S:Jövå.Sendet
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
D Et B Ä S Ta Fö Rsva Rs B E S Lu T So M a Ld Rig K O M Till S Tå N
Publikation nr 17 Det bästaDet försvarsbesluttillstån aldrigsom kom Inför 1968 års försvarsbeslut signalerade den socialdemokratiska regeringen stora nedskärningar av anslagen. Den militära ledningen satsade på en ”övervintringsstrategi” i hopp om att världshändel- serna skulle framtvinga ökade anslag. Strategin misslyckades. 1968 års försvarsbeslut blev starten för ökande obalanser i försvarsorgani- sationen, alltmer försämrad kvalitet och ekonomiska ”svarta hål”. Generalmajor Claës Skoglund diskuterar i denna bok – som han fullbordade strax före sin bortgång vid 92 års ålder – om militär- ledningen kunnat åstadkomma ett bättre resultat genom en klok reträttstrategi. En utgångspunkt är att den gamla hotbilden, ett storanfall över havet à la Normandie 1944, var föråldrad och borde ha ersatts som styrande angreppsfall av ett överraskningsangrepp. Skoglund genomför sitt resonemang genom en kontrafaktisk berättelse om hur det hade gått om han, som det var tänkt, blivit försvarsstabschef 1987. Han beskriver hur han då ledde arbetet Claës Skoglund (1916-2008) blev fänrik inom militärledningen till ett politiskt realistiskt, strategiskt vid Älvsborgs regemente (I 15) 1937. genomarbetat reformförslag och hur han lyckades få politikerna att Under de första krigsåren tjänstgjorde ge sitt bifall till detta. han i Västsverige. Efter växlande stabs- Berättelsen ger en utomordentlig relief åt den verkliga utveck- lärar- och trupptjänst (bland annat som lingen från 1968, med dess konsekvenser in i våra dagar. pansarbrigadchef) blev han 1961 chef för OpL 3 (krigsberedskap) i den nyorgani- serade försvarsstaben. 1964-1966 var han chef för Bohusläns regemente (I 17). 1968 utnämndes han till general- major och rektor för Försvarshögskolan. 1972 blev han militärbefälhavare för Försvaret och det kalla kriget (FOKK) Milo Väst och stannade där till sin pen- sionering 1978. -
East-West Trade and the Cold War
JYVÄSKYLÄ STUDIES IN HUMANITIES 36 Jari Eloranta & Jari Ojala (eds.) East-West Trade and the Cold War JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO East-West Trade and the Cold War JYVÄSKYLÄ STUDIES IN HUMANITIES 36 East-West Trade and the Cold War Edited by Jari Eloranta and Jari Ojala UNIVERSITY OF JYVÄSKYLÄ JYVÄSKYLÄ 2005 Editors Toivo Nygård, Department of History and Ethnology, University of Jyväskylä Pekka Olsbo, Irene Ylönen Publishing Unit, University Library of Jyväskylä Jyväskylä Studies in Humanities Editorial Board Heikki Hanka, Department of Art and Culture Studies, University of Jyväskylä Toivo Nygård, Department of History and Ethnology, University of Jyväskylä Ahti Jäntti, Department of Languages, University of Jyväskylä Matti Vainio, Department of Music, University of Jyväskylä Minna-Riitta Luukka, Centre for Applied Language Studies, University of Jyväskylä Raimo Salokangas, Department of Communication, University of Jyväskylä Cover picture by courtesy of the US Chamber of Commerce ISBN 951-39-2088-7 (nid.) ISSN 1459-4323 Copyright © 2005, by University of Jyväskylä Jyväskylä University Printing House, Jyväskylä 2005 Preface The East-West Working Group has brought together an international research network so that researchers of the Cold War economies and trade can attain a possibility to engage in a dialogue with their colleagues. The scientific contribution of the Working Group focuses foremost on the analysis of the East- West trade during the Cold War, both at the macro as well as at the micro levels. Thus, the aim is to emphasize the study of this topic as a comprehensive phenomenon. At the same time, the purpose is to delve deep into the most significant research problems in this area of endeavor. -
Militärhist0risk Tidskrift 2005
MILITÄRHIST0RISK TIDSKRIFT 2005 Il 111 MILITAR ISTORISK TIDSKRIFT 2005 Redaktörer: Lars Wedin Gunnar Åselius ,V;, ? 0 .,,.,,., 0 0 '<:' J:,. ', 6 '<-- 11.svi-. Boktitel: Militärhistorisk lldskrift 2005 Omslagsbild: Utsnitt ur den så kallade Gripsholmssviten, som i allegorisk form skildrar Gustav Vasas politiska och religiösa Akvarellkopia från 1700-talet efter sedermera försvunna originalmålningar väv från cirka 1540. ISSN: 0283-8400 Militärhistoriska avdelningen, Institutionen för Säkerhet och Strategi, Försvarshögskolan. Serieredaktörer: Lars Wedin & Gunnar Åselius Språkgranskning: Cecilia Wijnbladh © Försvarshögskolan och respektive författare 2005 Mångfaldigandet av innehållet i denna bok är enligt lagen om upphovsrätt förbju det utan medgivande av Försvarshögsl<olan. Tryckt av Elanders Gotab AB 49504, Vällingby 2005 Innehåll F�� 9 Bönder i vapen Mobilisering, makt och motstånd i 1500-talets Sverige Mats Hallenberg 13 Kosthållning och sjukvård under rysk-svenska kriget 1788-1790 Ulrica Söderlind 39 Torsten Rapp som ÖB En studie av maktens fördelning inom det militära försvaret under 1960-talet Håkan ]armar 65 "What is Expeditionary War?" Brian McA!lister Linn 107 Clio och Mars i världen. Det internationella militärhistoriker samarbetet Lars E'ricson Wolke 1 Recensioner John Lynn: Battle, anmälan av Gunnar Åselius 123 Adrian Goldsworthy: Pimislea lerigen; Peter S. Wells: Teutoburgerskogen,anmälan av Torkel Wilhelmson 127 Alessandro Barbero: Charlemagne, anmälan av Nildas Granholm 131 Dick Harrison: Gud vill det!, anmälanav LeifTörnquist 135 Alexia Grosjean: An Unofficial Alliance. Scotland and Sweden, anmälan av Lars Ericson Wolke 137 Thomas Sörensen: Sista striden, anmälan av Christian Braunstein 139 Zisis Fotalds: Greek naval strategyand policy, 1910-I919, anmälan av Jan Glete 142 5 M i I itärh istorisl< tidskrift David Fromkin: Europas sista sommar, anmälan av Björn Gäfvert 144 H. -
Med Invasionen I Sikte Med Invasionen
Tommy Pettersson Med invasionen i sikte Med invasionen verige förde under det kalla kriget en alliansfri politik som syftade till att landet skulle kunna förklara sig neutralt i händelse av en väpnad stormaktskonflikt. STrots detta räknade stats- och försvarsledningen med att Sverige snabbt kunde dras in i vad som kanske skulle kunna bli det tredje världskriget. Sveriges gränser utgjorde nästan hälften av den europeiska järnridån, vilket ställde krav på ett starkt försvar för att landet skulle kunna hävda sin integri- tet, men också för att kunna hålla ut tills hjälp västerifrån skulle kunna anlända. Och det svenska flygvapnet var, särskilt under det kalla krigets första decennier, både förhål- landevis stort och modernt. Författaren på sin ordinarie arbets- Författaren har grundligt gått igenom flygvapnets plats, sittande i en JAS 39 Gripen. hemliga arkiv för att kunna ge en insiktsfull bild av hur det Tommy Pettersson har varit flyg- svenska flygvapnet mellan 1958 och 1966 förberedde sig för förare i flygvapnet sedan 1989 och det värsta scenariot – invasionen. bland annat flugit Viggen vid F 6 Karlsborg och F 10 Ängelholm, Försvaret och det kalla kriget (FoKK) Med invasionen i sikte samt JAS 39 Gripen vid F 17 Ron- Publikation nr 19 neby. När den första utgåvan gavs Flygvapnets krigsplanläggning och luftoperativa ut var han divisionschef där. Efter några års tjänstgöring i Högkvar- Tommy Pettersson Tommy doktrin 1958–1966 teret, bland annat som ansvarig för flygvapnets krigsplanläggning, är han idag tillbaka vid F 17 som flygchef. I boken Med invasionen i sikte kombineras denna militära yrkeserfarenhet med hans magister- examen i historia. isbn 978-91-85789-38-2 Tommy Pettersson Med invasionen i sikte Med invasionen verige förde under det kalla kriget en alliansfri politik som syftade till att landet skulle kunna förklara sig neutralt i händelse av en väpnad stormaktskonflikt. -
Med Invasionen I Sikte
Stockholms universitet Historiska institutionen Magisteruppsats, VT-08 Med invasionen i sikte -- En beskrivning och analys av flygvapnets luftoperativa doktrin 1958-1966 Författare: Tommy Pettersson Examinator: Sven Lilja Handledare: Kent Zetterberg Bertil Wennerholm Författare Program mj Tommy Pettersson ChP 06-08 Handledare prof Kent Zetterberg och öv Bertil Wennerholm Examinator FHS beteckning Framlagd vid Stockholms universitet prof Sven Lilja, SU 1449/7:1 VT-08 Med invasionen i sikte - En beskrivning och analys av flygvapnets luftoperativa doktrin 1958-1966 Denna magisteruppsats, skriven för Stockholms universitets magisterkurs i historia som ett led i Försvarshögskolans chefsprogram, har som syfte att beskriva och diskutera svensk luftoperativ krigsplanering 1958-1966 utifrån ett doktrinbegrepp. Någon uttalad luftoperativ doktrin fanns inte vid denna tid varför denna får rekonstrueras utifrån en metod där ett antal faktorer beskrivs. Exempel på dessa är högre säkerhetspolitiska och militärstrategiska nivåer, lägre taktiska nivåer, upplevd hotbild, ledning, flygvapnets krigsplanläggning, samverkan med andra försvarsgrenar och utveckling av nya vapensystem. Källmaterialet består i huvudsak av flygstabens hemliga arkiv från samma år, vilket inte har studerats tidigare utifrån ett liknande syfte. Vidare problematiseras doktrinutvecklingen genom att den även diskuteras utifrån olika perspektiv vars värde för ökad förståelse prövas. De konkreta frågeställningarna lyder: - Hur kan flygvapnets luftoperativa doktrinutveckling 1958-1966 beskrivas? - I vilken mån kan denna doktrinutveckling förstås utifrån rationalistiskt respektive organisatoriskt synsätt? Utifrån det överordnade säkerhetspolitiska ställningstagandet om alliansfrihet följde ett relativt starkt försvar och den så kallade svenska linjen. Detta innebar dels ett relativt starkt flygvapen och dels att flygvapnet kunde utvecklas efter en egen linje, inklusive doktrinärt, men i vilken utsträckning så skedde har inte undersökts. -
Det Grå Brödraskapet. En Berättelse Om IB. Del 1
Förord Säkerhetstjänstkommissionen tillkom vid en tidpunkt då olika fors- kare, framför allt historiker och statsvetare, inlett arbeten med projekt som låg nära kommissionens uppdrag. Flera av dessa projekt hade påbörjats inom ramen för det forskningsprogram om svensk militär underrättelse- och säkerhetstjänst som Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet på regeringens uppdrag utlyst i februari 1998. Genom att anställa några av forskarna som experter kunde kommissionen tillgodogöra sig deras kunskaper och kompetens och ge dem möjlighet att arbeta med fri tillgång till det relevanta källmaterialet. Resultatet av deras arbete publiceras som bilagor till kommissionens betänkande. Rapporterna har föredragits för och diskuterats i kommissionen. Författarna svarar dock själva för sakinnehållet. Det är med andra ord respektive författares analyser, tolkningar och slutsatser som presenteras i rapporterna. Vidare publiceras som bilagor till kommissionens betänkande ett antal rapporter som författats inom kommissionens sekretariat och av enskilda kommissionsledamöter. Gunnar Brodin Ordförande i Säkerhetstjänstkommissionen Innehåll Förkortningar .....................................................................13 1 Inledning...................................................................17 1.1 Varför IB? .................................................................................17 1.2 Att utforska IB .........................................................................17 1.3 Begrepp och definitioner .........................................................20 -
Å R Av Uppgång År Av Nedgång
År av uppgång år av nedgång av år uppgång av År Under beredskapsåren från 1940 och under det kalla kriget fram till och med andra hälften av 1960talet ägde en uppseendeväckande snabb och omfattande upprustning rum. Krigsmakten (från 1975 Försvarsmakten) växte i omfattning, och dess operativa förmåga ökade. Denna ”guldålder” avlöstes av en period av nedgång, som varade under resterande delen av det kalla kriget och som förvärrades under de följande decennierna. Krigsmakten behöll den gamla strukturen och avvägningen mellan försvarsgrenarna med ett mindre undantag, nämligen att marinens andel av försvarsbudgeten skars ned redan i 1958 års försvarsbeslut, till fördel för flygvapnet. Krigsmakten tvingades således pressa in kostnaderna för en i stort sett bibehållen Generallöjtnant Carl Björeman struktur och verksamhet inom en sjunkande ekonomisk ram. (f. 1924) blev volontär vid Liv Författaren upplevde hela den skildrade efterkrigstiden på första grenadjärregementet (I 4) i Lin parkett, först ute på truppförbanden och sedan i högre staber. köping hösten 1941 och officer Han hade under vissa tider centralt belägna utsiktspunkter, nära vid Upplands regemente (I 8) i de militära makthavarna, däribland arméchefen Almgren och Uppsala på hösten 1949. Sedan överbefälhavarna Rapp, Synnergren och Ljung och kan som få skildra följde trupptjänst i olika befatt spelet bakom kulisserna. Björeman har lyft på många stenar och ningar vid Jämtlands fältjägar skildrar initierat och avslöjande samspelet och spänningarna mellan regemente (I 5) i Östersund, Hälsinge regemente (I 14) i den politiska ledningen och den militära försvarsledningen främst Gävle och Norrbottens rege kring de stora försvarsbesluten 1942–1987. mente (I 19) i Boden. Efter trupptjänsten följde tjänster som stabsofficer i militärområ desstaber i sju år och i försvars staben i tio år med slutbefatt ning som militärbefälhavare i Södra militärområdet 1984– 1988. -
Eller Den Svenska Rädslan Militär Underrättelse- Och Säkerhetstjän.St I Hetluften Och I Arkiven
ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1998:2 Svenska Arkivsamfundet ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING utges av Svenska Arkivsamfundet med stöd av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. REDAKTION huvudredaktö'r Mats Burell, förste arkivarie, Riksarkivet (mats. [email protected]) Michael Feldt, redaktör, Stockholms läns landsting (michael.feldt®sv.arkivsamfundet.org) Jan Dahlström, förste arkivarie, Krigsarkivet [email protected]) Peeter Mark, förste arkivarie, Stockholms stadsarkiv ([email protected]) REDAKTIONENs ADRESS Arkiv, samhälle och forskning do Riksarkivet, Box 125 41, 102 29 STOCKHOLM Fax oS-656 43 37 ([email protected]) REDAKTIONsRÅD Cand. phil. Inge Bundsgaard, Iandsarkivar Landsarkivet for Sjrelland, Kepenhamn FL Torbjörn Kjölstad, sektorchef Mitthögskolan, Härnösand SVENSKA ARKIVSAMFUNDET FD, Doc. Anna Brita Lövgren, fd landsarkivarie, Lund bildades 1952 och har till ändamål att väcka och vidmakt FL J ari Lybeck, enhetschef hålla intresset för arkiv i offentlig och enskild ägo, att Riksarkivet, Helsingfors arbeta för den svenska arkivvårdens utveckling och att sprida kännedom om dess uppgifter och villkor. Dr. philos Hans-Eyvind Nress, statsarkivar Statsarkivet i Stavanger Hemsida: www.sv.arkivsamfundet.org FD Anna Christina illfsparre, professor Ordforande (tillika ansvarig utgivare) Stockholms universitet Anna Christina illfsparre, professor, Stockholms universitet GRAF1SK FORM Julian Birbrajer, emmet Vice ordforande FD, Doc. Berndt Fredriksson, departementsråd, OMBRYTNING