3

Finansiell profil Tanums kommun 20 06–20 08 1 Innehåll

Inledning – syftet med denna rapport ...... 2

Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 200 6–2008 ...... 3 Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Västra Götalands län

Så tolkar du den finansiella profile n! ...... 11

Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen ...... 12

Finansiell profil över kommunen 200 6–2008 ...... 13

49 finansiella profiler 2008 ...... 18 Kommunerna i Västra Götalands län

Karta över gradering av kommunerna i Västra Götaland 2008 utifrån den finansiella profilen ...... 23

Länsvisa jämförelser mellan Jönköping, Västra Götaland, Örebro och Övre Norrland ...... 24 Inledning – syftet med denna rapport

Syftet med rapporten detaljerat belysa starka och svaga finansi - Lång sikt, kapacitet ella sidor hos kommunen i förhållande Denna rapport är ett komplement till den Skattefin. av 5 investeringar Skattesats både till god ekonomisk hushållning och traditionella finansiella analys som åter - 4 övriga kommuner i länet. finns i årsredovisningen. Till skillnad från Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år den typen av analys, som beskriver utveck- 2 Därefter följer en sida med en redovisning 1 lingen över tiden, fokuserar denna rap - av kommunens finansiella profiler, både Kontroll Risk port i första hand på att analysera hur 49 när det gäller i förhållande till övriga kom - kommuner i Västra Götaland befinner sig Resultat muner i Västra Götaland, men också i för - före extra- Finansiella finansiellt och har utvecklats i förhållande ord. poster nettotillgångar hållande till riket. Skälet till att två olika till varandra under perioden 2006–2008. typer av finansiella profiler redovisas, är Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet att det egentligen inte är helt rättvisande I rapporten lämnas också värden för ett beredskap antal nyckeltal som avser ”riket”. Dessa att bara konstruera finansiella profiler nyckeltal baseras på de ca 140 kommu - som beskriver hur kommunerna i Västra nerna som i dagsläget ingår i de län eller Götaland befinner sig i förhållande till Rapportens uppbyggnad grupper som använder sig av den finansi - varandra. Därför kompletteras de med ella profilen. Värdet för dessa kommuner Inledningsvis i rapporten redovisas en finansiella profiler som jämförs mot de bör statistiskt ligga mycket nära riksge - finansiell analys av hur kommunerna i ca 140 kommuner i de län eller grupper nomsnittet. Västra Götaland har utvecklats finansiellt som i dagsläget använder sig av den finan - från 2006 till 2008. Analysen kretsar kring siella profilen. Värdet för dessa kommu - Rapportens olika jämförelser görs både de finansiella nyckeltal som används i den ner bör som tidigare nämnts statistiskt på traditionellt vis, men också i form av finansiella profilen längre fram i rappor - ligga mycket nära riksgenomsnittet. en speciellt framtagen finansiell profil, ten. Här finns också en tabell som försö - I påföljande avsnitt redovisas samtliga vars uppgift är att jämföra finansiella ker beskriva starka och svaga finansiella finansiella profiler för 2008 för alla kom - nyckeltal och sammanfattande finansiella sidor hos de olika kommunerna. perspektiv mellan kommunerna i länet muner i Västra Götaland och därefter görs och riket. Efter det inledande avsnittet följer en be- en jämförelse av hur kommunerna i Västra skrivning och en förklaring av den finansi - Götaland har utvecklats i förhållande till Profilen är konstruerad i form av ett polär - ella profilen och av de nyckeltal och pers- jämförelsegrupperna Jönköpings län, Öre - diagram. De innehåller, som beskrivs när - pektiv som ingår i den. bro län och kommunerna i Övre Norrland. mare i rapporten, dels fyra perspektiv, Allra sist i rapporten presenteras en karta dels åtta finansiella nyckeltal, som är vik - Direkt efter beskrivningen av den finansi - som utifrån profilerna rangordnar kommu - tiga ur en kommuns finansiella horisont. ella profilen görs en analys av kommu - nerna i olika grupper utifrån finansiell De fyra perspektiven är långsiktig hand - nens finansiella ställning och utveckling styrka. lingsberedskap, kortsiktig handlingsbe - under perioden 2006–2007. Den fokuse - redskap, riskförhållande samt kontroll rar på att jämföra kommunens utveckling över den finansiella utvecklingen. De finan - gentemot övriga kommuner i Västra Göta- Hans Petersson siella nyckeltalen är sådana nyckeltal som land. Detta görs både via traditionella Kommunforskning i Västsverige är vanligt förekommande inom kommun - finansiella nyckeltal och med hjälp av den sektorn. Profilens struktur och innehåll finansiella profil som tidigare har beskri - beskrivs närmare på sidorna 10–11. vits. Målsättningen med avsnittet är att

1 Finansiell utveckling och ställning hos kommu- nerna i Västra Götalands län 200 6–20 08

Ett antal av kommunerna i Västra Resultat före extraordinära poste r* Måttet bör ligga runt 2% över en längre Götalands län har, efter försvagat re- Procent 2006 2007 2008 Snitt tidsperiod. Då klarar de flesta kommuner sultat under 2008, nu nått en resul - 06–08 av att finansiera en normal kommunal tatnivå som inte ger utrymme för investeringsvolym med löpande skattein - Karlsborg 2,2 5,3 3,4 3,6 några större oförutsedda kostnader. täkter. Det kommer i sin tur innebära att Ale 3,5 2,0 2,8 2,8 kommunen bibehåller sitt korta och långa Varje sådan kostnad kommer att inne- Kungälv 2,4 –0,4 2,7 1,6 bära en risk för att kommunen inte Strömstad 2,4 2,3 2,5 2,4 finansiella handlingsutrymme. klarar av det lagstadgade balanskra- Lerum 4,5 2,3 2,2 3,0 Under den analyserade treårsperioden vet. Det försvagade resultat har inne- Mellerud 2,4 1,2 2,1 1,9 försvagades resultatet före extraordinära burit en lägre skattefinansierings grad Grästorp 3,3 2,0 2,0 2,4 poster i förhållande till verksamhetens av investeringarna, vilket har lett till Vara 6,0 2,3 2,0 3,4 Sotenäs 2,7 2,5 1,9 2,4 kostnader bland kommunerna i Västra en försvagad finansiell handlings - Tanum 3,9 2,8 1,9 2,9 Götaland från 2, 7% till 0, 5%. Årets resul - beredskap i flera av kommunerna. Trollhättan 2,0 2,3 1,8 2,0 tat i förhållande till verksamhetens kost - Bollebygd 4,2 4,0 1,7 3,3 nader gick från 2, 8% till 0, 5%. Skillnaden Syftet med denna analys är att kortfattat Mark 1,8 2,2 1,7 1,9 mellan de två resultaten utgörs av even- beskriva den genomsnittliga finansiella Härryda 3,9 5,6 1,5 3,7 utvecklingen och ställningen under perio - Skara 4,3 –0,1 1,4 1,9 tuella extraordinära poster. I riket försva - den 2006–2008 bland de 49 kommuner Skövde 2,8 1,1 1,4 1,8 gades resultat före extraordinära poster som ingår i Västra Götalands län. Analy- Alingsås 4,0 3,2 1,3 2,8 från 2, 5% till 0, 7% under samma period. Vänersborg 3,4 2,8 1,3 2,5 sen skall ses som ett komplement till den Starkast resultat före extraordinära pos- Dals–Ed 2,1 1,5 1,2 1,6 finansiella profil som presenteras längre Herrljunga 1,2 0,2 1,2 0,9 ter i relation till verksamhetens kostnader fram i denna rapport. Munkedal 4,0 2,1 1,1 2,4 under år 2008 redovisade Karlsborg med I slutet av denna finansiella analys finns Mölndal 4,3 1,9 1,1 2,4 3, 4% och Ale med 2, 8%. Därefter följde Tidaholm 4,2 1,3 1,1 2,2 en tabell där ett antal finansiella nyckel- Kungälv med 2, 7%, Strömstad med 2, 5% Tranemo 1,6 2,6 1,1 1,8 och Lerum med 2, 2%. Alla dessa kommu- tal under perioden 2006–2008 redovisas Göteborg 3,9 3,9 1,0 2,9 ner, förutom Karlsborg, var nya i toppen för genomsnittet bland kommunerna i Götene –0,1 0,4 1,0 0,4 jämfört med 2007. länet. Nyckeltalen är till stor del desamma Uddevalla 1,8 2,3 1,0 1,7 som används i den finansiella profilen Öckerö 2,1 1,6 0,9 1,5 Svagast resultat före extraordinära poster länge fram i denna rapport. I tabellen Partille 2,7 1,4 0,8 1,6 redovisade Lidköping med –12, 9%. För- Stenungsund 0,9 1,4 0,8 1,0 finns dock några kompletterande nyckel- klaringen till Lidköpings kraftiga negativa Borås 2,5 3,5 0,6 2,2 tal, vilka fördjupar den nedanstående Falköping 4,4 1,5 0,6 2,2 resultat var nedskrivningar av finansiella analysen ytterligare. Färgelanda 0,8 1,7 0,5 1,0 tillgångar till följd av ett minskat börs- värde. Därefter följde Svenljunga med I rapporten lämnas värden för ett antal Mariestad 1,0 –0,4 0,5 0,4 Essunga 3,5 0,9 0,4 1,6 –4, 4%, Orust med –2, 8%, Gullspång med nyckeltal som avser ”riket”. Dessa nyckel- Töreboda 0,3 0,7 0,4 0,5 –1, 5% och Tibro med –1, 0%. Av dessa tal baseras på de ca 140 kommunerna i Bengtsfors 0,0 0,0 0,3 0,1 kom muner fanns ingen i botten under länen och grupperna som använder sig av Tjörn 2,1 0,5 0,3 1,0 2007. Ytterligare fyra kommuner redovi- den finansiella profilen. Värdet för dessa Ulricehamn 3,8 1,9 0,2 2,0 sade negativa resultat under 2008, totalt kommuner ligger statistiskt mycket nära Lysekil 2,3 1,3 0,0 1,2 nio kommuner av 49 kommuner i länet. riksgenomsnittet. Lilla Edet 1,0 0,5 –0,1 0,5 Åmål 0,5 0,0 –0,4 0,0 Den kommun som förbättrade sitt resul - Resultat före extraordinära poster Vårgårda 0,3 0,2 –0,6 0,0 Hjo 0,8 1,8 –0,8 0,6 tat före extraordinära poster mest under visar en negativ utveckling Tibro 2,9 2,1 –1,0 1,3 peri oden 200 6–2008 var Karlsborg med En grundläggande förutsättning för en Gullspång 3,5 2,0 –1,5 1,3 1,2 procentenheter. Därefter kom Götene god ekonomi på lång sikt är att de löp- Orust 2,7 –0,9 –2,8 –0,3 med 1,1, Kungälv och Bengtsfors med 0,3 ande intäkterna överstiger de löpande Svenljunga 0,3 1,4 –4,4 –0,9 och på femte plats Strömstad och Töreboda Lidköping 9,9 1,8 –12,9 –0,4 kostnaderna. Ett sätt att mäta balansen med 0, 1 procentenheter. I botten åter - mellan kommunens löpande kostnader Medel VG 2,7 1,7 0,5 1,7 fanns Lidköping med –22,8 procent en he- och intäkter är att studera ”resultat före Medel Riket 2,5 1,6 0,7 1,6 ter, Orust med –5,5, Gullspång med –5,0, extraordinära poster”. Relateras det till * Resultat före extraordinära poster relaterat till verk - Svenljunga med –4,7 och Vara med –4,0. verksamhetens bruttokostnader, kan man samhetens bruttokostnader göra jämförelser mellan kommuner.

2 Av Västra Götalands kommuner redovi- Investeringar * Försvagad utveckling av skattefinan - sade endast sex av 49 kommuner (12% ) Procent 2006 2007 2008 Snitt sieringsgraden av investeringarna en positiv utveckling av resultat före extra - 06–08 När den löpande driften har finansierats ordinära poster under perioden. bör det helst återstå tillräckligt stor andel Munkedal 21 21 4 15 Om en vägning görs av resultat före extra- Lidköping 14 14 16 15 av skatteintäkterna för att större delen av ordinära poster avseende de tre senaste Skövde 9826 14 investeringarna skall kunna finansieras Sotenäs 18 9 14 14 årens resultat, så var det Härryda som med egna medel. Detta benämns skatte- Lerum 13 11 14 13 uppvisade starkast genomsnittligt resul - finansieringsgrad av investeringarna och Tranemo 11 8 18 12 10 0% innebär att kommunen kan skatte - tat med 3, 7% per år. Därefter följde Karls- Vänersborg 8 11 11 10 finansiera samtliga investeringar som är borg med 3, 6%, Vara med 3, 4%, Bolle- Orust 9 10 10 10 genomförda under året. Sker detta, kom - bygd med 3, 3% och Lerum med 3, 0%. Hjo 19 819 De kommuner som uppvisade svagast ge- Stenungsund 7 10 11 9 mer kommunen att stärka sitt finansiella nom snittliga resultat före extraordinära Härryda 7 10 10 9 handlingsutrymme. Tanum 7713 9 poster under perioden var Svenljunga Västra Götalands genomsnittliga skattefi - Tjörn 13 689 med –0, 9%per år, följd av Lidköping med Dals-Ed 9798 nansieringsgrad av årets nettoinvester- –0, 4%, Vårgårda och Åmål med 0,0% och Falköping 9610 8 ingar försvagades under perioden. År 2006 Bengtsfors med 0, 1%. Bollebygd 6711 8 kunde kommunerna i genomsnitt finan - Uddevalla 6998 siera 13 4% av årets nettoinvesteringar Oförändrad investeringsvolym i länet Göteborg 7798 med skatteintäkter. Under 2007 försva - Borås 7687 Med nettoinvesteringar avses invester - gades detta mått till 121% för att under Mölndal 5887 ingsutgifter med avdrag för eventuella in- 2008 sjunka till 9 2%. Kommunerna kunde Svenljunga 6411 7 vesteringsinkomster. I nettoinvestering- Kungälv 7767 alltså i genomsnitt under den granskade ar räknas inga försäljningsinkomster in. Lysekil 5686 perioden finansiera sina investeringar För att nettoinvesteringarna skall bli jäm - Töreboda 9646 med skatteintäkter, vilket var positivt för förbara mellan kommunerna har de relat - Grästorp 3786 kommunernas finansiella handlingsut- erats till verksamhetens nettokostnader. Karlsborg 9366 rymme. Trollhättan 5586 Kommunerna i Västra Götaland redovi- Vårgårda 4776 I riket försvagades den genomsnittliga sade ett genomsnitt på 7% per år under Åmål 5856 skattefinansieringsgraden av årets netto- Essunga 6566 perioden 200 6–2008. Riket låg också på investeringar från 13 6% till 9 6%. Strömstad 7466 7% under samma perioden. Det kan dock Vara 7556 Skattefinansieringsgraden varierar, lik - noteras att investeringarna i Västra Göta- Ale 4665 som övriga nyckeltal, kraftigt mellan olika land ökade mellan 2007 och 2008, medan Färgelanda 6375 kommuner i länet. Nyckeltalet är både be- de i riket förblev de oförändrade. Götene 7545 roende av vilket resultat och vilken inves- Herrljunga 6465 teringsvolym som kommunen uppvisar. De kommuner som investerade mest i Mark 7355 Det är också på det viset att de olika förhållande till sina nettokostnader under Partille 6545 kommunerna befinner sig i olika invester - 2006–2008 var Munkedal och Lidköping Tidaholm 6365 ingsfaser, vilket gör att skattefinansier - med i genomsnitt 1 5% per år. Därefter Bengtsfors 9325 ingsgraden bör studeras över en längre följde Skövde och Sotenäs med 1 4%, Mariestad 5455 Mellerud 4634 tidsperiod för att några slutsatser skall Lerum med 1 3% och Tranemo med 1 2%. Skara 2564 kunna dras. Enskilda år kan variera kraf- De kommuner som investerade minst un- Tibro 4454 tigt, speciellt i mindre kommuner, efter - Alingsås 5434 der perioden var Gullspång och Lilla Edet som investeringar i fastigheter och anläg - Ulricehamn 3354 med 2% respektive 3% i snitt per år. Där- gningar där slår hårdare mot nyckeltalet. Öckerö 3444 efter kom ett antal kommuner med i snitt Lilla Edet 5323 Starkast genomsnittlig skattefinansier - 4% (se tabell ova n). Flera av de kommu- Gullspång 2312 ingsgrad under perioden 2006–2008 hade ner som redovisade låga investeringar är Medel VG 7687 Gullspång, Bengtsfors, Skara, Karlsborg, sådana kommuner som har sin fastighets- Medel Riket 7777 Vara, Ulricehamn, Tidaholm, Mark och förvaltning i bolagsform. * Nettoinvesteringar relaterat till verksamhetens netto- Öckerö med ett årssnitt på över 15 1%. kostnader

3 Skattefinansieringsgrad av investeringar * Samtliga dessa hade dock nettoinvester- Soliditet * Procent 2006 2007 2008 Snitt ingar som var under genomsnittet i länet. Procent 2006 2007 2008 06–08 De låg mellan 2% till 6% i förhållande till nettokostnaderna. Lidköping 61 57 50 Gullspång 385 258 354 332 Herrljunga 8 34 32 Bengtsfors 154 243 281 226 Svagast skattefinansieringsgra d uppvisade Mölndal 36 29 29 Skara 489 50 76 205 Lerum, Svenljunga, Stenungsund, Tjörn, Sotenäs 36 30 29 Karlsborg 70 352 125 182 Åmål, Lilla Edet, Lidköping och Orust. Mark 33 24 26 Vara 201 176 157 178 Samtliga kommuner låg under 7 0% i ge- Vara 29 22 25 Ulricehamn 234 188 108 177 Strömstad 30 21 24 nomsnitt under samma period. Samtliga Tidaholm 177 210 93 160 Tidaholm 29 24 24 Mark 107 225 125 152 utom Åmål och Lilla Edet hade en högre Tranemo 31 25 24 Öckerö 196 165 93 151 investeringsvolym än genomsnittet, vilket Ulriceham 35 23 22 Alingsås 144 185 117 149 till viss del förklarade den svagare skatte - Skövde 25 19 19 Mellerud 165 83 196 148 finansieringsgraden hos dessa kommuner. Borås 23 19 17 Ale 190 121 131 147 Lerum 26 20 17 Grästorp 260 96 85 147 Avslutningsvis kan de nämnas att 27 kom- Trollhättan 17 12 15 Mariestad 131 96 178 135 muner (55% ) under 2006–2008 kunde Alingsås 18 12 13 Tibro 188 171 39 133 skattefinansiera sina investeringar. Övriga Härryda 16 13 13 Tanum 178 142 62 127 22 kommuner var tvungna att öka sin Vårgårda 25 4 13 Hjo 27 75 277 126 låneskuld eller minska på likviditeten. Svenljunga 23 17 12 Strömstad 100 137 134 124 Tibro 26 13 11 Essunga 155 120 87 121 Försvagad soliditet Kungälv 14 9 10 Trollhättan 128 151 79 119 Essunga 12 6 9 Färgelanda 89 189 70 116 Soliditeten är ett mått på kommunens Dals-ed 11 6 7 Lysekil 182 105 45 111 långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Tanum 857 Härryda 144 114 70 109 Den visar hur stor del av kommunens till - Bollebygd 935 Mölndal 176 82 66 108 gångar som har finansierats med skatte- Öckerö 13 4 5 Borås 114 141 59 105 intäkter. Ju högre soliditet, desto mindre Töreboda 12 4 4 Bollebygd 145 111 50 102 Bengtsfors 11 3 2 skuldsättning har kommunen. I denna Herrljunga 100 115 91 102 Uddevalla 402 Kungälv 111 58 122 97 rapport används soliditet inkl. samtliga Götene 8 –1 0 Göteborg 128 110 50 96 pensionsförpliktelser och särskild löne- Falköping 5 –3 –2 Uddevalla 126 91 68 95 skatt. Färgelanda 5 –3 –3 Töreboda 54 91 137 94 Partille 5 –2 –4 Västra Götalands genomsnittliga soliditet Dals-Ed 84 123 68 92 Vänersborg –3 –8 –4 Partille 97 90 88 92 försvagades med 6 procentenheter från Hjo 3 –3 –5 Vårgårda 115 72 69 85 8% till 2% mellan 2006 och 2008. Rikets Ale –3 –10 –6 Sotenäs 65 138 52 85 soliditet försvagades också med 6 pro - Skara 0 –8 –6 Skövde 125 95 28 83 centenheter under samma period, från Karlsborg –12 –14 –10 Falköping 105 94 46 82 5% till –1%. Den negativa soliditetsut- Göteborg –12 –13 –12 Munkedal 48 36 150 78 Grästorp –10 –21 –17 vecklingen förklaras till stor del av att Götene 49 78 98 75 Munkedal –17 –21 –19 vissa beräkningstekniska grunder och livs - Tranemo 68 107 41 72 Orust –7 –16 –20 Vänersborg 95 66 51 71 längdsantaganden avseende pensions- Tjörn –3 –15 –21 Lerum 76 74 56 69 redovisningen förändrades för kommun - Mellerud –18 –26 –22 Svenljunga 76 145 –15 69 sektorn under 2007. Konsekvensen för de Åmål –14 –26 –26 Stenungsund 84 65 51 67 allra flesta kommunerna blev att pensions- Stenungsund –26 –32 –29 Tjörn 60 98 42 67 förpliktelser utanför balansräkningen Lysekil –37 –31 –31 Åmål 87 50 63 67 Mariestad –21 –32 –33 ökade väsentligt. Lilla Edet 62 69 64 65 Lilla Edet –37 –49 –47 Lidköping 136 61 –64 44 Starkast soliditet under 2008 hade Lidkö- Gullspång –34 –43 –50 Orust 87 32 11 43 ping med 5 0%, följd av Herrljunga med Medel VG 822 Medel VG 134 121 92 116 32% och Mölndal och Sotenäs med 2 9% Medel Riket 5 –1 –1 Medel Riket 136 118 96 116 och på femte plats Mark med 2 6%. * Eget kapital i förhållande till totala tillgångar * Resultat före extraordinära poster + avskrivningar relaterat till årets nettoinvesteringar exkl. försäljningar

4 Svagast soliditet under 2008 uppvisade Kassalikviditet * ning på likviditeten. En tumregel är dock Gullspång med –5 0%. Näst svagast soli- Procent 2006 2007 2008 att om en kommun hamnar under 5 0% ditet hade Lilla Edet med –4 7%. Dessa måste kommunen ibland nyttja en even- följdes av Mariestad med –3 3%, Lysekil Mark 171 175 189 tuell checkkredit, dvs låna kortsiktigt. Öckerö 119 130 127 med –31% och femte svagast soliditet Kommunen blir då mer känslig för even- Borås 105 116 125 hade Stenungsund med –2 9%. Dessa fem tuella snabba ränteförändringar. Lerum 74 99 120 kommuner och ytterligare 15 kommuner i Alingsås 102 111 113 Rikets genomsnittliga kassalikviditet för- länet redovisade en negativ soliditet när Tjörn 62 225 108 svagades marginellt mellan 2006 och samtliga pensionsförpliktelser inkluderas Ulricehamn 71 111 100 2008 från 7 9% till 7 8%. i måttet. Jämfört med 2007 var denna Partille 91 93 97 siffra oförändrad. Mölndal 82 86 95 Kassalikviditeten varierade mellan 18 9% Kungälv 87 57 89 och 2 0%. Starkast kassalikviditet 2008 Av de 49 kommunerna i länet var det 45 Trollhättan 103 116 89 hade Mark med 18 9%, därefter följde stycken (94%) som under perioden för- Bengtsfors 63 83 85 Öckerö med 12 7%, Borås med 12 5%, svagade sin soliditet (inklusive samtliga Härryda 60 54 85 Lerum med 12 0% och Alingsås med 11 3%. pensionsförpliktelser och särskild löne- Karlsborg 73 112 84 Munkedal 53 93 84 Svagast likviditet hade Herrljunga 2 0%, skatt) mellan 2006 och 2008. Tjörn, Gull- Vänersborg 76 60 76 Vårgårda med 3 0%, samt Lidköping, Hjo, spång, Tibro, Ulricehamn, Orust, Vårgårda , Lilla Edet 64 53 75 Gullspång och Bollebygd med 3 6%. Flera Åmål, Mariestad, Lidköping, Svenljunga Orust 73 86 75 av dessa kommuner har dock medvetet och Lilla Edet tillhörde de kommuner som Färgelanda 82 82 73 valt att ligga på en låg nivå och komplet - försvagade sin soliditet med 10 procent- Tidaholm 70 75 73 tera med upplåning över någon form av enheter eller mer. Göteborg 75 76 72 Ale 65 70 70 kredit. Soliditet är dock svår att jämföra kommu- Vara 45 69 70 Det är viktigt att de kortfristiga skulderna ner emellan, då en eventuell upplåning Skara 82 74 68 studeras ihop med nyckeltal som soliditet som vidareutlånas till kommunala bolag Sotenäs 52 79 68 och finansiella nettotillgångar, eftersom påverkar soliditeten i negativ riktning. Essunga 61 67 66 likviditeten kan förbättras via upplåning. Även pensionsskuldberäkningar kan vari - Strömstad 44 53 65 Svenljunga 79 99 64 Detta stärker kommunens kortsiktiga be- era mellan olika kommuner på grund av Tanum 64 53 62 talningsberedskap, men försämrar sam - att de har kommit olika långt med att Töreboda 37 39 60 tidigt den långsiktiga betalningsbered - aktualisera sina pensionsförpliktelser. Götene 44 58 58 skapen i form av soliditeten. Falköping 71 77 57 Kontinuerlig förbättring av Mellerud 42 42 57 kassalikviditeten Dals-Ed 84 87 55 Förbättrade finansiella nettotillgångar Kassalikviditeten är ett mått på kommu- Uddevalla 57 36 55 I måttet finansiella nettotillgångar ingår Stenungsund 52 50 53 nens kortsiktiga handlingsberedskap. En alla finansiella tillgångar i balansräkninge n Tranemo 45 81 49 oförändrad eller ökande kassalikviditet i som kommunen beräknas omsätta på Grästorp 55 55 47 10–20 års sikt, nämligen samtliga omsätt- kombination med en oförändrad eller för - Mariestad 37 38 44 ningstillgångar, långfristiga placeringar bättrad soliditet är ett tecken på att kom - Tibro 163 167 42 munens totala finansiella handlingsut- Skövde 72 73 41 och fordringar samt kort- och långfristiga rymme har stärkts. Åmål 51 50 40 skulder. Nettot av dessa har sedan relat - Lysekil 51 52 37 erats till verksamhetens kostnader för att Länets genomsnittliga kassalikviditet för - Bollebygd 72 72 36 en jämförelse skall kunna ske kommuner bättrades marginellt under perioden från Gullspång 39 40 36 emellan. Måttet är intressant eftersom det 69% till 71%, vilket innebar att de kort - Hjo 35 29 36 speglar den tidsrymd som ligger någon - fristiga skulderna översteg de likvida med- Lidköping 61 61 36 stans mellan likviditetsmåtten och solidite- len och de kortfristiga fordringarna. Denna Vårgårda 31 21 30 Herrljunga 34 27 20 ten. Man skulle kunna uttrycka det som nivå är dock mer än tillfredsställande ur ”medellång betalningsberedskap”. risksynpunkt, eftersom det i kommuner - Medel VG 69 78 71 nas kortfristiga skulder ingår en semes - Medel Riket 79 85 78 Studeras 2006 i förhållande till 2008 terlöneskuld som utgör ca 30–4 0% av de * Omsättningstillgångar exkl. förråd i relation till korta stärktes de genomsnittliga finansiella skulder kortfristiga skulderna. Den förändras nor - nettotillgångarna relaterade till verksam- malt inte i någon större omfattning under hetens kostnader. De låg på –11% under året och utgör därför ingen större belast- 2006. År 2007 och 2008 förbättrades de

5 Finansiella nettotillgångar * till – 8%. I riket skedde också en förbät - Skattesats * Procent 2006 2007 2008 tring från –1 1% till – 8% under perioden. Procent 2006 2007 2008

Lidköping 80 72 48 Starkast värde avseende finansiella netto- Partille 20,49 20,49 20,49 Alingsås 32 33 36 til lgångar relaterat till verksamhetens Tranemo 20,75 20,75 20,75 Trollhättan 11 14 29 kostnader under 2008 uppvisade Lidköping Mölndal 21,14 20,94 20,84 Herrljunga –25 15 24 med starka 4 8%. Näst starkast var Aling- Vara 20,90 20,90 20,90 Mölndal 30 27 24 Ulricehamn 20,98 20,98 20,98 sås med 3 6%. Sedan följde Trollhättan Mark 25 22 22 Skövde 21,14 21,14 20,99 med 2 9%. Positiva värden redovisades av Borås 9 16 18 Skara 21,00 21,00 21,00 Öckerö 14 16 16 ytterligare tio kommuner, totalt tretton Tidaholm 21,00 21,00 21,00 Tibro 15 16 14 stycken. En kommun med goda finansiella Härryda 21,30 21,15 21,05 Strömstad 578 nettotillgångar karaktäriseras ofta även Lerum 21,28 21,18 21,08 Ulricehamn 7 10 8 av en god soliditet, men den finns också Lidköping 21,09 21,09 21,09 Partille 777 kommuner som har goda finansiella netto- Falköping 21,10 21,10 21,10 Tidaholm –2 0 1 Tibro 21,14 21,14 21,14 tillgångar även om soliditeten är mer Svenljunga 10 11 –1 Öckerö 21,19 21,19 21,19 genomsnittlig. Dessa utmärks då av att Skara 20–2 Svenljunga 21,20 21,20 21,20 Lerum 21–4 kommunen har en stor del av sina tillgån - Göteborg 21,55 21,55 21,30 Götene –6 –4 –5 gar i omsättningstillgångar. Kommuner Trollhättan 21,39 21,39 21,39 Vara –12 –7 –5 som sålt delar av sina anläggningstillgån - Töreboda 21,40 21,40 21,40 Tjörn –40 –13 –6 gar inom koncernen utmärks oftast av Bollebygd 21,49 21,49 21,49 Kungälv –12 –10 –8 goda finansiella nettotillgångar. Borås 21,49 21,49 21,49 Vänersborg –7 –7 –8 Vårgårda 21,49 21,49 21,49 Åmål –3 –6 –8 Svagast värde uppvisade Gullspång och Essunga 21,50 21,50 21,50 Ale –15 –12 –10 Steungsund med –4 8%, följda av Dals-Ed Götene 21,50 21,50 21,50 Karlsborg –21 –14 –10 och Gullspång med –4 2% och Tanum med Karlsborg 21,50 21,50 21,50 Essunga –12 –11 –12 Mark 21,64 21,64 21,64 –41%. Med dessa kommuner är det oftast Bollebygd –8 –6 –13 Tjörn 21,64 21,64 21,64 Töreboda –17 –17 –13 tvärtom. Förutom en oftast svag soliditet Färgelanda 21,69 21,69 21,69 Uddevalla –14 –15 –14 utmärks kommunerna ibland av att de Mariestad 21,19 21,19 21,69 Bengtsfors –23 –18 –15 har en stor del av sina tillgångar som an- Sotenäs 21,74 21,74 21,74 Färgelanda –18 –14 –15 läggningstillgångar. Tanum har t ex ingen Grästorp 21,75 21,75 21,75 Lilla Edet –14 –14 –15 speciellt svag soliditet, utan har en stor Alingsås 21,79 21,79 21,79 Tranemo –8 –6 –15 del av sina tillgångar i fastigheter och an- Kungälv 21,97 21,87 21,87 Vårgårda –17 –19 –15 Orust 21,89 21,89 21,89 läggningar. De fyra andra kommunerna Hjo –19 –20 –18 Strömstad 21,99 21,99 21,99 Grästorp –21 –19 –19 har däremot både en svag soliditet och Tanum 21,99 21,99 21,99 Lysekil –37 –26 –19 finansiella nettotillgångar. Ale 22,00 22,00 22,00 Falköping –19 –17 –20 Hjo 22,00 22,00 22,00 Härryda –22 –20 –20 Skattesatsen sänktes med 2 öre Stenungsund 22,07 22,07 22,07 Mariestad –29 –28 –21 Uddevalla 22,40 22,29 22,19 Den genomsnittliga skattesatsen i länet Göteborg –25 –22 –22 Herrljunga 22,34 22,34 22,29 förändrades under 2006–2008 från 21,73 Skövde –9 –7 –22 Lysekil 22,49 22,49 22,49 Sotenäs –26 –24 –26 kr till 21,71 kr på grund av skattesänk- Bengtsfors 22,54 22,54 22,54 Mellerud –35 –32 –29 ningar i nio kommuner. Dessa kommuner Åmål 22,54 22,54 22,54 Orust –28 –31 –35 var Mölndal, Härryda, Göteborg, Udde- Vänersborg 22,64 22,64 22,64 Munkedal –47 –39 –37 valla, Lerum, Skövde, Dals-Ed, Kungälv Mellerud 22,69 22,69 22,69 Tanum –45 –39 –41 och Herrljunga. Munkedal 22,76 22,76 22,76 Dals-Ed –46 –43 –42 Lilla Edet 22,80 22,80 22,80 Gullspång –51 –46 –42 Lägst skatt i Västra Götaland under år Gullspång 22,92 22,92 22,92 Stenungsund –49 –46 –48 2008 hade Partille med 20,49 kr, följd av Dals-Ed 23,79 23,79 23,64 Medel VG –11 –8 –8 Tranemo med 20,75 kr. Högst skatt hade Medel VG 21,72 21,71 21,70 Medel Riket –11 –6 –8 Dals-Ed med 23,79 kr. Näst högst hade * se beskrivning sid XX. Gullspång med 22,92 kr.

6 Borgensåtaganden minskade något När det gäller ovanstående budgetavvik- Härryda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Mark, Kommunerna i Västra Götaland fortsatte else på nämndnivå skedde en genomsnit - Mölndal, Skövde, Sotenäs, Strömstad, under perioden att minska sina borgens- tlig försvagning från 0,1% till –0, 4% mel - Tanum, Tidaholm, Tranemo, Trollhättan, åtaganden, dock i något minskad omfatt- lan 2006 och 2008. Vara och Öckerö, som uppvisar goda oc h/ eller kontrollerade resultatnivåer i kombi - ning jämfört med tidigare. Relateras bor - Två kommuner hade under 2008 ingen nation med relativt god eller genom snittlig gensåtagandena till verksamhetens kost - budgetavvikelse, 21 kommuner uppvisade finan siell ställning under 2008. nader, redovisade kommunerna i länet en positiv avvikelse och 26 kommuner ett genomsnittligt värde på 4 2% år 2006. redovisade en negativ budgetavvikelse Länet innehåller också ett antal kommu- Två år senare hade det sjunkit till 4 0%. när det gäller verksamhetens nettokost - ner som både har problem med relativt En förklaring till detta är minskade bor - nader. Jämfört med 2006 var detta dock svaga resultatnivåer och en svag finan - gensåtaganden för egnahem och småhus. bara en liten försvagning, då bara 19 kom- siell ställning – i många fall kombinerat På senare år har även försäljningar av muner hade negativa budgetavvikelser. med en hög skattesats. Dessa är Gull- bostadsbestånd och att några kommuner spång, Lilla Edet, Lysekil, Orust, Tjörn, har övergått från borgen till internbanks - Sammanfattningsvis Töreboda, Vårgårda och Åmål. förfarande spelat roll. Den svenska konjunkturavmattningen En tredje grupp av kommuner var de som påverkade kommunsektorn redan under De kommuner i länet som under år 2008 2008 redovisade ett bra eller genomsnitt- 2008, trots att effekterna förväntades slå hade beviljat mest i borgensåtaganden i liga resultat, men har en svag eller ge- fullt ut mot kommunerna med något års relation till verksamhetens kostnader var nomsnittlig finansiell ställning. I denna fördröjning. Många av kommunerna i Strömstad (13 5%), Öckerö (85%) Sote- grupp kan inordnas Ale, Dals-Ed, Grästorp, Västra Götalands län har, efter försvagat näs (84%), Trollhättan (80%) och Möln- Göteborg, Mariestad, Mellerud, Munke- resultat under 2008, nu nått en resultat - dal (78%). Lägst borgensåtagande hade dal, Skara och Stenungsund. beviljats av Gullspång och Härryda (3%), nivå som inte ger utrymme för några större Lerum (4%), Töreboda (7%) och Göte- oförutsedda kostnader. Varje sådan kost - En fjärde grupp som också bör nämnas är borg (10%). nad kommer att innebära en risk för att de kommuner som redovisade ett relativt kommunen inte klarar av det lagstadgade svagt resultat under 2008, men har en De kommuner som, i relation till verksam- balanskravet. Vidare kommer varje kost - god eller genomsnittlig finansiell ställning. hetens kostnader, minskade sina borgens - nadsökning medföra att kommunen får I denna grupp finns 2007 Bengtsfors, Ess- åtagande mest 2006 –2008 var Ulricehamn mindre möjlighet att skattefinansiera sina unga, Hjo, Lidköping, Svenljunga, Tibro och med –26 procentenheter följd av Härryda investeringar. Detta leder i sin tur till en Ulricehamn. och Borås med –20 procentenheter. ökad lånefinansiering som innebär ökade Övriga ej nämnda kommuner har en rela - finansiella kostnader för kommunen i De kommuner som, i relation till verksam- tivt genomsnittlig finansiell profil under framtiden. Dessa finansiella kostnader hetens kostnader, ökade sina borgens- 2008. Dessa är Falköping, Färgelanda, tar då i anspråk en större andel av skatte - åtagande mest under perioden var Tida- Götene, Herrljunga, Partille, Uddevalla, intäkterna och det blir mindre kvar till holm med 32 procentenheter följd av Vänersborg och Öckerö. Öckerö med 28 procentenheter och där- den löpande verksamheten. efter kom Tjörn med 23 procentenheter. Därför är det grundläggande att den löp- Olika finansiella förutsättningar 35 kommuner minskade under perioden ande balansen mellan intäkter och kost - På nästa sida finns en tabell som försök - sina borgensåtaganden (65%). En uppvi- nader bibehålls. Då kommer den enskilda er beskriva styrkor och svagheter hos de sade oförändrad nivå och resterande 13 kommunen att kunna bevara den finan - olika kommunerna utifrån perspektiven kommuner ökade sina borgensåtaganden. siella kontroll som är så viktig för att man skattesats, resultatnivå samt kort- och skall kunna bedriva en god planerad kom - långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Försvagad budgetföljsamhet munal service över tiden. Graderingen är gjord utifrån 2008 års räkenskaper. Den är ett komplement till När det gäller budgetföljsamhet mäts den När det gäller resultatnivå och finansiellt den finansiella profil som redovisas på i modellen mot ”resultat 1” eller resultat- handlingsutrymme på kort och lång sikt sidorna 11 –12. Där kan du ta del av var raden ”verksamhetens nettokostnader”. är skillnaderna stora mellan enskilda din kommun befinner sig och hur den har Meningen är att försöka fånga verksam- kommuner eller grupper av kommuner. utvecklats i förhållande till övriga kom - heten s/nämndernas budgetföljsamhet Det finns få kommuner som har samma muner i Västra Götaland. Vilka likheter exklusive finansiella poster. För att kunna finansiella förutsättningar. göra jämförelser kommunerna emellan och olik heter uppvisade din kommun i relateras budgetavvikelsen till verksam- Västra Götalands län innehåller kommu- förhållande till övriga kommuner? hetens kostnader. ner såsom Alingsås, Bollebygd, Borås,

7 Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Västra Götalands län 2008

FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1 Varken starkt eller svagt 1 Svagt värde 1

Skattesats 2008 21,10 kr eller lägre 21,11 till 21,99 kr 22,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell Partille Tibro Ale gäller att ”ju högre upp i tabellen Tranemo Öckerö Hjo kommunen befinner sig desto starkare Mölndal Svenljunga Stenungsund värde har kommunen på nyckeltalet ”. Vara Göteborg Uddevalla Ulricehamn Trollhättan Herrljunga Exempelvis : Partille har den lägsta skatten Skövde Töreboda Lysekil bland de kommuner som ligger i kolumnen Skara Bollebygd Bengtsfors med starkt värde längst till vänster. Tidaholm Borås Åmål Den placeras därför högst upp. Härryda Vårgårda Vänersborg Lerum Essunga Mellerud Dals-Ed är den kommun som har det Lidköping Götene Munkedal svagaste värdet bland de kommuner Falköping Karlsborg Lilla Edet som ligger i kolumnen med svagt värde. Mark Gullspång Den placeras därför längst ned. Tjörn Dals-Ed Färgelanda Detta innebär att rangordningen när det Mariestad gäller samtliga nyckeltal går från vänster Sotenäs till höger kolumnvis. Grästorp Alingsås Kungälv Orust Strömstad Tanum

Kortsiktigt finansiellt 75% eller högre 74,9% till 55% 54,9% eller lägre handlingsutrymme 2008 Mark Färgelanda Stenungsund (Kassalikviditet) Öckerö Tidaholm Tranemo Borås Göteborg Grästorp Lerum Ale Mariestad Alingsås Vara Tibro Tjörn Skara Skövde Ulricehamn Sotenäs Åmål Partille Essunga Lysekil Mölndal Strömstad Bollebygd Kungälv Svenljunga Gullspång Trollhättan Tanum Hjo Bengtsfors Töreboda Lidköping Härryda Götene Vårgårda Karlsborg Falköping Herrljunga Munkedal Mellerud Vänersborg Dals-Ed Lilla Edet Uddevalla Orust

1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga.

8 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1 Varken starkt eller svagt 1 Svagt värde 1

Långsiktigt finansiellt 25% eller högre 24,99% till 0% –0,1% eller svagare handlingsutrymme 2008 Lidköping Strömstad Falköping (Soliditet inkl pensions- Herrljunga Tidaholm Färgelanda åtagande) Mölndal Tranemo Partille Sotenäs Ulricehamn Vänersborg Mark Skövde Hjo Vara Borås Ale Lerum Skara Trollhättan Karlsborg Alingsås Göteborg Härryda Grästorp Vårgårda Munkedal Svenljunga Orust Tibro Tjörn Kungälv Mellerud Essunga Åmål Dals-Ed Stenungsund Tanum Lysekil Bollebygd Mariestad Öckerö Lilla Edet Töreboda Gullspång Bengtsfors Uddevalla Götene

Resultatnivå 2008 1,5% eller starkare 1,49% till 0,0% –0,1% eller svagare (Resultat före extraordinära poster Karlsborg Skara Skara i förhållande till verksamhetens Ale Skövde Kungälv kostnader) Kungälv Alingsås Mariestad Strömstad Vänersborg Orust Lerum Dals-Ed Mellerud Herrljunga Grästorp Munkedal Vara Mölndal Sotenäs Tidaholm Tanum Tranemo Trollhättan Göteborg Bollebygd Götene Mark Uddevalla Härryda Öckerö Partille Stenungsund Borås Falköping Färgelanda Mariestad Essunga 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen Töreboda är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är Bengtsfors författarens egen bedömning av vad som bör anses Tjörn som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock Ulricehamn till stor del på de genomsnittliga värden som Lysekil finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga.

9 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1 Varken starkt eller svagt 1 Svagt värde 1

Långsiktig resultatnivå 2006–2008 1, 5% eller starkare 1,49% till 0,0% –0,1% eller svagare (Genomsnittligt resultat före extra- Härryda Gullspång Orust ordinära poster under 3 år/ Karlsborg Tibro Lidköping verksamhetens bruttokostnader) Vara Lysekil Svenljunga Bollebygd Färgelanda Göteborg Tjörn Lerum Herrljunga Alingsås Hjo Tanum Lilla Edet Ale Töreboda Vänersborg Götene Grästorp Mariestad Munkedal Bengtsfors Mölndal Vårgårda Borås Åmål Falköping Tidaholm Trollhättan Strömstad Stenungsund Ulricehamn Mark Mellerud Skara Sotenäs

1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga.

Finansiella nyckeltal, Västra Götalands län 200 6– 2008

2006 2007 2008

Verksamhete ns nettokostnader / skatteintäkter + generella statsbidrag, % 92,6 93,7 97,0 Avskrivninga r/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 4,5 4,3 4,2 Finansnett o/skatteintäkter + generella statsbidrag, % –0,3 –0,1 0,4

Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 968 97,9 99,5

Skattefinansieringsgrad av nettoinvesteringarna, % 135 121 92 Nettoinvesteringa r/verksamhetens nettokostnader, % 768

Resultat före extraordinära poste r/verksamhetens kostnader, % 2,7 1,7 0,5 Årets resulta t/verksamhetens kostnader, % 2,7 2,9 0,5

Genomsnittligt resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, % 2,0 2,3 1,7

Soliditet inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 822

Primärkommunal skattesats, kr 21,72 21,71 21,70

Kassalikviditet, % 67 78 71

Finansiella nettotillgånga r/verksamhetens kostnader, % –11 –8 –8

Borgensåtagand e/verksamhetens kostnader, % 42 42 40

Budgetavvikelse årets resulta t/ verksamhetens kostnader, % 0,1 –0,1 –0,4

10 Så tolkar du den finansiella profile n!

Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansi - ella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad .

Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet Skattefin. av 5 Skattesats Skattefin. av 5 Skattesats investeringar investeringar 4 4 Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år. resultat – 3 år 2 2 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat före Finansiella Resultat före extraordinära extraordinära Finansiella poster nettotillgångar poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap

Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta nyckeltal Skalan. Diagrammet har skalan 1–5. Poängskalan är redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika relativ. I vår analys av kommunerna i Västra Götaland dimensioner av den analyserade kommunens finansiella (49 st) fördelades poängen enligt följande: Kommunerna situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade med de fem starkaste observationerna inom varje nyckel - till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jäm - tal fick en femma, de tio följande en fyra, de nitton därpå föras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på en trea, de tio därefter en tvåa och de fem svagaste fick sidan 11. en etta. Poängen har således fördelats enligt en normal - fördelningskurva.

Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet Skattefin. av 5 Skattesats Skattefin. av 5 Skattesats investeringar 4 investeringar 4 Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år resultat – 3 år 2 2 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat före Resultat före Finansiella Finansiella extraordinära nettotillgångar extraordinära poster poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap

Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra Poäng och genomsnitt. Den heldragna linjen visar de axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga olika poäng som den analyserade kommunen har fått för finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samt- axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den liga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exem- analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den pelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal streckade ringen har den ett starkare värde än genom- skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassa- snittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redo- likviditet. visar den finansiella profilen för den analyserade kom - munen.

11 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen

De fyra perspektiven nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat vida medel och kortfristiga fordringar före extraordinära poster, skattefinansier - divideras med kortfristiga skulder. Den finansiella profilen som redovisas i ingsgraden av investeringarna och ”genom- denna rapport innehåller fyra perspektiv – visar hur stor snittligt resultat under de tre senaste åren”. Nettokostnadsandelen som är viktiga ur ett övergripande finansi - andel av skatteintäkterna och de generella ellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen Finansiella nyckeltal statsbidragen som har gått åt till att finan - över finansiella utvecklingen, långsiktig siera verksamhetens nettokostnader in- Här följer beskrivningar av de i texten och betalningsberedskap, kortsiktig betalnings - klusive avskrivningar och finansnetto. profilerna förekommande finansiella nyck - beredskap och riskförhållande. Varje as- 100% innebär att skatteintäkter och gene - el talen. pekt mäts via de fyra närmaste liggande rella statsbidrag precis täcker den löpande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje Borgensåtagande – redovisar de borgens- driften. nyckeltal i den finansiella profilen ingår i åtaganden som kommunen redovisar inom två perspektiv. Investeringsvolym – Årets nettoinves- linjen. Borgensåtagandena divideras med teringar har ställts i förhållande till verk - verksamhetens kostnader för att jämfö- Långsiktig handlingsberedskap – Det samhetens nettokostnader för att det relser skall kunna ske mellan de analyse - första perspektivet handlar om att redo- skall gå att jämföra kommunerna emellan. visa vilken finansiell motståndskraft kom - rade kommunerna. munen har på lång sikt i förhållande till Borgensåtagandena ingår inte i den Resultat före extraordinära poster – övriga kommuner i grupperna. Alla pers- finansiella profilen. summan av kommunens samtliga intäkter pektiv i profilen är relaterade till hur kom- och kostnader under året exklusive extra - Budgetföljsamhet – avvikelsen mellan munen befinner sig i förhållande övriga ordinära poster (poster av engångskarak - budgeterat verksamhetens nettokostnader kommuner i grupperna. I perspektivet in- tär som uppgår till väsentligt belopp och och redovisat verksamhetens nettokost - går nyckeltalen skattesats, soliditet, skatte - inte har med den ordinarie verksamheten nader. Avvikelsen divideras med verksam - finansieringsgraden av investeringarna att göra). Resultatet har dividerats med hetens kostnader för att jämförelser skall och ”genomsnittligt resultat under de tre verksamhetens kostnader för att jämfö- kunna ske mellan de analyserade kommu - senaste åren”. relser skall kunna göras mellan de analy - nerna. serade kommunerna. Kortsiktig handlingsberedskap – Det För att erhålla högsta betyg i profilen, andra perspektivet redovisar vilken finan - skall budgetavvikelsen vara så liten som Genomsnittligt resultat före extraordi - siell motståndskraft kommunen har på möjligt. Positiv budgetavvikelse medför nära poster under de tre senaste åren kort sikt. Det närmaste 1–2 åren fokuseras. dock minst en 3:a. – beskriver kommunens genomsnittliga I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella resultat under de tre senaste åren. Resul- – omfattar nettotillgångar, kassalikviditet, budgetfölj - Finansiella nettotillgångar ta tet har dividerats med verksamhetens alla finansiella tillgångar och skulder i samhet och resultat före extraordinära kostnader för att jämförelser mellan de balansräkningen som kommunen beräk- poster. analyserade kommunerna ska kunna göras. nas omsätta på tio års sikt (omsättnings- Riskförhållande – Med tredje perspek- tillgångar + långfristiga fordringar + lång - Skattefinansieringsgrad – beskriver hur tivet risk avses hur kommunen är expone - fristiga placeringar – kortfristiga och lång - stor andel av årets nettoinvesteringar rad finansiellt. En god ekonomisk hushåll - fristiga skulder). Måttet divideras med som kommunen kan finansiera med egna ning innefattar att kommunen i kort- och verksamhetens kostnader för att jämfö- medel i form av återstående skatteintäkter. medellångt perspektiv inte behöver vidta relser skall kunna ske mellan de analyse - Egna medel räknas fram genom att resul - drastiska åtgärder för att möta finansiella rade kommunerna. Måttet speglar en tids - tatet före extraordinära poster tillförs problem. I perspektivet ingår nyckeltalen rymd som ligger någonstans mellan likvi- årets avskrivningar. Kallas ibland själv- skattesats, soliditet, finansiella nettotill - ditetsmåtten och soliditeten. Man skulle finansieringsgrad. gångar och kassalikviditet. kunna uttrycka det som ”medellång betal - ningsberedskap”. Soliditet – eget kapital i förhållande till Kontroll över det finansiella totala tillgångar. Beskriver hur kommu - utvecklingen – med det fjärde perspek- Kassalikviditet – ett mått på hur god nens långsiktiga betalningsstyrka utveck - tivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunens kortsiktiga betalningsbered - las. Ju högre soliditet desto större finansi - kommunen klarar av att kontrollera sitt skap är. Måttet räknas fram genom att lik - ellt handlingsutrymme. finansiella resultat. I perspektivet ingår

12 Finansiella profiler för Tanums kommun 200 6–20 08

Syftet med den här analysen är att Utvecklingen av några finansiella redovisa var Tanums kommun befin- nyckeltal under perioden 2006–2008 ner sig finansiellt och hur kommunen Tanum 2008 Nettokostnadsandel, jämfört med har utvecklats under 2006–2008 i för- Lång sikt, föregående år hållande till övriga kommuner i Västra kapacitet Skattefin. av 5 En grundläggande förutsättning för att Götalands län. Detta görs i form av en investeringar Skattesats 4 uppnå och vidmakthålla en god ekono- speciellt framtagen finansiell profil, Genomsnittligt 3 Soliditet misk hushållning är att balansen mellan resultat – 3 år vars uppgift är att spegla starka och 2 löpande intäkter och kostnader är god. svaga sidor hos den granskade kom - 1 Ett mått på denna balans är nettokost - munen jämfört med länets övriga Kontroll Risk nadsandelen, som innebär att samtliga kommuner. Resultat löpande kostnader inklusive finansnetto före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar relateras till kommunens skatteintäkter. Vad är den finansiella profilen? Budget- Kassa- Redovisas en nettokostnadsandel under Utgångspunkten för analysen som pre - följsamhet Kort sikt, likviditet 10 0%, har kommunen en positiv balans beredskap senteras på de följande sidorna är de mellan löpande kostnader och intäkter. finansiella profiler i form av polärdiagram Når kommunen en nettokostnadsandel som redovisas i mittspalten på denna på 9 8% eller lägre över en längre tids- sida. De innehåller dels åtta finansiella Tanum 2007 period brukar detta betraktas som god nyckeltal, dels fyra perspektiv som är vik - ekonomisk hushållning. tiga när en kommuns ekonomi analyse- Lång sikt, kapacitet Skattefin. av 5 När Tanums nettokostnadsandel för 2008 ras. De fyra perspektiven är långsiktig investeringar Skattesats 4 analyseras, framgår det att nettot av verk - handlingsberedskap, kortsiktig handlings - Genomsnittligt 3 Soliditet samhetens intäkter och kostnader tog i beredskap, riskförhållande samt kontroll resultat – 3 år 2 anspråk 90, 7% (89, 3=2007 års niv å) av över den finansiella utvecklingen. 1 skatteintäkterna. Vidare tog avskrivning- Kontroll Risk Genom att ta fram tre finansiella profiler arna i anspråk 5, 8% (5, 9) och finansnet - för Tanum för 2006–2008 kan man på ett Resultat tot 1, 2% (1, 4). Detta innebar att kom- före extra- Finansiella översiktligt sätt fastställa vilken finansiell ord. poster nettotillgångar munens nettokostnader sammanlagt ut- utveckling och ställning kommunen har Budget- Kassa- gjorde 97, 7% (96, 6) av skatteintäkterna. haft i förhållande till övriga kommuner i följsamhet Kort sikt, likviditet Jämfört med 2007 försvagades kommu- beredskap länet. Det är viktigt att poängtera att den nens nettokostnadsandel med 1,1 procent- finansiella profilen är relativ, vilket inne- enheter. Trots försämringen låg netto- bär att om kommunen redovisar en 4:a kostnadsandelen under samtliga år under eller 5:a i profilen, har man visserligen Tanum 2006 de 9 8% som anses vara en gräns för vad bland de starkaste värdena för nyckel- som kan betraktas som god ekonomisk Lång sikt, talet i det granskade länet, men värdet kapacitet Skattefin. av hushållning. 5 kan behöva förbättras för att nå t ex god investeringar Skattesats 4 ekonomisk hushållning. Resultat före extraordinära poster Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 Ett annat mått på balansen mellan de Inledningsvis i denna analys belyses hur 1 löpande intäkterna och kostnaderna är de åtta nyckeltal som ingår i den finan - Kontroll Risk resultat före extraordinära poster. Detta siella profilen har utvecklats över tid båd e resultat innehåller alla kommunens löp- för Tanum och för genomsnittet i länet. I Resultat före extra- Finansiella ande kostnader och intäkter och bör i avsnittet berörs även nyckeltalen netto- ord. poster nettotillgångar förhållande till verksamhetens kostnader kostnadsandel, nettoinvesteringar och Budget- Kassa- ligga runt 2% över en längre tidsperiod. borgensåtagande, men dessa ingår inte i följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap Detta för att kommunen skall kunna bibe- den finansiella analysen. Därefter följer hålla sin kort- och långsiktiga handlings - en kortfattad analys av hur de fyra per - beredskap. spektiven i profilen har förändrats för kommunen mellan 2006 och 2008. Till När det gäller resultat före extraordinära sist ges en avslutande kommentar till poster i förhållande till verksamhetens Tanums finansiella ställning och utveck - bruttokostnader, redovisade Tanum ett ling de senaste tre åren. försvagat resultat under perioden.

13 Kommunen gick från 3, 9% under 2006 till vesteringarna ökade från 30,0 till 32,6 Poängmässigt låg Tanum på en 3:a under 1, 9% under 2008. Motsvarande genom - mkr försämrades resultatet från 22,4 till hela perioden. snittliga förändring för kommunerna i 16,8 mkr. Västra Götalands län var en försvagning Finansiella nettotillgångar Under 2008 försvagades skattefinansier - från 2, 7% till 0, 5%. I måttet finansiella nettotillgångar ingår ingsgraden ytterligare till 6 2%. Det be- alla finansiella tillgångar och skulder i Tanum redovisade under perioden 2006– rodde både på att nettoinvesteringarna balansräkningen som kommunen beräk - 2008 således en något lägre resultat - ökade till 67,1 mkr och att resultatet för- nas omsätta på 10–20 års sikt, nämligen försvagning än genomsnittet bland kom - svagades ytterligare till 12,1 mkr. munerna i länet. Kommunen försvagade långfristiga fordringar och placeringar, resultatet med 2,0 procentenheter sam - För länets kommuner i genomsnitt upp- omsättningstillgångar samt kort- och lång- tidigt som länets försvagning uppgick till gick skattefinansieringsgraden av årets fristiga skulder. Nettot av dessa relateras 2,2 procentenheter. investeringar till 13 5%, 121% samt 9 2% sedan till verksamhetens kostnader för under den aktuella perioden. Det innebar att det skall bli jämförbart kommunerna Åtta kommuner i länet redovisade ett en genomsnittlig skattefinansieringsgrad emellan. Måttet är intressant, eftersom starkare resultat 2008. Detta innebar en under perioden på 11 6%. Den genom - det speglar den finansiella handlings - 4:a i den finansiella profilen. snittliga skattefinansieringsgraden för beredskap som ligger någonstans mellan Tanum uppgick under perioden till 12 7%, de kortsiktiga likviditetsmåtten och det Nettoinvesteringar vilket innebar att Tanum i jämförelse med långsiktiga soliditetsmåttet. Med nettoinvesteringar avses invester - länets snitt låg på en starkare skattefinan - ingsutgifter med avdrag för eventuella in- Tanum förbättrade sina finansiella netto- sieringsgrad sett över hela perioden. Be- vesteringsinkomster. I nettoinvestering- tillgångar något under perioden och gick aktas bör också att nettoinvesteringarna ar räknas inga försäljningsinkomster in. från –45 till –41% Detta innebär att kom - var högre i Tanum jämfört med snittet. För att nettoinvesteringarna skall bli jäm - munens långfristiga fordringar och om- förbara mellan kommunerna har de relat - I den finansiella profilen försvagades sättningstillgångar under perioden ökade erats till verksamhetens nettokostnader. poängen från 4 till 3 poäng under perio - något snabbare än kommunens skulder. De genomsnittliga finansiella nettotill - Relateras Tanum nettoinvesteringar till den. gångarna i länet uppgick 2008 till – 8%. verksamhetens nettokostnader, framgår I profilen hamnade kommunen samtliga det att kommunen sammanlagt under Soliditet inkl pensionsavsättningar och år på en 1:a beträffande nyckeltalet finan - 2006–2008 hade en total investeringsvo- löneskatt inom linjen siella nettotillgångar. lym som var högre än genomsnittet bland Soliditet är ett mått på kommunens lång- siktiga betalningsberedskap. Tanum redo- kommunerna i Västra Götalands län. I De finansiella nettotillgångarna i länet visade 2008 en soliditet som var starkare genomsnitt investerade Tanum för 9% av förbättrades under perioden från –11% än snittet i länet. Soliditeten inklusive sina nettokostnader per år under perio - till – 8%. Den främsta förklaringen till detta samtliga pensionsförpliktelser och särskild den, medan det genomsnittliga värdet för var en genomsnittlig skattefinansierings - löneskatt uppgick till 7% jämfört med länet uppgick till 7,1% per år. grad av investeringarna på 11 6%, men genomsnittliga 2%. det berodde även på att kommunerna Skattefinansieringsgrad av investeringarna Under perioden uppvisade Tanum utveck - under perioden gjorde en hel del realisa - När den löpande driften har finansierats, lingsmässigt samma trend som genom - tionsvinster. bör en så stor andel av skatteintäkterna snittet bland kommunerna i länet. Kom- återstå att större delen av investeringarna Kassalikviditet munen försvagade sin soliditet med 1 pro - kan finansieras med skatteintäkter. Detta Kassalikviditeten är ett mått på kommu- centenhet. Den genomsnittliga solidite- benämns skattefinansieringsgrad av in- nens kortsiktiga betalningsberedskap. En ten i länet försvagades med 6 procenten - vesteringarna och 10 0% innebär att kom - oförändrad eller ökande kassalikviditet i heter, från 8% till 2%. Den negativa soli- munen kan skattefinansiera samtliga in- kombination med en oförändrad eller för - ditetsutvecklingen förklaras till stor del vesteringar som genomförts under året. bättrad soliditet är ett tecken på att kom - av att vissa beräkningstekniska grunder Sker detta, kommer kommunen att stärka munens totala finansiella handlingsut- och livslängdsantaganden avseende pen - sitt finansiella handlingsutrymme. rymme har stärkts. sionsredovisningen ändrades för kom - Tanums skattefinansieringsgrad av årets munsektorn under 2008. Konsekvensen År 2006 uppgick Tanums kassalikviditet nettoinvesteringar försämrades mellan för majoriteten av kommunerna blev att till 6 4%. Under 2007 försämrades den till 2006 och 2007 från 17 8% till 142%. Det pensionsförpliktelser inom linjen ökade 53%, för att år 2008 förstärkas och uppgå berodde på att samtidigt som nettoin - väsentligt. till 6 2%. Den genomsnittliga kassalik -

14 viditeten bland kommunerna i länet upp- För Tanum uppgick detta mått år 2008 till som försämrades. Detta uppvägdes dock gick de aktuella åren till 7 3%, 8 2% samt –0, 2%, 2007 hamnade budgetföljsam- något av att poängen för skattesatsen 77%, totalt en förbättring på 4 procent- heten på 1, 3% och 2006 hamnade den förbättrades. enheter. Detta kan jämföras med Tanums på 1, 2%. För länets kommuner i genom - Gällande perspektivet kortsiktig handlings - försämring med 2 procentenheter. Detta snitt uppgick budgetavvikelsen relaterad beredskap förstärktes den från 2,75 till innebar att likviditetsutvecklingen i Tanum till verksamhetens kostnader till 0,1% 3 poäng. Det innebar att perspektivet var svagare än genomsnittet bland kom - unde r 2006, –0,1% under 200 7 samt –0, 4% gick från att ligga under till att hamna på munerna i länet. under 2008. Det vill säga, den genom - genomsnittet. Förbättringen förklaras snittliga budgetföljsamheten i länet har Försämringen relativt snittet fick emeller - uteslutande av att budgetföljsamheten försvagats något mellan 2006 och 2008. tid inte något genomslag i den finansiella stärktes, eftersom de övriga tre nyckelta- profilen, där värdet samtliga år hamnade Tanum uppvisade därmed inte samma len hamnade på samma värden under på 3 poäng. trend som snittet. Den goda budgetfölj- samtliga år. samheten avspeglas också i en 4:a för Poängen för riskförhållande stärktes med Skattesats nyckeltalet i den finansiella profilen 2008, 0,25 poäng från 2,25 till 2,5 poäng, vilket Skattesats är ett nyckeltal som speglar vilket var en förbättring jämfört med 2006, innebär att perspektivet under samtliga kommunens långsiktiga handlingsbered - då poängen hamnade på en 3:a. år hamnade under genomsnittet. Förbätt- skap i förhållande till övriga kommuner i ringen förklaras av att värdet för nyckel- gruppen, eftersom en jämförelsevis låg Borgensåtagande talet skattesats förbättrades. skattesats innebär en potential att stärka Borgensåtagande är en del som bör vägas intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. in när kommunens riskförhållande stud - Kontrollperspektivet försvagades från 4 Det är samtidigt viktigt att klargöra att eras. Tanum hade under 2008 beviljat till 3,75 poäng och hamnade därmed under det redovisade betraktelsesättet är tämli - borgensåtaganden som var lägre än snit - samtliga år, trots försämringen, över ge- gen pragmatiskt och därmed kan ha be- tet bland kommunerna i Västra Götalands nomsnittet. Nyckeltalen genomsnittligt gränsad betydelse i praktiken. Storleken län. Relateras borgensåtagandena till resultat för de senaste tre åren och skatte- på skatteuttaget är ju en ideologisk fråga . verksamhetens kostnader, redovisade finansieringsgrad drog ner den samman - Tanum under 2008 ett värde på 27%, me- vägda poängen medan nyckeltalet bud - Tanum redovisade under hela perioden dan genomsnittet i länet låg på 4 0%. Un- getföljsamhet drog upp det något. samma nivå på skattesatsen som låg på der 2006 uppgick detta mått i länet till 21,99 kr. Denna nivå var 2008 29 öre 42%, vilket innebar att de genomsnittliga Avslutande kommentar högre än genomsnittet bland Västra Göta- beviljade borgensåtagandena i länet min - Tanums finansiella utveckling uppvisar lands läns kommuner, som uppgick till skade med 2 procentenheter under perio - inga större avvikelser i förhållande till 21,70 kr. den. I Tanum minskade borgensåtagan - genomsnittet på ett övergripande plan. I länet hade 14 kommuner högre skatt dena med en procentenhet från 2 8% till Liksom för de flesta kommuner, försvaga- 2008. Detta innebar att kommunen fick 27%. des centrala nyckeltal som soliditet och en 3:a den finansiella profilen, vilket var resultat, vilket innebär att den faktiska en förbättring jämfört med föregående år. De fyra perspektiven, utveckling försämringen var större än vad relationen 2006 till 2008 till genomsnittet indikerar. Den genomsnittliga skattesatsen i länet Tanums finansiella profil uppvisar ingen förändrades under 2006–2008 från 21,72 Det kan vidare konstateras att den svenska entydig trend under perioden. Två av de kr till 21,70 kr på grund av skattesänk- konjunkturavmattningen påverkade kom - åtta nyckeltalen stärktes under perioden, ningar i ett antal kommuner. munsektorn redan under 2008, trots att samtidigt som två försvagades. I den effekterna förväntas slå fullt ut mot kom - finansiella profilen får detta genomslag Budgetföljsamhet munerna med något års fördröjning. och två av perspektiven förbättras sam - Budgetföljsamheten är ett mått på kom - Tanum har, liksom de flesta kommuner i tidigt som två försämras. munens finansiella kontroll. Budgetavvik- Västra Götalands län efter försvagat re- elsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den långsiktiga handlingsberedskapen sultat, snart nått en resultatnivå som inte Den mäts i denna rapport mot resultat 1 försvagades från 3,5 till 3,25 poäng. Av ger utrymme för större oförutsedda kost - eller verksamhetens nettokostnader. Av- de fyra nyckeltal som tillsammans beskri- nader. Med mindre marginaler ökar där - vikelsen ställs sedan i relation till verk - ver den långsiktiga kapaciteten var det för vikten av att matcha uppkomna kost - samhetens kostnader för att det skall gå skattefinansieringsgraden och det genom - nader med intäkter. att jämföra kommunerna. snittliga resultatet för de tre senaste åren

15 Finansiella nyckeltal 2006 2007 2008 Västra Tanums Västra Tanums Västra Tanums Götaland kommun Götaland kommun Götaland kommun

Verksamhete n/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 92,6 87,2 93,7 89,3 97,0 90,7 Avskrivninga r/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 4,5 6,5 4,3 5,9 4,2 5,8 Finansnett o/skatteintäkter + generella statsbidrag, % –0,3 1,6 –0,1 1,4 0,4 1,2

Nettokostnade r/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 96,8 95,3 97,9 96,6 99,5 97,7

Skattefinansieringsgrad av nettoinvesteringarna, % 135 178 121 142 92 62 Nettoinvesteringa r/verksamhetens nettokostnader, % 77 67 813

Resultat före extraordinära poste r/verksamhetens kostnader, % 2,7 3,9 1,7 2,8 0,5 1,9 Årets resulta t/verksamhetens kostnader, % 2,7 3,9 2,9 2,8 0,5 1,9

Genomsnittligt resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren 2,0 3,7 2,3 3,7 1,7 3,7

Soliditet inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 882527

Primärkommunal skattesats, kr 21,72 21,99 21,71 21,99 21,70 21,99

Kassalikviditet, % 67 64 78 53 71 62

Finansiella nettotillgånga r/verksamhetens kostnader, % –11 –45 –8 –39 –8 –41

Borgensåtagand e/verksamhetens kostnader, % 42 28 42 27 40 27

Budgetavvikelse årets resultat /verksamhetens kostnader, % 0,1 1,2 –0,1 1,3 –0,4 –0,2

16 Finansiella profiler för Tanums kommun . . .

. . . i förhållande till Västra Götaland

2006 2007 2008

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar 4 4 4 Genomsnittligt 3 Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Soliditet resultat – 3 år resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

. . . i förhållande till riket

2006 2007 2008

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar 4 4 4 Genomsnittligt 3 Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Soliditet resultat – 3 år resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

17 Ale kommun

Lång sikt, kapacitet Skattefin. av 5 investeringar Skattesats 4

Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 1 Kontroll Risk

Resultat före extra- Finansiella 49 finansiella profiler ord. poster nettotillgångar Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet – Kommunerna i Västra Götalands län 2008 beredskap

Medelvärden i profilen 2008 Alingsås kommun Primär- 5 Lång sikt, Skattefinansieringsgrad kommunal skattesats kapacitet Skattefin. av 5 Skattesats av årets nettoinvesteringar 4 Medel: 21,70 kr investeringar Medel: 92% 4 3 Genomsnittligt 3 Genomsnittligt Soliditet inkl. hela Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 pensionsskulden Medel: 1,7% + löneskatt 1 1 Medel: 2% Kontroll Risk

Resultat före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Resultat före extraord. Finansiella nettotillgångar/ följsamhet Kort sikt, likviditet poster/verk. kostnader verksamhetens kostnader beredskap Medel: 0,5% Medel: –8%

Budgetavvikelse verksamh. Kassalikviditet nettokostn./verksamh. kostnader Medel: 71% Medel: –0,4% Bengtsfors kommun Lång sikt, kapacitet Skattefin. av 5 investeringar Skattesats 4

Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 1 Kontroll Risk

Resultat före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap

Bollebygds kommun

Lång sikt, kapacitet Skattefin. av 5 investeringar Skattesats 4

Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 1 Kontroll Risk

Resultat före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap

18 Borås kommun Dals-Eds kommun Essunga kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Falköpings kommun Färgelanda kommun Grästorps kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Gullspångs kommun Göteborgs stad Götene kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Herrljunga kommun Hjo kommun Härryda kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

19 Karlsborgs kommun Kungälvs kommun Lerums kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Lysekils kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Mariestads kommun Marks kommun Melleruds kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Munkedals kommun Mölndals stad Orusts kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

20 Partille kommun Skara kommun Skövde kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Sotenäs kommun Stenungsunds kommun Strömstads kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Svenljunga kommun Tanums kommun Tibro kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Tidaholms kommun Tjörns kommun Tranemo kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

21 Trollhättans kommun Töreboda kommun Uddevalla kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Ulricehamns kommun Vara kommun Vårgårda kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

Vänersborg kommun Åmåls kommun Öckerö kommun

Lång sikt, Lång sikt, Lång sikt, kapacitet kapacitet kapacitet Skattefin. av Skattefin. av Skattefin. av 5 5 5 investeringar Skattesats investeringar Skattesats investeringar Skattesats 4 4 4

Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 resultat – 3 år 2 1 1 1 Kontroll Risk Kontroll Risk Kontroll Risk

Resultat Resultat Resultat före extra- Finansiella före extra- Finansiella före extra- Finansiella ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar ord. poster nettotillgångar

Budget- Kassa- Budget- Kassa- Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet följsamhet Kort sikt, likviditet beredskap beredskap beredskap

22 Gradering av kommunerna i Västra Götalands län 2008 utifrån den finansiella profilen

Förklaring, kartan = Fyra perspektiv lika med eller större än Kartan på denna sida bygger på att kom- 3 poäng (Över genomsnitt) munerna i Västra Götaland graderas efter hur finansiellt stark den enskilda kommu- = Kommunen uppvisar en finansiell profil som befinner sig mitt emellan röd och blå nen var under 2007 när det gäller de fyra (Genomsnitt)

perspektiv som finns i den finansiella pro- = Fyra perspektiv lika med eller mindre än filen. Kommunerna har delats in i följande 3 poäng (Under genomsnitt) grupper:

23 Länsvisa jämförelser 2008

I detta avsnitt görs en kortfattad finansiell analys av ett antal olika genomsnittliga nyckeltal för de län som i dagsläget arbetar med den finansiella profilen . Jämtland, Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten har lagts samma till en grupp som benämns ”Övre Norrland”.

Finansiella nyckeltal 2008 Jönköpings Västra- Örebro Övre Rike t2 län Götalands Län Norrland län (total t)1

Nettokostnade r/skatteintäkter (inkl. finansnetto och avskrivningar), % 98,9 99,5 100,2 99,3 99,3 Skattefinansieringsgrad av nettoinvesteringarna, % 90 92 67 117 96 Nettoinvesteringa r/verksamhetens nettokostnader, % 7,6 7,6 5,7 6,6 7,2 Resultat före extraordinära poste r/verksamhetens nettokostnader, % 1,0 0,5 –0,1 0,6 0,7 Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åre n/verksamhetens kostnader, % 1,4 1,7 1,5 1,4 1,6 Soliditet inkl. samtl pensionsförpliktelser och löneskatt, % –1 2 –26 –3 –1 Primärkommunal skattesats, kr 21,41 21,70 21,55 22,62 21,73 Kassalikviditet, % 56 71 77 98 78 Finansiella nettotillgånga r/verksamhetens kostnader, % –16 –8 –11 –7 –8 Budgetavvikelse verks. nettokostnade r/ verksamh:s kostnader, % 0,0 –0,4 –1,0 –0,2 –0,3

1) Medelvärdet av de 44 kommunerna i de fyra länen Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten 2) Genomsnittet av ca 120 granskade kommuner som använder finansiella profiler

Jönköpings län redovisade det slår mot genomsnittet. Om bortser från med ett genomsnitt på 9 8%. Därefter starkaste resultat detta kan dock konstateras att Övre Norr- följde Örebro med 77%, Västra Götaland Det län som redovisade starkast genom - landslänen hade högst skattefinansier - med 71% och Jönköping med 5 6%. snittligt resultat före extraordinära poster ingsgrad av investeringarna under 2008. Totalt gör det 7 8% i riket. I samtliga län i förhållande till verksamhetens kostnader I Norrland finns dock ett antal kommuner skedde en försvagning av den genomsnitt- under 2008 var Jönköping med 1, 0%. Av som har extremt höga värden som drar liga likviditeten jämfört med 2005. de övriga länen, låg Övre Norrlands länen upp snittet. på ett resultat på 0, 6% och Västra Göta- Sammanfattningsvis Högst soliditet i Västra Götalands län land låg på 0, 5%. Precis under noll låg En översiktlig analys av de tre jämförda Örebro med –0, 1%. Totalt redovisade Västra Götalands län (2% ) låg i topp när länen visar återigen att kommunerna i riket ett resultat på ca 0, 7%. det gällde soliditet inklusive samtliga Västra Götaland i genomsnitt förefaller pensionsförpliktelser och löneskatt. Jön- ha ett lite starkare finansiellt handlings- Svårt att jämföra skattefinansierings - köping låg på –1% och i Övre Norrland utrymme än kommunerna i Jönköping, grad av investeringarna låg den på –3%. Klart lägst soliditet har Örebro och Övre Norrland. Dessa tre län Örebro län med –26%. I länet finns dock Skattefinansieringsgard av investeringar förefaller dock vara jämbördiga finan - några kommuner med väldigt svag solidi- är inte helt lätt att jämföra mellan länen, siellt, förutom att den kortsiktiga betal - tet som drar ner snittet. Totalt i riket upp- eftersom höga och låga extremvärden ningsberedskapen är något starkare i gick soliditeten till –1%. hos enskilda kommuner påverkar genom - Övre Norrland och den långsiktiga han - snittet. Om till exempel en kommun ett år dlingsberedskapen i Örebro län är något har mycket låga investeringar och sam - Likviditeten varierar mellan länen svagare. tidigt ett bra resultat, kan kommunen nå Kassalikviditeten varierade mellan länen. ett värde på flera hundra procent. Detta Starkast likviditet hade Övre Norrland

24 Kommunforskning i Västsverige är en forskningsorganisation som bedriver forsk - ning inom området ekonomi och organisation i kommuner och landsting. Organisationen och verksamheten utgår ifrån ett samarbetsavtal mellan kommuner och landsting i Västsverige och Göteborgs universitet. Syftet med samarbetsavtalet är att initiera forskning inom det nämnda områ - det och därigenom bidra till att skapa en stark forskningsmiljö vid Göteborgs univer- sitet. KFi bedriver idag en omfattande forsk- ningsverksamhet framför allt inom områdena ekonomistyrning, finansiell analys, organisa- tionsförändring och effektivitetsbedömning. 9 0 - 9 0 0 2 m r o F

Pilgatan 1 9A • 411 22 Göteborg t a v

Telefon 031-786 59 00 • Fax 031-786 59 09 k e

E-post kf [email protected] • www.kfi.se d A