Glenn Gartne

Glenn Gartne ÖREBRO UNIVERSITET Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Svenska språket Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f-3, 15 högskolepoäng VT 2017 Djungelböckerna - En episk diskursresa i tid och medium Glenn Gartne Handledare: Arne Florin !1 Glenn Gartne Abstract Glenn Gartne (2017). Djungelböckerna: En episk diskursresa i tid och medium. Självständigt arbete, Svenska, inriktning f-3, avancerad nivå, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Studiens huvudsakliga syfte var att genom ett främst diskursanalytisk tillvägagångssätt ta sig an och jämföra Djungelbokens tre mest kända versioner och svara på frågan vad som skiljer verken åt. Utifrån den teoretiska bakgrunden bestående av en diskurs-, epik- och adaptionsanalys nyansera ämnet och ge ett perspektiv att analysera verken ur för att kunna besvara frågeställningarna. De tre olika versionerna resumerades eller refererades och analyserades utifrån den teoretiska bakgrunden och svar på frågeställningarna gavs. Svaren gav en bild att berättelserna har med tiden blivit mer komplexa och nyansrika, karaktärer har gått från platta till runda och tittarna/läsarna speglas som mer kompetenta. Kompetensen återspeglas även i människosynen och framför allt barnsynen i de olika versionerna. Mowgli, huduvdkaraktären, får representera barnet och går från ett barn med potentiella kunskaper till ett barn med specifika barnegenskaper för att till slut vara det kompetenta barnet med färdiga kunskaper. Konsekvenser för undervisningen kan vara att använda Djungelböckerna (1894, 1967, 2016) till att iscensätta ett möte mellan barn och vuxna och diskutera skillnader i olika berättelsers förhållningssätt i uttryckssätt, historia, tid och rum. Nyckelord: Disney, Kipling, adaption, diskursanalys, epikanalys, barnlitteratur, komparativ analys. English title: The Jungle Books - an epic discourse journey in time and interface. !2 Glenn Gartne Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte 4 2. Teori och Metod 5 2.1 Teori 5 2.1.1 Diskursanalys - Barnsyn 5 2.1.2 Epikanalys - Berättelse 7 2.1.3 Adaption - från bok till film 9 2.2 Tidigare forskning 11 2.3 Analysmetod 11 2.4 Urval 12 2.5 Självkritik 13 3. Analysen 14 3.2 Analys 14 3.2.1 Berättelse 14 3.2.2 Barnsyn 22 3.2.3 Från bok till film 25 4. Diskussion & Slutsats 28 4. 1 Berättelsen 28 4.1.1 Helhet/Handling 28 4.1.2 Miljö 28 4.1.3 Berättare 28 4.1.4 Karaktärer 29 4.2 Barnsynen 30 4.3 Från bok till film 31 4.4 Slutsats 32 4.5 Konsekvenser för framtida undervisning 33 Referenser 35 3.1 Bilaga 36 3.1.1 Rudyard Kipling’s - The Jungle Book (1894) 36 3.1.2 The Jungle Book (1967) 38 3.1.3 The Jungle Book (2016) 40 !3 Glenn Gartne 1. Inledning och syfte Djungelboken skrevs första gången 1894 av Rudyard Kipling och mer än 70 år senare gör Disney en egen version (1967) och nästan 50 år senare gör de en till (2016). Det är en berättelse som gång på gång uppdaterats och anpassats till nya generationer av barn. Barn som idag enligt läroplanen i skolan (LGR 11, 2011) ska ha möjlighet att lära sig läsa och skriva, lära sig formulera tankar och åsikter och lära sig att berätta en historia, sin historia, precis som Rudyard Kipling gjorde för över hundra år sedan. Det är i mötet med andras texter barn ska få utveckla ett eget språk, en egen förståelse för omvärlden och utveckla en egen identitet. Det är i mötet med litteratur dessa möjligheter och möten med olika delar av världen ofta utspelar sig i skolan. En som uttryckt sig angående litteratur är, en professor i dansk litteratur, Kjældegard m.fl. (2015, ss. 14-15) som menar att det litterära har slitit sig loss från litteraturen och fasas mer och mer samman med andra medium. Det vill säga något som Holmberg (1999, s. 11) också är inne på, att texter omfattas av fler uttrycksformer än bara böcker. Film, till exempel, associeras oftare och oftare till litteraturgenren och filmer är många gånger baserade på litterära förlagor, så kallade adaptioner och enligt Kjældgaard (2015, ss. 14-15) är ungefär hälften av alla filmer och tv-serier som görs baserad på texter. Adaptioner inte är något nytt påfund, Hutcheon (2006, s. preface XI) säger också att redan under den viktorianska tidsåldern var det vanligt att kultur adapterades. Dikter, operor, målningar, sånger och danser bytte plats fram och tillbaka i olika medium och tog nya skepnader titt som tätt. Idag har vi filmer som blir till nöjesparker, åkattraktioner som blir film, tv-spel görs om till serietidningar och serietidningar som översätts till tv-serier, Hutcheon (2006, s. preface XI). Litteratur förändras och omformas med tiden och att arbeta med litteratur i skolan är som sagt en viktigt del av undervisningen. Genom att studera och jämföra Kiplings (1894) originalberättelse med Disneys filmer (1967, 2016) hoppas jag kunna undersöka hur litteratur förändras genom adaptioner från olika tider och hur litteraturen speglar barn de olika berättelserna. För att kunna ge elever bättre förutsättningar att skapa egna berättelser och en förståelse för hur de förändras med tiden. I denna studie kommer Rudyard Kiplings och två av Disneys versioner av Djungelboken att analyseras och genom en komparativ metod med en epik- och diskursanalystisk metod kommer de tre olika versionerna av Rudyard Kiplings’ The Jungle Book att analyseras för att besvara frågorna. !4 Glenn Gartne • Vilka skillnader går att finna mellan de olika versionerna? • Hur har berättelsen förändrats med tiden? • Vilken barnsyn förmedlas genom de olika versionerna av berättelserna? 2. Teori och Metod 2.1 Teori 2.1.1 Diskursanalys - Barnsyn RAMVERK Lasse Horne Kjælldgaard, Lis Möller, Dan Ringgard, Lilian Munk Rösing, Peter Simonsen och Mads Rosendahl Thomsen (red.) (2015, s. 25) säger att inom vetenskaplig forskning beskrivs att tolka och förstå omvärlden som en diskurs, ett slags mönster i språket, eller ett medel att beskriva verkligheten med. Mönster som vi kan leta efter i boken och filmerna för att nyansera en analys. Marianne Jørgensen Winter & Louise Philips (2000, s. 21) hänvisar till Michel Foucault, fransk filosof och idéhistoriker, som säger att det är i dessa mönster verkligheten skapas och att det är omöjligt att nå fram till sanningen eftersom det inte går att tala från en position utanför diskurserna; det finns ingen väg utanför representationerna. I och med att sanningen alltid skapas i en diskurs finns det alltså ingen objektivt sann verklighet. Jørgensen Winter & Philips (2000, s. 21) uttrycker å andra sidan att en berättelse som tolkas alltid kommer vara objektiv, och sanningen blir den vilken analysen tolkar och argumenterar för. Jørgensen Winter & Philips (2000, s. 34) säger också att det inte bara är genom mönster vi skapar en verklighet, utan en diskurs förhåller sig också till det vi utesluter, det vi väljer att inte ha med i en diskurs. Så med andra ord sätter vi själva genom diskursens mönster och uteslutningar ramarna för hur saker och ting skall förstås. Det vi tar med och det vi lämnar utanför för att beskriva verkligheten definierar en diskurs. Diskursen beskriver hur vi har tolkat och förstått ämnet vi talar om. Diskursen är verktyget vi använder oss av för att skapa ramarna för att analysera omvärlden och vidare texterna och berättelserna. NYCKELPUNKTER Jørgensen Winter & Philips (2000, s. 34-35) menar att diskursanalysens syfte är att avslöja tecken, myter, i tal och handlingar som befästs i samhället och där vissa myter kan framstå som objektivt sanna och andra som felaktiga. Ernesto Laclau, argentinsk statsvetare och professor i politisk teori, beskriver vilka tecken en analys bör leta efter, såsom flytande signifikanter och nodalpunkter. Nodalpunkter förklaras som en nyckelpunkt som håller upp en diskurs eller är bärare av mening och en flytande signifikant beskrivs som en nyckelpunkt som fler diskurser kan organiseras runt. En nodalpunkt kan, till exempel, vara ”barn” som då är det nyckelbegrepp som en diskurs handlar om, !5 Glenn Gartne men vad som definieras som barn kan vara tvetydigt och definieras på olika sätt som då kallas i det sammanhanget för en flytande signifikant. Begreppen hjälper analysen att undersöka vilka tecken som är av intresse och vilka nyckelpunkter som är av värde för analysen. Vissa nyckelpunkter, nodalpunkter, kan vara enkla och tydliga medan andra nyckelpunkter, flytande signifikanter, går att tolka på olika sätt. Dessa begrepp hjälper oss att beskriva vad i texterna och berättelserna som kommer att analyseras och varför det är av intresse att undersöka dessa nyckelpunkter. BARNSYN Jørgensen Winter & Philips (2000, s. 43) säger att olika diskurser kan råda i olika tider för hur ett ämne skall tolkas och förstås. Ibland kan det råda mer eller mindre krig mellan vilka diskurser som ska gälla och andra gånger är vi så överens att alternativa synsätt kan uppfattas som obefintliga. Jørgensen Winter & Philips (2000, ss. 43,45) påstår också att barn kan vara en sådan diskurs som ofta uppfattats som självklar, till exempel, betraktades barn förr i tiden som ”små vuxna” och inte som idag en egen grupp med egna rättigheter. Idag kan vi uppleva det som en självklarhet att barn har egna rättigheter och inte kan förväntas agera som vuxna, något som då kanske var en självklarhet. Det gäller att vara tydlig med ur vilket tidsperspektiv som gäller och vad som diskuteras i en analys av en gammal text eller berättelse. Inom barnlitteraturen kan, till exempel, ofta olika syner på barn och uppfostran återspeglats i berättelserna. Maria Lassén-Seger (2008, s. 113-115) påstår att majoriteten av barnlitteraturen har skrivits av vuxna för barn, vilket väckt frågor om makt, auktoritet och socialisering. Något som Jørgensen Winter & Philips (2000, s. 45) skriver om och de menar att makt inte är något som kan tänkas bort, utan människor är beroende av att leva i en bestämd social ordning och den utgår alltid från makt.

Load more