Världsunika SILA i Narvik invigdes med pelletssläpp, sid 11

”Malmbergarna har alltid rört på sig” Gästkrönikör Svante Lindqvist MITTEN

Nr 1 November 2009 www.lkabframtid.com

”Bygg inte på SIFO: Över 90 procent malmen igen!” Beslut om nästa huvud- nivå tas om 15-20 år. accepterar stadsflytt Sid 4-5 LKAB utvecklar 97 procent i Gällivare och 96 procent i Ki- lingen i Malmfälten till följd av de beslutade möjlig lösning runa säger sig acceptera samhällsomvand- nya huvudnivåerna. Sid 2-3 på klimathot Stålindustrins blickar riktas mot experiment- masugnen i Luleå. Sid 8-9 Tävla och vinn äventyrs- ryggsäck Sid 10

Egen vind- kraft sänker kostnader Världsmästarinnan Mattsson utmanas av 10-åriga Liv Martinsson. Foto: Fredric Alm Ambitionen är att slå sig in på elmarknaden för att konkurrensut- Gällivares girlpower världsbäst! sätta de stora elprodu- centerna. Sid 10 På brottarklubben GSK:s brottarmattor möter vi lät unga talangen Liv Martinsson, 10 år, utma- världsmästarinnan Sofia Mattsson, den senaste na stjärnan och sökte svaret på hur det kom- i raden av stjärnor som världens nu kanske mer sig att just girlpower från Gällivare blivit bästa brottarklubb producerat. LKAB Framtid världsbäst. Mitten Chatta med Lars-Eric Aaro, Resan har börjat – tillbaka till framtiden tf vd, LKAB Hjärtligt välkommen till LKAB försäljning under sommaren. mer än halva vår försäljning Framtid, en i raden av sats- Idag är varenda pellets LKAB under första halvåret samti- ningar som vi nu gör för att kan leverera redan såld. Un- digt som priset på järnmalm förbättra vår kommunikation der oktober levererade vi cir- halverades och våra pellets- till alla er boende i Malmfäl- ka 2,5 miljoner ton vilket är verk ”gick på tomgång”. Ställ dina ten. Vårt mål är att vi ska bli den högsta leveransmånaden Vår huvudmarknad Europa bättre på att berätta, men ock- i LKABs moderna historia. Vi drabbades hårt av recessionen egna frågor... så på att lyssna. skall fortsätta försöka över- och vi kastade därför om till ... på www.lkabframtid.com. Läget på LKAB? Jo, efter träffa detta. att börja bearbeta den växan- ett oerhört tufft första halvår De senaste tolv månaderna de Kina-marknaden och våra Chatta med LKABs tf vd har vi med aktivt arbete fått är bland de mest dramatiska första leveranser fick vi under Lars-Eric Aaro onsdag 25 Lars-Eric Aaro, tf vd, LKAB. till stånd en vändning i vår i LKABs historia. Vi förlorade försommaren. Forts sid 12 november kl 16.00-17.00. 2 | LKAB framtid November 2009 November 2009 LKAB framtid | 3

Rapport kartlägger bara LKAB-anställda. Dessutom i Malmfälten, orsakar LKABs LKAB Framtid är ett komple- kommer vi att bjuda in till chatt framtidsinvesteringar idag att ment till andra medier. Vi ska på www.lkabframtid.com om nya samhällen måste bildas. anstränga oss för att göra detta Chatta med upplevda störningar ”Vi vill berätta mer” någon artikel i varje nummer, När det nya samhället ska pionjärarbete med samhällsom- Lotta Fogde om Du har fått första numret av skeenden, sammanhang och för att få ta del av funderingar växa fram behövs många aktö- vandlingen begripligt och över- LKAB Framtid i din hand. Tan- rena basfakta. och förslag från andra. Det går rer. LKAB har ett starkt egenin- blickbart, även om vi självklart nya tidningen MALMBERGET ken bakom den här tidningen LKAB är en viktig del av de också att skicka in frågor till tresse av att det går bra och att inte har svar på allt. Dessutom De boende i Malmberget upplever besvär i sitt boende och är att berätta mer om det samhällen där vi verkar, och tidningen. Kiruna och Gällivare fortsätter ska vi passa på att berätta om har lågt förtroende för myndigheter och bolag. Det visar en som händer inom och runt- tillsammans går vi igenom en Vi befinner oss mitt i en för- att vara attraktiva platser att en massa andra spännande sa- Ronny Brun framför en 13 500- På måndag 23 november undersökning gjord av Umeå universitet. om LKAB. Allteftersom omvälvande utveckling. LKABs ändring utan facit, och det stäl- leva, bo och arbeta på. ker som pågår inom företaget. tons pråm med destination Brahe- kl 17.00-18.00 kan du stad i . Foto: Jesper Sundström. – Det är bra att studien har gjorts, säger Tina Hedlund, samhällsomvandlingen i framtid innebär stora föränd- ler stora krav på alla inblan- God tillgång till information Nästa nummer av LKAB Fram- chatta med Lotta Fogde LKABs miljöchef. Malmfälten fortskrider ringar även ovan jord. Därför dade. Precis som gruvornas underlättar arbetet med det nya tid kommer den 18 december. på www.lkabframtid.com blir det allt viktigare att skickas tidningen ut till alla hus- tillkomst för över hundra år Malmfälten. Men den saken går LOTTA FOGDE Rekordleverans – Undersökningen handlar om hur man upplever sin situa- sprida kännedom om håll i Kiruna och Gällivare, inte sedan ledde till nya samhällen att åtgärda. Kommunikationsdirektör, LKAB tion, den har alltså inte behandlat mätbara faktorer som hur från Luleå miljön och hälsan faktiskt är. Men det handlar om starka malmhamn känslor och bör tas på största allvar, säger Anita Pettersson Strömbäck på Umeå universitets enhet för yrkes- och miljö- LULEÅ medicin. LKAB går från en dyster vår Undersökningen, utfördes under våren 2009 och var ett till en betydligt roligare höst. av de utredningsvillkor som Miljödomstolen utfärdade i det Sensommarens kraftigt ökade tillstånd för ökad brytning och produktion av järnmalms- orderingång resulterade i ett produkter som LKAB ansökt och fått för Malmberget. 1 800 produktionsrekord för oktober enkäter skickades till slumpvis utvalda personer i Gälliva- SIFO: Malmfälten accepterar månad och nytt utskeppnings- re, Malmberget och Koskullskulle. Frågorna var många och rekord i LKABs malmhamn. handlade om hur man upplever sin närmiljö och sin hälsa. – Det känns riktigt bra, sä- – I resultaten ser vi att de boende i närheten av gruvverk- ger Ronny Brun, produktions- samheten upplever sig störda av exempelvis vibrationer, bul- tekniker vid malmhamnen. ler och damm. Gällivare valdes som referens och man ser statistiskt säkerställda skillnader mellan orterna i många av samhällsomvandlingen Järnmalmsprodukterna i vag- frågorna, säger Anita Pettersson Strömbäck. narna som sakta rullar in för lossning kommer uteslutande Lågt förtroende MALMFÄLTEN Det visar en SIFO-under- Varför har LKAB beställt en Kiruna är den siffran hela 31 från Malmberget. Från malm- Frågorna gällde också hur man upplever förtroendet till myn- 97 procent i Gällivare och 96 sökning utförd i Norrbotten SIFO när det gäller samhälls- procent. hamnen i Luleå skeppas pro- digheter, företag och de gränsvärden som slagits fast. Här vi- procent i Kiruna säger sig ac- med fokus på Malmfälten. omvandlingen? dukterna normalt till stålver- sar studien att det upplevda förtroendet är lågt, och forskarna ceptera stadsomvandlingen i Noterbart är att Malmfälts- – Det är viktigt för oss att Hur syns den kritik som ken i Brahestad, Finland och påpekar att det i sig kan leda till känslor av frustration, oro en aktuell SIFO-undersökning. borna är mer positiva till sam- veta vad människor i Malmfäl- framkommer i medier och till SSAB i Oxelösund men på och stress. Just frustrationen var också något som kom fram i Siffror som överraskar LKAB. hällsomvandlingen än norr- ten tycker och tänker om det vid möten? grund av ombyggnationerna de intervjuer som utfördes som komplement till enkäterna. – Vi är glatt överraskade bottningarna i allmänhet där som sker. – Direkt kritiska till vårt längs malmbanan har LKAB – Intervjuerna utfördes bland aktörer och berörda på or- över att så många har en posi- 71 procent är generellt posi- hanterande av den yttre mil- dessutom valt att leverera till terna, och det kom fram att alla, såväl kommun och bolag tiv grundinställning, säger tiva och 87 procent accepterar Finns det siffror i under- jön är 9 procent i Gällivare Tyskland och Belgien via Lu- som boende, upplevde stark frustration över svårigheterna Anders Furbeck, ansvarig för samhällssomvandlingen. sökningen som inte är lika och 3 procent i Kiruna. Vi ska leå istället för Narvik. i situationen. Den enda som inte var frustrerad var ägaren, samhällsomvandlingar, LKAB. Siffrorna överraskar även överraskande positiva? självklart ta till oss av detta alltså staten, säger Anita Pettersson Strömbäck. beställaren LKAB: – Undersökningen bekräftar och försöka förbättra oss där stora volymer 84 procent i Gällivare och 87 – Det är ju en komplicerad att boende upplever olägenhe- det finns brister. Inte minst är Utskeppningsrekordet i okto- procent i Kiruna är generellt Tydlig indikation process som kan vara svår att ter som vibrationer, cirka 20 detGällivare intressant kommun att det skiljer Kiruna kommun Norrbottens län ber månad landade på hela positiva till LKABs beslutade En preliminär rapport presenterades för medier och allmän- överblicka. Vi är glatt över- procent anger det som en stör- sig mellan orterna. 646 000 ton, att jämföra med nya huvudnivåer och den sam- het på Nordan i Malmberget den 11 november. En av frågor- raskade över att så många har ning. Samtidigt anger cirka Tomas Nilsson, ordförande 3% det tidigare rekordet från ok- hällsomvandling som följer på 4% 4% na från åhörarna var om den låga svarsfrekvensen, bara 48 en positiv grundinställning, 40 procent att de störningar i Gruvfyran,11% Malmberget: 8% tober 2008 som låg på 593 000 orterna. När frågan ställs om för det är inte den bilden som man upplever får man räk- – Att 97 procent accepterar 1%ändring i samhället, men hur lågt. Det är något alla borde och skattepengar till kommu- procent hade svarat på enkäten, gjorde att undersökningens 1% 23% Positiv ton. Det är stora volymer men Malmfältsborna kan acceptera resultat kan avfärdas. man får i andra sammanhang, na med när man bor på en samhällsomvandlingen låter processen går till tror jag inte vara glada över, ettNegativ beslut om nen. Det ger en framtidstro den ökade utskeppningen är samhällsomvandlingen svarar säger Anders Furbeck, ansva- gruv-ort. Men en relativt stor otroligt högt i förhållande till att 97 procent är nöjd med. nya huvudnivåer innebär att för de yngre. – Det är ett problem att så få har svarat, det medför större 1% Varken eller inget som vållar några bekym- hela 97 procent i Gällivare och osäkerheter. Men resultatet ger ändå en tydlig indikation som rig för samhällsomvandlingar, andel anger att man inte upp- de signaler vi får. Alla vet ju Att 87 procent är generellt samhället har en Tveksamframtid, det mer enligt Ronny Brun. 72% man inte kan bortse ifrån. Tidigare kunde man säga ”det är 96 procent i Kiruna ”ja”. LKAB. lever några störningar alls, i om att det måste ske en för- positiva låter å andra sidan handlar om arbetstillfällen RONNY OLOVSSON 84% 88% – Det funkar fint och det är bara gnäll” om reaktioner från boende, men det kan man inte bara roligt när det rullar på. nu, svarade Anita Pettersson Strömbäck. Om allt går enligt plan så blir – Vi tycker det är bra att den här studien har gjorts och tar Vilken är din generella inställning till LKABs beslutade nya huvudnivåer Kan du trots din inställning acceptera stadsomvandlingen? det ett nytt skeppningsrekord till oss resultatet. Redan tidigare har vi ju fått signaler om hur under november månad. de boende i de undersökta områdena upplever sin situation i Kiruna och Malmberget och stadsomvandlingen som följer? (Bas: De som svarat ”negativa” eller ”varken eller” på förra frågan) FAKTA: och förstått att vissa känner oro och obehag. Vi ska studera fullt upp Gällivare kommun Kiruna kommun Norrbottens län Gällivare kommun Kiruna kommun Norrbottens län rapporten i detalj och se vad vi kan bli bättre på för att öka Från kontrollrummet sköter människors trygghet, säger LKABs miljöchef Tina Hedlund. 3% LKAB Sifo operatören Kurt Sundström Den färdiga rapporten kommer att överlämnas till Miljö- 4% 4% övervakningen av anläggning­ 11% 8% 3 % 4 % 12 % MÅLGRUPP: Allmänheten, 18 år domstolen. en vid malmhamnen. Han har 1% 23% Positiv 2 % och äldre ANDERS LINDBERG 1% jobbat på LKAB ända sedan Negativ Ja METOD: Telefonintervjuer 1966 och tycker det känns bra Varken eller Nej URVAL: Gällivare kommun, Kiruna 1% att det vänt även om man i Tveksam Tveksam kommun, Norrbottens län malmhamnen inte märkt sär- 72% INTERVJUPERIOD: 11-24 maj 2009 84% 88% 86 % skilt mycket av svackan. 97 % 96 % ANTAL INTERVJUER : 1000 – Jo, det såg ju lite dystert ut i våras men här har vi haft fullt upp hela tiden. Den enda skillnaden har varit att vi inte Anders Furbeck haft några semestervikarier i MarkdeformationerGällivare kommun Kiruna kommun kan mätasNorrbottens länmed satellit berget, så är svaret att det döms hamna inom gruvin- sommar utan vi har löst det LKABs ansvarige för inte är möjligt. Däremot vill dustriområdet inom en över- med den fasta personalen. Och samhällsomvandlingarna. MALMFÄLTEN deformationer som skett mellan olika tillfällen vi självklart bidra till så bra blickbar framtid. nu rullar det ju på riktigt bra, Utveckling3 %av teknik för radarsatellitmätningar4 % då bilder 12tagits, % säger Jonny Sjöberg, specialist lösningar som möjligt för Förutsättningen för större säger han. 2 % kan ge förbättrad kunskap om markdeformatio- på omgivningspåverkan på LKAB. Varför funkar alla i Malmberget, oavsett om grepp är att man vet vart och Under hösten har man även ner. LKAB satsar cirka 20 miljoner kronor på ett Tekniken behöver vidareutvecklasJa för att det inte med en de kan bo kvar eller inte. hur samhället ska utvecklas. varit väldigt nära att slå ytterliga- femårigt utvecklings- och forskningsprojekt om kunna ge en noggrannhet ochNej tillförlitlighet Tyvärr finns inga enkla Därför gläder jag mig åt att re ett rekord i malmhamnen då lösningar. Ingen lag ger oss Gällivare kommun nu har yttäckande deformationsmätningar. som motsvarar dagens mätningarTveksam av markde- helhetslösning i man lastade drygt 54 000 ton på till exempel rätt att tvinga startat ett arbete för den formationer som görs med hjälp av GPS-teknik en enda pråm. För att slå rekor- 86 % Malmberget? människor att flytta från ett övergripande samhällsplane- LKAB har 97beslutat % att driva ett forsknings-96 % och och utplacerade mätplintar. det krävs det närmast perfekta område nära ett industrista- ringen, kallat Nya Gällivare. förhållanden med kraftigt hög- utvecklingsprojekt kring deformationsmätning- Fördelen med satellitmätningen är att man – Det beror på vad man me- ket om de vill bo kvar. LKAB Det är en av de pusselbitar vatten. ar med radarsatellitteknik, så kallad InSAR- slipper placera ut mätplintar i samhällena och nar. Om man med helhets- har inte stöd i vare sig lag- som behövs för att vi tillsam- – Nu räckte det inte riktigt teknik. att arbetsprocessen förenklas avsevärt. Endast lösning menar att LKAB ska stiftning eller ägardirektiv mans ska kunna skapa en ALLVARLIGT ända fram men det var nära, Den grupp som avvek i studien var ungdomarna, som ser föränd- – Tekniken bygger på att utifrån radarsatellit- ett fåtal referenspunkter behöver sättas upp i erbjuda sig att omedelbart att köpa in större delar av bättre framförhållning. ringen som spännande, berättade Anita Pettersson Strömbäck, bilder ta fram deformationskartor som kan an- terrängen. Projektet kommer att löpa över en TALAT! köpa alla fastigheter i Malm- samhället om det inte be- avslutar Ronny Brun. forskare vid Umeå universitet. vändas för att visa exempelvis hur stora mark- period på fem år. JESPER SUNDSTRÖM 4 | LKAB framtid November 2009 November 2009 LKAB framtid | 5

Hur tycker du man ska göra Damningen med Kirunas Beslut om nästa huvudnivå tas om 15-20 år stadshus när KIRUNA ska minskas det berörs av Möjlig Järnmalmsfyndigheten som LKAB bryter i Kiruna är värl- KIRUNA Järnväggruvans mark- framtida Övriga fyndigheter dens största sammanhäng- Bevattning och förbättrad tillpåverkan Narvik ? ande järnmalmskropp. Ingen städning ska minska dam- placering vet idag hur djupt den går. ningen från krossanläggning- av Kiruna – Att bygga nya Kiruna på en i Kiruna. malmen skulle betyda att – På lång sikt kan till exem- gruvans livslängd kortas, LOUSSAVAARA Läs mer på www. pel inbyggnad av krossar och konstaterar Anders Kitok, plantering av skog bli aktuellt, produktionsdirektör på LKAB. Lappmalmen lkabframtid.com säger Mikael Westerlund, Rektorn LKAB. Luossavaara En jättelik skiva av ren och rik magnetit stupar snett ner Dammet från LKABs indu- i marken, fyra kilometer lång striområde i Kiruna kommer och i genomsnitt 80 meter huvudsakligen från upplag, ELIN ESKO, 24 år, Kiruna Haukivaara bred. LKAB vet att den går till – Jag tycker man ska bygga krossanläggningar, vägar och över 1 500 meters djup och ett helt nytt stadshus, det är anläggningen där tåg med till- ju bara en byggnad. Funktio- LUOSSAVAARA PETSAMO har indikationer ner till två Anders Kitok. satsmedel lossas. Krossanlägg- nen kan man lika gärna få i kilometers djup. ningarna är den största källan ett nybygge. – En malmkropp som man av ny bebyggelse i nordliga till damning, och på grund av Snöprovtagning ingår i LKABs Luossajärvi MATOJÄRVI inte ser slutet på är det bästa områden som Matojärvi, Pet- den senaste tidens marknads- kontrollprogram för nedfallande ett gruvbolag kan föreställa samo och Terassen, eftersom stoft. NORRMALM läge har mängderna material sig. Men lutningen på malm- dessa kan komma att ligga som hanterats varit ovanligt kroppen i Kiruna går österut, granne med framtida gruv- stora. Redan idag tas hänsyn mun, mätningar av luftkvalitet och det betyder att den norra verksamhet eller i komman- till att verksamheten dammar, med avseende på små partik- halvan av malmkroppen lu- de deformationsområden. exempelvis upphör krossning- lar (PM10), lättflyktiga kolvä- Golfbana tar in mot staden, säger An- – Beslutet om en eventu- en vid torr väderlek då vinden ten (VOC) och kvävedioxid ders Kitok. ell ny huvudnivå efter nivå Dagens Folkets hus blåser mot staden. (NO2), det vill säga de ämnen Dagens huvudnivå, där 1 365 som byggs nu ska fattas brytningsnivå ÖSTERMALM som kan skada hälsan. IVL, Järnvägsstation malmen samlas ihop från om 15-20 år. Då avgörs om Eget mätprogram Svenska Miljöinstitutet, har hela malmkroppen, ligger det kan löna sig att fortsätta CURT MIKKO, 67 år, Kiruna – LKAB har inga miljövillkor lämnat kommentarer till mät- Stadshuset på 1 045 meters djup under bryta malmen på ännu större – Jag tycker man ska ta med Kyrka med gränsvärden avseende resultaten och konstaterar att klocktornet och sätta det på berget Kiirunavaaras topp, djup, säger Kitok. nedfallande stoft, det finns halterna är låga jämfört med ett nybyggt stadshus, men det LKAB Sjukhus KIRUNA som räknas som nollpunkt i Brytningen av Kiiruna- heller inga allmänt vedertagna miljökvalitetsnormen. måste inte se exakt likadant gruvan. LKAB bygger nu en vaaramalmen innebär att Kenneth Stålnacke. riktvärden eller liknande för – LKAB vill minska dam- ut. Det finns ju mycket fint ny huvudnivå på 1 365 me- bebyggda områden behöver invändigt också som kanske detta. LKAB har dock satt upp ningen så långt det är möjligt, ters djup. tas bort och ersättas på en ny kan flyttas med. ett eget målsättningsvärde på trots att det saknas riktvärden – Brytningen sker på lite plats. Kostnaderna för detta för ska vi självfallet så långt 250 gram stoft per 100 kva- och trots att damningen inte Hjalmar olika djup i gruvan, i den måste täckas av vinsterna det är möjligt undvika att dratmeter under 30 dagar, och är hälsofarlig. Därför har ett Lundbolms- norra änden som från gruvbryt- bygga nytt ovanpå malmen, gården har sedan många år tillbaka projekt startats som ska se kallas Sjömalmen ningen, såväl säger han. ett kontrollprogram för upp- över dammkällorna på indu- på cirka 750 me- ” Malmen under hög- Kommunens beslut från följning av nedfallande stoft, striområdet och föreslå åtgär- ter och i resten av som lågkon- 2007 om att ett nytt centrum säger miljöchef Tina Hedlund. der på kort och lång sikt, säger gruvan ungefär blir rikare junktur, för att ska etableras i nordväst byg- Genom utplacerade prov- Mikael Westerlund, verksam- Brandstation 950 meter under verksamheten ger också på den principen; burkar och provtagning i snö hetschef för projekt inom nollpunkten. Ing- och renare ska kunna fort- att hålla sig på rätt sida om kan man följa mängden stoft samhällsomvandling. enstans bryter sätta. malmkroppen. Men det finns som faller ner. Mätningarna Redan nu finns beslut om att LOMBOLO LKAB under om- mot – Vi gör be- flera skäl, säger Kenneth visar att det nedsmutsande exempelvis testa bevattning MATS FAGERVALL, 41 år, råden där män- dömningen att Stålnacke: stoftet har ökat något under vid krossningsanläggningar Kiruna niskor bor eller djupet” volymen och – Våra utredningar vi- Deformations- Ala- 2009, antagligen beroende på och förbättra sopningen av – Jag har inte tänkt så mycket vistas, vare sig i den fina kvali- sade att en helt ny placering på det. Man kan väl behålla Lombolo att LKAB ökat lagerhantering- transportvägar. Projektet ska längre bort, som exempelvis det som är värdefullt och flyt- Förädlingsverken prognos för Kiruna eller i Malmberget, teten på magnetiten gör det en under lågkonjunkturen och utreda fler åtgärder på längre ta det till en ny byggnad, till huvudnivån berättar Anders Kitok. lönsamt att flytta samhället vid Aptasvaara, skulle bli för ökade krossningsarbeten för sikt, bland annat inkapsling av exempel klockan. ovanpå. Men bara en gång. komplicerad och för dyr med leveranser till järnvägs- och de största dammkällorna samt 1365 Mera malm Budskapet från LKAB när det en helt separat infrastruktur. dammbyggnadsprojekt. om vindströmmar kan stop- MALMKROPP MALMKROPP När brytningen går dju- är dags att bygga nytt i sta- Dessutom skulle vi få två to- pas eller ledas om genom att pare minskar Kiirunavaaras den är därför enkelt och tyd- talt delade stadskärnor under Inte hälsofarligt bygga vallar och plantera ny malmkropp i volym i söder. ligt: Bygg inte på malmen en en lång tid. Nordväst är ett LKAB genomför under 2009, i växtlighet. Deformationernas Samtidigt växer den i norr, gång till, säger Anders Kitok. spännande område som kan samverkan med Kiruna kom- ANDERS LINDBERG Malmkroppen utbredning vid fortsatt vilket innebär att den går fungera ihop med nuvarande på nivå 1365 ännu längre in mot staden. Unik stad i nordväst bebyggelse. Min vision är en framtida brytning – Dessutom blir den norra Kommunen och LKAB har stad som går från berget Lu- änden bredare och malmen en gemensam målsättning ossavaaras sluttningar ner KIIRUNAVAARA blir rikare och renare mot med stadsomvandlingen, sä- till sjön Luossajärvis strand. djupet. Vi har sökt och fått ger kommunalrådet Kenneth Utsikten därifrån är fantas- EVY MIKKO, 64 år, Kiruna Malmkroppen tillstånd för att provborra Stålnacke: tisk och vi skulle skapa något – Man kanske kan bygga ett Malmkroppen lutar 60 grader vilket gör att bryt- den nordligaste delen av – Staden och gruvan lever verkligt unikt: fjäll- och sjö- nytt likadant. Det gamla är så fint. ningen närmar sig staden när den går djupare. malmkroppen för att se hur i symbios och vi vill hitta de staden Kiruna! Kiruna kyrka långt den går. bästa lösningarna för både Norr om centrum ligger de LKAB och Kirunaborna. Där- ANDERS LINDBERG I dag tidigare dagbrottsgruvorna Rektorn och Haukivaara, där LKAB har indikationer på FAKTA: att det kan finnas brytvärda mängder järnmalm kvar. Malmkroppen i Kiruna är Malm är inte en geologisk term utan ett kommersiellt begrepp och används MALMKROPPEN Dessutom ligger i norr den omkring fyra kilometer lång, om mineral med en sådan halt av metall att utvinning är lönsam. Om en stora fyndigheten Lappmal- har en genomsnittlig bredd på Nivå 1 365 fyndighet är att betrakta som malm bestäms av flera faktorer, som till men, en betydande mängd 80 meter och ett bedömt djup exempel malmpriser och brytningskostnad. magnetit som dock börjar på minst två kilometer. LINA FOUAD, 17 år, Kiruna flera hundra meter under Med flygplan eller helikopter kan man undersöka stora ytor på kort tid med – Jag tycker man ska försöka hjälp av elektromagnetiska instrument. Mätningarna kan visa på intres- markytan. På grund av utö- flytta det gamla stadshuset till santa områden ner till drygt 300 meters djup, men för att få reda på om det en ny plats, det är så fint som 500 m kat geologiskt underlag om är malm måste man sedan borra på platsen och ta upp prover, något som Bevattning av upplag och krossningsområden är en dammbekämpande det är. Speciellt klockan. dessa malmfyndigheter har är både tidsödande och kostsamt. åtgärd, andra kan vara att bygga vallar och plantera skog som stoppar SVENSKA GRAFIKBYRÅN LKAB avrått från planering vinden. 6 | LKAB framtid November 2009 November 2009 LKAB framtid | 7

GÄSTKRÖNIKAN Svante Lindqvist Författare, artist, månglare, uppvuxen på Tingvalls- gatan i Malmberget. När jag gick i femte klass på Centralskolan i Malmberget sa våran fröken Elsa-Britt Skoglund, att det kommit en förfrågan från det nystartade universitetet i Umeå. Man sökte barn som var tredje generationens invånare i Malmberget. Det gällde någon slags undersökning av vår dialekt. Vi var två i klassen som passade in och som fick läsa in en saga: ”Åsnan som räk- nade fel” i det nya undervisningshjälpmedlet rullbandspelare. Sen hörde vi aldrig av Umeå universitet igen. Två av tjugonio var vi alltså som hade röt- ter lite djupare i bygden. Om du så far inni Resten var barn till nya Sydafrikas jöngler malmbergare. Och ett sånt samhälle har Malm- så hittaru rom berget alltid varit. Ett ställe dit man har flyttat – Malmbergarna! för att tjäna pengar eller göra karriär, men bara för ett tag. Det har alltid svävat en slags rallarmentalitet över orten. ”Bara jobbet är klart så sticker vi söderut med kosingen i fickan!” Det har gällt nästan alla ka- tegorier av yrken: läkare, lärare, entreprenörer, byggnadsar- betare, präster och gruvarbetare. Och råkade man bli kvar så skulle åtminstone barnen se till att komma sig därifrån. Inte ens på det sagolika sextiotalet då Malmbergets invåna- re var kring tolvtusen och tusentals av dem jobbade i gruvan. Inte ens på det sagolika sextiotalet då många var övertygade om att samhällena snart skulle växa ihop och bli mångdubbelt större än Luleå och Boden tillsammans. Inte ens då stannade människor kvar i Malmberget. Malmbergarna har alltid rört på sig och dom finns nästan Bendyk är Livs specialitet, det kan till och med få en världsmästare på fall. Foto: Fredric Alm. överallt och är påfallande ofta väldigt framgångsrika. Som jag hörde på hotell Vassaras bar för många år sedan av en präk- tigt stagad man: Om du så far inni Sydafrikas jöngler (djung- ler) så hittaru rom (dom) – Malmbergarna! Tiden i Malmberget har nästan alltid lämnat goda minnen hos de som flyttat och inte sällan vemod, för ofta har man bott Gällivare girlpower är guld värt! här under sin mest produktiva period i livet och Malmberget har lämnat ett gott avtryck efter sig. GÄLLIVARE. fem års ålder. Men egentligen – Jag har sett henne brottas de med brottningen valde hon men innan dess ska hon vara Pjäsen Mannen från Malmberget skrev jag för länge sedan, GSK – kanske världens bästa föddes hon in i det då hela fa- på riktigt och hon var bra, sä- att sluta med fotbollen. med i både EM och VM. Hon på den tiden då EU hette EG. Jag hoppades att det skulle vara brottarklubb. Hur gick det till? miljen brinner för sporten. ger Liv. Hon var tolv år när hon förbereder sig hemma i Gäl- fullt på premiären. Det var fullt. Pjäsen går fortfarande då och LKAB Framtid träffade Sofia – På träningarna är det ro- – Jag håller med Liv, Saori bestämde sig för att satsa på livare tillsammans med trä- då, sexton år senare över hela Sverige, mycket tack vare att Mattsson, nybliven världs- ligast att leka och ha stafet- Yoshida är både teknisk och brottningen. Inställningen har ningsgruppen och tränaren man hittar utflyttade malmbergare i stort sett överallt. Ett cen- mästare i brottning och Liv ter, men det allra roligaste är snabb. Det är det vi hela tiden sedan dess varit att bli bäst. Håkan Johansson. tralt tema är just flytten från Malmberget. Martinsson, en av GSK:s yngre att åka på tävlingar. Jag tävlar eftersträvar, säger Sofia. Träningsgruppen fick åka till – Kroppen klarar bara en Namn: Liv Martinsson Men kanske kan det nu vara dags att ändra på saker och kanske två gånger per månad, Sofia började träna när hon Tyskland och tävla. Där vann viss mängd träning och Hå- talanger, för att titta närmare Ålder: 10 år. Klass: 35 kg ting. För det går att ändra på sig här i världen. Är det inte dags på fenomenet. säger hon. Klubb: Gällivare SK var sex år, då pappa Karl-Erik flera av tjejerna och hela grup- kan jobbar mycket med att att bestämma sig för att Malmberget verkligen är en bra plats Meriter: Tvåa och trea i tog med henne och hennes pen insåg då att drömmen träningen ska bygga upp, inte för ens barn att växa upp på? Är det inte dags för att börja GSK brottning har i dag 120 Konkurrenter i Asien Gruvcupen. systrar till hallen i Gällivare kunde bli sann. bryta ner, säger hon. drömma om ett nytt samhälle? Att sluta sucka över att man en medlemmar varav fem tjejer är Det är lika ofta som Sofia badhus för att prova på brott- – Jag tänkte egentligen re- Under en vanlig dag tränar gång hade tre pappershandlar, fyra biografer, symfoniorkester i absolut världselit. Brottarna i tävlar, men hennes resor blir ning. Sedan dess är de kvar dan som tioåring att jag ville hon två pass, ett på förmid- och handbollslag i allsvenskan. Att drömma om nånting ännu GSK har tillsammans under längre då hon reser över hela där. bli bäst i världen, men då för- dagen då hon kör styrka eller mer storartat än det som varit? ett år tagit två VM-guld, ett på världen för att möta motstånd – Jag känner att brottning stod jag inte hur mycket trä- kondition och ett brottnings- Den sista delen i min trilogi om Mannen från Malmber- senior- och ett på juniorsidan, på hennes egen nivå. Hennes passar mig bra. Jag tror att ning som krävdes, säger hon. pass på kvällen. get är färdigskriven. Där säger en av männen: ”Strax norr om ett EM-guld och ett EM-brons. värsta konkurrenter finns i det beror på att det hela tiden För att göra en sådan här – Vi är en träningsgrupp Malmberget finns en stenstad med stora hus med tinnar och Sofia Mattsson vet själv ingen Asien. Namn: Sofia Mattsson hänger på mig själv. I lagsport satsning krävs även en stor in- på fem personer som spor- torn, råstenar i grunderna. Paradvåningar med kristallkronor annan klubb i världen som – I Asien är tjejerna ofta Ålder: 20 år. Klass: 51 kg kan man försöka bli bättre, sats från sponsorer. rar varandra. Det vi alla har har lyckats med det på ett år. i min storlek, men det finns Klubb: Gällivare SK men hur det går beror på la- – Vi hade aldrig kunnat åka gemensamt är att vi är villiga ligger överst i varje hus. Röda mattor i trapporna … Västerut – Just idag är vi bäst, säger duktiga brottare i USA, Ka- Meriter: VM-guld, 2009, gets gemensamma insats, sä- till Tyskland utan stöd från de att satsa. Tränar man bäst blir ligger centrum med mängder av affärer- man kan se ljuset på hon. nada och forna öststaterna VM-åtta 2007, EM-silver ger hon. lokala företagen, säger Sofia. man bäst, det är ingen hemlig- natthimlen. Eleganta män med överrock och skinnhandskar, Klubben har flera barngrup- också, säger hon. 2008, 48 kg, EM-brons het, säger Sofia Mattsson. damer i vackra vinterkappor, promenerar på trottoarerna. Det 2007, 48 kg, OS-tolva, per där pojkar och flickor trä- Liv och Sofias förebild är Sponsorer ett måste OS i målet snöar lätt och julskyltningen har just börjat… Jag vill vara 2008, 48 kg. Två guld i KAJSA LINDMARK med om att bygga den där stenstaden. Jag vill vara med om att nar tillsammans. I en av grup- från . Hon junior-VM och tre guld i Sofia har spelat fotboll, hon Nu satsar Sofia på att vara perna tränar Liv. Hon är tio år har vunnit VM och OS flera kadett-EM. var duktig och blev uttagen till som allra bäst i augusti 2012 bygga nånting storartat. Jag vill bygga ett nytt Malmberget.” och har tränat brottning sedan gånger om. länslaget, men när det krocka- då OS i London går av stapeln, 8 | LKAB framtid November 2009 November 2009 LKAB framtid | 9

FRÅGA LKAB: Minskningen av utsläppen motsvarar Masugnen i dag LKABs kommunikationsenhet ”Vi kan klara att 1. Järnmalmpellets och får ofta frågor från privat- hela världens totala flygtrafik! koks matas in i masugnen. personer om LKAB och om samhällsomvandlingen. Många av frågorna och svaren är Tänk dig att alla flygplan i världen slutade flyga för att minska koldioxidutsläppen. Så stor 2. Toppgasen 3. Renad gas som bildas är viktig för sannolikt intressanta för fler än reducera 70 procent blir effekten av Ulcos-projektet om världens stålindustri konverterar till den nya tekniken. under elproduktion frågeställarna. Därför svarar vi I LKABs experimentmasugn testkörs idag tekniken ”toppgasåterföring i masugn”, den processen och ärrvärme. på några av dem här. Har du förs ut Överbliven en fråga, skicka gärna in den del i Ulcos-projektet som är närmast att bli verklighet. genom en koldioxid till: [email protected] av koldioxiden” ventil. släpps ut. Varför vill LKAB inte att man flyttar stadshuset i LULEÅ. 1. Järnmalmpellets Kiruna? Järnmalmpellets Besökarna är företagsledare, och koks matas in Koks – Förstudien om att flytta i masugnen. kulturbyggnader i Kiruna forskare och ambassadtjäns- 4. Uppvärmd tyder på att det skulle kosta temän från Sydafrika, Polen, blästerluft injiceras mer att flytta stadshuset än Österrike, Kamerun, Belgien. under högt tryck. att bygga nytt. Byggnaden är Ja, hela världen. väldigt stor. Vi vet idag inte var stadshuset skall placeras, I blå skyddsrockar och röda men om byggnaden skulle hjälmar släpps de in i en till behöva flyttas kommer det det yttre oansenlig verkstads- att behöva anläggas en väg lokal i Luleå. För att titta på som är minst 60-70 meter lösningen på ett av vår tids bred för att komma fram med huset. Vår bedömning är att största klimathot. huset inte skall flyttas helt, ULCOS-projektet däremot finns det fina saker Världens ledare är överens 48 företag är involverade. inne i stadshuset som man om att den globala uppvärm- 15 europeiska länder. kan montera ner och ta med ningen måste stoppas. Annars till ett nybyggt stadshus. 2. Toppgasen som bildas smälter på sikt inlandsisarna under processen förs ut 200 forskare har varit involverade. Har LKAB koll på var det med katastrofala konsekven- genom en ventil. 760 miljoner SEK har investerats. finns malm i och runt ser till följd för oss alla. Stål- 7 år av forskning. Kiruna och Malmberget? industrin står för hela åtta Målsättning, sänka koldioxidutsläppen ­– Kunskapen växer hela ti- procent av världens totala kol- den. I Kiruna vet vi tillräck- med över 50% i stålproduktionen före 2050. ligt om Kiirunavaaramalmen dioxidutsläpp – och har lovat och andra potentiella malmer att halvera sina utsläpp till år för att tydligt kunna säga att 2050. Projektets utveckling vi tror att hela det nuvarande Därför har 48 internatio- centrala Kiruna kommer att nella företag från 15 - 1997 LKAB:s experimentmasugn togs i bruk i Luleå. påverkas av gruvbrytning i framtiden. I Malmberget är iska länder slagit sig samman 2002 startade skissandet på projektet. tyvärr kunskapen inte lika i ett gigantiskt forskningspro- CO 2006 valdes dagens fyra projekt, varav två: stor ännu. Där dröjer det 1-2 jekt. 760 miljoner kronor har direktreduktionen och toppgasreningen förläggs år till innan våra provborr- investerats och över 200 fors- ningar och analyser ger svar till Luleå. kare från hela världen har del- 2 Gasen som inne- -avskiljare på om centrala Malmberget 3. 2007 visade tester i LKAB:s experimentmasugn att tagit. Efter sju år har de funnit håller koloxid och riskerar att påverkas av gruv- 25% av gaserna kunde återföras i processen och nära brytningen. lösningen, ett lika miljövänligt koldioxid (CO ) 2 90% av koldioxiden kunde avskiljas. som revolutionerande sätt att separeras i en Vad har hänt med gruv- tillverka stål. CO2-avskiljare. 2009 optimerades processerna och projektet anses stadsparken i Malmberget, ha bevisat att en koldioxidreduktion med 60–70% när blir det någon? är möjlig. – LKAB och kommunen är KLARAR 70 PROCENT överens om att det vore bra Projektet heter Ulcos. Och me- 2011 ska enligt plan den första fullstora med gruvstadsparker på toden med toppgasrening och masugnen konverteras. båda sidor om Fabianmal- koldioxidavskiljning testas just 2020 ska enligt plan den nya tekniken men. Men eftersom det inte UGN finns någon malm under nu, med mycket lyckade resul- implementeras. marken närmast öster om tat, i LKABs experimentmas- 2050 ska stålindustrins koldioxidutsläpp Elevhemsområdet, och inte ugn i Svartöstan i Luleå. vara halverade. heller på östra eller västra – Vi kunde redan 2007 visa MAS I LKABs experimentmasugn i Luleå finslipas processen. Foto: LENNART JÖNSSON sidan av Kaptensgropen, är att vår metod med att återföra det en komplicerad fråga. 2 200°C Om människor till exempel koloxid in i masugnen och koks förbränns att avskilja koldioxiden fung- vill bo kvar i vissa hus kan vi 9,7 miljarder ton koldioxid inte tvinga dem att flytta. Att erade. Nu finslipas processen släpps ut av världens industrier låta enstaka hus stå kvar i ett och vi vill genom detta försök parkområde medför bl a att tillsammans med ytterligare bebyggelse och infrastruktur försök nästa år visa att vi kan 27% står stål- som vatten-, avlopps- och el- industrin för. 27% ledningar inte är rätt dimen- klara att reducera 70 procent av sionerade. Hur sådana här koldioxiden i ståltillverkningen 1 400–1 800°C frågor kan lösas är fortfaran- i denna skala, säger Mats Hal- malmen smälter 5. Koloxiden återförs in i masugnen och de oklart. Det pågår ett arbete lin, metallurgichef på LKAB. med många aktörer inblan- minskar behovet av Thomas Drnek, president dade för att lösa det juridiska koks i processen. Koldioxiden kan för de europeiska gruvföreta- 4. kring skapandet av parken, 1 500°C sedan samlas och och det är sju olika lagar som gens organisation Euromines, råjärn transporteras i väg man måste hantera. är en av många imponerade tappas ut för lagring under besökare. Är de nya IORE-loken jord. världens starkaste? – Ulcos är en god idé. Jag – Ja, LKABs IORE-lok klarar gillar den ekologiskt hållbara av att dra med 1.200 kilo- ansatsen, säger han. Newton (1.400 kN en kortare Jaakko Tyyvi från Uleåborgs period) upp till en fart av 32 universitet håller med: km i timmen. Ett Rc-lok, som Gunilla Hyllander, utvecklingsin- Risto Pietilä ler glatt åt beskedet att Ulcos är en möjlig lösning används för transporter Lu- – Som forskare inom miljö- genjör, berättar om testerna. på koldioxidhotet inom stålindustrin. Läs mer på leå - Borlänge med slabs från teknik är jag självklart intres- SSAB har som jämförelse en serad av Ulcos. känner sig delaktiga i fram- – Större delen av ned- Samma kväll ska värmen i www.ulcos.org maximal dragkraft på 290 gången. Gemenskapen är stor strömstekniken utvecklas här. experimentmasugnen slås på. kN. I september 2010 ska alla LKABs lok vara utbytta till 13 EN STOR FRAMGÅNG bland företagen och forskarna För att kunna fortsätta på den Några dagar senare startar stycken IORE-lok som kan Gunilla Hyllander är utveck- som arbetar med Ulcos. högteknologiska vägen måste testningen av Ulcos. dra 68 vagnar med en last av lingsingenjör på LKAB och Risto Pietilä, regionchef på Europa samlas kring projekt Världens blickar riktas mot 100 ton järnmalmsprodukter arbetar med att testa Ulcos i Geologiska Forskningscentra- som Ulcos. Norrbotten, mot LKABs expe- Råjärnet i varje vagn. experimentmasugnen. Hon är len i norra Finland, säger att Den här dagens besökare rimentmasugn. 6. tappas ut. Skicka in din fråga: stolt. kunskapen om gruvdrift och får inte tillträde till kontroll- SVENSKA GRAFIKBYRÅN [email protected] – Det är ett jättelyckat pro- stålframställning är stor i de rummet. Det är redan fullt av jekt. Alla som har varit med nordiska länderna: folk som jobbar för högtryck. ÅSA PETERSEN 10 | LKAB framtid November 2009 November 2009 LKAB framtid | 11 Lönsam hållbarhet sätter snurr på energin NARVIK. Tisdagen den 27 oktober invigde LKAB skeppade volymen kan öka från 15-16 miljoner SKUTSKÄR sin tvåmiljardersinvestering SILA i Narvik. Ett ton till över 19 miljoner ton järnmalmsproduk- LKAB går för fullt igen Energiförsörjningen är en effektivt slutet system för lossning av malmtåg ter per år. Tillsammans med miljöaspekten är LKAB går för fullt igen efter en vår präglad avgörande framtidsfråga. efter en vår präglad av lågkonjunkturen. Nu bygger LKAB via VindIn och lastning av fraktfartyg som minimerar miljö- det en avgörande faktor för projektets tillkomst. av lågkonjunkturen. AB sina egna vindkraftverk. påverkan. SILA är en högteknologisk anläggning med en Har det vänt nU? – Vi bidrar till att Sverige Har det vänt nU? får mer förnyelsebar energi, Styrelseordförande Björn Sprängare släppte stor grad av automatik och den sista biten i puss- säger Anders Lundkvist, LKAB. under högtidliga former den första järnmalms- let för att LKAB ska kunna öka sin produktion. pelletsen. Anläggningen är byggd för att kunna hantera Skutskär vindpark har invigts. Fem vindkraftverk snurrar se- Malmhamnen i Narvik är en mycket viktig 9 000 ton malm i timmen. dan en månad vid Stora Ensos del i LKABs logistiksystem. Den nya lagerhan- SILA är världsunik, ingen annanstans i värl- pappersmassefabrik i Skut- teringen SILA, den upprustade järnvägen samt den finns en så kallad silo-i-silokonstruktion i skär, strax söder om Gävle. Parken är det första steget på nya lok och malmvagnar gör tillsammans att den samma storlek som i Narvik. vägen för LKAB och de andra ANDRES DUARTE, Santiago, ägarföretagen till att produce- ANNA DAHLSTEDT. Luleå, Chile, regional representant ra el till självkostnadspris. produktutvecklingschef för Wassara: masugnsprodukter: – Det här är vår första vind- – När efterfrågan på råvaror – Under våren har det för de som järn-, koppar- och guld- kraftspark och en milstolpe i flesta järnverk handlat om att malm går upp är det tveklöst vår energisatsning, säger An- stoppa masugnar och att pro- en signal om att industrin ders Lundkvist, verksamhets- ducera så lite som möjligt i är på uppgång. Det här ser chef för avdelningen Energi de som ändå körts. Många av vi tydligt i Sydamerika, där och Klimat inom LKAB. våra kunder ser nu ökad ef- länder som Chile och Peru terfrågan på stål, som de hop- är stora råvaruproducenter. Vindkraftverken är byggda pas snarare än räknar med Just nu hjälper det Wassara av VindIn AB och invigningen ska hålla i sig, och många i våra ansträngningar att samlade BasEls ägare som alla LKABs vindkraftssatsning innebär mer förnyelsebar energi på marknaden. Foto: Fredric Alm. startar sina avställda masug- sälja borrsystem till världens nar. I december kommer alla tillhör Sveriges basindustrier Bjørnar Bendiksen, projektchef SILA, största kopparföretag Codel- de nordiska masugnarna att och som i sin tur bildar Vin- ducenterna och på så sätt få Vindkraftssatsningarna inne- får in mer förnyelsebar energi Malin Sundvall, Grete Solvang Stoltz, Thorsten Thorneus och Stina Blombäck lyssnade. föreläste om det gigantiska projektet. co. Ju säkrare Codelco är på dIn AB. större kontroll över de fram- bär att vi får in en liten men på marknaden, säger Anders vara i drift igen men att det att behöva öka sin produktion blir en rak väg tillbaka vågar Ambitionen är att slå sig in tida elpriserna. betydelsefull volym elenergi i Lundkvist. Per-Erik framöver, desto större behov Lindvall, ingen räkna med. på elmarknaden för att kon- – LKAB äger en sjundedel LKABs kraftportfölj. Det här har de av hjälp från Wassara. teknisk kurrensutsätta de stora elpro- KAJSA LINDMARK av parken och produktionen. bidrar också till att Sverige direktör LKAB, var nöjd.

Pressen fotograferade ner i den LKAB Green Pellet var 60 meter djupa silon. En av tolv. förstås på plats. Entreprenören NCC häll ett öga även på invigningen. STIG NORDLUND, Singapore, försäljningschef VINN EN direktreduktionsprodukter, LKAB Frågesport Asien: – I Asien har det absolut vänt. ÄVENTYRS- Nästan alla länder visar bätt- För några veckor sedan invigde LKAB den nya hamn- re tillväxtsiffror än vad som RYGGSÄCK tidigare förväntats. Vi märker denna förbättring i att våra anläggningen SILA i Narvik. Ett jätteprojekt som både kunder i Mellanöstern går för fullt och att efterfrågan på järnmalm i Kina men även innebär en effektivisering och en stor miljöförbättring. övriga Asien är hög. Osäker- het finns dock om vändning- en är bestående eller om det 60 meter innersilo – rätt ner. Ekonomidirektör Leif Boström. Björn Sprängare, styrelseordförande i LKAB, blir en rekyl. Fråga 1: Hur många silos finns inspränga i berget för Höjdrädda pellets varnas. invigde med ett historiskt pelletssläpp.

att bland annat dämpa damning och buller? Aud Ljung- 1: 11 X: 10 2: 12 gren och festfixaren Fråga 2: Vad heter SILAs norske projektchef? Ove Köhler trivdes i 1: Grete Solvang Stoltz X: Björn Sprängare 2: Bjørnar Bendiksen vimlet. Fråga 3: Vilken skeppningskapacitet har SILA? 1: 9 000 ton/tim X: 19 ton/tim 2: 89 000 ton GÖRAN OTTOSSON, Essen, Fråga 4: Hur hög är varje silo? försäljningschef Tyskland: 1: 60 meter X: 105 meter 2: 45 meter – Jawohl! Samtliga tyska Den finklädde kocken. verk har ökat produktionen och flera verk har startat Fråga 5: Hur mycket har SILA-projektet kostat? Karl Wikström, Anders Furbeck och Björn Sprängare. Foto: Fredric Alm. upp masugnar. Stämningen 1: 20 miljoner X: 2 miljarder 2: 200 miljoner i Tyskland är positiv, bl.a. på grund av åtgärder som ”kort- tidsarbete”, skattesänkningar Surfa in på www.lkabframtid.com och svara på frågorna så och skrotningspremie för har du chansen att vinna en ryggsäck från Black Diamond. Tävla på www. bilar. Det har bidragit till att Varje månad lottar vi ut en ny ryggsäck och andra fina ”Spökmaskin” kom till Kiruna 1989 arbetslösheten knappt har lkabframtid.com förändrats och att den privata priser i vår tävling. För 20 år sedan rapporterade Veckobladet: Projektledaren Anders Kitok berättade monitorer. Elektriska ledningar i ortsulan konsumtionen varit oföränd- ”Spökmaskin eller inte, snart är den i alla om hur det fungerade: styr maskinen. Via radio skickas order rat hög genom hela finans- fall här; den automatiska och fjärrstyrda – Från kuren styr lastaren maskinen och övrig information till/från lastmaski- krisen. Det leder i sin tur till ökad stålkonsumtion, vilket lastmaskinen som skall köras i gruvan” med hjälp av Joy-Sticks (spakar) och TV- nen. är precis vad vi gärna ser. 12 | LKAB framtid November 2009

Forts från sid 1 HUR GÅR DET FÖR LKAB? Under sommaren började vår viktiga Mellanöstern- kronor i månaden, för att klara att få färdigt våra nya marknad efterfråga mer pellets samtidigt som vi lycka- huvudnivåer i Kiruna och Malmberget i tid, och för att des kombinera nya affärer i Europa fullgöra våra skyldigheter när det gäller samhällsom- med att våra gamla kunder kom vandlingen på båda orterna. Dessa pengar skall hämtas LEVERANSER tillbaka, så att vi idag har en bra från överskott i vår pelletsförsäljning. I miljoner ton orderstock. Så förutom att sälja maximalt på marknaden arbetar

När alla dessa händelser ska vi hårt inom LKAB för att pressa tillbaka våra driftkost- LEVERANSER Miljoner ton summeras kvarstår två viktiga nader så att även de motsvarar 2007 års nivå och vi får faktum: Vi får idag ungefär lika det överskott som vi varje månad behöver till investe- mycket betalt för vår pellets som ringsutbetalningar. 26 24 vi fick år 2007. Och efter nio må- Ska vi klara detta utan att ta lån måste vi ge akt på 22 22,691 nader 2009 ligger LKAB fortfaran- kostnaderna samtidigt som försäljningen måste fort- 20 de back ekonomiskt. sätta gå bra. Vi planerar full produktion det närmaste 18 LKABs mål är att investera halvåret och vi skall göra vårt yttersta för att ta tag i det 16 14 pengar för att bygga oss 20,407 14,992 vi kan kontrollera. Det är för tidigt att ropa faran över, 12 den framtid vi alla be- men låt oss glädjas åt att det i alla fall ser bra ut så långt 10 höver. De närmaste vi kan överblicka! 8 åren har vi investe- 6 ringsutbetalningar 4 2 på runt 500 miljoner Lars-Eric Aaro, tf vd och koncernchef 0 2008 2009 Totalt 2008 Ackumulerat 2008 Ackumulerat 2009

ARBETSMILJÖ ”Vi kommer Antal olycksfall med frånvaro självklart att ARBETSSKADOR Antal

12 behöva ny- 11 10 9 rekrytera 8 7 6 på sikt” 5 4 3 2 1 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

2008 2009

KVALITET K-värde för 2009 ack okt: 93,6% och 2008 ack okt: 90,7%

Grete Solvang Stoltz, personaldirektör 1. Vad ser du som din största 3. Hur ska ni klara att locka fler utmaning som personaldirektör kvinnor till företaget? 93,6% på LKAB? – Genom att visa att LKAB är ett – Målet för personalarbetet är att mycket intressant företag som erbju- 5 LKAB skall vara en attraktiv arbets- der spännande arbetsuppgifter och SNABBA givare. Vi har därför ett antal viktiga att det finns utvecklingsmöjligheter frågeställningar att jobba med. Hur inom företaget. REKORD jobbar vi så att ingen gör sig illa Oktober – November 2009 FAKTA: på jobbet? Hur tar vi till vara varje 4. Ärligt talat, vad lockade dig medarbetares fulla potential? Hur till LKAB? • Pelletsverket MK3 nådde produk- NAMN: Grete Solvang Stoltz attraherar vi nya medarbetare? – Jag jobbade i LKAB mellan 1993 tionsrekordet 310 000 ton. och 1995 och har mycket goda min- • Leveranserna till Narvik nådde ÅLDER: 39 år 2. Stämmer det att LKAB börjar nen från den tiden. LKAB var helt den 8 november dygnrekordet BOR: Luleå anställa nu igen? enkelt en bra arbetsgivare. Så när det – Vi är fortfarande mycket restrik- öppnade sig en möjlighet för att kom- 58 100 ton. FAMILJ: Gift och två barn tiva med externa rekryteringar då ma tillbaks så kändes det självklart! • Malmhamnen i Luleå skeppade det fortfarande är ovisst var vi be- under oktober en rekordleverans AKTUELL: Tillträdde som ny på 646 000 ton. personaldirektör på LKAB finner oss i konjunkturcykeln. Är 5. LKAB i all ära, vad gör du helst den 1 september i år. krisen över? Vi måste fortfarande när du är ledig? jobba med alla våra kostnader för att – Min tid utanför jobbet går till att kunna klara av de investeringar som umgås med familj och vänner. Jag ligger framför oss. På lite längre sikt har två pojkar som är 8 och 11 år kommer vi ju självklart att behöva gamla så några sysselsättningspro- www.lkab.com nyrekrytera då vi har många kom- blem finns inte. mande pensionsavgångar.

ANSVARIG UTGIVARE Lotta Fogde TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB [email protected] Upplaga 20 000 exemplar REDAKTION TELEFON Växel Nästa nummer Anders Lindberg 0980-710 00 [email protected] POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid av LKAB Framtid Kajsa Lindmark 981 86 Kiruna [email protected] www.lkabframtid.com KONCERNEN LKAB kommer 18 dec! PRODUKTION Vinter www.lkab.com [email protected]