Dubbla Vapenhus Vid Tierp, Bälinge Och Alunda Kyrkor?
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
64 DUBBLA VAPENHUS VID TIERP, BÄLINGE OCH ALUNDA KYRKOR? Figur 1. Georadarundersökning vid Tierp kyrka. Foto Linda Qviström. DUBBLA VAPENHUS VID TIERP, BÄLJNGE OCH ALUNDA KYRKOR? 65 Dubbla vapenhus vid Tierp, Bälinge och Alunda kyrkor? En rapport från ett forskningsprojekt JOAKIM KJELLBERG OCH LINDA QVISTRÖM Projektet Nordliga vapenhus i Uppland bevil mensam nämnare är att kyrkorna har haft jades under hösten 2009 medel från Berit dubbla portaler in till långhuset. Nord Wallenbergs Stiftelse för att genomföra geora portaler är något som på det svenska fast darundersökningar vid tre medeltida socken landet i regel annars bara funnits vid kyrkor i Alunda, Bälinge och Tierp. Fält• domkyrkor och stora stadskyrkor. För arbetet genomfördes under våren 2010 av för alla av de ovan nämnda kyrkorna, utom fattarna till denna artikel. Bälinge och Tierp, finns det belägg för att ett vapenhus byggts utanför nordporta len. I flera fall rör det sig om materiella Påkostade kanikkyrkor spår efter vapenhus, i andra fall finns en bart skriftliga uppgifter om tidigare va Ann Catherine Bonnier har i ett antal ar penhus. Vid Trefaldighetskyrkan i Upp betenI uppmärksammat att några av de sala finns det endast ett nordligt vapen uppländska kyrkorna har ett antal ge hus belagt medan det vid övriga kyrkor mensamma drag som utmärker dem tycks ha funnits dubbla vapenhus, ett i bland sockenkyrkorna. Kyrkorna söder och ett i norr. Ann Catherine Bon Alunda, Bälinge, Danmark, Tierp, Vak - nier har föreslagit att även Bälinge och sala, Vendel samt Trefaldighetskyrkan i Tierp kan ha haft dubbla vapenhus även Uppsala utmärker sig över lag genom på om det inte finns direkta belägg för såda kostade arkitektoniska detaljer. En ge- na. Samtliga kyrkor i gruppen har varit 66 DUBBLA VAPENHUS VID TIERP, BÄLINGE OCH A LU NDA KYRKOR? de murrester från kyrkans äldre bygg nadsskede, bland annat en tidigare okänd absid, trädde i dagen vid undersökning ama3. En del av den arkeologiska under sökningen utgjordes av en schaktnings övervakning i samband med utvändiga dränerings- och VA-arbeten runt kyrkan. Söder om kyrkan kunde det rivna vapen husets murverk dokumenteras (figur 2). På den norra sidan lades schakten längre ut från kyrkan och där påträffades inga spår av något eventuellt vapenhus vid schakt ningen4. Vid en översiktlig sondering stöt• te geosonden på hårt motstånd i en rät nordsydlig linje på den lämpliga platsen för ett eventuellt vapenhus östra vägglinje. Långt ifrån ett säkert belägg för ett vapen hus men tillräckligt mycket för att väcka vår fortsatta nyfikenhet. Vid Tierps kyrka genomförde arkeolo Figur 2. Murrester från det södra vapenhuset gen Mathias Bäck en mindre forsknings framkom vid schaktningar utanför Bälinge kyrka . undersökning vid början av 1990-talet, Foto: Joakim Kjellberg. bland annat i syfte att försöka ta reda på om även Tierps kyrka haft dubbla vapen starkt knutna till domkapitlet och de hus. Resultaten från undersökningen var höga kyrkliga ämbetsmän som under me inte helt entydiga och Bäck påpekar att yt deltiden kallades kaniker. Troligen har terligare undersökningar på platsen skulle kyrkorna haft någon speciell funktion i vara nödvändiga för att säkert kunna säga anknytning till detta som motiverat både att det funnits ett vapenhus i norrs. nordportaler och nordliga vapenhus2. Från Alunda kyrka finns ett äldre, Vapenhusen tycks också ha byggts rela skriftligt belägg för ett nordligt vapen tivt tidigt vid dessa kyrkor. hus6. Några avbildningar eller fysiska Vid Bälinge kyrka gjorde Upplands spår av detta har inte återfunnits förrän museets arkeologiska avdelning en större murar från det nordliga vapenhuset blev arkeologisk undersökning i samband med synliga i ett ledningsschakt under januari renoveringsarbeten hösten 2008. Omfatta- 20107. DUBBLA VAPENHUS VID TIERP, BÄUNGE OCH ALUNDA KYRKOR? 67 Figur 3. Under vintern 2009-2010 grävdes ledningsschakt runt Alunda kyrka. I samband med detta doku menterades bland annat den västra muren efter det tidigare norra vapenhuset. Foto Linda Qviström. Vapenhusprojektet husen. Målet med vapenhusprojeket var att försöka bekräfta eller förkasta teorin Med utgångspunkt i Bonniers hypoteser om dubbla vapenhus i Bälinge och Tierp, och i Upplandsmuseets aktuella, arkeolo samt att verifiera den skriftliga uppgiften giska undersökningar vid Bälinge och om ett nordligt vapenhus i Alunda. Detta Alunda kyrkor formulerade vi ett forsk skulle göras med hjälp av georadar. ningsprojekt kring de nordliga vapen- Den arkeologiska undersökning som 68 DUBBLA VAPENHUS VID TIERP, BÄLINGE OCH ALUNDA KYRKOR? genomfördes i samband med lednings marken har olika elektromagnetiska dragningar runt Alunda kyrka 2009-2010 egenskaperlO . Prospekteraren får med an visade sig kunna bekräfta uppgiften om dra ord en bild av hur den undersökta ett nordligt vapenhus redan innan geora ytan ser ut stratigrafiskt. Resultaten redo darundersökningen som genomfördes vå• visas i så kallade radargram där ett radar ren 2010 (figur 3). Trots detta medtogs gram motsvarar ett vertikalt snitt genom Alunda kyrka i projektet, dels för att vi marken längs en undersökt linje. Går pro hoppades att resultaten härifrån skulle spekteraren dessutom i tätt placerade kunna fungera som referens för tolkning parallella profiler kan data sammanfogas arna av georadarundersökningarna vid de och horisontella kartbilder över det aktu båda andra kyrkorna, dels för att vi hopp ella undersökningsområdet skapas. Vi pades att undersökningen skulle kunna sualisering av georadardata i form av komplettera de arkeologiska resultaten. kartbilder, så kallade georadartidsskivor eller georadardjupskivor, underlättar den arkeologiska tolkningsprocessen. De ho Georadar - Metodik risontella djupskivorna representerar mindre utsnitt ur en större datafylld kub Georadarsystem har använts inom arkeo och de ger därför en mer lättillgänglig in logisk geofysisk prospektering sedan formation om undersökningsytornas mitten av 1970-taletS. I Sverige genomför• egenskaper på olika djup. Även den tredi des de första arkeologiska testundersök• mensionella datafyllda kuben kan använ• ningarna med ett georadarsystem 19799. das för att på ett lättolkat sätt studera de En georadar är ett elektromagnetiskt underliggande lagrens egenskaper samt instrument som på många sätt liknar ett de olika påträffade anomalierna (figur 4). ekolod som kan användas på land. In - Hur stor djuppenetration som kan strumentet skickar en elektromagnetisk uppnås beror på frekvensen på den an puls ned i marken från en sändarantenn. vända antennen och på jordens samman En mottagarantenn mäter sedan tiden sättning, dvs. vilken elektrisk lednings tills denna puls återkommer efter reflek förmåga och magnetisk permeabilitet tion mot lagergränser eller objekt i mar materialet har. Att jorden har en högelek• ken. Pulsen reflekteras exempelvis mot trisk ledningsförmåga medför att den stenar och olika begravda föremål i mar elektriska komponenten i den elektro ken men kan även visa vart olika jord magnetiska pulsen enklare leds bort lager bryts och ersätts med nästa. Ref - genom marken vilket medför att signalen lektionen blir kraftigast om den reflekte försvagas kraftigt. Detta medför i sin tur rande strukturen och den omgivande att färre reflektioner når mottagaranten - DUBBLA VAPENHUS VID TIERP, BÄUNGE OCH ALUNDA KYRKOR? 69 Figur 4. Georadardata: från enskilda profiler till djupskivor. Illustration: Andreas Viberg. nen vilket ger sämre resultat. Den magne mätvärden mycket tätt (oftast var tredje tiska permeabiliteten är ett mått på hur centimeter) och beroende på hur tätt pro enkelt ett material blir magnetiserat när spekteraren väljer att gå så kan olika hög det kommer i kontakt med ett elektro upplösning uppnås. För forskningspro magnetiskt fält. Hög magnetisk permea jekt är det viktigt att undersöka platsen så bilitet leder till sämre förutsättningar för noggrant det bara går. Det innebär att av mätningar med georadar. Som nämnts ståndet mellan mätprofilerna måste vara ovan beror djuppenetrationen även på 0,5m eller mindre för att tillräckligt hög frekvensen på den valda antennen. Ge upplösning skall skapas12. I fallet med nerellt går det att säga att lägre frekvens Vapenhusprojektet så användes ett X3M leder till ökad djuppenetration men säm system från Malå Geoscience tillsammans re upplösning och hög frekvens leder till med en 500MHz antenn. Avståndet mel högre upplösning men sämre djuppe - lan de insamlade profilerna var 0,25m. netrationll. Går det sedan att bedöma Avståndet mellan de insamlade mätvär• med vilken hastighet pulsen färdas dena i gångriktningen var tre centimeter. genom marken så är det även möjligt att Databearbetning och filtrering har bedöma på vilket djup de begravda läm genomförts med hjälp av programmet ningarna ligger. Djupet beräknas utifrån REFLEXW 2D/3D. georadarsignalens löptid under använd ning av en uppskattad eller mätt signal hastighet. Resultat från georadarunder Den största skillnaden mellan geora sökningen vid Alunda kyrka dar andra geofysiska prospekterings - metoder är georadarutrustningens för Syftet med undersökningen var ju att för• måga att producera högupplösta bilder. söka belägga eller förkasta hypotesen om Instrumentet har möjlighet att samla in nordliga vapenhus vid framförallt 70 DUBBLA VAPENHUS VID TIERP, BÄLTNGE OCH ALUNDA KYRKOR? Bälinge och Tierps kyrkor. Vid Alunda Georadar och vapenhus - en kyrka, där skriftliga och arkeologiska be metodutvärdering lägg redan fanns för att ett nordligt va penhus existerat,