DOCSLIB.ORG

Folkkyrka Och Mission I En Luthersk Kontext

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Folkkyrka Och Mission I En Luthersk Kontext 1 – Folkkyrka och mission i en luthersk kontext Missionell missionsförståelse i relation till luthersk kyrkoförståelse och folkkyr- kotanken Knut Göran Landgren Veileder Tormod Engelsviken Professor Tormod Engelsviken ( Masteroppgaven er gjennomført som ledd i utdanningen ved Det teologiske Menighetsfakultet og er godkjent som del av denne utdanningen Det teologiske menighetsfakultet, 2013 vår. AVH8020: Masteravhandling (30 ECTS) Masteravhandling i Erfarenhetsbasert Master i praktisk teologi [Antall ord:34,839] 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning……………………………………………………………………….s.2 1.INLEDNING…………………………………………………………………………….s.5 1.1. Förord………………………………………………………………………………...s. 5 1.2. Bakgrund – personligt om kyrkoarbetare och kyrkomedlem………………………...s. 5 1.3. Folkkyrkan och mission………………………………………………………………s. 7 1.4. Kritiska reflektioner………………………………………………………………….s. 8 1.5. Majoritets- eller minoritetskyrka…………………………………………………….s. 10 1.6. Sammanfattning……………………………………………………………………..s. 10 1.7. Problemställning……………………………………………………………………..s. 11 1.8. Arbetssätt och metod…………………………………………………………………s. 11 1.8.1. Arbetssätt…………………………………………………………………………..s. 11 1.8.2. Metod……………………………………………………………………………….s. 13 2. FOLKKYRKOTANKEN……………………………………………………………….s. 13 2.1. Inledning………………………………………………………………………………s. 13 2.2. Bakgrund till folkkyrkotanken………………………………………………………...s. 13 2.3. Einar Billing………………………………………………………………………….s. 14 2.4. Manfred Björkquist……………………………………………………………………s. 16 2.5. Engberg, Hallén och den socialetiska modellen………………………………………s. 19 2.6. Den fortsatta diskussionen om folkkyrkan…………………………………………….s. 21 2.7. Folkkyrkans situation idag………………………………………………………….....s. 22 2.8. Summering…………………………………………………………………………….s. 25 3. FOLKKYRKOMODELLER…………………………………………………………….s. 26 3.1. Inledning………………………………………………………………………………s. 26 3.2. Olika modeller………………………………………………………………………..s... 28 3.2.1. Modell ETT: Servicemodellen………………………………………………………s. 28 3.2.2. Modell TVÅ: Nådemedelsmodellen………………………………………………..s. 31 3.2.2.1. Inledning…………………………………………………………………………..s. 31 3.2.2.2. Bo Giertz…………………………………………………………………………..s. 32 3.2.2.3. Ragnar Ekström……………………………………………………………………s. 34 3.2.2.4. Fredrik Modéus……………………………………………………………………s. 36 3.2.2.5. Summering………………………………………………………………………..s. 39 3.2.3. Modell TRE: Nätverksförsamlingen – Gudstjänstcentrerad nätverksförsamling i en organisatorisk ram………………………………………………………………. s. 40 3 3.2.3.1. Inledning………………………………………………………………………….s. 39 3.2.3.2. Grundtvigs folkkyrkotanke……………………………………………………….s. 40 3.2.3.3. Sven Thidevall…………………………………………………………………….s.41 3.2.4. Modell FYRA: Kärnfylld folkkyrka. Folkkyrka och trosgemenskap. ……………..s.44 3.2.4.1. Inledning………………………………………………………………………….s. 44 3.2.4.2. Harald Hegstad…………………………………………………………………...s. 44 3.2.4.3. Summering……………………………………………………………………….s. 49 4. LUTHERSK TRO OCH BEKÄNNELSE………………………………………………s.50 4.1. Inledning………………………………………………………………………………s.50 4.2. Bakgrund: den reformatoriska kyrkoförståelsen……………………………………..s. 51 4.3. Ordet som lag och evangelium till tro………………………………………………...s.53 4.4. De heligas samfund…………………………………………………………………...s. 54 4.5. Det allmänna prästadömet…………………………………………………………......s.55 4.6. Den lutherska kallelsetanken………………………………………………………......s.57 4.7. Luthersk tro och mission……………………………………………………………….s.58 4.8 Summering……………………………………………………………………………...s.58 5. MISSIONELLT TÄNKANDE……………………………………………………….,…s.59 5.1. Inledning……………………………………………………………………………….s.59 5.2. Missionstänkandet under 1900-talet.………………………………………………….s.60 5.3. Missio Dei………….......................................................................................................s.60 5.4. Vad är missionell?.....................………………………………………………………s. 62 5.5. Kulturell förändring…………………………………………………………………….s.63 5.6. Missionellt tänkande: GÅ-struktur……………………………………………………s.65 5.6.1. Inledning…………………………………………………………………………….s.65 5.6.2. Darell L. Guder……………………………………………………………………..s. 65 5.6.2.1. Kyrkans yttre nöd………………………………………………………………….s.66 5.6.2.2. Kyrkans inre nöd…………………………………………………………………..s.66 5.6.2.3. Guds mission……………………………………………………………………...s.67 5.6.2.4. Kyrkans väg……………………………………………………………………….s.67 5.6.3. Alan Roxburgh………………………………………………………………………s.68 5.6.3.1. Kyrkans nöd………………………………………………………………………s. 68 5.6.3.2. Kyrkans väg……………………………………………………………………….s.69 5.6.3.3. Kyrkan som gemenskap…………………………………………………………..s. 71 5.6.3.4. Summering………………………………………………………………………...s.71 4 5.6.4. John Drane: en modifierad KOM-struktur………………………………………….s.72 5.6.4.1. Inledning…………………………………………………………………………..s.72 5.6.4.2. Kyrkans situation………………………………………………………………….s.72 5.6.4.3. Människorna kyrkan vill nå……………………………………………………….s.73 5.6.4.4. Kyrkans väg……………………………………………………………………….s.74 5.7. Summering…………………………………………………………………………….s.76 6. DISKUSSION…………………………………………………………………………..s. 77 6.1. Luthersk kyrkosyn och folkkyrkotanken………………………………………………s.77 6.1.1. Servicemodellen……………………………………………………………………..s.77 6.1.2. Nådemedelsmodellen………………………………………………………………..s.78 6.1.3. Nätverksmodellen……………………………………………………………………s.79 6.1.4. Kärnfylld folkkyrkomodell…………………………………………………………..s.79 6.2. Luthersk kyrkosyn och Missionellt tänkande………………………………………….s.80 6.3. Folkkyrka och missionellt tänkande……..…………………………………………….s.81 7. AVSLUTNING………………………………………………………………………….s. 82 7. ABSTRACT IN ENGLISH……………………………………………………………..s. 86 8. LITTERATURLISTA…………………………………………………………………...s. 89 5 1. INLEDNING 1.1. Förord. Jag vill i denna inledning rikta ett stort tack till professor Tormod Engelsviken för goda och intressanta samtal och synpunkter, samt mycket konstruktiv kritik. Jag är även mycket tack- sam över att jag fått möjlighet att gå kursen Menighetsutvikling i folkekirken. Viktigt för mig har även varit den uppföljningskurs jag fått delta i fortsättningskursen Ledelse av utviklings- prosesser i menigheten. Ledarna för de olika kurserna är jag stort tack skyldig. Det inbegriper prof. Harald Hegstad, Hallvard Mosdöl, Erling Birkedal, Svein Helgesen och Turid Skorpe- Lannem. De är alla givetvis helt oskyldiga till min begränsning och min bristfulhet i det jag här lägger fram, men utan dem hade det definitivt blivit sämre. Jag vill även tacka dem som på olika sätt gjort det möjligt för mig att ekonomiskt genomföra mina studier. Stipendier har jag fått av Stiftelsen Pro Fide och Christianismo, kyrkoherde Nils Henrikssons stiftelse. Vidare har jag fått bidrag från Svenska Prästers Understödsstiftelse samt från stiftelsen C.L. Lindauers Fond. Slutligen är jag mycket tacksam mot min försam- ling, Örby-Skene församling, som gett mig ledigt, och även ekonomiskt gett mig möjlighet att delta på kursdagarna i kurserna Menighetsutvikling i folkekkirken, samt kursen om Ledelse av utviklings-prosesser i menigheten som fortbildning. Slutligen vill jag tacka min hustru Bodil, som stått ut med allt läsande, kommit med värdeful- la synpunkter , och dessutom många gånger handfast hjälpt mig tillbaka till det verkliga livet. 1.2. Bakgrund – personligt som kyrkoarbetare och kyrkomedlem. I min tjänst som präst i Svenska Kyrkan har jag under alla år ställts inför den märkliga situa- tion som det är att vara folkkyrka. Människor kommer för förrättningar, övergångsriter och vid särskilda tillfällen för att vara med i kyrkans sammanhang. Problemet är inte att de kom- mer, utan att det för många är enda gången de kommer. När man varit präst en tid på en plats blir man ibland inblandad i olika offentliga sammanhang såsom idrottstävlingar, fabriksinvig- ningar, minnesstunder i pensionärsföreningar och olika typer av andakter på profana arenor. Detta är ett uttryck för att Svenska kyrkan har en speciell ställning i det svenska samhället. Samtidigt håller denna situation på att markant förändras. Sven Thidevall skriver i Folkkyr- kans tid att Svenska kyrkan numera befinner sig inom den s.k. tredje sektorn, dvs. den sektor där olika frivilliga och ideella organisationer finns.1 Det gamla folkkyrko- och statskyrkotän- 1 Thidevall 2005:80-81. 6 kandet lever kvar, om än i allt mindre omfattning, och arenan har förändrats. I den spänningen lever många förtroendevalda, anställda och frivilliga i kyrkan. I den nya kyrkoordning som trädde i kraft år 2000 så står det i 2 kap. § 1 om Församlingens uppdrag; ”Församlingen är det lokala pastorala området. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning, samt utöva diakoni och mission”.2 Det betyder att man anammat den del av folkkyrkotanken som betonar att församlingen är lika med det geografiska området. Är det möjligt att tänka så i en tid då allt färre är medlemmar i Svenska Kyrkan? Bakom formuleringen ligger även lagen om Svenska Kyrkan som säger att det ska vara en demokratisk och landsomfattande kyrka. I lagen om Svenska Kyrkan står det i §2; ”Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet.”3 I en kommentar till denna paragraf skriver Gunnar Edqvist, Lars Friedner, Maria Lundqvist Norling och Patrik Tibbling att det betyder att alla svenskar ska ha möjlighet att få kontakt med den svenskkyrkliga verksamheten.4 I § 4 i samma lag betonas att svenska kyrkan omfat- tar tillhöriga som bor inom församlingens område, men att det även kan finnas icke- territoriella församlingar.5 Det är tydligt att man, när lagen utformades, var mån om att kyrkan ska förbli en öppen folkkyrka. Vad som ligger i det begreppet kan vara svårgripbart, men vi ska lite senare i uppsatsen försöka bringa reda i detta. Vidare har kyrkan hamnat i en situation med en tydlig tillbakagång
Load more

Recommended publications
  • Ärkebiskop Under Händelserika År
    Skara stiftshistoriska sällskap Medlemsblad 2008:2 ”Tills du återupprättat helgedomarna” Skara stiftshistoriska sällskap ger nu ut ytterligare en bok De fl itigast anlitade arkitekterna under denna tid var Axel i sin skriftserie, nr. 37. Titeln är: Forssén, Adolf Niklasson och Ärland Noréen. ”Tills du återupprättat helgedomarna.” Kyrkorestaure- Bokens innehåll grundas till stor del på det stora kun- ringar i Västergötland 1920 – 1960. Författare är Bygg- skapsmaterial i ord och bild som Skara stifts kyrkoinven- nadsantikvarie Robin Gullbrandsson. tering har skapat och som fi nns inlagt i Riksantikvarie- ämbetets digitala bebyggelseregister. För inventeringen Den undersökta perioden omfattar restaureringar under tjänar främst ATA:s arkiv som källmaterial vid sidan av perioden 1920 – 1960. De är många. Bara under åren 1934 byggnaderna i sig själva. -39 restaurerades 78 av stiftets då 400 kyrkobyggnader och under åren 1951-52 återinvigdes hela 25 kyrkor. Dessa Undersökningen av denna tidsperiod är en god grund för restaureringar är utförda av ett begränsat antal arkitekter det arbete som idag utförs inom kyrkoinventeringen och och har när det gäller 1800-talets kyrkor snarare karaktären är en kunskapskälla kring de västgötska helgedomarna. av nyskapande renoveringar. Om denna betydande epok fi nns föga skrivet, ändå är det dessa årtiondens restaure- Boken omfattar 208 sid. och är rikt ill. Bilden visar S:t ringar som i hög grad präglar åtminstone de västsvenska Olofs kyrka i Falköpings interiör vid kyrkans senaste kyrkorummen. renovering. J A Ekman - Ärkebiskop under händelserika år När västgötasonen Johan August Ekman i Ekman vid Skara gymnasium och avlade januari 1901 tillträdde som ärkebiskop år 1865 mogenhetsexamen med goda befann sig Svenska kyrkan i ett svårare betyg.
    [Show full text]
  • The Two Folk Churches in Finland
    The Two Folk Churches in Finland The 12th Finnish Lutheran-Orthodox Theological Discussions 2014 Publications of the Evangelical Lutheran Church of Finland 29 The Church and Action The Two Folk Churches in Finland The 12th Finnish Lutheran-Orthodox Theological Discussions 2014 Publications of the Evangelical Lutheran Church of Finland 29 The Church and Action National Church Council Department for International Relations Helsinki 2015 The Two Folk Churches in Finland The 12th Finnish Lutheran-Orthodox Theological Discussions 2014 © National Church Council Department for International Relations Publications of the Evangelical Lutheran Church of Finland 29 The Church and Action Documents exchanged between the churches (consultations and reports) Tasknumber: 2015-00362 Editor: Tomi Karttunen Translator: Rupert Moreton Book design: Unigrafia/ Hanna Sario Layout: Emma Martikainen Photos: Kirkon kuvapankki/Arto Takala, Heikki Jääskeläinen, Emma Martikainen ISBN 978-951-789-506-4 (paperback) ISBN 978-951-789-507-1 (PDF) ISSN 2341-9393 (Print) ISSN 2341-9407 (Online) Unigrafia Helsinki 2015 CONTENTS Foreword ..................................................................................................... 5 THE TWELFTH THEOLOGICAL DISCUSSIONS BETWEEN THE EVANGELICAL LUTHERAN CHURCH OF FINLAND AND THE ORTHODOX CHURCH OF FINLAND, 2014 Communiqué. ............................................................................................. 9 A Theological and Practical Overview of the Folk Church, opening speech Bishop Arseni ............................................................................................
    [Show full text]
  • The Dawn of the Secular State? Heritage and Identity in Swedish Church and State Debates 1920–1939
    This is an electronic reprint of the original article. This reprint may differ from the original in pagination and typographic detail. Author(s): Harding, Tobias Title: The dawn of the secular state? : Heritage and identity in Swedish church and state debates 1920–1939 Year: 2016 Version: Please cite the original version: Harding, T. (2016). The dawn of the secular state? : Heritage and identity in Swedish church and state debates 1920–1939. International Journal of Cultural Policy, 22(4), 631-647. https://doi.org/10.1080/10286632.2015.1017474 All material supplied via JYX is protected by copyright and other intellectual property rights, and duplication or sale of all or part of any of the repository collections is not permitted, except that material may be duplicated by you for your research use or educational purposes in electronic or print form. You must obtain permission for any other use. Electronic or print copies may not be offered, whether for sale or otherwise to anyone who is not an authorised user. International Journal of Cultural Policy ISSN: 1028-6632 (Print) 1477-2833 (Online) Journal homepage: http://www.tandfonline.com/loi/gcul20 The dawn of the secular state? Heritage and identity in Swedish church and state debates 1920–1939 Tobias Harding To cite this article: Tobias Harding (2016) The dawn of the secular state? Heritage and identity in Swedish church and state debates 1920–1939, International Journal of Cultural Policy, 22:4, 631-647, DOI: 10.1080/10286632.2015.1017474 To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/10286632.2015.1017474 © 2015 The Author(s).
    [Show full text]
  • Religious Apriori
    Religious Apriori 2 ANDERS NYGREN’s Religious Apriori with an Introduction by Walter H. Capps Edited by Walter H. Capps & Kjell O. Lejon Linköping Studies in Religion and Religious Education, No 2 LINKÖPING UNIVERSITY ELECTRONIC PRESS 2000 3 The publishers will keep this document on-line on the Internet (or its possible replacement network in the future) for a period of 25 years from the date of publication barring exceptional circumstances as described separately. The on-line availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to print out single copies and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publication also includes production of a number of copies on paper archived in Swedish university libraries and by the copyrightholder/s. The publisher has taken technical and administrative measures to assure that the on-line version will be permanently accessible and unchanged at least until the expiration of the publication period. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se Linköping Studies in Religion and Religious Education, No 2 Series editor: Edgar Almén Linköping University Electronic Press Linköping, Sweden, 2000 ISBN 91-7219-640-8 (print) ISSN 1404-3971 (print) www.ep.liu.se/ea/rel/2000/002/ (WWW) ISSN 1404-4269 (online) Printed by: UniTryck, Linköping 2000 Kjell O.
    [Show full text]
  • The Church in Sweden. Secularisation and Ecumenism As Challenges
    Polonia Sacra 20 (2016) nr 2 (43) ∙ s. 23–45 DOI: http://dx.doi.org/10.15633/ps.1686 Anders Ekenberg1 Newman Institute, Uppsala The Church in Sweden. Secularisation and Ecumenism as Challenges “Secularisation” is a concept that is used in many different ways. By secularisation one may, for example, mean a process through which the state ceases to legislate on the basis of religious faith and instead does so on the basis of what is commonly acknowledged. Or a process through which the state ceases to grant special privileges to religious bodies and stops supporting for instance religion ‑based education. Or a pro‑ cess meaning that people cease to hold religious beliefs and uphold reli‑ gious practices. Or transfer of properties from religious or ecclesiastical to civil possession. Or a change meaning that society is no longer under the control of religion. If secularisation means that a society frees itself from coercion or even tyranny of religion over the conscience of individuals, then secu‑ larisation must be valued positively from a Christian point of view. As the Second Vatican Council stated, this is a necessary consequence of the dignity of the human person: 1 Anders Ekenberg, [email protected], Dr. of Theology, Docent (Uppsala University), formerly senior lecturer at Uppsala University, is professor of Theology at the Newman Institute in Uppsala, Sweden. The article is a lecture held at the Pontifical University of John Paul II, Krakow, 16 April 2015. The lecture format has been preserved. 23 Anders Ekenberg It is in accordance with their dignity as persons […] that all men should be at once impelled by nature and also bound by a moral obligation to seek the truth, espe‑ cially religious truth.
    [Show full text]
  • · 1 · · 2 · Jan Eckerdal
    folkkyrkans kropp · 1 · · 2 · jan eckerdal Folkkyrkans kropp Einar Billings ecklesiologi i postsekulär belysning artos · 3 · © Jan Eckerdal och Artos & Norma Bokförlag 2012 grafisk form Magnus Åkerlund tryckt med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (kyrkoherde Nils Henrikssons stiftelse) tryck Totem, Polen 2012 isbn 978-91-7580-605-1 Artos & Norma bokförlag | Kyrkstadsvägen 6, 931 33 Skellefteå Telefon: 0910-77 91 02 | Fax: 0910-77 91 55 e-post: [email protected] | www.artos.se · 4 · Till Karin, Johanna och Elias · 5 · · 6 · Innehåll Förord 11 1 Introduktion 13 Bakgrund 13 Kyrka i världen som ecklesiologiskt dilemma 15 Syfte och metod 23 Syfte 23 Metod och disposition 25 Val och avgränsningar 29 Angränsade forskning 34 Ecklesiologiska förutsättningar 37 Den dramatisk-teologiska horisonten 37 Kreativitet och kontinuitet i kristen tradition 43 Gemenskaper och dess föreställningar 47 Föreställd gemenskap 47 Modernitetens sociala föreställningar 51 Gemenskapers kulturellt producerade trovärdighet 56 Sammanfattning av föreställd gemenskap som analysinstrument 60 Kyrkan som föreställd gemenskap 61 · 7 · DEL I FOLKKYRKANS SOCIALA KROPP 2 Folkkyrkan som social föreställning hos Einar Billing 67 Billings folkkyrkotanke 69 Den förekommande nådens kyrka 70 Individ och folk i folkkyrkan 76 Folkkyrka och frikyrka 78 Folkkyrkans föreställda gemenskap 85 Gemenskapens teologiska betydelse 86 Kristusgemenskap och Kristi kropp 88 Prästen som folkkyrkans sociala kropp 91 De heligas gemenskap 97 3 Billing, ungkyrkorörelsen och det svenska 109 Ungkyrkorörelsen
    [Show full text]
  • On the Legacy of Lutheranism in Finland Societal Perspectives
    Edited by Kaius Sinnemäki, Anneli Portman, Anneli Sinnemäki, Kaius by Edited Jouni Tilli and Robert and H. Nelson Tilli Jouni is volume analyses the societal legacy of Lutheranism in Finland by drawing on a multidisciplinary perspective from the social sciences and humanities. Involving researchers from a wide range of such elds has made it possible to provide fresh and fascinating perspectives on the relationship between Lutheranism and Finnish society. Overall the book argues that Lutheranism and secular Finnish society are in Finland Lutheranism deeply intertwined. is volume addresses dierent societal areas On the Legacy of On the Legacy of Lutheranism which have been signicantly inuenced by Lutheranism, but also demonstrate how Lutheranism and its institutions have themselves in Finland adapted to society. As part of an ongoing religious turn in humanities and social sciences research in Finland and other countries, this book Societal Perspectives argues that it is necessary to take religion into greater account to more fully understand current societies and cultures, as well as their Edited by futures. Kaius Sinnemäki, Anneli Portman, Jouni Tilli and Robert H. Nelson e collection is edited by Kaius Sinnemäki, PhD, Associate Professor, University of Helsinki, Anneli Portman, PhD, a specialist, city of Helsinki, Jouni Tilli, PhD, researcher, University of Jyväskylä and Robert H. Nelson (1944–2018), PhD, Professor of Environmental Policy, University of Maryland. 25 978-951-858-135-5 28.7; 92 9789518581355 www.nlit./kirjat Studia Fennica Historica Studia Fennica Historica 25 The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations.
    [Show full text]
  • Christian Social Ethics in Sweden a Contribution to the Critical
    319 Christian Social Ethics in Sweden Carl- Henric Grenholm Carl- Henric Grenholm Christian Social Ethics in Sweden A Contribution to the Critical Examination of Morality in Church and Society Zusammenfassung Die Christliche Sozialethik in Schweden ist wie die Kirc he im Allgemeinen durch die starke Säkularisierung der Gesellschaft geprägt. Sie steht zunächst historisch gewachsen in der Tradition Luthers, darüber hinaus ist der christliche Realismus prägend für das Fach. Daraus resultierend versteht sich die Disziplin als methodisch kritisch arbeitend und im Kontakt zu anderen Disziplinen an den Universitäten. Der Text stellt verschiedene Themenbereiche und Fragenkontexte mit ihrer jeweiligen Verortung an den Instituten dar und skizziert die großen Themenbereiche, die für die Zukunft entscheidend sein können. Dazu zählen u. a. Umweltethik, Menschenrechte, der Dialog zwischen den Religionen, speziell auch in Fragen der Ethik, und die Rolle der Religion im post-säk­­ ularen Zeitalter. Abstract CSE in Sweden is conducted at state universities in a highly secularized society. Formed by history it stays in tradition of Martin Luther, furthermore Christian realism is im- portant for the discipline. Because of this impact CSE understands itself as a critical discipline and connected to political philosophy. The text illustrates the diferent areas and questions in the diferent departments that teaches CSE. It depicts also topics that will be important for the future of CSE, e. g. Environmental ethics, research of human rights, dialogue between Christian, muslim and jewish ethics, and the role of religion in post- secular society. Ethical research in Sweden is conducted at state universities. Like any other research discipline it has to meet the criterion of intersubjective testability.
    [Show full text]
  • Med Lust Och Bävan
    Med lust och bävan Med lust och bävan Vägen till biskopsstolen inom Svenska kyrkan under 1900-talet Ulrika Lagerlöf Nilsson Avhandling från Institutionen för historiska studier Avhandling för filosofie doktorsexamen i historia, Göteborgs universitet 28 maj 2010 Ett stort tack riktas till följande fonder och stiftelser som har finansierat doktorandtjänst, arkiv- och konferensresor samt tryckning av avhandlingen: Adlerbertska stipendiestiftelsen Filosofiska fakulteternas gemensamma donationsnämnd vid Göteborgs universitet Helge Ax:son Johnsons Stiftelse Kungl. och Hvitfeldtska Stiftelsen Per Lindecrantz’ fond Riksbankens Jubileumsfond Stiftelsen Clara Lachmanns fond Stiftelsen Wallenbergsstiftelsens fond vid Kungl. Vitterhetsakademien Stiftelsen Wilhelm och Martina Lundgrens Vetenskapsfond Distribution: Ulrika Lagerlöf Nilsson, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg [email protected] © Ulrika Lagerlöf Nilsson 2010 Omslagsbild: UUB, Arvid Runestams brevsamling, Brev från Yngve Brilioth till Arvid Runestam 17.12.1937. Foto utanför Uppsala domkyrka i samband med biskopsvigningen av Yngve Brilioth, Bengt Jonzon och Arvid Runestam 26.5.1938, Svensk kyrkotidning 34:22. Uppsala 1938. Fotograf okänd. Omslag: Johan Söderström Sättning: Gerhard Svedberg Tryck: Geson Hylte Tryck ISBN: 978-91-628-8098-9 Göteborg 2010 AbstrAct Lagerlöf Nilsson, U. Med lust och bävan. Vägen till biskopsstolen inom Svenska kyrkan under 1900-talet. [Thy Will Be Done. The Path to the Office of Bishop in the Church of Sweden during the 20th Century] 328 pages. Avhandling från Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Written in Swedish with an English summary. ISBN 978-91-628-8098-9 This study focuses on the appointment of bishops within the Church of Sweden and analyses the patterns of this group during a period of social change which affected the station and function of the Church of Sweden in society.
    [Show full text]
  • The Significance of Luther for To-Day!
    THE SIGNIFICANCE OF LUTHER FOR TO-DAY! THE greatness of Martin Luther has never been in dispute amongst the informed, but nowadays we are realizing just how great he was. The full range of his significance is emerging into view. The Luther we have known in the past was too small. He was cast into a mould too narrow to contain him. He was regarded primarily and almost exclusively as a prophet soul who recalled a wicked generation to God. He was the monk who shook the world by challenging the embattled might of Rome. Yet, however stirring and impressive was this version of the pioneer reformer, it involved certain limitations. It implied that Luther was a fighter rather than a thinker: that his deeds were more important than his doctrines. His theological contribution was seriously under-estimated. Consequently his relevance for to-day was largely overlooked. We admittedly basked in the benefit of what he had done, but what he said lacked the Kierkegaardian grace of contemporaneity. His was not a living voice. That view of Luther held the field almost without question until very recent years. In this country it still predominates, although, particularly since the War, the" new look" Luther is beginning to be appreciated. But a veritable Luther re­ nascence has taken place in the world of scholarship which has restored the reformer to his rightful place on the theological map. This rediscovery is one of the highlights of our era. As we might expect, this modern Luther revival began in his native land of Germany itself.
    [Show full text]
  • Texttext Text
    STK SVENSK TEOLOGISK KVA RTALSKRIFT 2013 ÅRGÅNG 89 DUBBELNUMMER Sensing More in Ancient Religion av Susan Harvey, Providence, RI Ethics and Religion Avant la Lettre. The Perspective from Existential Anthropology av Michael Jackson, Cambridge, MA En annan universalism. Den etiopiske eunucken (Apg 8:26-40) från ett postkolonialt perspektiv av Hans Leander, Uppsala The Silence of the Spirit: A Critique of the Cessationist View of the Canon av Torsten Löfstedt, Växjö Postmodern teologi, kunskap och sanning av Mikael Stenmark, Uppsala Historicism without Relativism? av Marc Boss, Montpellier Ovanliga nattvardsfiranden i Karl XII:s armé av David Gudmundsson, Lund The Pastor’s Communion in Scania in the Seventeenth Century av Johanna Svensson, Lund 3- 4 INNEHÅLL Sensing More in Ancient Religion av professor Susan Harvey, Providence, RI ............................................................................................97 Ethics and Religion Avant la Lettre. The Perspective from Existential Anthropology av professor Michael Jackson, Cambridge, MA ..................................................................................107 En annan universalism. Den etiopiske eunucken (Apg 8:26-40) från ett postkolonialt perspektiv av TD Hans Leander, Uppsala ..............................................................................................................116 The Silence of the Spirit: A Critique of the Cessationist View of the Canon av docent Torsten Löfstedt, Växjö .......................................................................................................126
    [Show full text]
  • Church and State
    CHURCH AND STATE A mapping exercise By Frank Cranmer, John Lucas and Bob Morris April 2006 ISBN: 1 903 903 47 6 Published by The Constitution Unit Department of Politcial Science UCL (University College London) 29–30 Tavistock Square London WC1H 9QU Tel: 020 7679 4977 Fax: 020 7679 4978 Email: [email protected] Web: www.ucl.ac.uk/constitution-unit/ ©The Constitution Unit, UCL 2006 This report is sold subject to the condition that is shall not, by way of trade or otherwise, be lent, hired out or otherwise circulated without the publisher’s prior consent in any form of binding or cover other than that in which it is published and without a similar condition including this condition being imposed on the subsequent purchaser. First Published April 2006 2 CONTENTS Summary of key points 5 Abstract 6 Preface 7 Introduction 8 ‘Establishment’ Church and Nation 9 I THE LAW 12 Monarchy The Coronation Oath 13 Accession Declaration 14 The position of Roman Catholics 15 Legislature Legislation 16 Role of the Second Church Estates Commissioner 18 Bishops in the House of Lords 19 Executive Senior Church of England Appointments 20 Appointment procedures 23 Prospective developments 25 Annex – Howick to van Straubenzee Judiciary 26 Legatine jurisdiction 27 II FINANCE Historic subventions 30 Current sources of state funding 32 Other funding 34 III CHAPLAINCIES Armed services 36 Prison Service (England and Wales) 37 Hospital chaplains 37 Chaplaincies in Higher Education 38 Other chaplaincies 38 IV THE DEVELOPMENT OF ESTABLISHMENT 1800-2005 Introduction
    [Show full text]