Bebyggelsehistorisk tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author Peter Billing Title Hundra år på Malmö Idrottsplats Issue 40 Year of Publication 2000 Pages 71–86 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org

Hundra år på Malmö Idrottsplats

av Peter Billing

Lördagseftermiddagen den 4 juli 1896 strömmade fog för sig är det omvända förhållandet minst lika ett par tusen förväntansfulla personer upp längs giltigt; dvs. att idrottens och fritidens utveckling allén från Rönneholmsvägen till Malmö Idrotts¬ på en rad olika sätt bidrog till att förstärka och plats. Solen sken, men hårda vindar gjorde det en fördjupa välfärdsutvecklingen. aning småkyligt. Vädret till trots slöt Malmös nob¬ Syftet här är att med utgångspunkt i Malmö less upp mangrant till den högtidliga invigningen Idrottsplats historia lyfta fram ett antal teman av Idrottsplatsen. Händelsens officiella karaktär som åskådliggör den ömsesidiga relationen mel¬ markerades genom närvaron av såväl stadsfullmäk¬ lan idrottens och staden Malmös utveckling. Även tiges som drätselkammarens ordförande. Cere¬ om idrotten i sig är den självklara startpunkten, så monin att inleddes med Vendes artilleriregemen¬ ligger tonvikten vid Malmö Idrottsplats som en tes musikkår blåste fanfar. Därefter äntrade arena för såväl sociala, kulturella som politiska AB Malmö Idrottsplats ordförande Per Hjalmar processer. Avslutningsvis kommer jag att kort dis¬ Söderbaum talartribunen och höll invigningstalet, kutera renässansen för Malmö Idrottsplats under som avslutades med orden: ”Vi må hoppas att 1990-talet i relation till Malmös och Öresundsre- erfarenheten en gång skall intyga, att den ihärdig¬ gionens utveckling. het och uthållighet, den viljans kraft, som här för- Ambitionen är således att, utifrån ett brett per¬ värfvas, skall komma samhället till godo på alla spektiv på relationen mellan idrotten och sam¬ de olika områdena af mensklig verksamhet. Med hälle, skildra det som Per Hjalmar Söderbaum uttalande af en liflig önskan, att unga och gamla gav uttryck för i sitt ovan citerade invigningstal; här må samlas till stärkande, härdande, själ och nämligen hur erfarenheterna från aktiviteterna vid sinne lifvande kroppsöfningar, förklarar jag här¬ Malmö Idrottsplats kom ”samhället till godo på med denna idrottsplats öppnad.”' alla de olika områdena af mensklig verksamhet”. Från det högtidliga öppnandet 1896 fram till 1958, då Malmö stadion invigdes, utgjorde Malmö Idrottsplats den självklara medelpunkten för idrot¬ Så började det tens utveckling i Malmö: Sex händelserika decen¬ Invigningen av Malmö Idrottsplats 1896 markera¬ nier då idrotten förvandlades från ett exklusivt nöje de höjdpunkten på drygt två decenniers växande för ett privilegierat fåtal till landets största folkrö¬ idrottsintresse i Malmö.^ Drivande i denna utveck¬ relse. En utveckling som i sin tur sammanflätades ling var Malmö Velocipedklubb, som bildats tio med Sveriges omvandling till en framgångsrik indu¬ år tidigare. Efter enträgna påstömingar lät Malmö striell välfärdsstat. stad klubben hyra en del av den centralt belägna Vanligtvis beskrivs relationen mellan samhälle Rörsjömarken. Här anlades en velocipedbana, som och idrott i termer av hur den statliga och kom¬ förutom cykeltävlingar med totalisator även använ¬ munala politiken möjliggjorde en internationellt des för tennis och fotboll. Den första fotbolls¬ sett unik utveckling inom idrottens och fritidens matchen i Malmö genomfördes på Rörsjöbanan område. Även om ett dylikt påstående givetvis har i oktober 1890, då två lag från Köbenhavns BK

BHT 40/2000 IDROTTENS PLATSER J1 (Boldklub) kom på besök. Inspirerade av danskar¬ fortsättningsvis fick koncentrera sig på att anordna nas uppvisning bildade Velocipedklubben en egen cykelutfärder. Inte heller lyckades klubben hålla liv ”bollspelsafdelning”.^ i sin fotbollsverksamhet.5 I september 1895 hölls den sista cykeltävlingen Ansvaret för idrottens fortsatta utveckling föll på Rörsjöbanan. Malmö stad behövde tillgång till på IFK Malmö, vilken bildades 1899 som en del området inför den stora lantbruksutställningen av den nationella kamratrörelsen. Utmärkande för nästföljande år. I gengäld erbjöds Velocipedklub¬ kamratföreningarna var deras intima koppling till ben en del av Magistratsvången som plats för en läroverken. Så var också fallet i Malmö. IFK Malmö helt ny idrottsanläggning. Med flyttningen från bildades på initiativ av Per Hjalmar Söderbaum, Rörsjömarken sattes punkt för det första kapitlet rektor vid Högre Allmänna Läroverket och ordfö¬ i Malmös idrottsplatshistoria. Inte bara för Mal¬ rande i AB Malmö Idrottsplats, som också valdes mös del faktiskt. För som Åke Jönsson konstaterar: till föreningens hedersordförande.* ”Tveklöst stod den blågula idrottsplatsens vagga i Med IFK Malmö introducerades friidrotten på Malmö.”'* allvar i Malmö. De första tävlingarna arrangerades För byggandet av den nya idrottsplatsen bilda¬ kort efter föreningens tillkomst och redan 1901 des ett särskilt bolag, AB Malmö Idrottsplats, som ansåg man sig redo att anordna sin första inter¬ under stor möda fick fram det erforderliga kapita¬ nationella tävling med deltagare från fem svenska let. Överhuvudtaget blev de första åren en ekono¬ och sex danska föreningar. Föreningen skaffade misk prövning. I likhet med Rörsjöbanan kretsade sig med tiden ett gott rykte runt om i Sverige och verksamheten på idrottsplatsen kring cykeltävling¬ kunde locka landets främsta friidrottare till sina ar med totalisator. Riksdagsbeslutet 1897 att förbju¬ tävlingar. I september 1902 anordnade föreningen da totalisator medförde att intresset för cykeltäv¬ den första tiokampen någonsin i Sverige. lingar snabbt dog ut och därmed försvann en viktig Knappt rio år efter sitt bildande hade IFK Malmö inkomstkälla för idrottsbolaget. Dessutom innebar på allvar etablerat sig som Malmös främsta idrotts¬ det ett dråpslag för Malmö Velocipedklubb, som förening med flera duktiga idrottsmän och en

Figur i. Malmö Idrottsplats kring sekelskiftet 1900.

72 IDROTTENS PLATSER BHT 40/2000 mycket god ekonomi. Allt var emellertid inte frid och fröjd. Inom föreningen rådde delade meningar om hur klubben skulle skötas. Krisen kom i öppen dager vid ett sammanträde hösten 1908, då en del av IFK:s medlemmar begärde utträde ur fören¬ ingen. En kort tid senare höll de klubblösa idrotts¬ männen ett möte och beslöt enhälligt att bilda en ny klubb, som fick namnet Malmö Allmänna Idrottsförening (MAI). Även fotbollen fick sitt stora genombrott under 1900-talets första decennium. Första steget togs under sommaren 1905, då styrelsen för AB Malmö Idrottsplats tillsatte en kommitté med uppgift att få fart på intresset för fotboll bland stadens ung¬ domar. Kommittén satte upp anslag i skolor med inbjudan till träning och spred broschyren ”Råd och vinkar till fotbollsspelare” i massupplaga.^ Kampanjen gick över förväntan och mer än 300 ungdomar anmälde sitt intresse. Ungdomarna delades in i olika lag som helt enkelt kallades A-, B-, C och D-lagen. C-laget bytte efter en tid namn till Bollklubben Idrott och höll sig väl framme i den s.k. malmöserien. Våren 1909 Figur 2. Tidig stilstudie av stavhopp på Malmö Idrotts¬ plats. beslöt styrelsen att man skulle gå in i IFK Mal¬ mös nybildade fotbollssektion. Så skedde och BK Idrotts ordförande tog plats i kamraternas styrelse. IFK Malmö besegra det amerikanska laget i stafett Pojkarna kände sig emellertid inte hemma i den I 000 meter (100-200-300-400).* nya miljön. Vid ett möte i februari 1910 kom miss¬ IFK Malmös friidrott stod på topp åren runt 1930 nöjet i öppen dager. Spelarna från BK Idrott begär¬ och bland annat erövrade man som första malmö- de med omedelbar verkan utträde ur IFK och beslöt förening svenska mästerskapsstandaret 1931-32. I att bilda en egen förening: Malmö Fotbollförening samarbete med Sydsvenska Dagbladet arrangerade (MFF). IFK de s.k. ”Amerikaspelen”, där malmöpubliken bjöds på fantastiska tävlingar med många av värl¬ dens främsta friidrottare. Vid tävlingen 1933 med¬ Från Lemming till Hägg verkade bl.a. den färgade sprintern Ralph Metcalf, Det skulle emellertid dröja ända till 1930-talet som tangerade världsrekordet på 100 meter med innan MAI och MFF på allvar kunde utmana IFK 10,3. Tävhngen året därpå blev lika högklassig med Malmö på löparbanan och fotbollsplanen. Kam¬ ett fantastiskt världsrekord på 400 meter häck av ratföreningens duktiga och populära friidrottare amerikanen Glenn Hardin. stod sig bra i den svenska konkurrensen och under Konkurrensen från Malmö AI blev emellertid 1910-talet blev det t.o.m. två olympiska bronsme¬ allt hårdare och under 1930-talets andra hälft fick daljer. Dessutom hade föreningen ett mycket gott IFK Malmö se sig definitivt frånsprunget. MAI:s rykte som tävlingsarrangör och med sina högklas¬ friidrottare slog igenom på bred front. Även som siga internationella friidrottstävlingar skapade IFK arrangör av internationella tävlingar tog förening¬ Malmö en uppskattad tradition. Den första stora en över med sina populära Ämerikagalor. Tävling¬ internationella friidrottstävlingen arrangerades i arna gav malmöborna en fläkt av den stora värl¬ augusti 1908, då delar av den amerikanska trup¬ den och störst intresse tilldrog sig USA-truppens pen från London-OS gjorde ett bejublat besök i färgade deltagare. De färgade idrottsmännen upp¬ Malmö. Drygt 4 000 åskådare fick bland annat se levdes som något exotiskt och utgjorde en garanti

BHT 40/2000 IDROTTENS PLATSER 73 för såväl mycket publik som bra resultat. Vid Ame- nen samspelade, dribblade, sköto och narrade de rikagalan i augusti 1937 var höjdhopparen Melvin stackars malmöpojkarna så att det stundtals verka¬ Walker det stora affischnamnet. I förhandsrekla¬ de nästan komiskt. Man fick se en bollbehandling men presenterades han som ”neger, charmör och och en kroppsbehärskning som var enastående, världsmästare”. Mycket riktigt, den färgade Wal¬ teknisk och taktisk fulländning ker charmade malmöpubliken och satte världsre¬ 1931 fick IFK Malmö sällskap av Malmö FF kord med 2.09.S (fotbollförening) i . Båda lagen fick Till de största idrottshändelserna på Malmö kämpa hårt för att undvika nedflyttning och ödet Idrottsplats hör givetvis mötena mellan Gunder ville inte bättre än att de bittra lokalkonkurren¬ Hägg och Arne Andersson. Till MAI:s tävlingar 1942 terna ställdes mot varandra i en ren jumbofinal kom inte mindre än 14 000 åskådare för att uppleva i maj 1932. Trots ett intensivt ösregn kom över det laddade mötet på 2 000 meter, vilket Gunder 8 000 personer till Malmö Idrottsplats, vilka fick vann på nytt världsrekord. Två år senare var det dags se MFF gå segrande ur striden. Resultatet innebar för en ny duell inför ännu större publik. Denna att MFF säkrade allsvenskt kontrakt, medan IFK gång gick Arne segrande ur striden med nytt världs¬ åkte ned i division II. rekord på en engelsk mil. 1945 blev Malmö Idrotts¬ ”Tronskiftet” innebar dessutom att ledarna i IFK plats skådeplats för det allra sista mötet mellan Malmö, malmöidrottens självklara dominant sedan dem båda. An en gång slogs världsrekordet på en början av 1900-talet, tvingades bevittna hur flera av engelsk mil, nu med Gunder först över mållinjen. dess spelare gick över till lokalkonkurrenten. I sam¬ Sammanlagt sattes det under Malmö Idrotts¬ band med en övergång 1934 ingrep IFK-ledningen plats drygt femtioåriga historia som friidrottsarena och anmälde MFF till Svenska Fotbollförbundet. inte mindre än 16 världsrekord. Den svenske spjut¬ Den grundliga genomgången av bokföringen avslö¬ kastaren Erik Lemming satte det första 1909 och jade utbetalningar av ”regelvidriga” spelarersätt- det sista 1956 av engelsmannen Gordon Pirie, som ningar. Den följande domen innebar att föreningen i en rasande kamp med tre ungerska löpare sänk¬ nedflyttades från Allsvenskan till division II och att te världsrekordet på 3 000 meter med nästan tre 22 av spelarna proffsförklarades." sekunder. Två år senare kvalificerade MFF sig åter för all¬ svenskt spel och säsongen 1938-39 erövrade fören¬ ingen sina första allsvenska medaljer då man kom Från IFK Malmö till Malmö FF trea (lilla silver). Det första guldet säkrades 1944 IFK Malmö dominerade även på fotbollsplanen och blev inledningen på ett makalöst decennium under idrottsplatsens första decennier, dock utan för MFF och malmöfotbollen. Säsongerna 1949-51 några större framgångar på det nationella planet. uppvisade ”di blåe” en överlägsenhet som till dags En av de främsta meriterna uppnåddes 1916 då dato är utan motstycke i svensk fotbollshistoria. föreningen vann det svenska kamratmästerskapet. Det blev hela 23 segermatcher i följd och samman¬ Det dröjde ända till slutet av 1920-talet innan för¬ lagt 49 matcher i rad utan förlust. eningen lyckades etablera sig i Allsvenskan. Visser¬ MFF:s framgångar i Allsvenskan lockade stor¬ ligen blev man aldrig bättre än sexa i Allsvens¬ publik till Malmö Idrottsplats. Under den ”för¬ kan, men det skapades fotbollsfeber i Malmö lustfria” perioden 1949-51 hade laget ett publik¬ och publikrekorden slogs på löpande band. När genomsnitt på 17 263 personer på hemmaplan. Malmökamraterna mötte Helsingborgs IF 1930 Publikrekordet för idrottsplatsen uppnåddes i juni kom närmare 13 000 personer. 1956, då 22 630 kom för att se MFF mot Helsing¬ Publiken bjöds även på flera matcher mellan borgs IF. Malmöpubliken slöt även upp mangrant IFK Malmö och internationella storlag. 1926 fick när MFF bjöd på uppvisningsmatcher mot gästande Malmö för första gången besök av ett engelskt världslag. Som 1949 när det italienska mästarlaget lag, Swansea Town. IFK Malmö tog visserligen led¬ AC Milan kom på besök. De drygt 19 000 åskå¬ ningen med 2-0, men när slutsignalen ljöd hade darna fick se MFF utklassa de italienska storstjär¬ Swansea gjort nio mål. Sydsvenska Dagbladets norna, däribland Gunnar Nordahl. I maj 1951 kom reporter skrev påtagligt imponerad: ”Engelsmän¬ Flamengo från Rio de Janeiro som första sydame-

74 IDROTTENS PLATSER BHT 40/2000 rikanska lag till Malmö. Förköpsförsäljningen slog sportifierade idrotten karaktäriseras bland annat alla rekord i Malmö och även i det fotbollstokiga av att alla deltar på samma villkor (likhet), speciali¬ Brasilien följde man matchen med stort intresse. serade idrottsutövare, gemensamma regler (ratio¬ Från läktarplats rapporterade Radio Continentals nalisering), mätning av resultat och rekord, och utsände reporter direkt till Rio (2-0 till Flamen- fasta organisationer med ledare, tränare m.fl. go)!'" (byråkratisering)."'* I mitten av 1950-talet bröts MFF:s dominans I den sportifierade idrotten kunde den nya bor¬ inom svensk fotboll och man fick kämpa för att gerligheten känna igen sig. Som Jan Lindroth träf¬ hålla sig på den övre halvan av tabellen. Dessutom fande uttrycker det: ”Företrädare för affärslivet och fick klubben nu åter igen allsvensk konkurrens den expansiva industrin visade tecken på att sym¬ av IFK Malmö. Derbymatcherna 1956-58 lockade patisera med en idrottsrörelse, vars målmedvetna storpublik till idrottsplatsen och skapade närmast strävan efter goda resultat och spännande avgöran¬ hysteri i det fotbollstokiga Malmö. 1958 var det den mellan vinst och förlust harmonierade med emellertid slut med allsvensk fotboll på Malmö de egna arbetsvillkoren.”"’ Om sportifiering står för Idrottsplats. Den nybyggda Malmö Stadion stod något nytt i idrottens innebörd, så fanns det även färdig lagom till Fotbolls-VM och i maj 1958 spela¬ beståndsdelar av äldre datum som verkade tillta¬ des den sista allsvenska matchen på Idrottsplatsen lande på den nya borgerligheten. Idrottens starka mellan IFK Malmö och Sandvikens IF. inslag av fosterländskhet (nationalism) och karak- Med invigningen av Malmö Stadion hade Idrotts¬ tärsdaning (moral och disciplin) ansågs verka stär¬ platsen spelat ut sin roll som självklart centrum kande på medborgarnas lojalitet gentemot överhe¬ för idrottslivet i Malmö. Visserligen bedrevs det ten.'® både fotboll och friidrott även i fortsättningen på Under de kommande decennierna utgjorde i Idrottsplatsen, men storklubbarna Malmö FF och själva verket Malmö Idrottsplats den viktigaste IFK Malmö flyttade för gott och Malmö AI förläde samlingspunkten i staden för firandet av nationel¬ sina internationella friidrottstävlingar till Stadion. la högtider. Den 18 september 1897 blev Malmö Idrottsplats skådeplats för en storslagen nationa¬ listisk festlighet. Kung Oskar II:s tjugofem år som En arena för borgarklassens regent firades med en jubileumsfest arrangerad av offentlighet Malmö stad. Festligheten inleddes med att 4 000 Under Malmö Idrottsplats första decennium utgjor¬ pojkar och flickor från stadens läroverk marsche¬ de idrotten fortfarande främst en angelägenhet rade in och ställde upp sig vid sidan om en täckt för stadens borgerlighet. Ftär visade stadens köp¬ byst placerad på en hög fond mitt på innerplan. På män, fabrikörer, adelsmän, officerare och smdenter andra sidan om bysten stod 3 000 personer repre¬ upp sina färdigheter på cykel, i lawntennis och på senterande olika malmöföreningar. Framför bysten hästryggen. I föreningarnas medlemsförteckningar stod Husarregementets musikkår och en stor sång¬ runt sekelskiftet återfinner vi oftast representanter kör. Sedan tjugoen skott avfyrats framförde musik¬ för Malmös ledande borgarfamiljer, såsom Bager, kåren en specialkomponerad festmarsch. Därefter Beijer, Dieden, Faxe och Kockum."’ Inte sällan satt hölls ett festtal som avslutades med ett kraftfullt man i samma styrelser. Dessutom träffades man besvarat ”Gud bevare konungen och fäderneslan¬ regelbundet i publikvimlet vid de olika idrottstill- det”. Täckelset föll och de drygt 10 000 deltagarna ställningarna, ibland t.o.m. som aktiva deltagare. stämde unisont in i kungssången. Den moderna tävlingsidrott som höll på att Malmö Idrottsplats kom i praktiken att fungera etableras runt sekelskiftet uppvisar flera likheter som en arena för den nya borgerlighetens offentlig¬ med den framväxande industrikapitalismen. Hit het. Det var här man både skapade och gav uttryck hör kännetecken som disciplin, organisering, pla¬ för sin kollektiva identitet: på tennisbanan, ridba¬ nering, specialisering, mätning, tidsmedvetenhet, nan, hästutställningen och i samband med firandet resultat och effektivitet. Denna utveckling hade av någon nationell högtid. Under en period anord¬ sina rötter i England och beskrivs inom idrotts- nades t.o.m. brunnsdrickning på Idrottsplatsen. I forskningen som en sportifieringsprocess. Den en tidningsannons 1899 framhölls det: ”Idrottsplat-

BHT 40/2000 IDROTTENS PLATSER 75 sen anses på grund af sitt luftiga och soliga läge med isbanans högtidhga invigning lämnade Syd¬ vara synnerligen lämplig för sommarmorgonens svenska Dagbladet följande levande skildring: ”Sär- promenadturer i förening med passande helso- skildt mellan kl i och 3 på middagen företedde dryck. Alla naturliga och konstgjorda helsovatten banan en mycket liflig tafla. Under tonerna från en tillhandahålles, såväl kalla som varma, och serve¬ sextett af husarmusiken ilade fram å det rymliga ringen, som från och med den i maj skall ega blanka isgolfvet, kantadt rundt om af granar, en rum ¥27-10 f.m., sker under kontroll af med. stålskodd, ungdomlig skara af båda könen, och d:r J. Holmström. Det är jemväl meningen att äfven femtioåringar, deribland en af Idrottsplat¬ under brunnsdrickningstiden anordna musik på sens styresmän, syntes rista runor i isens famn. platsen.”'^ Ett stort antal åskådande herrar och damer pro¬ En annan aktivitet som föll Malmös borgar¬ menerade å banan och gav relief åt det glada, klass i smaken var de ridturer som anordnades uppfriskande skådespelet. Konditoriträdgårdens på idrottsplatsen om söndagarna under ledning restauratör hr Behnstedt hade i klubbens stora av löjtnanten, baron Nils Djurklou. Ridlektioner¬ paviljong anordnat servering af vinglögg, buljong, na utfördes till levande musik och ”den förnäma kaffe m.fl. värmande fluida, hvilken mycket föll sportsverlden tog lifligt del deruti, och en distin- publiken i smaken, helst då det började svida i guerad publik infann sig såsom åskådare.”'* I okto¬ fötter, fingrar eller öronsnibbar.”^' ber 1896 lämnade Sydsvenskan följande levande beskrivning av en dag på Idrottsplatsens ridbana: ”Malmö idrottplats företedde i går på middagen En arena för arbetarklassens en liflig anblick. Den beramade prishoppningen uteblef visserligen af brist på deltagare, men i rid- offentlighet och körbanan ilade qvinliga och manliga ryttare Under 1900-talets första decennier inleddes en och präktiga trafvare, förspända sina eleganta kär¬ genomgripande förändring av idrottens sociala ror, styrda af vana körsvennen En publik, ej talrik, förankring. Allt fler ur arbetarklassen sökte sig till men kanske så mycket mer utvald, som styrt färden idrotten både som utövare och publik, framför dit i vagn och till fots, åskådade det glada lifvet å allt brottning och fotboll. Från 1920-talet och den präktiga idrottsplatsen och genom det höga tre decennier framöver är i själva verket Malmö gallerverket blickade barnsjukhusets små tillfrisk¬ Idrottsplats vid sidan av Folkets park den vikti¬ nande patienter med glad förundran på härlighe- gaste arenan för arbetarklassens offentlighet i ten.”'9 staden.“ Genom idrotten kunde arbetarklassen

De hästintresserade fick ytterligare att glädja sig skapa en kulturell uttrycksform som överbrygga¬ åt under 1899, då Skånska Eältrittklubben beslöt de den känsla av rotlöshet som uppstod i urba¬ att anordna en stor häsmtställning på Idrotts¬ niseringens spår. Malmö tillhörde de städer i platsen. Initiativet kom från klubbens sekreterare, Sverige som växte snabbast under sekelskiftets överste Bror Cederström, tillika styrelseledamot i första decennier. För många av de nyinflyttade AB Malmö Idrottsplats. Syftet med utställningen innebar storstaden ett helt nytt liv präglat av osäk¬ var att ”bereda hestegarne inom provinsen tillfälle ra arbetsförhållanden och rotlöshet. En situation att inför allmänheten uppvisa sina hästar och för att som förvärrades under första världskrigets dyrti¬ bereda den, som önskar köpa sig häst, tillfälle att der med åtföljande arbetslöshet. närmare bese och besiktiga ett antal sålunda sam¬ Den engelske idrottshistorikern Richard Holt lade hästar af olika slag.”“ Utställningen lockade framhåller den stora betydelse som fotbollen över 2 000 besökare och blev ett årligt återkom¬ hade för den engelska arbetarklassen i storstäder¬ mande arrangemang till och med 1918. na: ”Storstädernas invånare behövde ett kulturellt Det tydhgaste uttrycket för Idrottsplatsens bety¬ uttryck för sina nya storstadsliv som sträckte sig delse som en arena för den nya borgerligheten utanför de omedelbara släktrelationerna. Fotbolls- utgör nog ändå skridskoåkningen på isbanan. Den publikens beteende gav framför allt uttryck för ett starkt behov av att känna invigdes officiellt i december 1896 och blev snabbt sig rotad ... Fotbollen ett populärt nöje för stadens societet. I samband hjälpte till att skapa en speciell känsla av lokal till-

76 IDROTTENS PLATSER BHT 40/2000 hörighet inom ramen för det nationella. Genom lade IFK Malmö på plats upplevdes som både en att följa det egna lagets utveckling i det nationella idrottslig och social utmaning. IFK Malmö hade seriesystemet fick man sin plats i staden bekräftad; onekligen en stor fördel av sina intima förbin¬ det gav dig något att vara en del av och något som delser med styrelsen för AB Malmö Idrottsplats. man hade gemensamt med msentals andra män.”^’ Bland annat ansåg sig MFF och MAI missgynnade I Malmö kom framför allt Malmö FF och brot- vid fördelningen av tränings- och matchtider. tarklubben IK Sparta att utvecklas till så kallade arbetarklubbar, både med avseende på medlem¬ marna och publiken. Även Malmö AI präglades i En plats för stadens ungdomar stor utsträckning av arbetarklassen och 1924 kon¬ staterade MAI:s ordförande Gunnar Ström att för¬ och barn eningen ”till största delen rekryteras av arbetar- Idrottens växande popularitet gjorde Malmö ungdomen. Som en följd härav äro också många Idrottsplats till en av stadens viktigaste samlings¬ av föreningens mera framskjutna medlemmar i punkter. Här fanns tre stora planer för friidrott civila livet enkla, men duktiga arbetare.”^'^ Den och fotboll, fyra tennisbanor, träningsplaner för gemensamma sociala förankringen bidrog till att hopp, lekplatser, en egen restaurang samt en det under årens lopp utvecklades starka känslor inomhushall för brottning och dans, den s.k. Bos¬ av samhörighet och solidaritet mellan MFF, Sparta ton Palace. Idrottsplatsen erbjöd inte bara funk¬ och MAI. Det ekonomiskt starkare MFF ställde vid tionella idrottsanläggningar, utan skämde även bort behov upp för sina bröder i Sparta och MAI. malmöborna med en vacker och välskött parkan¬ Samhörigheten mellan de tre föreningarna för¬ läggning med vackra alléer och prunkande bloms¬ stärktes av det antagonistiska förhållandet till IFK terarrangemang. Inte utan fog kallades Malmö Malmö. Att sätta det anrika och läroverkspräg- Idrottsplats för ”Sveriges vackraste idrottsplats”.

Figur 3. Inte bara tävlingsidrott! Från IFK Malmös stafett- och lekdag debutåret 1921.

BHT 40/2000 IDROTTENS PLATSER 77 Idrottsplatsens verkliga, folkliga genombrott Anna Herslow och Kristina Frank (båda högerpar¬ kom mellan 1915 och 1920, då antalet årliga betalan¬ tiet), tillfället i akt att ifrågasätta det riktiga i att de besökare ökade från 76 000 till 194 000. Publik¬ bevilja bidrag till en institution som ledde ungdo¬ ökningen förklaras till stor del av den breddning i men i fördärv. Fröken Herslow hade i studiesyfte Idrottsplatsens utbud som skedde under 1910-talet. själv tillbringat en lördagskväll på Boston Palace Förutom spännande tävlingar bjöds publiken på och blivit åsyna vittne till ungdomarnas omora¬ ett enastående utbud av storslagna uppvisningar, liska uppförande. Fröken Herslows yrkande fick utställningar och nöjestillställningar. Kort sagt, på stöd av den socialdemokratiske riksdagsmannen Malmö Idrottsplats fanns något för alla obero¬ och nykterhetsvännen Nils Persson, som fram¬ ende av ålder, kön och social tillhörighet. höll att ”de äldre hade skyldighet att leda ung¬ Till de populäraste nöjestillställningarna på domen i bättre riktning”. Fullmäktige beslöt att Malmö Idrottsplats långt in på 1930-talet hörde tilldela Idrottsplatsen ett anslag om 2 500 kronor danskvällarna på Boston Palace, en stor dansbana med önskemålet, ”att de moderna danserna måtte med tillhörande serveringslokal som slog upp por¬ avlösas av nationella danser och folklekar, i syfte tarna 1910. Tre kvällar i veckan kunde Malmös ung¬ att alstra ett mera sunt nöjeslif’. domar lära sig de senaste danserna för en billig Önskemålet uppfylldes uppenbarligen inte för penning. Redan under första året besökte drygt året därpå återkom fröken Frank med sina klago¬ 16 000 nöjeslystna ungdomar Boston Palace. För mål och framhöll att ”det vore fullmäktige ovärdigt Idrottsbolaget innebar publiktillströmningen ett att betala till en institution, som förstör vår ung¬ välkommet tillskott i kassan. Glädjen grumlades dom och drager ned den i elände”. Hon yrkade emellertid av en tilltagande kritik som gjorde gäl¬ på att anslaget bara beviljades mot att området lande att alkoholen flödade allt för fritt på Boston. kring Boston Palace inhägnades och försågs med I en insändare 1911 påstods att bruket av ”lomme- belysning. I enlighet med stadsfullmäktiges önske¬ flaska” var utbrett trots uttalat förbud mot spritför¬ mål uppförde Idrottsbolaget under det följande täring. Insändaren gav en mycket målande beskriv¬ året inhägnader och förbättrade belysningen. Kriti¬ ning av ”förfallet”, som bland annat tog sig uttryck kerna lät sig uppenbarligen nöjas och i december i stoj och stim, vilda danser, illamående ungdomar 1918 fick Idrottsbolaget sin belöning när stadsfull¬ och ”... till de mörkare platserna ha de älskande mäktige fördubblade anslaget till 5 000 kronor.^ förirrat sig. Allt som allt, spriten har satt sin prägel Ungdomarna hade onekligen gott om möjlighe¬ på ungdomsnöjena på Idrottsplatsen.”^* ter att roa sig på Idrottsplatsen. Förutom danstill¬ Under de kommande åren intensifierades dis¬ ställningarna på Boston arrangerades årliga vår- kussionen om dansbanornas skadliga inverkan på och höstfester på Idrottsplatsen. Höstfesterna malmöungdomen. Vid ett stort protestmöte 1915 började anordnas av Malmöidrottens samorgani- på KFUM:s samlingslokal deltog representanter för sation 1915 och utvecklades snabbt till det största kyrka, skola och en rad ungdomsorganisationer, årliga nöjesarrangemanget i Malmö. De nästan vilka var rörande överens om att den offentliga två veckor långa festligheterna hölls vid liv in på dansen ”antagit alltmer moraliskt vådliga och mot¬ 1930-talet och samlade uppemot 75 000 besökare bjudande former”. Stadens danslokaler beskrevs årligen. För Samorganisationens idrottsförening¬ upprört som platser ”där lidelserna härska men ar innebar den stora publiktillströmningen ett syn¬ sannskyldig ungdomsglädje är bannlyst”. Mötet nerligen välkommet tillskott i kassan. antog en resolution där det riktades särskild kritik Även de minsta barnen hade sitt tillhåll på mot dansen på Boston Palace, som ansågs utgöra Malmö Idrottsplats. Med inspiration från Stock¬ en mycket ”olämplig sammankoppling af idrotts- holm lanserade Idrottsbolagets direktör Carl Frick och nykterhetsverksamhet med danstillställning- år 1916 idén om inrättandet av s.k. parktanter. ar Förslaget föll i god jord och pengar till verksam¬ Vad kritikerna främst tog fasta på var att Malmö heten samlades in på privat väg. I början av juli stad delade ut ett årligt anslag till Idrottsbolaget. kunde de två anställda parktanterna ta emot de Vid den årliga debatten om anslaget i Malmö stads¬ första barnen. Under sju veckor fick barn i åldern fullmäktige tog två kvinnliga fullmäktigeledamöter. 4-10 år möjlighet att deltaga i lekar och idrott

78 IDROTTENS PLATSER BHT 40/2000 från morgon till sen eftermiddag. Verksamheten Kommunen tar över blev en stor succé och vissa dagar uppgick antalet AB Malmö Idrottsplats hade all möda i världen att barn till över 2 000. få verksamheten att gå runt ekonomiskt. Återkom¬ Parktantsverksamheten rönte stor uppmärksam¬ mande förluster tvingade bolaget att ta flera bank¬ het och året därpå gjordes en stor insamling som lån. Inte sällan fick styrelsens medlemmar dess¬ inbringade närmare 5 000 kronor, vilket gjorde det utom ställa upp med privat kapital för att täcka det möjligt att anställa ytterligare två parktanter. För¬ växande underskottet. Därutöver fick bolaget i stor utom pengar skänkte folk leksaker och redskap utsträckning förUta sig på frivilligt arbete och gåvor till verksamheten. De insamlade medlen räckte för från allmänhet och företag. Bolagets styrelse vände att hålla igång verksamheten ända till mitten av sig även till Stadsfullmäktige för ekonomiskt stöd. 1920-talet. Redan 1897 gjorde man en framställan om erhål¬ Många av barnen kom från stadens fattigkvarter lande av fritt vatten till Idrottsplatsen. Drätselkam¬ med dess trånga och mörka bakgårdar. ”Det är san¬ maren beslöt efter votering att ”lemna vatten mot nerligen ovärderligt för de små barnen att på detta halfva avgiften.”^' sätt ut kunna få komma i det fria under tills)Ti, I december 1901 återkom styrelsen med en ansö¬ medan ute deras föräldrar äro på arbete. Annars kan om ett årligt anslag på i 500 kr, vilket bifölls skulle de ju bara hafva gatorna och de osunda av Stadsfullmäktige mot att all skolungdom någon gårdarna att vistas på ... De fattiga barnen, av vilka timme dagligen skulle äga fritt tillträde till Idrotts¬ många under föräldrarnes arbetsdag ofta utestäng¬ platsen. Styrelsen uttryckte underdånigt sin tack¬ as från sina hem, äro verkligen i behov av att det samhet: ”... vittnande detta om ett vackert intresse göres litet för dem”, konstaterade Sydsvenska Dag¬ från stadsfullmäktiges sida för idrotten, och har bladet i juli 1916. styrelsen att betyga sin tacksamhet för den välvil¬ Även idrottsevenemangen innebar stora högtids¬ liga behandlingen af dess ansökan.”’^ 1920 vände stunder för stadens barn och ungdomar. Trots man sig till stadsfullmäktige med en vädjan om publikmassorna och utsålda läktare bemödade att Idrottsbolaget skulle få disponera Idrottsplat¬ man sig om att skapa utrymme för barnen. MFF- sens område avgiftsfritt med tomträtt i 30 år. För¬ spelaren Andreas Nilsson berättar: ”Vi fick sätta slaget fick bästa tänkbara uppbackning och togs in tre bänkrader på innerkretsen, där man kunde upp som motion av bland annat stadsfullmäktiges sitta och se om centern hade en finne på näsan. De ordförande. Trots detta fick man avslag.^^ kastade inte en lemonadkork; där var disciplin. Vi Successivt växte det kommunalpolitiska intres¬ plockade in ett hundratal småpågar gratis och satte set för idrotten och Idrottsplatsen. Med hänvisning bakom målet. De rörde inte bollen under tiden ... till utvecklingen i , Helsingborg, Halm¬ Det var ordning och reda. Aldrig något bråk och stad och Landskrona vände sig i december 1930 bus. Det var en fest...”^’ tjugo av stadens idrottsföreningar till stadsfullmäk¬ Stadens populära idrottsmän blev både idoler tige med önskemål om inrättandet av en kommu¬ och förebilder, inte minst spelarna i Malmö FF. nal idrottsnämnd. Utan någon diskussion beslöt När MFF spelade mot AC Milan 1950 fick den då stadsfullmäktige att tillsätta en idrottsnämnd med nioårige Leif Söderholm från Bromölla följa med ”uppgift såväl att till behandling upptaga och förbe¬ en grupp vuxna som tog bussen ner till Malmö: reda med idrottsrörelsen i Malmö förenade spörs¬ ”Jag glömmer aldrig när jag första gången såg mål som att förvalta befintliga och framdeles till¬ Malmö Idrottsplats! Den lummiga grönskan runt kommande idrottsplatser och lekfält i staden.”’^ om, Malmö Stadsteater vid sidan om och Tennis¬ I samband med byggandet av ett antal nya hallen snett över vägen. Jag var mållös av hänfö¬ idrottsplatser i Malmö uppstod en diskussion relse. MFF hade egen orkester på den tiden. Det om förvaltningen av stadens idrottsanläggningar. var sagolikt. Jag smet iväg och låg bakom ”Gripens” Från kommunstyrelsens sida såg man med oro på mål i i:a en halvlek. Sedan körde vakt upp mig till utvecklingen mot allt mer tävlingsinriktade och dom andra bromöllaborna på läktaren. Men vad kostnadskrävande arrangemang. De avgiftsbelag- gjorde det en sådan dag. Platt intet! Jag var i en da arrangemangen befarades leda till konkurrens pojkes himmel. Fotbollshimmelen.”’® mellan kommunens idrottsanläggningar och AB

BHT 40/2000 IDROTTENS PLATSER 79 Malmö Idrottsplats. Till följd av sin långa erfaren¬ folkrörelse gjorde den till ett viktigt redskap för het förmodades Idrottsbolaget kunna driva anlägg¬ de socialdemokratiska samförståndssträvandena. ningarna till en lägre kostnad än kommunen. Med Politiker i alla läger framhöll ofta idrottens hänvisning till kontraktet mellan staden och AB betydelse för demokratisk fostran och som exem¬ Malmö Idrottsplats föreslog kommunledningen pel på hur klassklyftorna i samhället faktiskt därför i en skrivelse till stadsfullmäktige 1935, att kunde överbryggas. 1948 konstaterade socialde¬ förvaltningen av stadens idrottsanläggningar på mokraten och sedermera generaldirektören för prov skulle överlåtas till det privata bolaget.” AMS, Bertil Olsson, själv svensk mästare i stafett Förslaget kom som en stor överraskning för såväl 4 X 400 meter för Malmö AI 1938: ”Det främsta Idrottsnämnden som stadens idrottsrörelse. Sta¬ som idrotten ger, om man brukar den rätt, är en dens småklubbar, som hade bittra erfarenheter av allmänmänsklig syn på livet, som man har nytta av AB Malmö Idrottsplats, i synnerhet när det gällde så länge man lever. Idrotten kan ge individen en att få tillgång till match- och träningstider, fram¬ sant demokratisk uppfostran. Det ligger i idrottens förde i en skrivelse till stadsfullmäktige önskemålet väsen ... Konfrontationen mellan idrottsmän från om fortsatt kommunal administration av idrotts¬ olika samhällsgrupper och yrkeskategorier, alla på platserna under Idrottsnämndens ledning. Samma jämlikhetens grund - utom när det gällde sekunder dag som stadsfullmäktige skulle fatta sitt beslut i och centimetrar förstås - är bland mina ljusaste frågan publicerades en insändare i Arbetet: ”En minnen.”’’ vädjan som stadens ungdom idag ställer till dem, Just i sin klassöverskridande betydelse intog som äga att bestämma, är: Låt ej Mammon avgöra idrottsrörelsen en särställning bland de svenska småklubbsidrottens vara eller icke vara! Låt sta¬ folkrörelserna. ”Ehuru det dröjde ganska länge dens gåva till idrotts-folket i Malmö komma i rätta innan arbetar- och bondeungdomen i någon större händer!”’’^ utsträckning kom till idrottsrörelsen, var det inom Stadsfullmäktige ställdes inför valet att antingen denna som personer från olika samhällsklasser kommunalisera eller privatisera samtliga idrottsan¬ först mötte varandra. Likaså var idrottsrörelsen läggningar i staden.57 Ärendet ägnades stor upp¬ den första folkrörelse som kunde väcka intresse märksamhet i dagspressen och då stadsfullmäktige inom olika sociala skikt: för övriga folkrörelser samlades i mars 1935 för att besluta i frågan var hade medlemmarna av de högre samhällsklasserna trängseln stor på åhörarläktaren. Debatten varade i i allmänhet stått främmande”, skrev folkrörelse¬ två timmar. Mot all förmodan erhöll Idrottsnämn¬ forskaren och den socialdemokratiske riksdagsle¬ dens reservation mot privatiseringslinjen flest rös¬ damoten FFilding Johansson 1953.’° ter, men med knappast möjliga marginal: 25 mot SAP:s samförståndssträvanden inbegrep även en 23. Frågan följde inga partipolitiska skiljelinjer, grundläggande förändring i innebörden av natio¬ men flest motståndare till privatiseringen fanns nalism. Tidigare hade nationalism haft en tydlig inom socialdemokraterna.’* klassprägel och förknippats med folkets underdå¬ nighet gentemot överhögheten. I SAP:s tappning infogades nationalism som en viktig beståndsdel Malmö Idrottsplats i Folkhemmet i folkhemsbygget. Nationalism och nationell stolt¬ Malmö stads övertagande av Malmö Idrottsplats het skulle ge uttryck för medborgarnas delaktig¬ ägde rum vid en tidpunkt då socialdemokratin het i och ansvar för samhällsutvecklingen. SAP anförd av malmösonen Per-Albin Flansson inledde framstod som allmänintressets beskyddare och Per- sitt omfattande sociala och ekonomiska reform¬ Albin som landsfadern. Symboliskt vajade den blå¬ arbete under 1930-talet. Vid horisonten skymtade gula svenska fanan jämte den röda socialdemokra¬ Folkhemmet. Med folkhemsappellen dämpade tiska. socialdemokraterna den tidigare klassretoriken till Malmö Idrottsplats hade sedan decennier till¬ förmån för en betoning av folket och medborgarna. baka varit en av de viktigaste platserna i staden för Folkhemmets förverkligande krävde samförstånd, nationella manifestationer.’' 1935 tillkom firandet samarbete och nationell samling. Idrottsrörelsens av Svenska flaggans dag, som på initiativ av IFK demokratisering och etablerande som en verklig Malmö och Malmö Gymnastikförbund förlädes

80 IDROTTENS PLATSER BHT 40/2OOO till Idrottsplatsen. Festligheterna inleddes med en hetsmatch mot norska flyktinglandslaget och året procession genom stadens centrala delar. Gatorna därpå mötte de nykorade seriesegrarna MFF det kantades av tiotusentals malmöbor som försökte danska flyktinglandslaget inför 6 000 åskådare. få en skymt av det långa tåget bestående av repre¬ Åtskilliga i publiken var danskar, vilka framförde sentanter för idrottsföreningar, företag, politiska nationalsången och hejaramsorna med stor inle¬ organisationer, skolor, scouter. Röda Korset m.fl. velse: ”MFF har vundet guld - men nu skal de slås Inne på Idrottsplatsen deltog vanligtvis närmare omkuld”, ekade det över Idrottsplatsen. Hejaram¬ 15 000 personer i de högtidliga ceremonierna. sorna hjälpte inte, MFF vann komfortabelt. Vikten av nationell samling visade sig särskilt Under 1940- och 50-talen framstår Malmö som tydligt under de mörka krigsåren 1939-45. Idrotts¬ landets främsta idrottsstad. Med undantag av rörelsen drog sitt strå tiU stacken. I juni 1941 anord¬ bandy och ishockey nådde Malmös idrottsförening¬ nade till exempel MAI en militär sportrevy på ar framgångar inom i stort sett alla större idrotts¬ idrottsplatsen i samarbete med försvarsområdes- grenar. Det var emellertid inte bara på idrottsare¬ staben som samlade över 2 000 åskådare. Samma norna som Malmö utmärkte sig. Malmö stod även år samlade firandet av Svenska flaggans dag i i fokus för den omvälvande välfärdsutveckling som Malmö rekordmånga deltagare. ”Tiderna äro all¬ det svenska samhället genomgick under 1950-talet. varligare än någonsin tidigare och man kan i den Näringslivet blomstrade och arbetslösheten lyste kolossala anslutningen också se ett bevis på enig med sin frånvaro. Trots att Malmö hade landets samling kring vår nationella symbol, den blågula lägsta kommunalskatt byggdes det nya bostäder, flaggan”, skrev Sydsvenska Dagbladet.'*^ Den långa skolor, sjukhusavdelningar och daghem i en rasan¬ processionen, där ”arbetarekommunens röda siden¬ de fart. Stadsfullmäktiges socialdemokratiske ord¬ dukar blandades med de blågula fanorna”, möttes förande, S.A. Johansson, beskrev inte utan anled¬ med spontana applåder av åskådarna längs gator¬ ning Malmö som ”det vänliga fönstret”.'*'' na: ”... detta svenskhetens tåg, som var så svenskt Välfärdsutvecklingen födde en stark framtidstro. och så oändligt vackert, att det rörde ens hjärta.” Framstegen syntes oändliga och den socialdemo¬ Många hade säkert också lockats till Malmö kratiska kommunledningen åtnjöt malmöbornas Idrottsplats för att få lyssna till statsministern Per- fulla förtroende. Malmös idrottsliga framgångar Albin Hansson, som höll kvällens högtidstal. ”Efter förstärkte känslan av oövervinnlighet. I synnerhet sitt med starkt bifall mottagna tal utbragte statsmi¬ nistern ett leve för fosterlandet, varpå följde Du gamla, du fria, unisont sjungen till musikackom¬ Figur 4. Publikbild med Malmö FF:s - fotbollsidolerna panjemang. Så kom den långa defileringen förbi ”di blåes”- vimpel i uppböjt läge. hedersgästerna. Statsministern lyfte ofta på sin höga hatt och log faderligt och tryggt mot sitt trogna svenska folk.”''^ Kriget svetsade samman malmöborna och kan¬ ske mer än någon annanstans kom detta till uttryck just på Malmö Idrottsplats. I jublet kring Malmö FF:s mål och Gunder Häggs världsrekord kunde människorna skingra sin oro och känna kraften i den kollektiva samhörigheten. Idrotten hade även en betydelse för samhörigheten som sträckte sig utanför det egna landets gränser. Idrotten var ett av de få områden där malmöborna i praktiken kunde ge uttryck för sin solidaritet med det ockupe¬ rade danska folket. På olika vägar försökte Malmös idrottsföreningar upprätthålla förbindelserna, oftast skedde det illegalt, med sina danska idrottsbröder och -systrar. 1943 spelade IFK Mahnö en välgören-

BHT 40/2000 IDROTTENS PLATSER 8l Malmö FF:s makalösa framgångar satte guldkant Från Malmö Idrottsplats till på tillvaron. MFF hade dessutom starka kopplingar Malmö Stadion till den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Den legendariske MFF-hövdingen var en Trots Malmö Idrottsplats stora popularitet fördes hängiven socialdemokrat och upprätthöll mycket seriösa diskussioner om dess framtid redan i bör¬ goda kontakter med framför allt HSB, arbetarrö¬ jan av 1920-talet. I stadsingenjör Anders Nilssons relsens eget bostadsbolag. MFF:s kopplingar till utkast till ny stadsplan föreslogs Malmö Idrotts¬ socialdemokratin tydliggjordes också på SAP:s val¬ plats få stryka på foten. Istället skulle en ny modern möten och i i:a-majtågen, då MFF-orkestern ofta idrottsanläggning uppföras i södra delarna av sta¬ svarade för underhållningen. den. Förslaget lades visserligen åt sidan för tillfäl¬ Ingen svensk idrottsförening kunde mäta sig med let, men blev startskottet för en återkommande MFF ifråga om publiksiffror. Under guldåren på diskussion. Skånska Aftonbladet uttryckte säkert 1940- och 50-talen hade man ett publiksnitt på över vad många kände inför förslaget: ”En idrottsplats 17 000 åskådare, både hemma och borta. MFF slog bör ligga centralt, så att den lockar ungdomen till vakt om sin popularitet och folklighet. Under t.ex. sig från alla delar av staden. Elafva vi nu en möns¬ den stora metallstrejken 1945 spelade MFF en väl- teranläggning, så låt oss behålla den såsom ett ringa görenhetsmatch till förmån för de strejkande arbe¬ uttryck af tacksamhet mot dem, som utan hänsyn tarnas familjer. Kockums metallarbetare tillhörde i till personlig fördel sett på det allmännas bästa. sin tur MFF:s trognaste supportrar och hade en egen Värnen därför om vår idrottsplats och låt den bli en läktarsektion på Malmö Idrottsplats. samlingsplats där lifskraft och lifsmod få utveckla

Figur 5. MFF spelar fotboll - den centrala aktiviteten. Flär görs mål på IFK Norrköping i mitten av i<)oo-talet.

82 IDROTTENS PLATSER BHT 40/2000 sig hos envar, oberoende af den ställning han eller där så många framstående idrottsmän gjort glän¬ hon intager i samhället.”'*’ sande tävhngar, där det ekat av jubel och begeist- Diskussionerna om idrottsplatsens framtid tog ring, ska rivas. Malmö stad behöver mark för ett ny fart i samband med att planerna på en ny Stadste¬ nytt stadshus och i kommunledningen har man fun¬ ater lanserades. Enligt ett förslag 1933 skulle Idrotts¬ nit att den inte kan ligga på någon annan plats platsen och tillhörande parkområde jämnas med än där idrottsplatsen ligger.”'*^ Stadshuskommitténs marken. Hotet mot malmöbornas idrottsoas vål¬ arbete gick emellertid långsamt och det dröjde till lade en stark proteststorm bland såväl idrottsmän mitten av 1960-talet innan några konkreta planer som malmöbor i allmänhet. I en upprörd insändare presenterades. Mer konkret än så blev det emel¬ i Sydsvenska Dagbladet hette det bland annat: ”Vår lertid inte. idrottsplats ligger nu centralt, den är mycket väl¬ Under de segslitna Stadshusdiskussionerna för¬ skött, vackert anlagd och trevlig att vistas på. Främ¬ föll Idrottsplatsen. För de aktiva blev träningsför- mande idrottsmän och andra främlingar beundra hållandena allt sämre, olyckstillbuden många. De den, vi själva älska att i tusental gå dit. Och den är akuta problemen åtgärdades, men i övrigt läm¬ icke för liten. Vill man ha flera åskådarplatser, så nades Idrottsplatsen åt sitt öde. Idrottsstyrelsens kan man efterhand bygga på. Idrottsplatsen är en av insatser inriktade sig istället på att bygga en helt de oaser, som den fula staden Malmö så väl behö¬ ny idrottsanläggning för Malmös friidrottare. 1971 ver ... Så till slut ett ord om Konditori-trädgården. stod Hästhagens idrottsplats färdig och efter mer Den är ett av de få ’utvärdshus’ med centralt läge än sextio år flyttade även Malmö AI för gott från vi ha här i vår goda stad, den är ett kärt tillhåll Malmö Idrottsplats. under varma sommardagar för idrottsfolk och sta¬ dens medel- och arbetareklass. Nu är det meningen I att den skall dela idrottsplatsens öde, den ska sköv¬ skuggan av bron las. Allt för denna onyttiga teaters skull. Vad ger Malmö Stadions perifera placering och betryggan¬ man oss istället? Nej, låt vår idrottsplats och Kon¬ de avstånd från restauranger, ölhallar och folkliv ditoriträdgården vara i fred, teatern mår lika bra av innebar en grundläggande förändring i idrottens att ligga på någon annan plats i staden.”'** offentlighet. Visserligen fyllde Malmö Stadion mer De värsta farhågorna besannades emellertid än väl sin funktion med avseende på publiksiffror inte. När Malmö Stadsteater invigdes 1944 låg fram till slutet på 1970-talet, men därefter försäm¬ Malmö Idrottsplats fortfarande kvar. Den omkring¬ rades publiksiffrorna stadigt. Förutom de uppen¬ liggande miljön hade dock genomgått en radikal bara ekonomiska och sociala förklaringarna till förändring. Konditoriträdgården var borta och publikminskningen - TV:s genombrott, det ökade huvudentrén hade flyttats. Hösten 1945 påbörjades utbudet av fritids- och idrottsaktiviteter, Malmös nästa stora ingrepp, anläggandet av Pildammsvä- avindustrialisering osv. är det också angeläget att gen. Vägen drogs rakt genom det lummiga park¬ framhålla den grundläggande förändringen i idrot¬ området och klöv Idrottsplatsen i två delar. tens offenthghet. I början av 1950-talet beseglades Idrottsplat¬ Den stadigt minskande publiken på Malmö sens öde definitivt när Stadsfullmäktige beslöt att Stadion medförde att Malmö FF:s ledning i mitten bygga en modern stadionanläggning i utkanten av av 1980-talet antydde att man skulle kunna tänka Malmö. Den 28 maj 1958 invigdes Malmö Stadion sig spela på en mindre arena, men planerna lades med pompa och ståt. I sitt invigningstal framhöll i malpåse. Den lyckade renoveringen och återin- Svenska Fotbollsförbundets ordförande, statsrådet vigningen av Gamla i Göteborg i början av Gunnar Fange att ”Malmö Stadion blir med sina 1990-taIet fick emellertid fart på planerna igen. 31 000 åskådarplatser den ojämförligt största are¬ Blickarna riktades mot Malmö Idrottsplats. Våren nan och också den vackraste i denna del av landet”. 1995 bildades en projektgrupp i samarbete mellan En ny epok i Malmös idrottshistoria hade inletts. MFF och IFK Malmö. Ombyggnadsprojektet finan¬ Förslagen vad som skulle hända med idrortsplat- sierades helt med privata medel och en särskild sen var många och fantasifulla. Ett av de mer seriö¬ fond skapades, som genom intäkter från sponsorer sa presenterades 1961: ”Malmö gamla idrottsplats. och olika arrangemang lade den ekonomiska grun-

BHT 40/2000 IDROTTENS PLATSER 83 den till projektets genomförande. Själva ombyggna¬ följd av globaliseringen och de ekonomiska sväng¬ den inleddes under 1998 och innebar att man ska¬ ningarna. Nations- och organisationsgränser öpp¬ pade en ”klassisk fotbollsarena” utan löparbanor. nas och skapar osäkerhet; samtidigt - eller kanske Den gamla ”K-märkta” sittplatsläktaren bevarades just därför - gäller det att kunna styra, samverka och de övriga läktarna byggdes i snarlik stil. Den med andra och bygga upp en kommersiell bas i första allsvenska matchen spelades i augusti 1999 form av ett utvidgat nätverk. Sponsring handlar mellan Malmö FF och Hammarby IF. alltid om en dubbelexponering - man säljer så att Otvivelaktigt genomsyras ombyggnadsprojektet säga varandra ömsesidigt. av en rejäl dos nostalgi och förhoppningar om att Tidigare behövde man bara ägna sin uppmärk¬ en centralt belägen Idrottsplats ska locka fler mal¬ samhet åt att locka en stor publik, men idag utgör möbor till matcherna. Samtidigt är det emellertid publiken ekonomiskt som regel den minsta delen viktigt att inte bara betrakta ombyggnaden som av verksamhetsunderlaget. Intäkter från reklam, ett sätt att locka mer publik. Det faktum att pro¬ sponsring, TV-sändning och spelarförsäljningar blir jektgruppen har valt att bygga en ”klassisk” intim vad som skiljer rik från fattig. Nu gäller det inte arena, som knyter an till Idrottsplatsens historia bara att producera fotboll utan också något mer och bevarar den omkringliggande miljön, innebär - något extra. Det handlar inte längre bara om att centrala Malmö berikas med en attraktiv kul¬ resultatet utan om matchen i sin helhet. Det räcker turhistorisk instimtion som dessutom kommer att inte längre att bara ställa ett vältränat, välorganise¬ stimulera den ”lokala kulturekonomin”. rat och skickligt lag på plan, det gäller att designa Samtidigt speglar ombyggnaden och fotbollens en totalupplevelse; där Malmö Idrottsplats utgör återkomst till stadens centrum idrottens ändrade scenen. villkor i en globaliserad värld.'** Idag räcker det Renoveringen av Malmö Idrottsplats skall också inte för elitidrottsföreningarna att bara se till sin ses i ljuset av den kraftfulla politiska satsningen egen organisation, utan även vad som finns i omgiv¬ som handlar om att utveckla Malmö till en eko¬ ningen. Den egna organisationen blir en del av en nomiskt, socialt, politiskt och inte minst kultu¬ större helhet, men samtidigt växer osäkerheten till rellt dynamisk storstad. Med Öresundsbron blir

Figur 6. Världsmästerskapstävlingarna i dragkamp avhölls på Malmö Idrottsplats 1988 - Göteborgspolisens VM-lag.

84 IDROTTENS PLATSER BHT 40/2000 kommunikationerna till övriga Europa fokusera¬ man bygger andra attraktioner i anslutning till buti¬ de till Malmö. Satsningen på Kockumsområdet, kerna: ”... till exempel bowlingbanor eller pubar med Malmö Högskola som ett av Europas mest där männen kan koppla av medan deras fruar hand- centralt belägna universitet och de nya bostäderna lar”.s° i Västra hamnen och den kommande utställning¬ Här skapas således en rad postindustriella mil¬ en Booi, skapas ett utrymme för den nya urbana jöer med betoning på kultur och konsumtion. medel- och överklassen, som kräver satsningar på Det skapas ett nytt kulturellt Malmö där kultu¬ kultur, fritid och utbildning.'*^ likartad satsning ren medvetet kopplas till konsumtion och därmed sker i stadsdelen Hyllie vid broanslutningen, där bidrar till att utjämna skillnaden mellan populär- det planeras för Europas högsta hotell - det och finkultur, så typisk för den nya kulturekono¬ 322 meter och 86 våningar höga Scandinavian min. I detta sammanhang ökar fotbollens status i Tower - finansierat av den norske byggmästaren samma takt som avståndet mellan populär- och Arthur Buchardt. Även den stridbare ordföranden finkultur minskar. Fotbollen söker sig samtidigt för Malmö Ishockeyförening, byggmästaren Percy en ny plats i detta sammanhang genom att flytta Nilsson när storslagna visioner om brofästet i in i centrum igen, till Malmö Idrottsplats och det Hyllie. I samarbete med Buchardt och amerikan¬ nya kultur- och konsumtionsstråk som börjar bli ska intressenter vill Nilsson skapa en evenemangs- skönjbart från Möllevången till Lilla Torg. arena för 12 000-15 000 personer, där bland annat ishockeylaget Malmö Redhawks skall stå för underhållningen. I den motsatta delen av Malmö, vid den norra Peter Billing, f. 1958, fil.dr. i historia vid Malmö motorvägsinfarten, kommer det att byggas ett högskola. Har huvudsakligen bedrivit forskning Cinemax-komplex med filmsalonger, restauranger, kring Malmös moderna historia, däribland idrottens fitness-centra, etc. Lite längre norrut, vid köp- och idrottsrörelsens utveckling. Författat boken centrat Center Syd i Löddeköpinge, kommer det ”Hundra år av gemenskap. Malmö Idrottsplats brittiska bolaget Festival Parks Europe att bygga 1896-1996” (1996), medverkat i ”Vem vinner i en s.k. factory outlet-anläggning. Enligt bolagets längden? Hammarby IF, Malmö FF och svensk koncept ska hela familjen få sitt lystmäte genom att fotbolls framtid” (1999).

Noter

1. Sydsvenska Dagbladet, 5.71896. 21. Jönsson (1988) s. 29. 2. Om Malmö Idrottsplats historia, se Billing (1996). 22. Om Folkets park och arbetarklassen i Malmö, se Billing 3. Malmö Velocipedklubb (1907) (1991). 4. Jönsson (1987) s 5. 23. Holt (1995), s. 167-168. 5. AB Malmö Idrottsplats. Styrelsens berättelse öfver bolagets 24. Arbetet, 2.8 1924. verksamhet under år 1897. 25. Intervju med Sven Lindvall 940910. 6. IFK Malmö 1899-1924, s. 15. 26. Skånska Dagbladet, 3.8 1911. 7. Persson(i95i), s. 12. 27. Sydsvenska Dagbladet, 10.121915. 8. Sydsvenska Dagbladet 14.8 1908. 28. Ibid., 16.12 1916. 9. Ibid., 14.8 1937. 29. Intervju med Andreas Nilsson 900628. 10. Ibid., 3.6 1926. 30. Billing (1996) s. 203. 11. Ibid., 25.2 1934. 31. Sydsvenska Dagbladet 24.4 1897 12. Ibid., 24.51951. 32. AB Malmö Idrottsplats. Styrelsens berättelse öfver bolagets 13. Erik Printzen, bilaga Medlemsförteckning. Se även Buhre verksamhet under år 1902. (1986:1). 33. Dagen, 20.41920. 14. Blom 8c Lindroth, s. 115-116. Se även Yttergren (1996). 34. Malmö Stadsfullmäktiges protokoll 18.9 1931 nr 239 och 15. Blom & Lindroth, s. 214. bihang nr 200. 16. Ibid., s. 208. 35. Bihang till Malmö Stadsfullmäktiges protokoll 1935, nr 70, 17. Sydsvenska Dagbladet, 29.4 1899. s. iff. 18. AB Malmö Idrottsplats, Årsberättelse 1897. 36. Sydsvenska Dagbladet, 22.3 1935. 19. Sydsvenska Dagbladet, 9.10 1896. 37. Bihang till Malmö Stadsfullmäktiges protokoll 1935, nr 70, 20. Skånska Aftonbladet, 13.11899. s. 9ff.

BHT 40/2000 IDROTTENS PLATSER 85 38. Arbetet och Sydsvenska Dagbladet, 23.3 1935. 46. Sydsvenska Dagbladet, 13.41933. 39. Lindvall m.fl., s. 21. 47. Skånska Dagbladet, 26.10 1961. 40. Johansson, s. 115. 48. Billing, Franzén 8c Peterson (1999). 41. Om idrotten och nationalism se, Ehn (1993). 49. Se Urban Halidéns artiklar om investeringarna i Malmö i 42. Sydsvenska Dagbladet, 7.6 1941. Dagen Industri 27.11999. Om förvänmingarna på den eko¬ 43. Ibid., 7.6 1941. nomiska tillväxten i en integrerad Öresundsregjon se Merita 44. Billing & Stigendal (1994). Nordbankens rapport ”Ett Ö är ett Ö” (maj 1999). 45. Skånska Aftonbladet, 23.111920. 50. Sydsvenska Dagbladet, 21.5 och 23.6 1999.

Käll- och litteraturförteckning

Aktiebolaget Malmö Idrottsplats. Berättelse öfver bolagets verk¬ Jönsson, Åke, 1987, Så kom idrotten till Malmö 2: Här var samhet under år 1896-1929. Malmö först i Sverige. Billing, Peter & Stigendal, Mikael, 1994, Hegemonins decen¬ Lindvall, Sven, Sturm, Claes & Ström, Berril, 1948, Jubileums¬ nier. Lärdomar från Malmö om den svenska modellen. skrift i anledning av Malmö Allmänna Idrottsförenings Möllevångens Samhällsanalys 40-ånga verksamhet. Billing, Peter, 1991, Hundra år i folkets tjänst. Malmö Folkets Malmö Fotbollförening 1910-1935. Jubileumskrift, 1935. park 1891-1991. Malmö Stads Idrottsnämnd. Utredning angående åtgärder till Billing, Peter, Franzén, Mats & Peterson, Tomas, 1999, ”Vem idrottens främjande i Malmö. Bilaga till Stadsfullmäktiges vinner i längden? Hammarby IF, Malmö FF och svensk fot¬ protokoll 1950, bihang nr. 20. boll”, Arkiv 1999. Malmö Stads Stadionkommitté: Betänkande och förslag av Stadi¬ Blom, K. Arne & Lindroth, Jan, 1995, Idrottens historia. onkommittén. Stadsfullmäktiges protokoll 1955 bihang 396. Buhre, Birger, 1986, Så kom idrotten till Malmö i: När idrotten Persson, Eric, 1951, Malmö FotboUförening 40 år. Minnesskrift. kom till Malmö. Tacka grosshandlarna för det. Persson, Eric, i960. Femtio år med MFF. Ehn, Billy, 1993, ”Nationell inlevelse”, Billy Ehn, Jonas Frykman Printzen, Erik, 1907, Malmö Velocipedklubb. Minnesskrift och Orvar Löfgren, Försvenskningen av Sverige. 1886-1906. Holt, Richard, 1995, Sport and the British. A modern history. Sjöö, Manthe, 1939, Idrottsföreningen Kamraterna 1899-1923. Idrottsföreningen Kamraterna Malmö 1899-1924 (1924) Sölvesborg. Johansson, Hilding, 1953, Idrottsrörelsen och samhället. Svensk Yttergren, Leif, 1996, Täflan är lifvet. Idrottens organisering idrott 1903-1953. och sportifiering 1860-1898.

One hundred years on Malmö sports ground By Peter Billing

Summary development. The history of Malmö sports ground Between 1896 and 1958 Malmö sports ground was is thus also an account of the transformation of the obvious centre point for the development of Malmö into a flourishing, industrial, welfare state sport in Malmö. It was here that Malmö FF foot¬ city. ball club and IFK Malmö football club won many With Malmö sports ground as its starting point hard fought matches against the best football teams the article focuses on a number of themes which from both and the continent. Malmö AI clarify the mutual relationship between the deve¬ arranged top athletic competitions at which both lopment of sport and the development of the city Swedish and foreign world stars competed. In addi¬ of Malmö. Although sport in itself is the obvious tion also wresding, tennis, handball and ice-hockey starting point, the emphasis is none the less on had their home in the sports ground. Malmö sports ground as an arena for social, cul¬ Malmö sports ground is, however, not only a tural and political processes. Among these themes is the question of the history of sport - and from the question of the sports ground as an arena for very beginning the centrally located sports ground public gatherings of the middle class and the wor¬ became one of Malmo’s most popular meeting king class and for the politicising of sport and its places. Sports events interspersed with well atten¬ incorporation in the Social Democratic Folkhem ded dance arrangements, bazaars, exhibitions and or welfare state project. In conclusion the article the celebration of special Swedish festivals etc. In discusses the renaissance for Malmö sports ground different ways sport and the sports ground were during the 1990’s in relation to the development linked to the city’s social, political and cultural of the Malmö and Öresund region.

86 IDROTTENS PLATSER BHT 40/2000