Bebyggelsehistorisk Tidskrift
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Peter Billing Title Hundra år på Malmö Idrottsplats Issue 40 Year of Publication 2000 Pages 71–86 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Hundra år på Malmö Idrottsplats av Peter Billing Lördagseftermiddagen den 4 juli 1896 strömmade fog för sig är det omvända förhållandet minst lika ett par tusen förväntansfulla personer upp längs giltigt; dvs. att idrottens och fritidens utveckling allén från Rönneholmsvägen till Malmö Idrotts¬ på en rad olika sätt bidrog till att förstärka och plats. Solen sken, men hårda vindar gjorde det en fördjupa välfärdsutvecklingen. aning småkyligt. Vädret till trots slöt Malmös nob¬ Syftet här är att med utgångspunkt i Malmö less upp mangrant till den högtidliga invigningen Idrottsplats historia lyfta fram ett antal teman av Idrottsplatsen. Händelsens officiella karaktär som åskådliggör den ömsesidiga relationen mel¬ markerades genom närvaron av såväl stadsfullmäk¬ lan idrottens och staden Malmös utveckling. Även tiges som drätselkammarens ordförande. Cere¬ om idrotten i sig är den självklara startpunkten, så monin att inleddes med Vendes artilleriregemen¬ ligger tonvikten vid Malmö Idrottsplats som en tes musikkår blåste fanfar. Därefter äntrade arena för såväl sociala, kulturella som politiska AB Malmö Idrottsplats ordförande Per Hjalmar processer. Avslutningsvis kommer jag att kort dis¬ Söderbaum talartribunen och höll invigningstalet, kutera renässansen för Malmö Idrottsplats under som avslutades med orden: ”Vi må hoppas att 1990-talet i relation till Malmös och Öresundsre- erfarenheten en gång skall intyga, att den ihärdig¬ gionens utveckling. het och uthållighet, den viljans kraft, som här för- Ambitionen är således att, utifrån ett brett per¬ värfvas, skall komma samhället till godo på alla spektiv på relationen mellan idrotten och sam¬ de olika områdena af mensklig verksamhet. Med hälle, skildra det som Per Hjalmar Söderbaum uttalande af en liflig önskan, att unga och gamla gav uttryck för i sitt ovan citerade invigningstal; här må samlas till stärkande, härdande, själ och nämligen hur erfarenheterna från aktiviteterna vid sinne lifvande kroppsöfningar, förklarar jag här¬ Malmö Idrottsplats kom ”samhället till godo på med denna idrottsplats öppnad.”' alla de olika områdena af mensklig verksamhet”. Från det högtidliga öppnandet 1896 fram till 1958, då Malmö stadion invigdes, utgjorde Malmö Idrottsplats den självklara medelpunkten för idrot¬ Så började det tens utveckling i Malmö: Sex händelserika decen¬ Invigningen av Malmö Idrottsplats 1896 markera¬ nier då idrotten förvandlades från ett exklusivt nöje de höjdpunkten på drygt två decenniers växande för ett privilegierat fåtal till landets största folkrö¬ idrottsintresse i Malmö.^ Drivande i denna utveck¬ relse. En utveckling som i sin tur sammanflätades ling var Malmö Velocipedklubb, som bildats tio med Sveriges omvandling till en framgångsrik indu¬ år tidigare. Efter enträgna påstömingar lät Malmö striell välfärdsstat. stad klubben hyra en del av den centralt belägna Vanligtvis beskrivs relationen mellan samhälle Rörsjömarken. Här anlades en velocipedbana, som och idrott i termer av hur den statliga och kom¬ förutom cykeltävlingar med totalisator även använ¬ munala politiken möjliggjorde en internationellt des för tennis och fotboll. Den första fotbolls¬ sett unik utveckling inom idrottens och fritidens matchen i Malmö genomfördes på Rörsjöbanan område. Även om ett dylikt påstående givetvis har i oktober 1890, då två lag från Köbenhavns BK BHT 40/2000 IDROTTENS PLATSER J1 (Boldklub) kom på besök. Inspirerade av danskar¬ fortsättningsvis fick koncentrera sig på att anordna nas uppvisning bildade Velocipedklubben en egen cykelutfärder. Inte heller lyckades klubben hålla liv ”bollspelsafdelning”.^ i sin fotbollsverksamhet.5 I september 1895 hölls den sista cykeltävlingen Ansvaret för idrottens fortsatta utveckling föll på Rörsjöbanan. Malmö stad behövde tillgång till på IFK Malmö, vilken bildades 1899 som en del området inför den stora lantbruksutställningen av den nationella kamratrörelsen. Utmärkande för nästföljande år. I gengäld erbjöds Velocipedklub¬ kamratföreningarna var deras intima koppling till ben en del av Magistratsvången som plats för en läroverken. Så var också fallet i Malmö. IFK Malmö helt ny idrottsanläggning. Med flyttningen från bildades på initiativ av Per Hjalmar Söderbaum, Rörsjömarken sattes punkt för det första kapitlet rektor vid Högre Allmänna Läroverket och ordfö¬ i Malmös idrottsplatshistoria. Inte bara för Mal¬ rande i AB Malmö Idrottsplats, som också valdes mös del faktiskt. För som Åke Jönsson konstaterar: till föreningens hedersordförande.* ”Tveklöst stod den blågula idrottsplatsens vagga i Med IFK Malmö introducerades friidrotten på Malmö.”'* allvar i Malmö. De första tävlingarna arrangerades För byggandet av den nya idrottsplatsen bilda¬ kort efter föreningens tillkomst och redan 1901 des ett särskilt bolag, AB Malmö Idrottsplats, som ansåg man sig redo att anordna sin första inter¬ under stor möda fick fram det erforderliga kapita¬ nationella tävling med deltagare från fem svenska let. Överhuvudtaget blev de första åren en ekono¬ och sex danska föreningar. Föreningen skaffade misk prövning. I likhet med Rörsjöbanan kretsade sig med tiden ett gott rykte runt om i Sverige och verksamheten på idrottsplatsen kring cykeltävling¬ kunde locka landets främsta friidrottare till sina ar med totalisator. Riksdagsbeslutet 1897 att förbju¬ tävlingar. I september 1902 anordnade föreningen da totalisator medförde att intresset för cykeltäv¬ den första tiokampen någonsin i Sverige. lingar snabbt dog ut och därmed försvann en viktig Knappt rio år efter sitt bildande hade IFK Malmö inkomstkälla för idrottsbolaget. Dessutom innebar på allvar etablerat sig som Malmös främsta idrotts¬ det ett dråpslag för Malmö Velocipedklubb, som förening med flera duktiga idrottsmän och en Figur i. Malmö Idrottsplats kring sekelskiftet 1900. 72 IDROTTENS PLATSER BHT 40/2000 mycket god ekonomi. Allt var emellertid inte frid och fröjd. Inom föreningen rådde delade meningar om hur klubben skulle skötas. Krisen kom i öppen dager vid ett sammanträde hösten 1908, då en del av IFK:s medlemmar begärde utträde ur fören¬ ingen. En kort tid senare höll de klubblösa idrotts¬ männen ett möte och beslöt enhälligt att bilda en ny klubb, som fick namnet Malmö Allmänna Idrottsförening (MAI). Även fotbollen fick sitt stora genombrott under 1900-talets första decennium. Första steget togs under sommaren 1905, då styrelsen för AB Malmö Idrottsplats tillsatte en kommitté med uppgift att få fart på intresset för fotboll bland stadens ung¬ domar. Kommittén satte upp anslag i skolor med inbjudan till träning och spred broschyren ”Råd och vinkar till fotbollsspelare” i massupplaga.^ Kampanjen gick över förväntan och mer än 300 ungdomar anmälde sitt intresse. Ungdomarna delades in i olika lag som helt enkelt kallades A-, B-, C och D-lagen. C-laget bytte efter en tid namn till Bollklubben Idrott och höll sig väl framme i den s.k. malmöserien. Våren 1909 Figur 2. Tidig stilstudie av stavhopp på Malmö Idrotts¬ plats. beslöt styrelsen att man skulle gå in i IFK Mal¬ mös nybildade fotbollssektion. Så skedde och BK Idrotts ordförande tog plats i kamraternas styrelse. IFK Malmö besegra det amerikanska laget i stafett Pojkarna kände sig emellertid inte hemma i den I 000 meter (100-200-300-400).* nya miljön. Vid ett möte i februari 1910 kom miss¬ IFK Malmös friidrott stod på topp åren runt 1930 nöjet i öppen dager. Spelarna från BK Idrott begär¬ och bland annat erövrade man som första malmö- de med omedelbar verkan utträde ur IFK och beslöt förening svenska mästerskapsstandaret 1931-32. I att bilda en egen förening: Malmö Fotbollförening samarbete med Sydsvenska Dagbladet arrangerade (MFF). IFK de s.k. ”Amerikaspelen”, där malmöpubliken bjöds på fantastiska tävlingar med många av värl¬ dens främsta friidrottare. Vid tävlingen 1933 med¬ Från Lemming till Hägg verkade bl.a. den färgade sprintern Ralph Metcalf, Det skulle emellertid dröja ända till 1930-talet som tangerade världsrekordet på 100 meter med innan MAI och MFF på allvar kunde utmana IFK 10,3. Tävhngen året därpå blev lika högklassig med Malmö på löparbanan och fotbollsplanen. Kam¬ ett fantastiskt världsrekord på 400 meter häck av ratföreningens duktiga och populära friidrottare amerikanen Glenn Hardin. stod sig bra i den svenska konkurrensen och under Konkurrensen från Malmö AI blev emellertid 1910-talet blev det t.o.m. två olympiska bronsme¬ allt hårdare och under 1930-talets andra hälft fick daljer. Dessutom hade föreningen ett mycket gott IFK Malmö se sig definitivt frånsprunget. MAI:s rykte som tävlingsarrangör och med sina högklas¬ friidrottare slog igenom på bred front. Även som siga internationella friidrottstävlingar skapade IFK arrangör av internationella tävlingar tog förening¬ Malmö en uppskattad tradition. Den första stora en över med sina populära Ämerikagalor. Tävling¬ internationella friidrottstävlingen arrangerades i arna gav malmöborna en fläkt av den stora värl¬ augusti 1908, då delar av den amerikanska trup¬ den och störst intresse tilldrog sig USA-truppens pen från London-OS gjorde ett bejublat besök i färgade deltagare. De färgade idrottsmännen upp¬ Malmö. Drygt 4 000 åskådare fick bland annat se levdes som något exotiskt och utgjorde en garanti BHT 40/2000 IDROTTENS PLATSER 73 för såväl mycket publik som bra resultat. Vid Ame- nen samspelade, dribblade, sköto och narrade de