GROOVE

Nummer 1 • 2001 | Sveriges största musiktidning

Meja Cordell Jackson DJ Vadim Bevis Frond First Floor Power

Soundtrack of Our Lives Sex starka musikpersonligheter fortsätter sitt gemensamma bygge

Popstad • Tony Iommi • Moonbabies • BS 2000 • Dimbodius • Planet Superfly 2 www.groove.st eesoe sid.25 sid.26 sid.22 sid.22 sid.20 sid.18 Vinylrecensioner Recensioner ”Popstad” sid.15 Rockmonster sid.12 sid.8 ”Public poetry” sid.16 sid.14 Bevis Frond sid.10 Soundtrack ofOurLives sid.7 Planet Superfly First FloorPower sid.6 DJ Vadim Cordell Jackson sid.5 Meja Moonbabies sid.6 ”Hur manenklastlurarettfan” Dimbodius sid.5 sid.5 kostarplattan200:-” ”Därför Fyra frågortillTony Iommi BS2000 1 •2001 Groove DJ Vadim sid. 12 BS 2000 sid. 5 anno 2001 Göteborg håla atthafåttutmärkelsen. för om20årkommerjudessutomvarendalitensvensk något förfolk!HoppasdetärettresultatavPopstadsåret, vara tankvärd.Vilken idé,attgöramusiksombetyder lande, ja–menibästafallkandenävengeinsikteroch uteslutande underhållning.Musikärimångafallunderhål- kas, musikärintebaraenhandelsvara.Denheller ögon. hoppen medallönskvärdtydlighetspelaruppinförvåra ska beredasplatsivårtvälfärdssamhälle,någotsomhip- handlar omattmänniskormedannankulturellbakgrund men likvälspirituellt.Detärenprocesssomblandannat Sverige växersådetknakar, kanskeinteinvånarmässigt även påhemmafronten. frossande makrillar. Denmusikaliskahorisonten harväxt, definitivt utbildenavgötebosskaKålleochAdasomräk- pop –artisterigenrersomsoul,hiphopochdanssuddar Göteborg, ochnumerahandlardetintebaraomrock för ettparårsedan.Musikscenenharjulängevaritstarki väckande, snararehadejagväntatmigutnämningenredan Att GöteborgskulleutsestillPopstadäringetuppseende- Ledar Via musiken Men såärdetimångasvenskastäderpå2000-talet. Meja e kan människor ochderastankesättpåver- sid. 8 Cordell Jackson [email protected] sid. 10 ISSN 1401-7091 000 ex. Upplaga 55 Tryck GesonSkandiatryckerietAB För ickebeställtmaterialansvaras ej. Ian Persson Omslagsbild: http://www.groove.st Elpost Tel/fax Besöksadress 404 26Göteborg Box 11291 Magazine Groove Henrik Strömberg Mathias Skeppstedt Peter Sjöblom Magnus Sjöberg Daniel Severinsson Tove Pålsson Thomas Olsson Thomas Nilson Thomas Millroth Martin Mansfeld Björn Magnusson Per LundbergG.B. Karin Lindkvist Robert Lagerström Anna Hedlund Johannes Giotas Moa Eriksson Fredrik Eriksson Mattias Elgemark Jonas Elgemark Niclas Ekström Gary Andersson Dan Andersson Grooveredaktion Therese Söderling,Ann-SofieHenricson Web Distribution Annonser Gary Andersson,HenrikStrömberg,Torbjörn Redigering Layout [email protected] Johannes Giotas, Bildredaktör Gary Andersson,[email protected] Chefredaktör [email protected] Per LundbergGonzalez-Bravo, Ansvarig utgivare&recensionsansvarig [email protected] 031-833 855 Henrik Strömberg Per LundbergG.B. av Karin Stenmar, MiriamFumarola Drottninggatan 52 Johannes Giotas Number 115 in a series of Diesel “How to...” guides to successful living. For more information: call Diesel Sweden 08-6445588 www.diesel.com

Alla kanspela! en familj i tredje världenien vecka! Allasitterpåenhögdyra en familjitredje testa nymusikeller nya artisteromprisetpåtestetkanförsörja ekonomiskt högstförståeligt.Ingenvettig människaharrådatt alltså… påpolisochmännen attbrännahemma–skivor attropa norna just 200sekiner. attgråta,kvin- dennagränsbörjar barnen Efter läsning avfiskinälvorkommitframtillatt smärtgränsenliggerpå månaderavdjupintervjuer,som efter och Sifo-undersökningar betala 200spännförenCD. att avattdetfinnsfolksomärberedda tåt 200spännpågrund Tror fråninternet. rens videm?Nej.SjälvfalletkostarenCDbor- konkur- var påsigochmumlaromökadekostnaderstörre Musik harblivitdyrt.Fördyrt,tyckerdeflesta.Skivbolagenskru- det faktisktärsvårtatttyckaom – Detärsådantkaosochslitidagatt hur? det lättasteattharoligtidag,eller 2000 ärkulmusik,mendetinte – Attharoligtskavaraenkelt.BS sagt påenklastmöjligasätt. Varför intebarasägadetvivillha cerat, såvarförförsökaförklaradet? – Kärlekenochlivetisigärkompli- – Hmm... kärlek, igen. ändringar, kärlek,känsloroch… dramakomedi somhandlaromför- männislor. BS2000ärenromantisk kärlek mellanmänniskor…alla – HistorienbakomBS2000ärall Adrock bidrarmedstön. 2000-talet. AmeroySmithförklarar, ger allvaretochlurar. Proggför Men underdensprudlandeytanlig- allatillattspela. inspirera Musikenska över billigahemkeyboards. urBeastieBoys-kollektivet,tassar sprungen Debutskivan frånBS2000,engrupp Därför kostar plattan 200 spänn 200 plattan kostar Därför BS 2000 Hembränd musikärnaturligtvismoraliskt förkastligt,men Antagligen harmusikindustrinhyrtinnågon konsultjudas text: Fredrik Eriksson for Davissomurenmermanligvin- ur ettennatperspektivärSaveThis som berörungefärsammatemafast tryckt ditettparben.Enannanlåt tidning utanattnågonjävlaADhar kan integåuturhusetellerslåuppen exploatering avkvinnokroppar. Jag pel handlaromhurtröttjagblirpå sammanhang. BoogieBoredtillexem- tar uppstörreproblem,iettmindre i traditionellmening,menvissalåtar – Vi serossintesomettpolitisktband – Eh… verkligen svårtatthakul. har mandetibakhuvudetsåär svält, ojämlikhet,rasism,homofobi– det kaossområder... Tiggeri, sexism, man gör, ifallmanfaktiskttänkerpå chefernas fruars och älskarinnors garderober och shopping- ochälskarinnors garderober fruars chefernas satans dåligdenän är. tillskivbolags- Minkpälsar:36kronor attspelaartistenssenastesingel, oavsetthur radioproducenter gången hanvarmed.Radiomutor: tillattsmörja 32kronor förra eller LandetRuntatthankräktes i direktsändning trots tala” TV-redaktörer atttamedartisteni Söndagsöppet,Luuk make-up, tupéerochdroger. TV-mutor: tillatt”över- 24kronor tillattköpa detsig:Artisten:6kronor na? Jo,såhärfördelar menvem tar hemstålar- får meränenspottstyvervetviredan, bandademusikpåkassetter.gare på attviverkligenvillägamusiken,sammasättsomtidi- sampla tyskagodståg.Alltsåbrännervihemmatillsärsäkra mentera medbulgariskablockflöjter, eller kvinnokörer peruanska gilla,mensomplötsligtfåttförsigattexperi- som vibrukade lurat ossattköpaenhelCD;allaharköptplattormedartister enbralåt,vilkethar slängt bortpengarpåartistersomhaft plattor hemmasomviönskarattaldrighadeköpt;allahar Men vart går de 200 kronorna egentligen?Attartisten inte Men vartgårde200kronorna ändrats? pekar påattdetärfel,menharför- och fårminbelöningipengar. Alla den endariktigapersonenisamhället mina barn,städahusetmedanjagär reflex avmigvarssyfteärattbära det viktigaivärlden.Kvinnanären Jag ärmannenochjagdetsom män serkvinnorsomettslagsslavar. kvinnor sexobjekt.Jagtrorattmånga den vanligaproblematikenattmänser – Egentligensträckersigdettabortom taget ojämlikhetenmellankönen. tjäna mindreänsinamän.Överhuvud- ras ihemmafrurollenochattdeska och attkvinnortraditionelltsettplace- kel tarupphurdetärpåarbetsplatser [email protected] Niclas Ekström, tänkte väldet. löner, Nej,jag inspelningskostnaderetc.Överraskad? artister. tilldistribution,marknadsföring, Annattjafs:4kronor fårfettpåsylenochskriversnällasakeromskivbolagets listerna exploatera derasartisterochlägganerverksamheten. tillattköpauppsmåindependentbolag, Småbolag: 20kronor ellerHawaii... tillMauritius,Seychellerna oftast gens ”affärsresor”, en såkallad”buzz”kringartisten.Resor: tillskivbola- 20kronor somsertillattdetskapas na mediadräggochloserhangarounds konton. Releasepartyn: tillspritochmatdetallmän- 30kronor Prostituerade: tillattsekvällstidningsjourna- 20kronor gör jag. påengud…det mycket… menjagtror vet såmångagångerochförändratsför haralltblivitomskri- mycket, genomåren – Nej,jagharintelästBibelnspeciellt Bibeln? Några speciellaböckeriämnetduläste? vad somhändernärvidörochliknande. avlivetsmysterier,inte. Jagärintresserad vi höllpåmedsvartmagi,mensåvardet att här ochnu?Mångamänniskortrodde vad somliggerbakomdetexisterar för som finnspåandrasidan.Ettintresse avdetokända,vad – Jagvarintresserad personligen intresseradavsånt? Alla ockultasymbolerochtexter, ärdu vår musikkomfråndenmiljön. i attmycketavaggressionen ligt. Jagtror gäng ochområdetvarintespeciellttrev- kvarter frånmig.Därfannsmångafarliga bodde näramig,Geezerbaraett bodde viallaisammaområde,Ozzy ISabbath mörk, haha!Birmingham! som jaghadeduocksåvaritdysteroch – Omduhadekommitfrånsammaställe dyster stämning,vadkommerdetifrån? Din musikharalltidhaftenmörkoch låten påSabbath- enda varlitebakgrundssång hört migsjälvsåjagvethurdetlåter. Det – Nej!Hahaha!Nej,tackdu!Jaghar Sjunger duegentligennågotsjälv? Fyra Frågor Till... Frågor Fyra A HardroadfrånNeverSayDie Jonas Elgemark Sabbath Black i gitarrist Iommi, Tony .

5 Groove 1 • 2001 Dim- bodius En man som gillar mp3

text: Per Lundberg G.B. • bild: Johannes Giotas

– Jag skriver aldrig låtar med gitarr. Alla mina låtar gör jag i mitt huvud. Vissa toner hör jag direkt om de funkar eller inte.

redan funnits till allmänhetens förtjus- ning som mp3 i ett och ett halvt år. Dimbodius ger ett lagom nervöst intryck – Nätet är ett fantastiskt bra ställe att när han talar om sin musik och smuttar testa saker på. Reaktionerna är snabba pulverkaffe. Musiken är storslagen och där. En potentiell publik på en miljard är vacker i sitt vemod. Stråkar och akustiska inte illa. gitarrer. Mycket brittiskt, eller som Under 2001 kommer Dimbodius att Dimbodius själv säger, keltiskt. Texterna försöka göra en fullängdsskiva och spela handlar om ingenting. Eller för att vara live. precis: rädsla, svek, oro och kärlek. – Varje låt tar ungefär tre månader för – Jag gillar att skriva om människor som mig att göra. Man putsar och putsar. duger till allt eller tvärtom. Fast jag ska försöka bli mer effektiv Markus Dimbodius började att skriva annars tar det ju tre år att göra en skiva. låtar för att sammanfatta sin verklighet. Även de nya låtarna ska läggas ut – Det är intressant att leta efter det som som mp3 på www.dimbodius.com. bryter igenom murarna och träffar direkt. – Det ska också bli kul att spela under Att märka att man har ett känsloliv och Popstad 2001. Det var inte alls mening- att man kan känna spontant. Jag blir hela- en men nu har jag fått tag på några med- re som människa att veta att det finns i musiker. Och eftersom vi är igång så kan botten. man ju lika gärna försöka hitta några I oktober förra året släppte Dimbodius fler spelningar. själv EP:n Not Love. Låtarna hade då

Hur man enklast lurar ett fan så stort behov av pengar? bortglömda Mega City Four höll hov på Klubben i Hultsfred. Jag menar om 1 300-kronorsbiljetterna var PÅ scenen, i Dom hade krav dom. Inträde fick inte vara högre än 70 kronor, knäet på Bono eller sittandes på The Edge, då skulle jag kunna t-shirts inte dyrare än 50 spänn och långarmade underverk gick Så, då är cirkusen på väg till USA. Just det, U2 startar sin turné förstå det, men detta – det är rena rama fascistfasonerna. Jag för 65 kronor. De ville inte ha hotell utan sov på golvet hos här och som vanligt är det bara de riktigt stora miljonärerna hoppas bara att PJ Harvey snor åt sig en stor del av pengarna. diverse fans. Och efter spelningen bjöds vi alla in i deras loge som pressar sina stackars fans på allt de har. Jag börjar bli fruk- 1 300 spänn, jag säger då det. för att dricka av deras öl, snacka skit och få våra gratisposters tansvärt trött på det här nu. Sen kommer Tenascious D hit också. Precis, jag visste inte signerade. Det var tider det. Bara för att man säljer 200 miljarder exemplar av sin skiva heller vilka det var innan jag läste lite noggrannare. Det är skå- Sen kanske det i och för sig är en av anledningarna att ban- och bara för att man äger slott i södra Frankrike, lägenhet vid disen Jack Blacks (den störande typen i High Fidelity) egna lilla det inte finns idag och att knappt någon kommer ihåg dem. Central Park, lantställe i Karibien och så vidare betyder det inte hobby. Och de spelar på en liten klubb som när Mudhoney spe- Men jag, jag kommer aldrig att glömma. att man har rätt att ta ut hutlösa biljettpriser till konserter som lade kostade sju dollar, Red Hot Chili Peppers 15, J Mascis 12 kommer att bli utsålda på sju minuter. och så vidare. Mathias Skeppstedt, februari 2001 Där överdrev jag faktiskt lite, konserten i Dallas tog faktiskt Vad tar då Tenascious D, detta band som inte säljer några [email protected] hela tolv minuter på sig att bli slutsåld. Så vad är det då jag plattor, som nästan ingen hört men som har en Hollywoodskådis gnäller om? Hur mycket kostar biljetterna? Håll i er nu: ståplats vid micken? Jojomensan, 25 jävla dollar! Inte ens Keanu Reeves på golvet 500 spänn. Läktare 900 spänn och ”The Golden mediokra Stardog kostade så mycket. Circle”, detta extremt giriga påbud: 1 300 spänn. ”The Golden Men jag skall inte bara klaga. För äntligen kommer 16 Circle” är alltså olika rader på läktaren som går ett varv runt. Horsepower hit och i bagaget har de en av förra årets absolut Det rent tragiska är att när jag gick igenom alla platser för bästa plattor Secret South, ett gediget live-rykte och det kommer att kolla vad publiken får för sina pengar blev jag placerad fem- att spela på samma ställe som Mr Hollywood med polare för 60 ton rader upp (nästan under taket) bakom scenen med skymd spänn. Det kallar jag riktiga musiker. sikt! FÖR 1 300 SPÄNN!!! Snälla söta U2, inte kan ni väl vara i Får mej helt osökt att tänka på den gången när de ack så www.groove.st

6 stoner förvandlar deminlägenhettillettakvarium. stoner förvandlar väsen avsigiSverige.Menmedhjälpsampladeundervatten- detintegjortnågot mentrots undergroundscen hyllats påUSA:s Moonbabies ärmalmöbandetsommedsinexperimentellapop babies Moon- sig genomvintermörkret,tillochmedkänner deras musik.Detärpopsomgörattmanklarar har ettfånigtleendepåläpparna. jag närenstundsenaregårdärifrånnästan cis träffats.Derasförälskelsesmittaravsigsåatt oförskämt förälskadeivarandrasomomdepre- tastisk musikserdedessutomutattvarasådär bemärkelse sedan1996.Förutomattdegörfan- Moonbabies. Deharvarittillsammansidubbel med OlaFrickochCarinaJohanssoni med allakompisarframförscenen… större publikdär. Dåärdetvärrehärhemma spela iUSAtrotsattvikommerfåenbetydligt – Detkommerfaktisktinteallsattblinervöst På sammasättskullemankunnabeskriva Jag sitterpåÖlcaféetiMalmöochpratar Värme ivintermörkret text :MoaEriksson•bild:MartinBergström lisk rockochpop.Menmankanskeskullekunna ning avelektroniskmusik,sampladeljud,psykede- pop medannågraspårärösigare.Detenbland- – Vi spelarsåolikatyperavlåtar, vissaärjuren musik: bakgrunden. Hanbeslötsigförattkontaktadem. var påenfestiSeattledärderasdemospelades Duckweed records.Förstagångenhanhördedem gen trollbindaöronenpåMarkMokszycki de skickatsinademossomspriditsig,förattslutli- säger Carina. lite meralternativmusik.Detärdenvivelatnå, – Detfinnsenannanpublikutomlandssomgillar rig ansträngtsigförattfåutsinmusikiSverige. att höratalasomdem?Enförklaringärdeald- Hur kommerdetsigdåattsåmångakunnatundgå USA. DessutomblirdettvåsingelsläppiJapan. June andNovas och blirbanal. sina gladatamburineraldrigramlarövergränsen lite varmtrotskylanochregnetsomalla bäst närvijobbartillsammans. spela iolikaband.Menviharupptäckt attdetblir säg attdenklassiskapopenliggersomgrund. det kundeblijobbigtochförsökte därföratt funkar bra.Fastförstaårettrodde viocksåatt ning. Ola göretttappertförsökattbeskrivaduons Så iställethardekoncentreratsigpåUSAdit Förra vårensläppteMoonbabiesdebutskivan Inspirationskällorna ärävendeensaligbland- – Nej,faktisktinte.Vi villsamma sakochdet – Vi harlyssnatjättemycketpåPixies,säger generat ochskruvarpåsig. Carina. Intesåmycketnukanskemendom förhållande? Enaningintensivt?Båda lerlite finns jualltiddär. Fastjustnulyssnarjagmest kar detdåattspelaisammabandochhaett på RadioheadsnyaskivaochKateBush. och kommersiellpopfrånåttiotalet.Hurfun- Ola nämnerocksåexperimentellmusik och iaprilskadeutpåturné Manic Street Preachers,Manic Street D12ochCathedral. erartiklarmedStevenMalkmus, Förvänta kommer8mars. • NästanummeravGroove orkade själva. titlar,låtarnas ibandet inte killarna eftersom september 1999.JohnPeel harsjälvhittatpå i nu.Inspelningenskedderum i butikerna • Warp-bandet Autechres www.depechemode.com från ladda nermp3-filerförförhandslyssning förBjörk.Detgåratt jobb somhangjorde producerar, vifårseomhangörettlikabra Denna gångärdetMarkBellfrånLFOsom • DepecheModeärocksåpågångmednytt. plattan, sedan förra ligen verkarbliklart.Detvarjubaranioår påsittnyaalbumsomänt- Chemical Brothers samarbetarförfulltmed • NewOrder spelning iSverige. hufvudstaden densjättemars,hennesenda uppträderi PJHarvey • Tålattupprepas: påsvenska. country Redneck ochRankarna. Mats Rådberg TheKristetUtseendemöter ett soloprojekt. Falhberg,The KristetUtseende,Jörgen har band iettavSverigesroligaste • Sångaren har allanledningattkomma. Plume bandfrånUSA.VänneravSteveEarle spelarMike iGöteborg Den 15/2påJord • Woody West fortsätterfixaskönakvällar. Elvis-mundering. äntrarscenenden1/3ifull när EilertPilarm • MejerietiLundslårpådenstörstatrumman stora landetivästmedverkar. 12”imars.Rahsheed fråndet Mics ofFurys • SkivbolagetBlendasläpperhiphop-hoppet den 22/2. Tillsammans den15/2ochHellonWheels iLinköpingbjuderpåFint • Herrgårn Sverige. Läsmerpå kommerdetill USA ärklara.Tillsommaren att gåochbokaflygbiljetter. U2:sdatumi Houston, DallasochNewYork. Detärbara • Miami,Charlotte,Calgary, Atlanta, Biljett direkt. Dipsomaniacs (N)ochNixon.Biljettersäljsvia Eskobar, Fint tillsammans,Sagor&swing, bandhittillsär stapeln iaugusti.Färdiga Emmabodafestivalgårsomvanligtav • Årets Vi lottarutfemexemplarav Skriv till [email protected] ochberätta Skriv [email protected] Soundtrack ofOurLives varför justduskall fåplattan. varför Behind theMusic nya platta! Republic www.u2.com . Peel Session 2 . . , finns s w e N 7 Groove 1 • 2001 Meja Mellan dröm och verklighet text: Per Lundberg • bild: Johannes Giotas

För tre år sedan skrev hon den kanske san- naste raden i pophistorien, All About the Money snurrade på karaokebarer i Tokyo och på svenska topplistor. Nu är Meja aktuell med en ny pop-platta, men egentligen drömmer hon om att sjunga jazz. – Man kan göra allt, det är det som är så häf- tigt med livet.

Det är sista intervjun för dagen. Meja verkar trött men är ändå pratglad och trevlig. Efter sina stora framgångar med All About the Money blev det för mycket. Ångest över att inte vara värd uppmärk- samheten. Hårdare krav från omgivningen plus att hon gjorde saker som inte kändes bra. Då tog Meja time-out. Meja loggade ut från allt. Och hösten 1999 bröt hon med sitt skivbolag och management. – Jag har ett otroligt stort ensamhetsbehov. I min ensamhet hittar jag min kreativitet. Det är där den föds fram. – Jag har köpt ett litet sommarhus i Skåne. Där får jag verkligen lugn. Stockholm är för mig arbete och plikt, det är svårt att slappna av där. Det är så mycket stress överallt. Nu för tiden görs det musik för att koppla av och för att komma igång. – Det är dit världen är på väg. Man ska hinna mer och mer. Jobba jobba. Tjäna pengar. It´s all about the money. Hur viktigt är det med integritet? – Jag brukar lämna ut mycket av mig själv i inter- vjuer. Jag har inget manus som jag repat in med vad jag ska säga och inte säga. Det skulle kännas som jag sitter och ljuger. Det viktigaste är att vara ärlig. Nyligen gjorde hon en duett med Ricky Martin och Meja som numera är en internationellt firad stjärna säljer högvis med skivor. Inte minst i Japan. – Allt är ju ett samarbete. Allt hänger ihop. Det är så mycket som ska klaffa. Skivbolaget, management och artist. Alla ska känna att dom gör något bra. Det ska vara musik som funkar för den tid som är, timing. Mitt i allt detta ska det även finnas talang. När jag är i Japan brukar det vara relativt hyste- riskt. Fans som hänger utanför styrka att säga nej tack! Jag känner hotellet och vill ha skivor signerade. mig stolt över att jag vågade säga Dom ger alltid bort presenter. nej. Att jag måste hitta mig själv Japaner är väldigt väluppfostrade, först innan jag ska ut och övertyga det är roligt, menar Meja. andra människor hur bra jag är. Titeln på nya skivan är en Räckte det med sex månader? blandning av saga och verklighet, – Jo, det gjorde faktiskt det. Det är Studentradion Sverige Realitales. Mejas fascination av ju en process så klart. Ju äldre jag drömmar är stor och hon spelar in blir desto högre krav ställer jag. Alternativa Topp20 alla sina drömmar på en liten band- Det är inte så att jag kräver att man spelare som hon har vid sängen. ska måla om alla hotellrum jag ska JANUARI 2001 Ibland känner hon inte igen sin sova i, jag vill bara att det finns en egen röst. bra organisation. 1) Bear quartet – Load it – Det är så mäktigt med drömmar. Förväntningar nu? 2) PJ Harvey – A place called home Man lägger sig ned och somnar på – Nä, inga. Jag pratade med min kvällen och sen svischar man iväg mamma igår om utseendefixeringen 3) Bob Hund – Ska du hänga med? Nä! eller vad man nu gör. Det är mäk- i det här yrket. Att man verkligen 4) Erykah Badu – Didn't cha know tigt. Vad är det som säger att vi sit- blir synad i kanterna. Du kan inte 5) Coldplay – Trouble ter här just nu? se ut si, du kan inte se så. Och det Låtarna på nya plattan är ett är verkligen på fullaste jävla allvar, 6) Mirwais – Naïve song hopkok och flera producenter är skivbolagsrepresentanter står och 7) Ash – Shining Light inblandade. Meja skriver melodier halvt rynkar på näsan över hur och texter trots att hon säger sig man ser ut. När man själv tycker 8) Timbuktu – Pendelparanoia bara kunna fyra ackord, men det att man är jättefin. Min mamma 9) The Presidents – Tiny explosions viktigaste är att hon kan visa vad frågade vad det hade med min röst hon menar när det är dags att spela att göra, med min musik att göra? 10) Rockmonster – Random love generator in. Inför Realitales lyssnade Meja Enligt modeblaskorna ska man se 11) St Germain – Sure thing mycket på Café del Mar och Led ut som en pinne, det är inte vad en 12) Lars Winnerbäck – Sen du var här Zeppelins I, II och III som hon kvinna är. Under dom tio år som tycker funkar i alla väder. Men jag hållit på nu så har det blivit 13) Mazarine Street – Upstairs vägen fram till Realitales har varit värre. Det är någonting som hänt, 14) Fat Boy Slim feat. Macy Gray – Demons lång. någonting som svängt om. Det sät- – Vi började i januari 2000. ter människor under en press som 15) The Pusjkins – Brand new morning Låtarna har vuxit fram. Det har inte är bra. Fast någonstans är det 16) King Biscuit Time – I walk the earth varit mycket tankar. Mycket ifråga- ju ett spel man får spela. sätta mig själv. Vissa av låtarna är Hur författar du? 17) Granada – Sister väldigt introverta rent textmässigt. – Det finns där hela tiden, alltid. 18) Manic Streat Preachers – So why so sad Vad har hänt egentligen? Allt har Jag skriver mycket poesi. Dagbok. gått så fort. Är jag värd den här Jag läser mycket. Fast en sak som 19) Penniless – Adam's apple pie framgången? I början kunde jag skrämmer mig är det här med att 20) Monty's loco – Small things inte hantera situationen. Jag trodde läsa på nätet, att ta bort hela käns- det var något fel på mig. Hjulet lan av att hålla i en bok. Tänk vad snurrade för fort. Jag kände mig hemskt om alla träd försvann och SRS topp 20 baseras på de mest spelade låtarna i SRS just nu. inte redo. Trots att jag spelat in ski- man blev tvungen att läsa tidningar Kolla listan vecka för vecka på vor sen 1992 var jag inte redo. Det och böcker på datorn. Jag tycker var då jag började ifrågasätta. Jag om böcker som triggar igång fanta- är 32 år och börjar värdera andra sin, som flyttar sig i tid och rum. saker – familjen och vänner. Då var Sagor. Sen tycker jag att Bibeln är WWW.SRST20.JUST.NU det så svårt att spela med när jag väldigt mäktigt. Att utifrån den har Nätverket Studentradion Sverige (SRS) är ett samarbete mellan: egentligen mådde pyton. Jag kan en hel värld styrts. Det är den ulti- Göteborg - K103, 103,1 MHz www.gfs.gu.se/k103 tänka mig att det är många som går mata realitale-boken. igenom samma grej. Det finns en Dina framtidsplaner? Linköping - Radio Stil, 95,5 MHz www.radiostil.nu anledning till att är så mycket dro- – Min dröm är att sjunga jazz. Jag Lund - Radio AF, 99,1 MHz www.radioaf.com ger och alkohol i den här bran- inbillar mig att jag skulle kunna schen. På det sättet är musikbran- göra det. Har man en dröm så go Stockholm - 95,3 MHz www.studentradion.net schen väldigt ful. Det krävs en viss for it. Umeå - Mick 102, 102,3 MHz www.mick102.nu Uppsala - 98,9 MHz www.studentradion.com Växjö - Växjö studentradio, 102,4 MHz 10 www.groove.st – Detvardekortaste niominuterna örhängen. Honsätter sigisoffan. rosa dräkt,mörkröttläppstiftoch Beautiful Music”. I notställetstårhäftet”TheWorld of på väggarna. porslinsvaser, och avbildadeiramar plastrosor finnsutställdairummet komma inärhetenav. Gulaochrosa annat manintevågarröraellerens stativ avpoleratgammaltsilver, och sidenklädda fåtöljer, fatuppställdai ken farmorsomhelst. tagningen. Detblevbilligareså. Allt speladesinliveochhelstpåförsta Patterson ochgivetvisCordellsjälv. Artister somAllenPage,Earl country mellan1956och1959. lar medrock’n’roll,rockabillyoch tikett MoonRecordsinklassiskasing- spelade olikaartisterpåhennesskive- malt ochrymmermyckethistoria.Här minuter såattjagkanbytaom. bort attduskullekomma.Gemignio – Ohlord!Vet du,jaghadeheltglömt åriga tantenunderhåret. lägger manmärketilldenlilla77- som engråsvartbollpåhuvudet.Sen mest iögonfallandeärhåretsomsitter gatan somharenriktigbrevlåda. hus ärlättatthitta.Detdetendapå Scenic HillsBaptistChurch.Hennes svänger manavWarford straxefter norra Memphis.Förattkommadit enplansvilla påScenicHighwayi Cordell Jacksonboriencitrongul Tennessee, onsdag18oktober2000: Cordell JacksonshemiMemphis, superlim underfötterna” ”Jag tackarGudattjaghar Cordell kommerinirummeten Ett pianoutgörrummetscent-rum. Kristallkrona itaket,glasskålar, Idag serdetutsomhemmahosvil- Cordells vardagsrumär50årgam- Cordell öppnarytterdörren.Det har skrivitendelnyaockså. motallatänkbararegler.bara brutit Hon sig framimusikbranschen.Honharinte Jacksonkämpat I merän50årharCordell inom musiknärhennes pappabeställ- Mississippi. Hon fickentidigstart Cordell föddes1923iPontotoc, Cordells hem,onsdag18oktober: Det blirhennes55:eutmärkelse. Dr. William Harrington,tillCordell. certifikat frånMemphisborgmästare, Hagströmgitarr. Eatonöverlämnarett krinolinklänning ochsinberömda Rock’n’roll-mormor: CordellJackson! – Härkommerhon.Damenfördagen. TV, agerarkonferencier: en bekräftelse. Det ärmeränbaraenkonsert. brorson, somarrangerarhändelsen. Memphis-producenten SamPhillips Jud Phillips,denlegendariske ger iMemphispåmångaår. Detär Det ärdenförstakonsertsomCordell Tennessee, fredag20oktober: The NewDaisyTheatreiMemphis, blir Cordells54:eutmärkelse. John LeeHookertilldelasvarsin.Den Även BonnieRaitt,Howlin´Wolf och på enplattaitrottoarenBeale. Blue Note,ennotimässingsomfästs black culture”.Ingentarnotisomdem. Third medplakatdärdetstår:”Theftof demonstranter ihörnetavBealeoch Park. Utanföravspärrningenstårfyra avspärrat förnyinvigningenavHandy Ett kvarteravanrikaBealeStreetär Park, torsdag19oktober: The W. C.HandyPerformingArts med enaögat. vänta, sägerhonleendeochblinkar någon kvinnanånsinkommerlåtadig Hon kommerinpåscenenirosa Jack Eaton,enlokalsportreporteri Inne iparkenmottarCordellen text &bild:DanAndersson Långt föreerkända pionjärersomSam egen inspelningsutrustning iTennessee. sonen, överhuvudtaget,attägasin inspelningstekniker ochproducent. inte baratilllandetsförstakvinnliga inspelningsutrustning. Detgjordehenne köpte somförstakvinnaiUSAsin egen flyttat tillMemphis,Tennessee. Hon skapade Cordellhistoriaefteratthon men äröversåstårjagupprätt. vilket hållvindenänblåser, närstor- att jagharsuperlimunderfötterna.Åt göra det.JagtackarGudvarjedagför gav migsjälvförtroendetattjagkunde min mammaaldrigtillåtitdet.Hon var nåtfelmedvadjaggjorde,såhade jag. Jagvissteimitthjärtaattomdet rade ögonenidemochsaattdetgör som omjagvarkonstig.Jagbaraspär- inte speladegitarr. Folktittadepåmig – Jagfickalltidhöraattsmåflickor band, ThePontotocRidgeRunners. trädde hontillsammansmedhans år gammal. de engitarråthennenärhonvartolv Hon vardessutomdenförstaper- Lite meränettdecenniumsenare Mindre äntiomånadersenareupp- Jackson Cordell den oändligamelodin. Detärengåva. blick gavhanmigkunskapenattskriva till attblilåtskrivare”.Isammaögon- Han satillmig:”Mittbarn,duär född dånade likahögtsomenåskstorm. i omnåntrormigellerinte.Hans röst Gud. Hantaladetillmig.Jagstruntar – Jagkanvittnaomdethär. Jagsåg Ofta skrevhonocksålåtartilldem. rum, ochgavsedanutdempåMoon. även inandraartisterisittvardags- Cordells egnasinglar. Honspelade tar Cordell. först medalltdetandraockså,skrat- USA, såtänktejagattdåärmanväl första kvinnligainspelningsteknikerni – Närjagvälfickvetaattvarden tillverka sinegensingel. sjunga, spela,spelain,produceraoch första kvinnaniUSAattskriva, gare ettflertalrekord.Honblevden sin förstasingel.Detgavhenneytterli- skivbolag, MoonRecords,ochgivitut historia efteratthonstartatsitteget Phillips. Åretvar1947. Mellan 1956och 1959gavCordell Men Moongavintebaraut Nio årsenareskapadehonåterigen visste denärjag gjorde den. smakat enöl,skrattarhon.Mendet – Detironiskaärattjagaldrigens av scenen. hon spelarTheStrayCatsBrianSetzer till enreklamfilmförBudweiserdär allt frånMTVochDavidLetterman, The Split tar. ut någrakassettermedinstrumentallå- de rockabillystilpågitarrenochgett redan enbrabitöversextio. blev uppmärksammadigen.Honvar inte förränislutetav80-taletsomhon låtskrivaren EarlRandle.Mendetvar mans medblandandralegendariska under 50-talet,bådeegnaochandras. med någraavdesinglarhonsläppt Armstrong. 1965 medRonochVirginia tag förengospel-EPhonproducerade tyst ganskalänge.I20år, medundan- ut tiosinglarpåMoon.Sedanblevdet Sedan dessharallt flutitpåoch Det gjordesenvideotillhenneslåt Då hadehonutvecklatsinskruva- Några andraprojektföljde,tillsam- 1979 gavhonutensamlingsskiva och plötsligtvarhonmedpå gillar dinversionbättre. Det ärintesåjagminnsden,men jag – Vad hettedenlåten? fram ochfrågar: EfterlåtenkommerEaton sekunder. spelar jagden.Ochsåhärgår spelar mandeninte.Menjagsaattså spela enlåtsåhärochhansaatt – Endagkomminfarpåmigmedatt det tänkerjagintegåinpå. mony. Mendetärmusikhistoriaoch min tidkalladesdetförsixstringhar- de jagallalåtarmedbarréackord.På – Närjaglärdemigspelagitarr, spela- oktober: The NewDaisyTheatre,fredag20 länge jagharkunnathållapå. inte lagtavän.Detärvansinnigthur jag måstesättaigångnåt.Ochdethar allt baraexploderade.Jagtänkteatt – JagspeladeengångiNewYork och sin Hagströmochrockabilly. patenterade krinolinklänningar, med hon harfortsattattuppträdaisina Hon blåserbortpublikeni45 Bye Blues ? komedinummer, Sen blirdetnågrasånahärockså. spela fyraellerfemsånapåkonserten. – Gilladeduden?Jagkommeratt countrysång. börjar honspelaenlångsam,vacker Budweiserreklamen? jag gör. Harduhörtlåtenjagspelari är därförjagkanspelasåsnabbtsom Man baraläggerfingrarnapåden.Det – Kollahurlättdenärattspelapå. bara skojar. blåser bortdig! – Flyttadiglitebakåtsåattjaginte och pluggarisinHagströmCondor. dig nersåskadufåhöra,sägerhon – Duharintehörtmigspela,va?Sätt Cordells hem,onsdag18oktober: hänga med. reklamen tvågånger förattallaska Cordell spelarlåten frånBudweiser- oktober: The NewDaisyTheatre,fredag20 sen rockarjaglossigenislutet. – Detkommerattblitre-fyrasåna och Hon kastarsiginiettavsina Hon blåserpåi15sekunder. Sen Hon skrattarochförsäkraratthon Basketball Man . jag heller. tillbaka frånvad Gud hargetten.Inte – Jagfickengåva.Mandrarsiginte det. inga jordiskamakterbestämmaöver vara någotdera.Åtminstonelåter hon alltid sagtattjagvarföremintid. Men människornaomkringmighar är perfekt,detsåjagkännerdet. ja. Ärjagföremintid?Gudstajming den ärfullavlögnaktigakvinnor, så andra kvinnor?Omintedenhärvärl- – Harjagvariteninspirationför oktober: Cordell Jacksonshem,onsdagen18 låtar först. – Jagmåstebarasjunganågragospel- – Inte? är inteöverän. – VäntaliteJack,sägerhon.Showen på scenen. You från hjärtat.Denheter avslutar medochdenkommerdirekt – Nuskajagspelaenlåtsomalltid Cordell haringaplanerpåattsluta Efter attlåtenärslutgårEatonut . So EasyLoving 11 Groove 1 • 2001 12 www.groove.st kosmopolit En rysk med Kool Keith. texter och det är förmodligen därför han jobbar massa stilar. Han har också en hel del humor i sina Francisco, han är verkligen ”out there” och har en – Han är en väldigt cool rappare från San Kool Keith. av rapparen Motion Man som ofta jobbar med electro-pumpande The Terrorist. Där tar han hjälp låtarna från sina egna plattor blir det gärna den lar plattor. När han ska dra fram de riktigt vassa föräldrar från Chile och Brasilien. förhållande med en fru som är född i Sverige Sverige för han lever i ett minst sagt kosmopolitiskt till Kuba och hela Europa, även Sverige. pare över hela världen. Från Japan och Australien med poeter, musiker, spoken word-artister och rap- – Förhoppningsvis gör vi en låt ihop. Jag jobbar med Looptroop. rera sitt DJ-set. Vadim planerar också ett samarbete Göteborg där jag träffar honom innan han ska leve- annat än hängt på klubbar som Fat Milk i Han rabblar svenska rappare som om han inte gjort han också järnkoll på den svenska hiphop-scenen. eller funk i musiken. är bra musik, men det ska finnas en känsla av soul inte att jag bara gillar undergroundgrejer. Bra musik speciellt förtjust i polerad musik, men det betyder – Jag vill att mitt sound ska vara rått, jag är inte hans musik, den är mer präglad av att resor. och vansinne. Men det finns inget speciellt ryskt i Other Side som är fyllt av smutsiga beats, scratch släppte han sitt andra fullängdsalbum Life From the med skivbolaget Ninja Tune. För drygt två år sedan han släppte några singlar innan fick kontakt av nittiotalet startade han sitt eget skivbolag där tyckas, men Vadim minns knappt flytten. I början från S:t Petersburg till London. Dramatiskt kan När Vadim var fyra år flyttade han med sin mamma text: Björn Magnusson • bild: Johannes Giotas DJ Vadim är i Sverige för tredje gången och spe- Nu är det inte så konstigt att Vadim har koll på Förutom att Vadim sprider knasiga beats har och rappare med vrickade tungor.och rappare som dammsuger världen på trasiga beats DJ Vadim blod är en funkig britt med ryskt gement han varit i kontakt med, men det är mycket spoken word-legenden Gil Scott-Heron vars mana- mersiell. På sin nya skiva vill han gärna ha med bredare än föregångaren utan att därför bli kom- The Art of Listening som han tror kommer att bli skivor men han har också börjat på ett nytt album, Vadim varit upptagen med att resa runt och spela Sedan Life From the Other Side släpptes har DJ Vadim sionen finns kvar i min musik. mässig och det vill jag inte, viktigaste är att pas- artisten man jobbar med och då blir musiken affärs- men det är ingen idé för blir som om man köpt stort bankkonto och köpa KRS One eller Eminem, – Det är väldigt lätt att åka till New York med ett att artisten verkligen vill jobba med honom. ten han ska jobba med och därmed försäkra sig om svårare enligt Vadim, som vill prata direkt med artis-

14 www.groove.st – Om man befinner sig i en situation där allt är men vill hellre betona hoppfullheten i låtarna. Winqvist, som sjunger och spelar orgel, håller med, man aldrig kan vara riktigt säker. Karl-Jonas Där man känner att det nog snart löser sig, men Jenny. byter ut dem ibland så förändras plötsligt allt, säger ens liv består av så många olika liv, och att när man – ny stad. lek i utförsbacke eller hur det är att flytta till en helt gitarr. och hör, säger Jenny Wilson som sjunger och spelar – Vi skriver om saker man är med om, som ser kaffe än traditionella låtar med vers och refräng. som små historier berättade för polaren över en kopp skiva full av berättelser ur vardagen. Låtarna är mer Powers allra första fullängdare, Den 21 februari är det dags. Då kommer First Floor Power Floor First Scissors, Bag or a Stone Hon beskriver bandets låtar som oroliga filmer. Sångerna handlar ofta om jobbiga saker, som kär- Toner för ljusare tider det finns hopp. First Floor Power vet. Visst kan livet kännas lite jobbigt ibland. Men var lugn, handlar just om det, att There is Hope . En och musiker som är viktiga för dem. – Ja, vi blev nästan religiösa efter det, säger Jenny. om, utbrister Karl-Jonas. pengarna. Det var det mest overkliga jag varit med senare kommer en tjej och har med sig resten av förut, och gav oss tillbaka det han hade. Och lite en kille och säger att han såg oss tappa lite pengar ångest jag fick! Men så, lite senare, kommer det fram folk sett mig sprida pengar omkring mig. Oj, vilken men gick vidare. Sen säger Sara [Wilson, basisten] att bjöd på sprit och jag blev lite påverkad ramlade, skulle jag hämta gaget hos arrangören. Arrangören – Vi spelade på Emmaboda och allt var jättekul. Sen la människor från i somras. tycker inger hopp i tillvaron. Bland annat några snäl- medla ett positivt budskap. Det finns hopp i allt. – Det finns mycket som är jobbigt, men vi vill för- bänksrealism. vägen därifrån istället för bara rak ångest och disk- väldigt jobbigt kan det vara schysst att beskriva På konvolutet har de även nämnt några artister På konvolutet tackar bandet människor som de text: Anna Hedlund • bild: Mattias Elgemark i alla fall gjort vårt. ker fortsätta göra våra låtar och videor då har vi vänder väl någon gång! Man får inte ge upp! Vi tän- dominansen får man väl försöka göra något. Det – Istället för att tycka det är jävligt med toppliste- inom svenskt musikliv. Sånt gör mig så arg, säger Karl-Jonas upprört. den var bra, men sa att de inte kunde visa där. jobba på ZTV. Hon hade sett vår video och tyckte att – Jag träffade en tjej för ett tag sedan som just börjat kanalerna prioriterar. er. Men deras material är inget som de kommersiella Videon har de faktiskt råkat se på MTV ett par gång- samtalet rakt in på bandets senaste video, glömmer nästan bort tid och rum. Musiksnacket för vanker och känns äkta, fortsätter Karl-Jonas. – stark människa, säger Jenny. har något otroligt viktigt att berätta, hon är en sån – Yoko Ono har jag börjat lyssna mycket på nu. Hon Bright Eyes Men han är ändå positivt inställd till tillståndet Bandet börjar diskutera de bästa skivorna och ger mig hopp. Den skivan har lite ska- Time Time . att de inte förtjänar ett. För det gör de. ett kontrakt betyder inte inte hetsar efter nar något annat i Sverige just nu. Att de influens, och gör musik som inte riktigt lik- rar, anger Chocolate Watchband som en experimente- ”analogt band” som gärna Wasted också, på gamla prylar. De är ett på Elegantly låtarna spelat in de fyra Det är där de tiskt taget bott i replokalen. från media här i stan. mycket att ha… Fast bra stöd vi har haft i hela Sverige. Här I Linköping är det inte spelningar har varit till stor hjälp att ordna – Det är viktigt för vår musik. PromoPop spela mycket. att spela ute och Det är väsentligare ren. först nu vi har hittat vår grej. där kontraktet för längesen – det är ju kan det kännas skönt att vi inte fick har alla pekat i den här riktningen. Nu Våra senaste inspelningar David Drejstam. vägen, berättar gitarristen/organisten både vi och PromoPop ska se vart det tar – Vi har legat lågt med skivbolag för att väcka skivbolagens intresse. PromoPop entrepenörer underjordens Wasted hittat sitt spår. Med demon och indieturer rockslängar årens har efter Superfly. från Linköping Kraftkvartetten talet kan det låta som låter om Planet När pop och psykedelia vänslas i 2000- på PromoPop Planet Superfly Planet Superfly har under hösten prak- Planet Superfly jäktar inte med karriä- Planet Superfly ska bandet tillsammans med Elegantly Peter Sjöblom

Johannes Giotas Sound- track of Tillsammans igen text: Karin Lindkvist • bild: Johannes Giotas Our Lives Det har varit tyst om Soundtrack of Our Lives. Men medlemmarna har ändå figurerat både här och där. Nämn en bra svensk platta från förra året och en Soundtrack-med- lem har garanterat haft ett finger med i spelet. Men nu är det även slut på den gemen- samma tystnaden. Med Behind The Music är landets svängigaste rockband tillbaka. – Nu är det bara Soundtrack som gäller, säger Martin Hederos. Karl Gustafsson, bas Förflutet: har spelat coctailjazz med Fredrik Sandsten Ian Person, gitarr och i Electric Eskimoes. Fredrik Sandsten, trummor Förflutet: Punkband med Ebbot och sedan Union Sidospår: Har en egen studio, Svenska Carbide. Gjorde skiva med Stonefunkers. Gjorde Förflutet: Har spelar militärmusik, jazz i storband och Gramofonstudion där Behind the Music är inspelad musik till filmer som visades på skidbussar ner till i göteborgsbandet Whipped Cream. och där han jobbat med Silverbullits nya platta. Har alperna. Sidospår: Har spelat med Nicolai Dunger, Håkan även spelat med Freddie Wadling, Nicolai Dunger, för- Sidospår: Har spelat in en skiva med Magnus Hellström, och Magnus Carlsson från Weeping producerat The Ark och är med i ett engelskt punk- Carlsson i Weeping Willows som släpps snart. Willow. band. Ditt förhållande till sport? Ditt förhållande till sport? När hade du ett hederligt arbete senast? – Väldigt intresserad, har åkt snowboard, skateboard – För mig är det något som bara tar upp en massa – Det var väldigt länge sen. Men jag var scentekniker och spelat fotboll. Fotboll är roligast, det är så mycket plats i tidningen. Jag håller inte på med sport överhu- på Göteborgs Stadsteater under flera år. känslor inblandade. VM -94 måste varit den mäkti- vudtaget och det är helt klart ett socialt handikapp. Ditt förhållande till sport? gaste sporthändelsen. När folk pratar om fotbollsmatcher har jag aldrig – Jag gillar inte att titta på det. Mitt värsta minne är något att säga. När hade du ett hederligt arbete senast? när jag blev nerslagen av en karatemästare, jag har – Det var när jag jobbade som snickare åt min svåger När hade du ett hederligt arbete senast? aldrig slagit nån i hela mitt liv och hade inte en chans. för evigheter sen. - För fem år sen jobbade jag på annonsavdelningen på Det är därför jag har guldtand nu. Hallands Nyheter! Vad är bäst just nu? Vad är bäst just nu? – Johnny Cash och Ocean Color Scenes första, den Vad är bäst just nu? – Jag lyssnar mycket på Silverbullits nya. har skön modskänsla. – Jag lyssnar mycket på The Hives, All Saints och Dina förhoppningar inför år 2001? King Crimson. Dina förhoppningar inför år 2001? – Det känns väldigt positivt inom musiken just nu, – Att det går bra för oss förstås… Annars att det kom- Förhoppningar inom musiken inför år 2001? särskilt i Sverige. Det har kommit fram mer udda gre- mer fler musikprogram i teve, det behövs ett som visar – Jag önskar att det kom upp mer band från underve- jer i år. Om man kollar på Rockbjörnen, förra året livemusik. Musikbyrån är bra, men det det är alldeles getationen, typ The Ark. Ett bredare utbud av sånt vann Patrik Isaksson allt, i år var det The Ark och för lite med bara ett program. hade varit roligt, till exempel jazz och soul. Håkan Hellström. Det har skett ett generationsskifte. www.groove.st

16 lovande tycker jag. Strömstedt och Ledin håller inte längre. Det verkar mer band som funnits länge och repat mycket fram. – Det hände mycket bra i Sverige förra året. Nu kom- Dina förhoppningar inför år 2001? och amerikansk lo-fi. poppig men hård. Jag gillar mest kvinnliga sångerskor gamla – PJ Harveys senaste är skitskön. Juliana Hatfields Vad är bäst just nu? sig… är så rörande med curling, hur dom sopar och har ning som var med, det använder jag ursäkt. Det hela nätterna och kollade curling. Jag har en tremän- re. Under sista OS gick jag in i curlingträsket och satt – Jag gillar bollsporter och har varit sportkille tidiga- Hur är ditt förhållande till sport? allt var väldigt lyxigt. Vi hade skittrevligt”. stor pryl, vi spelade in på en vingård i Provence och tar i bilder och använder skön symbolik. Det var en snarare konstnär och författare än musiker. Han pra- Lundells senaste skiva. ”Det var väldigt kul, han är precis spelat in den andra plattan. Spelar på Ulf också med på Lädernunnans sista turné. och med Union Carbide på deras sista turné. Var Noodles, med Mattias Bärjed och Hellberg, Bach innan rocken kom in i bilden. Sedan Nymphet (”Jag är svarta fåret”) spelat mycket jazzpiano och Förflutet: Den ende i bandet som gått musikskola Martin Hederos, klaviatur Sidospår: Ena halvan i Hederos & Hellberg, har platta Become What You Are är fantastisk, tor var skitbra, massa bra musik. grammet som Fredrik Lindström hade senast med lis- musik. Jävla tur att Musikbyrån finns. Och det pro- man hör i radio och teve är kommersiell, själlös MTV är så inriktad på kommersiell musik. Det mesta – Att media ska förändras. Det är så jävla tråkigt att Dina förhoppningar inför år 2001? Warning John Coltrane. Sen lyssnar jag mycket på – Charles Mingus. Jag gillar jazz som Sun Ra och Vad är bäst just nu? att dom hade slagit Frölunda! hade slagit Frölunda och gått vidare till semifinal. Just var på turné i England och fick reda att Färjestad när Färjestad tar SM-guld. Det var helt otroligt vi och pingis. Fast nu är jag inte så aktiv. Det bästa är – Jag gillar sport och har spelat hockey, fotboll, rugby Ditt förhållande till sport? det var helt sjukt. vänja kroppen i en halvtimme innan man kunde gå ut, ders temperaturskillnad. Man var tvungen att sakta der därinne. Eftersom det var sommar 60 gra- började fem på morgonen och det var minus 28 gra- Karlstad. Jag packade Findus köttfärs och sånt. Man – Det värsta jobbet jag nånsin haft var i frysen på KF När hade du ett hederligt arbete senast? heavy metal”. Har spelat med Carola i teve (!). Von Marten’s Worls Domination som spelar ”svullen senaste platta. Har ett band i Stockholm som heter våren –97. rade med Refused i Tyskland. Kom med i Soundtrack Även i hiphopbandet Mindjive som bland annat turne- Förflutet: Spelade i Karlstadsbandet Nymphet Noodles. Mattias Bärjed, gitarr Sidospår: Spelade med Freddie Wadling på hans med Van Halen från 1981. Fair och extremt flippat. plattor och att allt kommer bli mer experimentellt dimension. Jag tror det kommer mycket spännande – Att musikklimatet får en facelift och tar sig upp Dina förhoppningar inför år 2001? med outgivet material från 1965-1967. lyssnar mycket på Captain Beefheart, en demoversion – Våran egen platta… nej det var förutsägbart. Jag Vad är bäst just nu? Stenmark och Phil Mahre. sportminnet måste vara nån parallellslalom med blev könsmogen och började med musiken. Det bästa – Jag är jävligt lat. slutade spela fotboll när jag Ditt förhållande till sport? drack kaffe. Tyvärr finns inte Banankompaniet längre. båtarna. Originalgubbarna sjöng vals för oss och vi vi drack rysk vodka och badade i swimmingpool på var mest artister och konstnärer som jobbade där åttiotalet. Där rådde extremt lat Tintin-stämning. Det haft var på Banankompaniet nere i hamnen slutet av – Det har jag inte haft… jo det bästa jobb nånsin När hade du ett hederligt arbete senast? samt producerar andra artister. jektet Audio Laboratory som sysslar med happenings, år, ”en turbulent tid”. Förflutet: Var med i Union Carbide Productions sju ”Ebbot” Lundberg, sång Sidospår: Sjungit med Nicolai Dunger, hobbypro- 17 Groove 1 • 2001 Kung Saloman

text & bild: Jonas Elgemark

Den mytomspunne engelsmannen som har gjort hemmainspelningen till stor konst slår till igen. Denna gång i Oslo med sista spelningen någonsin.

Bevis Frond

”Jag har klarat mig utan media och skivbolag och jag behöver inte dom. De är en hög idioter allihop.” Nick Saloman Som alltid utgiven på egna bolaget Woronzow. nat, tjugonde album sedan debuten gitarr sedan han var tolv år och detta är hans, löst räk- göra det? men vi har spelat ihop i över elva år så varför skulle jag det är lugnt för hans del om jag tar in en annan basist, ar Adrian bara för att han är sjuk. Han sa till mig – Jag skulle aldrig göra det, det är inte så att jag kick- att plocka in en ny basist. inte, det beror på om jag blir botad. varför inte? Om det blir sista giget eller inte vet vi och liknande. Men jag har alltid velat ha en bror så olika biverkningar som att ett extra huvud växer ut med mediciner som förmodligen kommer att ge en del – Jag kommer att påbörja en sex månaders behandling nélivet ett tag. sista spelning, han måste helt enkelt hålla sig ifrån tur- levern. Detta är anledningen till denna förmodligen tit C, blodet är smittat och bryter sakta men säkert ner avsked, så lätt blir man inte av med oss. Men fäst inte alltför stor vikt vid ”valedictory” som ett en tanke att vi inte kommer spela ihop på ett tag. och Andy med sitt briljanta trumspel. Men också lyfter mina låtar. Adrian med sitt melodiska basspel ihop. Jag tog med de andra två på plattan för att berättar Nick. Ett farväl till att vi turnerar och spelar – Det är snarare farväl av en era än Bevis Frond, avskedslåtar. Valedictory Songs är titeln, som ungefär betyder nytt album som gör att man glömmer all annan musik. kunde bli mycket bättre så kommer det plötsligt ett Adrian och Andy. Och just när man trodde att det inte Road, Walthamstow, London, utan i studio med sovrummet på numera klassiska adressen 75 Melville ningen till stor konst har denna gång inte spelat in i Bevis Frond. Engelsmannen som gjort hemmainspel- förmodligen inte för Nick Saloman som egentligen är Celtic. det är nämligen fotbollsdags. Glasgow Rangers mot tunna byxor. De vill genast uppsöka en pub med TV, engelsk anda är de iklädda endast jeansjacka och en del promenader blir det denna kalla dag, och i sann söndagen med att utforska Oslo. Ett konstmuseum och visar att du kommit rätt. Nick och Adrian tillbringar Johann där bara en oanselig röd neontext på rutan litet ställe ett stenkast från Oslos paradgata Karl sande namn på en klubb den här kvällen. En mörkt ner ägarna till den lilla klubben Last Train. Ett pas- några cymbaler. Resten lånades av Euroboys som kän- med sin gitarr, Adrian med sin bas och Andy och Andy Ward flög över till Norge från London. Nick – och varför inte Oslo? Nick Saloman, Adrian Shaw en vecka tidigare, men de lyckades slänga in ett gig till var inte direkt planerat. Sista spelningen i London Det blev Oslo som sista gig för The Bevis Frond. Nick är en notorisk låtskrivare. Han har spelat Nick säger också att han är väldigt främmande till Adrian har drabbats av det elakartade viruset hepa- Det är sista giget med just denna rytmsektion, men Miasma från 1986. snacka skit och skriva ner band, fortsätter Adrian. Det – En samling misslyckade musiker, som bara gillar att stjärnor. med posörer som inte vill något hellre än att bli rock- om musik på riktigt, men i England är de flesta en hög – Var som helst i övriga världen bryr sig musikpressen poängterar då att detta gäller mest i England. öga med en musikjournalist, fiende, och han inte dom. De är en hög idioter allihop. klarat mig utan media och skivbolag jag behöver jag har ingen gudomlig rätt att bli skriven om. Jag är bara en av många som försöker hålla mig över ytan, aldrig mina. Men jag tänker inte slicka deras arsel. Jag Woronzow-plattor till dom. En del recenseras, men – Vi skickar alla rar inte dina plattor. hjältar, men de recense- deras nummer om kult- Mojo skrev om dig i bedragare allihop! mentell musik, de är tiskt! Jag hatar experi- digt arrogant och idio- att vara cool, det är väl- att du inte kan spela för gör. Att försöka låtsas digt pompöst det de aldrig höra, det är väl- Moore är förmodligen en bra gitarrist men det får du att det blir farligare och mer streetwise då. Thurston – De gör sig till och för en massa oväsen att de tror Nick och använder Sonic Youth som ett skräckexempel. uppmärksamhet. man kunde spela. Många låtsades vara usla för att få kunde spela, man sågs som en gammal tråkig idiot om nad på var när man hyllade band bara för att de inte lade; Televison, Clash, Ramones. Det jag blev förban- kom. Jag var ganska intresserad av band som de hyl- Melody Maker och NME förlorade något när punken ka bra, den representerar min smak, mycket retro. – Jag hatar den engelska musikpressen! Mojo är gans- i allmänhet och den engelska synnerhet. vill. Ett ganska unikt läge. Vi pratar om musikpressen har han ändå sina fans och kan göra precis vad bolag bakom sig, och utan större publicitet i media, ganska lilla värld med enkla medel. Utan något stor- låtarna och mot slutet börjar det låta riktigt bra. säger Adrian. På en sex veckors turné lär man sig – Om vi ska på turné så kör igenom allt en gång, inte heller något de ägnar mycket tid åt. egentligen inte spela trummor. sida. Jag brukar ju spela allt själv men jag kan ligt lyckligt lottad att få ha Adrian och Andy vid min vad det blir – pop, blues eller psykedelia. Jag är otro- – Jag kan inte bestämma stilen för ett album, det blir Plötsligt kommer Nick på att han sitter öga mot Detta fenomen finns fortfarande kvar idag, menar Nick har med Bevis Frond gjort succé i sin egen Plattan spelades in på en dryg vecka och att repa är Nick planerar en akustisk soloturné, och Woronzow soloplatta på gång men säger inte så mycket om den. till sitt fjärde soloalbum, Andy har kanske också en är en livräddare på turné. ta så skulle vi inte hållit på länge som gjort. Det rock’n’roll! Jag lovar dig, hade inte vi tre kunnat skrat- – Kom igen! Det är meningen att det ska vara kul med står där med pokerface och tittar ner på sina skor. re, men de lät ändå bandet hålla på. och backade upp oss. Kanske tog de tillbaka det sena- Camel och vi gick back på en turné var skivbolaget där visste att dom inte skulle bli stora. När jag var med i – På 60- och 70-talen stödde dom band även om de Nu är det adjö om inte artisten får en stor hit. bolagsmänniskorna förr var stora fans till sina artister. metal-fans folkmusiksnubbarna och tvärtom. och alla satt där diggade. Nu hatar heavy Convention och en akustisk soloartist samma kväll – Du kunde ha Black Sabbath, ett bluesband, Fairport färre kategoriseringar. mot nu är också att det då fanns fler scener och var att allt var på ett mer personligt plan då. Skillnaden och Camel, låg båda på storbolag. Men Andy menar två av Englands stora band på 70-talet, Hawkwind så är tyvärr fallet. får väl dom att känna sig viktiga. Det är tragiskt men min dörr, så mycket saknar jag dom inte… att det är okej komma hem till mig och knacka på andra ställen där vi har vänner. Men det betyder inte Göteborg, New York, Aten, Oslo, Berlin och alla förhållande till vår publik. Vi kommer att sakna alla i stöddiga rockstjärnegrejen och har alltid haft ett nära arbete men de har gjort det meningsfullt. Vi hatar den vi inte längre får träffa fansen. Turnerande är hårt – En av de värsta sakerna med att sluta turnera är Nick blir plötsligt lite nedstämd. en final av ett unikt band som sorgligt få fick höra. utan också en stor rockhändelse i liten skala, kanske där kvällen i Oslo var inte bara en fantastisk konsert Vad händer härnäst då? Adrian har en del material Adrian menar att nya band ofta är humorlösa. De Andy menar också att en stor skillnad är skiv- Adrian Shaw och Andy Ward som båda varit med i Det som jag och ungefär hundra till upplevde den så. demoner. Inte stiltje allt- och Monster Magnet- besvärjer sina Sabbath- lite för nöjes skull mysts och Nick Saloman Simmons från Alche- Scorched Earth där Paul så en platta med Nicks dotter Deb. Och Skol, Tony Hill och bland annat Gadsby and av gamla och nya band, fortsätter sin utgivning 19 Groove 1 • 2001 20 www.groove.st han som ”ska flumma tills jag dör/eller hoes som inte utvecklat brösten” och ”snubben med ljusa rösten/som jagar et kärlek som helst att ge till både blandade publiken verkar ha hur myck- aversion mot polisen. ofta samhällskritik från vänster och rappa. Gemensam nämnare är dock förorten till hur grymma de är på att och berättat om allt från hur livet är i tjejer från publiken som greppat micken Home) och Agallah från New York. som tog med sig Lil´ Dap (Group Timbuktu och delar ur GreenHouse FX som uppträtt märks Fattaru, Swing, Bland de mera namnkunniga artister Poetry – hiphop till live-musik och efterföljande open mic. – hiphop till live-musik och efterföljande Poetry för den vanliga teaterpubliken. Anledningen heter Public tillfällen invaderats av ungdomar med stora byxor istället Under hösten har Backstage i centrala Stockholm vid tre Stämningen är alltid hög och den Till detta kommer alla de killar och Hiphop är poesi text: Daniel Severinsson • bild: Mattias Elgemark C.R.E.A.M. och The Symphony. klassiker som The Bridge is Over, publiken går upp vill de helst köra till svårt att hålla sig för skratt. Fast när par över Hot Butter ser han ut att ha reggaebeat är kul och när Lil´ Dap rap- Att höra Fattaru köra Gul & blå till ett rappare att höjer sig ett extra snäpp. fet musik som helst, vilket får många ningen trummor, piano och ståbas hur är otroligt bra, och skapar med sätt- you say ”hop” – hip-hop, hip-hop”). funkar också som ”when I say ”hip” Bre-däng”, så att taket lyfte (ramsan säger ”Bre” ni ”däng” - Bre-däng, Bredäng med klassiska ramsan ”när jag ljudda polare och representerade Click som tog med sig tjugotalet hög- berättar han. att jag inte kände några som var där, var kul att testa och det underlättade – Jag var hur nervös som helst, men det särskilt vass) hur han vågade? upp och freestylade (han var inte frågade jag Mikael Agerberg som gick nästa gång, men är för fega, så därför och funderar på om inte vi ska rappa som går bakom ryggen. Falskhet öppen, och köra sin grymma låt första att våga gå upp när micken var kanske tjejerna från Malmö som var de crack eller horse”. får en psykos/men of course/tar aldrig Bandet Trio på tron som backar upp Motsatt hållning hade Ecstra Cheese Jag vet att vi är många som sitter Fast allra starkast intryck gjorde som handlade om ”vänner” av det. Dessutom kan ungdomarna och bryta gör man ju bara en större grej får säga vad de vill, och skulle jag gå in – Nej, jag tycker det är viktigt att folk drogpropaganda? yngre i publiken när det blir mycket Känner du någon sorts ansvar inför de fiskt. blandad både åldersmässigt och geogra- utan åldersgräns, så att publiken blir arna äger rum mitt i stan på ett ställe tisk känsla. Jag gillar också att spelning- grundinställning som ger en kollektivis- fascistisk. Det är en individualistisk – Ja lite, men mer anarkistisk och anti- rad? Men hiphop är ju ofta vänsteroriente- syfte med att anordna kvällarna. tar att han inte har något direkt politiskt Rocky i pjäsen med samma namn, berät- annars mest känd för att han spelar Initiativtagaren Polki Nordström, från större delen av publiken. rat-diss á capella blir det stort jubel När sedan Mingus kör en lång mode- upp kapitalister i träden Kungsan”. ”socialister med gevär” och att ”hänga sådant som kommer in av sig självt. de politiska inslagen i texterna mest är påverka folk, men de är överens om att Stuffe om de skriver sina rhymes för att jag på att fråga Mingus, Mackan och vingen” i Fattaru intar scenen passar ter applåderar man artigt. kavaj skriker ut sina evighetslånga dik- återkommande poeten i blå manchester- uppmärksamhetstörstande och ständigt inte, buar alltså. Till och med när den om de inte gillar något. Fast det gör tänka själva och publiken kan ju bua Hiphop är poesi och politik! Trots detta rappar de sedan om Innan ”hiphopsoldaterna på vänstra The True Sound Of The New West

“Mer än två ackord behövs inte för att skapa “Här kommer debuten – sex låtar så manlig och stor rock, menade Lou Reed, och Rockmonster så tungt svängande hårdrock att du häpnar.” spetsade öronen.” - Nöjesguiden - Nöjesguiden “Ett riff, en rytm, en sångmelodi över några få “...jag tycker att de har träffat helt rätt på sin toner... Det är fantastiskt effektivt.” debut. Starka låtar med mycket tyngd och - Dagens Nyheter sväng.” - Nerikes Allehanda “Räkna med att “Interrupter” hamnar högt på “Bästa svenska på 10 år!” - 106,7 Rockklassiker årsbästalistan i december.” - Nerikes Allehanda 22 www.groove.st Tricky eller Kraftwerk. lyssnar jag på allt från tidiga Stooges till Suicide är mitt absoluta favoritband. Sen tionen med Elvis och The Cramps. ”Tusse” Wennerlund) älskar 50-talstradi- inspirationskällor, vår trummis (Fredrik gammal blues. Vi har ganska varierade – Vi gör rock i grunden, lite som riktigt klassiska rock-klyschorna. Rockmonster värnar gärna om de gamla spöklik oro, utan även lite äldre tongångar. sångare Martin Thomasson. det inte händer något, säger bandets pande känslan av obehag man kan få när full än den förra, och har här kry- så kul ändå. Den här skivan är mer hot- boogie, för ingen av oss tyckte att det var – Vi har skalat bort alla element av träsk- syntharnas ökade inflytande. lare sound, under trummaskinernas och Majesty. Den här gången med ett lite kal- monotont malande alster, på nya bolaget Interrupter, ännu ett suggestivt och exakt ett år efter debuten kommer Rockmonster är på gång igen. Nästan turné med Mazarine Street också. med Mazarine Street turné fräscht material. Men det är inte allt. Snart blir Rockmonster nytt, tittar ut ur studion och levererar Monsterrockare Atmosfären på skivan ekar inte bara text: Anna Hedlund • bild: Mattias Elgemark försvinner till att åka bil. mer jobbiga än roliga, då hela helgen svep. Spridda helgspelningar är oftast – Det blir skönt att göra det i ett enda till hur praktiskt det kommer att bli. Martin Thomasson verkar dock mest se på turné med Mazarine Street. Men lite rockstjärneliv igen, för då ska de ut förstås. Men i mars blir det till att leva ningar, och åt att spela in nytt material ägnat åt diverse klubb- och festivalspel- intresserade av. kulturen ryggen, men det är vi inte så nell, om man inte vänder hela populär- svårt att kunna vara chockerande origi- vad man kan göra med den. Det är nog det gör att man får ett annat fokus på mal rock är en begränsad form, men antal möjligheter till utveckling. Gam- – Jag tycker att det finns ett oändligt Martin håller inte med. tyckas bli lite svårt att variera sig. Men hela tiden skapa något nytt, kan det förebild och samtidigt har som mål att Året som gått har Rockmonster När man har gammal rock som monster Rock- gare PopStäder.gare på vad som gjorts i tidi- är det dags att ta reda musikväg i de städer som blivit utsedda. Alltså Det är dock inte det enda som hänt i året. De sänder under en helg i början av Göteborg. Radions P3 utser varje år en PopStad, i år är det utan bara ett per dag, tror jag. ingen demoscen, och det var inte många seminarier, från hur de skulle se ut i fortsättningen. Det fanns – Första popstadsarrangemanget skilde sig också lite den har luckrats upp. större misstänksamhet mot pop- och rockmusik, men större koll på musiklivet. Tidigare fanns det nog en för det. Men det har gjort att politiker i staden staden. Det är svårt att säga om PopStad betytt något – Det både finns och fanns ett fungerande musikliv i köra på. oss till Lund, och de tackade ja. Så det var bara att bra arrangörer och ett rikt klubbliv. Så vi hörde av cent för PopStad. Det fanns ett rikt musikliv i Lund, arrangemanget, säger Maths Broborg, projektprodu- – Vi hade ändå Lund i åtanke för det första PopStads- vilken stad som skulle utses. vilket innebar att det var knappt om tid för beslut P3 fick klartecken för sin PopStadssatsning rätt sent, ett lite annorlunda sätt än kommande utnämningar. Popstadsmikrofonerna flyttats från staden? satsning gjorts som givit avtryck även efter det att under dessa år är kanske inte lika känt. Har någon firas. Men vad som egentligen hänt mer än detta om det är under en kortare period som utmärkelsen tas pop på allvar – utan att det blir för allvarligt”. förankrad talang och riksbekanta namn. I en PopStad spännande musikliv och både en bred bas av lokalt och ett ungt hjärta. I en PopStad finns vitalt och innovativa skivbolag, musikanknutna eldsjälar ställen, driftiga och intresserade arrangörer, aktiva med en egen musikalisk profil, väl fungerande spel- Städer, innan det nu år 2001 är Göteborgs tur. Umeå, Eskilstuna, Sundsvall och Malmö varit Pop- ärades epitetet. Sedan dess har i tur och ordning P3 PopStad utsågs första gången 1996, då Lund för- stad i år En poppig Den första utnämningen, Lund 1996, skedde på PopStadsutmärkelsen gäller under hela året, även En PopStad är enligt P3:s urvalskriterier en ”stad text: Magnus Sjöblom • bild: Johannes Giotas också utsågs till Årets Jazzstad. och lever bevisas av att Eskilstuna 1999 att stanna i staden. Att musikmiljön är bred få näringar nödvändiga för musikindustrin ett centrum för svensk musikindustri, och näringslivsprogram. Ambitionen är att bli schen, och musiken finns med i Eskilstunas att bli ett företagarcentrum för musikbran- PopStadsarrangemang. år, och kommunen sköt till medel för plats vid Musikmässan i Göteborg samma första kommun som hade representanter på satsning på popmusiken. Eskilstuna var den den såg dessa möjligheter, och inledde en vara. Kommunen och andra instanser i sta- svenska musikens möjligheter som export- PopStad, inleddes fokuseringen på den Larsson, PopStadsansvarig i Umeå. och publik på arrangemang, säger Jonas Däremot är det dåligt med unga arrangörer framför allt på den elektroniska scenen. band, och en spännande utveckling sker – Dock finns fortfarande många och bra det bara var andra året arrangerades. PopStadsutnämningen skulle bli, eftersom de med hur stor genomslagskraften hos orsakerna till det kan vara att ingen räkna- efter PopStad inte förvaltats, och en av dess, och fått bra gehör. I övrigt har arvet rockfestival som genomförts varje år sedan lar hyfsat. 1998 startade Umeå Open, en idag fungerar Hamnmagasinets musikkväl- ett tag innan organisationen var i gång, och lokala banden ett spelställe. Det tog dock fasta scen för pop- och rockmusik, de magasinet i Umeå och staden fick sin första de ett ungdomens hus vid namn Hamn- Stad var Umeå 1997. I slutet av året öppna- Gamla fabrikslokaler ställs i ordning för I samma veva som Eskilstuna 1998 blev Den andra staden som utsågs till Pop- denna musikform har. PopStad, de fick se vilken genomslagskraft tande på ett sätt det inte gjorde innan ligger i politikers och tjänstemäns medve- musikfest i år också. Pop och rockmusik fjol, att få anslag så vi får en tvådagars med att hjälpa Möllefesten, som startade i på dagordningen. Dessutom arbetar jag fortsätta jobba med att sätta dessa frågor inom kommunen som rocklobbyist och – Jag kommer bland annat att finnas kvar villkor, utan utvecklas i egen takt. bara ska behöva förlita sig på marknadens jobba vidare för att band och artister inte ansvarige Nicklas Johansson fortsätter att spelställen och replokaler, men PopStads- musikliv, och det råder inte någon brist på från kommunen. I Malmö finns ett rikt december, som genomfördes med anslag PopStadshelgen en hårdrocksavslutning i nätverk som skapades under popstadsåret. musikstudior och replokaler, tack vare de musiklivet. Sedan invigdes även ett antal rats bättre kontakter mellan kommunen och valls ledningsgrupp. Det har också etable- laget Massproduktion och PopStad Sunds- mer folk, säger Mats Hammerman, skivbo- ”hippt” att gå på lokala konserter, det är vall är bland annat att det blivit lite mer – En effekt man kan se efter PopStad Sunds- shops och konserter för ungdomar. tidsgårdar ”Poplov” med seminarier, work- arrangerade stadens studieförbund och fri- egen PopStadsscen, och under sportlovet två kvällar i veckan från tidigare en. man utökade ”Torgrock” från att innefatta redan 1997. En av satsningarna innebar att varit med och ansökt om att bli PopStad I Malmö, år 2000 hade man förutom Gatufesten i Sundsvall utökades med en Sundsvall blev PopStad 1999, men hade musiklivet i Göteborg bäst kan stärkas. tillsatts, för att lägga fram en plan hur tighetsägare. Dessutom har en utredning av replokaler är initierad bland stadens fas- arrangörer att ta del av, och en inventering register som vi erbjuder alla intresserade PopStads demoscen är sammanställda i ett som var intresserade av att vara med på ny musiklinje på gymnasienivå. Alla band Kortedala Kunskapscentrum satsar på en Klubb Velvet startat på nytt och att initiativ som tas är att demobandsklubben satsningar i linje med PopStad. Andra i vårt nätverk, till exempel Liseberg, med vi att samarbeta med så många som möjligt PopStadsutnämningen. Dessutom kommer kalaset, kommer mycket att influeras av och arrangerar, exempelvis Göteborgs- I de produktioner Göteborg & Co är med säger Henrik Jutbring på Göteborg & Co. allt det positiva som finns i musiklivet, politiker och näringsliv får upp ögonen för – En av våra främsta förhoppningar är att ningar som planeras. hända i Göteborg under året, vilka sats- valtats undrar man vad som kommer att korta genomgång av hur PopStadsarvet för- utsedd till PopStad 2001. Efter ovanstående mer från Malmö. ner att det går ”slå” fastän man kom- och det kan säkert bidra till att andra kän- gått från lokala kändisar till rikskändisar, PopStadsåret är att The Ark och Timbuktu – En annan sak som varit positiv med Och i år, 2001, har så Göteborg blivit Popstad 23 Groove 1 • 2001 24 www.groove.st Oceanen Järntorget Myrorna MUG Moms Meeths UngaSalonger Marilyn video Marilyn videoVasagatan Marilyn videoLinnéplatsen Marilyn videoKarl Johansgatan Madhouse Lime-light Records Le petitcafé Kåren Krasnapolsky Klåfinger Klara KökochBar Karltex Shoes Karltex Clothes Kafé Zenith Kafé Publik Kafé Lyckan Kafé Krokodilen Kafé Japan Kaffemoster Journalisthögskolan Jord Johan Skoglund Jazzklubben Nefertiti Jazzhuset Java kaffebar Jacob’s café It-palatset Viktoriagatan Italienska skafferiet Humanisten Hagabion Gillestugan Freddans Secondhand Haga Flygarns Fiorucci Filmtajm Järntorget Fever Dirty Records Rock Specialisten Country CD-specialisten Cafeva Caféstugan Café Vasa Mozart Café Systrarna Café Sprängkullen Café Napoleon Café Hängmattan Café Espresso Bönor ochbagels Biografen Svea Bio Capitol Biljardpalatset Blenda Bengans Stigbergstorget Bengans Centralen Armadillo Andra LånggatansSkivhandel Groove… enligt Göteborg Vågmästarplatsen UFF Teatercaféet Smålands Nation Repeat Records Palladium Mejeriet Lunds Nation Love Your Records Livin’ inthepast Gräddhyllan Graffiti Café Doolittle Folk &Rock Blekingska Nationen Ariman Café Yngves livs UFF Steves Coffee Solo Skylten Skivlagret Safari Rocks skivor Platå Petit Sportif hus Nationernas Myrorna JC Herrgårn Harrys Get back Espressohouse Chickolata Café People World Music Weird Sounds Videohuset Vasagatan Tre smårum Tapas Sweet Coffeebar Studs Sticky Fingers Stadsbiblioteket Smula Skivhuset Kungsgatan Skivhuset Avenyn Olskroken Skivfyndet Backaplan Skivfyndet Avenyn Skivfyndet Skivhugget Satisfaction Rocks Nordstan Rocks Fredsgatan Restaurang Noon Pusterviksteatern Pro Stuff One Off Off therecord Linköping Lund Jam Hysj Hot Wook Cafe Holger Bar&Mat Rock Café Hard Hannas Krog Handelshögskolans kår Halkan’s Rockhouse/Old Guitars Haga Skivakademi Gåsgränd 4 Got To Records Hurry Fryshuset Frizzle Records Folkhemmet Fasching Jazzklubb Estrad musik Core Coffee cup Cheers CD-Collector Café Tabac Café String Café Soda Café Sirap Café Blåbär Boutique Sportif Bordertown Beckmans skola Atlas CD-börs skivor Andreas Yell UFF Tempo ParadiseSurfers Rocks Skivhuset SMF Retro Pelles Café Panora OneOff Möllan Musik ochkonst Malmö Högskola Konsthallen Kajplts 305 Jukebox Impala Streetwear Interpool Inkonst Huvudbiblioteket Graffiti Café Gecko Wear Fredmans Folk &rock Flying A Deli House Cosmic OneRecords Basement Barbarella Malmö Stockholm Jannes wax,Trollhättan Jannes skivbar, Kinna Garageland, Umeå Folk Luleå &rock, Folk Helsingborg &rock, Ej’s, Lidköping Domus, Varberg CD Vi,Ängelholm CD-specialisten,Uddevalla FalunCD-specialisten, CD-specialisten,Borlänge Umeå Burmans, Bokman, Helsingborg Bogesound, Ulricehamn Benni’s, Uddevalla Banana moon,Örebro We Vilse iGarderoben Ungdomsmottagningen Trosätragården x i Tr Tranan Tantogården Svart kaffe Sneakers’n’stuff Skivhuset Skivbörsen StEriksgatan Sjögräs Restaurang Roberts Coffee Restaurang East Record Palace Record Hunter Rabarber Restaurang Pitch Control Pet Sounds Oscars-konditoriet Nostalgipalatset Norrlandskantin NollÅtta Nitty Gritty Nalen Mix SkivorVällingby Mix SkivorSollentuna Mix SkivorSolna Mix SkivorSkärholmen Mix SkivorJakobsberg Mix SkivorHaninge Mix SkivorGloben Mix SkivorGallerian Mix SkivorFarstaplan Mickes serierCD&vinyl Mellotronen Records Marquee Magnus LadulåsRestaurang Little ShopofRecords Lisa LarssonSecondhand Lava/Kulturhuset Konditori Ritorno Kaos Restaurang &Bar Kanel Kafé 44 Jus Design Jeriko sverige Östmans musik,Örnsköldsvik Åkes video,Mariestad Åhlens, Örebro Volym, Borås Vega video,Avesta Vaxkupan, Norrköping Tropez, Uppsala Troij’s, Norrköping Tower music,Kungälv Söder CD,Helsingborg Static Age,Halmstad Skivstället, Katrineholm Skivman, Vänersborg Växjö Skivlagret, Linköping Skivlagret, Kristianstad Skivlagret, Karlskrona Skivlagret, KalmarSkivlagret, Halmstad Skivlagret, Östersund Skivhörnan, Skivhuset, Halmstad Skara Skivgrossisten, Arvika Skivforum, Skivfabriken, Klippan Skivbörsen, Västerås Skivbutiken, Sundsvall Skivbutiken, Gävle Skiv po,Karlskoga Sjunnes, Helsingborg Rämjes, Lysekil 2butiker Rocks, Örebro Rocks, Västerås Rocks, Valbo Rocks, Uppsala3butiker Rocks, Umeå Rocks, Sundsvall Rocks, Skellefteå Rocks, Karlstad Rocks, Gävle Rocks, Eskilstuna Rocks, Borlänge Najs prajs,Örebro Musikörat, Uppsala Megahertz, Örebro Megahertz, Växjö Megahertz, Mariestad Megahertz, Kristinehamn Megahertz, Karlstad Megahertz, Jönköping FalköpingLiberg, Lasses musik,Kristianstad Kringlan, Södertälje Västerås Jay’s, ttäkig John Cagesbanbrytande utsträckning. tid verk de somfaktisktspelas inågon större musik ochmusikvetenskapärkanske inte all- Verk somräknastill genombrotten inom Ritornell/Border ”Residualism” KIM CASCONE men aldrig cynismen. utstuderade.Trots Smarta Vackra menaldrigsentimentala. söta. menaldrig Låtarna ärhjärtskärande mang. svängiga stråkarrange- ochstorslagna rytmer ochsentimentalfalsettsång hockeyorgel med skivales utmärkt somkombinerar gråtmild ning.The Twilight Singers enallde- hargjort mer ennödvändig slutledning änenförutsätt- mennihilismenDet blir aldrig är oskyldigt, Dulli haftsin igospel utgångspunkt ochsoul. cynismen grunden utgöra förlåtarna har förattlåta Men istället och iskallacynismer. låtar Detärfortfarande hjärtknipande Whigs. sig sålångt frånvad hangörmedAfghan Singers ärDullis kärleksförklaring till staden. Nya projektet Theväl somsjälsligt. Twilight säkert). såblir det flerastycke gånger (jovisst, lyssnagång kunde till ettochsamma musik- ochvi kommer undra hurmanen musiken, grammen spännande mest somskaparden musikernalade somkanskriva ärde pro- Iframtiden hyl- kanske mest de programkod. Musikerns roll ärreducerad till attskriva program som kan skapanymusikhela tiden. dator- musik somgenereras avdatorprogram, Detkallas generativ musik, hållet påCD:n. skapat ettprogram skapatinne- somsedan tolka citatet ovan somattKim Casconehar Mankan (patches)skrivnakodsnuttar iMSP. MAX ärettljudprogram somkantolka MSPärettprogramspråk. Kim Cascone”. using MAX/MSPpatch designed by a custom ”Allcontentwascreated attläsa: föjande Påskivomslaget står än praktiskt intressant. Residualism Kim Cascones ligen verket hört framföras. böckerna fåsomverk- ärytterst ävenomdet till exempel hardefinitivt enplatsihistorie- album, band The Afghan Whigs spelat in sittsenaste Efter atthans påGregDulli. intryck starkt verkligenNew Orleans måste ett hagjort Columbia/Sony »Twilight asPlayed by« SINGERS THE TWILIGHT igsmkkr ljudsomluftbubblor ien ting somkokar, skulle kunnavara vattendroppar eller någon- småplippande ljudsom ner påtonskalan, Detärljusatoner somåker uppoch musik. jämförbar medambient närmast minuters låt, låter resultatet?Skivan aven41- består Egentligen harhaninte behövtförflytta Så långt teorin bakom 1965 lvhnka.Rentfysisktlik- blev hankvar. , kan också ses sommerkan ocksåses teoretiskt Residualism Dan Andersson hur , 4’ 33” 4’ ao.Riffenlöper genomhela lagom. luftigaden ljudbilden somkännsalldeles eller är omdet som hänger kvar påorden, Tomassons skönasätt attsjunga därhanlik- Jag vetinte beror omdet påMartin Det finns enavspändhetihela platta. denna Majesty/EMI ”Interrupter” ROCKMONSTER Liks). Sermon,Tha Erick Eminem, diger (KRS-One, gästlista ver hankanske inte gardera sig medenlika Xzibit ärhärpåriktigt gång behö- ochnästa programförklaring inte attge. gårnästan The Mole Train nublir Närdet ochElmer. svenskabanden skap avfullängdare medde Specialisten säll- iGöteborgoch fick snart Rock femårsjubiléet Country förbutiken jag kommer inte lyssna på och bättreskivor, praktiskt såharjaghört menmervinkel äronekligen verket intressant, Urenteoretisksyn- komlig syntetiskklang. Allting hardockenofrån- undervattensfilm. rappar Xzibitpå ”Tune in witnessthe rise ofanicon” håret. sig avmedsometttuggummi i somfastnat nallebjörnsramsor somärlika svåra attgöra högpotent gangsta-funk ochmelodierna är AttlyssnaXzibit bli på riktigt stor. Rockin’ At the Barn the At Rockin’ höjder.nå oanade genom atttänjalite till kunna såskulledetta låtarna och äroftaförkorta lite fega ärde, Men och fogar ihopenhelhet fullavlivskraft. med livremmen knäppt. roligastekänns somdet nu mankangöra just Restless ta rim påAlkaholiks sina närhan1995spottade förs- förutspådde Xzibit harinte riktigt höjder nåttde många tagit hjälpavDrDresomverkar täljaguld. rap-divisionen harXzibitpåsitttredjealbum För attpåsmidigaste sätttasig uppihögsta Loud/Sony ”Restless” XZIBIT med MAX/MSP-patchenifråga. re omskivan ocksåinnehållit enCDrom-del varit Dethade många betydigt gånger. roliga- agnegdsiugvig Denförsta naggande god skivutgivning. RecordsharhaftenlitenSvenska Dusty men Dusty/Border Vol 2” ”Rockin´ At theBarn, DIVERSE ARTISTER inte sämre. tänker ärabsolut manpåochRockmonster Jon Spencer Cramps, Suicide, tokfransleende. så självklarattjagbara sitter därmedett mer varierad änDrDres är mer underground änEminem och Been along Time along Been Random Love Generator Generator Love Random gjordes förattfiragjordes Hit and Run and Hit Restless 2001, Residualism Henrik Strömberg Björn Magnusson Jonas Elgemark och visst kan och visst Interrupter är fylld av Men . och bättre Restless är o.Denförsta, tor. Under vårensläpper NicolaiDunger tvåplat- Hot Stuff »Blind BlemishedBlues« NICOLAI DUNGER Rekommenderas. ettmycket snyggtDessutom omslag. albumet skahållaihopochkännasangeläget. varieratutvecklas.Tillräckligt föratthela hurarrangemangenhelt självklart ska ärinte ochdet alltid dyker ävenannatupp, Iljudbilden inteom den ärförhärskande. även meditativaemellanåt nästan känslan, vilket bidrarDomineras till den oftaavpiano, låter sångerna utan ifokus. stå överhanden, arrangemang somaldrig tar och harmoniskt, singer/songwriter-traditionen Lugnt skalåta. Precis som manantarattenamerikanska i SuperEgo/V2 of theDodo” 2ortheLastRemains ”Bachelor No. AIMEE MANN Brooklyn Cowboys. Kevin Dealoch kanerna vinnerThe Joe Buck, Convoy ochSalamander 4ochbland ameri- Jim Bob karna imponerar LeeMarvelous, Blandsvens- ochnodepression. countryrock kring americana ochmedandra ordcountry, bidrarartister medhela 20låtarsomrörsig Svenskaochamerikanska inte påkrutet. sparasdags attföljauppetikettens det debut nande. grundligt sätttill ochmedettslagsfullkom- Påettsvårut- givligt ärrenttranscendentalt. höra någon överlämna sig åtnuetsåoefter- Att genom musikaliskt tungomålstalande. Dunger kommunicerade mednågot högre, Somom när sekunderärbetydelselösa. fällen närtiden faktisktinte ärnågonting, trettio unika Denärettavde –änsen? till- eller kanske kanske tio, tjugo minuter, Lång, bara ingen roll somhelst vinglar attdet omunder- form. på plattanär Ochallt Allt ärlika rättochlika otillräckligt. genre. snärjas avnågon bestämd och uppfattasavmikrofonen innan hunnit den materialiserar Somomden sig form. råaste musikisin renaste, eufemismer, musik utan Det ärmusiksomglömsk försig själv, för enhel del improvisation.med utrymme ärlite mer experimentell påvinyl, ut enbart Robert Wyatt Wyatt Robert Det bästa kommerDet bästa sist. al e le.Elrjz.Eller country. Eller jazz. blues. Kalla det Slow Doorbell Waltz Doorbell Slow på riktigt på tar slut innan riktigt den tar slut tagit Blind Blemished Blues Blemished Blind Därförspelar det . Robert Lagerström Robert Talking Blues Talking eller att Magnus Sjöberg Peter Sjöblom Tribute to Tribute ges , . den nyaden bitvis Priest-klassikern ibland snuddat vid hjältarnas soundtangerar OmPrimal plattor Fears föregående känt. ärallmänt bliäven försökt deras sångare, och han alltid varit svag förJudas Priest, klämmer som vanligt Att isårutorna skallrar. släpper sin tredjeplattaoch Rob Halford, felande länken mellan UdoDirkschneider och den Ralf, numera tyvärr kortklippt. baka, ärtill- Scheepers (Tyran GammaRay), Pace, Ralf en avhockeyfrillans förespråkare, sägasdet tydligare? Power metal-gurun och efter –leta inte mer. ärmysig Omdet må-bra-musik duletar ut. Charanga 76och T-Coy stickerRubén Blades, blandning funkarävenpåhemmastereon. ien sån härutsökt jazzochhouse soul, Latin, ket slöttdansgolv attgunga. somhelst mer samling trängs pådenna somkanfåvil- En hel massafunkigt dansantaocheldiga ryt- Ocho/Goldhead ”Discoteca” DIVERSE ARTISTER vilket aldrig ärfel.Gamma Ray, tom Judas-takter ävenspåravAcceptoch ochinnehåller föru- tyska metal-fananhögt, Lyssna bara pålåten Nuclear Blast/MNW ”Nuclear Fire” PRIMAL FEAR menhysteriskt trevligt.anspråkslöst Väldigt konservativtbetydligt och bättresång. med fast gittarpop Pastels-anda, ibästa Vingligav bröderna MattochBubbaKadane. boriNew att de York bland annat ochbestår menvaga uppgifter säger kom frånSkottland, Musikaliskt skullejagtro attde bannat bra. Bedhead? Trots är detta The New Year för- man avettbandsomtidigare hette Fast vad begär Year vara sämsta. ettavde Av alladåliga bandnamnsåmåste The New Touch &Go/Border Ends” ”Newness THE NEW YEAR i.Låtarsom sin. hittar glimtvis tillbaka till attacken ochfrene- pånya bakåtoch tarRalf&Costeget stel, eller favoriten ren bättreänföregånga-AOR-ballader kännsdet attläggatendens in patetiskttårdrypande frånRalfs mansen drag ochbortser smart visar sig vara ett fanns påförra plattan, somävenåter- gitarristen StefanLiebing, Förstärkningen med tidstypiska. rsolona tempotuppskruvat ochgitar- nödvändiga, den nitarmban- Heavy metal-manteln ärutlagd, fortfarande debuten somvassast, fortfarande debuten Death Jaws of Death of Jaws ädsfrfnutrd planerad och förfinjusterad, kändes Back From Hell From Back Kiss of Death of Kiss Mentrots håller detta jag . Living for Metal for Living , Fredrik Eriksson Fight the Fire the Fight Gary Andersson Gary Thomas Olsson håller alladen Painkiller Jaws Of Jaws Album – kan . 25 Groove 1 • 2001 26 www.groove.st och både och både Engelska disco änförra ochmer fantastisk gången. mer Bongo) attlåtamer ochfåttden latino, e tjz-ålt otjz,knk.Särskilt kanske. Post-jazz, mer åtjazz-hållet. Godspeed You men BlackEmperor! presterar, Detärinte helt olikt vad bandsom och orgel. medfokus påpiano äntidigareakustisk släpp, och easylistening medfiltrerad och house Magnetic skarp rap till ettuptempo-funkigt beat. Whos Guerilla Seattle vaknar till vinylliv igen meden gång somärsvårattfåurskallen. Det nya flödet nya Det EP Prankster Happy The Mjäll nukommit upptill nummer 5. harskivbolaget I serien medolikfärgade 10” fläsket ersätts härmedettstonkigt Rhodes. menHammond- Charlatans sig ägnade åt, tidig madchesteranda.Typiskt sådantettungt på 10-tummarenhittar vi tvåinstrumentaler i lat Lagom svängigt ochinte allsobegåvat behand- meduppenbara flirtarbaklut åtsolo-Lennon. (Mo´ Wax/Playground) ettsköntsjuttiotals- Work Denhärgången har lyssna på. som ärligt talatärlite jobbiga attsträck- ifemtimmarsboxaroch ibland den samlar de hurmycket braDe hargjort musiksomhelst med envinkelslip. spottar ochfräser somenkattinärkamp atomklyvningsrockabilly. Fast jagfaller mer för är helt okej. är Bäst dare skolan. och materialet ochrörsig ärstarkt hår- iden engelska Nuärdet somgäller göteborgska. en avmedlemmarna i Tre Essochrappade på jer sig Racklassomimitten avnittiotalet var Bakom namnetdöl- Doze medtvåfetatolvor. Error” Marginal att riktigt explodera. Jazziga tongångar flyter smidigt förbiutan Tounge-land kännsbekant. mesta ochdet (XL/Playground) lägger sig bekvämtiNative Ugly Duckling utdtttl äe,och titeln det säger, just omaka par. split-EP (Beluga Music)hittar vi ettlite Påen Vi svenskarklarar ossbättre. träben. deras egen Less Supreme Less Vinyl e isyikisrmneig Vänder vi instrumentering. med tidstypisk remixat sin egen The Seeker Seeker The su.Defårtill etthyggligt groove i -sjua. Not What U Wanted U What Not South O/N)badrmzk latin (OM/MNW) blandar muzak, Half Step Half Speedfreaks sticker ut medenväloljadbas- sticker ut är ordentligt bra. I Did it Like This Like it Did I kör påsin EP kickstartar nya bolaget kickstartar Sbo/N) medan (SubPop/MNW), F**k Hiphop F**k P.S. AKA”Tha är gapig trögblues med Brazilian Beat Beat Brazilian Stickshift Mama Stickshift Rock the House the Rock går itunga skolan är betydligt mer Henrik Strömberg Björn Magnusson Fredrik Eriksson och Masters At Intererim Thomas Nilson Peter Sjöblom Leadhelmet med kniv- 69-Hards Anton (Mr Zen West gör Cut s sticker ut ärDevossticker ut Denendalåtsomriktigt tung Rage-riff-anda. omgjordaversionerdessa ikaraktäristisk kraftegen stark ochvilja ligger till grund för med Låtar från artister musikaliska rötter. handduken hyllningsplatta med denna till sina Rage somvi känner lämnarhärmed dem in Epic/Sony ”Renegades” MACHINE RAGE AGAINST THE e.Ochvarför laga nåtsominte ärtrasigt? vet. Denbekräftarsnarare vad vi redan för Low. sion av Ramones-låten meningslös ärdockSonovacs 80-talssyntver- abaa) Dylans Bambaataa), MC5:s påplattanärlamaversionenoch sämst av axelryckning ärStooges Enlåtsombara blev en minst lika starka. attackmaskin ochkommit påandra sidan ut Deharflödat igenom Rages allra bäst. Fire the In Lost We Things den coola electrostänkaren coola electrostänkaren den och Springsteens nikinspirerade StreetFighting Man(Stones) elspåret vandlats till enmörk ballad–lysande. oavsett vadoavsett själva bandet tycker såär Men nyfödda Hollis ochjoller. Maemedtjut Fast ibland medverkar även ifokus. står är fortfarande AlansochMimis som röster ochdet och ibland plågsamt långsamma låtar, arrangemang som ramar in naivistiskt enkla anti- närmaste Detärfortfarande idet tare. minimala ärdet Low främst mäs- uttryckets nerar medhårda Emmasomimpo- riter ärsvenskaLaid Feat. tämligen traditionella Några favo- tongångar. ned helhetsintrycket prestera och lyckas mest Emellertid drar skiva nummer två kunnande. uppfinnarglädje och nämnarna god smak, gemensamma medde molnlätt omvartannat och stentungt laidback, rytmiskt, pumpande Detär sinniga spårsomkretsarkring house. Fransk dubbelsamling medflera ganska egen- Nova/MNW ”Test Three” DIVERSE ARTISTER Kanske. Menpop?Hm. lagttillhade annars. ackord lite härochvar kanske somde inte tidigare använder ochvisst ettextra de skivor, låtarna marginellt på gjort snabbareände Visst gårnågra av själva. gjort.Tycker de skivaLows senaste poppigaste är den de Kranky/Border ”Things We LostIntheFire” LOW We Lost In the Fire the In Lost We Annars funkarEPMD:s Annars Kick Out the Jams the Out Kick Renegades of Funk of Renegades Love Affair Love The Ghost of Tom Joad Tom of Ghost The Beautiful World Beautiful inte börjanpånågot nytt Maggie’s Farm Maggie’s I Wanna Be Sedated Be Wanna I Down On the Street the On Down . Robert Lagerström Robert So Far So intygar ändåatt I’m Housin’ I’m (Afrika och KV:5med Gary Andersson Gary Dan Andersson Klart . elektro- , som för- Things ,sing- . ord urenavtexterna, förattlånaett Detär, Ochhelt eget. lande. Ochunderhål- Ochförbryllande. inspirerande. Detär kullerbyttigen endastor ljudcirkus. Allting blir som industriellt Morphine kompa. skrivit texter ochlåtitett åtDomDummaste påsnedresaihypervardagenLundquist hade DetärsomomenUlf gare andra. änden riff ochsvenskatexter enaärkonsti- därden ofonbaserad brutala folkpunk.Transartade målningen används sångaren Chris Bays get keyboardsound och till álaRhapsody tar hanhjälpavettmonumentaltoch storsla- melodiska gitarrutflykter. Förattbrädfordra mäktigaoch pompöst körer medtillhörande ingen ärettsolitt dubbelkaggande trumspel isoler- alet avEdguy- ochRhapsody-brädor, grundmateri- Fortfarande består två årsedan. symfoni-byggnadbombastiska haninledde för modersmjölken bygger Danvidare påsin Helloween ochuppvuxen medGammaRayi Matadfråntidiga barnsben med Call. trummisen DanZimmermans bandFreedom förnublir tyskspeedmetalmed det Bra, säkerhetsbältena? harallaspäntfast Okej, Steamhammer/Playground Empire” ”Crystal FREEDOM CALL risker sig ochbreder ut mer geografiskt. fram emotenfortsättning somtarlite fler Jag ser horor ochrapparen PST/Q. tobak, sig in iettobegripligt snömosomstark Temat för var ochenmedsitttema. Brothers-platta, året kommer faktisktennyJack det varje månadhela Ja, månad kommer entill. Nästa JackHär ärmånadens Brothers-CD. Manifest/Amigo ”Nivôse –Kärlek påsvenska” THE JACKBROTHERS Thomas förenasi Rusiaknärde Högklasshåller också Timbuktu och sen. Promoe och SupremefrånLooptroop ispet- och ettegetalbumsnart), geut (som måste överskuggas medProfilen kort avstarka somkännstråkig påpappret, uppställningen, Menlag- Ken ochRusiak. Blues, för Petter, Sveriges namnbereder givetvis största plats DJSleepy somjobbatmedflera av anda. svensk hiphop-elit blandas isannmixtape- hop-missionär debuterar meden samling där Sveriges uppmärksammade DJochhip- mest LED/Universal ”Sleepy SoundSystemvol.1” DJ SLEEPY i.Blandandra Ken somi rik. några spårsomdammpåDJSleepys skivtall- uppsluppnapartystämningen läggerden sig skillnader Menmitt i mellan norr ochsöder. som ärenpricksäker skrönaomdialektala Nivôse bjuder påvad kallarsax- de jättebra Vem é Ken é Vem Björn Magnusson ! Peter Sjöblom All respekt All irrar ae.Låtarna ärsjälvklara, lader. eller handlar omfalsettsång det känsliga bal- vare hörs Mer sig självförtroende blir bättre. gande pluskontot finns Ebbotssång sombara övervä- Pådet lyssningar rockplatta. enstor Hederos storslagna orgel.Hederos storslagna sitt debutalbum sitt debutalbum Bertine Zeilitz vann Grammis ennorsk för Parlophone/EMI ”Beautiful soFar” BERTINE ZETLITZ och ävenmotiv gamla fråndet Egypten. sekvenserna goda mellan ondaochdet det numera bland de annatavkamp- pryds nyans, typiska IKEA-möblerna ienmer färgrik fast serKikar manin mande genomfönstren ochslitstarkt. robust enimponerandedet syn, Betraktar manbygget påhållär penseldrag. sombjuderkraftfulla påbredaochtunna röst Behind the Music Music the Behind på enplattasomövervägande lyfter och Egentligen bara anmärkningar imarginalen tenderar attbli lite vällättköptmusikaliskt. Intrycket Stones-riffandet blir onyanserat. allra högst. dominerar somSoundtrack ofourLives når tillgången stor ärnärtangenterna ochdet Klaviaturspelet är tigt bra medljuvlig melodi. inte såhörs mycket på avdetta tid, som äranledningen till hartagit attdet lång nuvaritdet konflikter, idétorka eller slöhet Om lunda eftersom väntanharvarit sålång. sigKanske manförväntat något hade annor- Telegram/Warner ”Behind theMusic” SOUNDTRACK OFOUR LIVES underär det allaomständigheter. låterdet vardagligt Menbra eller originellt. jatill ochmedom avgöra genretillhörighet, en sammanhållenproduktion att svårt ärdet Samtidigt hela somdet tiden finns Banderas. Ibland som Jay-Jay Johansson ochBel Kanto. ibland låter somenhybrid det av saknas inte, Referenser digt triphopinspirerat emellanåt. lite folkmusikkrydda inågot somkännsväl- Zetlitz rörsig ielektroniska musiklandskap, Bertine Men ibland sig lönardet attvänta. har redanfunnits affärer inorska imånader. Nuharuppföljarenkommit ochden Sverige. som välaldrig blev direkt uppmärksammat i går det påtomgång somi går det Ibland blandat medRolling Stonesrunt 1972. Detärsomtidigare Kinks gångar var falska. till nuskullehaåtervänt att de Carbide-ton- Ryktenaom musikattbli lycklig av. platta, Ripoff the Music the Imaginary Time Imaginary och . Det är fortfarande, på denna tredje pådenna Detärfortfarande, . Still Aging Still Morbid Late Night Show Night Late Morbid är himmelsk medMartin är efter ettantalgenom- och det typiska och det Nevermore 21 Broken st Magnus Sjöberg Jonas Elgemark Thomas Olsson Century Behind är mäk- , Album

VENUS BROWN STEPHEN MALKMUS kyrka, en mässa för 2000-talet. Fler rock- THE KNIFE ”Tar Baby” ”Stephen Malkmus” band i kyrkor! Mässor handlar om känslor; ”The Knife” Boulevard Connection/Playground Domino/MNW förtvivlan, längtan och hopp. Och vem kan Rabid/Border Soulsångaren Venus Brown blandar en jazzig Det är något som känns banalt med forne förmedla vuxenlivets våndor bättre än Plura? Karin Deijers band Honey is Cool faller ofta i känsla med blues och hiphop på ett utsökt Pavement-sångaren Stephen Malkmus solo- Visst vilar det något religiöst över skivan. De fällan att vara alltför konstnärliga för sitt sätt på formidabla debuten Tar Baby där han debut. Som en axelryckning. Nästan föraktfullt. alltigenom lågmälda låtarna spelas i enkla eget bästa. I The Knife hörs en annan lekfull- även spelar de flesta instrument själv. Men det är inte musiken. Åtminstone inte och avskalade versioner – det är mycket nära. het och till och med anar jag en viss humor Låtarna svänger och gungar som bojer på för lyssnaren. Det är nog mer att det känns Som Eldkvarn när de är som bäst. För jag även om det inte är vad man brukar förknip- öppen sjö, musiken är funkigt varm utan att som om skivan är gjord i en handvändning. kan inte säga att det låter så speciellt annor- pa Dreijers projekt med. Men det är svårt att svettas. Stämningen är på topp, det är sexigt Att det bara är något Malkmus gör, när han lunda än en lyckad liveinspelning. Jag känner inte gilla denna geishapop som man till och och väldigt intimt i Venus musikaliska rum. kastar ur sig fantastiska poplåtar utan syn- egentligen samma religiösa närhet när jag med kan kalla egensinnig. Det är ordentligt Spår som funkiga Hollywood, Long Long bar ansträngning. Precis som Pavement. lyssnar på liveinspelningarna på Cirkus skruvat som i Kino och Zapata eller nästan Gone och fantastiskt inspirerade Push är rena Skivan består av ett dussin smittsamma Broadway-skivan. Men Kärlekens törst inne- vackert som i Bird och Lasagna. I vissa stun- njutningspiller.Venus har själ. Den är stor. poplåtar av varierande utformning, men alltid håller nio bra låtar i sköna versioner, och der är det Cranberries sångerska med Trans-X Ibland är Tar Baby lika stor. Detta är formi- med rötterna i samma aviga melodikänsla och bara vetskapen om att det är inspelat i en som kompband. Väldigt mycket analogsynt- dabel samtida blues. gitarrdrivna arrangemang. Den är verkligen kyrka gör att det blir ännu lite vackrare. rattande och taktmaskiner som puttrar på Gary Andersson lysande. Det är bara att den känns som ett Karin Lindkvist och en och annan snygg reverbgitarr. Som ni BS 2000 skämt. Som ironi. Som att det här är något BECKY HOBBS förstår väldigt uttänkt och tidsmässigt hippt, ”Simply Mortified” han kan haspla ur sig när som helst, och att ”Swedish Coffee & American Sugar” men trots det inte alls tokigt. Grand Royal/Playground det egentligen inte är så viktigt för honom. Country News Jonas Elgemark BS 2000 består av AD-Rock och AWOL från Åtminstone inte lika viktigt som för alla Den amerikanska artisten och låtskrivaren EYESINWEASEL Beastie Boys, vilket väl kan höras i vissa hängivna Pavement-fans som sett fram emot Becky Hobbs har aldrig låst sig vid blott en ”Wrinkled Thoughts” fragment, men det blir ändå bara en parentes. plattan ända sedan ryktena först började cir- musikstil. På den här svenskutgivna demo- Luna Den som tror att deras bakgrund ska märkas kulera om att Pavement skulle splittras. samlingen – med material inspelat mellan Tobin Sprout hoppade av Guided By Voices kommer att känna sig bedragen. BS 2000 Bandet splittrades, som bekant, och Malkmus 1986 och 2000 – spänner hon över genrer för fem år sedan. Vad har han sysslat med kan, för att citera pressreleasen, mest rättvi- gjorde den här skivan. Är det vad alla väntat som country, cajun, honky tonk och rock. sedan dess? Pop verkar det som. Åtminstone sande beskrivas som ”farfisa-swing beats for på? Eller är det däri den stora fascinationen Självfallet kommer alla låtar från hennes att döma av Wrinkled Thoughts, den första the new millennium”. Lekfulla orgelljud, som ligger? Att det kanske inte är på riktigt? egen penna och de flesta håller hög klass. Så fullängdsskivan med nya bandet på en och samma gång kombinerar dans- Dan Andersson har hennes låtar också spelats in av storheter Eyesinweasel. Och så långt från sitt forna musik och TV-spelssoundtrack. Enkla låtar MOB RULES som George Jones, Loretta Lynn och Moe bands enkla, men förödande effektiva, pop- som nafsar på olika genrer utan att vilja ”Temple of Two Suns” Bandy, Emmylou Harris och Shirley Bassey. formel har han egentligen inte förflyttat sig. bestämma sig, kanske beroende på att orgel Limb Music/Playground Plattan saknar för närvarande distribution Låtarna är längre och lite mer traditionella. och trummaskin ändå blir ett begränsande Mob Rules – hmm, kan det namnet vara men kan köpas i göteborgska skivbutiker eller Den mest påtagliga skillnaden är att medium. Men definitivt ett måste för alla som Sabbath-inspirerat tro? Hur som helst, musi- beställas på Svenska Countrymusikfören- Wrinkled Thoughts endast innehåller 14 tycker om naiv och lekfull musik. ken är det knappast. Istället bjuds det på ingens hemsida: www.hillbillystar.com/cn/ låtar, medan Guided By Voices skivor ibland Magnus Sjöberg ganska monumental power metal med inslag countrynews.htm kunde uppgå till mer än det dubbla. PHATT PUSSYCAT av både Iron Maiden, Savatage och vissa neo- Robert Lagerström Sprout står inte längre i skuggan av Robert ”Phatt life” klassicistiska tendenser.Texterna hos Mob TOM McRAE Pollard, utan har själv skrivit alla låtar utom Glasgow Underground/Playground Rules fortsätter i samma konceptform som på ”Tom McRae” en. Att de dessutom är mycket välskrivna Producenten och sångaren Romanthony har debuten och rör sig givetvis i fantasyland, db/BMG överraskar inte de som hört några av Sprouts sedan slutet av åttiotalet haft funk och house samt framförs på ett ypperligt sätt av Klaus Om världen går under, så kommer den att bidrag till Guided By Voices skivor. Men pulserande i blodomloppet. Många har hört Dirks. Producerar gör den gamle räven göra det om natten när ingen märker det. särskilt originellt är det i och för sig inte. Om Romanthonys lysande Hold On som Daft Sascha Paeth (Rhapsody, Kamelot) vilket satt Utom några enstaka. Mark Hollis från Talk sådant är viktigt. Punks Thomas Bangalter återutgav för två år sin prägel på soundet. Lyssna bara på låt Talk, troligen. Richard Buckner garanterat. Dan Andersson sedan. På Daft Punks kommande album finns fem, öka tempot en smula och ni har Och Tom McRae. I var sin avskild del av värl- THE WOUNDED också Romanthony helt logiskt med på ett Rhapsody. Musiken hos Mob Rules är välspe- den skulle de tända varsin cigarett och rycka ”The Art of Grief” par spår, bland annat singeln One More Time. lad och ganska klassisk för genren, och takt- på axlarna åt armageddon. För deras del har Hammerheart/MNW Men Romanthony är väldigt produktiv och nu fast men inte speciellt tung eller tät, istället världen redan rasat samman till ljudet av en Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om hol- är han också, tillsammans med Kit and Kat, satsas på ett melodiskt gitarrspel med kraft- cello. ländska The Wounded. Jag menar, ett band aktuell med projektet Phatt Pussycat. Phatt fulla refränger och tillhörande körsång. Med Tom McRaes platta går i samma färg vars största influenser är Sisters of Mercy Life innehåller till stora delar funkig house andra ord – alla power metal-ingredienserna. som grubbelnätter. Han höjer sällan rösten. och Cure känns inte direkt ”på” om ni förstår som är väl anpassad till albumformatet och Och trots ett otal genomlyssningar konstate- Det är som att han skrikit ”släpp ut mig vad jag menar. Nu är det så att Wounded har stora möjligheter att nå ut till andra än rar jag glatt att jag fortfarande inte tröttnat, härifrån!” så många gånger redan. Det får låter jävligt bra trots att plattan skriker 80- house-skallar. Framförallt tilltalas jag av den något som inte tillhör vanligheterna. räcka med det. Om det finns några som vill talsproduktion. Reverbgitarrer och chorusbas klassiska låtuppbyggnaden och Kats röst som Thomas Olsson höra så kommer de att göra det, också om är kul att lyssna på. Woundeds version av lägger sig som ett moln av den mest förföris- ELDKVARN han viskar. Det är värt ansträngningen, att Bronski Beats Smalltown Boy är magnifik. ka parfym i öronen. Att Phatt Pussycat på ”Kärlekens törst – en mässa” lyssna. Det är till och med trösterikt att höra Enda svaga länken är sången. Marco van der avslutande Life O´ the Party dessutom lyckas Zebra Art Tom McRae. Bitterljuvt. Som om det, någon- Velde är inte en bra sångare. Kan man se med att göra en låt som innehåller tre olika Jag missade Eldkvarns spelning i stans långt in i mörkrets hjärta, faktiskt förbi detta är The Art of Grief en angenäm takter visar att man måste ha funken i blodet Annedalskyrkan i somras. Något som jag fanns ett litet hopp.Trots allt. nostalgitripp. för att få andra att dansa. grämt mig över eftersom det lät så märkvär- Peter Sjöblom Per Lundberg G.B. Björn Magnusson digt rätt. Klart att Eldkvarn ska spela i en Groove 1 • 2001

27 28 www.groove.st Willson-Piper på gästspelar Marty rar genomhela musikaliska den resan. underliggande känslanavnågot hotfulltvibre- Den kan använda ihissar eller varuhus. gärna bakgrundsmusik äringet mendetta du Kalladet symfoniskt ochinte heller ambient. Inte atmosfärisk ochdrömlik musik. lågmäld, Härärhansolomedmycket och The Church. Cinerama tionsjobb medbandsomPlacebo, kändförsina produk-Dare Masonärmest Alterego/import ”Mother ofPearl” DARE MASON charmiga de attslipautan bort kantigheterna. HoppasHell on Wheels utvecklas inte färdigt. menheller Detärinte tillrättalagt, och ont. Pågott somentypiskdebutplatta. ändå detta låtskatt påfler änettställe. deras ljudbild ekariHell on Wheels faktiskt, ler till Violent Femmes stämmer ochdetta Skivbolagets drar parallel- tas vid horisonten. om internationellt vatten ännubara kansik- även tighet påöppetvatten, rakt ut skutan Sången lotsarmedöppenhjär- popspralliga. ningarna ärrocksuggestiva mensamtidigt Stäm- som kännsnaturlig ochangelägen. musik intelligent ochinspirerad popmusik, Stockholmsbaserade Hell on Wheels gör NONS/MNW People On” toCarry ofHandicapped ”There isaGeneration HELL ON WHEELS Oftareäninte rätt. harde mer till sin rätt. uppfattning kom- omhurenpoplåtbäst vade, något skru- har fåttgevika egna, förbandets konsekvens ochupprepning Form, ventioner. berövat formella genrendess kon- terna ipop, harröt- ävenomde speciella ärnogattde, Detsomgör The Impossible Shapes lugna. håller sig de mesta menfördet loss, de Ibland skramlarmor ochskriver egnalåtar. Indianapolis somspelar basochtrum- gitarr, Detärfyra killar från sånormalt. den Ochändåäralltmed Shapes debutalbum. sätta fingret påvarför. Detärbara att lite svårt även andra årstider. Denfunkaralldeles utmärkt inte avskräckas. väcker döda. Ibland såvacker attden du inte förakta. mäldhet lyckas hålladig grepp bör iettfast Musiksomtrots sin låg- bliroch det ljuvligt. att det I pressreleasen står Luna ”The GreatMigration” THE IMPOSSIBLESHAPES Migration Även om bandet funnitsÄven ombandet isex årsålåter Det ärnågot särskilt med The Impossible rdnpret ötkvn Låter perfektaär den höstskivan. The Great The Indomitable Soul Indomitable Jonas Elgemark Gary Andersson Gary Dan Andersson nå eller hur? ändå, kanjuduga Mendet men inte mycket mer. Detärentypiskskuttplatta musik helt enkelt. Detärglad parken ochfira sommarlovet. i nyfulla högstadieelever skaut somsnart med Detlåter somenförfest hållet. åt det men pånågot sättsådrar mycket det starkt nukanblidetta jaginte, skatepunk förstår Hur skiva. denna utgör mesta det och –ja, trall Enblandning avrock, get inte kanåka. grusfria kullager ävenommanöverhuvudta- Manlängtar till sommarenoch läpparna. en nylåtmedettupproriskt på tonårsleende filandes på uppochner åkande irampen, sig, framför dem Mankanse skatepunk. skate, Vi snackar Dennabrädahar ävenhjul. också. här Detgördet ”Jag åker brädajag…”. Hellcat/MNW ”1000 Dreams” MOUTHWASH beställas frå[email protected])beställas lika bra somen20 minuter lång och klarar en traditionell Breath tåtassarmellan himmel ochhelvete Stone knotiga ärkärva trädochdet tider. vinden gåri Brasan knastrar, Appalacherna. mellan Incredible String Bandoch och mylla, bästa.Trollflöjt möter häxbanjomellan dröm hittillsStone Breathstredjeplattaochden Dettaär musik medettslagslofi-idiom. som blandar brittisk ochamerikansk folk- Sverige ännu ganska okändundergroundgenre Amerikanska StoneBreathhörtill eni Hand/Eye/import Lucis ”Lanterna Viriditatis” STONE BREATH enlyssning. Värt genomtänkt produktion. låtaroch jag inte förtrollas.Tillbakalutade ävenom av orsakerna till attjaglättsnärjs, vilkettiska sångmelodier, ocksåkanvara en Mycket fokus ligger påsextiotalis- ärbra. det men briljans, med ovanstående ienastående Nu sällarvälkanske inte Brave Captain sig låtahelt ochfådet eget. alla komponenter, hamed musik från1950-taletochframåt, ligen attkomprimera ochhybridisera populär- Näm- göra tidigare album. påsina senaste Mercuryjag bara RevochFlaming hört Lips Brave Captain lyckas mednågot rättvisande. omäninte helt skulle vilja dra paralleller till, tvåjag såärdet sätt somBrave Captain, somlåtermånga påsamma bandochartister finns Förävenomdet Det härärintressant. Clearspot/Border II)” Saint Sessions Vol. ”Go With Yourself (TheFingertip BRAVE CAPTAIN the Greening Light Greening the Underbar musik! (Kan . John Barleycorn John Magnus Sjöberg Peter Sjöblom Lantern of Lantern Tove Pålsson le inte skul- annars känsla ochtotaltsjälvförtroende, platta frånförra året!Omarverkar äga själ, Såhärbra haringet Kaahs låtitsedan njuta. Att mig attspringa lust barfota igröngräset. ochinspirerandespännande skiva somger lyyueog”i Tysplay you kärleksförklaring enough” theyprobably don´t a hiphopsong you know, Ochrader som”You´re like kommer attväxa. är behaglig attbli utan till skval ochdefinitivt som ibland lånar acid jazzens uttryck. gör Istället Ty enjazzig ochlaid backhiphop tror inte skivan innehåller ettendafuck). ochsvordomar gester stora hiphop (jag utan o´eSo You´re Akward Akward Hate I What jag utfärda enhitvarningjag utfärda för oftare besläktatmed Betydligt tillsammans medPer Gunnerfeldt. SmåttkaotisktinspelatDjävulska melodier. Fantastiskt bra. dimmigare ochännubättre. harblivit det luddigare, senast, hänt sedan Mycket har skiva förrän släpper de enny. Knapptharmanhämtatsig frånen pande. ärmärkligtQuartet periodiska isittskivsläp- var senast? ettårsedan det The Bear Oj, A West SideFabrication ”Gay Icon” THE BEARQUARTET kungen! migoch jagbryr inte heller –Omarärswing- Vad ärhaken? Intevetjag, mig misstänksam. Detgör Fläckfritt. Alltärväldigt snyggt. ren. som DeLaSoulochEric Benet. Talib Kweli, Britten Ty hardelat micken medstorheter Big Dada/Playground ”Akward” TY capable”... mantrat i Omtumladochnyväcktmumlarjag fortsätta. medförnyad stund upp förattinästa kraft popapocalyps sombara undantagsvis stannar Enimploderande Det kännssomettslut. infinner sig aldrig. sliskiga den listsoul-känslan avallt: bäst Och snyggt producerade är. somde kring sig, ochelegansLåtarna harenairavmystik dienserna brygd. välsmakande iOmars jazz och70-tals-sneglingar ärnågra avingre- swing- funklight, Rhythm’n’blues-romantik, Naive/Sony ”Best byFar” OMAR smittsamma ragga-slinga. Best by Far Far by Best är förmig entrevlig bekantskapsom är ändå Tys ochhangör debutalbum Capable får mig på knä. Dessutom måste Dessutom får mig påknä. än med den skivansän medden andra spår. Cpbe I´mcapable I´m ”Capable, : Best by Far Far by Best vara såsjälvklaroch… My Wars My Björn Magnusson Zaibo Fredrik Eriksson Gary Andersson Gary är nämligen en öppningspår med sin jag hörde av Vermin var på den u den av Vermin på var hörde jag Senast årensEntombed-sound. till senaste de har påsina tio dödsmetall årgåttfrånbrutal släpperBandet nusin fullängdare och fjärde No Fashion/MNW FuckingVermin” ”Filthy, VERMIN rock’n’roll menjaggillar det”. ”Detärbara Jag säger somKalPDahl, lånarfriskt de menmedkärlek. och 70talen, upptäcksfärd ideras skivsamlingar från60- DiamondDogstarossmedpåen live. grym hittills gitarriff bästa ochkommer attvara a m Styrofoam harmed rar om. rerar filmiska den känslaalbumtiteln skvall- vande i stråkarna himlasträ- medande koppling álaGescom, ljudbild göråtminstone inte mig intresserad. saknarlåtar och harexaktsom både samma släppaenplatta treårsenare Men attnu, fräschochspännande. då fortfarande kändes skillnaden attderas oljiga metalrock’n’roll Skogsberg produktionen markanta medden Dåsomnusköter fortfarande håller. Tomas Widéns frenetiskaorgel. Millennium Ride Millennium Tanja for Boogie emdetsiitmnpl Instrumentala medettstiligtde munspel. levande. omattrock’n’rollenär övertygade ärlivs harkuloch attde det Menhärhörs lyckat. samsas istudion inte brukar det alltid bli Närrutinerade rockrävar Glenn Matlock. bland annat spelat medJohnny Thunders och från Hellacopters ochStevie Klassonsom Mattias Hellberg BobbaLeeFett pågitarr, bandmedmedlemmar som Ett sjumanstarkt Feedback Boogie ”As YourGreens TurnBrown” DIAMOND DOGS attkollaket upp. göratt albumet ärvälvärt scratchade röstsamplingen på Den närmare traditionellsteg popmusik. hamnarvi några ochgenast små några spår, låter ljudapå sin stämma sitt andra album, på Styrofoam äratthanhär, frånmängden Vadintrikat rytmprogrammering. somskiljer som lägger lika vikt vid stor melodier somvid Elektronisk lyssningsmusik Boards ofCanada. Arovane och(iviss mån) Plod, Phonem, Styrofoam rörsig isammavatten som Belgiskafinns enhel del vemodiga drag iden. Därmed inte inte sagtattdet Kieslowski-film. Musik somäralltförpositiv förattpassaien Morr Music/import ”A Short Album aboutMurder” STYROFOAM We Don’t Show It It Show Don’t We about Murder Murder about nweeTonight Anywhere öjtuvcl nee tl vil- enegenstil, börjat utveckla rn19,enplattasom från 1997, är upptempomedHenrik Bad Night Is Falling Is Night Bad ger musiken enhiphop- The Drifter The är countrydoftan- Henrik Strömberg A Short Album Short A Jonas Elgemark It’s Just that Just It’s Thomas Olsson tmärkta har årets leve- Album

NØUGHT lite väl mycket Tom Waits om Saturday Frank, spelglädjen. De två första låtarna kunde platsat ”Nøught” men jag tycker ändå att det finns tillräckligt på One Second men sen blir det blekt, beigt, MATS/MORGAN mycket egna idéer för att inte bli plagiat. segt och lika stelbent som bandet själva sist ”Live” Dessutom finns inslag som nästan låter som en jag såg dem live. Nä, kliv ur den designade UAE/Amigo bluesigare Foetus. Hela anslaget är väldigt svarta skinnklädseln, låt håret växa ut och Shifty/MNW amerikanskt, och Plain Bizarre fungerar utan börja banga igen. Svenska Mats/Morgan och engelska trion att bli vanligt eller tråkigt. Ett minus till några Karin Lindkvist Nøught är varandras motsatser. Samtidigt har av texterna som känns lite väl krystade ibland. HIM de likheter. Bägge spelar instrumental musik Annars är det riktigt bra. ”Our Point of Departure” som söker sig utanför det uppenbara, det enkla Magnus Sjöberg Fat Cat/Playground och linjära. Men där Mats/Morgan extraherar JANEK SCHAEFER För några nummer sedan i den engelska musik- taktarter i provrör, lämnar Nøught det mesta ”Above Buildings” tidningen Wire kunde man läsa en lång artikel kvar. Mats/Morgan är kliniska och antiseptiska. Fat Cat/Playground om något de kallade Chicago-underground.Till Nøught en bakteriell ljudkultur. Visst kan det vara skönt med lite oljud ibland. största delen rörde det sig om ett långt poträtt Svenskarna kommer ur Zappa och fusion, Men albumdebuterande Janek Schaefer larmar av HIM:s Doug Scharin. Där framstod han men de glömmer den viktigaste fusionen av inte bara på utan bygger ut sina experimente- som nytänkare av rang. Visst är det lätt att alla, den mellan hjärna och hjärta. Nøught i sin rande ljudlandskap med lika delar tystnad och tycka att en före detta Codiene-trummis är ett tur bänder också takter, men berättigar dem dynamik. Det brummar, surrar och klickar, bru- geni, och att HIM ena stunden heter June of med klanger á la Sonic Youth och Glenn sar och väsnas, vilket ger en avkopplande hel- 44 ser ju också förbannat bra ut på pappret. Branca. De arbetar sig upp till högre nivåer, tar het väl värd att lyssna på. Det är alltid kul med Konstigt nog (jag har verkligen funderat) tyck- sats och kastar sig över klippskrev, snubblar till folk som är kompromisslösa och dessutom inte er jag inte att Our Point of Departure är så ibland, får skit på kläderna och sätter av igen. glömmer bort värdet av tystnad och ro. värst intressant. Extremt hög tråkfusion-faktor. De berusar sig på mänsklig energi och svänger Robert Lagerström En enfaldigt meningslös tenorsaxofonist som som kött och blod. MUSTASCH fantasilöst harvar treklanger till ett krautrock- Allt medan Mats/Morgan står kvar på ”The True Sound of the New West” latin groove, är det bra? Och var är dubinfluen- samma ställe och multiplicerar decimaltakter. Majesty/EMI serna som det talades så varmt om? En hårt Peter Sjöblom Kors i taket, storbolaget EMI gör en storsats- filtrerad gitarr genom ett delay? Kanske hade JEDI KNIGHTS ning! Underbolaget Majesty ska låta små band jag för höga förväntningar men jag känner mig ”Jedi Selector: Mixed by Tom Middleton” utvecklas utan stress och förhoppningsvis bli lurad på något sätt. Smugg/MNW vinstgivande. Först ut är göteborgarna med det Fredrik Eriksson Mark Pritchard och Tom Middleton har gjort coola namnet, Mustasch som med sin cement- FRANK BLACK AND THE CATHOLICS musik tillsammans sedan början av 90-talet, tunga stonerrock försöker förgylla tillvaron. ”Dog in the Sand” under namn som Global Communication, Sångare och karismatisk frontfigur är Ralf Cooking Vinyl/Border Reload, Link och Jedi Knights. De har gett sig Gyllenhammar (Grindstone, B-Thong) som med Från att ha varit konstnärlig ledare för 1900- på en mängd olika stilar inom modern dans – sin röst lyckas kombinera Glenn Danzig med talets bästa och mest inflytelserika rockband techno, ambient, electro, house, drum’n’bass – hjälten Ian Astbury i The Cult. Men även om till att harva med ett nästintill coverband på med konsekvent mycket goda resultat. Jedi inspirationen från Kyuss, Monster Magnet och 2000-talet – kan man kommentera detta utan Knights är det alias som oftast använts för Black Sabbath finns där känns det som ett att använda orden gubbig eller trött? deras mest uptempo och dansgolvsvänliga låtar, förstlingsverk eftersom inga låtar fastnar. Självklart inte, men det tar emot att putta ner vilket denna best of-samling definitivt visar. Thomas Olsson en gammal idol från piedestalen. Och ändå står Elva spår, knappt ihopmixade, en resa genom PARADISE LOST denna platta sig väl i dagens konkurrens. electro, funk, disco, house och drum’n’bass. ”Believe In Nothing” Som Black Francis i Pixies uträttade han Alla de självklara låtarna är med: Catch the Railroad Tracks/EMI mirakel. Bandets musik drog ömsom som tagg- Break, Antacid (Jedi Knights remix), New Jag får erkänna att jag inte förstår mig på tråd genom ådrorna, ömsom smekte den som York New York, plus två nya, ett nuhouse-spår Paradise Lost och deras nya inriktning. Jag en passadvind. Lågmäldhet och frenesi parades av Tom Middleton och ett drum’n’bass-spår av kan inte föreställa mig vem denna skiva riktar med poesi. Drömmar om en svårgripbar inre Mark Pritchard. Numera måste ju en best of- sig till. Hårdrockare? Nej, tyngden är borta. kraft fyllde mig alltid när jag lyssnade på samling innehålla nya spår så att fansen köper Depprockare? För lite svärta. Depechefans? Pixies. Soloartisten Frank Black gjorde lite skivan. De nya spåren är bra, men kanske inte För lite synthar, för lite rock’n’roll, för lite mer lättkonsumerade och poppiga plattor, men omistliga. Dock, för oss alla som saknar flera känsla. Jag har gillat bandet sedan banbrytan- inte utan kvalitet. Inriktningen numera kantrar Jedi Knights-tolvor så är Jedi Selector ett kap. de Gothic (överskattad enligt många, mäster- mer över åt country som i Bullet, och det är Henrik Strömberg verk enligt mig) och glatt hängt med i svängar- okej för min del, men när bandet ”boogierock- SATURDAY FRANK & na mellan goth death, svängig metal med fläs- ar loss” som Stones gjorde för hundra år sedan THE ATOMIC DOGBREATH kiga gitarrer och den poppigare synthflirten på då säger det stopp. Men med vackra poppärlor ”Plain Bizarre” One Second. Sinne för bra låtar och Chris som The Swimmer och St. Francis Dam Coal Dog Music Holmes röst har gjort det svårt att misslyckas. Disaster visar han sin klass igen. Saturday Frank kommer från Västsverige och Men nu, Believe In Nothing är en talade titel. Det som stör mig allra mest är ändå att ger ut Plain Bizarre på eget bolag. Ett lovvärt Att hålla sig till en genre är visserligen helt ute Frank Black skulle kunna göra årets bästa initiativ eftersom det faktiskt känns angeläget men jag önskar att bandet kunde bestämma platta men han verkar inte tillräckligt engage- att detta når en publik. Det är tillräckligt bra sig. Lite syntigt, lite åttiotalspop, lite depprock, rad, han har väl redan varit där, gjort det. för att inte skuffas undan i ignoransens mörka lite fläskiga gitarrer. Låtar som är aningen cat- Synd, han har ju fortfarande förmågan kvar… kyffen. Nu kan man invända att det ofta låter chy, men ändå inte. Bandet verkar ha tappat Gary Andersson MOTORPSYCHO den lite väl mycket Morrissey och Smiths gjort mycket roligare grejer – men jag vill i ”Roadwork vol 2: The MotorSourceMassacre” ibland, och det är kanske Edsons största pro- alla fall höra den igen. Det mesta på skivan vill Stickman/MNW blem. Det ekar hela tiden, någonstans ifrån. jag bara förtränga så fort som möjligt. Puffy Kanske världens, definitivt Norges, bästa band Det är för lite nutid och för mycket nostalgi, har bidragit med en låt till och den är hemsk. släpper andra live-plattan i serien Roadwork. dessutom för en era som vi så nyligen upplevt. Börjar man skriva sådana låtar åt sin flickvän Konserten är inspelad 1995 på Kongsberg Anna Hedlund är steget inte långt tills man är Ike Turner. Om Jazzfestival då Motorpsycho uppträdde tillsam- SPINESHANK Puffy verkligen respekterade sin kvinna skulle SEE CUSTOM ROCK THE mans med frijazzgruppen The Source efter ”The Height of Callousness” han ge henne något som åtminstonde var i när- endast tre timmars repetition. Motorpsycho Roadrunner/Arcade heten av hans tidigare mästerverk, som Mariah DEMO STAGE ON FRIDAY, bidrar med tre låtar som sammanlagt klockar Hur många gånger jag än lyssnar känns plat- Careys Honey eller Mary J Bliges I Love You. TH in på dryga 40 minuter, alla tagna från mäster- tan bara sådär, utom möjligtvis singellåten Det skulle vara en mycket finare kärleksför- 9 FEB, AT ’POPSTAD verket Timothy´s Monster. Resten av materialet Synthetic, som dessutom klart påminner om klaring än att köpa dyra presenter och skjuta 2001’ IN GOTHENBURG. är The Sources. Hur låter det då? Tyvärr inte refrängen på In Flames Episode 666. På upp- på folk som förolämpar henne. speciellt bra. Föreställ er en instrumental följaren till Strictly Diesel har Spineshank för- Thomas Nilson Custom transforms the best of Motorpsycho-låt med blås från The Stooges sökt lämna sina värsta Fear Factory-komplex, JOHN FRUSCIANTE US guitar rock into their own L.A. Blues så kommer ni sanningen nära. även om de inte är borta. Bandets neometallis- ”To Record Only Water for Ten Days” Långt ifrån hissmusik med andra ord. Jazz- ka industrisound känns fortfarande mer pro- Warner energy saturated sound that gels… låtarna är inte heller särskilt njutbara. Enda grammerat än genomarbetat. Låtarnas anony- John är den flummige och naivt spelande Chili riktigt bra spåret är Motorpsychos The Golden ma likformighet är uppbyggt av Soulflys dyna- Peppers-gitarristen som till slut återvände hem WE AT POPWIRE ARE TOTALLY DEDICATED TO DEVELOPING TALENTED UNSIGNED ARTISTS. BY PRESENTING THEIR MUSIC ON THE INTERNET WE Core där musikstilarna blandas på ett naturligt mik, Fear Factory och N.I.N:s maskinella till Flea, Anthony och Chad. Vilket gör dem till PROVIDE OUR ARTISTS WITH UNBIASED FEEDBACK BASED ON THE REACTION OF THEIR AUDIENCE. WE ALSO HAVE AN EXPERIENCED A&R STAFF THAT PRO- sätt, fast den är ännu bättre i originalversionen. industriattacker och Korns rytmiskt frustande en konstnärligt sprakande orkester igen. VIDES FURTHER GUIDANCE. WWW.POPWIRE.COM. STOCKHOLM. NEW YORK. LONDON. TOKYO. MADRID. Daniel Severinsson aggressionsutbrott. Producerar gör GG Garth På denna soloplatta skapar John vid flera ® SPIRITS REJOICE (Rage Against The Machine) som även jobbat tillfällen, tillsammans med diverse vänligt sin- ”Rejoice!” med de unga tjejerna i Kittie, vilket bitvis slår nade akustiska och elektriska gitarrer, musik

hits made by real people Brax-Tone igenom.Tyvärr har Spineshanks musik tenden- som gränsar till magi. Med enkla medel och en Spirits Rejoice lånar namnet från Albert Ayler, sen att låta inspirationslös, färdigstakad och väldigt egen (läs: oborstad, otränad) röst låter och det säger en del om hur dessa fyra svens- bombastiskt aggressiv. han små berättelser tvinna sig runt flärdfria kar låter. Jazz som är fri, men i effektiv rörel- Thomas Olsson rytmer och några små melodier. Mycket njut- se. Den första halvtimmen och de tre första PAN SONIC bart och själsläkande. Lyssna bara på låtarna är högspänning med suveränt sväng. ”Aaltopiiri” Someone’s. Murderers. The First Season. Eller Jag älskar när blåsarna ”hakar upp” sig på en Blast First/Playground inspirerade Away & Anywhere. Låtar som liten melodisnutt, innan de vältajmat släpper Det har gått två år sedan Pan Sonics senaste dessa speglar universums vidder och begräns- iväg ett katapultlass med toner som sliter med album, men när resultatet är så här bra gör det ningar i samma andetag, i samma till synes tre- lyssnaren i bara farten. Visserligen förlorar de inget om man får vänta ett tag. Man kan se vande ackord. Speciellt fantastiska Murderers. fokus under den sista kvarten, men det kan Aaltopiiri som indelad i tre delar: först en bunt Detta är stort, men i liten förpackning. Detta man leva med när resten är så bra. (Brax-Tone rytmiskt minimalistiska låtar byggda med små, är kärlek, detta är lidelse. Utan stora gester. är ett CD-R-bolag och kan nås via brax- små ljud och delay, i samma stil som till exem- Less is more. [email protected]) pel Pole och Snd; sedan några stycken med Anthony Kiedis – John är min själsfrände Peter Sjöblom industriaktiga toner och surr, som Aphex Twins också. EDSON SAW II framförd i en metalliskt ödslig fabrik; Gary Andersson ”Unwind with Edson” och till slut sammanför Pan Sonic de två tidi- S.P.O.C.K. Summersound Recordings gare delarna med den mer brutala industritech- ”2001: A S.P.O.C.K.Odyssey” 90-talsnostalgikerna i Edson släpper sin första no vi är vana vid från föregående album med Subspace Communications fullängdare och håller med säker hand liv i de två finska innovatörerna. Aaltopiiri visar S.P.O.C.K.svävar genom universum och reser Eggstone/Cardigans/Tambourine-traditionen. Pan Sonic från en mindre brutal sida än tidiga- in i 2001 med glada miner. Det hoppas och det Här serveras vi vänligt tralliga melodier sjung- re, det är ett nyanserat men också väl samman- skuttas mellan äventyren på skivan och syntar- na med sorgsen stämma, och finurliga texter hållet album. Det är roligt att se att veteraner- nas rytmiska ljudsessioner blandat med om livet och kärleken, uppbackade av tvärflöjt, na Pan Sonic kan förnya sig och visa alla unga Androids stämma gör det hela till en skön upp- klockspel och trumpet. Det är roligt, men känns uppstickare att de fortfarande vet var oscillator- levelse. Berättelser från galaxens utkanter samtidigt rätt sorgligt nostalgiskt. Det är svårt skåpet ska stå. Lysande. blandas med vardagens kärleks- och supar- att se att den här musiken skulle väcka några Henrik Strömberg historier.Variationen mellan vissa låtar känns aha-känslor hos dagens pop-publik. Jag vet att JENNIFER LOPEZ dock lite ambivalent. De har en stor bredd, men jag själv skulle ha gillat det här mycket mer ”J.Lo” jag tappar rytmen efter vissa låtar som är av för sex-sju år sedan. Nu känns det lite daterat Epic/Sony hög klass. Mr Jones och Satellites är redan och uttänkt. Men visst finns det ett och annat Jennifer Lopez har krälat omkring på den där klassiker i min CD. Dessutom är Astrogirl ute guldkorn på skivan. Förra singeln Sunday, exotiska stranden i videon till Love Don´t Cost och förtrollar män igen, och vem kan leva utan Lovely Sunday är fortfarande en riktig sötsång A Thing hela jävla vintern. Jättesnygg tjej. henne. Detta är schysst dansant syntpop som som man blir glad av. Efter ett par lyssningar Jättesnygg låt. Det är så hopplöst skamlöst och får en att inte sluta le. på Temper Tantrum 3 Min sjunger man med i jag köper det gladeligen rakt av. Martin Mansfeld den vackra refrängen. Lyssna också på Helena Jag hoppas att Puff Daddys Walking On Södermans fina piano/klockspelsslinga i slutet Sunshine släpps på singel också. Det är egentli- av Save Me from Myself och njut! Tyvärr ekar gen en ganska simpel poplåt och Puffy har melodierna somlivrädda visa knappttörs sig, gitarrljud!) ochhackarskoningslös efter tillär nedstämda bristningsgränsen (vilket Gitarrerna Kirk Windstein medsitt brölande. som sångaren lyckas korsa Phil Anselmo och en snigel släparsig låtarna fram samtidigt Medetttemposombitvis matchar doomcore. Resultat– nermisär imixern. dem ochtryck fantisera omallmän några Sabbath-riff, slängmed Crowbar- i ochPanteraplattorna, framsion! mixer-time ärdet Annars igen, härsnackarvi omegenver- att tappahakan, Unbounds tappning fårgaranterat lyssnaren Klassikern Permium/MNW ”In Oblivion” UNBOUND hiphopscen. bästa näst ändå ochbekräftarattSkåneharlandets Fast plattanärbra nar intressanta teman. speciellt eftersom många låtarsak- rimmen, Mic trots bra flow inte alltid fårtill bästa de drar ner omdömetlite Moéoch ärattbåde Vad som och ADLhöjer sig över mängden. refrängen ochlatinoinspirerade jag lyssnar igen ochigen på Dettainnebär att är delar helhet. avenstörre låtarna Plattanbildar ocksåen enhet, inslag. somatmosfäriska rösterna sominstrument, sång ellerutan rap ochemellanåt fungerar Musiken lever även Ochjaggillar det. stunder. ningsfyllda musikaliska ögonblick –högtidliga stäm- medintrikatamen avrytmväv detaljer, sig ocksåbli Musiken hartagit favoriter. for- samplade samplade Herbiesom lånarfriskt Mann- frånBeatnuts jan menspårsom med Bobby Womack var kanonbra frånbör- Sleepwalking Grand Central/Goldhead ”Sleepwalking” RAE &CHRISTIAN singlarna är Bäst ibland medinslag av bounce. funk, hård Alltsåbjudsvi påsmutsig, musiken. delen förstörre av står Timbuktus platta, somproducerade (Moé ochMånsAsplund), BreakMecanix ietthögttempo. party-hiphop Sakwandalevererar skön ”Moé” och Mårten Asante Skånepågarna Mici ”MicMicanic” Platform/MNW ”X-Marks theSpot” SPOTRUNNAZ Det tror göra jag duborde också. Plattan växer förvarje lyssning, hiphop-influerade längre. musikettsteg ochMarkatt SteveChristian Raetagit sin vilket innebär parad medskymningssval soul, pulserande Hospital Hospital e ln nr ibku Swingmed bland andra Timbuktu, The Verdict The Watch Out Now. Out Watch Children of the Revolution the of Children Ready to Roll to Ready innehåller driven hårt funk Hold Us Down Us Hold med Eye-N-I på och Daniel Severinsson Även Sleepwalking Let it Go it Let Gary Andersson Gary The Uh-Uh, The Get a Life a Get fantastiskt , Mental i visar . till betydligt därspeciellt påslutet irenabulldozer-stilenmalande menglimtar ochfantasilöst trista förutsägbart mestadels Låtarna känns vilket brist. ärplattansstörsta Experience ens inärhetenav tolvspårenkommer Ingen avde et besviken. Närnuhela skivan släppsblirlåtar. jagmyck- spårochenavförra bästa åretsbättre klart vxt”tl i.Singeln till sig. ”vuxitt” Fyra harSugababes årsenare ta managers. spela in några låtarsomgillades avpengakå- Fick att chansen graf var närde tretton. avgubbsjuk enbio- producent utanför des” De”hitta- visar unga de tjejerna iSugababes. Att dagensmusikmer avyta ochmer består London/Warner Touch””One SUGABABES mjölksyran förlamar dina ben. köpskivan ochröjtills dig själventjänst, Gör vilken såpamanegentligen skatittapå. 19.50:- inte eller funkade närman inte vet här äringetdet trams omattlösnaglarna för Nä, Ifrågasätter mesta. det arga ochironiska. till ochmedtexterna skavara, ärsomde dare somhåller allakraven förenpunkskiva, höj- Dethärärenbrutal äräktaglädje. detta körochmankänner att ”skönsjungande” Skrik blandas medlite hardcorekänslan. håller emellanåtutan mer lite påden renare Detärinte jätteskränigt (menganska) benen. nalinfylld spritter punksomgörattdet i Detäradre- ärhelt det underbart. bara bra, härärinte Ochdet knappt harbörjatlyssna. Närmangårupp ivarv innan man alltså. musiken ärbra, Då vetmanattdet härligt. svettigt… luktarilla det är mendet Ohhh, Epitaph/MNW ”Day oftheDeath” DEATH BYSTEREO vara kanon. såkommer skivatid förtjänar nästa de att GeSugababes den inte tio. och enlåtskrivare, Dessatretjejer haenproducent borde tum. Framgången ärettfak- enbradem advokat. Ge några Lärut danssteg. oigenkännlighet. Sminkafram till dem något radiovänligt. skräms avrovdriften Krysta påunga talanger. Jag någon programmerande musikhatare. Mer änatt sjunga sinnesslöa låtargjordaav kan höra finns att det enattitydsomvill mer. Mutya ochSiobhan harbra ochman röster Keisha, dödsannonserna eller mixerbordet. re sominte kanlyfta blicken frånvare sig ärvärdabättreänlåtskriva-tråkiga.Tjejerna Låtarna urvattnadeoch hjärndöd. närmast Old Story Old Produktionen ärfantasilös och . är en grym hitär engrym ochklarfavorit. Overload Overload kanske då , Per Lundberg G.B. Thomas Olsson Tove Pålsson är skivans Same dränker iettslagsväldigt handem allmän och till sist förvandlar dem, dem, han klärut utan Ollivierra hela vägen litar påsina ljud, verkar Mendet inte somom spränger igenom. Eller närfragment frånverkligheten trans. Somi små ljudsomrusar varv efter varv. ivrigaär det minimalistiska avettpar stycken tas till musikaliska Sombäst kompositioner. bearbe- bakasom, Ljuden knappast. hör det menjag Jag närjagläser, detta förstår ten. vardagslivdens beskrivs målande ialbumtex- vars stämningar frånsta- Ett slagsrealism, vandlade till klangkompositioner. rytmiska från Detroits gator ochkvarter somhanför- (= The Detroit Escalator Co) spela in ljud I mitten Neil av90-taletbörjade Ollivierra Peacefrog/Amigo of Far-away Things” Feelings andanEmpathywiththe Whispers Transparency withOne´s andColorsofStars Association Between DegreesofLight, itisMorethe of ShapesandConstellations, isnotMerelytheInterpretation ”Astronomy THE DETROITESCALATOR CO för attberöra. idéer mer såbehövsdet bottenochnärvaro ochtrots endelkänns föruttänkt lovande för jaginte det riktigt påallvar, kantadetta Jag försöker komma påvar- aldrig enhel låt. envers eller men ettstick vara ensyntslinga, Detkan meniblanddetta glimmar till. det FloorPower First harförlite av Devo. Cell, Soft Bra exempel ärPere Ubu, intressant. experimentlusta ochvara lite galen förattbli antingen vara enbra låtsnickare eller ha blandat med newwaveochdärbörman placera in ifacket dem tidig 80-talssynt Mankan Detbrister endel där. skrivandet. menar jagennerviframförandet ochilåt- Meddet imusiken. är avsaknadavennerv största Ettavdet Här finns endel problem. ”There isHope” FIRST FLOORPOWER sjåpigt töcken. ga svindel titeln lovar visar sig bara vara ett och ingenting i annathörs igrunden Menattde ärettrockband kymrat. Mazarine Streetblandar friskt ochger obe- Dolores/Virgin ”Delirious” MAZARINE STREET skulle gjort skulle gjort ochsommöjligen ellt fannsdärfrånbörjan, nen slätaröver skarpa kanter de someventu- Änvärre ärattproduktio- galoscher. för stora som småkillar somposerar ipappasalldeles funkeller soulser mer de ut av electronica, lånar Närde kontrollhar de över situationen. Street Silence -pastischen -pastischen Delirious Apocalypse Right Now Right Apocalypse nrsatr.Denfebri- intressantare. Exile On Main On Exile Jonas Elgemark Peter Sjöblom Där . vni eho Intenogmedatt svängig techno. några till låtarförvränger country-ljuden och merandra åtindustri-ambient, spårlutar när det kryper irock’n’roll-nerven. kryper när det Enplattaatttafram så hardubilden klar. Sonics ochennypa MC5 Flaming Groovies, va låtarochframföra ryker.Ta sådet dem lite Mycket beror påattaustraliensarna kanskri- faktiskt. Ja, annat änbara ettdussinband. Högenergisk punkrock somlyckas vara något White Jazz/HouseofKicks ”Prosody” MEN THE YES riktigtär dessutom bra. resultatet har ettintressant koncept iryggen, det omNeildet Youngs filmmusik till Ibland påminner &western-musik. ur country göra mörk ambientmusikbaserad påelement nar ispökstaden. Gengångarna vak- av ettsjälvspelande piano. Ekot Där–etttrevande banjo-ackord. vinden. ensvängdörr knarrar torra sakta iden Street, ökenbuskarna Main rullar utmed ligger öde, Saloonen &western frånandracountry sidan. DeadHollywood spelar Stars disko-pop. gay-propagerande Inte Go WEEEST!Nej. Mad Monkey/import West””Gone DEAD HOLLYWOOD STARS garanti förenbra skiva… att ettbra hantverk tyvärr inte alltid ären mankandra härär avdet Denslutsats tigt. på gränsen till attbli insmickrande ochsme- kännsoftabara Istället mig inte nämnvärt. bliatt stundom riktigt såberör vacker, det är entillgång somlyfter musiken ochfården melankoliska röst mjukt, Nicklas Sandströms Ochtrots att enda melodi eller textrad. igenom skivan inte harlagttill minnet en uppvägerdet inte attmanefter atthalyssnat enkelt definitiva musikaliska Men kvalitéer. Härfinns helt ochharettsnyggt sound. stämt fin- Detärvälproducerat, tighet ochkänsla. duktigaste elever ochalldeles förlite upprik- musiken aningen förmycket musikskolans precis som hos Pineforest Crunch luktar och Crunchs MattiasOlssonmedpåtrummor, Dels ärPineforest talbum ärsjälvklart. skivbolag Exergy Reminders somger ut debu- ärÅsaEklunds(PineforestAtt det Crunch) Exergy Music ”Broken Tone” REMINDER börjar jaglängta efter bilder till musiken. Ochnärjagläser albumtexten igen, grund. endekorativ bak- då bara ettslagsljudkuliss, blir rytmiska Detretfulla, elektronik-kitsch. Dead Hollywood lyckas Stars bra medatt Henrik Strömberg Thomas Millroth Jonas Elgemark Moa Eriksson Gone West Gone Dead Man Dead Album , 31 Groove 1 • 2001 The Soundtrack of Our Lives Behind The Music

Nytt album Behind The Music i butik 9/2! Groove 1 • 2001 / recensioner / sida 1

THE TWILIGHT SINGERS som det roligaste man kan göra just nu Waltz eller att Tribute to Robert Wyatt »Twilight as Played by« med livremmen knäppt. Restless är fylld av tar slut innan den riktigt tagit form. Columbia/Sony högpotent gangsta-funk och melodierna är Det bästa kommer sist.Talking Blues. New Orleans måste verkligen ha gjort ett nallebjörnsramsor som är lika svåra att Lång, kanske tjugo minuter, kanske tio, starkt intryck på Greg Dulli. Efter att hans göra sig av med som ett tuggummi som eller trettio – än sen? Den är ett av de band The Afghan Whigs spelat in sitt fastnat i håret. ”Tune in witness the rise of unika tillfällen när tiden faktiskt inte är senaste album, 1965, blev han kvar. Rent an icon” rappar Xzibit på Been along Time någonting, när sekunder är betydelselösa. fysiskt likväl som själsligt. Nya projektet och bättre programförklaring går nästan Som om Dunger kommunicerade med The Twilight Singers är Dullis kärleksför- inte att ge. Xzibit är här på riktigt och något högre, genom musikaliskt tungo- klaring till staden. nästa gång behöver han kanske inte garde- målstalande. Att höra någon överlämna sig Egentligen har han inte behövt förflytta ra sig med en lika diger gästlista (KRS- åt nuet så oeftergivligt är rent transcenden- sig så långt från vad han gör med Afghan One, Eminem, Erick Sermon,Tha Liks). talt. På ett svårutgrundligt sätt till och Whigs. Det är fortfarande hjärtknipande Björn Magnusson med ett slags fullkomnande. låtar och iskalla cynismer. Men istället för ROCKMONSTER Peter Sjöblom att låta cynismen utgöra grunden för låtar- ”Interrupter” THE NEW YEAR na har Dulli haft sin utgångspunkt i gospel Majesty/EMI ”Newness Ends” och soul. Det blir aldrig oskyldigt, men nihi- Det finns en avspändhet i hela denna plat- Touch & Go/Border lismen är mer en nödvändig slutledning än ta. Jag vet inte om det beror på Martin Av alla dåliga bandnamn så måste The en förutsättning.The Twilight Singers har Tomassons sköna sätt att sjunga där han New Year vara ett av de sämsta. Fast vad gjort en alldeles utmärkt skiva som kombi- liksom hänger kvar på orden, eller om det begär man av av ett band som tidigare nerar gråtmild falsettsång och sentimental är den luftiga ljudbilden som känns alldeles hette Bedhead? Trots detta är The New hockeyorgel med svängiga rytmer och stor- lagom. Riffen löper genom hela Interrupter Year förbannat bra. Musikaliskt skulle jag slagna stråkarrangemang. Låtarna är och fogar ihop en helhet full av livskraft. tro att de kom från Skottland, men vaga hjärtskärande men aldrig sentimentala. Men lite fega är de, låtarna är ofta för uppgifter säger att de bor i New York och Vackra men aldrig söta. Smarta men aldrig korta och genom att tänja lite till så skulle består bland annat av bröderna Matt och utstuderade.Trots cynismen. detta kunna nå oanade höjder. Random Bubba Kadane. Vinglig gittarpop i bästa Dan Andersson Love Generator är så självklar att jag bara Pastels-anda, fast med betydligt bättre KIM CASCONE sitter där med ett tokfransleende. Suicide, sång. Väldigt konservativt och anspråkslöst ”Residualism” Cramps, Jon Spencer tänker man på och men hysteriskt trevligt. Ritornell/Border Rockmonster är absolut inte sämre. Fredrik Eriksson Verk som räknas till genombrotten inom Jonas Elgemark PRIMAL FEAR musik och musikvetenskap är kanske inte DIVERSE ARTISTER ”Nuclear Fire” alltid de verk som faktiskt spelas i någon ”Rockin´ At the Barn, Vol 2” Nuclear Blast/MNW större utsträckning. John Cages banbrytan- Dusty/Border Lyssna bara på låten Living for Metal – de 4’ 33” till exempel har definitivt en Svenska Dusty Records har haft en liten kan det sägas tydligare? Power metal- plats i historieböckerna även om det är men naggande god skivutgivning. Den förs- gurun och en av hockeyfrillans förespråka- ytterst få som verkligen hört verket fram- ta Rockin’ At the Barn gjordes för att fira re, Ralf Scheepers (Tyran Pace, Gamma föras. Kim Cascones Residualism kan femårsjubiléet för butiken Country Rock Ray), är tillbaka, numera tyvärr kortklippt. också ses som mer teoretiskt än praktiskt Specialisten i Göteborg och fick snart säll- Ralf, den felande länken mellan Udo intressant. På skivomslaget står föjande skap av fullängdare med de svenska ban- Dirkschneider och Rob Halford, släpper sin att läsa: ”All content was created using a den The Mole Train och Elmer. När det nu tredje platta och klämmer som vanligt i så custom MAX/MSP patch designed by Kim blir dags att följa upp etikettens debut spa- rutorna skallrar. Att han alltid varit svag Cascone”. MSP är ett programspråk. MAX ras det inte på krutet. Svenska och ameri- för Judas Priest, och även försökt bli deras är ett ljudprogram som kan tolka kodsnut- kanska artister bidrar med hela 20 låtar sångare, är allmänt känt. Om Primal Fears tar (patches) skrivna i MSP.Man kan som rör sig kring americana och med föregående plattor ibland snuddat vid hjäl- tolka citatet ovan som att Kim Cascone andra ord country, countryrock och no tarnas sound tangerar den nya bitvis har skapat ett program som sedan skapat depression. Bland svenskarna imponerar Priest-klassikern Painkiller. Heavy metal- innehållet på CD:n. Det kallas generativ Lee Marvelous, Jim Bob Convoy och manteln är utlagd, nitarmbanden nödvändi- musik, musik som genereras av datorpro- Salamander 4 och bland amerikanerna vin- ga, tempot uppskruvat och gitarrsolona tid- gram, datorprogram som kan skapa ny ner Joe Buck, Kevin Deal och The Brooklyn stypiska. Förstärkningen med gitarristen musik hela tiden. Musikerns roll är reduce- Cowboys. Stefan Liebing, som även återfanns på rad till att skriva programkod. I framtiden Robert Lagerström förra plattan, visar sig vara ett smart drag kanske de mest hyllade musikerna är de AIMEE MANN och bortser man sen från Ralfs tendens att som kan skriva programmen som skapar ”Bachelor No. 2 or the Last Remains lägga in patetiskt tårdrypande AOR-balla- den mest spännande musiken, och vi kom- of the Dodo” der känns det bättre än föregångaren Jaws mer undra hur man en gång kunde lyssna SuperEgo/V2 of Death. Men trots detta håller jag fortfa- till ett och samma musikstycke flera gång- Precis som man antar att en amerikanska i rande debuten som vassast, Jaws Of Death er (jovisst, så blir det säkert). singer/songwriter-traditionen ska låta. kändes för finjusterad, planerad och stel, Så långt teorin bakom Residualism, hur Lugnt och harmoniskt, arrangemang som på nya tar Ralf & Co steget bakåt och hit- låter resultatet? Skivan består av en 41- aldrig tar överhanden, utan låter sångerna tar glimtvis tillbaka till attacken och frene- minuters låt, närmast jämförbar med stå i fokus. Domineras ofta av piano, vilket sin. Låtar som Kiss of Death, Fight the ambient musik. Det är ljusa toner som åker bidrar till den emellanåt nästan meditativa Fire eller favoriten Back From Hell håller upp och ner på tonskalan, små plippande känslan, även om den inte är förhärskande. alla den tyska metal-fanan högt, och inne- ljud som skulle kunna vara vattendroppar I ljudbilden dyker även annat upp, och det håller förutom Judas-takter även spår av eller någonting som kokar, ljud som luft- är inte alltid helt självklart hur arrange- Accept och Gamma Ray, vilket aldrig är bubblor i en undervattensfilm. Allting har mangen ska utvecklas.Tillräckligt varierat fel. dock en ofrånkomlig syntetisk klang. Ur en för att hela albumet ska hålla ihop och Thomas Olsson teoretisk synvinkel är onekligen verket kännas angeläget. Dessutom ett mycket DIVERSE ARTISTER intressant, men mer praktiskt så har jag snyggt omslag. Rekommenderas. ”Discoteca” hört bättre skivor, och jag kommer inte Magnus Sjöberg Ocho/Goldhead lyssna på Residualism många gånger. Det NICOLAI DUNGER En hel massa funkigt dansanta och eldiga hade varit betydigt roligare om skivan »Blind Blemished Blues« rytmer trängs på denna samling som kan också innehållit en CDrom-del med Hot Stuff få vilket slött dansgolv som helst att MAX/MSP-patchen i fråga. Under våren släpper Nicolai Dunger två gunga. Latin, soul, jazz och house i en sån Henrik Strömberg plattor. Den första, Blind Blemished Blues, här utsökt blandning funkar även på hem- XZIBIT ges enbart ut på vinyl, är lite mer experi- mastereon. Rubén Blades, Charanga 76 ”Restless” mentell med utrymme för en hel del impro- och T-Coy sticker ut. Om det är mysig må- Loud/Sony visation. Det är musik som är glömsk för bra-musik du letar efter – leta inte mer. För att på smidigaste sätt ta sig upp i sig själv, musik utan eufemismer, musik i Gary Andersson högsta rap-divisionen har Xzibit på sitt sin renaste, råaste form. Som om den LOW tredje album tagit hjälp av Dr Dre som materialiserar sig och uppfattas av mikro- ”Things We Lost In the Fire” verkar tälja guld. Xzibit har inte riktigt fonen innan den hunnit snärjas av någon Kranky/Border nått de höjder många förutspådde när han bestämd genre. Lows senaste skiva är den poppigaste de 1995 spottade sina första rim på Kalla det blues. Eller jazz. Eller gjort.Tycker de själva. Visst går några av Alkaholiks Hit and Run. Men Restless är country. Allt är lika rätt och lika otillräck- låtarna marginellt snabbare än de gjort på mer underground än Eminem och mer vari- ligt. Och allt på plattan är på riktigt. tidigare skivor, och visst använder de ett erad än Dr Dres 2001, och visst kan Xzibit Därför spelar det ingen som helst roll att extra ackord lite här och var som de bli riktigt stor. Att lyssna på Restless känns det vinglar om underbara Slow Doorbell kanske inte hade lagt till annars. Men pop? Groove 1 • 2001 / recensioner / sida 2

Hm. Kanske. Things We Lost In the Fire tråkig på pappret, överskuggas av starka the Music är efter ett antal genomlyssning- intygar ändå att Low främst är det mini- kort med Profilen (som måste ge ut ett ar en stor rockplatta. På det övervägande mala uttryckets mästare. Det är fortfaran- eget album snart), och Promoe och pluskontot finns Ebbots sång som bara blir de i det närmaste anti-arrangemang som Supreme från Looptroop i spetsen. Hög bättre. Mer självförtroende hörs vare sig ramar in naivistiskt enkla och ibland plåg- klass håller också Timbuktu och Thomas det handlar om falsettsång eller känsliga samt långsamma låtar, och det är fortfa- Rusiak när de förenas i All respekt som är ballader. Låtarna är självklara, Broken rande Alans och Mimis röster som står i en pricksäker skröna om dialektala skillna- Imaginary Time är himmelsk med Martin fokus. Fast ibland medverkar även nyfödda der mellan norr och söder. Men mitt i den Hederos storslagna orgel. Nevermore är Hollis Mae med tjut och joller. Men oavsett uppsluppna partystämningen lägger sig mäktigt bra med ljuvlig melodi. vad bandet själva tycker så är Things We några spår som damm på DJ Sleepys skiv- Klaviaturspelet är en stor tillgång och det Lost In the Fire inte början på något nytt tallrik. Bland andra Ken som i Vem é Ken är när tangenterna dominerar som för Low. Den bekräftar snarare vad vi irrar sig in i ett obegripligt snömos om Soundtrack of our Lives når allra högst. redan vet. Och varför laga nåt som inte är stark tobak, horor och rapparen PST/Q. Jonas Elgemark trasigt? Jag ser fram emot en fortsättning som tar VENUS BROWN Dan Andersson lite fler risker och breder ut sig mer geo- ”Tar Baby” RAGE AGAINST THE MACHINE grafiskt. Boulevard Connection/Playground ”Renegades” Björn Magnusson Soulsångaren Venus Brown blandar en jaz- Epic/Sony FREEDOM CALL zig känsla med blues och hiphop på ett Rage som vi känner dem lämnar härmed in ”Crystal Empire” utsökt sätt på formidabla debuten Tar handduken med denna hyllningsplatta till Steamhammer/Playground Baby där han även spelar de flesta instru- sina musikaliska rötter. Låtar från artister Okej, har alla spänt fast säkerhetsbältena? ment själv. Låtarna svänger och gungar med egen stark kraft och vilja ligger till Bra, för nu blir det tysk speed metal med som bojer på öppen sjö, musiken är funkigt grund för dessa omgjorda versioner i trummisen Dan Zimmermans band varm utan att svettas. Stämningen är på karaktäristisk tung Rage-riff-anda. Den Freedom Call. Matad från tidiga barnsben topp, det är sexigt och väldigt intimt i enda låt som riktigt sticker ut är Devos med Helloween och uppvuxen med Gamma Venus musikaliska rum. Spår som funkiga Beautiful World som förvandlats till en Ray i modersmjölken bygger Dan vidare på Hollywood, Long Long Gone och fantas- mörk ballad – lysande. sin bombastiska symfoni-byggnad han tiskt inspirerade Push är rena njutningspil- Annars funkar EPMD:s I’m Housin’, inledde för två år sedan. Fortfarande ler.Venus har själ. Den är stor. Ibland är singelspåret Renegades of Funk (Afrika består grundmaterialet av Edguy- och Tar Baby lika stor. Detta är formidabel Bambaataa), Dylans Maggie’s Farm, Rhapsody-brädor, isoleringen är ett solitt samtida blues. elektronikinspirerade Street Fighting Man dubbelkaggande trumspel och pompöst Gary Andersson (Stones) och Springsteens The Ghost of mäktiga körer med tillhörande melodiska BS 2000 Tom Joad allra bäst. De har flödat igenom gitarrutflykter. För att brädfordra tar han ”Simply Mortified” Rages attackmaskin och kommit ut på hjälp av ett monumentalt och storslaget Grand Royal/Playground andra sidan minst lika starka. En låt som keyboardsound á la Rhapsody och till mål- BS 2000 består av AD-Rock och AWOL bara blev en axelryckning är Stooges Down ningen används sångaren Chris Bays kraft- från Beastie Boys, vilket väl kan höras i On the Street och sämst på plattan är fulla röst som bjuder på breda och tunna vissa fragment, men det blir ändå bara en lama versionen av MC5:s Kick Out the penseldrag. Betraktar man bygget på håll parentes. Den som tror att deras bakgrund Jams. är det en imponerande syn, robust och ska märkas kommer att känna sig bedra- Gary Andersson slitstarkt. Kikar man in genom fönstren ser gen. BS 2000 kan, för att citera pressre- DIVERSE ARTISTER man de typiska IKEA-möblerna fast i en leasen, mest rättvisande beskrivas som ”Test Three” mer färgrik nyans, numera pryds de bland ”farfisa-swing beats for the new millenni- Nova/MNW annat av kamp-sekvenserna mellan det um”. Lekfulla orgelljud, som på en och Fransk dubbelsamling med flera ganska onda och det goda och även motiv från det samma gång kombinerar dansmusik och egensinniga spår som kretsar kring house. gamla Egypten. TV-spelssoundtrack. Enkla låtar som naf- Det är pumpande rytmiskt, laidback, sten- Thomas Olsson sar på olika genrer utan att vilja bestäm- tungt och molnlätt om vartannat med de BERTINE ZETLITZ ma sig, kanske beroende på att orgel och gemensamma nämnarna god smak, uppfin- ”Beautiful so Far” trummaskin ändå blir ett begränsande narglädje och kunnande. Emellertid drar Parlophone/EMI medium. Men definitivt ett måste för alla skiva nummer två ned helhetsintrycket och Bertine Zeilitz vann en norsk Grammis för som tycker om naiv och lekfull musik. lyckas mest prestera tämligen traditionella sitt debutalbum Morbid Late Night Show, Magnus Sjöberg tongångar. Några favoriter är svenska Laid som väl aldrig blev direkt uppmärksammat PHATT PUSSYCAT Feat. Emma som imponerar med hårda i Sverige. Nu har uppföljaren kommit och ”Phatt life” Love Affair och KV:5 med den coola den har redan funnits i norska affärer i Glasgow Underground/Playground electrostänkaren So Far. Klart meningslös månader. Men ibland lönar det sig att Producenten och sångaren Romanthony är dock Sonovacs 80-talssyntversion av vänta. Bertine Zetlitz rör sig i elektroniska har sedan slutet av åttiotalet haft funk och Ramones-låten I Wanna Be Sedated. musiklandskap, lite folkmusikkrydda i house pulserande i blodomloppet. Många Robert Lagerström något som känns väldigt triphopinspirerat har hört Romanthonys lysande Hold On THE JACK BROTHERS emellanåt. Referenser saknas inte, ibland som Daft Punks Thomas Bangalter återut- ”Nivôse – Kärlek på svenska” låter det som en hybrid av Jay-Jay gav för två år sedan. På Daft Punks kom- Manifest/Amigo Johansson och Bel Kanto. Ibland som mande album finns också Romanthony helt Här är månadens Jack Brothers-CD. Nästa Banderas. Samtidigt som det hela tiden logiskt med på ett par spår, bland annat månad kommer en till. Ja, varje månad finns en sammanhållen produktion är det singeln One More Time. Men Romanthony hela året kommer det faktiskt en ny Jack svårt att avgöra genretillhörighet, ja till är väldigt produktiv och nu är han också, Brothers-platta, var och en med sitt tema. och med om det låter vardagligt eller origi- tillsammans med Kit and Kat, aktuell med Temat för Nivôse bjuder på vad de kallar nellt. Men bra är det under alla omständig- projektet Phatt Pussycat. Phatt Life inne- saxofonbaserad folkpunk.Transartade bru- heter. håller till stora delar funkig house som är tala riff och svenska texter där den ena är Magnus Sjöberg väl anpassad till albumformatet och har konstigare än den andra. Det är som om en SOUNDTRACK OF OUR LIVES stora möjligheter att nå ut till andra än Ulf Lundquist på snedresa i hypervardagen ”Behind the Music” house-skallar. Framförallt tilltalas jag av hade skrivit texter åt Dom Dummaste och Telegram/Warner den klassiska låtuppbyggnaden och Kats låtit ett industriellt Morphine kompa. Kanske hade man förväntat sig något röst som lägger sig som ett moln av den Allting blir som en enda stor kullerbyttig annorlunda eftersom väntan har varit så mest förföriska parfym i öronen. Att Phatt ljudcirkus. Det är inspirerande. Och för- lång. Om det nu varit konflikter, idétorka Pussycat på avslutande Life O´ the Party bryllande. Och underhållande. Och helt eller slöhet som är anledningen till att det dessutom lyckas med att göra en låt som eget. Det är, för att låna ett ord ur en av har tagit lång tid, så hörs inte mycket av innehåller tre olika takter visar att man texterna, jättebra! detta på Behind the Music. Det är fortfa- måste ha funken i blodet för att få andra Peter Sjöblom rande, på denna tredje platta, musik att bli att dansa. DJ SLEEPY lycklig av. Ryktena om att de nu skulle ha Björn Magnusson ”Sleepy Sound System vol.1” återvänt till Carbide-tongångar var falska. STEPHEN MALKMUS LED/Universal Det är som tidigare Kinks blandat med ”Stephen Malkmus” Sveriges mest uppmärksammade DJ och Rolling Stones runt 1972. Ibland går det Domino/MNW hiphop-missionär debuterar med en sam- på tomgång som i 21st Century Ripoff och Det är något som känns banalt med forne ling där svensk hiphop-elit blandas i sann Still Aging och det typiska Stones-riffan- Pavement-sångaren Stephen Malkmus mixtape-anda. DJ Sleepy som jobbat med det blir onyanserat. Intrycket tenderar att solodebut. Som en axelryckning. Nästan för- flera av Sveriges största namn bereder bli lite väl lättköpt musikaliskt. Egentligen aktfullt. givetvis plats för Petter, Blues, Ken och bara anmärkningar i marginalen på en Men det är inte musiken. Åtminstone Rusiak. Men laguppställningen, som känns platta som övervägande lyfter och Behind inte för lyssnaren. Det är nog mer att det Groove 1 • 2001 / recensioner / sida 3

känns som om skivan är gjord i en hand- Så har hennes låtar också spelats in av skriker 80-talsproduktion. Reverbgitarrer vändning. Att det bara är något Malkmus storheter som George Jones, Loretta Lynn och chorusbas är kul att lyssna på. gör, när han kastar ur sig fantastiska pop- och Moe Bandy, Emmylou Harris och Woundeds version av Bronski Beats låtar utan synbar ansträngning. Precis som Shirley Bassey. Plattan saknar för närva- Smalltown Boy är magnifik. Enda svaga Pavement. rande distribution men kan köpas i göte- länken är sången. Marco van der Velde är Skivan består av ett dussin smittsamma borgska skivbutiker eller beställas på inte en bra sångare. Kan man se förbi poplåtar av varierande utformning, men Svenska Countrymusikföreningens hemsi- detta är The Art of Grief en angenäm alltid med rötterna i samma aviga melo- da: www.hillbillystar.com/cn/ countryne- nostalgitripp. dikänsla och gitarrdrivna arrangemang. ws.htm Per Lundberg G.B. Den är verkligen lysande. Det är bara att Robert Lagerström THE IMPOSSIBLE SHAPES den känns som ett skämt. Som ironi. Som TOM McRAE ”The Great Migration” att det här är något han kan haspla ur sig ”Tom McRae” Luna när som helst, och att det egentligen inte db/BMG I pressreleasen står det att The Great är så viktigt för honom. Åtminstone inte Om världen går under, så kommer den att Migration är den perfekta höstskivan. Låt lika viktigt som för alla hängivna göra det om natten när ingen märker det. er inte avskräckas. Den funkar alldeles Pavement-fans som sett fram emot plattan Utom några enstaka. Mark Hollis från Talk utmärkt även andra årstider. Det är bara ända sedan ryktena först började cirkulera Talk, troligen. Richard Buckner garanterat. lite svårt att sätta fingret på varför. om att Pavement skulle splittras. Bandet Och Tom McRae. I var sin avskild del av Det är något särskilt med The splittrades, som bekant, och Malkmus gjor- världen skulle de tända varsin cigarett och Impossible Shapes debutalbum. Och ändå de den här skivan. Är det vad alla väntat rycka på axlarna åt armageddon. För är allt med den så normalt. Det är fyra kil- på? Eller är det däri den stora fascinatio- deras del har världen redan rasat samman lar från Indianapolis som spelar gitarr, bas nen ligger? Att det kanske inte är på rik- till ljudet av en cello. och trummor och skriver egna låtar. Ibland tigt? Tom McRaes platta går i samma färg skramlar de loss, men för det mesta håller Dan Andersson som grubbelnätter. Han höjer sällan rösten. de sig lugna. Det som gör The Impossible MOB RULES Det är som att han skrikit ”släpp ut mig Shapes speciella är nog att de, även om de ”Temple of Two Suns” härifrån!” så många gånger redan. Det får har rötterna i pop, berövat genren dess for- Limb Music/Playground räcka med det. Om det finns några som vill mella konventioner. Form, konsekvens och Mob Rules – hmm, kan det namnet vara höra så kommer de att göra det, också om upprepning har fått ge vika för bandets Sabbath-inspirerat tro? Hur som helst, han viskar. Det är värt ansträngningen, att egna, något skruvade, uppfattning om hur musiken är det knappast. Istället bjuds det lyssna. Det är till och med trösterikt att en poplåt bäst kommer till sin rätt. Oftare på ganska monumental power metal med höra Tom McRae. Bitterljuvt. Som om det, än inte har de rätt. inslag av både Iron Maiden, Savatage och någonstans långt in i mörkrets hjärta, fak- Dan Andersson vissa neoklassicistiska tendenser.Texterna tiskt fanns ett litet hopp.Trots allt. HELL ON WHEELS hos Mob Rules fortsätter i samma koncept- Peter Sjöblom ”There is a Generation of Handicapped form som på debuten och rör sig givetvis i THE KNIFE People to Carry On” fantasyland, samt framförs på ett ypperligt ”The Knife” NONS/MNW sätt av Klaus Dirks. Producerar gör den Rabid/Border Stockholmsbaserade Hell on Wheels gör gamle räven Sascha Paeth (Rhapsody, Karin Deijers band Honey is Cool faller intelligent och inspirerad popmusik, musik Kamelot) vilket satt sin prägel på soundet. ofta i fällan att vara alltför konstnärliga som känns naturlig och angelägen. Stäm- Lyssna bara på låt fem, öka tempot en för sitt eget bästa. I The Knife hörs en ningarna är rocksuggestiva men samtidigt smula och ni har Rhapsody. Musiken hos annan lekfullhet och till och med anar jag popspralliga. Sången lotsar med öppenhjär- Mob Rules är välspelad och ganska klas- en viss humor även om det inte är vad man tighet skutan rakt ut på öppet vatten, även sisk för genren, och taktfast men inte spe- brukar förknippa Dreijers projekt med. om internationellt vatten ännu bara kan ciellt tung eller tät, istället satsas på ett Men det är svårt att inte gilla denna gei- siktas vid horisonten. Skivbolagets drar melodiskt gitarrspel med kraftfulla shapop som man till och med kan kalla paralleller till Violent Femmes och detta refränger och tillhörande körsång. Med egensinnig. Det är ordentligt skruvat som i stämmer faktiskt, deras ljudbild ekar i Hell andra ord – alla power metal-ingredienser- Kino och Zapata eller nästan vackert som i on Wheels låtskatt på fler än ett ställe. na. Och trots ett otal genomlyssningar kon- Bird och Lasagna. I vissa stunder är det Även om bandet funnits i sex år så staterar jag glatt att jag fortfarande inte Cranberries sångerska med Trans-X som låter ändå detta som en typisk debutplatta. tröttnat, något som inte tillhör vanligheter- kompband. Väldigt mycket analogsynt- På gott och ont. Det är inte tillrättalagt, na. rattande och taktmaskiner som puttrar på men heller inte färdigt. Hoppas Hell on Thomas Olsson och en och annan snygg reverbgitarr. Som Wheels utvecklas utan att slipa bort de ELDKVARN ni förstår väldigt uttänkt och tidsmässigt charmiga kantigheterna. ”Kärlekens törst – en mässa” hippt, men trots det inte alls tokigt. Gary Andersson Zebra Art Jonas Elgemark DARE MASON Jag missade Eldkvarns spelning i EYESINWEASEL ”Mother of Pearl” Annedalskyrkan i somras. Något som jag ”Wrinkled Thoughts” Alterego/import grämt mig över eftersom det lät så märk- Luna Dare Mason är mest känd för sina produk- värdigt rätt. Klart att Eldkvarn ska spela i Tobin Sprout hoppade av Guided By Voices tionsjobb med band som Placebo, en kyrka, en mässa för 2000-talet. Fler för fem år sedan. Vad har han sysslat med Cinerama och The Church. Här är han solo rockband i kyrkor! Mässor handlar om sedan dess? Pop verkar det som. Åtminsto- med mycket lågmäld, atmosfärisk och känslor; förtvivlan, längtan och hopp. Och ne att döma av Wrinkled Thoughts,den drömlik musik. Inte symfoniskt och inte vem kan förmedla vuxenlivets våndor bätt- första fullängdsskivan med nya bandet heller ambient. Kalla det gärna bakgrunds- re än Plura? Visst vilar det något religiöst Eyesinweasel. Och så långt från sitt forna musik men detta är inget du kan använda i över skivan. De alltigenom lågmälda låtar- bands enkla, men förödande effektiva, pop- hissar eller varuhus. Den underliggande na spelas i enkla och avskalade versioner – formel har han egentligen inte förflyttat känslan av något hotfullt vibrerar genom det är mycket nära. Som Eldkvarn när de sig. Låtarna är längre och lite mer traditio- hela den musikaliska resan. Marty Willson- är som bäst. För jag kan inte säga att det nella. Den mest påtagliga skillnaden är att Piper gästspelar på Indomitable Soul och låter så speciellt annorlunda än en lyckad Wrinkled Thoughts endast innehåller 14 det blir ljuvligt. Musik som trots sin låg- liveinspelning. Jag känner egentligen låtar, medan Guided By Voices skivor mäldhet lyckas hålla dig i ett fast grepp samma religiösa närhet när jag lyssnar på ibland kunde uppgå till mer än det dubbla. bör du inte förakta. Ibland så vacker att liveinspelningarna på Cirkus Broadway-ski- Sprout står inte längre i skuggan av den väcker döda. van. Men Kärlekens törst innehåller nio bra Robert Pollard, utan har själv skrivit alla Jonas Elgemark låtar i sköna versioner, och bara vetskapen låtar utom en. Att de dessutom är mycket om att det är inspelat i en kyrka gör att välskrivna överraskar inte de som hört BRAVE CAPTAIN det blir ännu lite vackrare. några av Sprouts bidrag till Guided By ”Go With Yourself (The Fingertip Karin Lindkvist Voices skivor. Men särskilt originellt är det Saint Sessions Vol. II)” BECKY HOBBS i och för sig inte. Om sådant är viktigt. Clearspot/Border ”Swedish Coffee & American Sugar” Dan Andersson Det här är intressant. För även om det Country News THE WOUNDED finns många band och artister som låter på Den amerikanska artisten och låtskrivaren ”The Art of Grief” samma sätt som Brave Captain, så är det Becky Hobbs har aldrig låst sig vid blott en Hammerheart/MNW två jag skulle vilja dra paralleller till, om musikstil. På den här svenskutgivna demo- Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om än inte helt rättvisande. Brave Captain samlingen – med material inspelat mellan holländska The Wounded. Jag menar, ett lyckas med något jag bara hört Mercury 1986 och 2000 – spänner hon över genrer band vars största influenser är Sisters of Rev och Flaming Lips göra tidigare på sina som country, cajun, honky tonk och rock. Mercy och Cure känns inte direkt ”på” om senaste album. Nämligen att komprimera Självfallet kommer alla låtar från hennes ni förstår vad jag menar. Nu är det så att och hybridisera populärmusik från 1950- egen penna och de flesta håller hög klass. Wounded låter jävligt bra trots att plattan talet och framåt, ha med alla komponenter, Groove 1 • 2001 / recensioner / sida 4

och få det låta helt eget. Nu sällar väl da en hitvarning för Zaibo med sin smitt- nar låtar och har exakt samma ljudbild gör kanske inte Brave Captain sig med ovan- samma ragga-slinga. åtminstone inte mig intresserad. stående i enastående briljans, men det är Björn Magnusson Thomas Olsson bra. Mycket fokus ligger på sextiotalistiska OMAR NØUGHT sångmelodier, vilket också kan vara en av ”Best by Far” ”Nøught” orsakerna till att jag lätt snärjs, även om Naive/Sony MATS/MORGAN jag inte förtrollas.Tillbakalutade låtar och Rhythm’n’blues-romantik, funk light, ”Live” genomtänkt produktion. Värt en lyssning. swing-jazz och 70-tals-sneglingar är några UAE/Amigo Magnus Sjöberg av ingredienserna i Omars välsmakande Shifty/MNW STONE BREATH brygd. Låtarna har en air av mystik och Svenska Mats/Morgan och engelska trion ”Lanterna Lucis Viriditatis” elegans kring sig, snyggt producerade som Nøught är varandras motsatser. Samtidigt Hand/Eye/import de är. Och bäst av allt: den sliskiga listsoul- har de likheter. Bägge spelar instrumental Amerikanska Stone Breath hör till en i känslan infinner sig aldrig. Best by Far är musik som söker sig utanför det uppenba- Sverige ännu ganska okänd underground- nämligen en spännande och inspirerande ra, det enkla och linjära. Men där genre som blandar brittisk och amerikansk skiva som ger mig lust att springa barfota i Mats/Morgan extraherar taktarter i prov- folkmusik med ett slags lo fi-idiom. Detta gröngräset. Att njuta. Så här bra har inget rör, lämnar Nøught det mesta kvar. är Stone Breaths tredje platta och den hit- låtit sedan Kaahs platta från förra året! Mats/Morgan är kliniska och antiseptiska. tills bästa.Trollflöjt möter häxbanjo mellan Omar verkar äga själ, känsla och totalt Nøught en bakteriell ljudkultur. dröm och mylla, mellan Incredible String självförtroende, annars skulle inte Best by Svenskarna kommer ur Zappa och Band och Appalacherna. Brasan knastrar, Far vara så självklar och… ren. Allt är fusion, men de glömmer den viktigaste vinden går i knotiga träd och det är kärva väldigt snyggt. Fläckfritt. Det gör mig fusionen av alla, den mellan hjärna och tider. Stone Breath tåtassar mellan himmel misstänksam. Vad är haken? Inte vet jag, hjärta. Nøught i sin tur bänder också tak- och helvete och klarar en traditionell John och jag bryr mig inte heller – Omar är ter, men berättigar dem med klanger á la Barleycorn lika bra som en 20 minuter swingkungen! Sonic Youth och Glenn Branca. De arbetar lång Lantern of the Greening Light. Gary Andersson sig upp till högre nivåer, tar sats och kastar Underbar musik! (Kan beställas från STYROFOAM sig över klippskrev, snubblar till ibland, får [email protected]) ”A Short Album about Murder” skit på kläderna och sätter av igen. De Peter Sjöblom Morr Music/import berusar sig på mänsklig energi och svänger MOUTHWASH Musik som är alltför positiv för att passa i som kött och blod. ”1000 Dreams” en Kieslowski-film. Därmed inte sagt att Allt medan Mats/Morgan står kvar på Hellcat/MNW det inte finns en hel del vemodiga drag i samma ställe och multiplicerar decimaltak- ”Jag åker bräda jag…”. Det gör det här den. Belgiska Styrofoam rör sig i samma ter. också. Denna bräda har även hjul. Vi vatten som Phonem, Plod, Arovane och (i Peter Sjöblom snackar skate, skatepunk. Man kan se dem viss mån) Boards of Canada. Elektronisk JEDI KNIGHTS framför sig, åkande upp och ner i rampen, lyssningsmusik som lägger lika stor vikt vid ”Jedi Selector: Mixed by Tom Middleton” filandes på en ny låt med ett upproriskt melodier som vid intrikat rytmprogram- Smugg/MNW tonårsleende på läpparna. Man längtar till mering. Vad som skiljer Styrofoam från Mark Pritchard och Tom Middleton har sommaren och grusfria kullager även om mängden är att han här, på sitt andra gjort musik tillsammans sedan början av man överhuvudtaget inte kan åka. En album, låter sin stämma ljuda på några 90-talet, under namn som Global blandning av rock, trall och – ja, det mesta spår, och genast hamnar vi några små steg Communication, Reload, Link och Jedi utgör denna skiva. Hur detta nu kan bli närmare traditionell popmusik. Den scrat- Knights. De har gett sig på en mängd olika skatepunk förstår jag inte, men på något chade röstsamplingen på It’s Just that We stilar inom modern dans – techno, ambient, sätt så drar det mycket starkt åt det hållet. Don’t Show It ger musiken en hiphopkopp- electro, house, drum’n’bass – med konse- Det låter som en förfest med nyfulla ling á la Gescom, medan de himlasträvande kvent mycket goda resultat. Jedi Knights är högstadieelever som snart ska ut i parken stråkarna i Bad Night Is Falling levererar det alias som oftast använts för deras mest och fira sommarlovet. Det är glad musik den filmiska känsla albumtiteln skvallrar uptempo och dansgolvsvänliga låtar, vilket helt enkelt. Det är en typisk skuttplatta om. Styrofoam har med A Short Album denna best of-samling definitivt visar. Elva men inte mycket mer. Men det kan ju duga about Murder börjat utveckla en egen stil, spår, knappt ihopmixade, en resa genom ändå, eller hur? vilket gör att albumet är väl värt att kolla electro, funk, disco, house och drum’n’bass. Tove Pålsson upp. Alla de självklara låtarna är med: Catch THE BEAR QUARTET Henrik Strömberg the Break, Antacid (Jedi Knights remix), ”Gay Icon” DIAMOND DOGS New York New York, plus två nya, ett A West Side Fabrication ”As Your Greens Turn Brown” nuhouse-spår av Tom Middleton och ett Oj, var det ett år sedan senast? The Bear Feedback Boogie drum’n’bass-spår av Mark Pritchard. Quartet är märkligt periodiska i sitt skiv- Ett sju man starkt band med medlemmar Numera måste ju en best of-samling inne- släppande. Knappt har man hämtat sig som Mattias Hellberg på gitarr, Bobba Lee hålla nya spår så att fansen köper skivan. från en skiva förrän de släpper en ny. Fett från Hellacopters och Stevie Klasson De nya spåren är bra, men kanske inte Mycket har hänt sedan senast, det har bli- som bland annat spelat med Johnny omistliga. Dock, för oss alla som saknar vit luddigare, dimmigare och ännu bättre. Thunders och Glenn Matlock. När rutinera- flera Jedi Knights-tolvor så är Jedi Fantastiskt bra. Djävulska melodier. Smått de rockrävar samsas i studion brukar det Selector ett kap. kaotiskt inspelat tillsammans med Per inte alltid bli lyckat. Men här hörs det att Henrik Strömberg Gunnerfeldt. Betydligt oftare besläktat med de har kul och är övertygade om att rock- SATURDAY FRANK & My Wars öppningspår What I Hate än ’n’rollen är livs levande. Anywhere Tonight THE ATOMIC DOGBREATH med den skivans andra spår. Det känns som är countrydoftande med ett stiligt munspel. ”Plain Bizarre” ett slut. En imploderande popapocalyps Instrumentala Boogie for Tanja är upp- Coal Dog Music som bara undantagsvis stannar upp för att tempo med Henrik Widéns frenetiska orgel. Saturday Frank kommer från Västsverige i nästa stund med förnyad kraft fortsätta. The Drifter har årets hittills bästa gitarriff och ger ut Plain Bizarre på eget bolag. Ett Omtumlad och nyväckt mumlar jag mant- och kommer att vara grym live. Diamond lovvärt initiativ eftersom det faktiskt känns rat i Capable: ”Capable, I´m capable I´m Dogs tar oss med på en upptäcksfärd i angeläget att detta når en publik. Det är capable”... deras skivsamlingar från 60- och 70 talen, tillräckligt bra för att inte skuffas undan i Fredrik Eriksson de lånar friskt men med kärlek. Jag säger ignoransens mörka kyffen. Nu kan man TY som Kal P Dahl , ”Det är bara rock’n’roll invända att det ofta låter lite väl mycket ”Akward” men jag gillar det”. Tom Waits om Saturday Frank, men jag Big Dada/Playground Jonas Elgemark tycker ändå att det finns tillräckligt mycket Britten Ty har delat micken med storheter VERMIN egna idéer för att inte bli plagiat. Dess- som Talib Kweli, De La Soul och Eric ”Filthy, Fucking Vermin” utom finns inslag som nästan låter som en Benet. Akward är ändå Tys debutalbum och No Fashion/MNW bluesigare Foetus. Hela anslaget är väldigt han gör hiphop utan stora gester och svor- Bandet släpper nu sin fjärde fullängdare amerikanskt, och Plain Bizarre fungerar domar (jag tror inte skivan innehåller ett och har på sina tio år gått från brutal utan att bli vanligt eller tråkigt. Ett minus enda fuck). Istället gör Ty en jazzig och dödsmetall till de senaste årens Entombed- till några av texterna som känns lite väl laid back hiphop som ibland lånar acid jaz- sound. Senast jag hörde av Vermin var på krystade ibland. Annars är det riktigt bra. zens uttryck. Akward är för mig en trevlig den utmärkta Millennium Ride från 1997, Magnus Sjöberg bekantskap som är behaglig utan att bli till en platta som fortfarande håller. Då som JANEK SCHAEFER skval och definitivt kommer att växa. Och nu sköter Tomas Skogsberg produktionen ”Above Buildings” rader som ”You´re like a hiphopsong you med den markanta skillnaden att deras Fat Cat/Playground know, they probably don´t play you oljiga metal rock’n’roll då fortfarande kän- Visst kan det vara skönt med lite oljud enough” i Tys kärleksförklaring You´re So des fräsch och spännande. Men att nu, tre ibland. Men albumdebuterande Janek får mig på knä. Dessutom måste jag utfär- år senare släppa en platta som både sak- Schaefer larmar inte bara på utan bygger Groove 1 • 2001 / recensioner / sida 5

ut sina experimenterande ljudlandskap med rockband till att harva med ett nästintill jag själv skulle ha gillat det här mycket lika delar tystnad och dynamik. Det brum- coverband på 2000-talet – kan man kom- mer för sex-sju år sedan. Nu känns det lite mar, surrar och klickar, brusar och väsnas, mentera detta utan att använda orden gub- daterat och uttänkt. Men visst finns det ett vilket ger en avkopplande helhet väl värd big eller trött? Självklart inte, men det tar och annat guldkorn på skivan. Förra sing- att lyssna på. Det är alltid kul med folk emot att putta ner en gammal idol från eln Sunday, Lovely Sunday är fortfarande som är kompromisslösa och dessutom inte piedestalen. Och ändå står denna platta sig en riktig sötsång som man blir glad av. glömmer bort värdet av tystnad och ro. väl i dagens konkurrens. Efter ett par lyssningar på Temper Robert Lagerström Som Black Francis i Pixies uträttade Tantrum 3 Min sjunger man med i den MUSTASCH han mirakel. Bandets musik drog ömsom vackra refrängen. Lyssna också på Helena ”The True Sound of the New West” som taggtråd genom ådrorna, ömsom Södermans fina piano/klockspelsslinga i Majesty/EMI smekte den som en passadvind. Lågmäldhet slutet av Save Me from Myself och njut! Kors i taket, storbolaget EMI gör en stor- och frenesi parades med poesi. Drömmar Tyvärr ekar den lite väl mycket Morrissey satsning! Underbolaget Majesty ska låta om en svårgripbar inre kraft fyllde mig all- och Smiths ibland, och det är kanske små band utvecklas utan stress och för- tid när jag lyssnade på Pixies. Soloartisten Edsons största problem. Det ekar hela hoppningsvis bli vinstgivande. Först ut är Frank Black gjorde lite mer lättkonsume- tiden, någonstans ifrån. Det är för lite göteborgarna med det coola namnet, rade och poppiga plattor, men inte utan nutid och för mycket nostalgi, dessutom för Mustasch som med sin cementtunga sto- kvalitet. Inriktningen numera kantrar mer en era som vi så nyligen upplevt. nerrock försöker förgylla tillvaron. Sångare över åt country som i Bullet, och det är Anna Hedlund och karismatisk frontfigur är Ralf okej för min del, men när bandet ”boogie- SPINESHANK Gyllenhammar (Grindstone, B-Thong) som rockar loss” som Stones gjorde för hundra ”The Height of Callousness” med sin röst lyckas kombinera Glenn år sedan då säger det stopp. Men med Roadrunner/Arcade Danzig med hjälten Ian Astbury i The Cult. vackra poppärlor som The Swimmer och Hur många gånger jag än lyssnar känns Men även om inspirationen från Kyuss, St. Francis Dam Disaster visar han sin plattan bara sådär, utom möjligtvis singel- Monster Magnet och Black Sabbath finns klass igen. låten Synthetic, som dessutom klart där känns det som ett förstlingsverk efter- Det som stör mig allra mest är ändå påminner om refrängen på In Flames som inga låtar fastnar. att Frank Black skulle kunna göra årets Episode 666. På uppföljaren till Strictly Thomas Olsson bästa platta men han verkar inte tillräck- Diesel har Spineshank försökt lämna sina PARADISE LOST ligt engagerad, han har väl redan varit där, värsta Fear Factory-komplex, även om de ”Believe In Nothing” gjort det. Synd, han har ju fortfarande för- inte är borta. Bandets neometalliska Railroad Tracks/EMI mågan kvar… industrisound känns fortfarande mer pro- Jag får erkänna att jag inte förstår mig på Gary Andersson grammerat än genomarbetat. Låtarnas Paradise Lost och deras nya inriktning. MOTORPSYCHO anonyma likformighet är uppbyggt av Jag kan inte föreställa mig vem denna ”Roadwork vol 2: The Soulflys dynamik, Fear Factory och skiva riktar sig till. Hårdrockare? Nej, MotorSourceMassacre” N.I.N:s maskinella industriattacker och tyngden är borta. Depprockare? För lite Stickman/MNW Korns rytmiskt frustande aggressionsut- svärta. Depechefans? För lite synthar, för Kanske världens, definitivt Norges, bästa brott. Producerar gör GG Garth (Rage lite rock’n’roll, för lite känsla. Jag har gil- band släpper andra live-plattan i serien Against The Machine) som även jobbat lat bandet sedan banbrytande Gothic Roadwork. Konserten är inspelad 1995 på med de unga tjejerna i Kittie, vilket bitvis (överskattad enligt många, mästerverk Kongsberg Jazzfestival då Motorpsycho slår igenom.Tyvärr har Spineshanks musik enligt mig) och glatt hängt med i svängar- uppträdde tillsammans med frijazzgruppen tendensen att låta inspirationslös, fär- na mellan goth death, svängig metal med The Source efter endast tre timmars repe- digstakad och bombastiskt aggressiv. fläskiga gitarrer och den poppigare synt- tition. Motorpsycho bidrar med tre låtar Thomas Olsson hflirten på One Second. Sinne för bra låtar som sammanlagt klockar in på dryga 40 PAN SONIC och Chris Holmes röst har gjort det svårt minuter, alla tagna från mästerverket ”Aaltopiiri” att misslyckas. Men nu, Believe In Nothing Timothy´s Monster. Resten av materialet Blast First/Playground är en talade titel. Att hålla sig till en genre är The Sources. Hur låter det då? Tyvärr Det har gått två år sedan Pan Sonics är visserligen helt ute men jag önskar att inte speciellt bra. Föreställ er en instru- senaste album, men när resultatet är så bandet kunde bestämma sig. Lite syntigt, mental Motorpsycho-låt med blås från The här bra gör det inget om man får vänta ett lite åttiotalspop, lite depprock, lite fläskiga Stooges L.A. Blues så kommer ni sanning- tag. Man kan se Aaltopiiri som indelad i gitarrer. Låtar som är aningen catchy, men en nära. Långt ifrån hissmusik med andra tre delar: först en bunt rytmiskt minimalis- ändå inte. Bandet verkar ha tappat spelg- ord. Jazzlåtarna är inte heller särskilt njut- tiska låtar byggda med små, små ljud och lädjen. De två första låtarna kunde platsat bara. Enda riktigt bra spåret är delay, i samma stil som till exempel Pole på One Second men sen blir det blekt, Motorpsychos The Golden Core där och Snd; sedan några stycken med indust- beigt, segt och lika stelbent som bandet musikstilarna blandas på ett naturligt sätt, riaktiga toner och surr, som Aphex Twins själva sist jag såg dem live. Nä, kliv ur den fast den är ännu bättre i originalversionen. SAW II framförd i en metalliskt ödslig designade svarta skinnklädseln, låt håret Daniel Severinsson fabrik; och till slut sammanför Pan Sonic växa ut och börja banga igen. SPIRITS REJOICE de två tidigare delarna med den mer bruta- Karin Lindkvist ”Rejoice!” la industritechno vi är vana vid från före- HIM Brax-Tone gående album med de två finska innovatö- ”Our Point of Departure” Spirits Rejoice lånar namnet från Albert rerna. Aaltopiiri visar Pan Sonic från en Fat Cat/Playground Ayler, och det säger en del om hur dessa mindre brutal sida än tidigare, det är ett För några nummer sedan i den engelska fyra svenskar låter. Jazz som är fri, men i nyanserat men också väl sammanhållet musiktidningen Wire kunde man läsa en effektiv rörelse. Den första halvtimmen och album. Det är roligt att se att veteranerna lång artikel om något de kallade Chicago- de tre första låtarna är högspänning med Pan Sonic kan förnya sig och visa alla underground.Till största delen rörde det suveränt sväng. Jag älskar när blåsarna unga uppstickare att de fortfarande vet var sig om ett långt poträtt av HIM:s Doug ”hakar upp” sig på en liten melodisnutt, oscillatorskåpet ska stå. Lysande. Scharin. Där framstod han som nytänkare innan de vältajmat släpper iväg ett kata- Henrik Strömberg av rang. Visst är det lätt att tycka att en pultlass med toner som sliter med lyssna- JENNIFER LOPEZ före detta Codiene-trummis är ett geni, och ren i bara farten. Visserligen förlorar de ”J.Lo” att HIM ena stunden heter June of 44 ser fokus under den sista kvarten, men det kan Epic/Sony ju också förbannat bra ut på pappret. man leva med när resten är så bra. (Brax- Jennifer Lopez har krälat omkring på den Konstigt nog (jag har verkligen funderat) Tone är ett CD-R-bolag och kan nås via där exotiska stranden i videon till Love tycker jag inte att Our Point of Departure [email protected]) Don´t Cost A Thing hela jävla vintern. är så värst intressant. Extremt hög tråkfu- Peter Sjöblom Jättesnygg tjej. Jättesnygg låt. Det är så sion-faktor. En enfaldigt meningslös tenor- EDSON hopplöst skamlöst och jag köper det glade- saxofonist som fantasilöst harvar treklang- ”Unwind with Edson” ligen rakt av. er till ett krautrock-latin groove, är det Summersound Recordings Jag hoppas att Puff Daddys Walking bra? Och var är dubinfluenserna som det 90-talsnostalgikerna i Edson släpper sin On Sunshine släpps på singel också. Det är talades så varmt om? En hårt filtrerad första fullängdare och håller med säker egentligen en ganska simpel poplåt och gitarr genom ett delay? Kanske hade jag hand liv i Eggstone/Cardigans/Tambourine- Puffy har gjort mycket roligare grejer – för höga förväntningar men jag känner mig traditionen. Här serveras vi vänligt tralliga men jag vill i alla fall höra den igen. Det lurad på något sätt. melodier sjungna med sorgsen stämma, och mesta på skivan vill jag bara förtränga så Fredrik Eriksson finurliga texter om livet och kärleken, upp- fort som möjligt. Puffy har bidragit med en FRANK BLACK AND THE CATHOLICS backade av tvärflöjt, klockspel och trum- låt till och den är hemsk. Börjar man skri- ”Dog in the Sand” pet. Det är roligt, men känns samtidigt rätt va sådana låtar åt sin flickvän är steget Cooking Vinyl/Border sorgligt nostalgiskt. Det är svårt att se att inte långt tills man är Ike Turner. Om Puffy Från att ha varit konstnärlig ledare för den här musiken skulle väcka några aha- verkligen respekterade sin kvinna skulle 1900-talets bästa och mest inflytelserika känslor hos dagens pop-publik. Jag vet att han ge henne något som åtminstonde var i Groove 1 • 2001 / recensioner / sida 6

närheten av hans tidigare mästerverk, som smutsig, hård funk, ibland med inslag av för en punkskiva, till och med texterna är Mariah Careys Honey eller Mary J Bliges I bounce. Bäst är singlarna The Verdict med som de ska vara, arga och ironiska. Love You. Det skulle vara en mycket finare Eye-N-I på refrängen och latinoinspirerade Ifrågasätter det mesta. Nä, det här är inget kärleksförklaring än att köpa dyra presen- The Uh-Uh, som lånar friskt från Beatnuts trams om att lösnaglarna för 19.50:- inte ter och skjuta på folk som förolämpar Herbie Mann-samplade Watch Out Now. funkade eller när man inte vet vilken såpa henne. Även Mental Hospital med bland andra man egentligen ska titta på. Gör dig själv Thomas Nilson Timbuktu, Swing och ADL höjer sig över en tjänst, köp skivan och röj tills mjölksy- JOHN FRUSCIANTE mängden. Vad som drar ner omdömet lite ran förlamar dina ben. ”To Record Only Water for Ten Days” är att både Moé och Mic trots bra flow Tove Pålsson Warner inte alltid får till de bästa rimmen, speciellt MAZARINE STREET John är den flummige och naivt spelande eftersom många låtar saknar intressanta ”Delirious” Chili Peppers-gitarristen som till slut åter- teman. Fast plattan är bra ändå och Dolores/Virgin vände hem till Flea, Anthony och Chad. bekräftar att Skåne har landets näst bästa Mazarine Street blandar friskt och ger Vilket gör dem till en konstnärligt sprakan- hiphopscen. obekymrat. Men att de i grunden är ett de orkester igen. Daniel Severinsson rockband och ingenting annat hörs i Exile På denna soloplatta skapar John vid UNBOUND On Main Street-pastischen Apocalypse flera tillfällen, tillsammans med diverse ”In Oblivion” Right Now. Där har de kontroll över situa- vänligt sinnade akustiska och elektriska Permium/MNW tionen. När de lånar av electronica, funk gitarrer, musik som gränsar till magi. Med Klassikern Children of the Revolution i eller soul ser de mer ut som småkillar som enkla medel och en väldigt egen (läs: Unbounds tappning får garanterat lyssna- poserar i pappas alldeles för stora galo- oborstad, otränad) röst låter han små ren att tappa hakan, här snackar vi om scher. Än värre är att produktionen slätar berättelser tvinna sig runt flärdfria rytmer egen version! Annars är det mixer-time över de skarpa kanter som eventuellt fanns och några små melodier. Mycket njutbart igen, fram med Crowbar- och där från början, och som möjligen skulle och själsläkande. Lyssna bara på Panteraplattorna, släng i några Sabbath- gjort Delirious intressantare. Den febriga Someone’s. Murderers. The First Season. riff, fantisera om allmän misär och tryck svindel titeln lovar visar sig bara vara ett Eller inspirerade Away & Anywhere. Låtar ner dem i mixern. Resultat – doomcore. sjåpigt töcken. som dessa speglar universums vidder och Med ett tempo som bitvis matchar en sni- Peter Sjöblom begränsningar i samma andetag, i samma gel släpar sig låtarna fram samtidigt som FIRST FLOOR POWER till synes trevande ackord. Speciellt fantas- sångaren lyckas korsa Phil Anselmo och ”There is Hope” tiska Murderers. Detta är stort, men i liten Kirk Windstein med sitt brölande. Silence förpackning. Detta är kärlek, detta är lidel- Gitarrerna är nedstämda till bristnings- Här finns en del problem. Ett av det störs- se. Utan stora gester. gränsen (vilket gitarrljud!) och hackar sko- ta är avsaknad av en nerv i musiken. Med Less is more. ningslös efter melodierna som livrädda det menar jag en nerv i framförandet och i Anthony Kiedis – John är min knappt törs visa sig, vilket är plattans låtskrivandet. Det brister en del där. Man själsfrände också. största brist. Låtarna känns mestadels kan placera in dem i facket tidig 80-tals Gary Andersson förutsägbart trista och fantasilöst malande synt blandat med new wave och där bör S.P.O.C.K. i rena bulldozer-stilen men glimtar till man antingen vara en bra låtsnickare eller ”2001: A S.P.O.C.K.Odyssey” betydligt på slutet där speciellt Experience ha experimentlusta och vara lite galen för Subspace Communications är en grym hit och klar favorit. att bli intressant. Bra exempel är Pere S.P.O.C.K.svävar genom universum och Thomas Olsson Ubu, Soft Cell, Devo. First Floor Power reser in i 2001 med glada miner. Det hop- SUGABABES har för lite av detta men ibland glimmar pas och det skuttas mellan äventyren på ”One Touch” det till. Det kan vara en syntslinga, en vers skivan och syntarnas rytmiska ljudsessioner London/Warner eller ett stick men aldrig en hel låt. Jag blandat med Androids stämma gör det hela Att dagens musik mer och mer består av försöker komma på varför jag inte riktigt till en skön upplevelse. Berättelser från yta visar de unga tjejerna i Sugababes. De kan ta detta på allvar, det känns för galaxens utkanter blandas med vardagens ”hittades” av gubbsjuk producent utanför uttänkt och trots en del lovande idéer så kärleks- och suparhistorier.Variationen en biograf när de var tretton. Fick chansen behövs det mer botten och närvaro för att mellan vissa låtar känns dock lite ambiva- att spela in några låtar som gillades av beröra. lent. De har en stor bredd, men jag tappar pengakåta managers. Fyra år senare har Jonas Elgemark rytmen efter vissa låtar som är av hög Sugababes ”vuxitt” till sig. Singeln THE DETROIT ESCALATOR CO klass. Mr Jones och Satellites är redan Overload är skivans klart bästa spår och ”Astronomy is not Merely the klassiker i min CD. Dessutom är Astrogirl en av förra årets bättre låtar. När nu hela Interpretation of Shapes and ute och förtrollar män igen, och vem kan skivan släpps blir jag mycket besviken. Constellations, it is More the Association leva utan henne. Detta är schysst dansant Ingen av de tolv spåren kommer ens i när- Between Degrees of Light, Transparency syntpop som får en att inte sluta le. heten av Overload, kanske då Same Old and Colors of Stars with One´s Feelings Martin Mansfeld Story. Produktionen är fantasilös och när- and an Empathy with the Whispers of Far- RAE & CHRISTIAN mast hjärndöd. Låtarna urvattnade och away Things” ”Sleepwalking” tråkiga.Tjejerna är värda bättre än låtskri- Peacefrog/Amigo Grand Central/Goldhead vare som inte kan lyfta blicken från vare I mitten av 90-talet började Neil Ollivierra Sleepwalking innehåller hårt driven funk sig dödsannonserna eller mixerbordet. (= The Detroit Escalator Co) spela in ljud parad med skymningssval soul, vilket inne- Keisha, Mutya och Siobhan har bra röster från Detroits gator och kvarter som han bär att Steve Christian och Mark Rae tagit och man kan höra att det finns en attityd förvandlade till rytmiska klangkompositio- sin hiphop-influerade musik ett steg längre. som vill mer. Mer än att sjunga sinnesslöa ner. Ett slags realism, vars stämningar från Plattan växer för varje lyssning, Get a Life låtar gjorda av någon programmerande stadens vardagsliv målande beskrivs i med Bobby Womack var kanonbra från musikhatare. Jag skräms av rovdriften på albumtexten. Jag förstår detta när jag början men spår som Hold Us Down, fan- unga talanger. Krysta fram något radiovän- läser, men jag hör det knappast. Ljuden tastiskt pulserande Ready to Roll och Let ligt. Sminka dem till oigenkännlighet. Lär bakas om, bearbetas till musikaliska kom- it Go visar sig också bli favoriter. Musiken ut några danssteg. Ge dem en bra advokat. positioner. Som bäst är det ivriga minima- har tagit formen av rytmväv med intrikata Framgången är ett faktum. Dessa tre tjejer listiska stycken av ett par små ljud som detaljer, stämningsfyllda musikaliska ögon- borde ha en producent och en låtskrivare, rusar varv efter varv. Som i trans. Eller när blick – högtidliga stunder. Och jag gillar inte tio. Ge Sugababes den tid de förtjänar fragment från verkligheten spränger ige- det. Musiken lever även utan sång eller rap så kommer nästa skiva att vara kanon. nom. Men det verkar inte som om och emellanåt fungerar rösterna som Per Lundberg G.B. Ollivierra hela vägen litar på sina ljud, utan instrument, som atmosfäriska inslag. DEATH BY STEREO han klär ut dem, förvandlar dem, och till Plattan bildar också en enhet, låtarna är ”Day of the Death” sist dränker han dem i ett slags väldigt all- delar av en större helhet. Detta innebär att Epitaph/MNW män elektronik-kitsch. Det retfulla, rytmis- jag lyssnar igen och igen på Sleepwalking. Ohhh, svettigt… det luktar illa men det är ka blir då bara ett slags ljudkuliss, en Det tror jag du borde göra också. härligt. Då vet man att det är bra, musiken dekorativ bakgrund. Och när jag läser Gary Andersson alltså. När man går upp i varv innan man albumtexten igen, börjar jag längta efter SPOTRUNNAZ knappt har börjat lyssna. Och det här är bilder till musiken. ”X-Marks the Spot” inte bara bra, det är helt underbart. Det är Thomas Millroth Platform/MNW adrenalinfylld punk som gör att det spritter REMINDER Skånepågarna Mici ”Mic Micanic” Asante i benen. Det är inte jätteskränigt (men ”Broken Tone” och Mårten ”Moé” Sakwanda levererar ganska) utan håller emellanåt mer på den Exergy Music skön party-hiphop i ett högt tempo. Break lite renare hardcorekänslan. Skrik blandas Att det är Åsa Eklunds (Pineforest Mecanix (Moé och Måns Asplund), som med lite ”skönsjungande” kör och man Crunch) skivbolag Exergy som ger ut producerade Timbuktus platta, står för känner att detta är äkta glädje. Det här är Reminders debutalbum är självklart. Dels större delen av musiken. Alltså bjuds vi på en brutal höjdare som håller alla kraven är Pineforest Crunchs Mattias Olsson med Groove 1 • 2001 / recensioner / sida 7

på trummor, och precis som hos Pineforest redan med yxan i hand kan man bara säga PAPA ROACH Crunch luktar musiken aningen för mycket ”zzzzz”. ”Infest” musikskolans duktigaste elever och alldeles Fredrik Eriksson Dreamworks/BMG för lite uppriktighet och känsla. Det är SHIPPING NEWS Egentligen är Papa Roach oförargliga. välproducerat, finstämt och har ett snyggt ”Very Soon, and in Pleasant Company” Unga, sympatiska killar som spelar tuff sound. Här finns helt enkelt definitiva musi- Quarterstick/Border musik för amerikanska tonåringar. Men jag kaliska kvalitéer. Men det uppväger inte att Bra Slint-rock gör mig alltid upplyft. orkar inte höra rap metal – inte en gång man efter att ha lyssnat igenom skivan inte Shipping News är dessutom ifrån till, så länge jag lever. Denna hopplösa har lagt till minnet en enda melodi eller Louisville, Kentucky, det kanske är en spe- genre borde tynat bort tillsammans med textrad. Och trots att Nicklas Sandströms ciell rot de odlar där borta som de sedan Clawfinger. Det var dåligt då – det är ännu mjukt, melankoliska röst är en tillgång som under lyckliga tillrop förtär för att sedan sämre nu. Frågan är om det finns nåt lyfter musiken och får den att stundom bli skapa magisk gitarrmusik. Egentligen är sämre än den nya amerikanska hårdrocken riktigt vacker, så berör det mig inte nämn- väl inte Very Soon, and... särskilt originell med band som Limp Bizkit och Korn i värt. I stället känns ofta bara på gränsen men absolut njutbar. Men genren är ska- spetsen. Papa Roach är inte det allra värs- till att bli insmickrande och smetigt. Den pad, utvecklad och slutförd för tio år ta av dessa band men ett land där de top- slutsats man kan dra av det här är att ett sedan. par listorna och George Dubbelve Bush är bra hantverk tyvärr inte alltid är en garanti Fredrik Eriksson president ligger bra nära helvetet. för en bra skiva… MASTER P Karin Lindkvist Moa Eriksson ”Ghetto Postage” GRAND AGENT DEAD HOLLYWOOD STARS No Limit/Virgin »By Design« ”Gone West” Det är väldigt talande att på papperet som Groove Attack/Goldhead Mad Monkey/import medföljer promotionskivan ägnar man allt By Design inleds med kaxiga och granit- Go WEEEST! Nej. Inte gay-propagerande utrymme åt att berätta hur rik och fram- hårda From the Gate vilket får mig att disko-pop. Dead Hollywood Stars spelar gångsrik Percy Miller är, och inte ett ord hoppas att hela plattan ska vara lika tuff. country & western från andra sidan. sägs om att han skulle ha ett uns talang. Ljudbilden är sparsmakad, repetitiv och Saloonen ligger öde, ökenbuskarna rullar Det är svårt att skriva något positivt om macho med en bas som ett ankare, och utmed Main Street, en svängdörr knarrar P:s bröliga rappande (för att inte tala om Philadelphia-sonen Grand Agent smyger sakta i den torra vinden. Där – ett trevande hans kläder), men han har i alla fall vett omkring utan att använda sig av uppenbara banjo-ackord. Ekot av ett självspelande att jobba med hyfsade producenter som refränger eller andra kommersiella knep. piano. Gengångarna vaknar i spökstaden. Carlos Stephens och Ke-Noe. Sen får man Samtidigt visar detta sig vara plattans Dead Hollywood Stars lyckas bra med inte glömma att bouncemusiken från stora problem eftersom undergroundäkthe- att göra mörk ambient musik baserad på södern säkert inte låtit som den gör idag ten är mer värd än innovation och upptäck- element ur country & western-musik. om det inte var för Master P,vars bolag arlusta. Okej, beatsen är tunga och ofta Ibland påminner det om Neil Youngs film- No Limit Records var föregångare i gen- grymt tajta men ändå fattiga i längden. musik till Dead Man, andra spår lutar mer ren. Det finns faktiskt ett par bra spår på Och i och med att Grand Agent inte har åt industri-ambient, och några låtar för- plattan, men det är inte tack vare Master någon direkt karaktär i rösten behöver han vränger country-ljuden till svängig techno. P.Det ena av dem, Poppin´ them Collars all draghjälp han kan få. Hoppas nån pro- Inte nog med att Gone West har ett intres- med Snoop Dogg som ”gäst” är egentligen ducentpolare med ett par sköna idéer stäl- sant koncept i ryggen, resultatet är dessu- en låt som Snoop skrev till sin soloplatta, ler upp vid nästa studiosession. tom riktigt bra. men som P fräckt snodde (Snoop låg ju på Gary Andersson Henrik Strömberg No Limit tidigare). Det roliga är att det DIDO THE YES MEN hörs extra tydligt vilket uselt flow P har »No Angel« ”Prosody” när han ställs mot en riktig MC. Köp Arista/BMG White Jazz/House of Kicks Snoops Tha Last Meal istället! Väna Faithless-vokalisten Dido har redan Högenergisk punkrock som lyckas vara Daniel Severinsson sålt en miljon plattor av No Angel i USA, något annat än bara ett dussinband. Ja, KINGS OF CONVENIENCE mestadels på grund av att Eminem sampla- faktiskt. Mycket beror på att australiensar- ”Quiet is the New Loud” de hennes sång från låten Thank You på na kan skriva låtar och framföra dem så Source/Virgin hitten Stan. Hon har en klassiskt vacker det ryker.Ta lite Flaming Groovies, Sonics Norskt band som med sin debut börjat röna röst (påminner om Sinead O’Connor) som och en nypa MC5 så har du bilden klar. En uppmärksamhet i bland annat brittisk ofta sänder en välbefinnande rysning platta att ta fram när det kryper i rock- musikpress. Nämns gärna i samma andetag genom kroppen, men i längden är No ’n’roll-nerven. som Belle & Sebastian, även om det kanske Angel alldeles för tråkig. Stora känslosam- Jonas Elgemark blir en lite missvisande jämförelse. För visst ma stråkar och mystiska rytmer sveper VIBRASPHERE har Kings of Convenience samma mjukt runt i bakgrunden hela tiden utan att hitta ”Echo” akustiska anslag, men en markant skillnad någon melodi eller riktig låt att haka på. Spiral Trax är att norrmännen inte lyckas hålla intres- Men i My Lover’s Gone och My Life blir I dessa tider görs musik till fest och till set hos lyssnaren vid liv tillräckligt länge det nästan omänskligt vackert. Så när- avkoppling. Det görs musik till nästan alla för att albumet ska fungera. Ett par låtar gånget. Och hudlöst. sinneslägen och tillfällen som finns. Ett är riktigt bra, men musiken drar sig gärna Gary Andersson fenomen jag funderat över är musiken som tillbaka och förvandlas till tidsfördrivande DIVERSE ARTISTER görs för att koppla av till. Kärt barn har hissmusik. Visserligen kvalitativ bakgrunds- »The Daydreamer« många namn men ambient kallar jag den. musik, men ändock bakgrundsmusik. Svek/Goldhead Här kommer en skiva där Vibrasphere Magnus Sjöberg När en mixplatta som denna innehåller enligt mig blandat två ytterligheter. KINGS OF CONVENIENCE sköna och upplyftande worldspår som Beng Ambient och trance. Pumpande trance till- »Quiet is the New Loud« Beng Beng med Femi Kuti kan det inte gå sammans med svävande ambienta ljudmat- Source/Virgin fel. Dansgolvet kokar inte direkt men tor. Jag kanske förklarar mig dåligt. Jag Fans av Elliott Smith, Paul Simon och drinkhörnan är välbesökt och trivsam. Att har varken kunskap om vare sig trance särskilt Belle & Sebastian bör kunna hitta vissa låtar känns aningen traggliga retar eller ambienttechno men jag tycker att en hel del hos denna norska duo. Softa inte upp mig, Stephan Grieder har gjort ett Echo är en ypperlig skiva. Jag drar paral- gitarrer, dämpad sång och små lätta melo- solitt jobb att skapa stämning. En glittran- leller till black metal som också är pum- dier med en stilla sorgsenhet utmärker de, lekfull och inbjudande stämning som pande och svävande och så malande att debuten.Trevligt, men lite ensidigt. ger hopp om värme och ljus. man faller i bitar. Köp den och gå sönder. Peter Sjöblom Gary Andersson Per Lundberg G.B. SPEEKA DIVERSE ARTISTER GEOFF FARINA ”Bespoke” ”Angel Molina: Wax Sessions #1” ”Reverse Ecilpse” Ultimate Dilemma/Playground So Dens/Border Southern/Border Speeka har hittat en intressant kombina- Angel Molina är en spansk DJ. Han mixar Geoff Farina, till vardags i Karate, har till- tion av soul, r’n’b och triphop där allt vävs technolåtar som funkar lika bra på dans- sammans med en annan gitarrspelande vän samman till en helhet.Tyvärr blir helheten golvet som hemma i vardagsrummet. bestämt sig för att släppa de låtar Geoff inte ens summan av delarna, för det saknas Laurent Garnier, Jeff Mills, Jochem skrivit till sig själv de senaste fem åren. något, det där lilla extra som bör finnas för ”Speedy J” Paap,Theorem vs Stewart Karate har jag fått svårare och svårare att att ovanstående musikstilar ska fungera. Walker,Tube Jerk och Agent Cooper hör förstå mig på, de hävdar att de blivit jazzi- Det känns för tryggt och säkert för att jag till de mer kända namnen i låtlistan. Angel gare. Jazz är inte gubbtrist, Karate är det. ska uppskatta Bespoke. Sedan gör ju den Molina mixar bra. Han väljer bra låtar. Geoff solo är om möjligt ännu tråkigare. gräsliga covern på London Calling att allt Rekommenderas. Om man försöker vara lite snäll kan man intresse faller till marken. Jag trodde inte Henrik Strömberg säga att det är subtilt och svalt gitarrplock det gick att förstöra en så bra låt… med kluriga melodier. Står man som jag Magnus Sjöberg Groove 1 • 2001 / recensioner / sida 8

THE PRESIDENTS MC CONRAD en scratchare, eller att Who is She Dancing »Freaked Out and Small« ”Vocalist 01” with Now är en fin kärlekslåt. Jag saknar Roadrunner Arcade LTJ BUKEM originalitet och det hade inte skadat att Skojsiga rocktrion The Presidents of the ”Producer 01” rensa i de stundtals pekorala texterna. United States of America har efter ett tre Good Looking/Goldhead Björn Magnusson år långt avbrott kortat ner bandnamnet Finns det något annat skivbolag som ger ut TILTMASTER men inte ändrat nåt nämnvärt i musiken. lika många serier med halvbakade samling- »Swan Girth« Freaked Out and Small innehåller simpel ar än Good Looking? Efter serierna BlueSanct rockenroll med hurtig inställning till det Logical Progression, Earth, Progression Det kanske är mig det är fel på. Jag vet att mesta och jag småler inte en enda gång. Sessions, Points in Time – vad har de nu det här är bra. Det är nog bara att jag har Visst hade bandet ett par snärtiga hits i hittat på? Jovisst, de ger ut samma låtar hört så många såna här projekt på sistone. mitten på 1990-talet, men redan då kändes en gång till, fast nu med MC Conrads ore- Sådana där, ni vet, ensam man med gitarr de svenniga. 2000-talet kommer inte att rande ovanpå. Conrad, vars uppgift är att och billig hemmastudio gör egensinnig lo- innebära nån ny storhetstid. Dags att gå fixa lite show och publikkontakt till LTJ fi-pop. Men det är faktiskt bra.Tror jag. vidare grabbar. Bukems DJ:ande, och vars texter handlar Tiltmaster heter egentligen Darryl Blood Gary Andersson om hur bra han är bakom micken och hur och kommer från Boston. Sedan 1994 har UTAH SAINTS innovativ och spännande musiken är. Good han hunnit släppa tre egenproducerade ”Two” Looking-musik, innovativ? Den har ju låtit kassetter och debuterar nu på CD med Roadrunner/Arcade likadan sedan 1996! Och spännande? Swan Girth. Med grunden i Tim Buckley Utah Saints första två singlar, What Can Mindre spännande musik får man leta gör Blood udda och lite harmoniskt skru- You Do for Me och Something Good, rönte efter! vad pop på helt sina egna villkor, men ändå bandet stora framgångar i början av nittio- Nåväl, efter denna rafflande samling på samma villkor som alla andra i genren. talet. Sedan dess har det bara gått utför. låtar featuring MC Conrads röst, vad ska Akustiska gitarrer och piano, ackompanje- Mer än åtta år efter debutalbumet kommer Good Looking hitta på nu? Jo, en samling rat av den vanliga rocksättningen, ramar in nu den officiella uppföljaren, och den låter med låtar, alla producerade av samma Bloods behagliga men något anonyma röst. nästan exakt likadant. Hallå! Det har gått artist (LTJ Buken, givetvis). Otroligt nyska- Det är väl egentligen det som utmärker åtta år! Då var det nytt och spännande att pande koncept, det där! En hel skiva med Swan Girth: Anonymiteten. Nästan inget de gjorde dansmusik med pop- och hård- låtar av samma kille! Delar av låtmateria- sticker ut och drar uppmärksamheten till rockssamplingar, idag låter Utah Saints let på Producer 01 är till och med iden- sig. som sämre kopior av Chemical Brothers tiskt med det på Vocalist 01, fast utan MC Men det är en behaglig skiva. Jag tror eller Underworld. Då tyckte jag det var kul Conrads röst. att den är bra. Om den låter tråkig, så är att de samplade Kate Bush, Eurythmics och Ibland får jag för mig att det finns tre det antagligen mitt fel. För den är faktiskt Motörhead, idag gäspar jag mest åt att de sorters musik: bra musik, dålig musik och bra.Tror jag. samplar Chuck D, Iggy Pop och Metallica. musik som är varken eller. Det låter som Dan Andersson Och även om Jez Willis i Utah Saints är om det skulle vara bra, och men kan lätt THE SANCTIONS/JIM AND THE LORDS väldigt stolt över att han har snackat med gunga i takt när man hör det, men så fort »Then Came The Electric Prunes« Michael Stipe på telefon, så känns fyra låten är slut har man glömt den. Musik Heartbeat Productions albumspår baserade på nämnda telefonkon- som bäst sammanfattas med ett ”Eh”. The Sanctions och Jim & The Lords? Vilka versation sam alldeles för mycket. Henrik Strömberg är det? Är det egentligen samma band? Jag säger inte att Two är ett dåligt EAGLES Jaha. Och? Ska jag ta titeln bokstavligt? album, det är hyfsat, men det innehåller ”Selected Works 1972-1999” Then Came the Electric Prunes. Hm. Sen inga nya idéer och, än viktigare, inget som Elektra/Warner kom The Electric Prunes? Jaha. Och? Jo, ens kommer i närheten av de två första Hotel California, jag slutar aldrig att fasci- jag känner igen The Electric Prunes. Det är klockrena singlarna. neras av den låten. Den omtvistade ockulta de som inleder Lenny Kayes klassiska sam- Henrik Strömberg texten, Joe Walshs och Don Felders dubbel- ling av psykedelisk garagepop från mitten IAN SIMMONDS gitarrsolo, det himmelska basspelet, den av 60-talet, Nuggets, med den där jättebra ”Return to X” märkliga reggaejazztakten och inte minst låten, I Had too Much to Dream (Last !K7/Goldhead faktumet att ingen trubadur i världen fixar Night). De hade någon annan också. Get Ian Simmonds förra skiva, Juryman-skivan att spela låten på ett anständigt sätt. Den Me to the World on Time? Just det. Är det The Hill, kom ut i våras och det är redan är helt enkelt för svår. Låten finns på två de som har gjort den här skivan? Nähä. Är dags för nästa. Den stora skillnaden mellan ställen på denna 4-CD-samling. Dels på det inte det? Så det här är alltså en sam- The Hill och Return to X är att den senare The Fast Lane och dels på The Millenium ling av gamla demoinspelningar med olika är helt instrumental. Ljuden och låtstruktu- Concert. De övriga två skivorna kallas The garageband som sedan utvecklades till ett rerna är annars mycket lika: ståbas, chem- Early Days och The Ballads. Ett bra och så gott som okänt, om än klassiskt, one- balo, mjuka syntar... bossa-triphop, helt lättöverskådligt sätt att dela upp en box på hit-wonder-band? Det är alltså bara en enkelt. Skönt, men förgängligt. eftersom deras skivor alltid har varit upp- massa finniga tonåringar som gör under- Henrik Strömberg delade mellan de typiska balladerna och måliga versioner av redan sönderspelade FUNKER VOGT lite snabbare spår. Eagles har aldrig varit låtar som Long Tall Sally och Louie ”t” några musikaliska revolutionärer, deras Louie? Vem skulle vara dum nog att ge ut SubSpace Communications radioanpassade sound är oförargligt och sånt skräp? (Se svar överst i recensionen) t är en ny dubbel-CD från tyska Funker inte alltid så kul. Detta hörs främst på The Dan Andersson Vogt, vilket kan vara precis vad som behövs Fast Lane där det förutom Hotel ANYWHEN i vintermörkret. Denna gång har de tyska California finns några få höjdpunkter, som »The Opiates« syntarna valt att släppa fyra nya spår och den underbart gungande King of Clearspot/Border tio mixar av material som finns att finna Hollywood med trippelgitarrsolo och slide. Jag vill verkligen tycka om det här. Det har på Maschine Zeit. De som tyckte om den- Men det som Eagles utan tvekan är bäst lagts ner så mycket tid på det här, så jag samma kommer inte att bli besviken då på är ballader. På The Ballads samsas vill verkligen tycka om det. Bara konvolutet soundet är sig likt. Det mest revolutione- guldkorn som Wasted Time, The Best of är oerhört genomarbetat och snyggt.Tyvärr rande är att två av de nya spåren inte har My Love och Take it to the Limit. Don är det också det bästa med The Opiates. den överdistade sång som man förknippar Henley har förmågan att låta trovärdig Om debuten var gitarrpop och stäm- med Funker Vogt. med sin perfekt sorgsna röst i alldeles rätt sång, så är den nya skivan mer symfonior- Mixarna då? De håller en relativt hög läge. Känn ingen skuld om du inte skänker kester från Warszawa och Nick Cave. Eller kvalitet, men de blir något tjatiga i läng- grabbarna en slant, de har redan så det kanske inte Nick Cave. Mer som någon den. Gruppen kännetecknas av enkel, rak räcker. Men är du intresserad av att höra kopia. Mer som Patrick i Strangelove. I musik med sparsamt innehåll vilket är bra. vad ett professionellt och i rockkretsar sina bästa stunder kanske lite som Stina Men av detta materialet är det svårt att ganska missförstått band har sysslat med Nordenstam eller Scott Walker, men bara i göra något nytt, vilket lyser igenom. Det under sina glansdagar, så kan det vara värt sina alltför sällsynta bästa stunder. mest uppiggande är tyska Das Ichs version någon hundring. Jag kan inte tycka att The Opiates är på The Last. Men även Beborn Beton som Jonas Elgemark en bra skiva. Den är högtravande, tungrodd gör en mix på Under Deck som är en av THE CHICKENPOX och pretentiös. Den säger mig ingennting, mina personliga favoriter från Maschine ”Approved by…” och antagligen ingen annan heller. Fast jag Zeit. Detta spår har fått en ny kostym av Burning Heart vill det. dansant synth med mer tyngd än väntat. Svenska ska-bandet Chickenpox har sedan Dan Andersson Men man kan aldrig komma ifrån att det några år legat band som Liberator och BAD ASTRONAUT blir en upprepning. Man får en känsla av Monster i hasorna men inte riktigt nått »Acrophobe« att man hört det hela förut? Faktum är, deras klass. Approved by… visar tyvärr Honest Don’s det har man också. inte heller på någon drastisk förändring, Poppunktrio från Santa Barbara debuterar Klas Fors även om de i inledande Elevator lånar in med en tio-låtars EP, Acrophobe. Mer? De Groove 1 • 2001 / recensioner / sida 9

har byggt vidare på den amerikanska väst- sammans med Jadakiss från The Lox, The ALL SYSTEMS GO kustpunkens grundläggande popkoncept så Wickedest från 1994 där Biggie regerar ”I´ll Be Your Radio” att låtarna rymmer även taktbyten, synts- tufft, mörka Words Are Weapons med Bad Taste/Border lingor samt akustiska gitarrer och piano- bland annat Eminem och snuskigt funkiga Före detta Doughboys och Big Drill Car partier. Och? En av skivans två covers är Rockin med Lil’ Kim. medlemmar bjuder här på lite inställsam en slätstruken punktolkning av Elliot Gary Andersson popcore och mesig smygpunk i all vänlig- Smiths Needle in the Hay. Är det något jag TRIPPEL ETT het och påminner både om Blink 182 och glömt? Just det.Två av medlemmarna har ”Svar på tal” Offspring, nu fattas bara en utflippad ett förflutet i Lagwagon. Bananrepubliken/BMG humoristisk video så är saken klar. Som tur Dan Andersson Nej nej nej! Svensk hiphop har gått över- är ökas tempot i låt nummer tre, All I TORTOISE styr när nya förmågor visar sig vara lika Want och doftar faktiskt lite Millencolin, ”Standards” platta som CD-plattorna de hoppas kränga. och mina smilband åker upp ett hack. Men Warp/Border Detta är inte underground, detta är popmu- precis när det börjar bli lite trivsamt är det Tortoise har under sina tio år haft en avgö- sik från början till slut. Svaga beats, fatti- dags för en inställsam smörlåt igen, nja rande betydelse för Chicago-scenen – ja, ga rhymes och en professionellt idélös pro- sammantaget känns nog All Systems Go en för den experimentella rockmusiken över- duktion. Förhoppningsvis får hiphop-artis- aning för trevliga för min smak. huvudtaget. De enskilda medlemmarna, ter som Fattaru, Latin Kings och Thomas Olsson John McIntyre, Doug McCombs, John Looptroop allt strålkastarljus istället. DIVERSE ARTISTER Herndon, David Pajo, Dan Pitney (och Gary Andersson ”Brazilian Beats 2” förre gitarristen Bundy K!) driver egna sid- SILKK THE SHOCKER Mr Bongo/Border oprojekt, som var och en på sitt vis mutar ”My World, My Way” Det blir både högt och lågt när ett antal in nya fält. Det tidiga samarbetet med mul- No Limit/Virgin brasilianska artister samlas på en skiva. tiinstrumentalisten och mixerfantomen Jim Ännu mer flexade muskler och tatueringar Själv har jag lite svårt för ett par tråkjaz- O´Rourke var också vägröjande.Tortoise från Master P:s stall av talanglösa och ziga utflykter och någon orgie i jazzrock har till och med begåvats med en egen träigt producerade ”artister” som tjänar men dyrkar däremot svettigt dunkande rubrik: ”post rock”. En parallell till post- miljoner på att ”tuffa” vita medelklass samba och pulserande schlagerlåtar som modernismen inom konsten, som var ett gangsta-wannabee vill ha något ”fräckt” bygger på lika delar livsglädje, vemod, kär- slags undersökning av alla gamla stilar och de kan dra upp volymen på i sin bilstereo. lek och längtan. Bland guldkornen finns –ismer, inga ambitioner att skapa ”nytt”. Tyvärr så är ju dessutom Snoop medlem i artister som Djavan,Toquinho, Wando och Återanvändning var ordet! Det kan ju gänget… Os Ritmistas Brasileiros. Allihop får de mig stämma på Tortoise också. De har alltid Gary Andersson att vilja resa iväg, långt bort, till soligare blandat friskt, monterat ner melodier, hack- BOILER ROOM nejder. at upp rytmer, frossat i sampling och ”Can´t Breathe” Robert Lagerström remix, lånat från jazz, elektronisk musik, Roadrunner/Edel DIVERSE ARTISTER dub, funk… Och för länge sedan lämpade Med denna tuffa debut i ryggen behöver ”A Buena Vista: Barrio de la Habana” de verser och korus överbord. Åtskilliga inte dessa Brooklynkillar skämmas för sig, Timba/Border kilo grus har kastats i det klassiska rock- här blandas det friskt mellan Pantera och Den kubanske sångaren Luis Frank, frontfi- maskineriet! Därför kan Tortoise låta svalt Machine Heads brutala manglande, Korns gur i bandet Tradicional Habana, drog ihop och litet intellektuellt återhållsamt. Bäst är ångestattacker, Faith No More känsla för några gubbar från Buena Vista Social Club bandet när de släpper loss alla influenser crossover samt Helmet och Quicksands och stack i väg på turné. Projektet resulte- från Chicagos feta jazztradition, dunkande frustande groove. Men varför fastnar jag rade i den här skivan som sammanför tre funk-bas och nästan country-sentimentala inte för Boiler Room då? Kanske beror det generationer musiker. Självfallet låter det melodifragment. Så är det på Standards. på sångaren Chris Linds enformigt och trå- både traditionsenligt och mycket bra men Öppningslåten Seneca är svindlande skön kiga sångläge eller dåliga låtar, det känns för min del räcker det gott att blott ha ett rock’n’roll-känslosamhet. En känsla som som om plattan är en enda lång låt, vilket par Buena Vista-plattor i samlingen. strax bryts för pumpande rytmer på bas- knappast kan ses som positivt. Robert Lagerström trummor, toppade av en nästan löjlig synth- Thomas Olsson ADDVIBE slinga. Så går det på. DARKWELL ”Luv And Happiness” Tortoise behåller aldrig ett grepp i mat- ”Suspiria” Disfunction/Goldhead chen med lyssnaren, nya prövas hela tiden. Napalm/MNW Norrmannen och mångsysslaren Paul Sorli Melodierna löser upp sig i elektroakustiska Alperna, snö, StrohRum, knätofsar och låter Addvibe albumdebutera och gör hyf- klanger. I botten ligger trummorna och joddlare, så är min bild av Österrike, men sad deep house med en och annan dis- basen med ett oemotståndligt sug. Ett par handlar det om musik, kan jag inte mycket. coflirt. Inget att skriva hem om men proff- minuter kan förvandlas till manisk experi- Därför presenterar sig här nu konstellatio- sigt genomfört på det hela taget. mentell dansmusik. En sentimental melodi nen Darkwell med sin konstlat svulstiga Robert Lagerström spelas plötsligt som om de längtade efter gothicmetal. Sångarna Alexandra Pittacher CENTRO-MATIC en sångare! Bara för att malas ner i klang- samt Mr X trevar sig fram i mörkret, taff- ”All the Falsest Hearts Can Try” och rytmkvarnen till en virvlande jazzig ligt ackompanjerad av en usel keyboardist Munish/? funklåt! Tortoise bjuder generöst, man hin- och ett haltande trummspel. Kraften, dyna- Om man skulle kört ihop Golden Smog ner aldrig vänja sig förrän nästa överrask- miken och inlevelsen lyser självlysande med med en gnutta Weezer i mixern , så skulle ning väntar. Men varje låt är så väl gjord sin frånvaro, Alexandra har tydligen endast resultatet förmodligen låtit så här. och tätt spelad, att det bränner till hela ett tonläge och Mr X insatser är väl heller Centro–Matic spelar countryinfluerad tiden. Spelkåtheten dunkar genom denna inget att jubla över. Herregud, detta var skrammelrock. Med den spruckna, lite skiva! Också om de försöker verka oberör- riktigt dåligt, inga låtar, harmonier eller halvfalska rösten blir sångaren till en per- da.Tortoises album TNT hör till deras något att fastna för, ABSOLUT sonifiering av den sorgsne cowboyen med bästa liksom det med holländska The Ex. AMATÖRER! sin gitarr. Detta är musik som känns unge- Standards kanske inte är lika överraskan- Thomas Olsson fär som dagen efter en stor fest då man de, mer bekräftande, men nog är det lika AVANTASIA ännu inte riktigt kommit ur ruset men då musikaliskt tungt! ”Avantasia” det där trötta vemodet börjat smyga sig Thomas Millroth AFM Records/MNW på. Bäst är de när de drar ner på tempot. CHARLES FEELGOOD Sångaren i Edguy Tobias Sammets släpper De ösigare låtarna känns däremot mindre ”Can You Feel it?” nu en försmak till kommande soloplattan i intessanta. I stort sett är det en helt okej Moonshine form av denna EP.Titellåten överraskade platta även om den varken är särskilt revo- En housemixplatta utan skönjbara kvalite- föga och kändes rent utsagt trist, bättre lutionerande bra eller orginell. Med andra ter är allt Charles Feelgood erbjuder. Jag var Reach Out For The Light och The ord – den perfekta skivan att plocka fram känner det inte och mår heller inte bra. Final Sacrifice där tempot är uppskruvat i en seg bakfyllesöndag… Och jag är tveksam till om någon annan bästa Gamma Ray, Edguy eller Helloween- Moa Eriksson gör det. anda. Som medmusiker medverkar Markus DIE TOTEN HOSEN Gary Andersson Grosskopf och Kai Hansen, båda från ”Crash-Landing” FUNKMASTER FLEX (Helloween), gitarristen Henjo Richter Nuclear Blast/MNW ”60 Minutes of Funk, Volume IV: The (Gamma Ray) och diverse namnkunnigt ”Such a beautiful day…”. Jo, den här ski- Mixtape” folk som David DeFries från Virgin Steel van gör din dag en smula trevligare. Loud/Sony och trummisen Alex Holzwarth (Paradox, Punkrock funkar ju alltid av någon okänd Okej, Flex har alla de rätta rapgästerna och numera i Rhapsody). Med medmusikanter anledning. Här får man även lite vibbar av riktigt bra vibb genom hela plattan men jag som dessa kan det väl inte gå fel, fulläng- att 80-tals hårdrock har haft ett finger är ändå inte riktigt nöjd. Ögonbrynet åker daren väntas i slutet av månaden, jag vän- med i spelet, dock bara ena lillfingret. Det aldrig upp. Musiken bara rullar på. tar. påminner om något som skulle passa som Riktigt bra låter ändå I Don’t Care till- Thomas Olsson handen i handsken på Definitivt 50 spänn Groove 1 • 2001 / recensioner / sida 10

eller någon liknande punkrocksamling. höghastighetspojkar tagit fasta på. Är ni Zeppelin, Hendrix, Black Sabbath och Trallvänligt och hemtrevligt, lite lagom. fans av Defleshed och The Haunted borde Cream – Stort A Sen finns det låtar som är sådär extra bra, detta vara ännu ett band att kolla upp. • Känsla, äkthet och framförande av musi- det pirrar lite grann i magen och så. Thomas Olsson ken – Stort A Snyggt, och något som de flesta gillar. Ett SPEEDEALER • Sydstadsrock som Lynard Skynard – säkert kort som etsar sig fast på hjärnan, ”Here Comes Death” Stort A men det kunde ju varit värre. Det kunde Palm Pictures/ • Grungeinspirationen från framförallt varit bebistechno. Speedealer, hmm jag känner igen det nam- Soundgarden och tidiga Stone Tempel Tove Pålsson net? Ja just det, det var ju dom som åkte Pilots – Stort A GRADE som förband till Motörhead under deras • Stonerinfluenser från odödliga Kyuss – ”The Embarrassing Beginning” senaste Europa turneé. Hur låter dom då? Stort A Victory Tja, bland ihop rockabilly, hardorepunk, • Hårdrock i samma anda som Clutch, Medium aggressive, så kan man väl beskri- blues, doom och rock i en stor Down och Corrosion of Conformity – Stort va detta. Undrar om det är meningen att gryta.Resultatet talar för sig själv, blandat. A det ska låta som om James Hetfield fått en Musiken spretar åt alla håll, vilket gör mig • Låtsnickeri och melodikänsla – Stort B 40-års-kris och försöker vara en hård grabb skeptisk. Detta är egentligen bandets andra • Sångarens röstresurser och sångsätt – i veganskor? Många snygga intron, kanske platta som ges ut igen och precis som sist Litet C inte Yngwie Malmsteen, utan mer som, ja, producerar Daniel Rey (White Zombie, Ett givet köp! Metallica helt enkelt. Det är ju i och för sig Misfits). Thomas Olsson mycket hårdare än Metallica någonsin Thomas Olsson THERYL ”HOUSEMAN” DE’CLOUET varit. Metal-hardcore som låter lite OZIUM ”The Houseman Cometh” Refused, fast med en mer mörk touch. Det ”Evolution” Bullseye/Playground har inte heller lika mycket fart. Mycket Hellbilly Blues, soul, jazz, funk. Och trist, stelt, själ- variation och mycket headbang, men vem är Nej tack, ibland frågar jag mig hur man löst och könlöst. Märkligt hur musik som det som sjunger egentligen? Är det Satan kan ge ut vissa saker, vilket är fallet hos ska få fötterna att vilja röra sig och hjärtat eller… nä, det är nog bara en fallen ängel. dessa Karlstadkillar. Otajt, trist, stelt som att vilja slå hårdare kan få en att sitta Tove Pålsson en murstock och totalt känslobefriande, blickstilla och uttråkad. Men så är det med OZIUM sångaren är inte bra, mixningen katastro- The Houseman Cometh. De’Clouet kan ”Evolution” fal. rörelserna och replikerna, men låter inte HellBilly Thomas Olsson som att han förstår innebörden i dem. Med influenser som Sabbath, Monster DEE SNIDER Peter Sjöblom Magnet och Zeppelin blir man ju lite ”Never Let The Bastards Wear You CHALICE intresserad. När sen Ozium från Karlstad Down” ”Digital Boulevard” börjar lira blir man besviken. Det hela fal- Spitfire/Playground Eagle/Playground ler på sången som är lite väl sur och omo- Nu får jag säkert skäll av alla hårdrocka- Könlös tysk harmlös AOR-rock som känns gen. Nästa platta kanske. Låtarna helt OK. re, men jag har alltid tyckt Dee Snider är totalt intetsägande. Progressiva mellanpar- Många sköna riff, dock av modell stan- en clown! tier utan varken mening eller skicklighet dard, men utan att det stör. Ja ni läste rätt, jag gick aldrig i taket när med en halvtaskig sångare. Skulle bandet Per Lundberg G.B. jag hörde Twisted Sisters musik, även om någonsin göra en video skulle det garante- NEVERWOOD de hade roliga videos, och har inte heller rat spöregna när flickan ger sig iväg mot “Trapped Inside” gjort det när Dee presenterat Desperado solnedgången och mannen hänger med sitt Memento Materia eller Widowmaker. När han nu avslöjar sina Pantene-PRO-V, nyfönade, hårsvall. Det är inte bara gäng från Bristol som gör planer på att istället för musik satsa på Undvik!!! triphop. Neverwood är en finländsk trio film och radio känns det som ljuv musik Thomas Olsson som försökt sig på denna softa slowbeat- för mina öron. På denna avslutningsplatta DIESEL MACHINE genre. Och gör det faktiskt riktigt hyggligt. känns det som han summerar hela sin kar- ”Torture Test” Med mjuka elektroniska utsvävningar blan- riär. Nej, om man skulle ta och rensa med Steamhammer/Playground dar de in lite jazz och pop. Sångerskan stenhård trash a´la Hypnosia istället. Bandets beskrivs som en ostoppbar maskin Saara Hellström penetrerar mitt hjärta Thomas Olsson som skövlar allt som kommmer i dess väg, med sin gripande röst. När saxofonen kom- SOMNIFERE vilket kanske kan tänkas. Men fast gitarr- mer igång under låten My Empty blir jag ”Audioporn” riffen osar Pantera och sångaren A.J. alldeles knäsvag. Små saker betyder myck- Massacre/MNW Cavalier försöker närma sig Phil Anselmo i et. Visslande i bakgrunden, dämpad kör- De kallar det neo-thrash. Jag kallar det rösten är det inte ens nära. När Anselmo sång och cymbal som går i ett. En stäm- dåligt. Det kanske är producenten Gerhard både har känsla och ett speciellt sängsätt ningsfylld skiva med överraskningar, som i Magins fel. Han har tidigare jobbat med har inte A.J. något alls. Musiken känns inte låten Ghost City där Bombfunk MC:s rap- bland annat Theatre of Tragedy, och har äkta, utan snarare vi-är-fulltatuerade-och- pare Raymond Ebanks dyker upp. Det gäl- man hört hur Theatre of Tragedy låtit på tror-vi-är-coola.Trummisen Shane Gaalaas ler dock att vara på humör för att lyssna senare tid vet man ungefär vad man har har bland annat spelat med den gode på Trapped Inside. Det är vemodigt och att vänta. Blöta syntmattor (till och med Yngwie, Uli Roth och MSG, vilket knappast drömskt. Mer mys än party. vocoder) och ett uppblåst sound som musi- imponerar på mig. Nej, fy faan va trist, Martin Mansfeld ken i sig inte kan leva upp till. Det enda ingenting händer, riff på riff och en taskig KINNDA roliga är att tyska Somnifere slänger in ett sångare. ”K” par dansbeats på ett par ställen. Oväntat, Thomas Olsson Warner men ingenting som räddar Audioporn. DARK MOOR Kinnda gillar Mary J Blige och Whitney Gräslig titel förresten. ”The Hall of the Olden Dreams” Houston, det står i alla fall i pressreleasen Peter Sjöblom Arise/Playground att hon gör det. Men det är ingenting man TIM EASTON Okej, här kommer ett gäng som redan på hör när man lyssnar på skivan. Någon som ”The Trusth About Us” bandbilden påminner om speedmetal ban- haft för mycket inflytande över resultatet New West/Playground det Rhapsody, undrar om de låter som dom föredrar tyvärr om hon låter som Jessica Tim Easton säger sig vara inspirerad av också? Ja ungefär, lägger man till lite Folcker och Samantha Mumba. Och som Townes Van Zandt och Doc Watson, men Helloween, Angra och Stratovarius också popmusik med marginella r’n’b-influenser det hörs inte nämnvärt i hans sävliga sing- borde man ha bilden klar för sig.Vi pratar är det här jävligt värdelöst. Jag tror inte er/songwriter-pop. Här finns inte många alltså om storslagen power metal från Kinnda lyssnar på sin egen skiva särskilt skarpa kanter, inte mycket som bränner till. Spanien och inte Tyskland, för en gång ofta. Kanske beror det på producenten Joe skull, vilket känns lite spännande.Tyvärr Thomas Nilson Chiccarelli som tidigare jobbat med U2 och svarade inte låtmaterialet upp till mina för- HYPNOSIA Bangles. Eller på slätstrukna Wilco som väntningar. För trots att de fingertrixande ”Extreme Hatred” kompar. Mark Olson och Victoria Williams gitarristerna jobbar hårt i bästa Yngwie M- Hammerheart/MNW medverkar också, men inte heller de lyckas manér har melodierna svårt att ta sig fram Växjös stoltheter Hypnosia lyckas mixa knuffa The Truth About Us ur mediokrite- i snårskogen av progressiva vändningar och Slayer, Sepultura och Sadus med en stor ten. gitarristernas virtuositet. För omslagsbil- dos Kreator och ut ur cementblandaren Peter Sjöblom den står den välkände konstnären Marshall kommer detta kompromisslösa 80-tals SIXTY WATT SHAMAN (Hammerfall, Blind Guardian) som svarat trash/death paket. Bandet sparar varken på ”Seed of Decades” för ett riktigt klassiskt power metal aggresionerna eller krutet utan här är det Spitfire/Playground omslag, synd bara att inte musiken höll full sula från början tillslut. Att som lyss- Avgångsbetyg från det nya milleniets rock- samma klass. nare verkligen rens hjärnan är både triv- skola i Maryland USA 2001: Thomas Olsson samt och välbehövligt ibland, något dessa • Blues och psykedeliarock á la Led Groove 1 • 2001 / recensioner / sida 11

PAUL DIANNO den bästa jag hört. Något mer kraftlöst haft en speciell och käslig röst har det väl ”The Beast Live” och tunt med dålig sång, vilket även får stå aldrig varit några tvivel om. Men att suc- Spitfire/Playground för The Ripper (Judas-covern), har jag inte cen blev så stor som förra årets kanonplat- Det är med sorg i hjärtat jag plågat mig hört på länge. ta Died Laughing hade inte många räknat igenom denna skiva av en föredetting. Ny platta skall tydligen vara på gång med. Personligen placerade jag den på min Paul Dianno kommer alltid förknippas med för Iced Earth i början av detta året, även topp tio lista över förra årets plattor, vilket Iron Maidens första plattor från 1980-81 om inte jag väntar ihjäl mig precis. spelningen i Roskilde definitivt bekräftade. och därmed borde det varit bra. Men så Thomas Olsson Men att ge ut plattan igen (plus några nya blev inte fallet, efter sparken från Iron RICKSHAW spår) fast nu akustisk, känns som profit- Maiden har Paul hankat sig fram med ”Tender Songs Of Love” hunger från bolaget. Okej, vissa låtar tar soloprojekt, Battlezon och Killers, utan att Beluga Music sig väldigt bra ut akustiskt men saknar göra alltför mycket väsen om sig. Men Scandinavian Rock- blev ett uttryck under ändå anslaget och styrkan för att beröra framburen på gamla meriter har han alltid den värsta hypen med Hellacopters, mig på allvar, istället blir det väl sentimen- avslutat sina konserter med någon Maiden Gluecifer, Backyard Babies och talt och smörigt, även om covern på Annie klassiker vilka givetvis varit uppskattat Turpentines för några år sedan. Lennoxs Why är strålande. men få anade då att detta trumfkort skulle Garagerocken stod på sin höjdpunkt och Thomas Olsson utnyttjas på detta vis? Jag säger utnyttjas alla ville låta som ovanstående. Sprungna MAGNITUDE 9 eftersom varje låt är en gulnande och kant- ur samma skola fortsätter nu killarna i ”Reality In Focus” stött kopia av det som en gång var origina- Rickshaw på den inslagna vägen.Tyvärr InsideOut/Playground let. Den självgode Paul har nämligen spelat har sångarna inte utrustats med några Amerikansk progressiv metal där jag in samtliga Maiden-låtar han spelat live stora röster men eftersom helhetssoundet främst tänker på Symphony X, Fates och sammanställt de till detta alster. Men bjuder på gott hantverk och okej låtar får Warning, Queensryche och ett lättviktigt inte är det kul, inte. man väl ha överensseende med det. Nevermore. Men även om bandet har duk- Hans karismatiska röst är för länge Thomas Olsson tiga musiker, som dessutom gärna vill visa sedan bortsupen och hans pinsamma för- VOMITORY det, känns de på gränsen till ointressanta. sök att ta i för kung och fosterland är bara ”Revelation Nausea” Fingertrixande Yngwie-inspirerade gitarr- för mycket. MetalBlade/MNW fingrar vandrar över gitarrhalsarna och Bättre bevis på att man är slut än Värmländningarna i dödspatrullen keyboarden, progressiva taktbyten och detta får man leta efter. Vomitory har kört sitt race i drygt tio år vändningar framförda utan varken närvaro Thomas Olsson och intar nu pole-position. Senaste plattans eller känsla berör mig måttligt. Låtarna må DOUBLE DEALER överdosering på old school death metal är vara ordentligt genomarbetade, men ack så ”Double Dealer” bland det mest övertygande jag hört inom stela, dessutom ligger de på cirka fem LimbMusic/Playground genren sedan Napalm Death och Sodoms minuter i snitt för att verkligen alla virituo- Att band slår i Japan tillhör inte ovanlighe- dagar, vilket även liveframträdande på serna ska hinna visa upp sig. Bandet själva terna men vad har egentligen Japan att ge 1999 års Distfestival bekräftade. Som för- kallar sin musik melodisk progressiv metal oss? Håller vi oss inom power metal gen- band till Cannibal Corpse sopade nyligen med vissa övertoner av neoklassisism, själv ren är det endast Concerto Moon jag kan Vomitory golvet med de garvade veteraner- skulle jag vilja lägga till musiker-musik komma på, vilket denna gång räckte mer na och visade hur man framför grindcore som då och då faller över i AOR-rock. Nej än väl. Eftersom just ovanstående är vag- nu för tiden. I ett infernaliskt tempo (hur för att fånga mitt intresse krävs det mer gan för både gitarristen, basisten och key- orkar han?) piskar trummisen Tobias än en polerad yta och fingerfärdighet. boardisten när resterande härstammer från Gustafsson definitivt livet ur sina trummor, Thomas Olsson Saber Tiger. I pressreleasen framgår tydligt gitarrsnickeriet siftar mellan brutal death VANISHING POINT sångarens beundran för Dio och Ian Gillan till hardcoretrash och basist growlaren ”Tangled In Dreams” något han tyvärr inte kommer i närheten Erik Rundqvist känns övertygande. Limb Music/Playground av, vad det gäller gitarristens hjältar dyker Skillanden från förra plattan Redemption Vilka band tänker man på när någon säger både våran Yngwie M och Ritchie ligger främst i tempot och låtarnas intensi- rock från Austrailen? För mig dyker band Blackmore inte helt oväntat upp. tet, det enda negativa jag kan se är att luf- som Birthday Party, Nick Cave (och alla Sammantaget borde detta blivit en oslag- ten går ur en efter tio grindgolvare på konstellationer runt honom), Hunters & bar kombination men nej. Låtarna är för raken. Collectors,The Saints och AC/DC upp, men långa och invecklade, gitarrsolona avlöser Thomas Olsson. frågas det efter progressiv rock står jag varandra och sångarens röst känns tvivel- PSYCHOPUNCH novis. Detta är något killarna i Vanishing aktig och håller inget vidare. ”Bursting Out of Chucky´s Town” Point vill ändra på. Med succén från förra Thomas Olsson White Jazz/MNW plattan i bakhuvudet och en bejublad spel- NEGLECTED FIELDS Social Distortion möter Dead Boys och en ning på förra årets hårdrocksfestival i ”Mephisto Lettonica” reinkarnerad Stiv Bator dyker upp. Wacken är det dags för uppföljaren. Men i Scarlet Records Fartfyllt, energiskt och full med gammal go en djungel av enormt duktiga band krävs Influerade av Therion, Dimmu Borgir, punk rock´n roll känns uppföljaren på We det något extra för att stå ut, vilket fak- Carcass och Atheist framför dess letter sin Are As Welcome As Holy Water In Satan´s tiskt bandet har, tyvärr endast i refränger- tekniska death/ black metal. Lyssnar man Drink som en trevlig följeslagare. na. Men gillar man insmickrande AOR-dry- sen på denna blandningen av black, grind- Västeråsarna i Psychopunch tar över och pande rock är plattan perfekt. Sångaren core och symfoniskt pompös metal känns vårdar arvet från garagepunken ömt och Silvio Massaros har ett behagligt röstläge kakafonin lätt tveksam. Möjligtvis kanske cruisar långsamt ner mot stan i sin cabba- och gitarrerna ett försiktigt anslag. plattan kommer efter X antal lyssningar de Cheva. Brylcremen är inkletad och crui- Körsången skulle säkerligen passa utmärkt men vid några känns den fortfarande ofo- singen har just börjat. En snabb titt i back- i reklamen som ”lite tuffare rock ifrån kuserad. spegeln bekräftar att pilotglasögonen sitter känguruns land”, samtidigt som någon Thomas Olsson på och den obligatoriska vita t-shirten är klämkäck typ i blåjeans och skogshug- URSURPER lagom skitig av motorolja. garskjorta dricker en vattnig Foster. ”Necronemesis” Thomas Olsson Thomas Olsson Necropolis/MNW LINKIN PARK A TRIBUTE TO METALLICA Det första som slår mig är det dåliga burk- ”Hybrid Theory” ”Metallic Assault” ljudet, inte kul. Förutom det forstätter Warner Eagle/Playground Ursurper på den inslagna vägen genom att I pressreleasen framgår att bandet har ett Nej, nej, nej, inte bröderna Kulick igen! korsa death/trash/black metal vilket för unikt sound, gäsp zzzz, det har man ju ald- Kan ingen stoppa dessa fruktansvärda per- mig känns lagom spännande. rig hört förut. Så enormt unikt finner jag soner som specialiserat sig på att ge ut Thomas Olsson knappast formen, hiphop beats, scratching, totalt meingslösa samlingsplattor i division ICED EARTH hardcore-känsla och lite metal som mest Ö? När jag äntligen lyckats förtränga den ”The Melancholy EP” fram till refrängen är upphängd på sånga- vidriga samlingen Batsoup Tribute To Century Media/MNW rens svada. Givetvis låter det lite obligato- Ozzy, och lyckats glömma plattan med Floridas stoltheter inom power metalen risk Korn, lite Deftones och på den pro- demoversioner och ofärdiga alster som Iced Earth ger ut denna efterlängtade EP, grammerade styckena en smula N.I.N. men förra trummisen Eric Carr (Kiss) gjort och som från början endast släpptes i USA. tros denna blanding känner jag varken den klåfingrige Bruce lyckats rota fram Kryddade med tre cover låtar, Bad dynamik, tyngd eller känsla. och sammanställa, slår bröderna till igen. Company, Black Sabbath och Judas Priest Thomas Olsson Den här gången är det Metallica som får bjuds det även på två låtar från Iced Earth KEITH CAPUTO de mest udda musiker att härma deras ori- plattan Something Wicked This Way ”Died Laughing Pure” ginalversioner, jag säger härma eftersom Comes samt en live-version av Colors från Roadrunner/Arcade inget band försöker göra något originellt av Athen. Versionen bandet gör av Sabbath Att den före detta sångaren ifrån hardcore det. Vad sägs bara om namn som Whitfield klassikern Electric Funeral är inte direkt och rapmetal bandet Life Of Agony alltid Crane (hoppas inget band vill ha honom), Groove 1 • 2001 / recensioner / sida 12

Dave Lombardo (Grip Inc), Al Pitrelli LOBOTOMY SKYFORGER (Megadeth) och faktiskt självaste Lemmy ”Holy Shit EP” ”Latvian Riflemen” och Mikkey Dee från Motörhead. Hur de No Fashion/MNW Mascot/MNW sistnämnda kan ställa upp på detta bot- Stockholmarna i Lobotomy släpper här en Vad i helvete är detta? tennapp är en gåta. Jag säger bara John EP med låtar skrivna under inspelningen Vilket språk sjunger de på? Christ (ex Danzig) – koncentrera dig på din av förra plattan Born In Hell från 1999. Ja frågetecknen är många och musiken soloplatta istället du, om den nu någonsin Tyvärr har redan deathmetal-tåget gått klart förbryllande, lettiska folksånger, kommer. Samma sak gäller John Garcia med Unelashed, At The Gates och blackmetal, hårdrock och marschsånger, (Unida) och Bob Balch (Fu Manchu) – för Entombed, för att nämna några, jag säger allt i en salig blandning.Texterna speglar helvete fixa nya plattor istället för att inte att det inte kan göras bra dödsmetal hur Ryssland intog Lettland under första larva omkring på skivor som denna. Usch, idag men för att fånga mitt intresse krävs världskriget och hur hjältemodiga det let- bakläxa till samtliga musiker! det något extra och bra material. Även om tiska männen var. Bitvis är det ganska Thomas Olsson förra plattan innehöll några guldkorn kän- melodiskt, som i låten Six Days Of SILVERCHAIR des den alltför anonym för att verkligen Madness, men troligtvis är det språket och ”The Best Of Volume 1” fastna och stanna kvar i minnet, vilket även sångarens berättar-sång som drar ner Sony får stå för denna EP.Nej om man skulle intrycket samt musikens ostruktuerade for- Småfarlig men flicksöt post-grunge med sätta på The Haunted istället eller varför mer. Att bandet tar sina texter och musik kraftiga inslag av både Nirvana, Alice In inte lite The Crown. på allvar ser man när de sammanbitna Chains och Pearl Jam levererar de unga Thomas Olsson poserar i en skyttegrav på booklettens bak- killarna i Silverchair, som i början hade HYPOCRITE sida, klädda i full stridsuniform med vapen med sig skolböckerna på sina turneér. Med ”Edge of Existence” i hand. tre plattor bakom sig släpps nu denna dub- No Fashion/MNW Thomas Olsson bel bestående av bandets singlar och B- Ibland förstår jag mig inte på denna JOHN NITZINGER sidor. Många låtar känner man igen och bransch. Här kommer bandets debutplatta ”Going Back To texas” vissa är riktigt bra, läckra Pearl Jam-pasti- från 1996 som nu blivit remixat och utgi- Record Heaven/MNW schen Israel´s Son, maniska Freak eller vet igen. Varför??? Så var den legendariska blues gitarristen Anthem For the Year 2000 är alla bra Ja, ja tyvärr missade jag denna debut men John Nitzinger tillbaka igen, efter ett gedi- låtar. Men allför ofta mynnar musiken ut i har istället den utmärkt uppföljaren Into get förflutet i Allman Brothers Band, en långsam förutsägbar lunk utan varken The Halls Of The Blind som fortfarande är E.L.P,B.B King, Alice Cooper och Cactus energi, låtidé eller mål. På B-sidan tolkar en liten godbit i form av sin melodiska var det dags för en soloplatta igen. Med killarna bland annat Radio Birdman och dödsmetal kryddad med genialiska hookar gitarren som vapen framkallar John både gör faktiskt en okej version av Black Flags och galopperande gitarrsolon. Efter några sina känslor och texter på ett mycket kom- Wasted/Fix Me, däremellan varvas det med genomlyssningar förstår jag hur uppfölja- petent sätt, bluestolvorna sitter där liksom powerpop och bandets egen version av neo ren Into The Halls… kunde bli så bra men hänget i gitarren. Jag tänker faktiskt på metal. känner samtidigt att Edge Of… kommer ta tönten Gary Moore när jag hör John även Ärligt talat fattar jag inte vem denna längre tid att komma in i. om den sistnämnda verkar ha tusen gånger platta är till för? Är bandet slut och bola- Thomas Olsson mer pondus än Mr Moore någonsin kom- get försöker mjölka ut de sista slantarna? MOLY HATCHET mer att få. För även om det här inte är A-sidan är väl förståelig med alla singlar- ”Kingdome of XII” min grej och känns väldigt gubbigt skulle na, men att ge ut B-sidan tyder bara på att Steamhammer/Playground man kanske spara plattan tills man blev något är skumt, vilket titeln på plattan Vad sägs om lite gubbig sydstadsblues av lite äldre, som det är nu blir jag bara ras- redan talat om, Volume 1. Det kommer ett band med 26 år på nacken? Jo det är lös. alltså en 2. Suck! faktiskt sant, de har funnits så länge. Med Thomas Olsson Thomas Olsson namnet taget från en prostituerad som CHINCHILLA BROKEN HOPE kastrerade sina kunder har Moly Hatchet ”Madness” ”Grotesque Blessing” skapat sig en plats i rockhistorien brevid Metal Blade/MNW Plague/MNW storheter som Lynard Skynard, Blackfoot Vad sägs om lite tysk allsångs powermetal Gitarristen Jeremy Wagner är tydligen och Black Oak Arkansa.Trots att Moly igen? både skribent och poet, hans musikaliska Hatchet är inne på sin tredje sångare och Ja trodde väl att ni skulle bli intresserade, bana började i början av 90-talet då döds- ingen medlem är kvar från originalet låter tyvärr var det inget vidare.Trots det melo- metalen reagerade. Men Jeremy ville inte det som det alltid gjort med sin tradition- diösa gitarrspelet och visst driv i låtarna är låsa in sig i ett fack utan ville blanda in senliga gungiga sydstadsrock. Covern på inte bra. Det är nu lätt att plocka fram alla doom, harmoniska stycken, intrumentala Stones Tumbling Dize är väl okej och fördomar man har om tysk power metal låtar och super-rens i form av grindcore i svänger bäst på plattan. Bandet spelade på och jag tror faktiskt jag gör det. Bandets musiken. På nya plattan har flera medlem- förra årets SwedenRock men känns en körsång och töntiga refränger känns mer mar blivit ersatta men grundreceptet finns aning för gubbiga för min smak. än konslade, skinnbyxorna till de vita gym- kvar, skoningslöst growlande till tonerna av Thomas Olsson paskorna är alldeles för korta och hock- Jeremys intensiva och innoativa riffande MEGADUMP eyfrillan nypermanentad. Nej nu var jag samtidigt som trummisen Larry ”Feed Me, Fuck Me, Kill Me” stygg, de har inte hockeyfrilla, även om jag DeMumbrum jobbar med de dubbla kag- EFA/ önskade det. Låtmaterialet känns totalt garna. Bandets tendens att då och då stop- Tyska industrisynth med både Skinny innehållslöst och covern på Kiss-klassikern pa upp tempot och sträva efter en melodi Puppy, lite D.A.F-komplex och N:I.N för- ”I Stole Your Love” vill jag knappt kom- gör att de inte känns förutsägbara eller packat i en stel Rammstein-låda, utan att mentera. Varför låter det så jävligt? Beror stillastående vilket mer än väl utmärker ha Rammsteins energi eller dynamiska det på sångaren Thomas Laasch begränsa- dom inom genren. Även om jag personligen låtar.Väldigt dansant, programmerat och de röstresurser eller helt enkelt bandets skulle önska en annan sångare och mer småcharmigt, men en aning tunnt plus att oförmåga att skriva bra låtar? Att slösa melodier så borde plattan tilltala fans av sångaren bör träna på att sjunga. mer tid på detta bottennap är ingen ide, riktigt tung musik. Thomas Olsson speciellt inte när genren dräller av kollegor Thomas Olsson RACHEL STAMP som är mycket bättre. LOWBROW ”Hymns For Strange Children” Thomas Olsson ”Victims At Play” Raw Power Music/Border BACKDRAFT Plague/MNW Hypen går, detta skulle var något riktigt ”The Goddamn Man EP” Med medlemmar från Death, Six Feet revolutionernade och måste bara höras, så Egen utgivning Under och Nasty Savage räknde jag med lät försnacket. Men efter några varv i spe- Yeahh, oborstad sydstadsrock framförd av hårda tongångar och dödsmetal, vilket laren konstaterar jag torrt, skit! ett gäng bredbenta stockholmare som kan också stämde. Gitarristen Allen West härs- Herregud, taskigt ljud, pubertalt framfört sin Lynard Skynard, ZZ-Top, Molly tammar från början från dödsgrävarna och knappast trovärdigt. Ärligt sagt fattar Hatchet och kryddar det hela med en nypa Obituary och sedermera även Six Feet jag inte grejen, vad skulle vara så speciellt? Danzig-komplex. Efter många varv i spela- Under, att tempot måste vara högt upp- Imagen försöker spela på glamrock där ren tycker jag nog att låtmaterialet håller skruvat har blivit en osynlig lag inom gen- varje medlem har en egen färg och egen viss klass vilket också får stå för framfö- ren, vilket ovanstående högaktigen struntar symbol, snacka om patetiskt. Plattan före- randet.Tyvärr har bandet ingen stark sång- i. Generellt växer plattan efter antalet lyss- gicks av singeln Spank som tydligen skulle aren i Jonas, speciellt inte när han sjunger ningar och borde tilltala såväl darkwavare vara cool, kommentar överflödiga. Skall lugnt. Annars svänger det ganska behag- som dödsmetalare. man vara rebell måste det finnas äkta ligt, får de sen lite mer driv och expansion i Thomas Olsson känsla bakom det. Så hör upp nu Rachel ljudbilden blir de snart husband hos Hells Stamp, kom tillbaka när ni är torra bakom Angels. öronen och slutat med era blöjor!. Thomas Olsson Thomas Olsson Groove 1 • 2001 / recensioner / sida 13

KREUZWEG OST förändrar ingenting, manéren han använder vilja, än ett band som sätter allt »perfekt« ”Iron Avantgarde” för att visa det gör att det bara låter men utan själ. Dead Meadow är inget vida- Napalm/MNW tillgjort. re bra band och deras platta är rätt dålig, Va????? Peter Sjöblom men de vågar stå för sin vilja. Samplade tal från Hitler och obegripli- DIVERSE ARTISTER Peter Sjöblom ga inlägg med diverse metaliska bak- »Come Fy with Us – A Glitterhouse PUFFBALL grundsljud. Compilation« »The Super Commando« Varken hotfulllt eller bra, frågan är Glitterhouse/Amigo Burning Heart varför? Glitterhouse presenterar ett tvärsnitt av När Hellacopters softar till sig finns det de Thomas Olsson senaste årets utgivningar, och bekräftar det som inte är sena att förvalta arvet efter ONEIDA vi redan visste – att mycket på bolaget är gamla dagars Hellacopters. Puffball tankar ”Come On Everybody Let´s Rock” opersonlig neocountry och att exempelvis gärna med lite Motörhead också. Inget Main Drag Music/Border 16 Horsepower, Midnight Choir, Rainer och nyskapande, men här finns annat än bara Med en superstökig öppning med hyper dis- Walkabouts inte är som alla andra. Att de skolboksriff. Och Forsberg trimmar dem tade intrument och skrik kunde denna plat- är bättre. Come Fly with Us ger således en gärna med ett par korta men oväntade tak- ta bjuda på vad som helst, vilket den också sanningstrogen bild av Glitterhouse och tavvikelser bakom trummorna. Stilpoäng gjorde. På ett spår låter det farligt nära fungerar utmärkt som nybörjarguide. också för en överrumplande cover på Lou Reeds gamla Sweet Jane men nu i en Peter Sjöblom Warren Zevons Carmelita! kamoflerad version. Oren sång till distad NODS OFF Peter Sjöblom gitarr fungerar ibland utmärkt, som i »Here, There, Down & Up!« PER BERGKVIST & THE SOURGRAPES Doing Business In Japan och hade plattan Einnicken »Decidedly Mellow« fortsatt i samm stil kunde det blivit riktigt Nods Off är ett svenskt frijazzband som i Crying Bob bra., Men istället känns den bara flummig olika inkarnationer funnits i tiotalet år. Per Bergkvists singer/songwriter-pop och onyanserad på ett negativt sätt. Efter Here, There, Down & Up! består av inspel- påminner en del om Jeff Buckley. Sättet några genomlyssningar hittar jag endast ningar gjorda i mitten av 90-talet. Det bör- att bygga låtar, vissa arrangemang, falsett- löst sammansatta partier där både Jon jar som en Pharoah Sanders i sameland hoppen, triosättningen. Men det är långt Spencer,The Cramps, MC5 och tidiga Sonic och fortsätter sedan längs slingriga impro- till Buckleys graciösa melodier, liksom det Youth dyker upp, fast i en form som både visationsstigar. Problemet är att Nods Off är för de flesta. Men debuterande förvirrar och irriterar mig. Dissharmoniska har lite svårt att komma in i flödet. De Bergkvist har oavsett jämförelser lite svårt ljud till skrikande körer känns inte speciellt ägnar stor kraft åt att söka efter det, men att hitta distinkta melodier eller nerven motiverande eller spännande. Men vill du det är dessvärre bara stundvis som de som ger dem spänst. Det är välgjort, men anta en utmaning kanske detta kunde vara verkligen rör sig framåt obehindrat. lite oengegerande. något? Peter Sjöblom Peter Sjöblom Thomas Olsson AMBER ASYLUM TRIGGER CORNELIS VREESWIJK »The Supernatural Parlour Collection« »Fortyseven Hours« »Istället för vykort« Release Mi-Mo Sound YTF/BMG Amber Asylum har några plattor bakom Debuterande Trigger har rötter i bland Cornelis själv var mycket nöjd med Istället sig, så de har haft lite tid på sig att slipa annat Cry. De bjuder på en föga originell för vykort när den kom 1973. Både med på sitt lätt gotiska, eteriska mörker. garagerock, ibland med en humoristisk den anspråkslösa tillblivelsen – arrange- Konceptet är intressant med bland annat touch. Ett par hyggliga låtar, men på det mangen improviserades till stora del fram violin, oboe, cello och slagverk bakom den hela taget alldeles för mediokert. av medmusikerna i studion – och att den svävande rösten. Visst blir det väldigt bra Peter Sjöblom gavs ut av Yrkestrubadurernas emellanåt, som i Black Swan och Silence REVEREND HORTON HEAT Riksförening, YTF,istället för av hans van- of the Setting Sun. Men den är inte alltid »Holy Roller« liga skivbolag Phonogram. Han tyckte det som de riktigt når ner mot djupet. SubPop/MNW var hans bästa platta, då, när den var ny. Exempelvis stannar covern Black Sabbath 22 handplockade låtar från sex Reverend Och tja, den är bra nu också när den släpps närmare poänglös hyllning än verklig troll- Horton Heat-plattor, plus två tidigare out- remastrad på CD med en tidigare outgiven dom. givna låtar garanterar ett sanslöst sväng. inspelning. Knappast någon av Cornelis Peter Sjöblom Muterad rockabilly, Johnny Cash-country allra bästa, men bra. »Vykorten«, alltså GALLOPING CORONERS (VÁGTÁZO och stunsig rock’n’roll som alltid fungerar låtarna som alla är skrivna till namngivna HALOTTKÉMEK) lika bra. personer, är tidstypisk Cornelis. Politik och »Dancing with the Sun« Peter Sjöblom självbetraktelser blandas mot en bakgrund Neurot/MNW DIVERSE ARTISTER av latinamerikanskt och lätt jazz, i folkton Det är svårt att beskriva dessa ungrare »Gearfest!« och som personlig blues. Sid Janssons stilmässigt. »Shamanistisk spacerock« kan Gearhead/MNW nyskrivna omslagstext ger dessutom en god möjligen passa. Det finns ett starkt »tri- Praktiskt taget hela den svenska garage- bakgrund till plattan. balt« drag i vad de gör, ännu starkare blir eliten inspelad live 1998 på Tantogården i Peter Sjöblom det av att de sjunger på sitt underbara Stockholm: Strollers, Hellacopters, BIG YOUTH modersmål (texterna finns översatta till Nomads, Backyard Babies,Turpentines, »Natty Universal Dread« engelska i häftet). Det finns en överväldi- Robots, Sator och Sewergrooves. Och så Blood and FIre/Playground gande kraft i Coroners musik, men den här finnarna i Flaming Sideburns. Skramligt Blood and Fire presenterar återigen reg- liveinspelningen tar inte alltid tillvara det. ostyrigt larmande med likaledes oborstad gaehistoria i föredömlig förpackning med Ibland blir musiken stirrig, som om energin ljudkvalitet. Schysst dokument av garage- sedvanligt fylligt häfte (något för Virgin inte riktigt får plats i låten utan får den scenen, så låt er inte skrämmas av det rent Frontline att ta efter). Boxen spänner över att rista paroxystiskt. Men när de ger sig vedervärdiga omslaget. epoken 1973-1979, från tidiga och ganska ut på krautrockiga exkursioner blir det Peter Sjöblom kantiga toastförsök över rudimentär dub, suveränt. NEUROSIS till en välrundat melodisk toast. För även Peter Sjöblom »Pain of Mind« om Big Youth redan tidigt ansågs nyska- DOLLY PARTON Neurot/MNW pande, behövde han lite tid på sig att »Little Sparrow« Den som vill veta något om storheten med mogna. Sålunda är de två sista av de tre Sanctuary/Playground Neurosis bör söka någon annanstans än på CD:na i boxen bäst. Det underlättar också Jerry Douglas och irländska Altan gästar, denna återutgåva av debuten från 1987. lyssnandet rejält att koncentrera sig på soundet är rent och luftigt (inget Lanois- Med sin post-hardcore, sitt platta sound guldkornen, då närmare tre timmar fak- trams alltså). Bra förutsättningar således, och sina tråkiga låtar säger den väldigt lite tiskt blir lite mäktigt. men låtmaterialet är ojämnt.Titellåten är om vad som komma skulle. Inte roligt men Peter Sjöblom toppen, men trängs med bland annat en roligare är det att lyssna på bonusplattan MICHAEL DE JONG onödig tolkning av Cole Porters I Get a med bandets första demo samt några »Immaculate Deception« Kick Out of You och en seg cover på Lee spridda liveinspelningar från sent 80-tal. Munich/Playground Hazlewoods Down from Dover. Peter Sjöblom Franskfödde Michael de Jong bor numera i Peter Sjöblom THE CHRONICS Holland och har spelat in sin femte platta i DEAD MEADOW »Soulshaker« Austin,Texas. Han lånar melodifragment »Dead Meadow« Bad Afro/MNW och svada av Dylan och blandar med Van Tolutta Skönt med ett garageband som inte drop- Morrisonska grepp. Men mer störande är Där finns melodier, men de är inte alltid par av testosteron. Chronics är helt enkelt att han sjunger hest på ett sådant sätt som lätta att höra under det larmande klantsto- inte lika muskelbyggda som många andra i folk som försöker fejka erfarenhet brukar nergroovet.Taffligheten gör det ibland genren, men det betyder också att energin göra. Att de Jong har mångårig erfarenhet komiskt. Men hellre ett Blue Cheer på inte alltid räcker till att bära upp låtarna som både musiker och världsmedborgare halva hastigheten om det görs av genuin som i sig inte är särskilt originella. Deras Groove 1 • 2001 / recensioner / sida 14

relativt sett poppiga sound fungerar bäst i Ugly Duckling I Did it Like This exempelvis You Look Like Something,den (XL/Playground) lägger sig bekvämt i absolut bästa låten på Soulshaker. Native Tounge-land och det mesta känns Peter Sjöblom bekant. Jazziga tongångar flyter smidigt BOHUSLÄN BIG BAND förbi utan att riktigt explodera. P.S.AKA »Plays Zappa« ”Tha Marginal Error” kickstartar nya Imogena bolaget Doze med två feta tolvor. Bakom Zappa i storbandstappning är egentligen namnet döljer sig Racklas som i mitten av inte en så egendomlig korsning som man nittiotalet var en av medlemmarna i Tre först kan tycka, eftersom Zappas musik Ess och rappade på göteborgska. Nu är det byggde så pass mycket på arrangemang. engelska som gäller och materialet är Och Bohuslän Bigh Band har tajta starkt och rör sig i den hårdare skolan. arrangemang. De sätter verkligen Bäst är F**k Hiphop med knivskarp rap låtarna.Tyvärr känns Mia Kempffs sång till ett uptempo-funkigt beat. West ospänstig i sammanhanget. När allt kom- Magnetic (OM/MNW) blandar muzak, mer omkring är Plays Zappa av det mer latin och easy listening med filtrerad house kuriösa slaget; vill jag höra Zappa lyssnar och Cut Less Supreme sticker ut med en jag helst på själve Zappa. väloljad basgång som är svår att få ur Peter Sjöblom skallen. MUSHROOM Björn Magnusson »Compared to What« Seattle vaknar till vinylliv igen med en Zen Clearspot/Border Guerilla-sjua. De får till ett hyggligt groove I vanliga fall är Mushroom ett lite kitschigt i Whos The Seeker (SubPop/MNW), fusionband med klar påverkan från Miles medan deras egen Half Step är gapig trög- Davis. När de samarbetar med exempelvis blues med träben. Vi svenskar klarar oss med Bundy K. Brown och Faust-medlem- bättre. På en split-EP (Beluga Music) hit- men Hans Joachim Irmler spretar det åt tar vi ett lite omaka par. Speedfreaks går i flera, mer experimentella håll. Dessvärre tunga skolan och både Not What U Wanted har de svårt att göra sig av med kitschig- och Leadhelmet är helt okej. Fast jag faller heten, och det mesta av Compared to What mer för 69-Hards atomklyvningsrockabilly. känns ihåligt. Bäst är titellåten, mycket Rock the House gör just det titeln säger, tack vare den inlånade, utmärkta sångaren och Stickshift Mama spottar och fräser Gary Floyd från gamla Sister Double som en katt i närkamp med en vinkelslip. Happiness. Peter Sjöblom Peter Sjöblom THE STRANGLERS De har gjort hur mycket bra musik som »Live« helst och ibland samlar de den i femtim- SPV/Playground marsboxar som ärligt talat är lite jobbiga Man bör vara ett bra så stort fan om man att sträcklyssna på. Den här gången har ska orka med Stranglers i 2000-talet. Masters At Work remixat sin egen Visserligen radar de upp favoriter ur histo- Brazilian Beat (Mr Bongo) och fått den rien – Get a Grip (on Yourself), Golden att låta mer latino, mer disco och mer fan- Brown, No More Heroes och så vidare och tastisk än förra gången. så vidare – och visserligen blir det bättre Thomas Nilson drag mot slutet. Men idag låter de i alla Engelska South kör på sin EP Intererim fall passé som ett trist stadionrockband (Mo´ Wax/Playground) ett skönt sjuttio- från en tid man helst vill förtränga. talsbaklut med uppenbara flirtar åt solo- Peter Sjöblom Lennon. Lagom svängigt och inte alls obe- gåvat behandlat med tidstypisk instrumen- tering. Vänder vi på 10-tummaren hittar vi två instrumentaler i tidig madchesteranda. Typiskt sådant ett ungt Charlatans ägnade sig åt, men Hammondfläsket ersätts här med ett stonkigt Rhodes. Fredrik Eriksson I serien med olikfärgade 10” har skivbola- get Mjäll nu kommit upp till nummer 5. Antons The Happy Prankster EP är betyd- ligt mer akustisk än tidigare släpp, med fokus på piano och orgel. Det är inte helt olikt vad band som Godspeed You Black Emperor! presterar, men mer åt jazz- hållet. Post-jazz, kanske. Särskilt Det nya flödet är ordentligt bra. Henrik Strömberg