Historisk Tidskrift FÖR SKÅNE HALLAND OCH BLEKINGE
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
NR 3 2013 Historisk tidskrift FÖR SKÅNE HALLAND OCH BLEKINGE TEMANUMMER KNÄREDFREDEN 1613 F Ale Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge utges av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening och Landsarkivet i Lund. Redaktör och ansvarig utgivare universitetslektor Gert Jeppsson, Lund. Redaktionskommitté Professor Lars Berggren, Lund l:e arkivarie fil. dr Elisabeth Reuterswärd, Lund Professor Sten Skansjö, Lund Fil.dr Bengt Söderberg, Lund Innehåll Sid. Mats Dahlbom: Fredsförhandlingarna i Knäred 1612-13 1 Steffen Heiberg: Christian IV og Freden i Knasrpd 15 Aktuellt om antikvariskt Minnet av freden i Knäred 1613 högtidlighållet i Laholm 30 En dös vid Ales stenar 31 TRYCKTJÄNST, 2013 Fredsförhandlingarna i Knäred 1612–13 Av Mats Dahlbom Civilingenjör, Falkenberg Det så kallade Kalmarkriget mellan Danmark och Sverige pågick 1611–13. I slutet av 1612 samlades fredsdelegationer från de båda länderna i Knäred (Knæröd) respektive Ulvsbäck. I den danska kommissionen ingick riksrådet Eske Brock och det är bland annat anteckningar från hans efterlämnade dagböcker som ligger till grund för denna uppsats. Eske Brock – »mannen med korsen» huvudgårdar och var därmed Danmarks Eske Brock (1560–1625) var en dansk adels- godsrikaste adelsman. Han utnyttjades av man med stora godsegendomar. Han var en Christian IV för olika uppdrag, bland annat av de ledande i danska rigsrådet och länsman deltog han i Flabäcksmötet 1603. Det som över Dronningborgs slott och län omkring gör honom sympatisk i våra ögon är att han Randers i Jylland, ett av Danmarks »fetaste» skrev omfattande dagböcker. I dessa kan man län. Som godsägare hade Brock också an- läsa om hans familj, hans affärstransaktioner, knytning till Skåneland. Med sin fru Chris- hans jakter och resor samt om de uppdrag tence Viffert (1561–1624) fick han Alnarp han fullgjorde åt kungen. och längre fram i livet ärvde han Ellinge och En egenhet han hade var att han noggrant Örtofta i Skåne och Vallen i södra Halland. bokförde sina rus i dagboken genom att rita Hans fädernegård, Gammel Estrup, övertogs kors. Ju mer av starka drycker, desto fler efter fadern Lave Nielsen Brock. Möderne- tvärstreck fick korset. Höjdpunkten på hans gården, där han var född, var Vemmetofte. dryckesexcesser var då han 14–23 juli 1604 i Inalles hade han ett godsimperium på tolv Bergen i Norge deltog i kungens rättarting. Dagens kartbild av »fredsområdet». Grafik: Lars Dahlbom. 1 Eske Brock. Målat ca 1612 av Laurids Andersen Riber. Bild från Gammel Estrup – Herregårdsmuseet. Inte mindre än sju kors finns antecknade, där- med korsene», och dagböckerna har ibland av flera med mer än ett tvärstreck. Den 20 juli liknats vid »kyrkogårdar». ritar han ett enkelkors i samband med att han Från 1780 till 1894 fann man och utgav nio var gäst vid rådhusrätten och på kvällen ett av hans dagböcker från spridda år under kors med inte mindre än fyra tvärstreck följt 1600-talets tre första decennier. Dagböckerna av »Libera nos Domine» (ung. »Herre rädda är införda i almanackor, var och en omfattan- oss!»). Den 21 juli finns ingenting antecknat, de ett kalenderår. Den första skrevs 1604 och vilket man förstår. Man kan allvarligt ifråga- den sista 1622. De har ett stort historiskt och sätta rättsssäkerheten vid rättartinget. kulturhistoriskt värde för forskningen. Origi- Eske Brock kallas, inte utan orsak, av naldagböckerna bevaras i danska riksarkivet danska forskare, t ex Christian Larsen, »ham och finns numera också i tryckt version. Under Kalmarkriget var Brock krigskom- årige Christian IV, intresserad av. En mera missarie och han blev en av de fyra freds- traditionell medling hade erbjudits av James kommissionärer som kungen utsåg som I (Jakob I) av England (tillika regent över fredsförhandlare med svenskarna. Han förde Skottland under namnet James VI; Jakob VI). noggranna anteckningar från förhandlingar- Svenskarna accepterade, men Christian IV na och dessa anteckningar ger en god inblick avvisade detta. Han ville utnyttja sitt militära i förhandlingsspelet. Vi har också möjlighet övertag och med jus belli (enligt krigets rätt) att kika i motspelarens kort genom att studera som skäl tillägna sig de erövrade områdena, Axel Oxenstiernas dagbok. Brocks dagboks- medan svenskarna helt naturligt höll på prin- anteckningar ger en närhet till händelserna, cipen om status quo ante bellum (förhållan- sedda ur danska ögon, och är därför värda att det som rådde före krigsutbrottet), något som refereras. man räknade med att få respons för från ut- omstående medlare.1 Så småningom blev man överens om att James I skulle tillåtas Läget inför fredsförhandlingarna medla, men enbart om det var risk för ett Sverige hade tvingats föra krig med såväl sammanbrott i förhandlingarna. Polen som Danmark och dessutom upp Inte heller ville Christian IV ingå stille- rätthålla en beredskap gentemot Ryssland. stånd inför de kommande förhandlingarna. Kriget mot Danmark hade gått dåligt för De danska trupperna bestod av främst tyska, Sverige, danskarna hade erövrat Kalmar med värvade, dyra soldater, som inte riskfritt kun- omliggande område jämte Öland och stora de avvecklas förrän en fred slutits, medan delar av Västsverige, inklusive den viktiga den svenska armén huvudsakligen utgjordes Älvsborgs fästning. Svenskarna hade lyckats av inhemska, utskrivna soldater, som skulle sätta sig fast i det mindre betydelsefulla kunna hemförlovas och snabbt återinkallas Jämtland med Härjedalen. Sverige var utar- om förhandlingarna bröt samman. mat och tvingat till fred. Men även Christian Christian IV:s förhållande till sitt rigsråd IV kände trycket från såväl den inhemska var spänt. Han fick ständigt mothugg på sina adeln som från Protestantiska unionen, Ne- välformulerade propositioner. Kalmarkriget derländerna, England och Lübeck, att få slut hade han startat mot rigsrådets avrådan ge- på kriget. Kriget hade därtill blivit mycket nom att hota med att gå in i kriget som hertig dyrt för Danmark. av Schleswig och Holstein. Gustav Adolf I samband med freden i Stettin (Szczecin) hade däremot sitt riksråd med sig tack vare 1570 hade överenskommits om en procedur samarbetet med rikskanslern Axel Oxenstier- för hur tvister mellan de båda länderna skulle na, som trots sin ungdom (29 år) var den le- lösas. Delegationer från båda sidor skulle dande i rådet. förhandla på gränsen, lösta från sina trohets- eder till monarkerna. Kom man inte överens, skulle man utfärda varsin »dom» och en obe- Knäred? roende, främmande furste skulle avgöra vil- Freden har fått namn efter Knäred, men det ken dom som skulle gälla. Om någon kung var inte där den slöts. Man förhandlade på vägrade att acceptera skiljedomen, löstes riksgränsen mellan Sjöared i Danmark och hans undersåtar från deras trohetsed. Detta Sjöryd i Sverige, som enligt uppgift i Ort- förfarande var ingen av de båda kungarna, namnsregistret var två delar av samma by, den 17-årige Gustav II Adolf och den 35- skilda åt av gränsen. Platsen är nu markerad Utdrag ur karta från 1652 av Kettil Classon Felterus. Obs, norr åt vänster på kartan. Krigsarkivet. med en minnessten. Strax öster om denna De båda förhandlingsdelegationerna hade finns i dag ett dike med en enkel stenbro som sina uppehållsplatser I Knäred i Halland, res- av traditionen utpekas som den plats där för- pektive Ulvsbäcks prästgård i Småland, båda handlingarna skedde. Om diket är en naturlig på drygt en mils avstånd från gränsen. För bäckfåra eller ett grävt gränsdike är svårt att svenskarnas säkerhets skull hade Christian avgöra. På en svensk karta från 1652 av Kettil IV den 24 oktober 1612 gett order om att Classon Felterus finns en sjö markerad med hans ryttare och knektar inte fick härja vid namnet Hackebäk, vilket på dagens karta Ulvsbäck.3 Gustav II Adolf hade gett mot motsvaras av Flacke sjö. Vid bron står i dag svarande besked. en milsten från 1779 som av någon anledning Vid förhandlingsplatsen hade vardera i sen tid flyttats från ett läge ca 900 meter sidan ett tält, »paulun», på bekvämt gång längre åt sydost. Platsen var, tillsammans med avstånd och utom hörhåll från gränsbron. Flabäck mellan Kållered och Lindome, en ofta vald förhandlingsplats mellan länderna. Förhandlingar om fångutväxling hade skett Förhandlingarna inleds på platsen i juli och september 1612, och plat- Den 28 september 1612 fick Eske Brock sen skulle nyttjas till förhandlingar 1619 och brev från kungen. Det var daterat den 21 1624. Även under Nordiska sjuårskriget hade september och kungen meddelade honom att 1569 skett ett gränsmöte i närheten, vid Träls- han utsetts till kommissionär i en delegation hult ca tre km norr om Sjöaryd.2 som skulle förhandla om fred med svensk- arna »paa grænsen ved Knærødt» med start en muntlig begäran om ett möte nästa dag den 28 oktober. Han skulle infinna sig hos vid gränsen kl 11. Strax därefter fick man en kungen i Köpenhamn åtta dagar i förväg. skrivelse från svenskarna i vilket de medde- Även övriga utsedda kommissionärer, Chris- lade att Niels Bielke (friherre och riksråd) tian Friis (rigskansler), Manderup Parsberg och Henrik Horn (riksmarskalk) redan anlänt (rigsråd och länsman i Ålborg som bland och att de övriga svenska delegaterna för annat gjort sig känd för att vid en duell sku- väntades komma under dagen. Venstermand rit bort en del av astronomen Tyge Brahes återkom senare med besked om att svensk- näsa), Axel Brahe (rigsråd och länsman för arna inte kunde möta upp förrän halv tolv. Dalums kloster, senare guvernör i Skåne, Den 29 november kom danskarna vid 12- bror till Tyge Brahe) var kallade i likalydan- tiden till gränsen, svenskarna var då redan de brev.4 Eske Brock var yngst (53 år) bland där. Delegaterna skakade hand, varefter de fyra. De övriga var 57, 67 respektiver 63 svenskarnas rikskansler (Axel Oxenstierna) år gamla. höll ett anförande. Detta ansåg Brock förmä- Den 23 oktober anlände Brock till Köpen- tet; hälsningstalet borde danske kanslern ha hamn något försenad på grund av stiltje i hållit! Denne fick nöja sig med att svara på Stora Bält. Han fick förmodligen då besked Oxenstiernas tal.