Stockholm”: radio speech as a style, genre and talk with ence, and technology education. The main theme, how- listeners. Tampere, Tampereen yliopisto, 1998, XV, 457 ever, is the analysis of the notion and content of media p., (Acta Universitatis Tamperensis; 632), ISSN 1455- education. 1616. (University of Tampere). Note: Doktorsavhand- ling. Tukiainen, Tuuli: Yhteisöviestinnän agendamalli: yhtei- Avhandlingen handlar om vilken funktion genren radio- söviestinnän merkitykset ja arvostukset ja niiden kon- prat har och vilka metoder radioprataren använder för struointi tutkimusmenetelmälliseksi malliksi. The agenda att fånga lyssnarens uppmärksamhet. Undersökningen model of organizational communication: the meanings är empirisk och baserar sig på olika lokalstationernas and valuations of organizational communication and constructing them into a methodological model. Hel- radioprogrammer i 1994-1995. Författaren har använt sinki, Helsingin yliopisto, 1999, 310 p., ISBN 951-43- Erving Goffman’s dramaturgiska synpunkter som teo- 0800-X. (University of Helsinki). Note: Doctoral dis- retisk utgångspunkt. sertation. The study attempts to analyse the meanings and valua- Östern, Anna-Lena: Att läsa medietext: en introduktion tions which members of a working organization attach till mediepedagogiken. To read media texts: introduction to media pedagogics. Vasa, Åbo Akademi, 1997, 41 p. to organizational communication and to construct a + 19 app., ISBN 952-12-0110-X, (Studie- och undervis- model of meanings of organizational communication. ningsmaterial från Pedagogiska fakulteten vid Åbo The writer discusses the meanings through answers given Akademi; 20), ISSN 1236-0880.

117

Namnlöst-1 117 2005-08-16, 13:51 Verket handlar om mediepedagogik och skolornas Lehtonen, Mikko: Ei kenenkään maalla: teesejä inter- uppfostringsfrågor som gäller sättet att lära eleverna mediaalisuudesta. In no man’s land: some theses on intermediality. Tiedotustutkimus 22 (1999)2, ISSN 0357- användning av media. 8070, pp. 4-21. Intermediality is intertextuality transgressing media boundaries. The article argues that intertextuality should Artiklar be adapted to the agenda of culturally informed textual Elfving, Sari: Murtumisen merkityksiä: toivottomuudesta studies and intermediality should be studied in a multi- taikurin paluuseen: mieskuva brittiläisessä ja amerikka- or post-disciplinary ways. laisessa poliisisarjassa. Meanings of cracking: from hopelessness to the return of the magician: images of men in British and American police series. Lähikuva Luostarinen, Heikki: Die Konstruktion nationaler Identi- (1998)3, ISSN 0782-3053, pp. 43-56. täten in den Medien: Einführung in ein Forschungs- projekt. Construction of national identities in the me- The article compares the English TV serial Cracker and dia: introduction to the research project. In: Kempf, its American remake Fitz in order to analyse the differen- Wilhelm; Scmidt-Regener, Irena (eds.): Krieg, Natio- ces between the two cultures. According to the writer nalismus, Rassismus und die Medien, Münster, LIT, the most conspicuous is the different representation of 1998, ISBN 3-8258-3592-8, (Friedenpsychologie; Bd4), pp. 143-148. masculinity. The article presents the international research project Karvonen, Erkki: Perspektiivinen realismi: parempi which deals with the construction of national identity in peruste kansalaisjournalismille? Perspective realism: a the postwar European media between 1945 and 1995. better grounding for public journalism? Tiedotustutkimus The writer analyses central concepts and problems 22(1999)2, ISSN 0357-8070, pp. 44-59. concerning nationalism and national identity and dis- The author suggests a third way between realism and cusses viewpoints they could be connected to the me- constructivism: perspective realism or relational onto- dia. logy which he attempts to apply to the understanding of language, rhetoric and media representations. The article Luostarinen, Heikki; Ottosen, Rune: Militär-Medien- is concluded in the statement that the now popular idea Management und Kriegsberichterstattung: Herausfor- of public or civic journalism is best understood in terms derungen für den Journalism in begrenzten Konflikten nach dem 2. Weltkrieg. Military-media-management and of perspective realism. war newsjournalistic challenges in limited conflicts after the Second World War. In: Kempf, Wilhelm; Schmidt- Lamberg, Marko: Isän nimeen: traditionaalisen yhteis- Regener, Irena (eds.): Krieg, Nationalismus, Rassismus kunnan heijastukset tv-sarjassa Dallas. In the name of und die Medien, Münster, LIT, 1998, ISBN 3-8258- the Father: reflections of traditional society in Dallas. 3592-8, (Friedenpsychologie; Bd4), pp. 21-33. Lähikuva (1998)3, ISSN 0782-3053, pp. 57-73. The article analyses the sociocultural processes that The article deals with the television series Dallas, the have constructed the relationship between army and 1980s melodrama favourite, which according to the media. The writers discuss the relationship on the terms writer, in many ways seemed to reflect the structures of technological change and historical experiences as and values of pre-industrial societies. The article analy- well as on the terms of political agenda and journalistic ses these traditional characteristics in the serial. professional conventions and ideology.

Lehtisalo, Anneli: Runon kuninkaat, muuttolinnut ja Mäkelä, Janne: Nähdä ja näkyä: John Lennonin granny- kansa: suomalaiset suurmieselokuvat kansallisen määrit- lasit populaarimusiikin murroksen kuvana. Seeing and täjinä. Poet kings, migrant birds and the people: Finnish being seen: John Lennon’s granny spectacles as repre- films on great national figures and their significance in sentation of a major change in popular music. Lähikuva the construction of national identity. Lähikuva (1998)2, (1998)3, ISSN 0782-3053, pp. 21-32. ISSN 0782-3053, pp. 60-75. The article surveys the public image of John Lennon The article discusses three Finnish biography films: are and the change in that imago in the mid 1960s. This they repeating the same story model of a suffering great change is analysed in the article mainly through a single artist or a cultural personality as American bio pics do object, Lennon’s spectacles. according to George Custen. The writer thinks so but there is an original Finnish emphasis in these films Paasonen, Susanna: Barbie puhuu: nuket, nautinnot ja because the suffering of the main protagonist is closely kulutuksen politiikat. Barbie talks: dolls, pleasure, and related to creating national art or culture or in other the politics of consumption. Lähikuva (1999)1, 1998, words, national identity. ISSN 0782-3053, pp. 43-56. Note: English abstract.

118

Namnlöst-1 118 2005-08-16, 13:51 The article looks at moments when Barbie speaks or is The article deals with how gender and gender relations spoken in magazines, videos, games and other products. structure sports in the media. The writer provides an Looking at the different takes on Barbie’s signature and analysis of newspaper representations of women’s and public image, the author looks at the practices of use, men’s javelin competitions in the 1996 summer olym- interpretation and appropriation at play with the doll. pics.

Pajala, Mari: Terveisiä Maustemaailmasta: Spice Girls- Salmi, Hannu: “Näyttämölle asettanut – ei kukaan: fanit tuottajina ja kuluttajina. Greetings from Spice tekijyyden ongelma suomalaisessa näytelmäelokuvassa World: Spice Girls fans as producers and consumers. 1907-16. The problem of authorship in Finnish fiction Lähikuva (1999)1, Tampere, 1998, ISSN 0782-3053, film 1907-1916. Lähikuva (1998)2, ISSN 0782-3053, pp. 27-42. Note: English abstract. pp. 5-21. The article discusses different groups of Spice Girls The article discusses authorship in Finnish fiction films fans in an attempt to find out what kinds of different 1907-1916 from three perspectives: roles of the various meanings the group can offer its audience. members in the film-making process; the problem of authorship inrespect to copyright legislation and marke- Pantti, Mervi: Pappa Valtio kansallisen elokuvan teki- ting of authorship to the public through film credits, jänä. “Father State” as the author of the national ci- programme brochures, advertising and other material. nema. Lähikuva (1998)2, ISSN 0782-3053, pp. 76-88. The article surveys the role of Finnish film policy in Sankari, Antti: Herkuleen intermediaaliset urotyöt. The constructing the national cinema after 1977. What has intermedial adventures of Hercules. Lähikuva (1998)3, been the policy of the Finnish Film Foundation like in ISSN 0782-3053, pp. 5-20. view of domestic film production and what kinds of The article puts forward some provisional notes on problems have arisen after it was entrusted almost all of intermediality and employs them in reading the Disney the financial support of the feature film production? film Hercules. The writer defines intermediality here as a media text which is produced and received in the Penttilä, Mikko: Paperiin piirretty mies: Cosmoksen, context of intertextual relations. Men’s Healthin ja Miehen Glorian mieskuva. A man made of paper: constructions of masculinity in the Savolainen, Tarja: Eva-Lisa Viljanen ja “filmijournalistii- magazines Cosmos, Men’s Health and Miehen Gloria. kan” ihanne: kätilönä kansallinen projekti. Eva-Lisa Tiedotustutkimus 22(1999)2, ISSN 0357-8070, pp. 22- Viljanen and the ideal of “film journalism”. Lähikuva 29. (1998)2, Turku: Turun elokuvakerho, ISSN 0782-3053, The writer explores in his article the construction and pp. 49-59. representation of masculinity on the pages of new men’s Eva-Lisa Viljanen was the first Finnish woman known magazines introduced in the last few years in Finland. to have made films. She started in 1932 and directed her last film in 1940 after the Winter War. Viljanen completed Pesola, Sakari: Humpata vai kuolla?: suomalainen popu- twelve short films. The present article attempts to figure laarimusiikki perinteen ja kansainvälisyyden puristuk- out how Viljanen managed to claim her position in the sessa 1930-luvulla. Play “oompah” or die?: Finnish popular music between tradition and internationality in male dominated field of cultural production. the 1930s. Lähikuva (1998)3, ISSN 0782-3053, pp. 33- 42. The article discusses the tension between modern fo- Norge reign popular music and domestic popular and traditional music in the new production policy of the 1930s. The Allern, Sigurd (ed.): Pressens verdier. Fredrikstad, In- research material consists of directories, filmographies, stitutt for journalistikk, 1999, 32 p., Note: Utgitt som the annual reports of the Finnish Broadcasting Com- vedlegg til Norsk journalistlags fagblad ”Journalisten”. pany and magazine articles. Inneholder 12 (avis)artikler pluss intervjuer og presentasjon av en undersøkelse om norske aviser. Pirinen, Riitta: Sukupuoli sanomalehtien urheilusivuilla: Lammin likka heitti kultaa, mutta Tohmajärven karhu Amdam, Synnøve H.; Hillestad, Irene; Larsen, Anette: pelasti Suomen maineen. Media portrayals of male and Fornuft og følelser: publikums ambivalente holdninger female olympic athletes in the Finnish newspapers. som samfunnsborgere og mediekonsumenter. Bergen, Tiedotustutkimus 22(1999)2, ISSN 0357-8070, pp. 30- Universitetet i Bergen, 1999, 37 p., ISBN 82-578- 43. 0398-7, (Arbeidsnotater; 1999, 35). (Universitetet i

119

Namnlöst-1 119 2005-08-16, 13:51 Bergen, Institutt for medievitenskap). Note: Resultater land (Gunnar Iversen), På jakt etter 40 ”isbiter” (Kikki fra et forskningsprosjekt presentert under Nordiske Engelbrektson), Filmen møter normene (Jørgen Stens- TV-dager i Bergen, 4.-6. juni 1998. land), Norske filmstjerner - en saga blott? (Ingrid Kristin Dokka), Askeladden fra Snarøya (Tonje Bjander), Vår Bleivik, Ann-Karin: Møte med det blasfemiske: publikums oppfatning av gudsbespottelse i NRK fjernsynet. audiovisuelle hukommelse (Arne Pedersen). Oslo, Kristelig kringkastingslag, 1999, 85 + app. 46 p. Njaastad, Olav: TV-journalistikk: bildenes fortellerkraft. Blomstrøm, Knut: Ungawa: kinoens Tarzan. Larvik, Oslo, adNotam Gyldendal, 1999, 250 p., ISBN Norsk filmklubbforbund, 1999, 91 p., ISBN 82-90738- 82-417-1052-6. 16-1. Soleim, Kjell R (ed.): Fatal women: essays on film noir Halse, Ketil Jarl: Radiojournalistikk mellom teknikk og and related matters. Bergen, Universitetet i Bergen, politikk: dei første radioåra. Volda, Høgskulen i Volda, 1999, 130 p., ISBN 82-91878-01-3, (Volume; 11), ISSN 1998, 117 p., ISBN 82-7661-090-0, (Arbeidsrapport; 0804-4813. (Universitetet i Bergen, Senter for kvinne- 61), ISSN 0805-6609. (Høgskulen i Volda; Møreforsking og kjønnsforskning). Volda). Contains these articles: Introduction (Kjell R. Soleim), Hollywood melodrama between desire and drive (Renata Hausken, Liv: Semiologi og fenomenologi i teorier om Salecl), Double identity: the communicative construc- de fotografiske medier. Bergen, Universitetet i Bergen, 1999, 21 p., ISBN 82-578-0399-5, (Arbeidsnotater; tion of Patricia Arquette’s character(s) in Lost highway 1999, 36). (Universitetet i Bergen, Institutt for medie- (Kristine Haslund), Death and the maiden, or, fenimimity vitenskap). Note: Prøveforelesning i oppgitt emne for between goodness and act (Slavoj Zizek), Antigone, the dr.art.-graden 21. januar 1999. guardian of criminal being (Joan Copjec), Trauma and beauty. Trans-subjectivity in art (Bracha Lichtenberg Hetland, Sigurd Moe: Aktuelle filmnavn og filmpriser Ettinger) 1998. Oslo, Eget forlag, 1998, 84 p., (Aktuelle filmnavn; 1998), ISSN 0808-9671. Note: Serien kan bestilles direkte fra forfatteren. Røssland, Lars Arve: Presseskikkens samtale: samtale- posisjonar for Norsk Presseforbundsitt faglege utval 1930-1972. Bergen, Fagbokforlaget, 1999, 333 p., ISBN Høst, Sigurd: Avisåret 1998: stabilt totalopplag, svake 82-7674-532-6. Note: Dissertation presented for the aviser tilbake: foreløpig utgave. Fredrikstad, Institutt degree of dr.polit. at the Faculty of social science, for journalistikk, 1999, 29 p., (IJ-rapport; 1999, 1). University of Bergen.

Iversen, Gunnar: Se deg om i vrede!: britisk sosial- A study of how the monitory organ of Norwegian press, realisme fra 1950-tallet til i dag: en introduksjon. Larvik, the Norwegian Press Council, managed the concept Norsk filmklubbforbund, 1998, 140 p., ISBN ”good press behaviour” in the period 1930-1972. Based 82-90738-15-3. on profession theory from sociology and discourse studies, he shows how the council classified and treated Kjeldsen, Jens Elmelund: Visual rhetoric: from elocutio complaints, what values it communicated and how the to inventio. Bergen, Universitetet i Bergen, 1999, 30 p., ISBN 82-578-0396-0, (Working papers; 1999, 34). (Uni- members viewed themselves and the council. versitetet i Bergen, Institutt for medievitenskap). Note: Paper presented at the 4th International Conference on Argumentation, June 16.-19., 1998, Amsterdam. Artiklar Nistad, Einar (ed.): Drømmen om de levende bilder: Andersen, Elin W; Ihlen, Øyvind: ”Rammer”, ”posi- artikkelsamling i anledning åpning av Filmmuseet. Oslo, sjoner” og Romeriksporten: ”mediepakker” som prak- Norsk filminstitutt, 1999, 144p., ISBN 82-90463-90-1. tisk-analytisk verktøy. Norsk medietidsskrift 6(1999)1, Note: Billedredaktør: Ida Meyn. temanummer, ISSN 0804-8452, pp. 19-40, pp. 7-73. Innholder følgende artikler: Forord (Vigdis Lian/Ole André Werring), Drømmen om de levende bilder (Dag Gjelsvik, Anne: Finnes det noe under overflaten?: et Asbjørnsen), Fra titteskap til kinosal (Nils Klevjer Aas), nedslag i norsk filmkritikk. Norsk medietidsskrift 6 (1999)1, temanummer, ISSN 0804-8452, pp. 56-73, pp. Gudbrandsdølen som ble filmpionér (Jorunn Fossberg), 7-73. Lydfilmens historie (Torkell Sætervadet), Min barndoms Park-biograf (Tor Åge Bringsværd), Norsk spillefilms Puijk, Roel: OL: en global mediebegivenhet? Norsk historie i kortversjon (Jan Erik Holst), Filmbyggverket medietidsskrift 6(1999)1, temanummer, ISSN 0804- og den gode stemningen (Unni Straume), Mot ukjent 8452, pp. 84-107, pp. 7-73.

120

Namnlöst-1 120 2005-08-16, 13:51 Skretting, Kathrine: Kvalitet i reklame? Norsk medie- versitet, Institutionen för journalistik och masskommu- tidsskrift 6(1999)1, temanummer, ISSN 0804-8452, pp. nikation/JMG). 7-19, pp. 7-73. Belyser psykologiska och etiska aspekter av katastrof- journalistiken, dels de psykologiska effekterna av tidig Stensland, Jørgen: Tekstteori i praksis: om Filmtilsynets filmavgjørelser. Norsk medietidsskrift 6(1999)1, tema- medieexponering efter en katastrof, dels den psykolo- nummer, ISSN 0804-8452, pp. 40-56, pp. 7-73. giska påverkan journalister och fotografer är utsatta för på olycksplatsen. Storsul, Tanja: Nye medier og ny politikk?: om eierskap og mangfold i det nye mediebildet. Norsk medietids- Falkheimer, Jesper; Mithander, Conny: Bilder av nyna- skrift 6(1999)1, temanummer, ISSN 0804-8452, pp. zism i några svenska tidningar. Stockholm, SPF, 1999, 107-127, pp. 7-73. 41 p., (Meddelande; 149), ISSN 1401-2537. (Styrelsen för psykologiskt försvar/SPF). Note: English summary 2 p. Sverige En historisk översikt av hur några svenska massmedier, i huvudsak dagspress, har skildrat nynazism och ny- nazister, samt en samtida analys. Andersson, Lars Gustaf; Hedling, Erik: Filmanalys: en introduktion. Lund, Studentlitteratur, 1999, 114 p., ISBN 91-44-00802-3. Fornäs, Johan (ed.): Advancing cultural studies: report from an international workshop at Södergarn, February, 1999. Stockholm, Stockholms universitet, 1999, 146 p., Presenterar grundbegreppen i modern filmanalys i form ISBN 91-88354-14-8, (Skriftserien; 1999:1), ISSN 1100- av fyra ”modellanalyser”. Dessa utgår från olika typer 9896. (Stockholms universitet, Institutionen för journa- av tolkningsperspektiv, och behandlar skilda genrer och listik, medier och kommunikation/JMK). historiska perioder. The report contains a list of participants, a condensed Arvidson, Peter: Åsjäveln biter tillbaka: lokalbefolk- workshop programme, the opening addresses and parti- ningens upplevelse av händelserna vid tunnelbygget cipants’ statements, and a summary of the workshop genom Hallandsåsen. Stockholm, SPF, 1998, 84 p., discussions. The report ends with a version of the ACSIS (Rapport; 175:2), ISSN 1401-2383. (Styrelsen för psy- (Advancing cultural studies in Sweden) proposal. kologiskt försvar/SPF). Note: Summary in English 1 p. Frenander, Anders: Debattens vågor: om politisk-ideo- Berglund, Staffan; Ljuslinder, Karin: Humor som sam- logiska frågor i efterkrigstidens svenska kulturdebatt. hällsmoral: svenskar och invandrare på den svenska Göteborgs universitet, Institutionen för idé- och lär- TV-humorns arena. Lund, Studentlitteratur, 1999, 252 domshistoria, 1999, 394 p., ISBN 91-973298-3-5, p., ISBN 91-44-00894-5. (ARACHNE; 13), ISSN 0283-2798. Note: Dr. diss. Behandlar den svenska TV-humorns kvaliteter som pro- English summary 5 p. gressiv samhällskraft och analyserar förhållandet mel- Granskar hur de politiska tongångarna skiftat i kultur- lan svenskar av olika etniskt och kulturellt ursprung på debatten från andra världskriget till det kalla krigets den svenska TV-humorns arena sådant detta tar sig ut- slut 1989. Författaren analyserar kultursidesartiklar av tryck i mötet mellan svenska komiker, satirförfattare kända skribenter och kartlägger de argument och stånd- och deras publik. punkter som förekommit. Den intellektuella debatten sätts in i samhällets socioekonomiska och politiska Dahlén, Peter: Från Vasaloppet till Sportextra: radios- omvandling. portens etablering och förgrening 1925-1995. Stock- holm, Stiftelsen Etermedierna i Sverige, 1999, 522 p., Gustafsson, Karl Erik (ed); Rydén, Per (ed.): Grundad ISBN 91-518-3584-3, (Etermedierna i Sverige; 12), 1830 av Lars Johan Hierta. Göteborgs universitet, 1999, ISSN 1400-7274. Note: Dr. diss. Summary in English 7 125 p., (Sylwan; 4), ISSN 1403-3585. (NORDICOM, p. Sverige). Fokuserar Sveriges Radios täckning av den svenska Skriften innehåller dokumentation från ett symposium radiosporten ur ett historiskt perspektiv. Särskilt beto- hösten 1998 om Aftonbladet, samt ett tillägg med ut- nas sambandet mellan sport och melodram, populär- drag ur den första Hiertabiografin av Harald Wiesel- journalistik och lätt underhållning. gren. Följande artiklar ingår: Hierta och riksdagstid- ningarna (Jarl Torbacke), Lars Hierta, affärsman och Englund, Liselotte: Katastrofjournalistikens dilemman: en forskningsöversikt med etiska och psykologiska per- tidningsutgivare (Harald Wieselgren), Aftonbladet i spektiv. Göteborg, Göteborgs universitet, 1999, 25 p., 1830-talets offentliga samtal (Jan Svensson), Aftonbla- (Arbetsrapport; 92), ISSN 1101-4679. (Göteborgs uni- det och den repressiva tryckfrihetspolitiken under 1830-

121

Namnlöst-1 121 2005-08-16, 13:51 talet (Torbjörn Vallinder), Aftonbladets första kulturre- vet (Lawrence Grossberg), Moralisk panik, medierna daktör (Ami Lönnroth och Per Eric Mattsson), När Af- och den brittiska ravekulturen (Sara Thornton), Resor tonbladet blev störst på nytt (Per Rydén), samt Afton- och tomrum. Identifikation och tolkning i svensk karaoke bladet åter störst (Karl Erik Gustafsson). (Johan Fornäs), samt Anstötliga kroppar och karneval- ens förlustelser (John Fiske). Harrie, Anita: Invandrare och massmedia: en annorlunda verklighet. Stockholm, Kunskapsförlaget P.A. Kleberg, Madeleine: Skötsam kvinnosyn: hem- och Norstedt & Söner, Svenska Journalistförbundet, 1999, familjereportage i svensk TV åren 1956-1969. Stock- 193 p., ISBN 91-7285-030-2. holms universitet, Institutionen för journalistik, medier Beskriver mediernas sätt att behandla invandrare och och kommunikation/JMK, 1999, 350 p., ISBN 91-88354- 13X, ISSN 1102-3015. Note: Dr. diss. English summary flyktingar, fördomsfällor och omedveten rasism, dub- 15 p. belmoral kring flyktingpolitiken, nyhetsvärdering och TV:s roll. Följande artiklar ingår: Från allmänbildad Belyser televisionens kvinnoskildringar, främst i det till okunnig (Lilith Waltenberg), Fördomsfällan (Ann sociala reportaget och dokumentären, under 1960-talet, Gäre), Invandrarna och dagspressen (Pär Arne Jigenius), och jämför dessa med andra samtida diskurser om kvin- Nisse i Hökarängen är död (Jolin Boldt), När jag ljög nors villkor. Fokuserar hur televisionen under analys- för Kurdo Baksi (Carlos Garat), Under beskydd av Ja- perioden bidrog till att skapa betydelser kring kön, i nus (Peter Nobel), TV:s roll i kampen om flyktingpolitiken synnerhet kring gifta kvinnor, samt, ur ett mediehisto- (Birgitta Löwander), En solig söndag i maj (Kajsa Ols- riskt perspektiv, hur reportagets berättarmetoder utveck- son intervjuar Anita Dorazio) och Fördelen med kon- lades i televisionens barndom. stiga namn (Jasim Mohamed). Lundgren, Kristina; Ney, Birgitta; Thurén, Torsten: Nyheter – att läsa tidningstext. Stockholm, Ordfront Jarlbro, Gunilla: Hälsokommunikation: en introduktion. förlag, 1999, 147 p., ISBN 91-7324-664-6. Lund, Studentlitteratur, 1999, 126 p., ISBN 91-44- 00854-6. En handledning för analys av nyheter i dagstidningar. Med utgångspunkt i forskningsfältet planerad kommu- Skriften innehåller vanliga ord och uttryck i nyhets- nikation och särskilt hälsokommunikation, ges en prag- världen, ett metodavsnitt samt exempel på analyser. matisk genomgång av teorier, kampanjer, kanaler, bud- Lundälv, Jörgen: Det talande offret: journalistik vid skap m.m. som kan användas som riktlinjer vid val av olyckor och katastrofer. Gävle, Meyers, 1999, 152 p., kommunikationsstrategi. ISBN 91-7111-121-2. Redovisar tio erfarna reportrars och fotografers syn på Johansson, Thomas (ed.); Sernhede, Ove (ed.); Trond- man, Mats (ed.): Samtidskultur: karaoke, karnevaler katastrofjournalistik och sina arbetsvillkor. Diskussion och kulturella koder. Nora, Nya Doxa, 1999, 334 p., förs kring möten med massmedier på en skadeplats, ISBN 91-578-0056-1. Note: journalisters arbetsmetoder i katastrofsituationer samt I nedanstående artiklar analyseras identitet och tillhö- kring oseriös journalistik, s.k. offerhandel. righet i termer av klass, kön och etnicitet, med exempel hämtade från verkstadsgolv, andrahandsmarknader och Melesko, Stefan: Stora tidningsföretags strategier för konjunkturanpassning. Göteborgs universitet, Handels- raveklubbar: Kultur och identitet i förändring (Thomas högskolan, Informations- och massmediegruppen, 1999, Johansson, Ove Sernhede, Mats Trondman), Subkultur- 218 p., ISSN 1100-6161. Note: Dr. diss. ella konflikter i arbetarstadsdelen och Vitt arbete, svarta En jämförande studie av tre tidningsföretag, Marieberg, masker (Phil Cohen), Varför jävlas? (Paul Willis), Se- Bonniers och Schibsted. cond hand-klänningar och gatumarknadens betydelse (Angela McRobbie), Ett manifest för Cyborger. Veten- Ney, Birgitta: Reporter i rörelse: Lotten Ekman i dags- skap, teknologi och socialistisk feminism under 1980.ta- pressen vid förra sekelskiftet. Nora, Bokförlaget Nya let (Donna Haraway), Att äta den Andre. Begär och Doxa, 1999, 184 p., ISBN 91-578-0325-0. motstånd (Bell Hooks), Diasporan och identitetens om- En studie av vad journalisten Lotten Ekman publice- vägar (Paul Gilroy), Rap och interkulturell dialog. An- rade och hur hon skrev, huvudsakligen i Stockholms rop och svar på ett mångkulturellt språk (Gregory dagspress fram till 1910. Stephens), Kodning och avkodning (Stuart Hall), Dallas och masskulturideologin (Ien Ang), Ännu en trist dag i Nord, Lars: När demokratin får börja om: lokal politik paradiset. Rock’n roll och iscensättandet av vardagsli- och opinion efter de politiska affärerna i Gävle och

122

Namnlöst-1 122 2005-08-16, 13:51 Motala. Stockholm, SPF, 1999, 82 p., (Meddelande; universitet, Sociologiska institutionen, Medie- och kom- 150), ISSN 1401-2537. (Styrelsen för psykologiskt för- munikationsvetenskap/MKV, 1999, 114 p., ISBN 91- svar/SPF). Note: English summary 1 p. 89078-3, (Working Paper; 1999:1). Note: English summary. En studie av hur politisk opinion, politiskt deltagande och politiskt förtroende ser ut i Gävle och Motala efter Beskriver hur invånarna i Båstads kommun har reagerat de politiska ”affärerna” runt mitten av 1990-talet. Bl a på händelserna i samband med tunnelbygget genom behandlas mediernas bild av politiken och skandalerna, Hallandsås och miljökonsekvenserna. 16 intervjuper- samt politisk kommunikation. soner ger sin syn på det inträffade, myndigheternas agerande, information till kommuninvånarna, massme- Nordström, Gert Z; Åstrand, Anders: Från löpsedel till diernas bevakning av händelseförloppet samt möjlighe- webb: en studie av den iscensatta nyheten i pappers- ten att göra sin röst hörd. tidningen. Stockholm, SPF, 1999, 92 p., (Rapport; 176), ISSN 1401-2383. (Styrelsen för psykologiskt försvar/ Statistisk årsbok 1998. Haninge, Radio- och TV-verket, SPF). Note: English summary 4 p. 1999, 67 p., ISBN 91-630-8088-5. (Radio- och TV-ver- En undersökning om tidningarnas nyhetsförmedling, ket). retorik och påverkan, där författarna talar om nyhets- En sammanställning av utvecklingen inom medieom- framställningen som iscensättning och där text och bild rådet. Skriften innehåller uppgifter och statistik avse- samverkar. Analysen bygger på exempel från Kosovo- ende: Sändningsformer som omfattas av Radio- och TV- kriget, katastrofbranden på Hisingen i Göteborg och lagen, Närradio, Den privata lokalradion, Radiotidningar, statsminister Olof Palmes begravning som de iscensatts Marksänd digital tv, Kabelsändningar, Satellitsänd- i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Göte- ningar, Tillfälliga sändningar, Databaser och Avgifter. borgs-Posten. Strömbäck, Jesper: Personval för politikernas skull: om Presshistorisk årsbok 1999. Stockholm, Föreningen pressen och personvalet i valet 1998. Mitthögskolan i Pressarkivets Vänner, 1999, 168 p., ISSN 0282-020X. Sundsvall, Demokratiinstitutet, 1999, 28 p., (DMI-rap- Skriften innehåller nedanstående artiklar samt informa- port; 9, 1999). tion om Journalistförbundets kommande jubileumsbok Redovisar och diskuterar pressens behandling och be- och en dansk presshistorisk årsbok, Grafiana, verksam- skrivning av personvalet 1998. hetsberättelse och medlemsförteckning. Argsinta änkor och ilskna älgkor (Gunilla Byrman), Medieprat om Svenskt TV-utbud 1998: en undersökning på uppdrag av politik – ett olösligt dilemma? (Eva Mårtensson), Nyhet- Granskningsnämnden för radio och tv, genomförd av: JMG, Göteborgs universitet, under ledning av profes- stelegram från Norrland (Ann-Katrin Hatje), Emilie sor Kent Asp. Haninge, Granskningsnämnden för radio Rathou och hennes tidning Dalmasen/Svenska Medbor- och TV, 1999, 75 p., (Granskningsnämndens rapport- garen (Brigitte Mral), Tidevarvet – plattform för ett serie; 4), ISSN 1403-6320. vapenlöst uppror (Irene Andersson), Verkligheten i Behandlar tv-utbudet 1998 i de åtta största kanalerna i veckotidningen (Gullan Sköld), Press mot facket. Den Sverige: SVT1, SVT2, TV4, TV3, Kanal 5, ZTV, TV6 lokala pressens syn på facklig organisering (Per-Olof och TV8. Bl.a. redovisas i vilken omfattning de under- Andersson), samt Om konsten att berätta en nyhet (Inger sökta kanalerna sände och hur deras utbud såg ut, vilka Lindstedt). förändringar och trender som kan skönjas och hur pro- grambredden såg ut, dels i kanalerna var och en för sig, Rosengren, Karl Erik; Gustafsson, Göran; Pettersson, dels på den svenska tv-marknaden som helhet. Thorleif; e.a.: Från text till data: rapport från KUSS II- projektet om sammanställning av en databas med tid- ningstexter. Lunds universitet, Sociologiska institutio- Törnblom, Magnus (ed.): Årsbok 1999: Gransknings- nen, Medie- och kommunikationsvetenskap/MKV, 1999, nämnden för radio och TV. Haninge, Granskningsnämn- 103 p. den för radio och TV, 1999, 60 p., ISSN 1402-6236. Redogör för KUSS II-projektet (Kulturindikatorer: Presenterar inledningsvis nämndens verksamhet och Svensk symbolmiljö) om sammanställningen av käll- ledamöter. Digital-TV, aktuella domstolsärenden och viss material baserat på ett urval texter ur den svenska dags- statistik behandlas. Vidare finns en detaljerad genom- pressen och överföring av materialet till en databas. gång av vilka regler som gäller för olika programföre- tag samt en redovisning av ett antal beslut från 1998. Sandberg, Helena; Thelander, Åsa: När miljökrisen är här: fallet Hallandsåsen: människors oro, deras upple- Yttrandefriheten och konkurrensen: förslag till medi- velser av myndigheters agerande och medias roll. Lunds ekoncentrationslag m.m. Stockholm, Fakta Info Direkt,

123

Namnlöst-1 123 2005-08-16, 13:51 1999, 442 p., ISBN 91-7610-943-7, (SOU; 199:30), ISSN Probes two related themes: how certain features of esta- 0375-250X. (Kulturdepartementet). Note: Betänkande blished TV news narrative convey meaning to the viewer, av Mediekoncentrationskommittén. English summary 10 p. and how TV news, mediated via viewers’ sense-making practices in everyday life, operates at a mythic level for Weibull, Lennart; Wadbring, Ingela: De nya svenskarna social order as a whole. The discussion builds upon a möter svenska massmedier. Göteborgs universitet, In- study of TV news done in Sweden. stitutionen för journalistik och masskommunikation/ JMG, 1999, 19 p., (Arbetsrapport), ISSN 1101-4679. Löwander, Birgitta: TV:s roll i kampen om flykting- Beskriver invandrarnas tillgång till medier och medi- politiken. In: Harrie, Anita (eds.): Invandrare och mass- evanor. media. En annorlunda verklighet, Stockholm, Kunskaps- förlaget P.A. Norstedt & Söner, Svenska Journalist- förbundet, 1999, 193 p., ISBN 91-7285-030-2, pp. 127- Österman, Torsten: Förtroende. Stockholm, SPF, 1999, 157. 45 p., (Meddelande; 148), ISSN 1401-2537. (Styrelsen för psykologiskt försvar/SPF). Diskuterar tv:s samhällsdebatterande program om invandrare och flyktingar från 70- till 90-tal. Redovisar resultaten från en pilotstudie rörande för- troendebedömningar av en rad olika institutioner, med- Mortensen, Anders (ed.); Håkansson, Gabriella (ed.): människor och företeelser. Tema: Pornografi. Res Publica (1999)1, temanummer, ISBN 91-7139-447-8, ISSN 0282-6062, pp. 5-121. Temadelen om hur pornografin diskuteras i samtiden Artiklar innehåller följande artiklar: Lögnen (Andrea Dworkin), Bolin, Göran: Producing cultures: the construction of Hur ska man se på porr? (Laura Kipnis), En avslöjande forms and contents of contemporary youth cultures. kultur (Claudia Lindén), Om pornografi (Gabriella YOUNG 7(1999)1, ISSN 1103-3088, pp. 50-65. Håkansson), Fetischism och hardcore. Marx, Freud och Makes theoretical clarifications concerning the concepts ”kassascenen” (Linda Williams), Porren akademiserad. production, consumption, forms and contents in the Amerikanska feminister ser på film (Mariah Larsson), critical study of contemporary youth cultural studies. En reproducerad debatt. Svenska ståndpunkter om por- Examples are drawn from the authors project on Film nografi (Per Båvner), För en kulturradikal sexualpolitik Swappers: Video violence, cultural production and young (Petra Östergren), samt Den korrekta dumheten om men. avbilden. Reflektioner kring Softcore och Ecce Homo (Björn Fritz). Dahlgren, Peter: Television news narrative. In: Mander, Mary S (eds.): Framing friction. Media and social conflict, Urbana and Chicago, University of Illinois Press, 1999, 280 p, ISBN 0-252-06733-9, pp. 189-214.

124

Namnlöst-1 124 2005-08-16, 13:51