Vändpunktens Betydelse Björn Kindenberg, Stockholms Universitet

Obs lämna sidhuvudet tomt. Loggor och info om skolform skapas automatiskt Modul: Narrativt skrivande Del 5: Berättelsens vändpunkt Vändpunktens betydelse Björn Kindenberg, Stockholms universitet Vändpunkt i berättelser – ett exempel I filmatiseringen av Rudyard Kiplings klassiska berättelse Djungelboken växer den lilla pojken Mowgli upp hos vilda vargar i Indien. Den hotfulla tigern Shere Khan, som hyser ett djupt hat mot människor och särskilt mot Mowgli, söker upp vargfamiljen. Vargarna skyd- dar Mowgli, men Shere Khan svär att döda pojken om de någonsin möts igen. När Mowgli växer upp till en ung pojke bestäms det att han ska föras ut ur djungeln och ”hem till män- niskobyn”. Hotet från Shere Khan gör färden farofylld och Mowgli är dessutom själv högst motvillig till att lämna djungeln. Detta får Mowgli att överge sin beskyddare, pantern Bag- heera. Istället råkar han ut för andra händelser, både dråpliga och äventyrliga, men hela tiden med Shere Khan i hälarna. I en dramatisk scen möts så Mowgli och Shere Khan och med hjälp av en trädgren som antänts genom ett blixtnedslag lyckas Mowgli bekämpa och jaga bort Shere Khan. Denna dramatiska sekvens, förstärkt av pågående regn och åska, utgör berättelsens vändpunkt och denna artikel handlar om vändpunktens betydelse för be- rättelseskapande. En vändpunkt är inte det samma som berättelsens slut. Djungelbokens handling fortsätter efter vändpunkten och slutar med att Mowgli lämnar djungeln och träder in i människobyn. En vändpunkt är istället det element i berättelsen som löser upp en komplikation, det vill säga en fara, ett problem, eller någon form av fråga som behöver redas ut. I Djungelboken utgörs komplikationen av Shere Khans dödshot mot den späda pojken Mowgli. Detta hot gör att spänningen gradvis stegras, som när Mowgli lämnar Bagheera och ger sig iväg på egen hand, eller när han senare tillfångatas av en apflock. Ibland kan spänningen tillfälligt sjunka eller ”ta paus”, som när Mowgli möter den vänliga och fridfulla björnen Baloo. Men den komplikation, dödshotet, som introducerats tidigt i berättelsen, gör oundvikligen att spänningen stiger ju längre vändpunkten skjuts upp. Ju längre Shere Khans väntan blir, desto mer mordisk befarar vi att han kommer att vara när han väl möter Mowgli. Här har Djungelboken använts för att exemplifiera en vändpunkt i en berättelse. Berättelsen har framställts som relativt rak och enkel: en pojke jagas av en livsfarlig tiger i den stora djungeln, men lyckas avvärja hotet. Berättelsen innehåller dock fler bottnar och den vänd- punkt som beskrivits är inte den enda vändpunkten i handlingen. Senare i artikeln diskute- ras och exemplifieras olika typer av vändpunkter. Detta följs av ett avsnitt som beskriver teoretiska utgångspunkter för att i undervisningen arbeta med vändpunkter i berättelseskri- vande, vilket leder vidare till ett avsnitt som föreslår och beskriver olika undervisningsmo- Vändpunktens betydelse December 2016 https://larportalen.skolverket.se 1 (10) Obs lämna sidhuvudet tomt. Loggor och info om skolform skapas automatiskt deller. Men allra först ska vi mycket kort sätta både vändpunkt och dramaturgi i ett idéhi- storiskt och litterärt sammanhang. En historisk tillbakablick: vändpunkten från Antiken och framåt I verket Om diktkonsten, som tillkom på 330-talet f. Kr i det antika Grekland, analyserar filosofen Aristoteles uppbyggnad och innehåll i samtida dramer och då särskilt, de dramer som har ett tragiskt slut, tragedierna (Aristoteles, 2000). Aristoteles verk har kommit att fungera lite som en ”receptbok” för pjäsförfattare genom tiderna (Dahlberg, 1988), men även i andra former av berättande än teatern, så kan man känna igen den grundstruktur som Aristoteles beskrev. I denna struktur ingår en förveckling, det vill säga en händelsekedja som pågår från att karaktärerna etablerats i berättelsens början fram till att en avgörande vändpunkt inträder, hos Aristoteles kallad peripeti. Peripetin kan bestå i att huvudpersonen kommer till insikt om något, som ändrar förutsättningarna och styr handlingen i en ödesbe- stämd riktning. Aristoteles exempel är berättelsen om Oidipus. Huvudpersonen Oidipus jagar sin fars mördare, men i en avgörande scen får han vetskap om att det är han själv som dräpt sin far, i tron att det var någon annan. Efter det återstår inget annat för Oidipus än att ta livet av sig, då han svurit att faderns mördare ska få plikta med livet. Till skillnad från Djungelboken finns det i denna berättelse om Oidipus inte en lika tydligt uttalad komplikation. Vi skulle nog ändå kunna säga att Oidipus löfte att hämnas sin far utgör komplikationen som driver handlingen framåt, även om Aristoteles inte betonade vikten av komplikation som ett särskilt moment. Detta har dock gjorts senare i litteratur- historien, när Aristoteles verk återupptäckts och vidareutvecklades. Under renässansen på 1500-talet började de antika grekiska filosoferna åter läsas i Europa. Aristoteles idéer togs då upp av europeiska dramatiker, där 1800-talsförfattaren Gustav Freytags ”pyramid” kan ses som en utveckling av tanken om peripeti eller vändpunkt (Dahlberg, 1988, se figur 1). Figur 1 Freytags pyramid. En utveckling av Aristoteles tanke om peripeti och vändpunkt Freytag ville med sin pyramid åskådliggöra spänningskurvan i en berättelse, där en stillsam inledning som introducerar karaktärerna och miljön (punkt A) följs av en händelse eller ett moment som sätter igång handlingen, det vill säga vad vi här kallat en komplikation (punkt 1). Spänningen i handlingen stegras genom berättelsens gång (punkt B) och når sin kulmen vid punkt C i vilken något inträffar som vi här kan kalla vändpunkt. Vid punkt 2 reagerar personerna på vändpunkten. Vändpunktens betydelse December 2016 https://larportalen.skolverket.se 2 (10) Obs lämna sidhuvudet tomt. Loggor och info om skolform skapas automatiskt I tragedier, vilket var det som mest intresserade Freytag, går handlingen i punkt D ödesbe- stämt mot det tragiska slutet i punkt E. Punkt 3 däremellan markerar ett hoppfullt försök från huvudpersonernas sida att avvärja det tragiska slutet, vilket dock är dömt att misslyckas (se Dahlberg, 1988 för en närmare beskrivning av figuren). Olika typer av vändpunkter Såväl Aristoteles som Freytags karakteristik är förstås schematiska återgivningar, koncentre- rade till dramaturgin i teaterns tragedier. Berättare i olika litterära genrer har dock genom tiderna, medvetet eller omedvetet, ofta följt en liknande typ av berättarstruktur. Vi tittar därför närmare på en grundläggande berättarstruktur, med vändpunkt, samt några varianter av denna. En grundläggande berättarstruktur: början – problem – förvecklingar – vändpunkt – slut En mycket grundläggande berättarstruktur är den som tagits upp i den historiska tillba- kablicken ovan: genom en serie förvecklingar växer komplikationen fram till en vändpunkt i berättelsen. I och med vändpunkten får problemet en lösning som leder fram till berättel- sens slut. Vi skulle kunna åskådliggöra denna enkla narrativa struktur så här: Figur 2 Modell för en enkel narrativ struktur Som vi har sett så ligger denna struktur till grund även för vad som uppfattas som litterärt högtstående verk, som de grekiska dramerna. Också ett omfångsrikt och episkt upplagt verk som J.R.R. Tolkiens Sagan om ringen har en i grund och botten enkel struktur där ett problem i form av ett farligt föremål, den mäktiga härskarringen, förs in som det problem kring vilket handlingen sedan kretsar, fram till vändpunkten: det ögonblick när ringen kan tillin- tetgöras. Sagan om ringen är en lång berättelse, inte för att den är berättartekniskt komplex, utan för att den innehåller en lång serie förvecklingar innan vändpunkten inträder. En mer komplex berättarstruktur: flera problem och vändpunkter Berättarstrukturen i sig kan också göras mer komplex. Ett sätt är att flera problem introduceras, schematiskt återgivet så här: Figur 3 Ett handlingsförlopp där olika problem introduceras, vilket gör handlingen berättartekniskt mer komplex Vändpunktens betydelse December 2016 https://larportalen.skolverket.se 3 (10) Obs lämna sidhuvudet tomt. Loggor och info om skolform skapas automatiskt Vändpunkterna blir då flera, men det kan vara en och samma händelse som utgör vänd- punkt för båda problemen. Ett exempel är den yttre handlingen i Shakespeares pjäs Hamlet. En komplikation, alltså ett problem i handlingen, består i att Hamlets far blivit mördad och måste hämnas av den obeslutsamme sonen. En annan komplikation är att Hamlet förälskat sig i kammarherrens dotter Ofelia, något hennes bror Laertes inte kan acceptera. Det senare problemet kommer till en vändpunkt när Ofelia tar livet av sig. Det första problemet, hämnden för mordet på fadern, kommer till en vändpunkt i en dramatisk duell mellan Hamlet och Laertes där Hamlet får veta att det finns planer på att mörda honom. Detta leder till att hans obeslutsamhet upphör och han utkräver sin hämnd. Problem och vändpunkter på flera plan Ett annat sätt att göra handlingen mer komplex är att låta den försiggå på olika plan, något som är vanligt i skönlitteratur. En sådan berättelse på flera plan kan illustreras med följande bild: Figur 4 En berättelses handling kan utveckla sig på olika plan För att återvända till exemplet med Djungelboken, så kan vi se att även den fungerar på flera plan. Utöver den yttre handlingen om en späd pojke som jagas av en mordisk tiger, så finns det också ett symboliskt djup i berättelsen, ett filosofiskt problem: är människan skild från djuren? Tigern Shere Khan står för den hotfulla naturen och elden

Load more