TIDSKRI~~T I S:JÖVÅ.SENDET
1771 . NED FÖRSTÅND OCH STYRKA
UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r 1 2006
l-_ ------TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET - en av de kungliga akademierna- TIDSKRIFT I Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendö~! Innehåll nr 1/06 Meddelande ...... , ...... 3 Visby i en internationell jämförelse ...... 9 Av MikaelJohnsson Sjöräddningens historia, mål och organisation- med frivilligheten som bas ...... 17 Av Olof Stenhammar Slaget vid Trafalgar- ett tvåhundraårsminne ...... 27 Av Hans Josefson Chefsutbildning- civil bättre än militär? ...... 33 Av Per Jenvald Ledungen- vår äldsta örlogsorganisation ...... 41 Av Mats G Larsson Anpassning av svensk ledning mot internationella krav ...... 47 Av Jonas Carlsson Militärteknik - ett ämne i tiden för framtiden ...... 57 Av Claes Grebell 1771 Ansats till fördjupning av några uppslagsändar ...... 65 Av Claes Skoglund MED FÖRSTÅND OCH STYRKA Globalisering, Sverige och svenskt sjöfolk ...... 76 Av Carl-Johan Hagman Högkvarterets nya organisation - HKV 05 ...... 79 UTGES AV Av Jörgen Ericsson Samtal under en taxiresa ...... 85 Av Odd Werin KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET Bokanmälan ...... 90 169:e årgången 2006 ISSN 0040-6945 Axel Abrahamsons Tryckeri AB. Karlskrona 2006 Meddelande från Ku ng l. Örlogsmannasällskapet Nr 9/2005 Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Karlskrona ons dagen 14 december 2005 (Utdrag ur protokoll) Sammanträdet hölls i Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek på Sjöofficersmässen, Amiralitetstorget 7 i Karlskrona i närvaro av 33 ledamöter och inbjudna gäster. § 2 Anmäldes att sedan föregående sammanträde har ledamoten Hans G:son Haf ström och korresponderande ledamoten Fritjot Borgquist avlidit. § 5 Ordinarie ledamoten Olof Stenhammar höll inträdesanförande under rubri ken: "Sjöräddningens mål och organisation - med frivilligheten som bas". § 6 Korresponderande ledamoten Hans Josefson höll inträdesanförande inom rubriken: "Siaget vid Trafalgar ~ett tvåhundraårsminne". § 9 Redogjorde ledamoten Odd Werin för marinens framtida utveckling: "Sjövä• gen fram åt". Redogörelsen följdes av en li vlig diskussion. Vid protokollet H erman Fältström sekreterare 3 Nr 112006 Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Karlskrona ons Nr 3/2006 Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm ons dagen 25 januari 2006 dagen 22 februari 2006 (Utdrag ur protokoll) (Utdrag ur protokoll) Sammanträdet hölls i Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek på Sjöofficersmässen, Sammanträdet ägde rum i Sjöofficerssällskapets lokaler, Långa Raden 8 i närvaro av Il Amiralitetstorget 7 i närvaro av 2lledamöter och l1 gäster. 27 ledamöter. l § 3 Ordinarie ledamoten Per lenvald höll inträdesanförande under rubriken § 2 Anmäldes att sedan föregående sammanträde har korresponderande ledamo "Chefsutbildning- civil bättre än militär?" ten Bertil Åhlund avlidit. § 4 Korresponderande ledamoten Mats G. Larsson höll inträdesanförande under § 5 Diskuterades utveckling av akademiens verksamhet och finansiering. rubriken "Ledungen vår äldsta örlogsorganisation". § 6 Hölls inträdesanförande av ledamoten Jonas Carlsson under rubriken "An passning av svensk ledning mot internationella krav". Vid pratkolJet Herman Fältström Vid protokollet sekreterare Herman Fältström sekreterare Nr 2/2006 Kungl. Örlogsmannasällskapets extra sammanträde i Stockholm måndagen 6 februari 2006 Forskningsprojektet Försvaret Sammanträdet ägde rum i Sjöofficerssällskapets lokaler, Långa Raden 8 på Skepps och det Kalla Kriget (FO KK) holmen i Stockholm måndagen den 6 februari 2006 i närvaro av 52 ledamöter och 4 gäster. Försvarshögskolan, Kungl. Krigsvetenskapsakademien och Kungl. Örlogsmannasällskapet arrangerar på temat Är hågkomsterna trovärdiga? § l Hedersledamoten Bror Stefenson hälsade ledamöter och gäster välkomna och ett seminarium kring de tidigare fyra vittnesseminarierna öppnade sammanträdet. § 2 Ledamoten Emil Svensson introducerade sin bok "Under den fridfulla ytan". -Fel sort och för mycket?- Armens avvägningsfrågor § 3 En frågepanel bestående av ledamöterna Jarl Elisen och Jan Prawitz samt re -Rätt sort, kom för sent och var förfå-Marinens avvägningsfrågor daktör Roger Magnergård utfrågade författaren. -Snabbare, högre och starkare?- Luftstridskrafternas avvägningsfrågor § 4 Närvarande ledamöter ställde kompletterande frågor. -Flexibilitet eller rigiditet?- Operationskonst § 5 Hedersledamoten Bror Stefenson avslutade sammanträdet. Tid: Tisdagen 9 maj 2006 kl 09.00-16.00 Vid protokollet Plats: Försvarshögskolan, Drottning Kristinas väg 37, Stockholm Herman Fältström Program: Detaljprogram presenteras i början av april sekreterare 4 5 Redaktören har ordet... rens, ubåtsjägarens) ögon. Ledamoten Jan Prawitz ombads läsa boken med försvars• analytikerns ögon och även med fokus på utrikes- och säkerhetspolitik, medan journa listen Roger Magnergård (reporter vid Expressen 1980-81 , Svenska Dagbladet 1981- 2006 har hunnit en bra bit in på första kvartalet, då årets första nummer av Tidskrift i 90 och vid TV 4:s nyhetsredaktion 1990-94) ombads läsa boken med den erfarne för• Sjöväsendet når läsekretsen. Tillströmningen av bidrag är stor, varför det är trevligt för svarsjournalistens ögon därmed representerande allmänhetens tankar och fundering redaktören att återigen kunna få presentera en fyllig utgåva av tidskriften. ar. Det är inte helt säkert att de tre recensenterna lyckades hålla sig inom anvisade områden, men vart och ett av inläggen har berättigat intresse. Inträdesanföranden inom många ämnesområden Inte mindre än sju inträdesanföranden finns att ta del av denna gång. Två av dem - le damöterna Stenhammar och Larsson- behandlar helt maritima ämnen utanför de tra ditionella örlogsmarina, vilket är trevligt och i överensstämmelse med den linje, som akademien har, nämligen att bredda vår verksamhet till hela det maritima området. 200-årsminnet av slaget vid Trafalgar och Lord Nelson avhandlas i ledamoten Josef sons inträdesanförande och har en särpräglat personlig infallsvinkel. Utbildning- be hov och krav - inom den moderna Försvarsmakten berörs tydligt i tre av anförandena med ledamöterna Jenvald, Carlsson och G rebell som författare. Det är intressanta in lägg, som bör ge ansvariga chefer en och annan tankeställare. Artiklar inom många ämnesområden Detta nummer innehåller även fyra artiklar av intresse. F.d. generalmajoren Claes Skoglund deltog aktivt i det marina vittnesseminariet 2004-06-08 och har funnit anled ning att något mera utförligt få komplettera det vid seminariet sagda med en artikel i TiS. Ledamoten Carl-Johan Hagman, som är verksam som rederichef i Korea, gav vid ett föredrag på Världssjöfartens dag i Göteborg 12 oktober förra året sin syn på svensk sjöfarts och dess sjöfolks möjligheter i den tilltagande globaliseringen. Hur Försvars• makten leds av det nya Högkvarteret och särskilt hur marina spörsmål ges plats i sammanhanget kan vara svårt för en utomstående att ta till sig. Ledamoten Jörgen Ericsson, som är stabschef i Högkvarteret, förklarar organisation och arbetssätt i sin Vid akademiens extra sammanträde 2006-02-06 presenterade ledamoten Emil artikel. Ledamoten Odd Werin avslutar en tjänsteresa med en taxifärd från Bromma Svensson sin bok för femtiotalet intresserade ledamöter och de tre recensenterna ut till Lidingövägen. Under den färden pratar han med en vetgirig taxichaufför, som vill gjorde trågepaneJ till författaren som inledning till ett efterföljande tankeutbyte. Kan veta mera om vad som händer inom försvaret och då kanske främst marinen. I kåse• ske kom det "hemligheter upp till ytan", som Jan Prawitz ursprungligen satte som rande form återger Odd Werin sina funderingar för hur han ska ge relevanta svar på rubrik till sin recension. taxichaufförens frågor. Ett lättläst, men ändå tänkvärt inlägg i debatten. Lars Wigert Under den fridfulla ytan Det är inte ofta som en ledamot i Kungl. Örlogsmannasällskapet ger ut en bok inom ett ämnesområde, som under årtionden har funnits i medvetandet hos en bred allmän• het. Nyligen publicerades ledamoten Emil Svenssons bok "Under den fridfulla ytan", där han utförligt och initierat avhandlar skeendet kring otaliga ubåtsjakter, grundstött sovjetisk ubåt i Blekingeskärgården, annan ovälkommen undervattensverksamhet och inblickar i det politiska skeendet. Boken är viktig, varför tre olika personer ombetts skriva varsin recension. Leda moten Jarl Elisen ombads värdera bokens innehåll med fackmannens (ubåtsoffice- 6 7 Ledamoten MIKAEL JOHNSSON Val av nya ledamöter 2006 § 6 i Kungl. Örlogsmannasällskapets stadgar säger följande: Förslag till hedersledamot, ordinarie eller korresponderande ledamot skall skriftligen, undertecknat av minst tre ledamöter och med motivering inlämnas till styrelsen. Kommendörkapten MikaelJohnsson är projektingenjör vid FMV med ansvar för inlegralion av vapensystem på Visbykorvelterna. Han har tidigare varit cheft(jr Enligt tillämpningsföreskrifterna till stadgarna, som fastställdes 2003, Provturskommando Visby. skall invalsförslag vara styrelsen tillhanda senast den 15 maj. Visby i en internationell jämförelse Detta inträdesanförande kunde, som planerat, inte presenteras vid ordinarie samman träde våren 2005, varför det endast redovisas i sin skriftliga version. Förslag till inval skickas till Som ämne för mitt inträdesanförande har jag valt att försöka ge en bild av hur det Kungl. Örlogsmannasällskapet ser ut runt om i världen avseende fartygsproduktion med inriktning på korvetter eller fartyg med likvärd kapacitet som de svenska Visbykorvetterna. l en redovisning av "Ledamöter" ett antal koncept är det min tanke att ge en bild av hur det på olika håll ser ut Teatergatan 3, 5 tr avseende införandet av "smygåtgärder och multipurposerollen" samt hur ett fåtal lll 48 STOCKHOLM fartygsplattformar utgör grund för olika fartygskoncept samt om möjligt med e-post till [email protected] De stora europeiska moderna flottorna nare tid både i Afghanistan och i Irak. har ett ursprung som går tillbaka till And Denna omkastning har inneburit att nya ra världskriget och Kalla krigets dagar. vapensystem och plattformar har utveck De förändringar som skett i världen de lats, eller håller på att utvecklas, för att senaste decennierna har gjort att Atlan vara optimerade att verka i mer hotfulla ten inte längre är det potentiella opera kustnära miljöer. Smygteknik, som länge tionsområdet, och medlemmarna har varit förbehållet ubåtar, är idag en NATO har inte heller längre huvudupp viktig faktor i utvecklingen av nya fartyg. giften att skydda import- och exportsjö farten mot det sovjetiska hotet. Dagens Visby tio år efter kontrakt operationsområde har skiftat från en Det är nu ungefär tio år sedan det första oceanfokusering till ett mer kustnära byggnadskontraktet skrevs för Visbykor uppträdande, och då i närheten av en vetterna. Idag är fyra enheter sjösatta där "fientlig" kuststräcka, för att bl.a. marke FMV, Marinens provturskommando och ra närvaro, skydda sjötrafik samt att Kockums är engagerade i en intensiv pe skydda och stödja egna trupper att både riod för driftsättning, provning och utvär• komma in och verka i landet. Detta kan dering av fartygen och deras olika sys vi se i de händelser som utspelats på se- tem. 8 9 När kontraktet skrevs, var vi i Sveri ge Trender i vår omvärld för fartyget, vilken idag kan uppgå till ( Surface Effect Ship ), trimaraner och i ganska ensamma om att ta fram fartyg Trenderna inom marin fartygsproduk 80% av fartygets totala kostnad. extrema fall även SWATH (S mall Water som skulle verka i det vi idag kallar "ex tion har det senaste decenni et helt styrts Andra åtgärder, som görs för att hålla plane Area Twin Hull) treme littorals". De senaste åren har det av att reducera och begränsa kostnader nere kostnaden, samtidigt som man i Ä ven om jag inl edningsvis talar om ta begrepp fått en allt större betydelse i na men att ändå nå de mål som fartygen största möjliga mån skall uppnå kundens de moderna europeiska marinerna, så och med glidningen från globala konflik är specificerade att kl ara ut. När det gäl• önskemål, är att bygga fartyg e nligt mo går det inte bortse från att även i USA ter till mer regionala krishanteringar i ler produktion av mindre fartyg, motsva dulprincipen. Förenklat kan detta förkla di skuteras hur man i framtiden skall kun varierande hotnivåer. Som ett av de fö r rande korvetter och även fregatter, så ser ras med att fartygen byggs i ett antal mo na verka och ha kontroll i d e kustnära sta länderna i världen att ta fram ett far man hur konstruktörerna plockar det duler, t. ex. en ell er två maskinmoduler, farvattnen. Detta föranleder mi g till att tyg som kan verka i detta " nya" hotområ• bästa ur både civil och militär fartygspro bostadsmoduler, vapenmoduler fö r un även ge en kortare beskrivning av det de, hävdar jag att våra Visbykorvetter duktion. Exempel p å detta är hur skro der- respektive övervattenstrid. koncept, som idag går under n amnet har en väl avvägd design n är det gä ll er ven och framdrivningsmaskineriet har På mindre plattformar kan dessutom LCS (Littoral Combat Ship ), framskri der sensor- och vapensystem tillsammans stora likheter med dagens snabbfärjor, byggas in möjligheten att byta vapenmo och vilka olika fartygskoncept som ut med den "smygifierade" plattformen. eller hur man med hjälp av modern elek duler med hänsyn till operativa krav. Ex vecklas för detta ändamål. Detta har inneburit att Visbykor tronik, s.k. "hyllvara", bygger ihop sofis empel på nya fartygskoncept som bygger Det styrande id ag avseende LCS är vetterna rönt ett stort internationellt in tikerade lednings- och vapensystem. Allt på ovanstående, d.v.s. bygger på samma just på plattformssidan, där den stora för• tresse genom åren, inte minst med hän för att nå e n billigare produktion samti grundplattform, är det franska fregatt ändringen sker. Helt andra skrovformer syn till den signaturanpassade helhetslös digt som man med d agens teknik kan konceptet LA FAYETTE eller det tyska studeras idag för att lämna det traditio ningen som Visbykonceptet bygger på. bygga mer autonoma system, vilket ger konceptet MEKO A, medan STAN nella enkelskrovet till förmån för kata En bekräftelse på detta är att Visbykor en möjlighet att minska besättningens DARD FLEX få ses som föregångare av maran- och trimaranskrov. vetterna har varit föremål för närmare storlek. En annan viktig aspekt i detta seende s.k. "mission-packages" d.v.s. byte granskning av bl.a. Singapore och USA avseende är att även under fartygets hela av va penmoduler. Nya marina koncept inför deras nyanskaffnin gar. livslängd håll a nere underhållskostnaden Dagens design Nu kommer jag att belysa tre koncept lite mera ingående, eftersom jag anser att Många av de fartyg som utvecklas och dessa är intressanta objekt att ställ a mot byggs idag har, mer eller mindre, drag av Visby. att vara "smyganpassade" och förmåga att verka i det ex tremt nära kustområdet. A - grundkon Det är dock få koncept som löper hela li Tyskland - MEKO och fregatter nan ut och bygger ett "välbalanserat" cept för korvetter sm ygskal runt fartygen. Det är tveklöst MEKO A är ett familj enamn på fregatter så att Sverige har kommit längst in om och korvetter, som har producerats från detta o mråde. Andra länder som är inne i början av 1980-talet och som id ag finns samma tankebanor är Tyskland med sina operativa runt om i världen. Fartygen pro K 130-korvetter, Singapore med sina fre duceras av Blohm and Voss i Tyskland gatter av FORMIDABLE-klass, vilka för och spänner från korvetter på ca 1 600 övrigt bygger på franska LA FA YETTE. ton till fregatter på 3 500 ton. Den senas Örlogsfartyg har, fram till idag, tradi te utvecklingen går mot att ge fartygen tionellt byggts som enkelskrovsfartyg, större "lastförmåga" i förhållande till de vi lket har h aft sina fördelar, både kon placementet och att ge fartygen en mer struktions- och byggnadsmässigt. Dock "smygifierad" design genom att ta bort är det troligt att dessa fartyg i framtiden vertikala ytor och vinkla dessa ytor, an få r sällsk ap av andra typer av skrovkon tingen in åt eller utåt för att inte ge total HMS Visby och HMS Helsingborg (Kockums) struktioner såsom katamaraner, SES re(Jektion. Denna åtgärd skall försvåra lO 11 och minska radarupptäcktsavständen. däribland Taiwan ( ubåtsjaktfregatt) och Pjäsen är en 76 mm Oto Melara. Farty Kockums, med ett större Visbyderi Fartygen har också utrustats med ett av Saudiarabien (luftförsvarsfregatt) samt, gets ubåtsjaktutrustning bestär av ett sys vat, var länge ett alternativ vid valet av ancerat framdrivningsmaskineri i syfte vilket redovisas senare, ett derivat i Singa tem som kan kombinera såväl en passiv leverantör. att minimera den akustiska signaturen pore. långbassonar (Towed Array Sonar /TAS/) avseende undervattenshotet Plattfor De "smygegenskaper" som inkorpo med en aktiv släpsonar (Variable Depth USA - Littoral Combat Ship (LCS) marna skall dessutom byggas för att möj• rerats är främst att minska fartygets ra Sonar /VDS/). Fartyget har också kapaci LittOJ·aJ Combat Ship är arbetsnamnet liggöra en öppen och modulär installa darmålyta. Detta har gjorts genom plana tet att bära sex ubåtsjakttorpeder. Tjanu på ett fartygskoncept i en ny familj av yl tion av vapen- och ledningssystem. och snedställda bordläggningar, radarab ari 2005 gjordes en beställning av sex he stridsfartyg som kommer att byggas i Det koncept som mest går att jämföra sorberande färg samt anpassning av ut likoptrar av typen Seahawk, vilka skall USA. D e karakteristiska egenskaperna med Visbykorvetten är det grundkon stickande delar, såsom master och anten baseras ombord på dessa fregatter. Farty hos detta fartyg är hög fart och lättma cept som går under benämningen ner. På de senare projekten, bl. a. till Singa gen har möjlighet att ta ner och basera en növrerat. Den nya fartygstypen ska kun "MEKO A-100/130 Multi-purpose ear pore, har hänsyn även tagits till de mag helikopter på ca 10 ton. na ingå som en del av framtida nätverks• vette". För närvarande pågår produktion netiska och akustiska signaturerna. De Fartygen kommer att få e tt öppet och baserat försvar, där även framtida fartyg till ett antal länder, däribland sex stycken franska fartygen är bestyckade med både modulärt ledningssystem som har en hög av kryssarstorl ek, DD(X), ingår. LCS patrullfartyg till Malaysien, fem kOJ·vet sjömålsrobot (Exocet) och luftvärnsro• integrationsgrad till fartygets manöver• skall också uppfylla kraven att verka ter till Tyskland samt två till fem stycken bot (Crotale CN2). På sikt kommer farty och framdrivningssystem. Detta gör att kustnära och i grunda farvatten , där ho till Polen. gen att uppgraderas med ett nytt luft fartygen enelast kommer att ha en besätt• ten bland annat består av minor och tysta De smygätgärder, som introduceras värnsrobotsystem, nämligen ASTER 15. ningsstorlek på ca 70 personer. Härutö• dieseldrivna ubåtar. Fartygen skall även på dessa korvetter, är åtgärder för att Fartyget är dessutom utrustat med en 100 ver kan ytterligare ca 15 personer förläg• ha potential att klara av hot från terro minska radarmålytan samt att kraftigt re mm pjäs samt två 20 mm pjäser från gas ombord. Detta koncept har mycket ristgrupper i små snabba beväpnade bå• ducera !R-signaturen genom att ta bort G lAT. Fartyget har ett flygdäck och möj• stora likheter med det svenska systemet, tar. skorstenar och ersätta dessa med avgas lighet att landa och hangargera en 10 såväl avseende den höga integrationsgra I maj 2004 erhöll två företag i USA, rör med utsläpp nära vattenytan. Ytterli tons helikopter såsom NH 90. Framdriv den av lednings- och fartygssystem, vilket General Dynamics och Lockheed Mar gare en reducerande åtgärd är att kyla ningen är ett dieselmaskineri som ger ger en minimerad besättning, som be tin , kontrakt för att göra varsitt design avgaserna med sjövatten. Dessa åtgärder fartyget en maximal fart på 25 knop samt styckningsmässigt med de aktuella va förslag för första generationens LCS. De sägs reducera fartygens !R-signatur med en räck vidd i ekonomisk fart, 12 knop, på pen- och sensorsystemen. två industriprojektens koncept skiljer sig upp till75%. 9 000 nautiska mil. väsentligt åt, men uppfyller de prestanda som amerikanska flottan har ställt, bland Frankrike - fregatter av La Singapore - flerfunktionsfregatt av annat innebärande fart över 40 knop Fayetteklass Formidableklass samt förmåga till längre förflyttning på Det som tidigt identifierades som smyg Fartygen är idag under produktion och upp till 3 500 nautiska mil. Lockheed anpassade fartyg var de franska fregatter det första fartyget är sjösatt och beräknas Martins design bygger på ett enkelskrov na av klassen La Fayette. Denna klass är vara levererat till den singaporianska ma med inspiration frän ett italienskt tärje också ett bra exempel på ett fartygskon rinen år 2007. Totalt skall sex fartyg byg koncept på l 000 ton (Destrier), medan cept som bildar en grundplattform för gas i denna serie. Konceptet är ett mind General Dynamics lösning bygger på ett design till fartyg med olika operationsin re derivat av den franska La Fayettefre trimaranskrov, bildligt talat, ett smäckert riktningar. Fartygen byggs efter modul gatterna med en längd av ca 114 meter, enkelskrov med två utriggare. Utform principer och kan bestå av upptill 70 oli vilket ger ett depl acement på 3 200 ton. ningen av fartygen skall i båda fallen leda ka moduler beroende på vilka huvud Stor vikt har lagts åt att minimera ett an till kraftig reduktion av fartygens signa uppgifter ett fartyg skall ha. Det första tal signaturer såsom radarmålyta, mag turer i förhållande till dagens fartyg. fartyget togs i drift under 1996 och alla netik, akustik samt inom det infraröda Båda koncepten bygger på ett modul fem fartygen i serien har varit i drift se området. Bestyckningen består av två ro Singaporianska fregatten Formidable system, där fartygen i grundutförande dan 2001. Detta är ett exempel på ett botsystem, HARPOON som sjömålsro under en av sina första provturer. kan utföra grundläggande sjöoperativa "smygfartyg" som finns i ett antal länder, bot och ASTER 15 som luftvärnsrobot. (Naval Technology) uppgifter för att sedan tillföras moduler 12 13 anpassade för mera specifika uppgifter. I sjömålsrobot (Exocet), luftvärnsrobot är Exocet MM40 och luftvärnsroboten grundutförandet skall fartygen kunna (Sea Sparrow) samt en 76 mm pjäs. Seawolf. Pjäsen ombord är en 76 mm Oto landa och hangargera en helikopter på ca Svenska intressen i projektet är Ericsson Melara, vilk en har en eldhastighet på ca l O ton (MH-60R/S) samt utrustas med Microwave Systems med Sea Giraffe 11 O skott/min samt två 30 mm pjäser för obemannade luftfarkoster. Dessutom AMB (samma radar som på Visbykor närluftförsvar. Fartyget är även utrustat ska ll man vara "moderplattform" åt mind vetterna) samt KaMeWa. med sex stycken 32 cm torpeder. En re, bemannade och obemannade farkos Designmässigt kommer fartygstypen medeltung (lO ton) helikopter, såsom Sea ter för specialuppdrag, t.ex. 40 fots yl att få en reducerad radarsignatur med hawk, kan tas ner på akterdäck, dock ej stridsenheter med sjörobot eller farkos hänsyn till skrovstrukturen. hangargeras. l ter utrustade med minjaktssonarer. Be Bestyckningsmässigt och integra Ii roende på vilken typ av uppdrag fartygen Brunei - havsövervakningsfartyg av tionsmässigt avseende ledningssystemen skall ha, kommer de att utrustas med oli Nakhoda Ragam klass finns stora li kheter med Visbyserien även ka till äggsmoduler, dvs. containrar inne Fartyget är, vad beteckningen beträffar, om Nakhoda saknar ett avancerat under hållande de system som krävs för upp ett övervakningsfartyg. Fartyget bygger vattensystem. dragets genomförande. Dessa containrar på BAE Systems F 2000-familj. Fartyget kommer att kunna innehåll a ubåtsjakt• har en hög grad av integration avseende Italien - lätt ytstridsfartyg av system, ytstridssystem ell er minjaktsys General Dynamics design på LCS vapen och sensorsystem och har därmed Commandanteklass tem. (Naval Technology) har besättningen kunnat begränsas till ca Detta är ett exempel på en fartygsplatt Lockheed Martin påbörjade i februa 70 personer. form som kommer att få flera använd• ri år 2005 byggandet av det fö rsta farty Fartygen, som är tre till antalet, har ningsområden med olika huvuduppgif get (USS Freedom) med leverans under bykorvettema även om avståndet är ett deplacement på l 900 ton och är alla ter. Åt marinen har Fincantieri Shipyard 2006. Fartygen kommer att få en längd på stort avseende "smygifierat flerfunk sjösatta och klara för leverans till Bru byggt fyra fa rtyg samt två fartyg till ca 115 meter och en bredd på ca 13 meter tionsfartyg". neis marin. Fartyget är bestyckat med transportministeriet av denna klass. De med ett djupgående på 3,7 meter. Gene både sjö- och luftvärnsrobot. Sjöroboten senare har en enklare beväpning och ral Dynamics planerar byggstart under år Förenade Arabemiraten - 2006. Detta fartyg kommer att deplacera robotbestyckad korvett av ca 2 500 ton med en längd på ca 130 me Baynunah-klass ter och en bredd på ca 28 meter. Detta kommer att bli de största örlogs• LCS-projektet innehåller även svens fartyg som funnits i Förenade Arabemi ka intressen i form av Ericsson med mot ratens flotta. Huvuduppgifterna kommer svarande spaningsradar som finns instal att vara inriktade på övervakning, minut .a,. lerad på de svenska korvetterna av Vis läggning samt ytstrid. Fartygen som hål• lffl/l lllia~lBit. byklass samt Bofors med 57 mm pjäs, '"P.· _p.,. ler på att byggas, är ett samarbetsprojekt f·~ -~ även denna install erad på Visbykorvetter mellan franska företaget "Constructions na. Mecaniques de Normandie" (CMN) och A bu Dhabi Shipbuilding. Andra Visbylika fartygs Fartygen kommer att bli 70 meter koncept långa och kommer att sjösättas under 2006. Designen bygger till stor del på Här redovisas ytterligare ett antal far franska CMN:s korvettklass "Combat tygskoncept, som i viss mån har anammat tante". Fartyget har möj li ghet att landa de nya tankar som finns vid konstruktion och hangargera en helikopter på ca fyra av nya effektiva fartyg. Fartygen kan ock ton, såsom Eurocopter AS 565 Panther. så rent storleksmässigt jämföras med Vis- Av den tyngre beväpningen kan nämnas HMS Helsingborg på väg u/till sjöss för provtur. (Foto: Kockums/Peter Nilsson) 14 15 utan möjlighet att landa helikopter. l för ring" av skrovformen. Dessutom kan jag Ledamoten OLOF sta hand är fartygen utvecklade för pat konstatera att många koncept bygger på STENHAMMAR rullering med havsövervakning och när• ett fåtal grundplattformar, där länderna varomarkering som sina primära uppgif sedan individuellt installerar vapen och ter. Med hänsyn till dessa uppgifter be ledningssystem efter egna specifika krav. står beväpningen endast av lättare artil Vid en funktionell jämförelse med leri i form av en 76 mm pjäs på fördäck. fartyg med samma storleksklass, konsta Fartygen har förmåga att ligga ute till terar jag att övriga koncept bygger oftast sjöss under lång tid (10 dygn) samt en på ett betydligt större skrov än Visby, vil räckvidd på 3 500 nautiska mil. Fartygen ket också ger andra möjligheter att ta Fil. och ek. Dr Olof Srenhammar, som är kapren i Florran s deplacerar l 500 ton med en längd på 88 ombord extra personal och utrustning till reserv, innehar ett a nr al slyre/seuppdrag och är bland annal meter. Besättningsstorlek uppgår till ca olika specialfunktioner såsom helikop styrelseledamot i Sjöräddningssällskapet 90 personer. terbesättning med support. Alla koncep Beväpningen består av en 76 mm Oto ten kan mer eller mindre övervaka och Sjöräddningens historia, mål och organisation - med MeJara på fördäck samt två 25 mm pjä• möta ett tredimensionellt hot, dock bero frivilligheten som bas ser, placerade om styrbord resp. babord. ende på grad av smygutförande, verka i . Inträdesanförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde t För fartygets framdrivning finns ett die den "nya" hotmiljön. Karlskrona 74 december 2005 selmaskineri och ger fartyget en maximal Vad gäller storleken på besättningar• fart på över 25 knop. na, så har svenska marinen mycket små Ä ven bland vana sjöfarare är det for~farande relativt okänt att svensk sjörädd• Slutligen kan jag efter en genomlys besättningar. Detta trots att flera nya far ningstjänst till en avgörande del bedrivs på heltfrivillig grund utan någon som ning av projekt som nyligen tagits fram tygsprojekt har en hög integrationsgrad hels~ kostnad för svenska staten. "Svenska Sällskapet för Räddning av skeppsbrutne:' l eller är under utveckling konstatera att av sina lednings- och fartygssystem Jag dagligt tal "Sjöräddningssällskapet" erbjuder idag världens kanske m~~t de flesta har anammat en "multi-role" hävdar dock ändå att Visbykorvetterna eff~kttva sjöräddning. Ett intressant fenomen är att just frivilligheten är ett av skalen ttll den profil samt att flertalet koncept även har med sina 73 meter och sitt grundgående mycket höga effektivitet varmed sjöräddningen bedrt;s. Sjöräddningssäl~ska!!et har förmåga att landa och i vissa fall hang skrov på dryga 600 ton står sig bra i en under den senaste tioårsperioden dessutom genomgatt en remarkabel ttllvaxt vad argera en medeltung (1 O ton) helikopter. internationell jämförelse. Visbykorvetten gäller såväl antal sjöräddningsenheter som räddningsstationer. Detta innebär också att det finns möjlig• är en komplex plattform med en hög in het att hantera UAV (Unmanned Air tegrationsnivå vad gäller vapen- och led Vehicle ). Fram till idag har inga "avvi ningssystem och har god förmåga att ver Hallandskusten var beströdd med vrak kande" plattformar tagits i bruk, utan ka i alla tre dimensionerna i den "nya" Sjöräddningens bakgrund och och många sjömän omkom på g fortfarande byggs enkelskrovskoncept, hotmiljö, d.v.s. i "Extreme Littoral Envi historia rund av all riktiga räddningsredskap dock med varierande grad av "smygifie- ronment". Svensk organiserad sjöräddning bestod saknades. Hela befolkning före 1907 av "femton liträddningsstatio• en var uppskakad av skildringarna av ner underhållna av Kungl. Lotsstyrel de hjärtslitande scener, som utspelades sen". Ett alldeles otillräckligt antal sta vid skeppsbrotten. Man insåg allmänt tioner för vår långa kust. Dessutom var all något måste göras för att öka dessa ofta dåligt utrustade för sitt värv. antalet räddningsanstalter. l enlighel Initiativet till Sveriges frivilliga sjörädd• härmed upptog civilingenjören Albert ningsväsende togs av skeppsbyggnadsin Isaksson frågan inom Sveriges Allmänna spektören Albert Isaksson efter en svår Sjöfartsförening med påföljd, att före storm på västkusten på hösten 1903. I ningen tillsatte en kommitte med uppgift Sjöräddningssällskapets Minnesskrift för att arbeta för höjandet av intresset för 90-årsjubil eet 1997 beskrivs följderna av skeppsbrulnes räddning. stormen: Denna kommitte fick ett stort stöd 16 17 från allmänheten och inom ett par år Den 3 L augusti 1908 hade SSRS 2 071 hade man kunnat anlägga tre sjörädd• medlemmar och vid utgången av år 1916 ningsstationer på Hallandskusten, som hade antalet stigit till 4 770. Idag har säll• på den tiden ansågs vara Sveriges mest skapet ca 42 000 medlemmar. utsatta kust. Kommittens uppgift var Under de första åttio åren av SSRS:s dock inte att administrera dessa statio tillvaro var inslaget av personer i styrel ner. Därför kallade man till ett möte med sen med bakgrund från Flottan betydan sjöintresserade personer på Hotel Ryd de. Under de senaste tjugo åren har dock berg i Stockholm den L juni 1907. Vid detta inslag varit mycket begränsat. En detta möte bildades Svenska Sällskapet av orsakerna torde naturligtvis vara den för Räddning av Skeppsbrutne. Detta är gradvisa nedmonteringen av flotta och alltjämt sällskapets officiella namn, men i försvar. Idag domineras styrelsen av per dagligt tal användes oftast enbart Sjö• soner med allmänt sjöintresse och med räddningssällskapet eller förkortningen bakgrund i handelssjöfarten. SSRS som namn. Sällskapets första sty relse bestod av tjugofem herrar varav fem var eller hade varit aktiva officerare Båtar och utrustning i Kungl. Flottan. Man enades vid mötet om att publicera ett "UPPROP TILL Anskaftandet av riktiga sjöräddnings• En av de tre roddlivbåtarna SVENSKE MÄN OCH KVINNOR". redskap hade inledningsvis högsta priori på sjöräddningsuppdrag Uppropet blev en storartad framgång tet. Men hur skulle dessa se ut? Vad skul och före 1907 års utgång hade över 1 000 le man välja? personer tecknat sig som medlemmar. sätt osänkbara. De var försedda med lerande sjöräddningskryssaren "Wilhelm Raketapparaten tretton täta s.k.luftlådor (tankar) och ett R Lundgren", som stationerades vid På de öppna kustavsnitten - som t.ex. tjockt "bälte" av kork utombords runt Rörö i Bohuslän. Den var dock en dålig Hallandskusten- hade man funnit att de bordläggningen. De hade en längd av sjöbåt och ersattes redan 1920 med W R flesta sjömän i nöd omkom sedan skep 9,4 m och en bredd av 2,5 m. De beman Lundgren II. Dess uppgift var, att "under pet eller livbåten strandat och man slogs nades normalt av tio roddare och en sty stormig väderlek i havet utanför viss del ihjäl eller drunknade i de vådliga vågor• rare. Efter bildandet av SSRS skänktes av den bohusländska kusten hållas krys nas slående mot klippor och strand. Det båtarna till Sällskapet 1908. Alla båtarna sande för att bispringa sådana fartyg, fanns inga bra metoder att bärga nöd• var placerade längs Hallandskusten. som för sin säkerhet därav är i behov". ställda strandnära. Därför utvecklades Man kan möjligtvis föreställa sig under Raketapparaten där man med hjälp av Motorlivbåten vilka svåra förhållanden dess besätt• en raket kunde skjuta ut en inhalningsli De första motordrivna livbåtarna levere ningsmän oförtrutet och med risk för na till den nödställde. Ett nog så vansk rades 1912. Längd 13,1 m, bredd 3,8 m egetliv genomförde sina uppdrag. ligt prickskytte. Raketapparaten var försedda med en 30 hkr tvåcylindrig ma dock i drift i bl. a. Kivik ända fram till skin som gav båtarna en fart på 7-8 knop. Stålkryssare, Tunga räddnings• 1976. De två första placerades i Fågelsundet, kryssare, snabbgående rädd• norr om Öregrund och vid Bönan i Gäv• ningsbåtarl-kryssare Roddlivbåten lebukten. Den tredje placerades i Grön• Från och med 1940-talet och fram till Med de först insamlade medlen byggdes högen på södra Öland. 1980-talet utvecklades en mängd olika 1906-07 (alltså före SSRS:s start) tre modeller. Först med l yngdpunk ten på Verksamheten inom SSRS har alltid vilat roddlivbåtar. Båtarna, som var av dansk Patrullerande sjöräddningskryssare styrka, tålighet och uthållighet. Inte på frivillighetens grund typ med engelsk influens, var teoretiskt År 1917 fick sällskapet den första patrul- minst gång i is och behovet av bogse- 18 19 ringskapacitet fordrade starkare För kon kustnära insatser e ll er skärgårds• räddningar kommer att tillföras båtar ut egna båtar. Stridsbåt 90 H visade sig struktioner. Under 1950- och 1960-talen sjöräddning har Gunnel Larsson-klassen vecklade av SSRS. mycket lämplig för sjöräddning och h ~ r började även farten att prioriteras och utvecklats. Dessa båtar är 8,4 m, byggda i sedan dess gjort betydande insatser. Ar 1954 levererades räddningskryssaren komposit, deplacerar 2,5 ton med en fart Snabbhet - ledord 2001 kompletterades dessa med 7 styck "Hjälparen" med toppfart på 17 knop. på 37 knop. Den nyutvecklade Rescue De nyutvecklade båtarnas betydelse för en mindre stridsbåtar typ 90 E av vilka Denna följdes under 1960-talet av andra Runnern är baserad på e tt vattenskoter sällskapets kraftigt utökade insatskapa Försvarsmakten hade en mängd upplag båtar med fartegenskaper runt 25 knop. skrov. Den har mycket goda manöver• citet under 1990- talet och början på det da oanvända på land. Denna typ har Sjöräddningssällskapets verksamhet egenskaper. l svåra skärgårdsvatten kom ta sekel framgår kanske bästa av det fak dock visat sig mindre a nvändbar för sjö• reglerades vid denna tid av det s.k. pletterar den övriga enheter. Rescue Run tum att år 1995 var genomsnittsåldern på räddning. 2002 bestämde Försvarsmak• "Kungaavtalet" från 1957. Detta innehöll nern är även däcksbåt på de stora rädd• båtarna i Sjöräddningssällskapets flotta ten att SSRS skulle betala en hyra på c:a regler för vilket ansvar Sjöräddningssäll• ningsbåtarna och används för att med stor 38 år med en genomsnittsfart på 9 knop. I 4 miljoner kr/år för båtarna. Detta var skapet skulle ha i de 16 zoner som Sveri snabbhet plocka upp människor ur vatt dag är flottans genomsnittsålder 4,4 år omöjligt för SSRS att klara av. E fter två ges vattenområden indelats i. Där ingick net. Den har nyligen börjat användas i med en genomsnittsfart på 33 knop! års strider ända uppe i Riksdagen har även Vänern och senare även Vättern räddningsins atser med helikopter där den SSRS nu av regeringen beviljats att över• och Mäl aren och Hjälmaren. Sällskapets används för att plocka upp nödställda från stridsbåt 90 ta 25 båtar av typ 90 E, d.v.s. de för sjö• räddningsenheter skulle främst inrikta vattnet att hissas upp till helikoptern. Det Försvarsmakten byggde under 1990-talet räddning mindre lämpliga båtarna. Sam sin verksamhet til l "yttre vatten och ut ta har visat sig gå mycket snabbare och var 148 st större s tridsbåtar av typ 90 H. tidigt skall de tre båtarna av typ 90 H, sjöräddning". Detta krävde räddningsen• mycket säkrare än förfarandet med en tra Många av dessa har aldrig använts. SSRS som visat sig lämpliga för sjöräddning, heter med styrka och uthållig kapacitet. ditionell ytbärgare. fick 1999 efter många påstötningar utan lämnas tillbaka för att sedan läggas upp Il Fritidsbåtsflottan ökade dock i snabb ersättning låna tre nya 90 H-båtar. Dessa på land. Sista ordet torde förhoppnings• takt och vid 1980-talets mitt var insatser pl acerades i Holmsund, Fårö och Hasslö, vis inte vara sagt i denna intrikata strids na för fritidsbåtarna uppe i runt 80 % av där inga donationspengar gått att få för båtsfråga. alla incidenter. Sällskapet beslutade då att inrikta nybyggnationen på snabba mindre och billiga räddningsbåtar, som komplement till de tyngre enheterna. De första båtarna av RIB-typ tillfördes re dan 1976 men under 1990-talet fick säll• skapet möjlighet att in förskaffa ett flertal snabbgående båtar av olika typer. Victoria- och Rausingklassen Under 1990-talet gick SSRS in i en ny epok av sjöräddningsenheter genom de nya sjöräddningskryssarna av Victoria och Rausingklass för snabba insatser i ut Den nyligen tillförda bållypen sjöfarvatten. Victoriaklassen är en 12- Rescue Remner har visat sig vara mycket effektiv metersbåt byggd i komposit, som depla och då särskilt i trånga skärgå rdsfarvallen cerar 12,5 ton och med fart 38 knop. Rau singklassen är en 20-metersbåt byggd i komposit, som deplacerar 30 ton med Alla nya båttyper ritas, projekteras fart 35 knop. Dessa båtar är av självrä• och byggs numera i sällskapets egen regi. tande typ. Det innebär att de återtar nor Internationell uppmärksamhet kan leda malläge även till att i framtiden efter en total rundslagning. även andra länders sjö- Med modernare fartyg och båtar blir SSRS en alltmera effektiv räddningsorganisation 20 21 700 685 '~"' ~~. 600 statistik 2004 ]]III 500 över sjöräddningsinsatser 300 221 200 Siridsbåt 90 f-1 gör större nytta hos SSRS i ~jön än torrsatt av Försvarsmaklen Olik a sjöliiddningsorganisat ioncrs insalser med båtar /fartyg vid sammanlagt 931 sjöri-i ddn ings l ~1ll fö rdelas enl ig! m.:dan: l. 5JöfiJ1rsverkel ( 186 sr). lSjöriiddningssiil/skapel (685 :,t), 3. KBV (22 1 Sl). 4. Kommunala riiddningskårer (82 st) Sjöräddningens organisation nomisk synpunkt och SSRS stora insats 5. FörSI'arsmakten (44 Sl), 6. Polisväsendet (31 ::;t). 7. Övriga urgani.mlion ~tr (44 si) beredskap. och ansvarsfördelning Kiilla: Sjö V 1005 (lmswwsm)'11diKhel) Insatser utanför svenskt sjöterritori• Sverige har med FN-organet Internatio um regleras genom SAR-(Search And nal Maritime Organisation (IMO) teck Rescue) konventionen, Östersjöplanen nat avtal om att inrätta och bedriva en och sjöräddningsavtal med vissa lände r. sjöräddningsorganisation. Sjöfartsverket Förenklat kan sägas att länderna i våra är enligt "Lagen mot olyckor i samhäl• Övriga resursägare är bl. a. Kustbe SSRS regleras av ett särskilt sjöräddnings angränsande farvatten kommit överens som er let" huvudman för den samlade svenska vakningen, Polisen, Sjöfartsverket och avtal från 1997, reviderat 2002, om att bistå varandra, när behov finnes. ovan). sjöräddningens organisation och insatser Försvarsmakten. Sällskapet är idag den satt Kungaavtalet från 1957 (se Samövningar genomförs regelbundet. medver i ansvarsområdet som benämns Svensk största och enda resursägaren som har Avtalet berör specifikt SSRS:s Det övergripande in ternationella be SRR". SjöräddningsRegion (SRR). SRR består sjöräddning som si n huvuduppgift. Alla kan i "räddning av liv i svenskt greppet för sjöräddning är "Search and bå• av svenskt sjöterritorium inklusive Vä• resursägare larmas utan sk illnad och För att räknas ti ll sjöräddning måste Rescue" med förkortningen SAR, med riskera nern, Vättern och Mälaren. Insjöar i öv• hänsyn till organisationstillhörighet eller tens besättning befinna sig i eller vilket alla räddningsenh eter är märkta. rigt berörs inte av detta ansvar. För sjö• kostnad samtidigt av Räddningsledaren att utsättas för " li vsfara". I avtalet stipu ställer räddning i insjövatten svarar i första vid MRCC (Maritime Rescue Coordina leras att "Sjöräddningssällskapet till Sjöfartsver• hand kommunerna. Lagen fastställer en SSRS:s roll tion Center) i Käringberget i Göteborg. sina sjöräddningsenheter förfogande för sjöräddningsuppdrag tvingande samverkan mellan olika ope Sjöfartsverket har knutit till sig några MRCC går allmänt under beteckningen kets ansvarsområdet (svensk SRR). ratörer och myndigheter men reglerar "resursägare" varav SSRS är den största Sweden Rescue, som även är anropssig inom i sjöräddningsuppdrag sker också kraven på egendomsägare och pri och svarar för ca 70% av alla räddnings• nalen över radio. MRCC är samgruppe Deltagande att SSRS ställ er krav på ekonomisk vatpersoner. Resursägarna (se nedan) är insatser i svenska farvatten. Fördelning rad med flygräddningscentralen. Närhe• utan ing". skyldiga att ställa upp när räddningsleda• en av gjorda insatser under 2004 framgår ten till insatsbehovet är avgörande för ersättn egendomsräddning ingår inte i ren så bestämmer. Lagen anses idag av statistiken i stapeldiagrammet överst vilka räddningsenheter som larmas ut. Någon lagen. För fungera bra inte minst från samhäll seko- på nästa sida. Relationen mellan Sjöfartsverket och sjöräddningstjänsten enligt 22 23 1''1 den delen av Sjöräddningssällskapets da samt fem deltidsanställda räddnings• även om saken från tid till annan diskute rade medel är en viktig inkomstkälla för verksamhet styr sällskapet själv verk män. Administrationen består av åtta ras. Försvarsmakten, som tidigare varit Sjöräddningssällskapet Storleken på do samhetens omfattning. Sällskapet bedri heltidstjänster och fyra deltidstjänster. huvudleverantör av beredskapstjänster nationerna varierar kraftigt men har de ver en stor "medlemsservice" där man Dessa personer bedriver även en intensiv för räddningsinsatser med helikopter, senaste åren uppgått till mellan 20-50 hjälper til l även då inte fara för liv til l utbildnings- och kvalitetssäkringsverk• upphör med detta från och med nästa år. miljoner kronor om året. sjöss föreligger. Bl. a. ingår bogserings samhet Dessutom utges sedan 2004 den Sjöfartsverket har träffat avtal med en ci Den enda ersättning som utgår till de hjälp i det s. k. Trossenprogrammet ~nu uppmärksammande medlemstidningen vil e ntreprenör ~ Norrlandsflyg ~o m att frivi lliga besättningsmännen är ett lit mera kallat Medlemsserviceprogram Trossen. Huvudkontoret ligger på ställa helikoptrar till förfogande vid fyra ryckningstraktamente på 130 kr för de met Långedrag i Göteborg. baser, Göteborg, Visby, Stockholm och två första timmarna. För ett dygns rädd• Sundsvall som beredskapshelikoptrar för ningstjänst utgår 360 kronor. l vissa un Insatshantering Hög insatsberedskap räddningsverksamhet med 15 minuters dantagsfall har ersättning för förlorad ar De flesta larmen kommer idag till SOS SSRS har även varit drivande vad det beredskap. Försvarsmakten har i framti betsinkomst förekommit. Skulle staten ta behöva alarm via 112 och kopplas direkt till Swe gäller att förbättra insatsberedskapen. den beredskap endast vid Kallingebasen över verksamheten skulle man den Rescue, som sedan larmar de enhe Sällskapet satte J 997 som mål att kunna (F17). anställa ca 800 heltidsanställda. Inklusive ter som finns närmast haveristen via ra nå varje nödställd inom 25 nautiska mil anskaffning och underhåll av material dioanrop över VHF på CH 16. Sweden från land inom en timme från larm. Sjö• Verksamheten 2004 har kostnaden för drift i statlig regi be Rescue (MRCC) sänder normalt ut lar fartsverkets mål var då sex timmar för Ett normalår får sjöräddningen ca 5 000 räknats till ca l miljard kronor per år. met även genom allmänt anrop för att SRR respektive tre timmar för svenskt samtal om "sjöräddning". Av dessa klas Genom en särskild lagstiftning är Sjö• uppmärksamma den allmänna sjöfarten territorialvatten. SSRS har lyckats upp sificeras drygt l 000 av räddningsledaren räddningssällskapet befriat från såväl in på situationen. På MRCC finns ständigt fylla målsättningen i 98% av fallen . Detta som gällande "fara eller misstanke om komstskatt som moms. Ä ven om gåvo• en räddningsledare, ett biträde och några har fått Sjöfartsverket att nu höja ribban fara för människoliv". Resten innebär skatten nu avskaffats är dock donationer stabspersoner på plats. Insatsen leds via till att första räddningsenhet skall nå an någon form av serviceåtgärd eller ingen och gåvor fortfarande inte avdragsgilla AIS-transpondrar eller radio. Vid mer given nödposition "90 minuter från åtgärd. för givaren. komplicerade räddningsinsatser utser larm". SSRS-målsättningen är att varje Sjöräddningssällskapets insatser under MRCC en person som On Scene Coordi incident skall kunna nås av två oberoen 2004 omfattade räddning av 123 personer i Frivilligheten - den bärande kraften nator (OSC) bland de deltagande enhe de enheter. överhängande sjönöd, hjälp till l 226 bå• År 2007 är det 100 år sedan SSRS starta terna. Denne blir ögon och öron på plat För att nå målen definierar SSRS 15 tar/fartyg och 341 sjuktransporter. Det des. Sällskapet står då som värd för mö• sen och ansvarar för optimering och sam minuter som maximal inställelsetid för totala antalet uppdrag var 2 300. Fritids tet mellan alla världens sjöräddningsor• ordning av samtliga enheters in satser. jourhavande besättning. Inom denna tid båtarna har en stor andel av uppdragen ganisationer som avhålls vartannat år. skall räddningsenheten ha lämnat statio med koncentration till perioden maj ~ sep Jag vågar påstå att frivilligheten är den Organisation nen. Detta kräver att besättningarna bor tember. bärande kraften i hela verksamheten. SSRS:s verksamhet bygger på "närhets nära sjöräddningsenheterna, vilket också Hängivenheten, entusiasmen och kun principen". I all räddningsverksamhet är är fall et. För att hålla en ständig bered Ekonomi skapen är påtaglig på alla våra stationer tiden en avgörande faktor. Därför söker skap att på 15 minuter kunna bemanna Målsättningen för ekonomin är att med runt kusten. Besättningsmedlemmarna SSRS lägga sina räddningsstationer så en sjöräddningskryssare i 12- eller 20- lemsintäkterna från Sällskapets 42 000 är alla bosatta kustnära och har en genu nära insatsområdena som möjligt. SSRS metersklassen med mellan 3-4 personer medlemmar och intäkter för utförda in känsla för vad en effektiv sjöräddning driver idag 60 räddningsstationer runt krävs en tillgång på mellan 15-20 frivilli medlemstjänster (bogseringar, försälj betyder inte minst för deras egna och våra kuster samt på olika platser vid våra ga besättningsmän brutto. I Sällskapets ning av varor mm) ska tillsammans med närståendes säkerhet. fyra största insjöar med ca l 300 kontrak modernare båtar startas t.ex. all elektro lokala bidrag täcka rörelsekostnaderna, Besättningarna utför inte bara själva terade frivilliga räddningsmän och -kvin nik, radar etc. upp per mobiltelefon, när som uppgår till ca 25 miljoner kronor per uppdragen utan sköter allt underhåll på nor. Antalet sjöräddningsenheter har besättningen är på väg till båten. år. Investeringar i nya båtar och nytt båtar och annan materiel. l de flesta fall ökat snabbt under de senaste tio åren Vid insatser långt från kusten är heli räddningsmaterial täcks huvudsakligen har man byggt stationshus och ekonomi och är idag över 120 stycken. kopter det överlägsna verktyget. SSRS genom donationer från privatpersoner, byggnader i anslutning till dessa med Sällskapet har f.n. fyra heltidsanställ- har av kostnadsskäl inga helikoptrar företag och organisationer. Testamente- egna händer. Människorna i Sjörädd- 24 25 ningssällskapet kanaliserar genom sina bärande princip med stora inbesparingar Korresponderande ledamoten HANS JOSEFSON enorma frivilliga insatser stora värden till för staten som följd. Då mås te staten det svenska samhäll et till ökad trygghet också premiera privat finansi ering ge för sjöfarande runt våra kuster. Kanske nom t.ex. olika former av skattelättnader finns det andra områden i vårt samhälle, för donationer. Det skulle vara väl an där frivillighetstanken borde införas som vända pengar för skattebetalarna. Advokat Hans Josefson, som är reservofficer i Flottan, är yrkesverksam i Göteborg, där han även är ordförande i Sjöofficerssällskapet i Göteharg Slaget vid Trafa/gar- ett tvåhundraårsminne Inträdesanförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Karlskrona 14 december 2005. Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter leda tankarna fel. Tonvikten skall ej ligga på Kungl. Örlogsmannasällskapet är en kunglig akademi, som stiftades 1771, vars Rubriken på detta anförande kan slaget har mycket talats under de tvåhundra år som syfte är att följa och arbeta för utveckling av sjökrigsvetenskapen i synnerhet och slaget utan på minnet därav. Om försöka mäta sig med de förmågor som SJöväsendet i allmänhet. I enlighet med det angivna syftet delar akademien ut be förflutit sedan dess och det vore förmätet att själva händelsen och konsekvenserna. löningar för tävlingsskrifter, artiklar införda i Tidskrift i Sjöväsendet och förtjänta lagt tanke- och forskningsmöda på förspelet, ägna mig åt arbeten utförda under studier vid Försvarshögskolan. Jag tänker därför att på den korta tid som här står till mitt förfogande i Sverige. På så sätt får Jag också Tävlingsskrift kan avhandla valfritt ämne inom sjökrigsvetenskap eller sjöväsen• minnet av slaget och dess firande, enkannerligen 1> över en flottans man och stöttepelare, de. Vägledande vid ämnesv.at bör i möjligaste mån vara den indelning i vetenskaps tillfälle att resa ett äreminne aere perennius av l gr. docenten Fredrik grenar mom vt!ka Kungl. Orlogsmannasällskapet bedriver sin verksamhet: ~·om jag beundrade, nämligen framlidne marinläkaren kanjag 1. Strategi och stridskrafters användning Koch, ledamot av KÖMS sedan 1958 under nummer 814. Om dettafirande 2. Personal, utbildning och organisation ge besked, om herrarna så vill, ty Jag har varit med. z> 3. Vapenteknik 4. Vapenbärares konstruktion bakgrund tillfälle att återhämta sig både fysiskt och 5. Humanteknik och underhållstjänst. Inledningsvis vill jag ändå som försöka frammana bilden av läget inför psykiskt. Då kom budet att den förenade Tävlingsskrift för år 2006 ska senast 15 maj 2006 vara akademien tillhanda under ha undsluppit adress: måndagen den 21 oktober 1805. Nelson flottan efter att mirakulöst hade då jagat den fran ska flottan i mer Nelson fr ån Västindien hade upptäckts Sekreteraren i Kungl. Örlogsmannasällskapet än två år i Medelhavet och över Atlan utanför Spanien och lagt sig i Cadiz. Bu Teatergatan 3, 5 tr ten. Sjötåget kom att vara i 29 månader. det överbragtes av FC på fregatten Eurya l 11 48 STOCKHOLM Han hade, när han i juli steg i land i Gib lus, captain Henry Blackwood, till vars ska sändas in anonymt och åtföljas av ett förseglat kuvert med Tävlingsskrift raltar, för att skaffa sig underrättelser, namn jag återkommer längre fram. Han om författarens namn och postadress. För tävlingsskrift, som av akade uppgifter icke satt sin fot i land på över två år! var en av "the band of brothers". Den 15 bedöms vara fö rtjänstfull, kan författaren efter beslut vid ordinarie miens styrelse D essutom led han ständigt av sjösjuka, september stack Nelson ut med Victory, äde tilldelas Kungl. Örlogsmannasällskapets förtjänstmedalj, hedersom sammantr som möjligen kunde lindras av tankarna vars skick efter denna långa tid - hon var penningbelöning. Tilldelad belöning utdelas normalt vid nämnande och/eller på kärestan Emma. Till slut fick han ju gammal redan då, byggd 1759 - natur högtidssammanträde. Akademien förbehåller sig Kungl. Orlogsmannasällskapets komma hem, i augusti , och träffa henne, ligtvis lämnade en del att önska, framför i Sjöväsendet publicera inlämnad tävlingsskrift vare sia den rätten att i Tidskrift amiralitetslorderna och kungen (det var allt beträffande bottenbeväxningen, för belönats e ller ej. b den turordningen) bl.a. Han fick också att förena sig med de övriga fartygen där. 26 27 Han förde ett hårt befäl och drakoni detta var självfa ll et alla i hela Nelsons däck om ytterligare order behövdes, men skilt i Royal Navy. l varje rustat fartyg ska straff var honom på intet sätt främ• flotta synnerli gen vä l medvetna liksom all a var eniga om att det ej vore erforder och i mässarna i land firas Trafa lgarmin mande. Ä ven dåtidens kolleger förvåna om att det hängde på flottan att klara ut ligt. Nelson kände emell ertid spänning• net med en Trafalgar Night Dinner d en de sig däröver. Sålunda väckte det b åde situationen. Spänningen var därför stor en, som l åg tät i d en sti ll astående luften 21 oktober ell er någon dag däromkring. förvåning och känslor av obehag att han ombord i fartygen, som i ur och skur och och behovet av ett sista ord. Han sade till Därmed kommer jag in på Fredrik ej ingrep förmildrande efter upproret i alla vindar låg och slog av och an utanför captain Henry Blackwood från fregatten Koch. Han föddes i Uppsala 1907 och tog Neapel 1799 utan t.o.m. lät verkställa av fastlandskusten under blockadtjänsten. Euryalus, som kommit ombord fö r att fö• studenten på Latinl äroverket i Göteborg rättningen av kungaparets förre gunst Till Nelsons förmåga och ledarskap hade reslå Nelson att leda slaget därifrån. "l 1925. Det ger mig en extra knorr, efter lin g Francesco Caraccioli, som gått över emellertid alla stor til ltro och förhopp• willnow amuse the fl eet with a signal. Do som min far tog studenten där året före till upprorsmännen och blivit deras ami ning och av dessa skäl hälsades hans åter you think there is one yet wanting ?" och alltså kände till Fredrik Koch och jag ral. Men han skonade sig själv lik a litet. komst till flottan med vill jag påstå Blackwood svarade att all a säkert visste själv 1959. Han gick i sin faders fotspår Inför det förestående slaget spekulerade ogrumlad tillfredsställ else av alle man. vad de skulle göra. Nelson fu nderade och och blev med.lic. vid medicinska fakulte han i att han kunde förlora ett ben. Det Om själva dagen vill jag också nämna så sade han "Suppose we te legraph' Nel ten i Lund och 1932 marinläkare. 1944 ansåg han att en seger kunde vara värd. några ord. Den förenade flottan hade son confides that every man wi ll do his disputerade han för doktorsgraden. Han Han var ändå mycket omtyckt och hans gått till sjöss den l 9 oktober, en lördag, duty' ". Någon omkring föreslog "Eng var docent i kirurgi i Lund 1948-1974. ankomst till vattnen utanför Cadiz, d.v.s. men vinden som stadigt kom från sydväst land" i stället för "Nelson" och Nelson Ö verläkare vid kirurgiska kliniken i Kap Trafalgar, hälsades med glädje och var mycket svag. Av detta skäl men också kallade med barnslig glädje på flaggens Kristianstad var han 1956-1972. Han kom hopp av besättningarna. på grund av beväxningen på bottnarna signalofficer, captain Pasco, och sade "Mr att tjänstgöra på "af Chapman" och var Man måste nämligen hålla i minnet att rörde sig alla fartygen mycket långsamt. Pasco, l wish to sa y to th e Fleet 'England där skeppskamrat med bl.a. dåvarande Nelson ej disponerade över en överlägsen Det var varmt också. Tidigt på morgonen confides that every man will do his duty'. löjtnanten Oscar Krokstedt, med vilken flotta , i varje fall om man räknar antalet den 2J bl ev det kl art att det skulle bli You must be quick for 1 have one more en livslång vänskap uppstod. Sålunda var skepp (27 mot 33), vilket ligger närmast drabbning och att det skulle inträffa vid to make, w h ich is for close action". Pasco, Krokstedt tredjeopponent vid disputa till. Men ifråga om sjömanskap och strids middagstid. Spänningen i de engelska som kunde sin signaltabell , amiralen tionen, en funktion som man lugnt kan tjänst var engelsmännen överlägsna. skeppen - och säkert även i motståndar• Pophams signalbok i upplagan från 1803, förutsätta måste ha varit lysande. Det Fransmännen och spanj orerna hade mest nas- hade stigit till en närmast outhärd• anhöll att få hissa "expects" i ställ et för passade alltså bra att Krokstedt blev mi legat i hamn de senaste åren och hade li g nivå. De förtänksamma fartygschefer "confides", eftersom det ordet fanns i litärbefälhavare i Kristianstad 1968. kunnat öva mycket lite. Dessutom hade na hade låtit besättningen skaffa (saltat signalboken medan confides måste bok Tiden i flottan gjorde ett outplånligt ett stort antal officerare ur den kungliga kött och skeppsskorpor) i god tid men de staveras. "That will do, make it directly" intryck på marinl äkaren Fredrik Koch franska flottan, i stor utsträckning adels mindre förutseende fick tillse att ost togs sade Nelson.3l Klockan 11.1 5 g ick den och av Trafalgar och Nelson blev han ti män, dekapilerats under revolutionen och upp ur förråden och kompletterade den berömda signalen i topp och klockan digt fängslad. Jag vill nu överlåta ordet nyrekryteringen hade gått dåligt. med en halv ranson rom. Officerarna, 12.04 började slaget enligt Victorys till Fredrik Koch , som latinstudent en Vidare bör man håll a i minnet att vars hytter hade utrymts vid ordern klart skeppsur. mycket god pennans man. Den 29 augus E ngl and vid denna tid alls icke var den skepp, fick äta där de stod eller samlade Allt detta och övriga omständigheter ti 1981 skrev han följande brev till mig stormakt som landet senare under J 800- runt roderstockshuven på mellandäck, är väl bevarat och upptecknat. Det är från Ålsh ul ts gods, som han fått testamen talet skulle bli. Tvärtom kände e ngels som fick tjäna som bord. Det är lätt att se därför lätt att känna e ngagemang och terat till sig av en av fröknarna Stephens, männen i allmänhet fransmännens pla hur ödet i sakta mak obönhörligt närma• fascination för denna historiska händel• en på sin tid omtalad historia, som gjorde ner och framgångar på kontinenten som de sig. Man kan tänka sig värmen, stan se, naturligtvis mest för oss som har sitt honom till "kändis", ett epitet som ej blev ett påtagligt hot. Att en invasion förestod ken och spänningen! hj ärta i flottan. E ngelsmännen firade ju mindre berättigat, när han gifte om sig var på intet vis okänt. Revolutionen och Nelson hade noga förberett sig och redan 1805 och sedan dess har minnet av med den vackra och uppburna skådespe• dess efterdyningar ingav också de ledan fartygschefern a på anfall sordern, vars slaget högtidlighållits varje år och d å sär- lerskan Gabriell a (Gaby) Stenberg. de allvarliga bekymmer inför utveckling quinta essentia a ll a känner till, ej minst en hemma. Kort sagt hängde mycket, i symboliserad i den s.k . flottkronan, bl.a. detta fall Englands framtid, på hu r det sjöofficerssällskapens gemensamma sym skulle gå för Napoleon Bonaparte. O m bol. Det diskuterades på Yictorys halv- 28 29 jl l Käre Hans! Käre Hans, Du som står vårt hjärta så nära som egentligen bara en son kan göra, Du l Dig villig att ställa upp och ta över traditionen - vi kan inte tänka Någon gång underförra året frågade Du mig om jag tänkte fortsätta min Trafalgartradi skrev och förklarade kirurgisk kärvhet finns i regel en djup och äkta käns• tion och Du förklarade Dig intresserad att eventu ellt ta över och fortsätta. Det är på ti- oss bättre! Bakom sjömilitär och den att Du får ett klart besked. · lighet och humor, var förutom vi inte skulle kunna överleva. "Lycka till, min gosse!" Den Trafalgar (Nelson-) tradition som jag drivit har nog varit ganska personligt ko Din tillgivne lorerad. Den började som ett studentikost vanve/t redan 7935. Vi var två marinläkare Fredrik innerligt förälskade if/ottan, Helge Sjövall och Fredrik Koch. Vi skulle enligt vad vi för: stod, bit tvungna attlämna vapnet, vi skulle bli tvungna att hänga in uniformen i garde vid en av roben. En fest måste arrangeras: Sjövall var amanuens på den anatomiska institutionens En höjdpunkt för Fredrik Koch var na icke var officiellt representerat , den stora flottrevyn avdelning för den mikroskopiska disciplinen (histologi), jag på den makroskopiska: Vi turligtvis att han och hans maka Gabriel jubileets höjdpunkter juni i år. Mer än 100 hade var sin dubblett på "Asis"•! vindsvåning och vi hade fördömt roligt. Vi kunde sitta i la fick tillfälle att deltaga i en Trafalgar på Spithead den 28 nationer deltog, inne fönstret och skjuta rållor med salongsgevä1; vi kunde - till grannskapets fasa _ ordna middag ombord på HMS Yictory. Fredrik örlogsfartyg från 36 kräftskiva med bengaliska eldar mellan skorstenarna på A sis. Koch dog den 8 juni 1983. Då hade han bärande det största deltagandet av olika i en Spit-head Fleet Re . . Vi började diskutera hur vår reträtt ur flottan skulle utformas, hur denna sorgliga fas genom sin personliga närvaro vid två flottor någonsin övergripande syftet var att sam 1 ttllvaron skulle kunna förgyllas för att kunna överlevas. Många sjöslag diskuterades, Trafalgarmiddagar hos min fru Kerstin view. Det i en fred lig de många sjöhjältars minne också för den delen: Svolde1; Sa lamis~ Ölands södra udde, men och mig förlänat traditionen en som man manföra världens flottor Sverige slutligen stannade vi för, på min bestämda inrådan Nelson och Trafalgm; icke minst med kan kalla apostolisk succession. monstration. Sjöfartsnationen ändå stod tanke på Lady Hamilton, som jag då bara kände ryktesvis men inte närmare. Min fru och jag har själva sedan dess i fann alltså ej skäl att deltaga och "the ju Sverige på Englands sida i krigen mot HelgeSjöv~ll ~ch jag skulle alltså ordna en fin middag på Trafalgardagen för all dy Nelsons och Fredrik Kochs anda firat skamligt, eftersom medelst ftra var formodade sortt ur det vapen vi älskade. Helge skulle stå för mat och immortal memory" och därvid haft gläd Napoleon. Det var i högtidlighållandet matlagmng - han var en mycket skicklig och intresserad kock - och jag skulle stå för vin jen att som gäster ha många av vår egen Sverige ej fick deltaga , ej fick tillfäll e att och sprit och dukning. Två av fakultetens skönaste medicinutfor inbjödos med de bästa flottas "höjdare" och många gånger den av en viktig händelse och har att visa förhoppningar. Ingen "torpedbåtsmiddag" har kunnat vara mer lysande än denna i brittiske marinattachen och kollegor ur visa andra vad vi förmår sjömän ej fick tillfälle Asis" amanuensvåning, med talför flo/lan, Nelson och Trafalgar. De båda damerna be Royal N avy. Jag kan ej heller underlåta att upp och för att våra grep inte ett dugg! framhålla, att Sjöofficerssällskapet i Göte• till ett givande utbyte med andra länders internationellt Slumpen gjorde att vi inte behövde lämna flottan, vi kunde behålla våra uniformer (vi borg, vars ordförandeklubba jag anför• sjömän och detta i en tid då engagemang anses vara viktigare än allt. sk~lle _slita på dem många år längre än vi vågat hoppas). MenAsis måste vi lämna tillför• trotts att svinga, som gäst i våras hade den man for yngre medtctnare. i Storbritannien högste ansvarige för fi Skarnmen mildras föga av att även Norge uteblev. En tröst för När världskrig II bröt ut fick den marina anknytningen en förnyad och utomordent randet av Trafalgarminnet, amiralen lord NATO-landet ett tigerhjärta kan kanske vara att Finland li~t allvarlig betydelse. Skålen för Nelson och "the immartal Memory" fick en betydligt Michael Boyce. Honom kunde jag glädja ställde upp i paraden. Finland var ju vår .fordJ~pad tnnebörd. Hösten 1940 var jag kommenderad till el/ tyskt mönstersjukhus med att den 27 januari i år meddela, förvis• signalfl aggor utan med e östra rikshalva ännu J 805. Ä ven Estland, (armesjukhus) t Briissel i avsikt all på nära håll studera krigsskador, de som med största so ej medelst , deltog. Signalen till sannolikhet vore all förvänta när "köttkvarnen" kom igång med invasionen av England. post, att klockan 09.45 hade HMS Carls också svenskt en gång en om Sveriges bristande intresse Den 21 oktober hade jag tillhandlat mig en flaska portvin, jag bodde i lasareilets översta krona skjutit salut vid passage av Kap Tra omvärld är inget att vara våning bland de andra underläkarna. Några skyddsrum fanns inte. När det sedvanliga falgar. Beskedet här-om lämnades mig av för kultur och tradition stolt över. Men det kanske är betecknande brttttsAa flyg~ nfallet ko~1 öppnade jag fönstret och under blixt och dunder från det tyska en mig närstående flaggkadett ombord. , när för• luftvarner skalade Jag for Nelson och Trafalgar. Mina värdar skulle bara anat! Fartygschefen Per Ståhl förtjänar ett sär• för en försvarsledning, som i tider ned till aldrig tidigare skådad . Under de följande åren skulle alltid en representant för Royal Nav y vara med på Tra skilt tack för den insatsen . svaret skärs avskedas i stora mäng• .falgarnuddagen, stundom den engelske ambassadören, alltid en eller .flera svenska ami Minnet av slaget vid Trafalgar och Nel litenhet, personal officerare vägras raler, under K rfstianstadstiden inbjöds gärna höga potentater inom arme och flyg, en ci sons hjältedöd har alltså vederbörligen fi der och nyexaminerade ägnar sig åt att utreda vtl skulle ocksa tnvtteras: landshövdingen. Att någon .fi·ån SjöLund5! skulle deltaga blev rats, ej blott i Storbritannien utan även i anställning i stället /t/(som alldeles självklart. Sverige, i år i 70 år. Det är mot den här giv en ny symbol för det som återstår av för• svaret. Den tanken hade aldrig fall it Fred D~t visade sig i fjol, 1980 alltså, efter 45 år, omöjligt för oss att ordna en stilenlig Trafal na bakgrunden och betydelsen av händel• gar- aven de höga gästerna uteblevo, vi måste ge upp. Och nu har vi tagit det som ett varsel. sen oförståeligt och skamligt att Sverige rik Koch in. 30 31 Noter Ledamoten l) Horatius: Carmina ll1.30 5) Sjöofficerscorpsen vid Lunds universitet, PER JENVALD 2) Johan Ludwig Runeberg: Fänrik Stål grundad 1964. Fredrik Koch var SjöLunds 3) Dispatchcs and letters of Vicc-Admiral 1. Skeppsläkare och hedersledamot, Oscar Lord Viscount Nelson (1846 band VI l sid. Krokstedt dess (efter Stig Bergelin) ln 150) spector & Amiral 4) Medicinarslang för universitetets anato miska in stitution. Översielöjtnant Per .len vald är stabschef vid Marinbasen Chefsutbildning - civil bättre än militär? Inträdesanförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Karlskrona 25 januari 2006 Det är inte bara det militära systemet som använder sig av ett chefsprogram. Ä ven näringslivet och civila myndigheter låter medarbetare genomföra utbildningar som är direkt riktade mot att vara eller bli chef och ledare i högre nivåer. En typ av sådan utbildning är Master of Business Administration (MBA). Denna utbildning genom förs i skiftande former vid de flesta av världens större universitet och högskolor. Jag har haft förmånen att få delta i en sådan utbildning vid Handelshögskolan i Stock holm och kommer här att beskriva utbildningen och göra jämförelser med det mili tära chefsprogrammet. MBA har kommit att bli ett slags kvali högskolans lokaler på Sveavägen i Stock tetsstämpel och varumärke i meritför• holm för att intervjuas av kursledningen. Vill du veta teckningen för den som vill signalera Mitt intresse väcktes av en god vän till mer om cancer? framåtanda, drivkraft och hög arbetska mi g som sa: "Om Du någonsin får möjlig• pacitet. Nyutnämnda VD:ar har ofta en het att gå en MBA, ta den direkt." Efter MBA-examen med sig i bagaget och in som alla bör ta sitt ansvar för egen kom ternationella företag rekryterar gärna petensutveckling ansåg jag att detta kun personal med MBA-examen. Tillström• de vara en lämplig väg. Kursen jag sökt ningen av studenter till utbildningarna var en Executive MBA, vilken har som fortsätter, men påverkas naturligtvis av krav att eleven har erfarenhet från ar förändringar i konjunkturen. Enligt flera betslivet gärna i form av chefsbefattning 32 33 der två å r. Undervisningen bedrivs uti kan nämnas att fem elever är värnpliktig av dessa föreläsningar består främst i en strategiutbildningen bygger på ett fr ån förutsättningen att eleven studerar officer eller reservofficer och en av dessa vilj a från föredragshållarna att dela med antal olika modeller och eleverna skall på halvtid, vilket innebär att kombinatio har varit yrkesoffice r. sig av sina erfarenheter, både negativa och utifrån dessa modeller analysera ett före• nen arbete/studier mås te koordineras positiva, och inte sällan kopplat till en ana tag och därefter arbeta fram en strategi. noga. Den absoluta majoriteten av Ämnesområden lys om varför det gick bra e ller dåligt. Jag Ä ven här bygger undervisningen p å eleverna i min kurs har chefsbefattningar Juridik lägger tyngdpunkten på avtalsrätt, blev överraskad över den öppenhet som verkliga bolag och "skarpa" förutsätt• i olika former och att kunna avsätta antitrustlagstiftning och internatione ll visades, när föreläsarna delgav oss gjorda ningar. För egen del arbetade jag och en halva arbetstiden för studier bedömer lag som rör hande ln med tonvikten lagd misstag i egenskapen chefiledare i uppen kurskamrat med en varumärkesstrategi jag vara omöj ligt. För egen del ser jag för på EU:s påverkan p å vår egen nationell a bart syfte att hjälpa andra att inte göra för ett stort färgföretag i Europa. strate delningen som att den lektionsbundna lagstiftnin g. Undervisningen bedrivs som samma misstag i framtiden. Exempel på giundervisningen tar avstamp i den mili utbildningen genomförs på arbetstid och föreläsningar med en mycket omfattande chefer som deltagit är: styrelseordföran tära strategin men har i övrigt endast om övriga studier på fritiden. tentamen som bygger på att eleven ska ll den och före detta VD för Nordea Hans världsanalysen gemensamt med den stra kunna redogöra för och förklara tolk Dahlberg, chefen för Sveriges Television tegiutbildning som jag deltog i p å För• Kursdeltagarna ningar av lagarna kopplat ti ll praktikfall. Christina Jutterström, VD för Svenska svarshögskolan, och precis som där hand Från vilka företag och organisationer Tentamen, som är en av relativt få enski l spel Jesper Kärrbrink, koncernchefen för lar det om olika modeller för att analyse kommer mina nästan fyrtio kurskamra da uppgifter, görs under ick e schemabun Gunnebo AB Bjarne Holmqvist och inte ra vad som sker i den omgivning man av ter ifrån och vilka arbetsuppgifter har den tid där ca en månad står till förfogan minst Jan Carlzon mest känd från SAS ser att verka i. Enligt min uppfattning be de? ABB, Ericson, SEB, Flextronics, de för eleven. Denna form av examina och sin bok "Riv Pyramiderna". För att få drivs strategiundervisningen på Handels Skandia, Kemira, Volvo och Nordea är tion har enligt min uppfattning en myck ett lite annat perspektiv än näringslivet högskolan med oklara kopplingar till den exempel på de större. Bland övriga åter• et stor fö rdel. Eftersom svaren skall mo valde jag att bjuda in före detta ÖB Owe "lägre" nivå taktik vilk et tydligast fram finns Södra Skogsägarna, Lundbergs, tiveras och förklaras samt olika tolkning Wiktorin i syfte att få höra erfarenheter går av att benämningarna används blan Akademiska Hus, Dagens Nyheter, Ca ar redovisas, utgör examinationen inte från en organisation som inte är vinstdri dat och utan distinktion. Till strategiun tella och Kinnarps. Med naturlighet (?) bara en kunskapskontroll utan också en vande och som därtill har politiker som en dervisningen räknas delar av innehållet i är statliga organisationer och statsägda viktig del av lärandet Jag kan också kon slags styrelse och där ägarna består av all utlandsresan. Mer om detta längre fram . företag i minoritet, men i min kurs finns statera att värdet av att ha läst en över• mänheten. En annan skillnad är enligt min Marketing ell er marknadsförings• representanter från Sveriges Television, siktskurs i juridik före detta kursavsnitt uppfattning den avsevärt tydligare inrikt blocket utgår från den förmodligen mest Luftfartsverket, Svenska Spel och så jag inte nog kan överskattas. ningen på det exekutiva ledarskapet, vil kända litteraturen i ämnet, skriven av då, från Försvarsmakten. Ledarskapsutbildningen bygger inled ken är den högsta organisatoriska nivån Philip Kotler. Marknadsföring för tan Bland typiska befattningar för en elev ningsvis på att lära några av de teorier som och där ledare har direkt kontakt med karna till reklam, men jag kan konstatera återfinns Business Manager, Seni or Vice finns inom ämnesområdet, framförallt på sina närmaste underchefer och stab, men att ämnet är avsevärt mycket mer omfat President, Fastighetschef och Manager ett erfarenhetsutbyte kring så kalladecase där kontakten med merparten av organi tande än så. Framför allt handlar det om Strategic Business Pl anning. Medelål• studies. Men det absolut mest värdefulla sationens medlemmar nästan alltid sker att "sälja" men om man betraktar ämnet dern ligger mellan 35 och 40 år, den yngs är alla de chefer som från olika företag indirekt, via flera lägre nivåer eller genom ur ett bredare perspektiv så kan det lika te är en 28-årig VD och äldst med 45 år är och organisationer delgivit sin a erfarenhe media. gä rn a handla om att marknadsföra en or en civilingenjör från stålindustrin. En ter som ledare och chef. Detta är också Etik har precis som i den militära ut ga nisation e ll er en funktion gentemot ex dast sex av eleverna är kvinnor. Under den ena delen av det som jag uppfattar bildningen fått en ökad aktualitet som en empelvis politiker. Att marknadsföring kurstiden har ett tiotal elever hittat nya som den största skilln aden i ledarskapsut följd av de senaste årens "skandaler". innehåller verktyg och metoder som är arbetsgivare och flera söker aktivt nya bildning mellan Försvarshögskolans Detta kursavsnitt inl eddes med en teori betydligt mer sofistikerade än "Kom och arbetsuppgifter, antingen inom den egna chefsprogram och MBA-kursen. Denna genomgång och sedan har ämnet fått ut köp konserverad gröt" framgår tydligt organisationen eller hos andra företag. del av ledarskapsutbildningen bygger på göra en del i övri ga kursavsnitt. Tyngd un der kursen. Mitt eget examensarbete Enligt initierade källor så byter ungefär att eleverna själva tar initiativet till vilka punkten har legat på hur chefer kan age omfattar en studie av relationsmarknads hälften av deltagarna i en Executive personer man vill skall komma och förelä ra för att få och bibehåll a förtroendet föring, som jag har genomfört tillsam MBA arbetsuppgifter under eller inom sa. Eleverna är också de som sköter alla från den egna organisationen men även mans med en kurskam rat från SAAB ett år efter kursens slut. Som parantes arrangemang kring inbjudan m. m. Värdet från akti eägare, politiker och allmänhet. Bofors. Inte helt överraskande visade 34 35 studien att relationsmarknadsföring till hade trots sin relativt höga abstraktions med lobbying ingick ett besök vid Natio gistikfilosofi, identifiering av nya kund lämpas inom vapenindustrin och att till nivå sådana kvaliteter att det var lätt att nal Rifle Association, vilka står för varje grupper, förändrad personalstrategi eller lämpningen har pågått under lång tid. göra kopplingar till den egna organisa amerikans rätt att bära vapen. Förutom varför inte en förändrad stabsorganisa Den visade också att begreppet rela tionen och dess agerande, särskilt vid min lite obehagliga känsla inför organi tion vid en marinbas? Den första delen tionsmarknadsföring verkar vara okänt om organ is a tioner. sationen, var det intressant att höra om av projektet skiljer sig inte nämnvärt för de flesta berörda. Ä ven detta kursav Kulturella skillnader behandlades un hur man kan vara anställd som lobbyist från andra studier utan det är den andra snitt har koppling till utlandsresan. der en hel vecka med en lärare från Ir och att ingen tar illa upp för att man för• delen som gör det hela i mitt tycke unikt Företagsekonomi består av två olika land. Tonvikten låg på nationella kultur söker påverka politiker att fatta beslut på ett positivt sätt. Skolan kräver nämli• delar. Den första delen rymmer externa yttringar och genomfördes i en form som som gagnar den egna organisationen. gen att du inte bara skall identifiera ett rapporter och affärsredovisning och upp berörde kursen på ett höggradigt sätt och slutligen behandlades storytelling, som förändringsbehov och utifrån detta före• lägget är att inleda med baskunskap för där det först efter ett par dagars under är en del av marknadsföring. Resultatet slå åtgärder utan att du måste också ge att via analys avsluta med tillämpning av visning trängde in . Jag kan konstatera att av lyckad storytelling framgick, när vi nomföra förändringen i praktiken. Detta erhållna baskunskaper. Här innefattas det för många i kursen som ansett sig re fick delta i en sammankomst där riskka gör att man som elev får ett kvitto på om även finansiell planering. Del två omfat lativt befriade från fördomar i olika for pitalister fick ta del av presentationer den uppgjorda planen faktiskt var ge tar intern rapportering och börjar även mer, kom som en överraskning att vi fak från företag som befann sig i en utveck nomförbar, eller inte. Det viktigaste är här med baskunskap avseende investe tiskt besitter en del nationella särdrag lingsfas. Vi fick ta del av både "långivar• naturligtvis de lärdomar och reflektioner ringsbedömning och produktkalkyl be från "Nu går vi vidare" och "Ordning och nas och låntagarnas" synpunkter vid den eleven gör under genomförandet. stående av extern och intern prissättning. reda-attityd" till, den i övriga världen efterföljande paneldebatten. De tre de Stora delar av kursen genomförs som ganska ovanliga situationen, att religio larna knöts ihop på ett tydligt sätt där vi Mina reflektioner praktikfall och projektarbete, vilket nen har en relativt liten betydelse för klart såg sammanhangen. Resan innebar Nedan återfinns de erfarenheter jag gjort innebär en stor fördel, eftersom praktik många i Sverige. naturligtvis också en del kulturpoäng och under kursen som jag anser är intressan fallen är hämtade ur verkligheten. Detta Utlandsresan gick till USA och grun företagsbesök i Washington. Ett av besö• ta ur ett jämförelseperspektiv med chefs medför att analyser och beräkningar kan den till detta kursavsnitt utgår från ett ken gjordes vid Thomas Jeffersons gods programmet på Försvarshögskolan, som stämmas av mot ett faktiskt utfall eller samarbete med University of Virginia Montecillo utanför Charlottesville. Jef ju har utvecklats och förändrats sedan ett slags facit om man så vill. Ur ett för• och Handelshögskolan. Förutom att uni ferson var USA:s tredje president och jag var elev där, men jag bedömer ändå svarsmaktsperspektiv bedömer jag del versitetet har efter svenska förhållanden dessutom den som skrev den amerikan att relevanta jämförelser kan göras. kurserna investeringsbedömning och in otroligt fina utbildningsbetingelser höll ska oavhängighetsförklaringen som bl.a. Ett av de tydligaste resultaten av att ternprissättning som mest värdefulla. även utbildningen en mycket hög klass. betonar alla människors lika värde. Para delta i en MBA-kurs är, i likhet med det Projektarbetena bestod av uppgifter som Blocket bestod av tre delar, nätverksbyg• doxalt nog var Jefferson en av de större militära chefsprogrammet, det nätverk löstes i grupper om två till tre elever, vil gande, lobbying och s.k. Storytelling (Sa slavägarna i södern. av kontakter man bygger upp. Skillnaden ket innebar att det i princip alltid fanns goberättelser, fritt översatt). Genom ex Resan till USA knöt på ett elegant är att Handelshögskolan stöder denna någon i gruppen som hade tillräckligt om empel och praktikfall påvisades vilka sätt ihop mycket av det som kursen be s.k. alumniverksamhet även efter det att fattande kunskaper för att säkerställa att otroliga fördelar ett medvetet (eller handlat i andra sammanhang och det var kursen är slut. Stödet finns bl.a. i form av uppgifterna kunde lösas på ett bra sätt. omedvetet) skapande av nätverk kan ge, lätt att se hur ämnesblocken hänger ihop en hemsida som administreras av skolan Organisationsteori innebar att under både personligen men också ur organisa med bl.a. strategi, marknadsföring och och där samtliga deltagares kompetenser visningen bedrevs av dels Handelshög• tionens perspektiv. Kopplingar till strate etik. finns. Tanken är, att när jag ställs inför skolans egna lärare men även av lärare giutveckling var tydliga där nätverket Förändring och integration är namnet framtida händelser och problem, kan jag från motsvarande högskola i Bergen, kan utgöra en viktig del av strategins ut på det stora projektet som skall genom leta ibland kurskamraterna och med stor Norge. Tonvikten i undervisningen låg på fall. Lobbying är en i USA vanlig förete föras som en övergripande del av kursen. sannolikhet hitta någon att " bolla" med. kunskap om olika teorier kring organisa else där man medvetet och öppet försö• Det bygger på att man inledningsvis skall Till detta kommer givetvis den rent soci tioners beteenden, framförallt under för• ker påverka beslutsfattare i den riktning göra en studie avseende behovet av en ala umgängesdelen. ändring. Jämförelsen med Försvarshög• som gynnar den egna verksamheten. förändring i en organisation. Förändring• Vid Försvarshögskolan är nästan alla skolan inom detta område utfaller till För att få möta en organisation som en kan egentligen handla om alla delar elever, av naturliga skäl, sprungna ur det Handelshögskolans fördel. Utbildningen framgångsrikt och under lång tid sysslat av en verksamhet, exempelvis ändrad lo- militära systemet vilket naturligtvis kan 36 37 l""' l vara en fördel i många sammanhang. Jag studier. Vad är då kostnaden för en Exe skillnaderna där Handelshögskolan är mans med ledarskap, av andra universi anser dock att det finns en stor fördel av cutive MBA vid Handelshögskolan? bättre, anser jag är det stora antalet che tet och högskolor. Enligt min uppfattning seende utvecklingen av chefer och ledare 295 000:- SEK exkl. moms. l denna sum fer och ledare på exekutiv nivå som del finns det flera fördelar och få nackdelar om studiekamraternas bakgrund utgörs ma ingår all litteratur och övrigt studie tagit i undervisningen genom att dela med en sådan utveckling. Nackdelen be av en mycket större variation av erfaren material. Alla kostnader för resor och med sig av sina erfarenheter. Det har va står troligen främst av att det finns större heter, värderingar och kunskaper än vad eventuella evenemang betalas utöver rit imponerande att se den öppenhet och risker att officerare lämnar Försvars• som är fallet vid militära skolor. Detta denna kostnad. prestigelöshet som samtliga uppvisat vad makten för näringslivet i större utsträck• kan kanske illustreras på ett tillspetsat Man skall vara medveten om att det gäller framgångar men även "misslyck ning än idag. Några av fördelarna är in sätt av vad den äldrekursare som jag finns kritik riktad mot MBA-utbildning anden" i karriären. Man har tydligt redo fluenser från andra delar av samhället än mötte tredje dagen på chefsprogrammet, ar. Denna kritik består bl. a. i att skolorna visat vad man ansett borde ha gjorts an Försvarsmakten särskilt vad avser ledar sade till mig: "Det skall du veta, här är har en för stor inriktning på teorier och norlunda och hur misstagen kunde ha skap. Eleverna får "riktiga" högskolepo• det urval och likriktning som är det vikti arbetar för lite med "verkligheten" och undvikits. Merparten av utbildningen äng vilket innebär att det är lättare att ga. I mån av tid utbildas vi." Min erfaren rent affärsmannaskap. Denna kritik har riktar sig mot nivån över det direkta och yrkesväxla, nu när officer inte längre är het från skolan är dock inte denna, tvärt• till största delen riktats mot de riktigt indirekta ledarskapet, nämligen det exe att ses som ett livstidsyrke. Mycket tyder om så håller utbildningen vid Försvars• stora internationella handelshögskolor• kutiva, där svårigheterna med att imple på att ett system som det ovan beskrivna högskolan mycket hög klass, men jag na och min uppfattning är att en de stora mentera värderingar i organisationen, blir billigare än det nuvarande och det är hävdar att det finns ett värde i en elev fördelarna med Handelshögskolans i när chefen sällan eller aldrig träffar mer enklare att individanpassa än dagens sys sammansättning med mer olika erfaren Stockholm utbildning är just den mycket parten av medarbetare direkt utan ge tem där "alla läser samma". Slutligen heter och olika bakgrund. stora mängden ve rklighetsbaserade fall. nom ett antal olika filter som organisato tror jag att även Försvarshögskolan skul Vid Handelshögskolan fanns inga En annan del av kritiken är att den så riska nivåer och massmedia. le utvecklas ännu bättre i en viss konkur elever från andra nationer, medan kurs kallade rankingen av skolorna riskerar Jag anser att Försvarshögskolan ge renssituation med andra högskolor. kamrater på Försvarshögskolan förutom att bli viktigare än det faktiska innehållet nomför en mycket bra utbildning med Jag avslutar därför med ett citat av Sverige representerade Danmark, Norge, i utbildningen. Idag finns ett system för hög kvalitet inom de områden, där man Gustaf Olivecrona att fundera kring: Finland, Tyskland, Estland och England. att ranka de olika utbildningarna i både har sin kärnkompetens. Jag anser att det "Konkurrens är bra i princip, men bara i Vi var samtliga överens om att detta var Europa och USA. Rankingen har olika finns skäl att fundera över om Försvars• princip och egentligen bara i andra bran en stor del av behållningen med kursen bedömningsgrunder, men en del är att makten skall köpa utbildning inom övri• scher än den egna, där det rent av är och kopplingarna till föregående stycke väga in hur stor skillnaden i lön för kurs ga områden än krigsvetenskap tillsam- skadligt med konkurrens." är tydliga, olikheter bidrar till utveckling. deltagarna är före och efter genomföran• Studierna har som tidigare nämnts det av utbildningen. Detta innebär att inte bedrivits på heltid utan samtliga svenska, och i viss mån nordiska, skolor elever har skött sina arbeten parallellt anses tappa i konkurrenskraft i detta av med studierna. En fördel med detta be seende, eftersom löneskillnaderna ofta står enligt min uppfattning främst av att inte är så stora som i många andra delar man inte är borta från "produktionen" av världen. Strävan att stiga irankingbör under två hela år och sällan eller aldrig ju rimligen också ha positiva effekter på riskerar att ramla in i "elevrollen". Ur or skolornas strävanden att utvecklas och ganisationens synvinkel torde detta ock det verkar rimligt att anta att konkurren så vara mer fördelaktigt än heltidsstu sen mellan skolorna innebär att utbild dier, där kostnaderna består av kursav ningen utvecklas konstant. gift, lön, produktionsbortfall och i före• kommande fall traktamente. Nackdelen Är den civila utbildningen är att eleven inte kan koncentrera sig på bättre? studierna till 100 % utan att uppmärk• Enligt min uppfattning är utbildningen samheten får delas mellan arbetet och på många punkter likvärdig. De största 38 39 Korresponderande ledamoten MATS G. LARSSON Mats G. Larsson är docent i arkeologi vid L unds universitet och verksam som f orskare och fö rflit/are till böcker om vikingatiden. Ledungen - vår äldsta örlogsorganisation Allt i uniformer för alla Inträdesanförande hållet vid Kungl. Orlogsmannasällskapets o rdinarie sammanträde i Karlskrona 25 januari 2006 Royal Navy original galoner från fänrik till amiral. Begreppet ledung är tidigast käntfrån våra landskapslagar från slutet av 1200-talet och början av 1300-talet, främst Upplands/agen, SödermannaJagen och Västmannalagen. Ledungen var då i första hand en bas för beskattning i form av Även civilt, måttsytt eller konfektion. naturaprodukter, så kallad skeppsvist, och en penningsumma som byggde på ett visst antal skepp från varje härad, så kallad ledungslam e. Grunden för denna beskattning Frack var böndernas lagstadgade skyldighet att årligen ställa upp med skepp och beväp• med nade roddare för sveakungens räkning. Denna skyldighet hade under medeltidens Kungl Örlogsmannasällskapets lopp börjat förlora i aktualitet till förmån för det modernare bepansrade rytteriet, brodyr på kragen. och detta krävde stora resurser som bland annat togs ut genom ledungsskatterna. Tanken var att när bönderna nu inte längre lika ofta behövde hålla kungen med be mannade skepp, så borde detta kompenseras med att man ändå levererade skepps Konststoppning provianten och den penningsumma vilken man tidigare varit tvungen att erlägga om man underlät att ställa upp med krigsskeppet. D en ursprungliga betydelsen av ordet le nämlige n fram på fl era ställen i dem, och Besöksadress efter tidsbokning: dung är inte s äkert kl arlagd, men f örle ofta med liknande formuleringar i de o li i Bloms Skrädderi, Västmannagatan 27, Stockholm den h ar sannolikt samband med ordet ka laga rna. led eller lid med betydelsen '(krigs) följe' "Nu bjuder konungen ut lid och le Postadress: ell er möjligen 'farl ed', och den senare dung", säger Upplandslagen, " han bju Villavägen 138, 137 38 Västerhaninge med gagn, 'redskap, utrustning' eller der ut rodd och redskap; då s kall man gangr, 'färd'. Att ordet ledung betytt namnge hamn och stam och styrman och "kri gståg till sjöss" är forskarna däremot all a roddare .. . Vill konungen själv fara ut Tel: 08-500 281 08 Mobil: 070-589 51 52 överens om, och det är också som sådant rikes ell er s ända sin här ut, då råde han [email protected] www.montysuniform.se fö reteelsen framträder i landskapslagar själv för hur länge han vill vara ute". Och na. D en äldre krigsledungen skymtar i SödermannaJagen stadgas när o ch hur 40 41 flottan skall utgå: ''Sålunda skall konung och Vålatrakten i norra Uppland och ens ledung utbjudas, att snäckor och sku från vissa delar av Västmanland. l alla tor skall vara redo vid pingsttiden med dessa fall kan man nämligen ana grupper det som till dem hör. Detta skall va ra om tolv hamnor eller fjärdedels skepps hamnans vapen: sköld och svärd, spjut lag om tre hamnor. Detta skulle i sin tur och järn hatt. Var hamna skall ha harnesk innebära tolv roddare på skeppen plus eller pansar. Var hamna skall också ha en styrman i aktern, det vill säga totalt handbåge och tre tolfter pilar." tretton man. Ordet hamna som nämns på flera Mindre skepp med upp till tolv rodd ställen avser den grupp av gårdar som arplatser är också vad man funnit spår ef tillsammans skull e sända en beväpnad ter i de berömda båtgravarna i Vendel roddare med tillhörande proviant till och Valsgärde i Uppland, där framståen• skeppet. Ordets ursprungliga betydelse de hövdingar nedlagts i b åtar tillsam är sannolikt 'årband' och syftar på den mans med vapen, förgyllda hjälmar och rem som höll åran vid årtull en och som annan utrustning av närmast kunglig behövdes bland annat när man "backa prakt. Och en liknande båt har under se de" eller "hamlade" med årorna. Det har nare år uppmärksammats på gården Viks således ingenting med begreppet ' hamn' ägor i Söderby-Karls socken i Roslagen att göra. delvis så välbevarad att tjärdoften fortfa rande sitter kvar i drevet från tätningen Hur såg skeppen ut? mellan bordplankorna. Det har alltså Hanmorna var grupperade i skeppslag, sannolikt rört sig om mycket små skepp i men tyvärr framgår det inte av land jämförelse med de storslagna atlantgåen skapslagarna hur många hamnordet var de farkoster som hittats i Norge och i vart och ett av dessa, så att vi kan räkna Danmark. Men det var skepp som var vä l ut hur stora ledungsskeppen var. En viss lämpade för sin uppgift att ta sig ut ti ll ledning kan man möjligen få av bötesbe• havet på de inre farlederna i östra Mel loppen för uteblivet full görande av skatt lansverige, och det är också längs dessa skyldigheten, tre mark för en hamna och man hittat dem. Det var båtar som var 40 mark för ett helt skeppslag. En kom tillräckligt smala och grundgående för de plikation är dock att bägge beloppen fö• relativt små åarna här, och som dessutom De försök som gjorts med mindre båtar av vikingatida typ har även innefatlat längre rekommer i många olika sammanhang kunde dras och bäras mellan olika vat landdragninga r, som här över Likhibergen mellan västra och östra Georgien. och att de i viss mån kan ses som "stan tendrag och förbi strömmande partier. (Foto: Gunilla Larsson) dardböter". Det enda man därför kan Flera olika praktiska försök har under säga är att om man verkligen eftersträvat senare år gjorts med båtar av detta slag, proportionalitet i böterna så motsvarar både på svenska åar och älvar och i Ryss beloppen ganska nära tretton hamnor land och Ukraina. Totalt sett har man på är det ingen lätt uppgift att ta sig fram på från Mellansverige till den baltiska kus per skeppslag. det viset forcerat hela sträckan från Mäla• grunda och strömmande inlandsvatten ten eller in i Finska viken och vidare upp Ett liknande resultat kommer man ren ned till Svarta havet, för att slutligen ens med sådana små farkoster. Men för• för floderna och sjöarna där. Ledungs faktiskt också fram till om man tittar på sommaren 2004 på författarens initiativ ta söken visar trots allt att det varit möjligt, flottan var därmed en örlogsorganisation de spår efter hamnor och skeppslag som steget därifrån till Kaspiska havet via flo och tester med samma båtar visar att de med mycket stor rörlighet och flexibili finns bevarade i vissa skattehandlingar derna genom Transkaukasien. även var lämpade för seglatser på Öster• tet, vilket medgav plötsliga och överras• från 1500-talet. Sådana finns från Trögds Som ledamoten i Kungl. Örlogsman• sjön. Försöken visar att man med sådana kande anfalllångt in i länderna på andra härad sydöst om En köping, från Vendel- nasällskapet Göran Larsbrink kan intyga skepp på relativt kort tid kunde segla sidan Östersjön. 42 43 Hur gammal är En genomgång visar att de uppländ• anfallmot Novgaradområdet åren 1142 fall mot Kurland inte förutsätta samma ledungsorganisationen? ska hamnarna i betydligt större utsträck• och 1164, då Novgaradkrönikan omtalar typ av organisation som under medelti ning än vad som statistiskt kan förväntas att svearna kom med 60 respektive 55 den, men sannolikt har båttyperna varit Längre krigståg till sjöss från Mellansve har namn efter byar som uppstått under snäckor. Tyvärr nämns dock ingenting ungefär desamma. Och mycket tyder på rige nämns redan i mitten på 800-talet, då forntiden. Men samtidigt antyder grav om härstyrkans totalstorlek så att det går att samma mellansvenska flottor och sveakungen Olof enligt krönikan om fältsstorleken för de flesta av dem att de att räkna ut hur många man det fanns på samma skeppstyper forcerade åarna - Ansgar sände en flotta till Kurland i nu inte kan ha bildats så många sekler före varje skepp. Först ett hundratal år senare dåtidens bästa färdleder - även i andra varande Lettland. Men hur denna flotta 1050. Min slutsats är därför att ledungs får vi uppgifter om truppstyrkornas stor delar av det nuvarande Sverige och bör• var organiserad vet vi inte; den kan ha systemet i dess någotsånär kända ut lek. År 1292 uppges svearna ha kommit jade kräva ut skatt av befolkningen här. haft en betydligt lösare sammansättning formning uppstått under forntiden, men med 800 man, och i början av 1300-talet På det sättet kan man säga att det var än den mer fast organiserade ledungs knappast tidigare än under andra hälften omtalar Erikskrönikan 1100 man vid an ledungsflottan och dess föregångare som flotta som skymtar i l andskapslagarna. av 900-talet. En liknande slutsats har ny läggandet av fästet Landskrona vid Ne inledde såväl Sveriges enande som dess Vissa forskare går till och med så långt ligen dragits av forskaren John Kraft vamynningen - det har alltså rört sig om expansion österut. Och inte bara det, för att de påstår att krigsledungen aldrig med utgångspunkt i de forntida byarnas ganska små styrkor. Och om vi räknar den har troligen även givit upphov till funnits utan att det hela är ett senare på• spridning på de olika hamnedistrikten. med skepp på 13 man så kommer vi nu namnet Ryssland. Detta namn kommer fund av kungen för att kunna ta ut skatt Resonemanget bygger på tanken att om fram till ett antal av mellan 60 och 85 nämligen av ordet Rus', vilket var det rys av bönderna. Denna tanke verkar dock råden med relativt jämn fördelning av stycken, alltså ungefär samma storleks ka namnet på det folk som den gamla knappast sannolik och är nog att djupt forntida byar på de olika ha m norna anty ordning som flottorna från 1100-talet. nordiska furstedynastin kom ifrån. Ordet underskatta den dåtida bondebefolk der en uppkomst under förhistorisk tid, Härjningar och skattläggning i sam har samma ursprung som det finsk a nam ningens minne och tankeförmåga. D ess vilket visat sig gälla för en stor del av de ma östliga områden utförda av "varja net på Sverige, Ruotsi, och enligt nyare utom är just lagar något som är extremt kända uppländska hamnarna. ger", det vill säga skandinaver, hade en forskning kan detta ord i sin tur härledas seglivat och svåra att ändra. Men det är Det rör sig alltså om ganska svaga ar ligt den ryska Nestorskrönikan skett re ur det nordiska ordet 'rodd' (alltså inte riktigt att vi inte kan säga någonting sä• keologiska indicier när det gäller ledung dan vid mitten av 800-talet och hade då Roslagen som man ansåg förr), med syft kert om hur långt tillbaka organisationen ens ålder. Men de stärks lyckligtvis av lett till att en nordisk furstedynasti bil ning på just de svenska raddarflottor som hade existerat innan den omtalas i skrift. uppgifter i de isländska sagorna, som ger dats i området. För dessa krigståg kan vi började dyka upp i Finland under fornti Det finns dock vissa möjligheter att få ungefär samma dateringar för när orga nog liksom när det gäller kung Olofs an- den. en uppfattning om detta. E n av dem är nisationen uppstod i de nordiska länder• att gå igenom de - relativt få - kända na. Snorre Sturlasson berättar att syste Denna artikel namnen på de ovannämnda hamnarna. met infördes i Norge av Håkan den gode, bygger i första hand på författarens lic.avhandling Hamn.or, husbyar och ledung, Lund 1987 och , när det gäller expansionen österut och Sveriges enande, Rusern.as rike, Dessa är nämligen identiska med namnet som regerade fram till omkring år 960; Stock holm 1993, respektive Götarnas riken. , Stockholm 2002. En större genomgång av ledungen och på någon av de byar som ingår i hamnan, han uppges ha indelat landet i fylken och och om man kan datera dessa byar så ger forskningen krin g denna har nyligen utgivits: John Kraft, Ledung och socken.bildn.in.g, Upplands skeppsredar och bestämt att varje fri Bro 2005 . det en indikation på när hamnan fick sitt man skulle äga sköld, lans och huggva namn. Tack vare att gravfälten intill de pen. Och för Sveriges del finns det likar mellansvenska byarna så ofta är bevara tade uppgifter om Erik Segersäll, som i de kan man få en uppfattning om byar samband med det berömda slaget vid nas ålder. Om en by har ett gravfält kan Fyrisvallarna omkring år 985 uppges ha vi nämligen dra slutsatsen att den är fått rådet att påbjuda vilka vapen och forntida, det vill säga har existerat före härkläder varje bonde skull e äga. omkring år 1050, eftersom man därefter började begrava sina döda på kyrkogår• Tidiga ledungståg den. Och genom gravfältets storlek kan Det finns några krigståg från Sverige öst• vi även få en bild av hur länge bebyggel erut som kan antas ha varit organiserade sen existerat dessför innan. som ledungsfärder. De första är ett par 44 45 ... Ledamoten JONAS CARLSSON Saab Aerotech är Sveriges ledande leverantör av integrerade supportlösningar. Kommendörkapten .!onas Carlsson är chefför operationssektionen vid Marintaktiska kommandot V1 bildades vid årsskiftet 2005-2006 i och med att organisationsstrukturen inom Saabkoncernen Anpassning av svensk ledning mot internationella föränd rades. Målet med förändringen var att få en krav mera renodlad, fokuserad och effekt1v organisation Inträdesanförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm 22 februari 2006 för att bl a kunna möta insatsförsvarets behov. Under de senaste 6 åren bedrevs stora delar av Under drygt tio år har marinen deltagit i internationell verksamhet. Denna har varit verksamheten i Saab Aerotech under namnet och är av stor bredd med bland annat förbandsövningar, stabsövningar, svenska Aerotech Te lub. officerare som tjänstgör inom EU militära samarbete, i NATO-staber och delta gande i olika arbetsgrupper inom Partnerskap för fred (PfF). Liknande verksamhet genomförs även bilateralt, som till exempel Joint Maritime Course (förbandsövning) Våra erbjudanden omfattar ett brett sortiment av tjänster i Storbritannien, HMS Gotlands expedition i USA och amfibiekårens samarbete och produkter för kostnadseffektiv support för system och med Finland. Försvarsmakten samarbetar med NATO inom ramen för Partnerskap plattformar under hela livscykeln. för fred med bland annat att utveckla vår interoperabilitet mot gemensam standard inom Europeiska Unionen (EV). Inom EU fördjupas det säkerhetspolitiska och mi litära samarbetet med organisering av snabbinsatsstyrkor med tillhörande lednings Vi erbjuder våra förmågor och kompetenser i Sverige och förband. Det tydligaste exemplet på vår internationalisering är våraför närvarande internationellt till kunder inom försvar. civilt flyg och samhälls• tre beredskapsförband (korvett-, ubåts- och minröjningsförband) med tillhörande logistikstöd. Allt pekar på att det internationella samarbetet kommer att fortsätta säkerhet - överallt där höga krav stäl ls på funktion och och fördjupas under de kommande åren. Listan kan göras betydligt längre med tillgänglighet marinens bidrag till olika typer av internationellt samarbete. Ovanstående utgör endast exempel på omfattningen. Saab Aerotech ör en affärsenhel 1 Soobkoncernen, ett av världens ledonde högtekno logisko fOretog med sin huvudverksomhet inom försvo r, flyg och rymd Som en följd av den omfattande interna vet som ställs på ledning är att den skall Saab Aerotech hor en omsättning på ca 3 miljorder SEK med ca 2000 medarbetare tionella verksamheten har vi anpassat vara tydlig, oavsett ledningsnivå. Princi våra svenska ledningsprinciper mot perna för ledning inom den svenska led NATO-principer, men inte för hela led ningskedjan regleras för operativ och ningskedjan. I nuläget blandar vi svenska taktisk nivå i Doktrin for marina opera SAAB AEROTECH ledningsprinciper och NATO-principer tioner och i Stående stabsorder (SSO) och svenska med engelska som komman för Insatsprocessen. Både doktrin och www.saabgroup.com dospråk'. Det mest grundläggande kra- SSO är anpassade enligt NATO:s led- 47 ningsprinciper. För ledning på förbands ledningsvis att: "Försvarsmaktens förmå• verksamhet för marina förband (även För att belysa omfattningen av upp nivå har inga anpassningar gjorts med ga till multinationell interoperabilitet arme-, och flygvapenförband) mest vä• gifterna i MTI återges fyra uppgifter med NATO-reglementen, utan svenska taktis skall utvecklas gentemot eventuella ge sentliga. dess beskrivning av innebörden. ka reglementen gäller fortfarande. Lägre mensamma standarder och normer över• Inom NATO finns sedan lång tid till ledningsnivåer har med andra ord inte enskomna inom EU. Där sådana över baka ett system för att identifiera och in Genomföra operationer inom NATO.·s anpassats avseende ledning trots omfat enskommelser inom EU ej existerar, föra standarder för intern interoperabili maritima ledningskoncept tande övningsverksamhet. Dock finns på skall NATO-standarder och normer ut tet (Standard NATO Agreement, STA Beskrivning: För att genomföra opera förbandsnivå, främst på fartygs- och divi göra norm för Försvarsmaktens förmåga NAG). Krav på standard finns i princip tioner inom NATO:s ledningskoncept sionsnivå, god kunskap om NATO:s led till multinationell interoperabilitet." inom alla områden med varierande de krävs att chefer och stabsofficerare övar ningsprinciper i och med genomförda öv• Denna styrning är tydlig - men även taljeringsgrad. Flera av dessa STANAG ledningskonceptet. Detta inbegriper att ningar. En naturlig del av all ledning är otydlig på så sätt att det finns få gällande är öppna och delgivna Partnerländer. kunna förhållanden mellan att utöva ett gemensamt språk, både vad avser själ• styrningar avseende EU:s militära stan NATO Task List (NTL) är ytterligare ett befäl iland och till sjöss va språket och en gemensam nomenkla darder. l EU:s styrdokument finns i system som utnyttjas för insatsverksam förstå innebörden av enhetlig ledning tur. För tydlig ledning krävs goda kun många fall en hänvisning till styrande do het, övningar och resursplanering. NTL kunna tillvägagångssättet för att änd• skaper om ett gemensamt kommando kumentation i NATO. Detta innebär, i beskriver uppgifter som NATO skall ra ledningsförhållanden språk på alla ledningsnivåer. l nuläget praktiken, att förmåga att delta i NATO kunna lösa på strategisk-, operativ- och kunna tillvägagångssättet för att änd• blandar vi både olika ledningsbegrepp ledda operationer även ger förmåga att taktisknivå. Uppgifterna utgår ifrån ra lydnadsförhållanden och ledningsprinciper samt två olika delta i EU-ledda operationer. Försvars• NATO:s grundläggande säkerhetsupp• förstå och kunna använda NATO:s kommandospråk i vår övningsverksam makten använder samarbetet inom gifter och bryts successivt ner till och Rules of Engagement (ROE). het, vilket riskerar ledningsproblem och NATO/PfF som ett verktyg för att uppnå med taktisknivå. NTL utgör stöd och som konsekvens av detta även problem anbefalld interoperabilitet inom E U. riktlinjer för den operativa planeringen vid genomförande av insatser med i för• I syfte att utveckla förmågan till inter genom definierade uppgifter som kan ut Planera maritima operationer sta hand registerförbanden. nationella insatser deltar Sverige sedan nyttjas i motsvarande uppdrag, beslut i Beskrivning: Generellt avseende plane I syfte att erhålla en tydligare ledning 1995 i den planerings- och översynspro• stort, riktlinjer och uppgifter till under ring bör stabsofficerare ha god kunskap och bättre förutsättningar för deltagande cess (Planning And Review Process, ställda förband. I NTL framgår även, Mi om planering och organisatoriska princi i internationella insatser skall hela led PARP) som bedrivs inom ramen för PfF. litary Tasks for Interoperability (MTI), per samt god kunskap om ledningsstruk ningskedjan, bestående av principer och Planerings- översynsprocessen genom som definierar specifika uppgifter som turen. Planering av maritima operationer metoder för Iedningsnivåerna, vara be förs vartannat år med en kontinuerlig partnerländer måste behärska i syfte att genomförs av marina stabsofficerare som skrivna i reglementen och att vi använ• uppföljning av måluppfyllnaden. Part nå uppsatta interoperabilitetsmål men har övning i NATO:s marina stabsarbets der ett kommando- eller ledningsspråk2 nerskapsmålen antas för en period om även för att möjliggöra värdering av gjor metoder, förståelse för dess maritima för övnings- och insatsverksamhet Mate sex år. Regeringen fattade beslut (Reger da framsteg. MTI är en viktig funktion ledningsstruktur och detaljerad kunskap rielutvecklingen, som är en nödvändig ingsbeslut Fö2005/311/Sf) i maj 2005 att för utveckling och planering av övningar om marin organisation. Detta inbegriper del i anpassningen, kommer inte att be anta 57 stycken partnerskapsmål för pe och utbildningar inom ramen för NATO/ att röras utan endast marina ledningsmeto rioden 2005-2010. Målen skall ligga till PfF både för Nato samt partnerländer. förstå förhållandet mellan NATO:s der och ledningsprinciper. Metoder, or grund för vår utveckling av förmåga att Uppgifterna och kraven enligt MTI är en strategiska, operativa och taktiska ganisation och språk är inte direkt kopp delta i internationella fredsfrämjande väsentlig grund för att utveckla det mili ledning lat till vilken materiel man förfogar över, och humanitära insatser. Förutom våra tära operativa samarbetet inom NATO/ ha detaljerad kunskap om NATO:s till exempel finns alltid ett sambandsbe internationella förband (ubåts, korvett PfF. Uppgifter som berör ledning är om maritima ledningsstruktur och organi hov oavsett språk och hur man väljer att och minröjningsförband) som skall bibe fattande och kräver både utbildning och sation organisera underställda förband. hållas och fortsatt stå i 30 dagars bered att övningsverksamhet bedrivs med hela ha detaljerad kunskap om uppgifter skap finns två partnerskapsmål som har ledningskedjan. Innebörden av varje för och förmågor hos NATO:s enheter Krav på anpassning direkt bäring på ledningsfunktionen. Ur uppgift beskrivs genom ställda kunskaps och förband I "Regleringsbrev för budgetår:et 2006 ett ledningsperspektiv är målen om krav och med hänvisningar till delgivna förstå olika typer av förbandsorgani• avseende Försvarsmakten" framgår in- språkkunskaper (engelska) och taktisk reglementen och aktuella STANAG. sation (task-, type-och warfare orga- 48 49 nization) från Task Element upp till partnerländer kunde evaluera sin intero nal i staber och vid våra registerförband och därför först påbörja en operation när Task Force nivå perabilitet med stöd av NATO-personal. behöver god kunskap om arbetssätt, or tillräckliga resurser disponeras för att till ha god kunskap om den operativa Numera har programmet OCC A&F ut ganisation, planeringsprocess, lydnads exempel ha förmågan att utöva kontroll. planeringsprocessen ökats att även omfatta evaluering av för• förhållanden, indelningar, orderskrivan l lednings kapitlet i den marina dokt - ha förmåga att utveckla detaljerade måga och har döpts om till " Operational de, förbandens förm åga och engelska rinen har grunden lagts för internationell planer med stöd av Guidelines for Capabilities Concept Evaluatian and språket. For att kunna tjänstgöra både på ledningsmetod och organisation av mari Operational Planning (GOP) Feedback Program me (OCC E&F). Eva förbandsnivå och på taktisk- och opera na förband. Lydnadsförhållanden enligt ha förmåga att utarbeta stridsgrupps luering är indelad i flera steg med hänsyn tiv nivå krävs goda kunskaper om hela NATO:s struktur är översatta till svenska indelningar (TE, TU, TG, TF) för öv• till vald ambition. Det är möjligt att en ledningskedjan. Ett absolut krav ar att och avseende samordning beskrivs be ningar och operationer. bart evaluera interoperabilitet eller en behärska hur ledning utövas på en lägre greppen understödd chef och understöd• bart förmåga. Evalueringen genomförs nivå, främst avseende förutsättningar för jande chef. Utnyttjandet av insatsregler Utarbeta order och instruktioner för under en övning som innehåller moment ledning, ledningsprinciper och lednings (Rules of Engagement, ROE) som är ett maritima operationer som svarar mot utvalda uppgifter från metoder för underställda enheter. stöd i ledningen, beskrivs kortfattat både Beskrivning: Fastställda arbetsformer NTLIMTI. För varje MTI utarbetas del avseende nationellt som utnyttjande in och format finns för utarbetande av or och underuppgifter till checklistor som Anpassning till dags dato ternationellt. der och instruktioner. En stabsofficer formuleras som fr ågor. Detaljeringsgra Doktrinen är anpassad mot interna skall kunna samarbeta med övriga delar den i checklistorna skall vara sådan att Doktrin för marina operationer tionella krav och ger oss handlingsfrihet av staben vid orderframtagande, inklusi det går att bedöma interoperabilitet eller I " Doktrin för marina operationer" för att förbättra vår internationella för• ve de stödjande funktionerna. Detta förmåga. Bedömningen görs i en tregra framgår de övergripande förmågor mari måga med befintliga förbandstyper. De inbegriper dig skala, interoperabel, delvis interop nen skall inneha och beskrivs som nio beskrivna ledningsprinciperna är dock kunskap om planeringsprocessen erabel och ej interoperabel. Om bedöm• stycken byggklossar. De tre grundläg• främst avsedda för operativ- och taktisk - förståelse för nödvändigheten med ningen innebär brister skall rekommen gande klossarna är att nationellt skall nivå. På förbandsnivå beskrivs enbart nära samarbete med övriga sektioner dation lämnas om vad som behöver åt• vara lika med internationellt, förmåga att hur en marin insatsstyrka organiseras en och avdelningar gärdas i syfte att nationen i fråga kan fo uppträda i kustzonen och förmåga att ta ligt Task Force-strukturen. Doktrinen be - detaljerad kunskap om och arbetssätt kusera utbildning och övning inom om och utöva kontroll. Dessa tre utgör grun handlar inte vilka ledningsprinciper sjö• för att utveckla stridsgruppsorganisa råde som är bristfälliga. Resultat av eva den för operativt-, taktiskt utnyttjande gående förband skall använda sig av tion (task organization) lueringar och övrig information om våra och utveckling. Den första grundklossen, inom Task Force/Task Group. Vid jämfö• god förståelse för marina stabers or registerförband lagras i ett system be nationellt skall vara lika med internatio relse av vår ledningskedja operativ led ganisation, på alla nivåer nämnt TOPFAS (Tools for Operational nellt, ger oss stor möjlighet att fortlöpan ning - taktisk ledning - förbandsledning - detaljerad kunskap om förbandsin• Planning, Force Activation and Simula de utveckla marinen för deltagande i in med NATO:s ledningskedja av marina delning (organisation) av sjögående tion). Syftet med TOPFAS är att under ternationella operationer. Förmågan att förband är de inte helt överensstämman• förband. lätta planering och styrk e generering med uppträda kustnära och i grunda vatten är de. Inom NATO finns ett behov av att stöd av NATO:s Task List (NTL) och till stor del stridsteknisk och bygger på kunna leda stora förband med deltagan Användning av militärt språkbruk koppla rätt uppgifter till rätt förband vid den materiel vi har inom marinen. Våra de fartyg och enheter från flera nationer. Beskrivning: Engelska är det primära mi planering av multinationella insatser. förutsättningar att uppträda inom en Även större krav på uthållighet och stora litära språket inom NATO. Personal som Förutsättningarna är goda att på ett kustzon internationellt är lika goda som i avstånd till marin infrastruktur innebär skall tjänstgöra inom eller samarbeta metodiskt sätt utveckla vår interoperabi hemmafarvatten. Den sista grundklos andra ledningsbehov. Traditionellt har vi med NATO måste ha tillräckliga språk• litet och förmåga avseende ledning. Sys sen, att kunna ta och utöva kontroll, är inte haft samma ledningsbehov, men kunskaper enligt aktuell arbetsbeskriv temet med partnerskapsmål - NATO mer internationell än nationell. Under kunskapen krävs för att kunna delta in ning. Task List - Military Tasks for In teropera Kalla kriget var vår förmåga mer inrik ternationellt med våra insatsförband och Vid Washington Summit 1999 inför• bility - STANAG - OCC E&F innebär tad på att bestrida kontroll främst med kunna tjänstgöra i internationella insats des programmet "Operational Capabili att styrningar och krav blir tydliga. Kra hänsyn till våra tillgängliga resurser. En staber. Den väsentliga ledningsnivån ties Concept, Assessment and Feedback" ven på ledning är i detta sammanhang till tydlig strävan vid dagens internationella inom Task Force/Group är Officer in Tac (OCC A&F). Programmet innebär att största del en fråga om kunskaper. Perso- insatser är att minimera risktagningen tical Command (OTC). Ledningsprinci- 50 51 pernainomen Task Force/G roup fokuse anpassats till MCC-nivå. På grund av av tionella förhållanden. Det bedrivs ingen på den internationella verksamheten. ras mer på hur uppgifter skall lösas inte saknad av tydliga styrningar (vilka regle utbildning på de principer som är Under detta år (2006) kommer förban• på vilka uppgifter, som på operativ och menten som skall användas men även NATO-standard för ledning inom en den att använda mer an 50% av övnings• taktisk nivå. brist på kunskap) för hur ledning av stör• Task Force/Group. tiden till in ternationella övningar. Ä ven re förband skall utövas, har denna nivå marinens sl utövning (SAMMARIN) Operativ och taktisk ledning inte övats enli gt NATO:s metod. Vid ge Övningsverksamhet kommer att genomföras med engelska Den Operativa Enheten (OPE) i Hög• nomförandet av övningar som har till Under 2006 kommer marin ens förband som kommandospråk och med NATO:s kvarteret är organiserad enligt NATO syfte att träna internationella insatser att i genomsnitt genomföra fem stycken metoder. Med hänsyn till prioriteringen konceptet "Combined Joint Task Force". saknas den större förbandsledningen internationella övningar. All personal av den internationella övningsverksam Detta innebär en operativ chef med stab som i NATO utövas av OTC. Denna led deltar inte i alla övningar, men det visar heten blir det allt svårare att upprätthå ll a och tre taktiska kommandon som ansva ningsnivå har en väsentlig roll avseende ändå på en övervikt för inte rn ationell öv• vissa kunsk aper och färdigheter inom en rar för respektive arena. OPE är sam styrning och koordinering av förband ningsverksamhet jämfört med den natio del områden. Ett tecken på detta är att grupperad i syfte att underlätta samord och funktioner. Hela ledningskedjan från nella. Samtliga våra registerförband med taktikutvecklingen stagnerat under sena ningen av sin verksamhet och att kunna operativ nivå till division/bataljon (Task logistikstöd från Marinbasen deltar i år i re år. Förmodligen beror detta på att dela på vissa kompetenser, till exempel Unit/TU) måste kunna hanteras på ett övningen Brilliant Mariner 06. Övningen kraften bland annat har lagts på att ut inom funktionen ledningssystem. Arbets sammanhängande sätt. En enhetlig led leds av NATO med huvudsyftet att sam veckla vår interoperabilitet och att beho former, organisation och rutiner är an ningskedja krävs för att både kunna öva träna dess marina snabbinsatsstyrka. In vet av att utveckla svensk taktik inte har passade till motsvarande stabstjänst våra förband, främst insatsförbanden, ternationella korvettstyrkan deltar un känts lika angeläget som under Kalla kri inom NATO. Erfarenheter av detta är men även för att ha rätt kompetenser i der övningen i snabbinsatsstyrkans yt get. goda främst avseende stabens indelning stabstjänst på taktisk- och operativ nivå, stridsgrupp. Övning Brilli ant Mariner 06 som medger uppföljning och planering i både nationellt och internationellt. kommer förhoppningsvis att ge ett bra Fortsatt anpassning tre tidstempon. Denna arbetsmetod utbyte för våra registerförband. Om inte innebär att det är lättare få god tidshori Utbildning ett nytt arbetstidsavtal införts för regis Förbandsledning sont för planering som i sin tur ger större Vid Försvarshögskolan har utbildningen terförbanden hade antalet multinationel Förbandsledning inom NATO är omfat möjligheter att agera. För operativ och i taktik och operationer breddats och bli la övningar varit ännu fler. Det som idag tande med hänsyn till storlek på förband taktisk planering utnyttjas NATO:s vit mer generell. Militärteori och ökad verkar gränssättande för ytterligare del och olika typer av förband som kan ingå i "Guidlines for Operational Planning". utbildning i internationella förhållanden tagande i internationell verksamhet är en Task Force. Ledningsmetoden innebär Denna planeringsprocess bör utnyttjas innebär att mindre utbildningstid läggs arbetstid. Erfarenheter från senare års att chef (OTC) kan bibehålla en centrali på militär strategisk-, operativ- och tak på förbandstaktik. Utbildning i bedö• marina övningsverksamhet är att det är serad ledning eller delegera uppgifter tisk nivå. Ledningsprinciperna som be mande/planering bedrivs enligt NATO:s svårt, på grund av tidsbrist, att nå både och funktioner. Denna delegering kan skrivs i Doktrin för marina operationer Guidlines for Operational Planning nationella och internationella övnings• genomföras av funktionerna luftförsvar, används inom OPE vid både insatser och (GOP). Vid stabsprogrammet genomförs mål. Tidsbristen beror på kraven som ytstrid och ubåtsjakt. Utöver dessa dele övningar. Format för planer och order är utbildning i en förkortad bedömandeme• ställs på den internationella och natio geringar kan särskilda uppgifter ges enligt NATO-standard; dock används tod. Viss utbildning genomförs på engels nella övningsverksamheten som delvis inom koordinering och kontroll av viss övervägande svenska för orderskrivning ka och med stöd av utländska officerare/ innebär olika utbildningsbehov. Vissa öv• verksamhet men även av specifika upp vid både insats- och övningsverksamhet. lärare. Kunskap om planeringsprocessen ningar behöver dubbleras för att erhålla gifter. En huvudregel för att kunna dele T internationella sammanhang över• (GOP) är nödvändig och är en förutsätt• tillräckliga färdigheter för både NATO gera är att varje enhet och chef måste i sätts MTK med Maritime Component ning för att kunna tjänstgöra i internatio metoder, på engelska, och svensk taktik detalj veta sin a skyldigheter inför högre Command (M CC) som då speglar en led nella staber. Inte enbart för själva plane och stridsteknik. Besättningsbyten och chef, funktionsansvariga, kontrollansva ningsroll på taktisk nivå. Vid övningar ringsmetoden utan även att kunna be ny värnpliktsbesättning varje år under riga och koordineringsansvariga. För att som genomförs med NATO-reglementen grepp kopplade till processen. Varken på lättar inte det dubbla behovet av utbild åstadkomma detta är tydliga ledningsför• och engelska som kommandospråk har Militärhögskolan eller på Försvarshög• ning och övning med både svenska och hållanden högst väsentliga. Hela denna den taktiska ledningen (MTK) av divi skolan genomförs någon taktikutbild NATO:s reglementen. Tyngdpunkten på ledningsmetod har vi förmodligen inte sioner och kompani/bataljonsförband ning på förbandsnivå avseende interna- övningsverksamheten läggs mer och mer behov av med våra förbandstyper och 52 53 volymer. Men för att kunna ingå i en led men även beroende på den väsentliga förmåga försvinner om anpassning ge nen som har den direkta kontakten med ningsstruktur måste man behärska hela kopplingen mellan reglementen och nomförs alltför långtgående. Marinens handelstrafiken. Samarbetet med sjöfar• strukturen. Marinen kan utnyttja meto språk. Metoden att använda nationella förband är materiellt konstruerade för ten innebär även att sjölägesbilden blir den och anpassa framförallt nivå indel kompletteringar till NATO/PfF-regle att uppträda i en kustzon. Sensor- och va mer komplett. Sverige och Finland har ning med hänsyn till våra förbandsvoly• menten innebär att vi kan komplettera pensystem är avpassade för dessa förhål• ett pågående samarbete med att utbyta mer. med både öppen och sekretessbelagd in landen. Minröjningsförband och amfibie sjölägesbild i Bottenhavet och i Öster• formation. Även där ett NATO/PfF-reg förband uppträder av naturlighet i en sjön. Syftet med utbytet är bland annat Reglementen lemente saknar information på grund av kustzon. För ytstrids- och ubåtsförband att öka kvaliteten i sjöövervakningen. Det finns och har alltid funnits ett behov sekretesskrav, är metoden lämplig för att är det mer en fråga om hur en kustzon Med hänsyn till marinens krympande re av att omarbeta reglementen efter hand göra nödvändiga nationella komplette definieras. En kustzon skall inte definie surser blir det allt viktigare att kunna som taktik- och materielutvecklingen har ringar. Utarbetandet av dessa komplett ras med exakt mått från land. Utbred uppträda med blandade förband. Det är fortlöpt. Under senare år har detta mer ringar kräver naturligtvis noggrann ge ningen skall styras av vilka uppgifter som väsentligt att denna förmåga bibehålls i ersatts med utvecklingen av vår inter nomgång av både svenska och NATO/ skall lösas, aktuella miljöfaktorer, övriga framtiden för att kunna hantera kriser operabilitet. Denna utveckling accentue PtF-reglementen för att kunna identifie deltagande enheter och enskilt fartygs och ha förmåga att hävda vår integritet, rar behovet av aktuella reglementen. De ra väsentliga delar som skall bevaras som uthållighet under rådande omständighe• och måste speglas i vår övningsverksam• reglementen, som delges inom ramen för kompletteringar. Några av dessa områ• ter. Konceptet "Extreme Littorial Warfa het. Val av ledningsmetod, inom ramen NATO/PfF-samarbetet, är sekretess den av mer principiellnatur är uppdrags re" är missvisande om det alltid tolkas för territoriell integritet, påverkar inte granskade och till del inte helt komplet taktik, förmåga att uppträda kustnära som "i sikte av land". En anpassning av hur förbanden löser sina uppgifter. Det ta. Tydliga rutiner saknas för att fastställa och förmåga att hävda vår territoriella ledningsmetoder påverkar inte vår för• är mer väsentligt att det inte förekommer och distribuera de reglementen som För• integritet. måga att uppträda kustnära och innebär olika ledningsmetoder vid olika krisnivå• in svarsmakten erhåller genom samarbetet Vår uppdragstaktik är den gällande heller inga krav på att förändra denna er nationellt eller internationellt. inom NATO/PfF. Inom ledningsfunktio ledningsmetoden och skall bibehållas. riktning. Innebörden av uppdragstaktiken är Att hävda vår territoriella integritet nen har vi tillgång till de reglementen, Engelska som ledningsspråk som krävs för att utbilda och öva främst att genom ömsesidigt förtroende bygger på vår förmåga att kunna överva• och högskolor an NATO:s ledningsprinciper. Olika alter ge chefer utrymme att agera mot ett ge ka svenskt territorium och att kunna in Svenska universitet nativ finns hur att hantera svenska och mensamt mål. Uppdragstaktiken är väl gripa mot brott mot våra tillträdesbe vänder idag i stor omfattning kurslittera är att den är av NATO/PfF-reglementen. Ett alternativ lämpad för multinationella övningar och stämmelser. Övervakning av en nations tur på engelska. Motivet i vissa fall finns mot är att översätta reglementen till svenska, insatser. Andra deltagande nationer kan territorium kommer alltid att vara den bättre kvalitet och inte utgiven på svens ett annat är att föra in nödvändiga delar i ske inte är lika vana vid denna typ av led nationens eget ansvar. Våra rutiner för svarande litteratur är det väsentligt att svenska reglementen och ett tredje är att ningsmetod, varför svenska förband kan sjöövervakning och för uppbyggnad av ka. För marinens del sämre på ett främ• överge de svenska till förmån för NATO/ i dessa sammanhang bli utsatta för mer sjölägesbild är snarlika de rutiner som inlärningen inte blir kontakt med Uppsala PfF-reglementen. Danmark och Norge kommandoliknade ledningsmetod. Om finns inom NATO. Likheten beror för• mande språk. Vid har, som NATO-länder, gjort det senare. kunskap och vana finns om uppdragstak modligen främst på brist på alternativa Universitet med både institutionsansva vid Pedagogiska I övnings- och insatsverksamhet utnytt tik är det enklare att anpassa sig till en lösningar. Vissa centrala NATO-begrepp riga, lärare och personal inlärning på eng jas alltid NATO:s reglementen och eng ledningsmetod som innebär mer detalj används rutinmässigt inom sjöövervak• Institutionen framstod problem. De flesta elska som kommandospråk. För att kun styrning och kontroll än tvärtom. I inter ningen och för uppbyggnad av lägesbild. elska inte som något inte reflekterat na bibehålla nödvändig särart avseende nationella sammanhang bör man från Marinen deltar i utbildningar, arbets hade överhuvudtaget kunde hänvisa till nå• taktik/stridsteknik utarbetas nationella svensk sida uppmärksamma uppdrags grupper och övningar inom "Nato Ca över frågan. Ingen - kompletteringar till NATO:s reglemen taktikens fördelar. operation and Guidance of Shipping" gon undersökning eller motsvarande i sig talar för att det inte är något ten. I de flesta fall skrivs dessa på engel En annan viktig del i marinen är vår (NCAGS) som syftar till att samarbeta vilket för marinens sätt att ska. Vad avser ledningsfunktionen bör vi taktik och stridsteknik kopplad till vår med den civila sjöfarten i områden, där problem. Fördelen universitet och hög• använda samma metod inte minst bero förmåga att uppträda i en kustzon, ofta operationer pågår. Sjöinformationsbatal• utbilda jämfört med kontinuerligt efter ende på den omfattande mängd regle benämnt "Extreme Littorial Warfare" jonen har ansvar att bygga upp kompe skolor är att vi övar teoretisk utbildning. menten som berör ledning inom NATO (ELW). Farhågor kan finnas att denna tens inom den del av NCAGS- funktio- genomförd 54 55 Behovet av ett gemensamt lednings språk och nomenklatur och är i detta fall Ledamoten språk blir mer och mer tydligt i takt med intimt förknippad med va l av reglemen CLAES GREBELL att den internationella övningsverksam ten. I syfte att undvika otydligheter och heten ökar. Den stora mängd begrepp dubblering av övningar är det nödvän• som är kopplat till ledning måste kunna digt att övergå till engelska som Jed hanteras utan att behöva översätta regle ningsspråk. Tiden för utbildning och öv• menten. För att kunna uppfylla de krav, ning för tv å språk och delvis två lednings som vi accepterat, krävs ständig övning metoder finns inte idag. Ledningsfunk för att utveckla och vidmakthålla våra tionen skall hantera hela ledningskedjan, språkkunskaper. D en ökade internatio från högsta till lägsta nivå. D et är därför Efter att ett amal år ha varit verksam vid Försvarshögsko• naliseringen innebär även att gränsen väsentligt att kunskaper om lednings lan är kommendör Claes G rebell sedan l oktober 2005 mellan nationellt och internationellt inte principer för olika nivåer tidigt kommer chefför Logistikavdelningen i Högkvarleret är lik a skarp och innebär ökat behov av in i utbildningen. Vid internationella in gemensamt språk Som ett exempel är att satser är kraven höga på marinen avse Militärteknik- ett ämne i tiden för framtiden inom näringslivet har flera större företag ende förmågan att kunna ingå i multina Detta inträdesanförande har på grundavomplanering av de ordinarie sammanträdena ett koncernspråk, oftast engelska. tionella förband, i första hand med övri• inte kunnat presenteras som ursprunligen planerat, men kom.mer av förfallaren att ga länder inom EU. Det är ingen skillnad kommenleras vid ett kommande sammanträde under våren 2006 Sammanfattning på kraven för deltagande inom EU:s mi litära samarbete och kraven för samarbe Om man möter en äldre officer och frågar vilken kurs han tillhörde på dåvarande För att erhålla en enhetlig och tydlig led tet mellan medlemsländer inom NATO. Militärhögskolan (MHS) och vederbörande råkade ha gått teknisk kurs vad ningsfunktion bör marinen övergå till Det finns ett stort behov av inriktning militärteknik är, är det min övertygelse att svaret i de allra flesta fall blir en teknisk NATO-principer för ledning inom hela hur frågan om ledning och där tillhöran• definition och ingenting annat. Det gäller även mig själv, som tillhörde marinens ledningskedjan. D etta kan genomföra s 1 de språk skall hanteras framöver i mari tekniska kurs 83-85. Det var matematik, det var e/lära, , genom att formalisera NATO/PfF-regle det var fourierserier det var nen. integraler av tredje graden etc. - det var mycket och det var svårt. Sedan menten med nationella kompletteringar. var det lite vapenteknik och lite sensorteknik och sen var det inte mycket mera. Jag ställde mig En central del i ledningsfunktionen är ofta frågan - vad skall jag med detta till och hur tillgodogör jag mina nyvunna kunskaper i kommande befattningar med teknisk inriktning och/eller befattningar där det mer eller mindre är ett krav på att vederbörande har gått teknisk kurs? Noter 1 Med kommandospråk avses här språk som Redan på min tid ställde vi oss också frå• Det efterfrågades, milt sagt, redan då används vid order och rapporter etc. mell an gan - hur kommer tekniken in i taktik förändringar inom hela ämnesomfånget [artyg, törband och staber. och operationer? Vi hade minst sagt teknik och framför allt ifrågasattes det Med ledningsspråk avses även att man svårt, om jag spetsar till det lite, att förstå jag ovan relaterat. Jag vet också att efter innefattar planering vid insatsvcrksamhet. växelströmmens inverkan på planering följande tekniska kurser i olika omfatt av ett mineringsföretag eller genomför• ning genom sina erfarenheter och utvär• ande av brigads anfa ll i småbruten ter deringar försökt påverka utbildningens räng. Vi såg inte heller behovet av att alla mål och innehåll, men inte mycket har de dessa grundläggande kunskaper skulle facto hänt sett över ett relativt långt tid s vara nödvändiga i befattningar som kva perspektiv. D et var egentligen endast för lificerad kravställ are inom materielpro fem år sedan, som en genomgripande för• cessen och till yttermera visso erh ölls ut ändri ng påbörjades avseende den teknis bildning inom detta område i mycket be ka utbildningen vid dåvarande Militär• gränsad omfattning. högskolan (MHS), numera Försvarshög- 56 57 skolan (FHS), genom att begreppet Mili inverkan på militär verksamhet och det tensuppbyggnad utan i hög grad om sä• fortsättningen erfordras ett chefsprogram tärteknik omdefinierades. Det dröjde yt gäller såväl möjligheter som begräns• kerställande! av en mer långsiktig konti med teknisk inriktning, men med ett annat terligare tre år innan detta fick genom ningar. Interaktionen mellan teknik, tak nuitet och succession inom det akade upplägg och innehåll än det nuvarande. slag i utbildningen. Det har med andra tik och operationer är mycket väsentlig miska området. En analys av betänkandet ger slutsatsen ord tagit mer än 20 år att förändra kurs och måste stå i fokus för utveckling av Internationellt kan man säga att "Mi att det finns ett behov av att anpassa den planerna och innehållet i utbildningen ämnet men också implementeras i de oli litary Technology" innefattar i stort tek tekniska utbildningen, framför allt den avseende framför allt chefsprogrammet ka kurs- och ämnesplanerna. Det bör i nik för militära ändamål och/eller mate tekniska chefsutbildningen, till FM:s fram med teknisk inriktning. Men också chefs detta sammanhang också påpekas att de rielsystem i vid bemärkelse. Det är egent tida utveckling. Interaktionen mellan tek programmet utan teknisk inriktning och finitionen av militärteknik enligt ovan ligen bara i Frankrike och Kanada som nik, taktik och operationer behöver klar stabsprogrammet har genomgått föränd• följaktligen har en stor påverkan på äm• kurser med militärtekniskt innehåll, lik göras, utvecklas och få ett tydligt genom ringar. net krigsvetenskap. Krigsvetenskap be nande det FHS förmedlar, ges. slag i den militärtekniska utbildningen. handlar krigets mål, medel och metoder i Målet måste vara att säkerställa tillgången Begreppet militärteknik vid bemärkelse och det kan sägas att mi Betänkande av på (högre) chefer med militärteknisk litärtekniken och krigsvetenskapen är kompetens på olika nivåer. Under framför allt 2004 bedrevs ett om skolreformsutredningen - fattande arbete inom institutionen för ömsesidigt beroende av varandra. För att successivt utveckla ämnet mi analys och slutsats militärteknik vid FHS för att tydliggöra litärteknik är det helt avgörande att skolreformsutredningens betänkande Försvarsmaktens krav (på och utveckla begreppet militärteknik. individ) och behov Det var av olika skäl nödvändigt, vilket forskning inom ämnet bedrivs och att en Ett reformerat skolsystem för Försvars• forskningsmiljö värd namnet byggs upp. jag återkommer till i det följande, att makten2 lämnades i maj 2003. Av betän• Att behovet av officerare med kompetens Forskningen idag inom det militärteknis• med definitionen av militärteknik som kandet framgår det tydligt att Försvars• inom det militärtekniska området förelig• ka området utförs till stor del med fors utgångspunkt, omarbeta kursplanerna maktens (FM) kompetensbehov avseen ger, synes det inte råda något tvivel om. kare och officerare i samarbete men ock och därmed innehållet i såväl chefspro de kunskap om avancerad teknik kom Men vad är då FM:s krav och behov? Vil så tillsammans med företrädare för an grammen som stabsprogrammet men mer att spela en allt viktigare roll och hur ka befattningar på nivå 3 skall besättas dra ämnesområden exempelvis krigsve med betoning på chefsprogrammet med tekniska system används samt hur de kan med försvarsmaktsofficerare som har ge tenskap och ledningsvetenskap. Fors k påverka den militära verksamheten. teknisk inriktning. nomfört den högre chefsutbildningen med Vad är då militärteknik? Militärtek• ningen och därmed utvecklingen av äm• Internationalisering och ny teknikut teknisk inriktning? Finns det befattningar net bedrivs också utifrån en gedigen nik är den vetenskap som beskriver och veckling inom FM kommer att kräva som inte kan besättas med officerare som grund av naturvetenskapliga och teknis förklarar hur tekniken inverkar på mili kompetenser inom flera och nya teknik inte har genomgått chefsprogrammet med ka kunskaper tillsammans med sociotek tär verksamhet på alla nivåer och hur of områden och det kommer att innebära teknisk inriktning? Hur många behövs år• ficersprofessionen påverkar och påver• nologi och militärhistoria. delvis nya utbildningsbehov för morgon ligen för att täcka behovet och vad är be Forskningsfrågorna behandlar bl. a kas av tekniken. Militärtekniken har sin dagens officerare jämfört med dagens. hovet? Har FM klart för sig detta? Frågor• nyttaaspekten av ny teknik, hur nya tek grund i flera olika vetenskaper och där Betänkandet betonar särskilt att " Det är na är många och jag skall försöka besvara niska system uppkommer och varför viss natur-, samhälls-, och ingenjörsveten• nödvändigt för alla officerare- inte minst dem. teknik väljs och inte annan. Forskningen skaperna är de främsta. Militärtekniken de högre - att ha god förståelse för hur Jag påstår att det inte finns ett antals utgör med andra ord grunden för utveck behandlar ytterst frågor som har att göra den tekniska utvecklingen påverkar den mässigt krav på hur många man från FM lingen av ämnet men det är också viktigt med officerens förmåga att utöva sin väpnade striden på taktisk, operativ och årligen behöver, ej heller har någon seri profession antingen som "warfighter" el att forskningsresultaten implementeras i strategisk nivå. De tekniska kurserna be ös analys av behoven gjorts. Det har helt undervisningen. Forskningen stödjer så• ler som kvalificerad kravställare. Här är höver kontinuerligt ses över till innehåll och hållet varit den enskildes eget intres ledes undervisningen. Forskningsmiljön det viktigt att notera att tekniken i sig och omfallning för att förnyas i takt med se som avgjort den faktiska numerären. idag vid institutionen för militärteknik inte löser några militära problem. utvecklingen". Det har resulterat i att de senaste åren (MTI) är under uppbyggnad och idag Utbildning inom ämnet militärteknik Såväl FHS som FM bejakar i sina re har mellan 10-15% valt den tekniska in finns tre professorer, två forskarassisten syftar således till att ge de studerande så missyttranden den av betänkandet be riktningen, vilket torde, med beaktande ter samt fyra doktorander. Notabelt är dana kunskaper och verktyg som är nöd• skrivna utvecklingen och därtill hörande av ovan redovisat, vara alldeles för lite. att det inte enbart handlar om kompe- vändiga för att kunna förstå teknikens krav på utbildningen samt att det även i Frågan har aktualiserats årligen i sam- 58 59 band med antagning till chefsprogram som det taktiskt/operativa utnyttjandet av ring av chefsprogrammet med teknisk in utan ges en större breddning totalt sett, met och varit föremål för di alog med ut teknikens möjligheter och begränsningar riktning genomfördes. FM:s framtida ut vilket är mycket positivt. bildningsansvariga inom Försvarsmakt• -de har en militärteknisk kompetens. Mili veckling och dess behov av chefer med En kandidatexamen i militärteknik är ens högkvarter (HKY), men har ännu tärteknikerns -generalistens- användbar• militärteknisk kompetens på olika nivåer en akademisk examen omfattande 120 p inte gett något resultat i antalsmässiga het ser därmed inga gränser. samt skolreformsutredningens slutsatser (poäng), varav minst hälften i huvudäm termer. Härutöver finns det inom den stutsatserna jag drar, är att FM måste utgjorde grundstenarna för förändringen net militärteknik. Enstaka kurser som tekniska inriktningen två profileringar - ange vilket behov man har av officerare av innehållet i chefsprogrammet sammantagna leder fram till en kandi ledning/tele (L/T) och vapen/skydd (Y/S). med teknisk inriktning såväl i det korta Förändringarna kan kortfattat beskri datexamen i militärteknik ges vid FHS Eftersom behovet totalt sett inte är angi som i det längre perspektivet och det gäl• vas enligt följande. Ledstjärnan var mili eller vid andra universitet och högskolor, vet, är följaktligen inte behovet av LIT ler bägge profileringarna. Ä ven om en re tärtekniskt tänkande och interaktionen men utbildning i militärteknik ges endast respektive Y/S uttalat. Det kan i detta ducering av antalet officerare till chefs teknik, taktik och operationer. Kursut vid FHS och vid institutionen för militär• sammanhang nämnas att det nuvarande programmet är föreslagen av försvarsför• vecklingen skulle också underlätta fram teknik. E n kandidatexamen i militärtek chefsprogrammet med teknisk inriktning valtningsutredningen (FFU) \ torde inte tida ämnesutveckling inom ämnet mili nik för en officer riktad mot högre be (ChP 04-06 T) har tre profitörer Y /S av en procentuell tilldelning om 10-15% vara tärteknik och underlätta en examensrätts fattningar omfattar således 60 p militär totalt tolv studerande! tillräcklig för FM:s behov av officerare prövning för i första hand en kandidatex teknik på A-, B- och C-nivå. Resterande Vilka befattningar på nivå 3 finns det med kunskap om, förståelse av och kon amen i militärteknik. Vidare skulle kur 60 p innefattar huvudsakligen krigsve krav på eller är önskvärt att vederböran• troll över den tekniska utvecklingen. Det sen ges mindre djup till förmån för ökad tenskap och därjämte ledarskap och ma de skall ha genomgången chefsutbildning ta understryks också av att FFU föreslår i bredd samt att mindre tid skulle ägnas åt nagement. med teknisk inriktning? Oavsett vilket är stort en halvering av FM:s tekniska stöd• grunder. Systemtänkande och systemut För civil studerande kan utöver 60 p det min bestämda uppfattning att detta myndigheter FMY och Totalförsvarets bildning samt utbildning inom informa militärteknik resterande 60 p bestå av måste finnas kartlagt för att därmed kun forskningsinstitut (FOl). Sammantaget tionssystemområdet sattes högt. De stu valbara kurser från annat lärosäte exem na klara ut behovet totalt sett men också innebär ovanstående att FM:s behov av derande skulle härutöver ges ett större pelvis matematik, fysik etc. Det kan ock för att kunna placera officeren i "rätt" officerare med militärteknisk kompetens ansvar för sin egen kompetensutveckling så gälla officer minst nivå 5, beroende på befattning d.v.s. så att hans kompetens drastiskt ökar och att FM tydligt måste än tidigare och det pedagogiska uppläg• den enskildes bakgrund. Utvecklingen utnyttjas så optimalt som möjligt. Detta ange detta behov. FM:s behov måste där• get skulle omarbetas en hel del och där går mot ett större utbud av enskilda kur gäller inte bara inom FM, utan är appli med vara styrande framför den enskildes helheten sattes i fokus. ser och för den studerande kommer möj• cerbart även på befattningar inom För• egen önskan. Erfarenheterna från såväl det omar lighet finnas att själv välja såväl inrikt svarets materielverk (FMY), FHS och på I avsaknad av ansatta numeriska be betade innehållet som det förändrade ning som kurser. förbandsnivå. hov från FM, har MTI vid FHS försökt pedagogiska upplägget har i stort varit Under fö rutsättning att FHS erhåll er Det bör tilläggas att det också måste bistå med marknadsföring för att förmå mycket positivt. Men ingenting är fullän• examensrätt, innebär det att en kandidat finnas någon form av "morot" för dessa fler officerare att söka den tekniska in dat utan det finns alltid en förbättrings examen i militärteknik skulle kunna vara officerare i form av attraktiva och intres riktningen. studerande ur stabsprogram potential och det är ett arbete som pågår realiserbart januari 2007 förutsatt att re santa befattningar efter genomförd utbild met är den tyngsta målgruppen i detta ar inför nästa kurs och som också är kopp dan genomförd utbildning kan invärde ning och som inte kan besättas av någon, bete. Marknadsföringen har fokuserat på lat till kandidatexamen i militärteknik, ras, vilket bedöms vara fullt möjligt. l som inte har genomgått den tekniska in att förklara tyngdpunktsförskjutningen förutsatt att FHS erh åller examensrätt praktiken innebär det att ChP 04-06T riktningen. Detta är inte helt oväsentligt från teknik till militärteknik, men också Hösten 2006 kommer militärteknisk skulle kunna vara den första kurs som er och understryker behovet av en kartlägg• att exemplifiera vi lka befattningar som påbyggnadsutbildning (MPU), som den håll er k andidatexamen i militärteknik ning av dessa befattningar. Det är ofta en kan vara "lockande". nya kursen kommer att heta, att starta och den första kurs överhuvudtaget vid uttalad uppfattning att officerare som ge och den kommer också att ge möjlighet FHS som erh å ll er akademisk examen. till officer minst nivå 54 att söka men ock E n m agisterexamen i militärt nomgått den tekniska inriktningen är nå• Utveckling av chefsprogram eknik gon form av specialister. Inget kan vara så för civila studerande frå n andra myn skulle kunna vara realiserbar två till tre mer fel än denna uppfattning. Jag påstår med teknisk inriktning, ChP T digheter eller från försvarsindustrin. Det år efter det att kandidatexamen är in att dessa officerare är sanna generalister, Som jag inl edningsvis nämnde, tog det innebär att kursen inte bara är tillgänglig förd, men det krävs också att den påbör• de besitter såväl den tekniska kunskapen 20 år innan en genomgripande föränd- för studerande vid chefsprogrammet jade uppbyggnaden av en forskarmiljö 60 61 kan fortsätta och att fl er disputerade offi Målet är att successivt minska del A till FM måste ställa krav på individer till utöva sin profess ion som operativ bruka cerare och forskarutbildade lärare rekry förmån för B och C och med tonvikt på C MPU betingat av det behov som förelig• re och k valificerad kravställare måste teras. Sammanfattningsvis kan konstate och det är h elt analogt med definitionen ger. Behovet måste vara det grundläg• fortsätta. ras att ämnet militärteknik har utveck av ämnet militärteknik och dess utveck gande. I en minskad numerär till chefs Kompetensuppbyggnaden av forsk lats mycket de senaste åren och är under ling. Vissa grundläggande tekniker erfor programmet totalt sett, är det inte rimligt nings miljön inom det militärtekniska stadig utveckling. Det gäll er såväl forsk dras förvisso, men det som behövs, behö• med nuvarande procentuell a förde lning. området måste fortsätta för att undervis ning som innehåll i kursplaner. ver vare sig utvecklas ell er tillhandahål Utvecklingen av kursplan för M PU mås ningen skall kunna stödjas såväl inne las på FHS, utan kan upphandlas på an te ständigt vara föremål fö r förändring håll smässigt som på e tt akademiskt sätt. Erforderliga kompetenser nat lärosäte, exempelvis Kungliga Teknis och erbjuda tillräcklig flexibilitet till att En kandidatexamen i militärteknik ger välj a e nskilda kurser för såväl officerare på Vi lk a forskar- och lärarkompetenser er ka högskolan (KTH). sikt avstamp i en magisterexamen i Utvecklingen av B och C har påbör• som civil a studerande. Påbörjad tyngd milit fordras då för att tillgodose utvecklingen ärteknik. Sammanfattningsvis kan jats och måste fortsätta punktsförskjutning från grundläggande av ämnet och anpass ningen till officers och här utgör man säga att militärteknik är el/ ämne så forskningen, som tidigare nämnts, en tekniker till att ge officeren förmåga att utbildningens ökade krav på militärtek vä• väl i tiden som för framliden. sentlig grund för utveckling av ämnet nisk kompetens? För att strukturera det och därmed utbildningen. Inom båda ta kan kursplanen delas in i tre olika de dessa områden är det lar, nämligen A grunder, B militärspeci svårare att köpa Noter kompetens utifrån, vi lket innebär 1 fik teknik och C fördjupning för att öka att Oändliga trigonometriska serie r för mate 3 so u 2005:96 kompetensen till stor delmåste utvecklas förmågan (för officeren) att utöva sin matisk analys av periodiska förlopp 4 Kaptensnivå inom den egna organisationen men som 2 profession. so u 2003:43 5 Människa System kommer att ta tid. Rekrytering av profes Interaktion Inom del A ryms bl. a ämnen som ma sorer, lektorer, forskarassistenter tematik, ellära, mekanik och materi allä• och disputerade officerare ra. Dessa är basala tekniska ämnen men samt officerare med längre kommenderingscykel som till del behövs för den fortsatta för• än två till tre år måste vara ståelsen för och utbildningen i militär• och kommer att ut göra grunden för teknik. Del B innehåller exempelvis sen en kvalificerad utbild sortekn i k, vapensystemteknik och mili ning i militärteknik. tär farkostteknik och är mer fokuserat på Sammanfattning teknikområden i militära applikationer. Förmågan att utöva sin profession kan Det uppdämda behovet av ett ändrat fo VI ERBJUDERALLT beskrivas dels vara som operativ brukare kus från teknik till militärteknik som I UNIFORMER men också som kravställare inom materi funnits under lång tid, har på senare år OCH TILLBEHÖR FÖR MARINEN elprocessen. Del C innehåller då system utvecklats och implementerats i utbild teknik, a utonoma system, MSP, elektro ningen vid FHS. Teknikutvecklingen, nisk krigföring etc. Det är framför allt som fortgår i ett ökande tempo, ställer här som interaktionen m ellan teknik, högre och högre krav på officerens för• taktik och operationer får sin tillämp• måga som operativ brukare och kompe ning. tent kravställare. Interaktionen mell an Det kan konstateras att mellan 40-50 % teknik, taktik och operationer är härvid• av utbildningen idag förmedlas inom del lag avgörande och måste genomsyra den A , vi lket i sig är en procentuell minsk militärtekniska utbildningen för att che ning relativt det omarbetade innehållet i fer på olika nivåer skall kunna besitta chefsprogrammet med teknisk inrikt den militärtekniska kompetensen. Såväl RONNEBYGATAN 39, 371 33 KARLSKRONA skolreformsutredningens betänkande ning, som tidigare beskrivits. Resterande TEL.0455-1 0298 [email protected] 50-60% omfattar B och C tillsammans. som inkomna remissvar stödjer detta. 62 63 Generalmajor CLAES SKOGLUND Ett högteknologiskt företag ... F d generalmajoren Claes Skoglund lämnade aktiv tjänst inom Försvarsmakten 1981 efi er bland annat sex år som militärbefälhavare i Västra 1~ilitärområder Ansats till fördjupning av några uppslagsändar f forskningsprojektet "Försvaret och det kalla kriget" (FOKK) genomfördes den 8 juni 2004 vittnesseminarium avseende marinen. Den begränsade tiden vid seminari ets genomförande ledde till att mycket lämnades osagt. Forskningsledaren professor Kent Zetterberg vid Försvarshögskolan har dätför i samråd med seminariets redak tör, kommendör Herman Fältström, anmodat mig att pröva en ansats till fördjup• ning av vissa uppslagsändar, som växte fram under seminariet. Av naturliga skäl har jag vid val av upp Bohusläns regemente (I 17) 1963-66, slagsändar utgått från mina egna erfaren ställföreträdande militärbefälhavare i heter som armeadjutant hos befälhavan• Västra militärområdet 1966-68, rektor de amiralen för Västkustens marindi för Försvarshögskolan 1968-72, militär• strikt och hos kommendanten i Älvs befälhavare i Västra militärområdet (MB borgs fästning under beredskapstiden, Väst) 1972-78, expert i Försvarsmaktens expert i 1945 års försvarsutredning och ledningsutredning 1974 (FLU 74) 1974- följande verksamhet i Försvarsdeparte 80 samt utredare åt ÖB av operativ ... med traditioner mentet och statsutskottet inför 1948 års stabsmetodik och operativ utbildning försvars beslut, växeltjänstgöring vid flyg 1980-81. Det är min förhoppning att den vapnet, operativ kurs vid Royal Air For na ansats ska ge en vidare bild av viktiga ce i Storbritannien och Army Air Defen förlopp, att rikta uppmärksamheten på Saab Bofors Dynamics är ett kunskapsföretag som utvecklar högkvalitativa se School, USA, förste lärare vid Krigs problemområden och att ge uppslag till och tillförlitliga försvarssystem för det svenska försvaret och för den inter högskolan och Försvarshögskolan, rådgi• fördjupad forskning. av nationella marknaden. vare inför den operativa integreringen Krigsmakten på central nivå, chefsexpert Vad är sanning? Om flottans arbetar på teknologins absoluta framkant och för samtidigt hundraåriga Vi i 1955 års försvarsberedning, Chef för stora motgång i Försvarsbe• traditioner vidare. Operationsledning 3 i Försvarsstaben 1961-63, därunder förstuelie för elen ope slutet 1958 och armens roll rativa integreringen av Krigsmakten på Vad är sanning? Under snart 50 år har högre regional nivå, regementschef vid man fått höra att "armen" bar skulden SAAB BOFORS DYNAMICS www.saab.se 65 Saab Bofors Dynamics AB . SE-691 80 Karl skoga, Sweden • Tel +46 (0)586 810 00 • Fax +46 (0)586 857 00 till flottans stora motgång i försvarsbe• var ett verk av Swedlund, givetvis i sam greppet eller ett långt krig (år) med folk August Ehrensvärd (far och bror amira slutet 1958 (FB 58). Senast i Lars Wedins arbete med marinen. I sammanhanget försörjningen i främsta rummet. ler, "hoppad" av Nils Swedluncl till ÖB• intressanta uppsats i boken "Att skåda bör även nämnas Swedlunds insats för Så till nästa anklagelse: Försvarssta• posten.) Han hade varit en ledande man i 1 att föra upp marinens andra vapenslag, ben var armeclomineracl. Ja , det var den! "juntan" och var alltså "skäligen miss Sovjetunionen i vitögat" , men även av kamrater vid marinens vittnesseminari kustartilleriet, till kärna i hela kustför• Men det var inte en "anneintrig". Till tänkt" av flottans män. Han valde mig till um på Försvarshögskolan den 8 juni svaret i samverkan med dess inspektör komsten av Försvarsstaben (Fst) i FB 36 chefsexpert för armen i 1955 års försvars• 2004. Här följer några synpunkter. Rudolf Kolmod in. för att åstadkomma en samordnad stra beredning (FöBer 55), som höll hög nivå Paret Helge Jung och Carl August Hur kunde då denna Swedlunds om tegisk och operativ ledning av Krigsmak (ett" A-lag") med försvarsministern som Ehrensvärd, misstrodda av flottans män vittnade mycket positiva inställning till ten var tvingande nödvändig och långt ordförande och bl. a partiledarna för hö• redan som kaptener på 1920-talet ("jun sjömakt, kustförsvar och importskydd om länge (1960) accepterad av alla. Men gern och folkpartiet som ledamöter tan"), bar ansvaret för ÖB 47 , godkänt landa i FB 58? Var det "de grå vapen 1936 ville flottan (styrande inom mari (boncleförbundet satt i regeringen). Öv• även av Chefen för marinen (CM), Helge rockarna" som låg bakom? Försvars• nen) inte vara med och 1942 steg också riga chefsexperter var Dag Arv as och Bo Strömbäck. 1947 blev Nils Swedlund chef stabschef åt Swedlund var Rickard Åker flygvapnet ur. Utöver elen övergripande Westin från marinen (elen minsta för• för försvarsstaben ( CFst) och därefter man, tidigare som flygöverste inspektör ledningen ledde följaktligen ÖB/Fst där• svarsgrenen hade således två) och Claes ÖB 1951-61 och var sålunda i ledningen för luftbevakningen, men nu åter i ar efter endast markoperationerna (arme Henrik Nordenskiöld från flygvapnet. Vi för Krigsmakten under 15 år. Han tillhör• mens generalsuniform. Chef för flygvap kårer, sedermera MB med milon) men ej ingick också i en nyorganiserad plane de en senare generation än "juntan". Om net (CFV) var Axel Ljungdahl, av Swed sjö- och flygoperationerna. Alla försvars• ringsavdelning i Fst med Rickarcl Åker hans kvalifikationer för uppgiften kan lund betecknad som "en hederlig flygsol grenar hade en operationsavdelning i man som chef (ersattes av Curt Görans• utförligt läsas i Kent Zetterbergs biogra clat."5 Han hade (efter påtryckningar av försvarsstaben, men för armen krävdes son som tillförordnad försvarsstabschef) fi,2 vilken rekommenderas till läsning. Sweclluncl?) övergivit (modererat?) före• också operativa stödenheter för under och flygöversten Sam Myhrman som Stig H:son Ericson, blivande CM, anteck trädarens outrerade uppfattning om rättelsetjänst, ingenjörstjänst, signal ställföreträdare. nade i sina minnen att Swedlund kom "luftförsvaret främst" och förordade in tjänst och underhållstjänst. Den begrän• Vis av erfarenhet från tidigare utred mer att klara saken, eftersom han är en vasionsförsvaret, självfallet med luftför• sade armestaben var enelast produktions ningar förbehölljag mig hos Ehrensvärd svaret som en viktig beståndsdel. Att han ledande. Marin- och flygstaberna elispo rätten att uneler verksamheten som ex samarbetsman.3 Under Swedlunds första tid tillkom av Swedluncl skulle "ha kompenserats" nerade egna operationsavdelningar (så• pert ta egna initiativ vid behov och inte ytterligare två + fyra landskapsjagare på flottans bekostnad är orimligt. Den i ledes dubblering) och avdelningar för behöva ränna till armeledningen i varje och ytterligare två projekterades, totalt FB 58 införda begränsande ekonomiska operativa stödfunktioner förutom organ detaljfråga. Det bifölls "nådigt". Under åtta enheter. Det hade inte varit möjligt ramstyrningen tvingade till prioritering för procluktionsledning. de tre åren fick jag aldrig några anvis utan hans medverkan. När Ericson häv• på strategisk, operativ och taktisk grund. Det var alltså flottans och flygets väg• ningar från honom om marinen, men där• dar motsatsen4 är detta knappast rätt. Ett litet bidrag kan också vara arme ran att intill 1961 operativt inordna sig i emot några om flygvapnet. Vad som av Flottan tillfördes under 1950-talet avse översten Gustaf Källners (pensionerad, Fst som låg bakom elen föregivna arme handlades på allra högsta nivå visste jag värda förstärkningar. Swedlund tog ock medarbetare i Göteborgs-Posten, varm dominansen. De fronderande såg dess ut inte, däremot att förhållandet mellan de så stora initiativ för importsjöfarten över flottvän) indignerade brev till Åkerman om noga till att de var väl representerade gamla ÖB-konkurrenterna var ganska Västerhavet. Ett stort krigsspel genom om avvägningen flotta - flyg och svaret i sina operationsavdelningar i Fst. Chefer kyligt. I min ägo har jag ett brev där Eh fördes i Göteborg med heta diskussioner (visat för mig): "Redan gjorda engage var bl. a Helge Strömbäck (kustpansar rensvärd tackar mig för insatsen. mellan flotta och flyg om det största ho mang hindrade en annan avvägning." skepp ihop med "grårocken" CFst Olof En liten interiör från FöBer 55. Dag tet, ubåtar eller flyg? De tio stadsjagarna Därmed åsyftades statens ramavtal med Thörnell!) och Stig H:son Ericson (del Arvas och jag gjorde på mitt initiativ, och gjordes efterhand om till fregatter, det SAAB kring 1940. tog i underhandlingarna av ramavtalet på förekommen anledning, en särskild sista paret så sent som kring 1970 och för Några punkter för historikerna att med SAAB mars 1940), båda blivande föredragning för ledamoten Bertil Ohlin lades till Nya varvet, då jag var MB Väst. här fördjupa sig i är de tolv Lansenelivi marinchefer. Jag tillåter mig hävda att (fp) på Handelshögskolan, där denne var Flytande lossningskajer ordnades i smär• sionerna (obs Viggen ännu ej aktuell) elen faktiska armedominansen i försvars professor. Den gick bra enligt plan. Från re hamnar i Bohuslän och en rangerban kontra jagarna, eller avvägningen mellan staben (stödfunktioner) inte hade något Handelshögskolan gick vi därefter tvärs gård byggdes bakom Strömstad för det ett kort krig (månader) med förmåga att avgörande inflytande i avvägningsfrågor. över Sveavägen till ett Normakafe för att fall Göteborgs hamn var utslagen. Allt överleva det första överväldigande an- Chef för armen var från 1948 Carl äta lunch. Uneler denna framhölljag med 66 67 viss skärpa förArvas att det höll på att gå märkvärdigt att det särskilt omnämndes i vudsak instämmanden. Det är tillfred rörliga markstridskrafter uppmarschera illa för flottan och kanske också för ar minnesskriften vid Sällskapets 200-årsju• ställande för mi g när, på en fråga vid ma de och delvis nedgrävda. men. Därför måste vi hålla ihop och sam bileum 1971 . rinens vittnesseminarium 47 år senare på Djupförsvaret till sjöss bildade, som arbeta gentemot flygvapnet. Arvas ville Bakgrunden till artikeln var CM:s och FHS av Arvid Cronenberg om marin E mil Svensson framhöll under vittnesse inte ta ställning. Efter några dagar kom CFV:s avvikande yttranden beträffande "östersjöfilosofi", Per Rudberg svarar: " minariet, en tröskel d els för att skänka han tillbaka och tackade nej. Motsvaran de strategiska brännpunkterna Östersjö• Ja. Med ett ord: Djupförsvar!" nödvändig tidsfrist åt markstridskrafter de hade hänt ett år tidigare 1956 då vi utloppen och Nordkalotten i ÖB 57 , Djupförsvaret mås te emellertid ses i na, dels för att åstadkomma sådana inle några KHS-lärare (av Carl-August Eh grunden för FB 58. Min huvudpunkt var hela sitt strategisk a och operativa sam dande förluster hos angriparen att opera rensvärd benämnda "gatans parla att vi måste vara beredda att försvara manhang. Detta framkom inte tydligt un tionsavsikten nåddes att slutligt bryta an ment"), med vår " fria akademiska ställ• varje del av vår 2 000 km långa kust. D et der vittnesseminariet Trots allt "hemlig griparens anfallskraft i anslutning till ning", skulle skriva boken "Både Och", ta krävde ett djupförsvw; där havet ända hetsmakeri" m.m. gällde för oss under stranden. De sex pansarbrigaderna (dock ett inlägg i försvarsfrågan. Lärarna i sjö• fram till angriparens kust utnyttjades. Kalla kriget den tidvinnande strategin. först efter moderniserin gen i FB 58) var resp. luftkrigskonst vid KHS, Bengt Behovet av försvar på både stor bredd Angripna av supermakten måste vi hålla kärnan i motanfall en mot brohuvuden Lundvall och Jan Oterdahl anmodades och stort djup gjorde det operativt nöd• ut utan katastrofala nederlag, tills "icke under bildande. Utan denna operativa vara med. Efter några dagars betänketid vändigt att med begränsade stridsmedel förberett" bistånd erhölls från angripa och för den delen även taktiska samver blev även här svaret ett dubbelt nej! Var göra vissa områden mer eller mindre rens huvudfiende. Detta framhölls i (de kan mellan stridskrafterna i luften, till för denna ovilja att samarbeta med ar oframkomliga för angriparen. parlamentariska utredningarna föregå• sjöss och på marken var avvärjningsope• men? Det vore något att forska om! Sveriges östfront kunde garderas i an ende) ÖB-studiern a t o m ÖB 62. Men rationen dömd att misslyckas. Vi fick inte Kontakten via Dag Arv as var mitt an slutning till de kanaliserande skärgårdar• inte längre. Varför? Något för historiker försätta oss i den tyska armens läge vid dra försök att i all blygsamhet bistå flot na med ekonomiskt överkomliga marina na att forska vidare om. landstigningen i Normandie 1944 utan tan. Sommaren 1991 berättade vid ett stridsmedel. Försvaret av angränsande Den operativa ledningen skulle erforderligt understöd av flyg- och sjö tillfälle Klaus-Richard Böhme, prefekt öppna kustområden kunde understödjas bringa stridskrafterna i luften, till sjöss stridskrafter vid det stora avgörandet. vid Militärhögskolans militärhistoriska flankerande med kustrobotar och fram och på marken till maximal verkan, d.v.s. Nog så svårt! avdelning, för mig att amiral Stig H:son stötande lätta fartyg. (Det senare fick ju högsta möjliga gemensamma verkan (sy E n på förhand, redan i fredstid upp Ericson i sin dagbok antecknat att jag var sin slutgiltiga förtroendeskapande lösning nergieffekten). Med den försiktiga neu gjord operationsplan är emellertid inte flottans störste fiende. Det var ju intres först på 1980-talet tack vare kustkorvetter tralitetspolitik regeringen beräknades giltig längre än till den första samman sant. Intressantare för mig var dock att och robotbåtar med robot 15.) Tankarna föra intill ett krigsutbrott (för vår del), drabbningen med motståndarens huvud jag i mars 1983 haft ett förtroendefullt från "Motstånd mot stormakt" 1950 gick måste angriparen skjuta första skottet. stridskrafter. D.v.s. i detta fall vid angri samtal med numera riksmarskalken Eric igen, författad av ett par generalstabsoffi Alla "provocerande" aktiviteter från vår parens kritiska växling mellan sjö och son i dennes tjänstebostad vid slotts cerare. Tack vare detta marina skärgårds sida dessförinnan sk ulle bli strängeligen fast mark, då hans operationsavsikt för backen i Stockholm. Där förekom inga försvar i fronten kunde stridsmedlen i luf förbjudna av regeringen. När kriget mer hoppningsvis bl ottades. Antingen lycka misshälligheter6 ten och på marken kraftsamlas till övre eller mindre överraskande inl etts starta des vi avvärja landstigningen, inl edning Norrland och Skåne. De långsamma de djupförsvaret omgående under strate en till en invasion. Ell er så kom angripa markstridskrafterna som måste förflytta gisk defensiv men operativ och taktisk ren i land och började bilda brohuvuden Djupförsvaret sig landvägen mellan olika operationsom offensiv. Attackflyget (tolv Lansendivi med risk för kommande operativa ge Sjöofficerskåren tog den svåra motgång• råden, gjorde denna sam- och växelverkan sioner) mot il astnin gshamnarna i Balti nombrott. Då måste en ny operations en 1958 med beundransvärd behärskning mellan stridskrafterna ofrånkomlig, häv kum och ner till Warnemlinde på den öst• plan övervägas för att inte de svenska och arbetade oförtrutet vidare för marin dade jag. (De främmande ubåtsopera tyska kusten, ubåtarna (vi hade 25 styck stridskrafterna skull e bli i grund slagna plan 60. I överbryggande syfte skrev jag, tionerna i våra skärgårdar under 1980-ta en) lurande i sin a rutor utanför, under och den tidvinnande strategin uppges. numera förste lärare vid "gamla" FHS, let utvisar att även den presumtive angri stödda av mineringar kryssar-, sedermera Övergången från avvärjnings- till för• hösten 1958 i TiS artikeln "Gemensam paren småningom insett dessas defensiva jagargrupperna med taktiska framstötar dröjningsoperation är strategiskt bety grundsyn". Att en överstelöjtnant från betydelse.) från väl skyddade baser i skärgårdarna delsefull, men operativt och taktiskt svår generalstaben skrev i Örlogsmannasäll• Debattinlägg följde i TiS av bl. a kap och slutligen kustartilleriet i vår strand att genomföra. Sannolikt hade regering skapets tidskrift ansågs synbarligen så ten Per Rudberg, blivande CM med i hu- kant. Där stod i bästa fall våra operativt en tvingats fatta principbeslutet med den 68 69 tidvinnande strategin som ledstjärna. transporter till brohuvudena och frejdiga det? Hans styrka till sjöss växte. Vi ersat skottet vid föredragningarna inför FB 48. Möjligheten att erhålla operativt "icke räder mot sjövägarna i övrigt. Armens te tolv Lansendivisioner med fem och en När Stig H:son Ericson blev CM 1953 förberett" bistånd hade blivit helt bero förlegade fördröjningstaktik borde ha er halv Viggendivisioner, ubåtsstyrkan halv skisserade han i sin dagbok en lätt flotta ende av vår förmåga till fortsatt krigfö• satts av det "områdesförsvar" till tio mils erades och den sista landskapsjagaren snarlik "Motstånd mot stormakts" men ring. djup (men inte mer) till vilket Einar försvann 1980. Utvecklingen var den mycket större, bl. a 96 kanonbåtar om 12 Operativa och taktiska studier och Lyth, chef för MHS:s armelin je, gav iden, samma, dock något fördröjd vid mark 200 ton. Kanonen bedömdes vara ett planläggning ävensom övning av staber begränsande den ytterligare skadan utö• stridskrafterna. lämpligare vapen än torpeden mot svär• och förband samt fältarbeten är en abso ver bombkriget på det civila samhällets ÖB Stig Synnergren anmälde till re mar av landstigningsbåtar. Kring årsskif• lut förutsättning för en framgångsrik för• Det var även dessa delar av djupförsva• geringen behovet av en annan operativ tet 1954/55 orienterade mig emellertid dröjningsoperation. Denna förutsättning ret vi skulle ha förberett men underlät i inriktning men var inte mannen att ge min kollega vid Krigshögskolan kom uppfylldes inte under Kalla kriget. Den beklämmande kortsynthet. nomdriva den inom Försvarsmakten som mendörkapten Bengt Lundvall glädje• 0 självklara operativa handlingsmöjlighe• I en diskussion i Svensk tidskrift 1974175 Krigsmakten numera benämndes.' strålande att regeringen bifallit byggande ten att i nödfall övergå till fördröjnings• med forskningschef Ingemar Dörfer, då I vilket fall verkade våra försvarsför• av fyra landskapsjägare typ Östergötland operation förmenades nämli gen "gynna varande FOA, om skalförsvar kontra beredelser säkerligen avhållande på -ett mycket omdiskuterat beslut. Bekla armen." Operationsledningens (OpL) heltäckande djupförsvar skrev jag i min Moskvas lust att anfalla oss över Öster• gar, svarade jag. Det kommer att fördröja allt dominerande uppgift, den operativa slutreplik: "Det är emellertid att obser sjön. Men skulle ryssen över huvud taget skapandet av en lätt flotta. Så blev det planläggningen för nuet_( de stridskrafter vera att det är vår praktiska och utåt och välja den vägen? l milo Väst avvisade vi också på grund av "arvet" och de ned vi verkligen disponerade) sögs in i den inåt demonstrerade trovärdigbet att ge bestämt "Stockholms" påstående att skurna anslagen i FB 58. Problemen med 11 målmedvetna Planeringsledningens nomföra ett oss påtvingat krig, att inte "Väst ligger i eldlä". Alltmer arkivstu att genomföra den följande marinplan 60 (PianL) studier för framtiden (tio år eller förlora snabbt, d.v.s. att inte kapitulera dium talar för att den gamla härvägen var både långvariga och omfattande. mera). Och därmed in i den eviga avväg under det första slaget utan tvärtom be över Jylland skulle blivit Sovjetunionens 1966 blev konteramiral Oscar Krok ningsfrågan mellan försvarsgrenarna. hålla operationsfriheten, som ger försva• metod att knäcka Skandinavien. Ytterli stedt militärbefälhavare i Västra militär• Ingenting gjordes åt fördröjningsproble• ret dess fredsbevarande värde. Vår freds gare en historieforskaruppgift området och jag blev hans ställföreträda• matiken. Följderna hade kunnat bli kata bevarande förmåga är sålunda samma re. Gräl hade uppstått i Stockholm mel sak som effektiviteten vid ett försvars lan flotta och kustartilleri om anskaff strofala om kriget kommit och vi hade Marinplan 60 tvingats till en inte förberedd fördröj• verkliga genomförande. Att därvid satsa ning av s.k. patrullbåtar (kanonbåt mo ningsoperation alternativt kapitulation. allt på ett kort i ett skalförsvar kan därför Under seminariets gång uttryckte Lars dell Norge om 150 ton).13 Två norska ka Källor för forskning saknas förvisso inte.7 inte komma i fråga." Bakom låg den tid Wedin sin förvåning att nästan inte ha nonbåtar besökte Göteborg våren 1967. Ä ven vittnesseminariet framförde syn vinnande strategin. Den oberäkneliga fått höra ordet marinplan 60, hänvisande Jag och chefen för sjöoperativa avdel punkter på OpL kontra Plan L. och därmed särskilt farliga tidsförlusten till amiral Ericson. Men "den lätta flot ningen i milostaben, kommendörkapten En fördröjningsoperation består inte vid en supermaktskapplöpning om ett tan" var ingalunda bara en slogan, som Nils Hellström, for ned från Skövde och enbart av taktiska markstrider såsom försvarat Sverige skulle få den store Per Rudberg påstod under debatten. fick en mycket praktisk och noggrann ge framskymtade i seminariet. Den måste grannen i öster att avstå från angrepp. En Den diskuterades redan på 1930-talet av nomgång av båtarna. Vi blev positiva. genomföras både i luften, till sjöss och på fördjupad forskning rekommenderas. unga sjöofficerare under skarpt mot Återkomna till Skövde skrev jag åt MB marken. Och både offensivt och defen Sedan kan alltid diskuteras om Sov stånd från "pansarbåtsamiralerna". Men en PM avsedd för CM. I denna PM redo sivt. Därför hade det varit betydelsefullt jetunionen någonsin planerade storanfall också av "juntan" som däri såg bespa visades våra iakttagelser. Det föreslogs att några av våra jaktdivisioner funnits modell Normandie 1944 över Östersjön, ringsmöjligheter till förmån för flygvap att två svenska varv på licens skulle byg kvar för att bestrida angriparens lufther särskilt tveksamt mot östra Mellansveri net. "Motstånd mot stormakts" lätta flot ga var sin patrullbåt. Dessa skulle efter ravälde över markoperationsområdet, ge. Man disponerade aldrig landstig ta J 950 (obs med bibehållet anslag till genomlidna "barnsjukdomar" under från 1970-talet åtkomligt även för angri ningsmateriel härför. Under senare de flottan) motiverades bl. a av misstroendet hård tjänst vara typbåtar för storproduk parens jakt och attack . Och ett antal tor len av Kalla kriget kom man i försvars• mot "stora fartyg" (såväl kryssare som tion vid en bättre konjunktur. (FB 68 när• ped- och ubåtar från baser vid sidan av och marinstaberna fram till en mer rea landskapsjagare) som rådde inom flyg made sig). Mönster var minsvepare typ landstigningsområdet för upprepade listisk bedömning av angriparens sanno vapnet och kunde förmärkas såväl hos Landsort, enligt Krokstedt beredskaps hugg mot underhålls- och förstärknings- lika anfallsmetoder.9 Men vad hjälpte 1945 års försvarskommitte som i Statsut- tidens bästa eskortfartyg, av vilka två 70 71 - l byggdes MB med stabschefer (jämnt fördelade och noga utprovades före kriget. Den operativa kraterna gör sig alltid breda. En organi Sedan snabbyggdes ytterli gare tolv far- ledningsorganisationen mellan försvarsgrenarna) till en konfe sation (även av staber) är ett medel, inte rens på Dalarö. Där upptäckte tyg 1940-41. o jag som ett mål för verksamheten. Vid behov Företrädarna för flottan var från begyn l handbrevet till CM, viceamiral Ake blivande SC Väst till min förskräckelse frångås den. I milo Väst införde vi exem nelsen kritiska mot den operativa led Lindemalm fick jag också Krokstedt att att i den nya ledningsorganisationen ma pelvis att när ett kritiskt läge uppstod i ningsorganisationen ("MB") som började råda denne att samverka med armeche rinkommandona (MK) försvunnit på den skyddet av importsjöfarten (offra fregat införas i Krigsmakten 1961. Och det från fen Curt Göransson inför de hot som fö• lägre regionala nivån och ersatts av ör• ter eller oljelast?) MB förflyttade sig till fackmässig synpunkt med viss rätt. Kriti restod inför FB 68 med ett hårt pressat logsbaser, av benämningen att döma med örlogsbaschefens uppehållsplats med ken hänförde sig främst till dels Östersjöns flygvapen. Detta blev mitt tredje försök mycket begränsade uppgifter. Företags• goda taktiska förbindelser och övertog uppdelning på två operationsområden, till bidrag till flottans understöd. Patrull ledningen (den taktiska ledningen), den ledningen (och ansvaret) för företaget. dels att de tre nivåerna central, högre och båtsfrågan löstes året därpå (1968) så• tidigare marinkommandoorganisatio Detta med alla DUC:s gillande, även se lägre regional ledning gjorde som Bo Westin framhöll vid vittnessemi hela syste nens främsta uppgift, skulle övertas av dan jag blivit M B. Med en sådan praktisk met tungt och tidsödande, inte nariet. Antalet båtar blev 16, alla tillver minst i MB, innebärande bl. a en våldsam ut tillämpning av ledningsorganisationen snabba lägen. Detta kade i Norge, gentemot "Motstånd mot framkom även under byggnad av signalförbindelserna. Så hade det räckt med en amiral, Militärbe• vittnesse stormakts" 50 och Ericsons 96. Framtag minariet avseende marinen. hade ingalunda varit avsikten i mitt ur fälhavaren i Södra militärområdet, i stäl• Sedan den ning av den svenska robot 15 och dess centrala operativa led sprungliga sexmiloalternativ. Detta fram let för fyra på kajen i Karlskrona vid placering först på robotbåt typ Norrkö• ningen överförts från marin- och flyg höll jag med skärpa för församlingen, un ubåtsincidenterna 1984. staberna till ping och sedan korvett Stockholm i bör• försvarsstaben 1961, hade derstödd av min chef konteramiral Krok Ett annat exempel på flexibel tillämp• ÖB jan av 1980-talet betydde ett slutligt ge begåvats med inte mindre än 15 di stedt. l milo Väst fick Västkustens örlogs• ning av den operativa ledningsorganisa rekt underställda nombrott för den lätta flottan. Korvetten, chefer (DUC), nämli• bas överta jämväl MKV:s taktiska upp tionen är armekårchefsfunktionen. Vid både ytattackfartyg och ubåtsjägare, gen sju militärbefälhavare, fyra marin gifter.1 6 behov gick MB e ller hans ställföreträda• kommandochefer vann förtroende i alla kretsar, en skarp och fyra flygeskader l den tidigare organisationen hade re/stabschefen (armegeneralen) till chefer. kontrast till misstroendet mot kryssare Detta var inte minst från bered marinkommandocheferna och flygeska framskjuten uppehållsplats medförande skapssynpunkt 1 5 och landskapsjagare kring 1950. olämpligt Men en inte dercheferna utövat både operativ och del av milostaben för taktisk ledning av grering landsdelvis l november 1984 höll Claes Tornberg över försvarsgrens• taktisk eldning (förenat högre och lägre två eller flera fördelningar mm. Härige• gränserna mötte ett mycket intressant och avsiktligt provo motstånd. Ä ven ÖB, regional nivå). Slentrianmässigt hade nom inbesparades en nivå (den tjärde ). flyggeneral cerande (bra!) inträdesanförande i Kung en Torsten Rapp var tveksam. man inte sett upp med konsekvenserna Norge indelades på 1960-talet i två "mi En ledningsövning liga Krigsvetenskapsakademin med rubri med DUC i östra av den nya principlösningen där MB utö lon" (de luftoperativa synpunkterna väg• Mellansverige ken "Sjömakt eller vanmakt" och korvet och ett motsvarande vade enbart operativ ledning. Misstaget de tyngst). Följden blev fyra nivåer! krigsspel ten som en av utgångspunkterna. Detta i Sydsverige med de höga che lär efterhand ha tillrättats vid samtliga Det stora problemet med den integre ferna placerade föranledde en lång debatt i Tidskrift i Sjö• tiotals mil ifrån varandra militärområden. Ordningen blev emel rade operativa ledningen, frånsett förbli• 14 övertygade väsendet ända till 1986. Jag inledde un ÖB att en integrering var lertid inte helt återställd förrän CM vande försvarsgrenstänkande, var ett an der min sedvanliga rubrik "Gemensam nödvändig. Bengt Sebuback 1990 genomdrev en ny nat. Man begrep från början inte vad Han tills grundsyn". Både Tornbergs inträdesanfö atte en förberedande utred organisation på marin lägre nivå med operativ ledning innebar och krävde. ning under rande och den följande debatten är värd de tre operationsledningsche fyra marinkommandon som oinskränkt Ämnet "operationskonst" existerade ferna. Dessa föredrog ett särskilt studium av vad som rörde sig för ÖB ett tre-, ett utövade företagsledning. (Se APPEN inte ens efter krigshögskolornas sam fyra- och ett sexmiloalternativ inom Försvarsmakten, särskilt med beto l ÖB Rapp DIX till Vittnesseminarium marinen). manslagning till Militärhögskolan 1961. valde det sist ning på marina förhållanden under Kalla nämnda, en syntes där fly Det från marint håll föregivna "tunga Vittnesseminarierna bär syn för sägen. gets behov av krigets sista årtionde. En tredje gång kom stora operationsområden och tidsödande" ledningssystemet var De operativa delarna i försvarsstab och tillgodosågs. min "gemensamma grundsyn" i marina Östersjön var i samtliga al rätt tillämpat väl användbart. Men som milostaber tvingades att syssla med allt ternativ sammanhang upp i KKrVA T 1992. Men delat. sexmiloalternativet blev Oscar Krokstedt sade, när han som nyut utom operativa studier, planläggning och det var efter Kalla kriget. Ämnet "Ge riksdagens beslut. nämnd viceamiral flyttade från Skövde övning, övning, övning! Inför det praktiska mensam grundsyn" synes också vara värt genomförandet till Kristianstad 1968: "Jag lämnade en Ett exempel berörande marinen. hösten 1966 ett särskilt forskningsstudium. saml ade ÖB de nyutnämnda stab och kom till ett ämbetsverk." Byrå- Kustflottan genomförde i augusti varje år 72 73 taktisk övning i anslutning till ett marin högre regionala indel nin gen och ledning läts av en ledande krets i Försvarsstaben. ficerens gamla räddningsplanka "det per kommando (örlogsbas) i en fyraårscykeL en alltjämt måste va ra a npassad till det Den mångkunnige och m ångerfarne för• manenta nätet" hade vi klart för oss för Samtidigt gick kustartill eri ets g rundut militärpolitiska läget under Kalla kriget. svarsstabschefen Bengt Sebuback anmo 25 år sedan. bildning mot sin fulländning. Men mari Vidare bedömdes sannolikheten vara li dade 1980 mi g att utreda dels operativ Föret i den operativa portgången var nens andra vapenslag deltog inte. Sig ten för att mer än en kustin vasion ansat utbildning, dels operati v s tabsmetodik. dock alltj ämt trögt. Detta framgår i viss mund Ahnfelt, som var stabschef i Södra tes samtidi gt mot ett och samma milo. Resultatet av den förra med kommenta mån av den tidigare nämnda diskussio militärområdet, och jag föreslog 1968 Risken för operati va Juftl andsättningar rer har överlämnats till professor Kent nen i TiS 1985-86. Nämnd underlåtenhet CM, ansvarig för marinens grundutbild långt in i landet (angriparens aktionsra Zetterberg vid Försvarshögskolan. Den att följa riksdagens beslut om opera ning, att denna taktiska övning sk ull e ut die och lastförmåga hade numera utökas senare genomfördes i gott samarbete tions- och planeringsledningarnas likvär• vidgas till en "marinoperativ", ledd av väsentligt) och för operativt genombrott med en civil managementkonsult, som dighet under ÖB som "arbetande styrel CM, alternativt MB, i tur och ordning av försvaret i anslutning till kusten ställ• snabbt blev insatt i problematiken. En seordförande", att försvarsstabschefen, vart fjärde år (Bergslagens och Övre de krav på ledningskapacitet även på grund var att nå ledningsöverlägsenhet tillika chef för operationsledningen inte Norrlands militärområden berördes djupet av territoriet ( = "bakre" milo). snarast efter krigs utbrott, att ta initiativet övervakade och ledde den operativa ut inte) och jämväl milostaber, kustartilleri För ledning av luftstridskrafterna måste från angriparen. Tidsfaktorn var avgö bildningen frå n Militärhögskolan över försvar och delar av fl ygvapnet (alltid be områdena vara stora så att flygets fl exibi rande och stabsarbetet behövde snabbas försvarsstaben till milostaberna var hu rett) deltagande. Ett utmärkt tillfälle a tt litet fullt utnyttjades. För sjöstridskraf• upp. ADB var i sin linda. Men behovet av vudorsaken ti ll eländet, påstår jag. lära "landkrabborna" i milostaberna vad terna utgjorde farvattenförträngningar• ett internetsom efterfölj are till signalof- Vad säger historikerna? företag till sjöss innebar och hur taktisk na lämpliga gränser. Men fortfarande an samverkan skulle befrämjas. Kanske t o m fördes intet om vådan att "sjöoperativt" MB med stab kunde tänkas leda en så• klyva Östersjön från vare sig sjö- eller dan övning. Men det blev ett bleklagt flyghålL l samtliga fem i detalj prövade 17 alternativ till miloindelning drogs grän• nej.Varför ? Noter Vid ett sammanträde hos försvars• sen från Västervik , syd Gotland till trak 1 9 stabschefen våren 1967 föreslog vi, några ten av Liepaj a. Lars Wedin, Svensk marin doktrin från För• Wedin s 161 sva rsbeslut 1958 till det kall a krigets slut, i 10 milostabschefer, att MB helt skull e över Avgörande blev dels kravet att områ• Björeman s 2081'[ (Red) K Zetterberg, Att skåda Sovjetunio ta den operativa de för ledning av markstridskrafterna 11 Per Blomquist, Västsveriges betydelse un utbildningen eftersom nen i vitögar, Sex studier kring svenska rela inte blev så stort att en fjärde nivå, arme der kalla kriget. Ur "Västra militärområdet Försvarsstabens ledning tydligtvis var tioner till Sovjetunionen under del kalla en regional historia ur ledningsperspektiv." helt upptagen av 1965 års försvarsutred kårchef med stab, måste inskjutas för led kriget, FHS/ISS, FOKK, Sthlm 2004, s 148ff. ning av fördelningar och försvarsområ• Skövde 1993. ning mm, mm. ÖB Torsten Rapp försökte 2 Kent Zetterberg, Nils Swedlund, i (Red) G den, dels nödvändigheten 12 Wedin s 151 dock och beordrade Chefen för armen att inom total Arteus- L Lcifland, Svenska o!Jicersprofiler, 13 och Chefen för flygvapnet att i hans när• försvarets ram säkra den "tvärsektoriella MHS, Abrahamsons Tryckeri, Ka rl skrona Wed in s 151 f varo leda krigsspel med MB S respektive samordningen". Ett uttryck som senare 1996, s 476 ff. 14 TiS 1/85- 1/86 MB ÖN. Alltid något. tiders utredningar om "samhällsförsva• ' Ibidem s 500. 15 Intervju med gmj Claes Skoglund, bilaga 6 ret" gjort till sitt utan att En ny försvarsledningsutredning till på något sätt 4 Wedin s 152. till Göte Blom och Per Rudberg, Vår bered svara upp mot de djupgående studier och skap. Var den god ? Marinlitteraturfören• sattes 1974 (FLU 74). Den formella an Zetterberg s 496. ledningen var besparings krav från Riks därtill följ ande förslag, som FLU 74 pre ingen 80, Karl skrona 1986. 6 Samtalet gällde underl ag för min uppsats i dagen och dess revisorer. Den kom sterade i angeläget ärende. Sex militär• 16 Nils-Ove Jansson, Marin ledning inför ett emel hi storia vid Stockholms unive rsi tet, "Ett områden/civilområden förblev Riksda nytt sekel och Claes Skoglund, Några syn lertid att bli den mest effektiva och om försök all skapa ett ÖB-ämbete 1930-1936." sorgsfulla (parlamentariska) utredning gens beslut 1978. punkter rörande marinledning under efter 7 Exempel: Carl Björeman. FLU 74 hade också observerat den ti Soldar och gene krigstiden, KKrVAHT nr l resp 5/2001. om Försvarsmaktens ledning som vare ral under kalla kriget, Svenskt militärhisto• digare både i vittnesseminariet och här 17 Claes Tornberg återkom till denna fråga i sig förr eller senare genomförts. Förtjäns• riskt bibliotek, Hallstavik 2005, s 217 påtalade förfallet av den operativa led anslutning till lärutnämnd diskussion i Ti S ten tillfaller organisationsdirektören ' E inar Lyth, Taktik och stridsteknik i (Red) ningen på central nivå. Riksdagen beslöt 1984-1986 Klaus Ludvik (f d generalstabsofficer), Bengt Sjöberg, Vägvalsfrågor för armen, sekreterare. Det konstaterades att den motåtgärder som dock sedermera under- KKrVA 1988. 74 75 - Ledamoten transportbehoven ännu mera. Därför har har fem dagars semester per år. De flesta CARL-JOHAN HAGMAN vi haft en tight marknad de senaste åren. arbetar minst 12 timmar om dagen. Så Med kontinuerligt minskande trans långt var det enkelt. Men lägg till att port och transaktionskostnader, med av sjukfrånvaro är ett så litet problem att så• regleringar, ökad tull- och handelsfrihet dan frånvaro inte är reglerat i bolagets och med all mera tillgänglig information personalregler- full lön utgår vid borta optimeras produktionen på detta sätt i varo. Vi har ingen personalomsättning världens kanske mest konkurrensutsatta och jag vill med bestämdhet påstå att bransch. Med andra ord, en globaliserad våra anställda är minst lika lyckliga som Carl-Johan Hagman är ordförande och verkställande värld styrs av specifik macroekonomisk vi är i Sverige - antagligen är de lyckliga direktör i Eukor Ca r Carriers lnc. med säte i Seoul, Korea. utilitarism för varje produkt eller tjänst re -men hur man nu skall mäta det, det Tidigare var Carl-Johan Hagman verkställande direktör för som produceras. Frukterna av detta bärs vet Wal/eniusrederierna A B i Sr ockho/m jag inte. 100% av våra nyanställda har inte bara av berörda företag utan av hela universitetsutbildning, 15% av våra an samhällen, som t ex. att industrialiserade ställda är ständigt på utbildning, ofta vid G/obalisering, Sverige och svenskt sjöfolk delen av världen idag nästan inte har nå de bästa amerikanska skolorna och uni Anförande hållet vid Världssjöfartens dag i Göteborg 12 oktober 2005 gon inflation och att vi kan bibehålla vår versiteten. Det finns en baksida, natur levnadsstandard till följd av kostnads ligtvis, få äldre kvinnor arbetar, skydds När historia skrivs i framtiden kommer det första decenniet på 2000-talet att minskningar. Men kanske ännu viktigare, nät för icke anställd personal finns inte kommas ihåg som tiden då globaliseringen slog !genom ...Globa!.iseri~g id~g, är i~te välstånd sprids också till fattigare områ• o.s.v. , men poängen är att de länder som ett koncept eller föremål för en teoretisk diskusswn. Det ar en hog st patag/tg re~~.ttet den, där kanske Kina är det bästa exem vi idag konkurrerar med, är precis lika _ här och nu. Globalisering är när gränser upphör att vara hinder och gods och l] ans plet på hur miljontals människor rycks ur välutbildade som vi, de är precis lika kva ter flödar fritt. Genom marknadsekonomin optimeras därm~d ~.e prod~ktio~smedel fattigdom för varje år som går. litetsmedvetna och uppfinningsrika. Den som står oss människor till buds och som därför otvivelakttgt okar manskltghetens Frammarschen i Kina och tidigare i primära skillnaden är att de antagligen samlade välstånd. Sydostasien och Korea och dessförinnan arbetar dubbelt så mycket som vi. Japan är beroende på att de med hög l en sådan här miljö, med sådan här produktivitet, ständigt stigande kvalitet konkurrens - hur passar vi svenskar, och nits ett nästan linjärt förhållande mellan Eftersom vi alla här tillhör sjöfartsnä• och låga kostnader, kan finna lönsamhet eftersom det är Världssjöfartens dag GDP-utveckling och antalet producera ringen, är det naturligt att använda ship på en öppen internationell marknad, där idag, hur passar svensk sjöfart och svens de bilar. I sin tur har det varit en relativt ping som exempel på de genomgripande andra inte kan. I det företag, som jag re ka sjömän in i en sådan här ordning? konstant relation mellan antalet produ förändringar som håller på att ske. Tradi presenterar, har vi god tillgång till jämfö• I den globali serade värld vi lever i, cerade bilar och antalet som sedan ex tionellt har handel och global tillväxt relsematerial med liknande verksamhe blir tyvärr polariseringen väldigt stark. porteras och därmed transporteras till haft ett relativt linjärt förhållande. För 4- ter i Europa och USA och kan därför De som lyckas, och blir framgångsrika får sjöss. 5 år sedan kom ett trendbrott. konkret se skillnaderna. Jag vågar påstå hela världen som sina spelfält, kommer De två största kunderna vi har idag Detta är inte en tillfällig fluktuation att effektivitet som är dubbelt så hög som att kunna expandera och dra nytta av de som skeppar bilar från USA till Europa utan en fundamental och bestående änd• vi har i Europa, våra administrativa kost fantastiska för bä ttringspoten tialem a är BMW och Mercedes Benz. Om ni kö• ring i globala handelsflöden. För att när• nader är en tredjedel, våra operativa som globaliseringen medför. Å andra si per en Chevrolet-bil så är den med stor mare beskriva vad som händer tar jag kostnader är 20% lägre. Hur kan detta dan, för dem som inte klarar konkurren sannolikhet byggd i Korea, Europas mo mitt eget specialområde som exempel. vara när verksamheterna är närmast sen kommer domen att bli desto hårdare. dernaste bilfabrik ägs avToyota. Bilindu Jag representerar ett rederi som opererar identiska och vi konkurrerar på samma Detta gäller för företag såväl som för in strin bar tillsammans med shipping varit cirka 100 bilbåtar, tillsammans med vårt marknader? divider. Fundamentalt för att kunna häv• föregångsindustrier vad gäller globalise systerbolag Wallenius Wilhelmsen, som Utan att bli vetenskaplig, vill jag bara da sig, måste det finnas ett positivt och ring. Inom bil-shipping såg vi denna ut har ungefär samma storlek, har vi ge ge några exempel från mitt företag. Kon öppet näringsklimat Med den nya sjö• veckling, men drog fel slutsats. Just när mensamt drygt 30% av den globala torsanställda sitter i kontorslandskap om fartspolitik som regeringen med bl.a. tillverkn ingen började spridas ut, ökade transoceana RaRa-kapaciteten. [ denna ca 120 personer. Vi arbetar lördagar och kristdemokraternas stöd infört seelan nisch har det sedan efterkrigstiden fun- mot vår förmodan, de interkontinentala 77 76 -- några år tillbaka, med det banbrytande svensk shipping inte är stort, internatio Ledamoten TAP-avtalet, de svenska avskrivnings nellt sett, så är vi väl nischade och tillhör JÖRGEN ERICSSON reglerna och den relativt låga företagsbe• spjutspetsen i fråga om kvalitet, säkerhet skattning, anser jag att regeringen har och teknologi inom sina områden. Det är lagt en god grund för sjöfart i Sverige. ett framgångsrikt recept. Som bevis på Man kan alltid önska sig mer och ett svensk framgång, har vi här i Göteborg snart införande av tonnageskatt vore på Stena, Transatlantic, Broströms. Men jag sin plats. vill ännu en gång ta mitt företag som ex Är vi beredda att arbeta hårt, vågar vi empel. Det var ju faktiskt som så, att det spänna bågen och gör uppoffringar, kom var vi som köpte upp de superkonkur KonteramiralJörgen Ericsson, :>om 1idigare varit mer vi att vara framgångsrika. l vårt kor renskraftiga koreanerna och inte tvärt marininspektör, tillträdde 2005-05-01 tjänsten som stahschef eanska företag söker vi nu skandinaviskt om. Trots att vi har mindre än l% av vår i Högkvarteret sjöbefäl. Vi svenskar talar bra engelska, omsättning i Sverige håller vi nu på att vi har ett gott rykte för hög kvalitet och anställa svenska besättningar och vi ska Högkvarterets nya organisation - HKV 05 vårt laterala tänkande gör att det blir lät• göra Wallhamn här i Bohuslän till Nord tare att delegera till kaptener eller chie europas främsta hub för bilar. Globali I arbetet inför försvarsbeslutet hösten 2004 utreddes Högkvarterets (HKV) organi far, som mera kan ses som dotterbolags seringen ger fantastiska och oanade möj• sation med syfte att skapa underlagför beslut om att successivt anpassa verksamhet; chefer med eget resultatansvar för sina ligheter för de individer, företag och län• arbetssätt och organisation till de nya krav och förutsättningar som förväntades i fartyg. Ä ven om svenskar är lite dyrare der som vågar och har förmågan att bli FB 04. Tidigare utredningar och verksamhetsanalyser av central ledning har samt än Singapore-kineser eller koreaner, är världsledande inom sina nischer. liga bland annat pekat på behov av förbättrad styrning och samordning inom HK V. vi beredda att ta den kostnaden för att Det är viktigt att Sverige framgångs• Försvarsmakten (FM) har mot bakgrund av dessa genomfört organisationsföränd• mervärden skapas. rikt kan hävda sig i en globaliserad värld. ringar samt bedrivit en omfattande verksamhetsutveckling som har resulterat i Jag är dock mindre säker på att svens Det är viktigt för Sverige, för att vi skall avsevärda förbättringar. Trots dessa har vi inte fullt ut kommit till rätta med brist ka sjömän och matroser kommer att kla kunna behålla vår levnadsstandard, våra erna i styrning och samordning. ra den internationella konkurrensen. Vi värderingar och vår valfrihet. Men det är måste nämligen finna specialiserade ni lika viktigt för övriga världen, eftersom I april 2004 fattade därför Överbefälha• Processorientering scher och inom sådana nischer måste vi Sverige är ett positivt tillskott till världs• varen (ÖB) beslut om fortsatt utveckling ÖB:s beslut omhändertogs inom projekt vara världsbäst. Att utifrån Sverige kon samfundet. Vi har ett fantastiskt fint ryk av HKV:s organisation och arbetssätt. "HKV NY" som bedrevs från maj 2004 kurrera med volym eller låg kostnad är te utomlands, för att vi har en oegennyt Beslutet var formulerat enligt följande: till och med juni 2005. Styrande för ut att spela hasard med framtiden. tig utrikespolitik med fokus på demokra • FM:s centrala ledning skall ytterligare vecklingsarbetet var flera faktorer: Slutsatsen av det sagda är att om vi ti och mänskliga rättigheter. Sverige är effektiviseras, rationaliseras och an vill se en framtid till sjöss som svensk, då en av få stater som verkligen driver mil passas till nya krav. Externa faktorer gäller det att finna de bästa och svåraste jöfrågor internationellt; vi är fortfarande • En processorienterad ledningsstruk • Förändrad och dynamisk omvärldsut• utbildningarna. Ta gärna två utbildningar ett föregångsland vad gäller arbetsskydd tur skall införas och vara etablerad veckling samtidigt. Därefter måste man vara be och trygghet och vi har en lång tradition 2005-07-01. Efter 2005-07-01 skall ut • Nya uppgifter i nya miljöer under nya redd på att jobba, hårt, mycket och smart. med framgångsrik frihandel. Om fler län• vecklingsarbetet fortsätta för att till föru tsä ttn i ng a r Vi behöver lära oss att tänka på vårt jobb der på jorden hade varit som Sverige 2007-12-31 kunna etablera en process • Ökade krav på flexibilitet och dyna och på verksamhetsförbättringar 24 tim hade världen varit en bättre plats att leva baserad organisation. Senast 2007-12- mik mar om dygnet- så gör våra kon kurren- på. Därför behövs ett starkt Sverige i en 31 skall placerad personal vid HKV • Lägre anslag, ökade krav på effektivi ter. globaliserad värld. vara reduceradmed 30%. tet och spårbarhet Detsamma gäller företag. Ä ven om • Processorienteringen skallleda till en förstärkning av ledningen och sam Interna faktorer ord-ningen inom och mellan de olika • Fortsatta behov av att utveckla styr verksamheterna i HKY. ning och samordning 78 79 - • Tidigare organi sationsförändringar skall bidra till ett gemensamt resultat och har i princip endast fokuserat på orga att flexibelt kunna merutnyttja och bätt• re utveckla nisationsstrukturen, vilket inte fu llt ut resurser och kompetenser. Verksamhetsdimensionens Arbetssättet skall också skapa bättre medfört ökad effektivitet för• uppgifter: utsättningar för s lutsatsen av dessa styrande faktorer var att sätta mål kopplat till det slutresult D Genomföra verksamheten att det krävdes genomgripande föränd at som Försvarsmakten skall l D Styra produktionsresultat ringar av arbetssättet och därmed också everera och att effekti visera verk Samordna Resursdimensionens uppgifter: av organisationsstrukturen. Målen för ut samheten. n , prioritera oc h följa Ett processorienterat upp verksamh ete n vecklingsarbetet var och är fortfarande arbetssätt inne D Kompetensförsörja Verksamhetsdi- bär att ledning mensionen (rekrytera, utveckla och av- att: och samordning inom res n Utveckla metoder och arbets- pektive huvudprocess och sätt (processer) veckl a personal) • Flexibiliteten skall ökas för att konti mell an huvud processerna förstärks oc Utveckla nuerligt kunna svara upp mot de krav h att slutresulta u och implementera metoder för tet sätts i foku kompetensförsörjning som omvärldsutvecklingen och stats s. Detta uppnås genom att det traditione ll a maktern a ställer. linj ekonceptet ersätts av D Aktivt medverka till utvecklin g oc h ett resultat- och flödesbaserat koncept implementering av metod och arbet • Styrning och samordning av FM:s ssätt där huvudprocessägarna h verksamhet skall ytterligare förbätt• ar resultatan svar. ras. • KvaliLen skall höjas och h andlägg• Figur l ningstiderna kortas genom en förbätt• Verksamhets- och rad ledning av stabsarbeteL resursdimension • Kostnaderna för den centrala ledning För att åstadkomma ö nskad förändring resurserna personal en skall minskas, främst och materiel samt, i ÖB leder FM på central ni vå med genom perso utvecklades och implementerades en förekommande fall , anläggningar genom stöd främst av generaldirektören, chefs nalreduceringar. verksamhets- och en resursdimension. Se olika aktiviteter bringas samman till en gruppen och Försvarsmaktsledningen. Medlet för att nå målen reglerades i figu r l. fungerande helhet. För produkten FM:s ÖB:s ledning utövas genom ÖB:s ÖB:s beslut d.v.s. att etablera en process led budgetunderlag till regeringskansliet be ningsprocess (ÖB LP). ÖB LP utvecklar orienterad ledning innebärande att: Verksamhetsdimensionen höver endast resursen personal utnyttjas, och följ er upp Förvarsmaktens strategis • Den hierarkiska lednings- och organi All verksamhet syftande till att leverera o. s. v. ka styrning bl.a. genom fastställande av sationsstrukturen ersätts av ett resul FM:s produkter genomförs i verksam Processerna i Högkvarteret bedrivs strategiska mål för Försvarsmaktens tat- och flödesbaserat arbetssätt. hetsdimensionen.Arbetet i verksamhets på olika nivåer, där nivå l är den högsta verksamhet, vidare utövar ÖB LP led • Förändring av fokus från hur resurser dimensionen styrs av och genomförs i nivån, och benämns huvudprocess, led ning och samordning av huvudprocesser na förbrukas till FM:s leveranser (out FM:s processer. En process syftar till att ningsprocess eller stödprocess. FM:s hu na och övriga processer genom att utar put). åstadkomma, d.v.s. producera, ett utfall, vudprocesser är beta ÖB:s uppdrag med handlingsregler • Verksamheter som ti ll sammans skall en produkt. - Utvecklings- och inriktningsproces- till huvudprocessägarn a. Verksamheten bidra till ett gemensamt resultat inte Enkelt uttryckt kan en process sägas sen och uppdragen fö lj s upp och utvärderas greras. vara en arbetsbeskrivning som innehåller - Produktionsprocessen och utifrån de givna strategiska målen. Plane • Förutsättningarna för att sätta mål delprocesser och aktiviteter som skall ge - Insatsprocessen ring m.m. av stabsarbetet i Högkvarteret och följa upp verksamheten kopplat nomföras för att åstadkomma den pro Underrättelse- och säkerhetsprocessen bedrivs inom r amen för ÖB:s lednings till önskat slutresultat förbättras. dukt som processen har att leverera. Pro intar en särställning som både huvud process och d ess samordnande roll gen • Goda möjligheter skapas för att effek- dukter åstadkoms således genom proces och stödprocess. Huvudprocess såtillvida temot huvudprocessern a och stödproces• tivisera verksamheten. ser med ingående aktiviteter i vilka re att processen levererar särskilt underl ag serna. Se figur 2. Ett processorienterat arbetssätt bygger surserna personal, materiel eller anlägg• till statsmakten och stödprocess eftersom De produkter, som Högkvarterets öv på att med förändrade arbetsmetoder in ningar utnyttjas, var för sig eller samman MUST levererar underlag (produkter) riga processer på nivån under huvudpro tegrera verksamheter som tillsammans satt. För produkten krigsförband måste till alla FM:s huvudprocesser. cesserna åstadkommer, är i allt väsentligt 80 81 var i ett flöde av produkter och aktivite Alla roller, förutom ÖB, generaldirektör, ÖB LP ter en rollinnehavare lämnar sitt bidrag, huvudprocessägarna (HPÄ) , stabschefen Angivande av förmågor och får rollinnehavaren sin plats i verksam och ställföreträdande stabschefen, är Förband för att lösa FM uppgifter samt Förmåga att hetsdimensionen. Det är i rollen som en knutna till någon befattning i resursorga Ull anpassa FM till nya uppgifter medarbetare tar ansvar för och genom nisationen. Se figur 4. för sina arbetsuppgifter. Till rollen knyts Som framhållits ovan leds arbetet och Förband för att upprätthålla uppgifter, ansvar och befogenheter. utövas ansvar i verksamhetsdimensionen Pro d anbefalld beredskap med sina processer. Processerna "be Individ Planering, genomförande mannas" med kompetens ur resursorga och uppföljning av nisationen. Således är medarbetarens Insats beslutade insatser roll eller roller i verksamhetsdimensionen det väsentliga. Varje medarbetare har en MUST Särskilda underlag till RK befattning i resursorganisationen vilket i princip bara är ett sätt att "sortera kompe stödprocesser tenser" i organisationen. l HKV 05 har vi valt att "sortera kompetenserna" i olika Figur 2 Figur 3 enheter svarande mot kompetenskraven i en eller ett par av huvud-/stödprocesser. En individ har alltid en befattning men Resursorganisationen är med andra ord olika typer av dokument som bär infor • Systemsäkerhetsprocessen har som regel flera roller. Detta grundläg• inte en traditionell linjeorganisation utan mation, bl.a. i form av beslut, om hur, när • Verksamhetssäkerhetsprocessen gande förhållande i det processorientera ett sätt att ange medarbetarens organisa och till vilken kostnad Försvarsmaktens de arbetssätet illustreras av figur 3. toriska hemvist. externa produkter genom huvudproces Resursdimensionen serna skall åstadkommas. För den enskilde medarbetaren innebär ÖB, GD/Stf Myndighetschef En stödprocess levererar produkter det processorienterade arbetssättet att FM till flera än en huvudprocess. Huvudpro han eller hon bedriver olika aktiviteter cesser och ledningsprocess stöds av en el beroende på vilken roll han eller hon har ler flera stödprocesser. stödprocesserna i en process. Var och en är placerad i en inriktas av huvudprocesserna, d.v.s. hu befattning i den s.k. resursorganisatio vudprocesserna ställer krav på stödpro• nen. Ur resursorganisationen hämtas cessernas produkter. En av de viktigaste medarbetare för att till de olika aktivite stödprocesserna är personalförsörjnings• terna, som genomförs inom processerna, processen som levererar produkter till bidra med sin kompetens och kunskap samtliga huvudprocesser och ÖB:s led eller med färdiga produkter. Personalen i ningsprocess. FM:s stödprocesser fram resursorganisationen fördelas mellan de går nedan: olika processerna beroende på den en • Protokollsprocessen skildes kompetens och erfarenhet för de • Juridiska stödprocessen arbetsuppgifter som skall lösas i verk • CIO-processen samhetsdimensionen. • Leda FM INFO Indelningen av resursorganisationen • Vädertjänstprocessen är så långt möjligt verksamhetsoriente • Personalförsörjningsprocessen rad. Indelningen tar sin utgångspunkt • Försvarsmedicinska processen dels i kompetenser, dels i verksamheten • Miljöstyrningsprocessen inom respektive process. Beroende på Figur 4 82 83 il Inspektörsrollen deras inflytande (roll i verksamhetsdi Ledamoten mensionen). I Förbandsenheten har för• ODDWERlN I tidigare linjeorganisation - HKV 03 - svarsgrensinspektörernas personal var försvarsgrensinspektörerna placera kompetens - som tidigare var fördelad de i HKV:s Grundorganisationsledning inom G RO, STRA och KRI samman (GRO) och direkt underställda lednings förts i inspektörsavdelninga r. Således chefen. Inom GRO fanns inspektörsav• förfogar nu inspektören över en samlad delningar med personell kompetens kompetens inom sin försvarsgren avse främst inom verksamhetsledning av res ende såväl långsiktig utveckling och in pektive inspektörs förband, skolor eller riktning, materiell utveckling som verk centra. Inplaceringen i GRO innebar att Kommendör Odd Werin, som sedan våren 2005 ii r chefför samhetsledning av förbanden. Den sam marinavdelningen försvarsgrensinspektören huvudsakligen i det nyorganiserade Högkvarlerel, blir lade kompetensen i avdelningarna allo Ji- o m l apri/ 2006 chefför Marinfaktiska kommando!. hade mandat att, under Chefen G RO, keras till och utnyttjas inom FM:s olika leda den direkta förbandsproduktionen huvud- och stödprocesser för att bidra Samtal under en taxiresa vad avser utbildning och övning. Inspek med sakkompetens inom respektive in törerna hade med denna organisation spektörs ansvarsområde. Det nya pro Å terresan svårt att göra sig gällande och få inflytan efter mötet var slut och flygplanet landade på Bromma. En hel del tankar cessorienterade arbetssättet i kombina virvlade de i utvecklingsfrågor inom respektive runt: Hur låg vi till med omstruktureringen? Var våra åtgärder rättför att tion med den verksamhetsorienterade möta ansvarsområde och - vice versa - hade de krav vi var ålagda av statsmakterna? Skulle nästa års verksamhet bli resursorganisationen ger försvarsgrens• tillräckligt ledningscheferna för de dåvarande stra braför att kunna vända trenden av alla som hoppat av? Vi i marinen var inspektörerna större möjligheter att tegi- och krigsförbandsledningarna ta klart "bäst i klassen" på att "bli av med" övertaligheten i samband med Försvars• ett "helhetsgrepp" över försvarsgrenens (STRA och KRI) svårt att tillgodogöra beslutet 2004 - så bra att vi på ett drygt halvår växlat en övertalighet på en cirka utveckling- Försvarsgrensinspektörerna sig inspektörernas kompetens i utveck 200 yrkesofficerare mot ett underskott, vakanser, på ca 170 personer mot den nya har i verksamhetsdimensionen, under personalramen lings- och materielfrågor. på dryga l 500. Eller i andra lermer- 800 har lämnat. På ett sätt var huvudprocessägaren, ett funktionsut Som framgår av figur 4 är försvars• det ju ett gott tecken på både kvaliteten, hos våra yrkesojficerare, eftersom de uppen vecklingsansvar för sin försvarsgren grensinspektörerna som befattningar barligen är eftertraktade, och handlingskraften..... inom respektive huvudprocess. Jämfört placerade i Förbandsenheten. Mot bak med HKV 03 har därför försvarsgrensin• grund av det processorienterade arbets spektörens inflytande - roll - stärkts sättet ger inplaceringen i r esursorganisa främst inom långsiktig utveckling och in En taxichaufför med mitt namn på en ubåtsjaktid tionen dock inte någon klar uppfattning en - murens fall , tillkomsten riktning samt inom materielområdet. skylt kom i sikte. av PfP, vårt medlemsk av hur inspektörerna arbetar e11er om ap i EU och den - Hej - vilken bra tajming! pågående utvecklingen inte bara med ut - Är det du som har beställt bil? Ja g står vidgning utan även det fördjupade säker här ute tvärs över gatan. Flyger du? hetsa rbetet NATO:s utvidgning och in - Nej, jag är sjöofficer - jag är till sjöss. riktning mot breddade uppgifter och ter - Ja, ursäkta, det är inte så lätt all skilja rorismens intåg med Al-Quiada och an på olika uniformer. dra aktörer som utan hänsyn till eget liv Väl ute i trafiken, som var ganska tät påtvingar demokratier sin uppfattning trots att rusningen borde ha varit över, och vilja. Nej - det där måste ju vara frågar taxichauffören: känt. Eller är det inte så? Den säkerhets• - Vad gör ni nu för liden i marinen - är politiska debatten har varit ganska sval det fortfarande ubåtsjakt och det? under en längre tid. Hur är d et med de Oj - vad svarar man nu? Undrar om jag marina uppgifterna - förstår de som inte ska börja med och förklara hur det säker• är initierade den förändring som sker hetspolitiska läget förändrats sedan med vårt uppträdande? Den enklaste be- 84 85 l ] skrivningen av förändringen är att balan den har förändrats helt. Tidigare var vi - Okej, men hur är det nu efter alfa ned Mitt på Tranebergsbron var trafiken tät sen, mellan att kunna utnyttja havet till beredda att möta en invasion över ha skärningar. Finns det något kvar så att bilar överallt och snigelfart. Skulle det sin egen fördel och att förhindra någon vet mot oss. En invasion som bland an det går att göra del där? Kan inte poli vara lönt att försöka förklara sjötran• annan detsamma, har förskjutits. Tidigare nat förbereddes genom att kartlägga sen lösa problem et? sporternas betydelse mitt bland alla bi räknade vi kallt med att motståndaren vår kust med hamnw; lämpliga områ• Han har helt klart rätt i att visst har vi lar? hade kontroll eller åtminstone gjorde den att sätta in förband och inte minst tvingats skära ner antalet enheter i stor - Hela det här landet är beroende av sjö• allt, vilket inte var litet, för att få kontrol klarlägga var det var möjligt att genom mängd, tänkte jag. På ett sätt är neddrag farten och all transportflödena löper len. Vår uppgift var att i det längsta störa sabotage åsamka stor skada på våra ningarna i Försvarsmakten i obalans. Ci ostört. Industrin har i princip inga la och hindra honom att uppnå kontroll och viktigaste anlöggningar. Dessbättre vi la myndigheter på land har stora möj• ger längre utan allt bygger på alt varor lyckas med sin invasion. Vi använde oss blev det inte verklighet. Hotet om inva ligheter att ingripa i den dagliga verk na kommer fram i tid. Man kan säga av ubåtar, minor, robotbåtar, attackflyg sionen försvann princip helt och hållet samheten vare sig det är olyckor eller att lagren numera befinner sig på farty och fast kustartilleri för att nämna några i och med att muren föll och att Wars oönskade aktörer som uppträder - visst gen som korsar oceanerna. En ökande typer av förband. Det här var vi bra på zawapakten upplöstes. Dänned däm• tungt beväpnade terrorister är förstås ett piratverksamhet kan ställa till betydan och vi lärde oss att behärska situationen i pades också ubåtsverksamheten ut. problem mest lämpat för hantering av de problem. våra grunda och trånga farvatten. All en - Jaha - m en vad gör ni nu då? frågade Försvarsmakten om bara det fanns ut - Menar Du att detfinns pirater i Öster• ergi gick åt till detta. Successivt har situa taxichaufforen samtidigt som han för• rymme enligt lagen. På sjösidan är det än ~>jön? tionen förändrats till att i större omfatt sökte hitta en fil som flöt snabbare. mer accentuerat. Flera myndigheter - Nej, idag känner vi inte till något så• ning gå ut på att säkra att vi själva kan Jag tänkte att problemet som vi har och finns och var och en har en relativt liten dant och förmodligen beror det på att utnyttja havet för våra syften. Fortfaran alla andra med för den delen är att verk bit av helheten att sköta. För marinens vi har en avhållande effekt här hemma. de ligger grunden kvar, för vårt uppträ• samhet under vattnet är näst intill omöj• delligger en stor del av begränsningarna Riskerna verkar vara större än vinster dande, med att kunna verka i våra omgi lig att upptäcka om man inte ger sig i kast i gällande lagutrymme. Ådalen gör sig na .for dessa oönskade aktörer - men vande farvatten. Att utkämpa strider med att försöka och se efter vad det är fortfarande påmind. Polisen har befogen ~>jövägarna är långa och fartygen kom långt ut på Atlanten är inte det vi behö• som händer där. Det går inte att göra het att ingripa i fredstid precis som Kust mer från när och .fjärran, vilket gör att ver kunna utan det handlar om uppträ• med några enkla lösningar och dessvärre bevakningen men båda saknar möjlighe ett piratdåd långt bort kan få stora dandet i direkt anslutning till en kust. är det också svårt att få till någon större ten att ingripa med vapen för att inte tala konsekvenser även här hemma. Förul Det aktuella området utgörs från allt täckning av områden som det går till ex om att de i princip saknar förmågan att om all hålla reda på vårt eget territori mellan ett tiotal kilometer upp på land empel i luften. Havet är egentligen ett skydda sig själva från tyngre eller något um måste vi vara beredda att åka iväg till ett par hundra distansminuter ut från perfekt medium för den som vill hålla sig mer kvalificerade aktörers vapeninsat till områden, där sjövägarna kan hotas kusten, det vi kallar Extreme Littoral. dold. Det ger en aktör med begränsade ser, vilket kan leda till onödiga förluster. och tillsammans med andra länder Egentligen är det just det området som vi medel god förmåga att kunna uppträda. - Polis och kustbevakning har möjlighet säkra dom. Det är ju svårt att kräva att normalt opererar i hemmavid - men nu Ett förhållande som passar oss som na all ingripa så länge det handlar om andra nationer, ensamma utan vår ska vi också kunna göra det i samband tion och som vi utnyttjar med våra ubå• fredsmässiga insatser och då bara på hjälp, ska skydda sjövägar som utnytl med en internationell operation. Syftena tar. = andra sidan måste vi själva kunna ytan. Så fort det blir fråga om hantera jas av svenska fartyg och utländska kan vara flera. Bara genom att vi är när• hålla rent under ytan och säkerställa att svårare vapenhot står de sig slätt och fartyg som Sverige är beroende av. varande kan ju få en aktör att tänka om. vi själva kan utnyttja havet till vår fördel kan vare sig skydda sig själva eller in - Jaha, det där låter rimligt. Skulle inte det räcka kan insatser göras till exempel genom att förhindra att en gripa under vattnet. Vårt problem är - Jag måste ta ett helt annat exempel och från havet mot olika verksamheter som motpart utnyttjar undervattensdimensio förutom det Du pekar på med vårt det är den gula bananen. tvingar fram ett fredligt agerande. Jag sit nen mot oss eller våra intressen. ringa antal även all vi i fredstid inte har Jag möter en något skeptisk blick i back ter här i taxin - han verkar intresserad - Vi har en viklig uppgifi i att säkerställa befogenheter alt ingripa. spegeln som sade: Driver han med mi g? och det kan vara kul att pröva om det re att det verkligen inte är någon som ut - Menar Du att vi alltså har resurser Jo - bananerna kanuner ju lastade på sonemanget kan vinna förståelse hos en nytljar vår! territorium för oönskad men inte får utnyttja dom? kylfartyg och väl i hamn så lastas dom person som sysslar med något helt annat. verksamhel vare sig det är under eller - Jo - så ligger det till, men det hela är över på lastbilar som tar frukten till Jag gör ett försök. på ytan eller i vår skärgårdsterräng-så under utredning så det är möjligt att en grossisten för vidare distribuering. - Det är ju ett helt annat läge nu- värl- det gör vi kontinuerligt, svarade jag. förändring kommer till stånd. Problemet är att den enda delen av 86 87 ] l till aktivt deltagande där. l hela den här hanteringen, som är syn ter av havet som är synligt från land. Är /irisk ovilja På vägen in i Högkvarteret funderade jag bidrar vi med marktrupp lig, är möjligen när Lastbilen kommer det problemet? E ll er finns det något an Afghanistan på hur mycket vi hade att göra. Vi måste är i stabiliseringsfasen - un .fram till affären. Då har kylfartygetför nat? Om nu vetskapen om att huvudde - det hela tydliggöra vår verksamhet. Det duger fartyg för Länge sedan vänt ut på havet igen och len av vår egen export och import går der FN. Eli deltagande med inte att vår verksamhet är mer el ler min sjövägarna som utn yl/jas ingen ser det. över havet; att mer än 99 % av allt trans all skydda dre okän d. Vidare måste vi anpassa vår gen och uppbyggnaden i - Ja - det där .förstår jag. portarbete mellan kontinenterna sker på för stabiliserin produktion och ledning mot den nya för• fullt möjligt om så öns - Här har vi en viktig uppgiji att Lösa; köl med över 80 % av det ekonomiska Afghanistan är bandsmassan. Vi måste även vara bered kas. nämligen att säkerställa att flödena till värdet; att hela Irakoperatio nen i början da på att genomföra insatser nära som sjöss fortsätter att fungera utan stör• på nittiotalet föregicks av en militär upp Så var vi då framme vid Lidingövägen 24. långt bort, i såväl låga som höga hotmil ningar från vare sig andra stater eller byggnad, där mer än 80% av all mate riel - Tack för resan och ha en fortsall bra jöer, samtidigt som trängselförsöken tar aktörer. Dessutom så ökar transporter kom på köl. Den nu pågående operatio dag sa jag. allt större utrymme i media. na till ~jöss. nen i Afghanistan utgick från marina fö r - Tack ~jälv och lycka till, sa taxichauf - Det där vet jag inte så mycket om. Jag band i Indiska Oceanen och försörjs fort fören. gjorde Lumpen i Kungsängen i början satt med hjälp av sjövägarna. Sammanta av sjulliotalet. Det var en h elt annan get borde inte frågan behöva ställ as. Det tid. Det var nästan som e/l vanligt jobb. är ju visserligen he lt sant att Sverige inte Man kom hem mill i veckan, sa taxi är insatt i n ågon internationell insats chauffören. med marina förband, undantaget amfi - Nu är d et h elt andra tider. Vi måste bieregementet som delar insatserna på vara beredda all på ett helt annat säll Balkan med armen, vilket visar på flexi än förr vara igång med våra förband. bilitet att kunna verka på både mark- och Både för att ingripa där konflikt upp sjöarenan. Men all annan verksamhet stått, m en framför allt vara på plats för som pågår för att upprätthåll a sjöväga• att bidra, tillsammans med andra Län• rna, till exempel Operation Enduring ders militära och civila resurser, till att Freedom,hörs det inget om. Möjligen be konflikt inte utbryter. roende på att operationen är en så kallad Fabian och Ewa Tamms stipendiefond inom Kungl. Örlogsmannasällskapet Trafiken flöt på bra nu. artikel fem operation, ledd av NATO, Fonden har till ändamål att genom utdelande av stipendier främja sjökrigsveten - Taxichauffören frågade: Men hur och därmed svår politiskt fö r Sverige att sk apligt arbete in om områdena sjötaktik - även in nefattande utveckling av va kommer del sig alt ni inte är insalta i vara med i . De internationella operatio penbärare, vapen och hjälpmedel- navigation och sjöfart. någon internationell verksamhet? För nerna i Baltikum, som vi deltagit i under Kungl. Örlogsmannasäll skapet beslutar under oktober månad varje år på för• det är väl så - åtminstone har jag inte tio års tid med våra minröjningsförband, sl ag av styrelsen om utdelning av stipendier för inl ämnade och granskade arbe hört all det pågår någon som helst ma och röjt ett s tort antal sjöminor är inte ten. Stipendium utdelas normalt vid Kungl. Örlogsmannasällskapets högtidssam rin verksamhet därute. heller särskilt välrapporterade eller på manträde. mmade. Den här frågan är klart intressant, tänkte annat sätt uppmärksa Person, som önskar ifrågakomma för stipendium-under år 2006, skall skicka in deltagit i några jag. Här bor vi i ett land som är omgivet - Du har rätt i all vi inte utredning e ll er avhandling till i sam av 2 700 km kust och där huvuddelen, så• internationella sjöoperationer Sekreteraren i Kungl. Örlogsmannasällskapet fredsbeva där en 90 % av all internationell handel, band m ed större kriser eller Teatergatan 3, 5 tr rak och Af går över havet. Ändå verkar medveten rande insatser som de moll 111 48 STOCKHOLM ter heten om förhåll andet i det närmaste ghanistan eller den mot nuvarande senast 15 maj 2006 annat i saknas. Ingen, ell er i vart fall en kl en, rap roristbekämpningen bland Medelhavet. En anledning till det är portering av hur sjövägarna upprätthålls Akademien fö rbehå ll er sig rätten att publicera arbete, som belönats med stipen på ett ef eller utnyttjas finns i media. Men det är inte att vi skulle kunna bidra dium, i Tidskrift i Sjöväsendet operationerna är klart att vår verksamhet syns knappt från fektivt sätt, utan att en p o- land - det är ju inte många distansminu- Ledda av NATO och alt det finns 88 89 Bokanmälan ber, som ofta krävdes i Andra världskriget för att få en ubåt sänkt. Hur många kraschade fönsterrutor skulle inte ha blivit resultatet av en sådan insats och vilket ra maskri som skulle ha blivit följden? Under den fridfulla ytan- 1 Emil Svensson har med " Under den fridfulla ytan" gjort en pionjärinsats genom att Mycket har under åren skrivits om undervattensincidenterna i Sveriges skärgårdar så initierat och skickligt skildra hela denna tröstlösa incidenthistoria. Han framhäver under främst 1980-talet och början av 1990-talet. Många böcker och artiklar har varit också hur den materiella förmågan sakta men säkert byggdes upp, liksom kunskaper kritiska ell er mycket kritiska mot marinens förmåga att i dessa sammanhang lösa sina och skicklighet både hos honom själv och hos hans efterföljare som taktisk ledare som uppgifter. hos övrig deltagande personal inom marinen. Trots detta saknades inte kritiker som Emil Svensson är författaren till den nu utkomna "Under den fridfulla ytan", vil- mer eller mindre öppet påstod att marinen inte behärskade den uppkomna situatio ken i flera hänseenel en skiljer sig väsentligt från det tidigare skrivna, framförallt ge nen och att alltsammans sannolikt rörde sig om rena spökubåtar. I samtalen med rys nom de fakta han lägger fram både som ledare av verksamJ1eten och som analytiker av sar och genom vittnesmål av olika slag hävdar författaren övertygande om att så icke händelseförloppen. Svensson var med nästan från början och i högsta grad aktiv, först har varit fallet. Tvärtom hade Sovjet just den typ av farkoster som de svenska analyser ute till sjöss som fartygschef och förbandschef, senare också som ledare för den analys na gav vid handen. Ett tänkbart orsaksscenario för intrången redovisas dessutom. I grupp s~ m tillsattes för att så sakligt som möjligt utröna vad som de facto skedde i det sammanhanget kan man fråga sig hur allmänheten och inte minst all a civila uppgifts som syntes ske. I ett ännu senare skede blev han ledare för den kommission som efter lämnare skul le ha reagerat om marinen inte hade gjort någonting och själv avfärdat Sovjetunionens fall fick statsministerns uppdrag att i direkta samtal med inblandade alla rapporter som spöken! ryssar försöka komma fram till att dels det verkligen handlade om främmande ubåtar l avsnittet om den ryska ubåten i Karlskrona skärgård borde den sakkunskap som (och eller unclervattensfarkoster), dels om möjligt ett erkännande av att dessa kom präglar boken bidra till påverkan av tvivlare rörande U 137:s verkliga avsikter. Här från Ryssland. fanns ju som Svensson visar ett minst sagt påtagligt bevis för vad Sovjetunionen syssla Författaren har också varit den förste att påpeka det faktum att upptäckt och för- de med. I ett större avsnitt redogör han för de flesta fakta i samband med inträngning sök till bekämpning av dessa främmande inkräktare tillhör 1900-talets mest otacksam en. Han var själv med vid utfrågningarna av chef och besättning. Som tidigare fartygs ma uppgifter för marinens officerare och deras underställda personal och värnpliktiga. chef på ubåt av motsvarande årgång som U137, är för recensenten, inte minst efter ge Med hans egna erfarenheter som bakgrund får vi också veta hur dessas familjer hem nomläsningen av detta avsnitt, allt tal om oavsiktlig felnavigering hos den sovjetiska mavid fick bära sin del av bördan. Till och med kraschade äktenskap och relationer ubåten att betrakta som helt absurt. förekom som följd av familjefaderns ständiga och oroväckande bortovaro. En större del av boken rör helt naturligt de samtal Svensson hade med ryssarna, Efter att ha läst denna bok borde även den mest kritiske förstå att det är svårt att enligt det uppdrag som kommissionsledare han fått av statsminister Carl Bildt. Detta jaga ubåt i den grunda Östersjön och många gånger näst intill omöjligt att göra det intressanta avsnitt är dock behandlat i de andra här publicerade recensionerna. Vad innanför ö barriären i våra skärgårdar. Framförallt gäller detta med de knappa resurser undertecknad vill tillägga är emellertid att Emil Svensson i denna bok dessutom visat som stod till marinens förfogande, när det hela började på allvar vid tiden för den sov sig som en riktig thrillerförfattare av Tom Clancy-typ, det vill säga i bokens första del jetiska U137:ans grundstötning inne i en svensk marin bas. Svensson är en smula bitter som är presenterad som ren fiction, i varje fall det som händer på landbacken. Resten på både den politiska och högsta militära ledningen som dels i samband med ett tidiga av den berättelsen har uppenbarligen flera uns av sanning. re försvarsbeslut strukit den ubåtsjagande förmågan överhuvudtaget, dels inte ville "Under den fridfulla ytan" är i många hänseenden en märklig, välskriven och i för• inse att nu en helt ny militärpolitisk situation förelåg för Sverige. Denna krävde nytän• svarsdebatten viktig bok som tvivelsutan bör läsas av Örlogsmannasällskapets leda kande inte minst beträffande den procentuella anslagsfördelningen mellan försvars• möter, men den förtjänar i första hand att bli en viktig käll a för alla som vill sätta sig in grenarna, vilken Svensson bedömer som ett absolut axiom. Författaren av denna re i ett obehagligt skede av Sveriges roll under Kalla kriget. cension kan inte erinra sig att någon debattör nu eller tidigare har gett sig på denna Jarl Elisen grundläggande faktor i försvarsdiskussionen. Svenssons bidrag är därför välgörande och kan förhoppningsvis vara en och annan tankeställare till framtida beslutsfattare. Författaren redovisar i sin bok de skarpa vapeninsatser, som gjordes vid olika till Under den fridfulla ytan fällen såväl från ubåtsjagande fartyg och helikoptrar som i kustartilleriets minspärrar. - 2 Man kan inte utan fog fråga sig varför inte dessa åtminstone någon gång kunde resul Ytterligare en volym har lagts tilllitteraturen om ubåtsincidenterna i svenska vatten. tera i en sänkt eller åtminstone en skadad undervattensfarkost. Som ett viktigt skäl Författaren, ledamoten Emil Svensson, var en centralt placerad person, en period framhåller han dock att i fredstid och i närheten av bebyggelse, som det här ofta rörde medlem av marinens "Analysgrupp Ubåtsincident", en annan period divisionschef sig om, kan man omöjligen sätta in den massiva mängd vapen, till exempel sjunkbom- och senare flaggkapten inom kustflottan, och under regeringen Bild t (1991-1994) mili- 90 91 -- tärrådgivare i statsrådsberedningen. l den senare befattningen hade han många för• informerad om incidenterna än hans ryske motsvarighet Boris Jeltsin. Den senare har handlinoar och kontakter- formella såväl som informella- med experter på rysk sida. ju en större byråkrati och mer geografi att hålla reda på. Bok~n är en redovisning av författarens upplevelser och iakttagelser med personli En fråga är hur stort "misslyckandet" egentligen var att inte få upp en inträngande ga kommentarer, ibland med drag av dagbok. Men den är inte och är inte heller av ubåt till ytan för identifiering, som var Sveriges mål. Nästan ingenstans i världen har sedd att vara en slutredovisning av ubåtsincidenternas epok. Men om en sådan en det lyckats. Sveriges reaktion var mer omfattande än de flesta andra länders med sam gång kommer att skrivas, kommer Svenssons bok att vara ett synnerligen viktigt un ma problem. Vi har ändock skapat risker inte bara för de inträngandes egen säkerhet derlag. utan också för de eventuella installationer och personer, som lämnats kvar. En av Emil Svensson avstår avsiktligt från att i detalj beskriva alla incidenters förlopp, Nordens främsta säkerhetsanalytiker, norrmannen Johan Jörgen Holst, menade (vid eftersom det redan publicerats i flera andra skrifter, såsom Ubåtsskyddskommissio• en föreläsning hos Utrikespolitiska Institutet) att Sveriges politiska målsättning var nens betänkande (SOU 1983:13), Ubåtskommissionens dito (SOU 1995:135), Ambas felformulerad. Istället för att ständigt misslyckas borde vi ha formulerat mål, som vi sadör Rolf Ekeus' utredning Perspektiv på ubåtsfrågan (SOU 2001 :85) och rapporten säkert kunde uppnå, och alltså framstå som vinnare. från Lars-Erik Lundins referensgrupp " Den främmande undervattensverksamheten Det var en överraskning, när några FOA-forskare kunde konstatera att ubåten på svenskt territorium under perioden 1980-1995 ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv" U137 hade kärnvapen ombord. Saken analyseras inte särskilt i boken. Det gör istället daterad 22 november 1996, för att nämna några. E mil Svenssons bok med sina själv• Ambassadören Leif Leif! and, vid tillfället kabinettssekreterare i UD, i sitt inträdesan• 1 upplevda tidigare inte publicerade uppgifter och sina kommentarer i klartext utgör ett förande i Kungl. Krigsvetenskapsakademien • E mil Svensson redovisar dock en rysk värdefullt komplement från ett 100 procenligt inifrån perspektiv, som de nämnda offi källa, som påstår, att sovjetiska kärnvapen var utplacerade vid västeuropeiska inklusi ciella publikationerna inte har. ve svenska kuster som förberedelse om det tredje världskriget skulle bryta ut. Svens Man möter ögonvittnets iakttagelser och slutsatser och inte en akademisk avhand son tvekar om sanningshalten i detta liksom recensenten. Tänk bara tanken att någon ling. Sådana finns sedan tidigare skrivna av bl. a Wilhelm Agrell (Lunds Universitet), hi ttar en kvarlämnad kärnladdning- en liten men reell risk. Milton Leitenberg (University of Virginia) och Ola Tunander (Oslo Fredsforsknings Det har alltid förvånat mig att Sverige i Gåsefjärdsfallet, där en kärnladdning kon institut). staterats av Sverige men inte explicit medgivits av Sovjet, inte åberopade det s. k. havs I boken framträder tre huvudaspekter: bottenavtalet från l 972 om förbud att placera kärnvapen och andra massförstörelse• - Dels en diskussion av tekniska förhållanden vid navigation och ubåtsjakt, som un vapen på havsbotten till vilket både Sverige och Sovjet är parter. Dess kontrollbestäm• derlag för slutsatser om enskilda incidenter plus kritik av hur Sveriges motverkan melser ger möjlighet för en avtalspart att begära en internationell kontroll av saken sköts och kommentarer till den livliga svenska debatten. genom FN. Det lilla Sverige skulle då inte ha behövt stå ensamt mot supermakten, som Istället hade fått möta världssamfundet - Dels säkerhetspolitiska frågor om ubåtsincidenternas syfte och innebörd för vår En faktor i sammanhanget, som författaren inte berör, är att Sverige 1979 - före försvarsförmåga samt neutralitetspolitikens effektivitet. Gåsefjärden - utvidgade sitt territorialhav från de fyra nautiska mils bredd vi hävdat och ryska - Dels en intressant redovisning av förhandlingar med ryska vederbörande sedan 1700-talet till l 2 nautiska mil s bredd, som då blivit internationellt norm. Vi fick förhandlares attityder och syn på Sverige. därigenom ett bredare vattenområde för motåtgärder, vilket dock inte följdes upp Bokens uppläggning är något originell. Den börjar med en novell (65 sidor), där ett med investeringar i ubåtsjaktförmåga. Senare restes frågan om en utvidgning även av tänkt sovjetiskt ubåtsintrång beskrivs och där både svenska och ryska aktörer kom vårt inre vatten genom att dra längre baslinjer - även det numera internationellt ac mer till tals. Redan där låter författaren romanfigurerna uttala förödande kritik av hur cepterat. Därigenom skulle kraftfullare ubåtsjakt med större rättsligt stöd kunna ge Sveriges utrikespolitik sköts och hur vårt försvar egentligen fungerar. Att författaren nomföras samtidigt som territorialgränsen skulle flyttas ut ytterligare något. En ar är på krigsstigen mot byråkratisk tröghet och planeringsmissar får läsaren klart för sig betsgrupp inom Försvarsdepartementet utarbetade ett förslag grundat på ett enskilt etter bara några sidor. arbete vid Militärhögskolan under 1970-talet av ledamoten Göran Frisk. Förslaget fö• En viktig säkerhetspolitisk fråga är naturligtvis inträngande ubåtars nationalitet. red~ogs för försvarsministern, som dock bordlade frågan. Känsliga förhandlingar med Ryska tar de flesta för givet. Några, t. ex general Nils Sköld och forskaren Ola Tunan Sovjet om gränsen mellan Gotland och Baltiska kusten pågick och fick inte störas. Is der, frågar om inte en del av dem förde NATO-flagg. Men författaren avfärdar de se tället ändrades bestämmelserna för ingripande i territorialhavet. nare- en debatt mellan landkrabbor och en sjöman. Flera ryska sagesmän har för Emil Frågan om hur Sveriges neutralitet skall bedömas berörs i boken på flera ställ en. Svensson medgett att man visst varit inne på svenskt vatten med tillägget att man varit Flera av Emil Svenssons ryska sagesmän säger att Sverige teoretiskt var neutralt men i andra länders vatten också, liksom att motsidans (NATO, USA) ubåtar trängt in i rys innerst inne en bundsförvant till NATO. Höga sovjetiska befälhavare har ibland an ka vatten, baser och hamnar. Ur rysk synvinkel är Sverige en detalj i storpolitiken. märkt att Sveriges försvar är helt riktat mot Warszawapakten (WP). Det låter som kri Emi l Svensson finner inte överraskande att vår statsminister Carl Bildtär mer detalj- tik mot svensk neutralitetspolitik men skall inte tolkas så. Det viktigaste för Sovjetuni- 92 93 l onen var knappast av Sverige deklarerad neutralitetspolitik utan Sveriges geopolitis läst och förståelig även för dem som inte var direkt inblandade. Och det krävs säkert ka läge. Vad Sovjet gjorde "under den fridfu lla ytan" var militära förberedelser för ett mod att använda ett så allmängiltigt språk i en bok som ges ut av Marinlitteraturföre• eventuellt krig mot NATO, medan Sverige hanterade incidenterna, särskilt Gåsefjär• ningen. Bravo, Emil Svensson! den, som folkrättsfrågor. Jämför länsåklgarens i Blekinge och Kronobergs län fråga till Bokens första avdelning," En möjlig händelse " är skriven i romanform. Författaren Riksåklagaren om U137s befälhavare skulle åtalas för brott mot lagen om rikets grän• har berättat att de svenska delarna är påhittade, men också sagt att beskrivningen av ser2. den sovjetiske kommendörkaptenens vedermödor på Foxtrotubåten är i stort sanna, Under det kalla kriget var WP:s konventionella styrkor större än NATO:s. Det även om platsen för kränkningen är uppdiktad. Det vittnar om att det också fanns sto neutrala Sveriges försvar måste då dimensioneras mot de förra och blev då tillräckliga ra spänningar hos inkräktarna, även under företagen på svenskt inre vatten. även visavi de senare. Samtidigt som WP var starkt militärt var man svag beträffande Avsnitt två , om kränkningarna, visar att den frustration som undertecknad kände andra möjliga påtryckningsmedel. Om därför WP i ett krisläge sökte en eftergift av på kobbar, skär och i vikar över uteblivna, konkreta, bevis delades av jägarna. Intres Sverige hade man bara krig att hota med. Om å andra sidan NATO sökte en eftergift sant att notera är dock den starka misstro till svensk underrättelsetjänst som fanns var man svagare militärt men hade olika handels- och andra politiska instrument att in om analysgruppen. Likaså det näst intill uppgivna faktum att det inte går att ändra hota med hellre än krig. Pragmatiskt svenskt försvar hade WP som motpart, andra de på fastlagd budgetfördelning-med den minsta pengasäcken till marinen. Som sedan lar av totalförsvaret intresserade sig i första hand för NATO och krishantering. Denna splittrades upp på kustartilleri och flotta. obalans motiverades av situationen i omvärlden och strider inte mot neutraliteten. l det tredje stora avsnittet i boken som börjar med" Expertsamtalen med ryssarna", Det viktiga för den lilla staten är att vara tillräckligt stark, inte att vara opartisk. Var spelar kulturskillnaden en avgörande roll. Att den sovjetiska sidan inte var övertygad vår ubåtsjakt tillräckligt stark ? Inte för att nå vårt politiska mål att få upp ubåtarna - om att den svenska modellen- alliansfrihet syftande till neutralitet- var helt sann, är en prestation i supermaktsklass om den lyckats. Men allmänt? Kanske; det blev ju inte en underdrift. Logiskt med detta bör den ryska björnen vid ta ett antal mått och steg. krig. Sett i detta perspektiv var kränkningarna ett naturligt steg, speciellt med tanke på att Tidigare i historien har USA förklarat sig neutralt till olika konflikter och samti svenska politiker bestämt sig för att lägga ned ubåtsjaktverksamheten på 1970-talet. digt företagit en rad åtgärder utan att anklagas för neutralitetsbrott Men i svensk de "Under den fridfulla ytan" blottlägger brister i den svenska modellen som borde batt har man ofta svårt att skilja mellan neutralitet i säkerhetspolitisk mening och ha rättats till redan då det säkerhetspolitiska läget ändrades och ubåtskränkningarna opartiskhet. Man ger ofta neutralitetsbegreppet en moralisk dimension. var en realitet. Nämligen förmågan att analysera läget och ta konsekvenserna av detta. Emil Svenssons bok kan varmt rekommenderas oavsett om man intresserar sig för Att marinen inte fick utökade resurser utan tvingades tröska vidare med samma ihåli ubåtsjakt, undrvattensnavigation, säkerhetspolitik eller internationell a förhandlingar. ga budgetsäck år efter år var, och är, en skandal. Måhända saknades en bred opinion Författaren har lagt en tung pusselbit till ubåtslitteraturen mellan de officiella utred för detta och för det må undertecknad ta en del av ansvaret. Men det saknades också ningarna och akademiska framställningar i ämnet. För den som framdeles vill uttala officerare som slog larm, offentligt. Inte bara en gång som "De tolv edsvurna", vilket sig i ubåtsfrågan är boken ett måste. också återges i boken. Utan vid upprepade tillfällen. Och det kräver också ett nytt po Jan Prawitz htlskt tänkande. Att våga agera. Att väga ändra och stuva om. Hade detta skett kanske ubåtskränkningarna fått ett annorlunda slut, kanske tsunamikatastrofen hanterats an Noter norlunda och förberedelserna för en eventuell fågelinfluensa hade haft starkare fokus 1 Leif Lei fl and, U137, U238 och ji·edens hav, KKrVAH Vol. 186 (1982), sid. 80-90. än vad det har i dag. mer. Jag vill veta mer hur be 2 Ekeus· utredning (SOU 2001:85), sid. 72. Som läsare av boken hade jag gärna sett att jag fått sättningarna på de kränkande ubåtarna tränades, hur de agerade och hur nära- eller långt ifrån- de svenske var. Men det kanske är nästa bok? Roger Magnergård Under den fridfulla ytan Under den fridfulla ytan- 3 Författare: Emil Svensson För en reporter som följde de ändlösa ubåtsjakterna från stränderna längs Sveriges Förlag: Marinlitteraturföreni ngen (nr 90) kuster rapporterandes det ögat såg och vad örat hörde, var det oerhört spännande att ISBN: 91 85944-09-2 äntligen få veta vad en av huvudjägarna själv upplevde. Emil Svenssons bok är i långa stycken en bekräftelse på den Kajsa Varg-mentalitet som rådde under 1980-talet. Ubåtssamtalen med ryssarna är en expose av den kulturkrock som rådde (och råder?) mellan svenskt och ryskt sätt att resonera och agera. Som bok är den bra skriven, lätt- 94 95 Val av nya ledamöter 2006 CIVIL & MILITÄR BEREDSKAP § 6 i Kungl. Örlogsmannasällskapets stadgar säger följande: Förslag till hedersledamot, ordinarie eller korresponderande ledamot skall skriftligen, undertecknat av minst tre ledamöter och med Enköping 16 - 18 maj 2006 motivering inlämnas till styrelsen. CIMI för säkerhets skull Enligt tillämpningsföreskrifterna till stadgarna, som fastställdes 2003, en europeisk träffpunkt för ledning under kriser skall invalsförslag vara styrelsen tillhanda senast den 15 maj. UTSTÄLLNING Förslag till inval skickas till med mer än 80 deltagande svenska och utländska myndigheter och leverantörer Kungl. Örlogsmannasällskapet "Ledamöter" SEMINARIER Teatergatan 3, 5 tr omfattande tio sessioner med sammanlagt 111 48 STOCKHOLM 77 föredrag samt om möjligt med e-post tiJI [email protected] CIMI arrangeras av Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten i samverkan med ett flertal civila myndigheter och försvarsmyndigheter Ytterligare information för utställare, besökare och seminariedeltagare hämtas pao www.c1m1.se• • eller genom kontakt med C l MI-kontoret Box 906 745 25 ENKÖPING Tel: 0171 -15 75 40 96 POSTTIDNING Mästare i smygteknik på och · n d rytan \