Framtidens planlösning i ett köpcentrum A Future Floor Plan of a Shopping Centre Anna Alm Tony Pedersén

EXAMENSARBETE 2020 Byggnadsteknik

Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Amjad Al-Musaed

Handledare: Bengt Erlandsson

Omfattning: 15 hp

Datum: 2020-06-24

Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

Abstract

Abstract

Purpose: The increased online commerce puts pressure on physical stores and not least shopping malls where there is often a need for renovation to increase the number of visitors and the attraction. Finding out what creates customer value and attractiveness are the best tools for planning and developing existing shopping malls.

Method: This study is based on qualitative data. The survey methods used are literature study, interviews, surveys, observations and document analysis.

Findings: The study shows that shopping malls are undergoing a change where experiences and the city's various functions take up more space than before. This is confirmed by the methods used. A concrete floor plan was prepared for the older part of the Asecs center in Jönköping, where data collected were taken into account.

Implications: A shopping center that will be competitive in the future should offer a range that not only satisfies the customer's needs for consumption, but also the customer's needs for experiences. By using the principles and remedial measures presented in this study, malls have a greater chance of continuing to be of interest to customers.

Limitations: This study has been limited to focusing solely on a mall's floor plan. The study's third question resulted in a planning proposal for a future rebuild on Asecs older part. However, the principles are general and can be applied to other buildings.

The methods used are relevant to obtaining answers to the questions posed.

Keywords: Shopping center floorplan, shopping mall history, shopping mall future, shopping mall transformation, shopping mall architecture.

i Sammanfattning

Sammanfattning

Syfte: Den ökade handeln online sätter press på fysiska butiker och inte minst köpcenter där ett renoveringsbehov ofta finns för att öka antalet besökare och attraktionen. Att ta reda på vad som skapar kundvärde och attraktivitet är de bästa verktygen för att planera och utveckla befintliga köpcentrum.

Målet med studien är att ge förslag på hur ett köpcentras planlösning kan utvecklas för att möta det kunder förväntar sig av ett modernt köpcentrum.

Metod: Denna studie baseras på kvalitativa data. De undersökningsmetoder som tillämpats är litteraturstudie, intervjuer, enkäter, observationer och dokumentanalys. Svaren på de två första frågeställningarna ligger till grund för att besvara rapportens tredje frågeställning.

Resultat: Studien visar att köpcenter genomgår en förändring där upplevelser och stadens olika funktioner tar mer plats än innan. Detta bekräftas genom de metoder som använts. Ett konkret planförslag togs fram för den äldre delen på Asecs center i Jönköping där insamlade data beaktats.

Konsekvenser: Ett köpcenter som ska vara konkurrenskraftigt i framtiden bör erbjuda ett utbud som inte enbart tillfredsställer kundens behov till konsumtion, utan även kundens behov till upplevelser. Genom att använda de principer och åtgärder vid ombyggnation som presenteras i denna studie har köpcenter en större chans att fortsätta vara intressant för kunderna.

Begränsningar: Denna studie har begränsats till att enbart fokusera på ett köpcentras planlösning. Studiens tredje frågeställning resulterade i ett planförslag för en framtida ombyggnad på Asecs äldre del. Dock är principerna generella och går att applicera på andra byggnader.

De metoder som använts är relevanta för att erhålla svar på de frågeställningar som ställts.

Nyckelord: Köpcenter planlösning, köpcenter historia, köpcenter framtid, köpcenter omvandling, köpcenter arkitektur.

ii Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1 Inledning ...... 1

1.1 BAKGRUND ...... 1

1.2 PROBLEMBESKRIVNING ...... 2

1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...... 3

1.4 AVGRÄNSNINGAR ...... 3

1.5 DISPOSITION ...... 4

2 Metod och genomförande ...... 5

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ...... 5

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ...... 5

2.2.1 Vad lockas kunderna av gällande aktiviteter i ett köpcentrum? ...... 5

2.2.2 Hur har andra framgångsrika köpcentrum utvecklats och anpassats för framtiden? ...... 5

2.2.3 Hur kan en framtida planlösning se ut för ett lokalt köpcentrum? ...... 5

2.3 LITTERATURSTUDIE ...... 6

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ...... 7

2.4.1 Intervju/ enkät ...... 7

2.4.2 Observationer ...... 7

2.4.3 Dokumentanalys ...... 7

2.4.4 Litteraturstudie ...... 7

2.5 ARBETSGÅNG ...... 8

2.5.1 Mailintervjuer/enkäter ...... 8

2.5.2 Intervjuer ...... 8

2.5.3 Observationer ...... 8

2.5.4 Dokumentanalys ...... 8

2.5.5 Litteraturstudie ...... 8

2.6 TROVÄRDIGHET ...... 8

2.6.1 Validitet ...... 8

2.6.2 Reliabilitet ...... 9

3 Teoretiskt ramverk ...... 10

iii Innehållsförteckning

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORIER ...... 10

3.2 KÖPCENTRUM - MÖTESPLATS FÖR ALLA...... 10

3.1 FUNKTIONER I ETT KÖPCENTRUM ...... 11

3.1.1 Aktiviteter...... 11

3.1.2 Upplevelser ...... 12

3.2 BIDRAGANDE FAKTORER TILL ETT FRAMGÅNGSRIKT KÖPCENTRUM ...... 12

3.2.1 Hårda faktorer ...... 12

3.2.2 Mjuka faktorer ...... 12

3.3 TRENDER ...... 13

3.4 ASECS HISTORIA OCH UTVECKLING ...... 13

3.5 INTERNATIONELL UTVECKLING ...... 15

3.5.1 Exempel på stora köpcentrum i världen ...... 15

3.6 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER...... 17

4 Empiri ...... 18

4.1 INTERVJUER/ ENKÄTER ...... 18

4.1.1 Enkäter ...... 18

4.1.2 Telefonintervju ...... 20

4.1.3 Intervjuer med personal på Asecs ...... 22

4.2 OBSERVATION ...... 23

4.3 DOKUMENTSTUDIE...... 24

4.4 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ...... 25

5 Analys och resultat ...... 26

5.1 ANALYS ...... 26

5.1.1 Intervju/enkät ...... 26

5.1.2 Observationer ...... 26

5.1.3 Dokumentanalys ...... 26

5.1.4 Litteraturstudie ...... 26

5.2 FRÅGESTÄLLNING 1: VAD LOCKAS KUNDERNA AV GÄLLANDE AKTIVITETER I ETT KÖPCENTRUM? 27

5.3 FRÅGESTÄLLNING 2: HUR HAR ANDRA FRAMGÅNGSRIKA KÖPCENTRUM UTVECKLATS OCH ANPASSATS FÖR FRAMTIDEN? ...... 27

iv Innehållsförteckning

5.4 FRÅGESTÄLLNING 3: HUR KAN EN FRAMTIDA PLANLÖSNING SE UT FÖR ETT LOKALT KÖPCENTRUM? ...... 28

5.5 KOPPLING TILL MÅLET ...... 29

6 Diskussion och slutsatser ...... 30

6.1 RESULTATDISKUSSION ...... 30

6.2 METODDISKUSSION ...... 30

6.3 BEGRÄNSNINGAR ...... 31

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ...... 31

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ...... 32

Referenser ...... 33 Bilagor ...... 36

v Inledning

1 Inledning Denna rapport är resultatet av ett examensarbete skriven av två studenter vid Tekniska högskolan i Jönköping. Kursen, som omfattar 15 högskolepoäng, är den sista delen av ett treårigt program med inriktning på byggnadsutformning och arkitektur. Kapitlet ger en bakgrund till studien och det problemområde som studien byggts upp kring. Vidare presenteras studiens syfte och dess frågeställningar. Därtill beskrivs studiens omfång och avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.

1.1 Bakgrund Arkitektur är en stor del av människans vardag. Byggnader omger hela samhället och är därför en viktig komponent i den sammansatta livsmiljön. Men en byggnad består inte enbart av fyra väggar, utan det finns mycket tanke bakom dessa. Arkitektur, design och formgivning är stora beståndsdelar i ett byggnadsverk och påverkar vardagen och livet människorna lever, uppfattar sig själva, samarbetar och möts. (Boverket, 2019)

Människor är sociala varelser och har därför behovet att umgås med sina medmänniskor. För att skapa en social sammanhållning i staden är de ytliga kontakterna särskilt viktiga. Dessa kontakter skapas i stadens offentliga rum. Rummen fungerar som mötesplatser och därför är utformningen viktig för att kunna stimulera dessa möten (Malmsten, 2016).

Vanliga offentliga rum var städernas torg som uppstod i behov av ytor för handel. Men modernismen kom att innebära förändring för torgens betydelse och torghandel började bli ersatt med gallerior som erbjöd mycket mer under samma tak (Gustafsson, 2018).

1955 slogs dörrarna upp till Sveriges första köpcenter, Shopping Galleria i Luleå, ritat av arkitekten Ralph Erskine. Syftet med gallerian var att flytta staden inomhus under de kalla månaderna vilket ställde krav både på det kommersiella men även de sociala aspekterna. För att lyckas med detta uppdrag, som för tiden var helt unikt i Sverige och stora delar av världen, krävdes det att byggnaden ritades på ett sätt så den skulle kunna innehålla flera av samhällets funktioner såsom bibliotek, butiker, frisör, sjukvård och underhållning av olika slag (Granditsky, 2014).

Konceptet med att flytta in butiker under samma tak skulle inte förbli unikt för Sverige, då redan året efter, 1956, öppnade Southdale Center i Edina, Minnesota. Southdale Center, som var USA:s första, ritades av Victor Gruen som skulle bli en av USA:s mest framgångsrika arkitekt när det kommer till köpcentrum. Han skulle direkt eller indirekt vara inblandad i trettiotalet köpcentrum runt om i USA. Victor Guens syfte med köpcentrum var att skapa ett funktionellt handelscentrum men även ett mervärde till samhället genom att sammanföra människor på en plats utan bilar. (Marshall, 2015).

Shopping har blivit en dagsunderhållning för människor och för många är det en tillfredsställande aktivitet. I mitten av nittonhundratalet har shopping förvandlats till något mer än bara inköp av varor och tjänster. Att besöka köpcenter har hamnat på samma nivå av underhållning som att exempelvis gå på bio, promenera i en park eller gå på ett restaurangbesök. Den här aktivitetsformen har utvecklats tack vore

1 Inledning organisationer, formgivare, tillverkare och marknadsförare. Shopping klassas nu till första hand som en fritidsaktivitet (Moss, 2007).

En annan viktig aspekt är att kunderna förväntar sig positiva sinnesintryck och förstärkta butiksupplevelser i framtida köpcenter. Komfort, tidseffektivitet och inspiration är högt värdesatt hos kunden. Det kan uttryckas i arkitektur, dofter, grönska eller olika slags ljudkällor. Med samhällets utveckling är förväntan hos kunderna högre än någonsin gällande ny teknik, unika upplevelser och hållbarhet (Warm in the Winter, 2019).

För byggbranschen är nybyggnation av köpcenter en stor och viktig del då det redan för fyra år sedan fanns 373 stycken köpcenter i Sverige på en total uthyrningsyta av 9 miljoner kvm. Siffran växer, vilket betyder att byggbranschen väljer att satsa på nya köpcenter och uppnå en modernare stil och en bättre funktion. (Ståhl, 2016).

Den ökade onlineshoppingen sätter press på köpcenter i form av renoveringsbehov för att öka antalet besökare och attraktion. Att ta reda på vad som skapar kundvärde och attraktivitet är de bästa verktygen för att planera och utveckla redan befintliga köpcentrum (Anselmsson, 2016).

1.2 Problembeskrivning E-handeln som håller på att dominera runt om i världen kommer aldrig att ersätta de fysiska butikerna helt. Svensk Handelsdata och prognoser påstår att butiker kommer att minska med 20-35%, men majoriteten av populationen kommer att välja den fysiska butiken oavsett (Warm in the Winter, 2019).

”...den fysiska butiken är här för att stanna men den kommer behöva stöpas om för att passa dagens kundbehov och konsumtionsmönster.... den som lyckas anpassa sig överlever.” Ulf Johansson et al. , (2018).

För att kunna möta kundernas förväntan, skapa kundvärde och attraktivitet och samtidigt följa samhällets utveckling är därför ombyggnation och renovering av befintliga köpcenter ett relevant ämne att forska om. Studien är väsentlig för både byggbranschen och handelsbranschen. Utan en bra strategi för utveckling kommer inte framtida köpcenter möta samhällets behov. Därför är den här studien viktig att genomföra och analysera samt sedan ta ställning till om ombyggnationen faktiskt kan göra skillnad.

2 Inledning

1.3 Mål och frågeställningar I problembeskrivningen framgår att köpcentrum behöver förnyas för att kunna möta framtiden och vad kunderna förväntar sig av ett modernt köpcenter. Vidare framgår det att det är viktigt att ta reda på vad som skapar kundvärde och attraktivitet i ett köpcentrum. Målet med studien är att ta reda på hur ett framtida köpcentrum ska kunna anpassa sig för att kunna öka sin attraktivitet, vilka aspekter som bidrar till utvecklingen och därefter ge förslag på hur planlösningen kan utvecklas för att möta det kunder förväntar sig av ett modernt köpcentrum. Utifrån dessa problemfrågor har följande mål och frågeställningar utformats i figur 1:

Att undersöka hur ett lokalt köpcentrum skall anpassas för framtiden ur ett arkitektoniskt perspektiv.

Vad lockas kunderna av Hur har andra framgångsrika Hur kan en framtida gällande aktiviteter i ett köpcentrum utvecklats och planlösning se ut för ett köpcenter? anpassats sig för framtiden? lokalt köpcentrum?

Figur 1. Mål och frågeställningar

1.4 Avgränsningar Examensarbetet kommer inte att behandla aspekter som berör konstruktion, lagar eller regler som ombyggnation kan komma att innebära. Inte heller ekonomiska aspekter kommer att vara inblandade. Marknadsföring kommer inte heller stå i fokus av rapporten. I den här rapport är det arkitekturen och planlösningen som står i fokus.

Frågeställningarna syftar på specifika saker vilket är en bra och lagom omfattning för ett examensarbete. Då utformning är huvudämnet i vår rapport, betraktar vi ämnet som väl avgränsat.

Vi fokuserar på att undersöka det lokala köpcentret Asecs i Jönköping vars ombyggnad blev färdigställd i oktober 2019.

3 Inledning

1.5 Disposition I denna del redovisas rapportens upplägg och disposition. Kapitel ett inleder rapporten med en introduktion och en bakgrund till valt område. Därefter följer en problembeskrivning samt en presentation av mål och frågeställningar. Kapitlet avslutas med studiens avgränsningar och denna disposition. Kapitel två redogör för de metoder vi valt för att kunna besvara på våra frågeställningar. Genomförandet av studien presenteras och studiens validitet och reliabilitet diskuteras. Kapitel tre utreder studiens teoretiska ramverk. De utvalda teorierna presenteras och koppling mellan teori, frågeställning och metod redogörs. Kapitel fyra presenterar den insamlade empirin som inhämtats genom de metodval som presenterades under kapitel två. Kapitel fem redovisar en analys och de resultat vi kommit fram till baserat på den insamlade empirin. Kapitel sex avslutar rapporten med slutsatser och diskussioner gällande olika delar av studien. Förslag till vidare forskning presenteras.

4 Metod och genomförande

2 Metod och genomförande Detta kapitel presenterar studiens undersökningsstrategi och vilka metoder som använts för datainsamling. Kopplingen mellan frågeställning och metodval visas och kapitlet avslutas med rapportens trovärdighet. 2.1 Undersökningsstrategi För studien har i huvudsak relevanta kvalitativa data samlats in från intervjuer med kunder och butiksinnehavare. Kvalitativ information innebär tolkningar av mjuka data så som upplevelser och intryck. Kvalitativa undersökningar lämpar sig bra för denna typ av studie då det inte finns några exakta värden att använda. Analyser av litteratur har att gjorts för att skapa en grund och förståelse samt att skapa en uppfattning hur utvecklingen för köpcenter ter sig. Enkäter har skickats ut till arkitekter och dokument i form av ritningar beställda från kommunen kommer att analyseras. 2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling Nedan redogörs vilka metoder som använts för datainsamling kopplade till varje frågeställning.

2.2.1 Vad lockas kunderna av gällande aktiviteter i ett köpcentrum? För att besvara studiens första frågeställning fokuserades datainsamlingen på relevanta litteraturstudier. Intervjuer med kunder och butiksinnehavare har även genomförts för att få en bredare uppfattning över dagens och framtidens behov. En enkät har även skickats till flera arkitektkontor med erfarenhet inom området.

2.2.2 Hur har andra framgångsrika köpcentrum utvecklats och anpassats för framtiden? För att besvara studiens andra frågeställning har vi valt att hämta vår data från litteraturstudier.

2.2.3 Hur kan en framtida planlösning se ut för ett lokalt köpcentrum? För att besvara studiens tredje frågeställning har vi valt att skicka en enkät till flertalet arkitekter och intervjua butiksinnehavare och besökare samt studera litteratur. För att kunna besvara frågan var det viktigt att skapa ett antagande om hur framtidens behov skulle kunna se ut. Det har gjorts genom att studera hur köpcenter utvecklats genom åren från 50-tal tills idag och på så sätt kunnat identifiera utvecklingstrender. Svaren på de två andra frågeställningarna påverkar självklart svaret på denna. Ritningar över befintlig byggnad kommer analyseras och befintlig byggnad kommer observeras tillsammans med kundflödet.

Koppling mellan frågeställningar och metoder redovisas även i figur 2.

5 Metod och genomförande

Figur 2. Koppling mellan frågeställningar och metod

2.3 Litteraturstudie Litteraturstudie är evidensbaserat och är en fördjupad analys av ett specifikt ämne. Litteraturstudien bör vara informativ och en neutralt sammanfattande text som inkluderar motstridiga upptäckter, inkonsekvenser samt etablerat och aktuellt tänkande. Litteraturstudier skall vara grundläggande tillvägagångsätt vid planering av ett forskningsprojekt. (Winchester & Salji, 2016)

För att skapa en grund till detta arbete har en litteraturstudie genomförts. Genom relevant litteratur har förståelse skapats för att basera antaganden på samt att skapa en förståelse för åt vilket håll köpcenter utvecklas åt när det kommer till funktion och innehåll.

Jönköpings högskolebiblioteks databaser har använts för att inhämta information. Främst är det Science direct, Scopus, Google scholar och Proquest som använts.

Sökord: shopping mall history, shopping mall future, shopping mall transformation, shopping mall architecture.

6 Metod och genomförande

2.4 Valda metoder för datainsamling I detta kapitel presenteras metoder som valdes för datainsamlingen.

2.4.1 Intervju/ enkät En intervju och en enkät är väldigt lika då båda är metoder att få information genom frågor. Den stora skillnaden är att en enkät är då respondenten, dvs personen som får frågorna, får ett papper eller e-post som denne kan svara på när tid finns. I en intrevju möter man personen och ställer frågorna direkt (Patel & Davidsson, 2019). Denna studie baseras till stor del kvalitativa data för att på så sätt skapa en förståelse över vad kunder lockas av samt hur en framtida planlösning skulle kunna planeras. En kvalitativ intervju innebär nästan alltid en låg grad av strukturering, dvs att frågorna ställs på ett sådant sätt att det finns utrymme för den intervjuade att besvara frågan med egna ord. Informationen som samlas in beskriver ett ämne i form av intryck, åsikter och synpunkter. Resultatet av en kvalitativ studie blir svårare att analysera. Då denna studie handlar till stor del om upplevelser anses den kvalitativa metoden bättre än den kvantitativa. På detta sätt fås ett brett resultat som sedan går att implementera för att besvara studiens frågeställningar.

2.4.2 Observationer Observationsstudier innebär att iakttagelser görs där inte förutsättningarna kan variera för det beteende som undersökes. Det finns olika slags studier, de som oftast skiljs på är systematisk eller strukturerad och icke-systematisk eller ostrukturerad observation. Den systematiska observationen brukar utföras enligt ett fastställt observationsschema. Det ska ge svar på bestämda frågor. Systematiska observationer brukar vara av typen icke-deltagarobservationen. Icke-systematiska observationen innebär att få ett subjektivt upplevt grepp om det som observeras. Metoden är oftast utformad som deltagarobservation (Egidius, 2020).

I detta arbete ska observationer göras av det valda objektet för att kunna studera det och göra en utveckling.

2.4.3 Dokumentanalys Metoden dokumentanalys användes för studien. Dokumentanalys innebär att man tar del av information som är offentlig. Det kan vara till hjälp för att plocka ut viktiga delar som ska studeras och sammanställas (Patel & Davidsson, 2019).

I den här studien har analys av offentliga ritningar gjorts för att kunna undersöka det valda objektet och använda det för rapportens resultat.

2.4.4 Litteraturstudie Litteraturstudie är en metodisk, systematisk och kritisk undersökning av vetenskaplig litteratur. Litteraturen kan vara vetenskapliga publikationer, artiklar, avhandlingar och tidskrifter (Patel & Davidsson, 2019).

7 Metod och genomförande

2.5 Arbetsgång

2.5.1 Mailintervjuer/enkäter Företag och arkitekter som projekterat hela eller delar av köpcenter försöktes hittas genom Google för att sedan kontaktas. Frågor formulerades för att komplettera litteraturstudien och för att kunna svara på frågeställningarna. Frågorna resulterade i en enkät som sedan kunde skickas ut till flera arkitekter samtidigt. Detta skapade en effektivitet i arbetet och möjlighet att se om det fanns ett upprepande mönster i svaren.

2.5.2 Intervjuer De intervjuer som gjordes genomfördes vid köpcentret Asec i Jönköping. Intervjuer gjordes med 6 antal butiksinnehavare. Detta för att få en bättre förståelse för hur de som vistas i köpcentret upplever utformningen i dagsläget.

2.5.3 Observationer Det studerade objektet, Asecs i Jönköping, besöktes av författarna för att kunna observera köpcentret med egna ögon och erfarenheter. Detta behövdes för den sista frågeställningen, hur kan en framtida planlösning se ut för ett lokalt köpcentrum, för att ta ställning för den nya planlösningen.

2.5.4 Dokumentanalys En beställning av ritningar av Asecs gjordes på kommunens hemsida. Detta för att kunna studera underlaget för den nuvarande planlösningen och använda för den framtida planeringen av planlösning.

2.5.5 Litteraturstudie Relevanta artiklar för studien hittades på de vetenskapsbaserade databaserna. Dessa var bland annat Primo, Swepub, Scopus, ProQuest och Science Direct. Sökningen gav information för att kunna besvara den första och andra frågeställningen. 2.6 Trovärdighet

2.6.1 Validitet I en kvalitativ studie gäller validitet hela forskningsprocessen. Ambitionen är att upptäcka företeelser, tolka och förstå innebörden av människans livsvärld och beskriva uppfattningar. Reliabilitet och validitet är sammanflätade i kvalitativa studier och syftar på förståelse enligt vissa forskare. Validiteten i en kvalitativ studie är därför inte enbart relaterad till datainsamlingen, utan strävar till tillämpning av förståelsen i forskningsprocessen. När det gäller datainsamlingen kopplas validiteten när det har skaffats underlag för att göra en trovärdig tolkning. Vidare kopplas validiteten till hur det lyckas att fånga upp det som är mångtydigt och kanske till och med motsägelsefullt. Validiteten kan argumentera för den mest troliga tolkningen i dessa fall. (Patel & Davidsson 2019)

8 Metod och genomförande

2.6.2 Reliabilitet Reliabilitet är dock svårare att uppnå vid den här typen av studie. Det beror på att intervjuer bygger på subjektiva tankar och människors tillstånd just i det tillfället som intervjun tas. Samma enkät kan inte heller användas för vidare intervjuer i andra köpcentrum. Det beror på andra omständigheter och miljö. Frågorna i enkäten kommer att kunna användas men svarsresultatet kommer inte att kunna jämföras med varandra. Vi tycker ändå att rapporten kan få en ganska god reliabilitet då det är ett specifikt objekt som skall observeras. Då tror vi att det är möjligt att få trovärt resultat utifrån de förutsättningar som ges.

9 Teoretiskt ramverk

3 Teoretiskt ramverk En stor del av informationen kommer att baseras på söktjänster med vetenskapliga artiklar. Det finns olika varianter av sökverktyg, exempelvis avgränsade till forskningspublikationer, förlagsdatabaser, ämnesdatabaser och citeringsdatabaser. Dessa är bland annat SwePub, Arts & Humanities Database, Scopus och Science Direct. Dessa sökverktyg behövs för att få en vetenskaplig uppfattning om ämnet.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och teorier

Figur 3. Koppling mellan frågeställningar och teori 3.2 Köpcentrum - mötesplats för alla Köpcentrum används på olika sätt beroende på vad det är kunden är intresserad av. Hos vissa människor ligger det i intresse att döda tid genom att röra sig i ett köpcenter, medan andra vill så snabbt som möjligt ta sig in, göra sitt ärende för att sedan ta sig lika snabbt ut igen. Oavsett vad folk har för avsikt med besöket har köpcentrum en gemensam sak- det är en mötesplats där alla kan samlas (Webster, u.å).

Dagens köpcenter är ett objekt som utvecklas väldigt snabbt, särskilt i Asien och mellanöstern, påstår Astrid Kusumowidagdo et al. (2015). Mark Moss (2007) påpekar att redan på 1800-talet började köpcentrum att vara något mer än bara en handelsplats. Warm in the Winter (2019) menar i sin kunskapssammanställning att handelsplatsen kommer definitivt att se annorlunda ut i framtiden. Att följa med i utvecklingen är därför väldigt viktigt för kommuner, fastighetsägare och butiksägare för att inte hamna efter i trenderna som går. För att skapa en god mötesplats har Warm in the Winter (2019) tagit fram fyra olika tendenser för det optimala framtida köpcentret. Första trenden är att framtidens handelsplats ska bestå av blandade verkligheter, vilket menas att tekniken skall anpassas för kundernas bekvämlighet. Andra trenden är att handelsplatsen skall ha god tillgänglighet och bra läge. Det gäller god koppling till kollektivtrafik samt god tillgänglighet inne i köpcentret. Tredje trenden är att

10 Teoretiskt ramverk handelsplatsen skall vara funktionsblandad. Att blanda olika funktioner under samma tak medför att kunderna kan spendera mer tid i köpcentret och umgås socialt. Fjärde trenden är satsningen på upplevelse- och inspirationskonsumtion. Positiva sinnesavtryck och butiksupplevelser där arkitektur, grönska, ljud och doft spelar stor roll.

Enligt Marie-Claude Massicotte et al. (2011) lockar shopping ungdomar mer än vuxna. Shopping är mer spännande, roligt och intressant för unga personer. Marie- Claude Massicotte et al. (2011) hänvisar till Mediamark Research Inc.s Teen Market- profil där undersökningar visar att tonåringar främst handlar på gallerior och köpcentrum istället för att internetshoppa. Massicotte et al. (2011) skriver att butiksatmosfären har ändrats en hel del under de senaste åren med en positiv påverkan på köparna, men uppmärksamheten på tonåringar har varit minimal. Tonåringar värderar det sociala dimensionerna i shoppingvärlden och därför blir köpcentrum en viktig mötesplats för de unga. Att spendera tid med vänner är en stor och är den viktigaste aspekten av shopping för tonåringar. José-Domingo Mora & Eva M. González (2015) stödjer med hjälp av Woodside & Sims (1976) och Sommer et al. (1992) att kompisar har en positiv effekt på vistelsen i köpcentrum och varaktigheten hos besökarna. 3.1 Funktioner i ett köpcentrum

3.1.1 Aktiviteter Moss (2007) nämner i sin bok att begreppet shopping har blivit en fritidsaktivitet och underhållning som kan jämföras med ett biobesök, gå på restaurang eller ta en promenad i parken. Den här förändringen har kunnat ske med hjälp av en mängd organisationer och institutioner, designers och detaljister, marknadsförare och tillverkare.

Shaked Gilboa et al. (2010) skriver i sin artikel att shopping kan delas in i 4 kategorier. Dessa är konsumtionsaktiviteter, sociala aktiviteter, deltagande i aktiviteter organiserade av köpcentrets ledning och underhållningsaktiviteter. Med konsumtionsaktiviteter menar Shaked Gilboa et al. (2010) de planerade köpen som konsumenterna gör men även att gå och titta i skyltfönster räknas till konsumtionsaktiviteter. Sociala aktiviteter innebär bland annat oplanerade möten med bekanta eller samtal med främlingar. Deltagande i aktiviteter avses innebära modeshower, kulturella event och lek för barn. Underhållningsaktiviteter betecknar biobesök och restaurangbesök.

Shan-Shan Wu och Siu-Ming Lo (2018) instämmer att olika slags event kan få människor att samlas och socialisera i offentliga utrymmen. De menar att event i köpcentrum förstärker den sociala interaktionen och dessutom gynnar samhällsdeltagandet. Wu och Lo (2018) bekräftar Sampsons (2012) och Citronis (2015) kunskap om mindre hållna event som ökar deltagandepotentialen hos befolkningen. Dessa event kan innebära samhällsfestivaler, offentliga möten, workshops och fritidsaktiviteter. Genom att inte bara delta i ett event, utan även vara en del av beslutsfattandet, ger det deltagarna en känsla av tillhörighet och bekräftar identiteten med samhället.

11 Teoretiskt ramverk

3.1.2 Upplevelser Michaël Flacandjia och Nina Krey (2020) diskuterar om hur företag strävar efter att förbättra kundupplevelser och främja positivt konsumentbeteende, men forskningen är begränsad när det gäller konsumenternas minnen i samband med shoppingupplevelsen. Flacandjia och Krey (2020) hävdar att det är minnet som bestämmer om kunderna vill upprepa en upplevelse eller inte. För att uppnå detta arbetar detaljhandlarna med att utveckla sinnesstämningar för kunderna som är trevliga, meningsfulla och minnesvärda. Flacandjia och Krey (2020) hänvisar till Kahneman´s (2011) forskning som belyser studien av minnet från en upplevelse och den faktiska upplevelsen. Minnet är det som får kunderna att återvända.

3.2 Bidragande faktorer till ett framgångsrikt köpcentrum

3.2.1 Hårda faktorer Ann-Sofie Åldstedt & Hanna Malmeby (2011) talar om hårda faktorer som skapar grunden för ett köpcentrum. De är lätta att mäta och värdera. Tre exempel på hårda faktorer är läget, kommunikation och underhållsbehov.

Läget För att skapa en stabil kundkrets är tillgängligheten en viktig faktor enligt Åldstedt A- S & Malmeby H. (2011). Läget är avgörande för kunderna, det styr vart kunden vill gå och handla. Bekvämligheten är i dagens samhälle en värdehöjande faktor.

Kommunikation Åldstedt A-S & Malmeby H. (2011) påstår att kunderna dras dit där kommunikationen är bra. Kommunal transport och fri parkering bidrar till större flöde av kunder.

Underhållsbehov Åldstedt A-S & Malmeby H. (2011) förklarar att konsumenternas helhetsuppfattning styrs av byggnadens fysiska intryck, men underhållet gäller inte endast det fysiska och estetiska, utan också innemiljö. Ventilation, hissar etc. bör kontrolleras och underhållas ständigt.

3.2.2 Mjuka faktorer Åldstedt A-S & Malmeby H (2011) talar också om de mjuka faktorerna som skapar köpcentrets rykte och image. De mjuka faktorerna kan sägas vara konsumenternas upplevelse av ett köpcentrum. Tre exempel på mjuka faktorer är image, atmosfär och design.

Image Ett köpcentrums image anses ha en stor inverkan på kunderna, då konsumenterna avgör köpcentrets image efter personliga uppfattningar och upplevelser i köpcentret, menar Åldstedt A-S & Malmeby H. (2011)

Atmosfär och design Åldstedt A-S & Malmeby H. (2011) hävdar att köpcentrum skall sträva efter att kunna erbjuda kunderna en längre och trivsam vistelse. Fasad och kringområde bidrar till uppfattningen om inomhusmiljön som är väldigt viktig för konsumenten som vistas där. Den “generella layouten” är det attribut som kunderna värderar mest vid val av köpcenter. Steven W. Rayburn och Kevin E. Voss (2013) återkopplar till en

12 Teoretiskt ramverk undersökning som visade att atmosfären i köpcentret fick 63% av kunderna att spendera mer tid där och 45% av dem hävdade att de spenderade mer pengar på grund av den förlängda vistelsen. Rayburn och Voss (2013) konstaterar även att de publicerade artiklar inom detaljhandelns atmosfär har lagt sin fokus på specifika atmosfärvariabler, så som färgsättning, skyltning inne i köpcentret, informationsflöde och nyhetsspridning. Även gäller det manipulation av miljövariabler, så som bakgrundsmusik, trängsel, lukt och digital skyltning. 3.3 Trender Det finns, enligt Youngwon Baek (2015), åtta olika typer av planlösningar för shoppingcentrum. Dessa åtta baseras på två kategorier, dels hur lokalernas entréer är placerade i köpcentret samt hur de olika lokalerna är anslutna till varandra. I Transformation of the Shopping Mall from around the Mid 50s to 2000 jämförs dessa åtta olika typer mot Bill Hilliers och Julienne Hansons indikatorer som beskriver hur byggnader bidrar eller hindrar människor till sociala möten. Youngwon Baek beskriver hur det generellt går att säga att 50-talets köpcenter separerade människor med olika plan och linjära rörelsemönster för att på 70-talet börja bli mer öppna och bidra till möten mellan människor. 3.4 Asecs historia och utveckling A6 bildades 1895 som kungliga Andra Göta Artilleriregemente och var då beläget på Otterhällan i Göteborg. Verksamheten flyttades till Jönköping 1905 och ändrade namnet till Smålands artilleriregemente. År 1985 lades A6 ner som en följd av 1982 års proposition att omlokalisera den militära verksamheten till Bergslagens artilleriregemente, A9.

A6 Center (det ursprungliga namnet på Asecs) invigdes år 1987 efter två års projektering och byggnation. Detta var första gången i Sverige där ett militärt område ändrat verksamhet till handel. Det utformades som flertalet stråk som utgick från ett centralt torg, med sin karakteristiska överglasning i form av en pyramidliknande kupol, varvid dessa stråk samtliga mynnade ut vid in- och utgångar. Tittar man på planen från 1985 ser man direkt att projektören och byggherren valt att bevara en äldre militär byggnad som blivit en del av det nya köpcentret. Planen var typiskt postmodernistisk och karakteriseras av väldigt oregelbundna vinklar och brutna siktsträckor. (Carlsson 2010)

2016 lämnades ett bygglov in för en ombyggnation vilket omfattade en stor förändring från tidigare utseende för byggnaden, se figur 4. Ytterligare 29 000 kvadratmeter skulle byggas ut och resulterade i den byggnad som finns idag, se figur 5.

13 Teoretiskt ramverk

Figur 4. Asecs entré innan ombyggnationen 2016. (abc vent, u.å)

Figur 5. Asecs entré efter ombyggnationen 2016. (asecs, u.å)

14 Teoretiskt ramverk

3.5 Internationell utveckling

3.5.1 Exempel på stora köpcentrum i världen

Dubai Square i Dubai, Förenade Arabemiraten I Dubai går utvecklingen fort gällande arkitektur och köpcentrum. Där finns redan världens största köpcenter- Dubai Mall- men inte nog med det, ett ännu större köpcentrum är på väg: Dubai Square. Centret kommer att ligga på 750 000 kvadratmeter, vilket är dubbelt så stort som Dubai mall. Inkluderat inomhus och utomhus kommer Dubai Square sträcka sig över 2,6 miljoner kvadratmeter där gästfrihetsutrymmen inkluderas. Köpcentret kommer satsa stort på underhållning där bottenvåningen kommer att innehålla ett massivt evenemangsutrymme med gator och gränder. Köpcentrets projektörer inspireras av Londons Oxford Street, Piazza della Repubblica i Florens, Madrids Plaza Mayor, Paris Champs-Élysées, Los Angeles Beverly Hills och Tokyos Ginza (Leah Simpson, 2018). Illustration av Dubai Square visas i figur 6.

Figur 6. Illustration av Dubai Square köpcenter i Förenade Arabemiraten. (Leah Simpson, 2018).

City Creek Mall, USA City Creek Mall ligger placerat i Salt Lake City, Utah, USA, och är en måste-attraktion när man är i USA. Köpcentret har ett helt rörligt tak, vilket är unikt för USA’s köpcentrum. Det finns en gångbro som förenar huvudgatan och centrum, se figur 7. I köpcentret finns vattenfunktioner som exempelvis en bäck som rinner genom centrum, en fiskedamm och vattenfall (Visit Salt Lake, 2020).

15 Teoretiskt ramverk

Figur 7. Del av City Creek Mall i Salt Lake City, Utah, USA. (Visit Salt Lake, 2020).

Emporia köpcenter i Malmö, Sverige Emporia ligger i den expansiva stadsdelen Hyllie i Malmö, Sverige. Huvudarkitekten för köpcentret var Gert Wingårdh. Den totala ytan är på ca.93 000 m2 och erbjuder shopping, nöjen, kultur och mat. På taket finns en park som är unik och bidragit till att köpcentret vunnit flera internationella priser.

Emporia är en byggnad som är svår att glömma om man en gång har gått igenom huvudentréerna på grund av den dramatiska utformningen och inbuktningen, se figur 8. (Case – Emporia köpcenter, malmö, u.å)

Figur 8. Fasad av Emporia i Malmö. (Case – Emporia köpcenter, malmö, u.å)

16 Teoretiskt ramverk

3.6 Sammanfattning av valda teorier För att kunna svara på studiens frågeställningar krävs det väl utvalda teorier som ramverk för arbetsgången.

Köpcenter är mer än bara en handelsplats i dagens samhälle och det ställer mer krav på detaljhandlarna, arkitekterna och planerarna. Funktionen i ett köpcenter bygger idag på aktiviteter och upplevelser och dessa skall eftersträvas för att tillfredsställa kunderna och få dem att både spendera mycket tid i köpcentret men också att återvända.

Många av dagens köpcenter är äldre byggnader som inte alltid lever upp till de förväntningar människor har idag. I USA är det ett välkänt faktum att många köpcenter helt dör ut. Det finns en större efterfrågan på sociala möten och aktiviteter jämfört med förut. Det syns en tydlig trend, både i Sverige och i andra länder, att planlösningen för köpcenter tenderar mer att likna en stad med tak istället för en traditionell byggnad som fungerar som en renodlad marknadsplats. Det innebär att flera olika funktioner ska rymmas inom samma byggnad där både hårda och mjuka faktorer samt funktioner måste beaktas.

17 Empiri

4 Empiri 4.1 Intervjuer/ enkäter

4.1.1 Enkäter

Frågor som frågats i enkät är:

1. Hur ser du på utvecklingen av köpcentrum, syns några arkitektoniska trender om man jämför med några år tillbaka? 2. Anser du att det är bra att blanda sociala ytor med butiksytor, i så fall varför och hur? 3. Är det svårare att planera en nybyggnation eller renovering av ett köpcenter? 4. Finns det några arkitektoniska kvalitéer för köpcentrum, till exempel högt i tak, rundgång, siktlinjer? 5. Vilken betydelse har entrén in till ett köpcentrum? 6. Hur vill man leda folket genom köpcentret, finns det ett typiskt mönster av placering av restauranger, lek, butiker?

Sammanfattning av intervju med respondent 1, Wester + Elsner Arkitekter, 2020-04-05. Hela intervjun återges i bilaga 1.

1. Hur ser du på utvecklingen av köpcentrum, syns några arkitektoniska trender om man jämför med några år tillbaka? En typisk utformning under senaste åren är att ta in den traditionella exteriöra handelsgatans uttryck för att skapa upplevelse av stadsmiljö. Butikernas fasader mot kundgatan är ofta individuellt utformade, inte helt sällan används material som man i vanliga fall kopplar ihop med exteriöra fasader.

2. Anser du att det är bra att blanda sociala ytor med butiksytor, i så fall varför och hur? Inslag av sociala funktioner i betydelsen samhällsfunktioner kan vara bra för gallerian, t ex bibliotek, vård kan också fungera. Känslan av stadsdelscentrum kan användas på ett positivt sätt. Precis som med planeringen av butikernas placering så får man tänka igenom var sådana samhällsfunktioner bäst ligger med hänsyn till flödena och lokalernas förutsättningar. Till exempel lägger man kanske inte vård på gallerians entréplan eftersom vården oftast inte vill ha någon insyn. Biblioteket kanske har behov av tysta ytor och av det skälet bör inte heller det ligga med någon längre kontaktyta mot galleriagången.

3. Är det svårare att planera en nybyggnation eller renovering av ett köpcenter? Fördelen med nya anläggningar är att man har möjlighet att bygga efter de riktlinjer som idag gäller avseende miljö- och energiaspekter. Vad gäller renoveringsprojekt så är de nästan aldrig renodlade renoveringar utan brukar oftast omfatta dels en uppdatering av interiör gestaltning (ibland också exteriör) men framför allt handlar det ofta om tillskapande av nya eller uppgraderade uthyrningsbara ytor genom antingen tillbyggnad eller genom att man tar befintliga ytor som tidigare haft andra användningsområden i anspråk. Flödena

18 Empiri

genom byggnaden är också viktiga att se över och om de kan förbättras/utvecklas. Önskemål/behov av nya verksamheter kan ställa andra krav än vad byggnaden ursprungligen är avsedd för (kapacitet på bjälklag, luftmängder, elförsörjning m m). En fördel med befintliga handelsplatser kan vara att det ofta finns flöden (som kanske kan förbättras) med en befintlig kundbas (som kan utvecklas) och ibland också en väletablerad identitet att bygga vidare utifrån oavsett om det handlar om en upputsning eller hel omdaning.

4. Finns det några arkitektoniska kvalitéer för köpcentrum, till exempel högt i tak, rundgång, siktlinjer? Hög rumshöjd är nästan alltid en kvalitet, känslan av rymd och utrymme är positiv. Låga rumshöjder kan innebära större utmaning för att lösa tekniska frågor. Har man möjlighet till dagsljus i form av lanterniner eller stort glasparti med utblick från någon punkt i galleriagången så är det en uppskattad kvalitet. Även inslag av grönt så som växtvägg eller annat upplevs också positivt. Siktlinjerna är väldigt viktiga för exponeringen för butikernas fasader. Bra orienterbarhet, variation och lättillgänglighet är också viktiga komponenter. Rundgång – det är viktigt att man har en god orienterbarhet i anläggningen. Rör man sig mellan olika plan så är det viktigt att man förstår var man är någonstans och hur man tar sig tillbaka eller vidare. Oavsett strukturen på kundgatorna så behöver man arbeta med platsbildningar för att uppnå variation, orienterbarhet och naturliga punkter för vertikal kommunikation. Känsla av platsbildning/variation kan man också göra med skillnader i rumshöjd. Materialvalen är mycket viktiga, oavsett om man vill uppnå en känsla av exklusivitet eller folklighet så måste materialen tåla för slitage både för att många går genom gallerian men man behöver också tänka på att de ska tåla att städas, de ska också tåla att stötas emot dels av kundernas eventuella kassar eller väskor men också nötning av städmaskiner och ibland lastpallar eller vagnar beroende på hur inlastningen går till.

5. Vilken betydelse har entrén in till ett köpcentrum? Entrén är mycket viktig för hur anläggningen fungerar. Entrén behöver vara väl synlig, attraktiv och lättillgänglig. Entrén ska inte vara skymd av t ex buss/spårvagnshållplatser, träd eller annat som skymmer sikten. Entrén kan gärna ha tvåvåningsmotiv eller betonas av skärmtak med belysning eller annat som gör att man ser den bra på håll. Hur entrén öppnas är också viktigt – har man stora flöden så är karuselldörrar inte bra eftersom de stoppar upp flödena och skapar irritation när de stannar. Vindfång med skjutglasdörrar skapar lättare passage och är väl det som man är mest van vid som besökare.

19 Empiri

6. Hur vill man leda folket genom köpcentret, finns det ett typiskt mönster av placering av restauranger, lek, butiker? Tyvärr kan jag inte ge ett kortfattat och generellt svar här eftersom det handlar mycket om storlek och läge på gallerian, på målgrupp och hur strukturen ser ut vad gäller antal våningsplan och hur galleriagångarna ligger i förhållande till varandra. I planeringsarbetet vill man gärna ringa in vilka hyresgäster man arbetar med som ”ankarhyresgäster” d v s hyresgäster som i kraft av sin storlek/sortiment/kundbas drar ett stort antal besökare. Matbutiker, Systembolaget, H&M, Clas Ohlson, Stadium t ex hamnar ofta i den gruppen. Var man lägger dem kan handla dels om lokalernas egenskaper (takhöjd som man kan erbjuda, närhet till parkering t ex), men man vill helst lägga dem på ställen så att kunderna når dem efter att ha passerat ett antal andra butiker. Matbutiken ska (lite beroende på storlek) helst ligga en bit in i gallerian men samtidigt i närhet av parkering. När det gäller restauranger så kan man se på placeringen på dem på lite olika sätt, det handlar också om vad för nivå av mat det handlar om. Är det ett bageri/kafé så kan det vara trevligt att ha det nära entrén så att man möts av doften av kaffe och bröd. Handlar det om wok/ grill m m så får man tänka igenom placeringen så att matlagningen inte känns av i galleriagången. Lekytor – bra att erbjuda men tyvärr svåra att placera eftersom man som butik inte vill ha det alltför stökigt/stojigt utanför den egna entrén. Storlek och underhåll av ytan spelar såklart roll och lekyta framför butiker kan säkert fungera i vissa fall – eventuellt vid matbutiker tänker jag.

4.1.2 Telefonintervju Respondent 2, Wingårdhs, 2020-03-31. Hela intervjun återges i bilaga 2.

1. Hur ser du på utvecklingen av köpcentrum, syns några arkitektoniska trender om man jämför med några år tillbaka? Det finns en tydlig internationell trend som visar att upplevelser blir mer och mer viktigt i köpcentrum. Att lägga till upplevelser är viktigt då kunderna trivs bättre och på så sätt stannar längre tid. Utbudet har förskjutits från att vara ren handel till ett mer varierat utbud.

2. Anser du att det är bra att blanda sociala ytor med butiksytor, i så fall varför och hur? Ja, det är en absolut nödvändighet. För att veta placering och vilket utbud som ska finnas måste man titta på specifikt köpcenter. Det finns inget enkelt svar. Vissa köpcenter fungerar som rena handelsvaruhus medans vissa kräver mer sociala- och upplevelseaktiviteter.

3. Är det svårare att planera en nybyggnation eller renovering av ett köpcenter? Frågan förblev obesvarad.

20 Empiri

4. Finns det några arkitektoniska kvalitéer för köpcentrum, till exempel högt i tak, rundgång, siktlinjer? Det är viktigt att styra flödet av människor så upplevelsen blir intressant. Det får inte finnas några döda ytor och att passera samma plats flera gånger bör undvikas. Volym och siktlinjer är viktigt.

5. Vilken betydelse har entrén in till ett köpcentrum? Entrén till en byggnad är otroligt viktig. Entrén är den viktigaste delen i alla byggnaders exteriörer. Entréerna ska kopplas ihop med kundflödet.

6. Hur vill man leda folket genom köpcentret, finns det ett typiskt mönster av placering av restauranger, lek, butiker? Restauranger vinner ofta på att vara samlade flera stycken på samma plats i så kallade kluster. Vissa aktörer är nyckelaktörer som drar väldigt mycket folk. H&M kan till exempel vara en sådan butik. Det är bra att strategiskt placera ut nyckelaktörer och fylla på med mindre butiker däremellan.

Intervju med respondent 3, Lumen Arkitekter, 2020-04-20. Hela intervjun återges i bilaga 3.

1. Hur ser du på utvecklingen av köpcentrum, syns några arkitektoniska trender om man jämför med några år tillbaka? Vid 80-90-tal var köpcentrumen väldigt tråkiga. Den utveckling som syns nu är att miljöerna börjar ändras. Mer detaljer och fokus på själva arkitekturen. Ett exempel är Mall of Scandinavia i jämförelse med Kista galleria där Mall of Scandinavia börjar närma sig internationell klass.

2. Anser du att det är bra att blanda sociala ytor med butiksytor, i så fall varför och hur? Tidigare hade köpcentrum oftast enbart butiker och ett fåtal fik och restauranger. Fokus låg enbart på handel och butiker. För ungefär 20 år sedan började fokus ändras från handel till mer upplevelserinriktat. Att flytta en del av fokuset mot upplevelser bidrar till att hålla kvar människor i köpcentret så länge som möjligt.

3. Är det svårare att planera en nybyggnation eller renovering av ett köpcenter? Per tror inte det kommer komma till några nya gallerior. Redan på slutet av 90- talet började internethandlen komma på tal och nu börjar handeln på nätet verkligen att breda ut sig. Nästan all tillväxt sker på nätet. Det kommer förmodligen bli ett otroligt stort behov framåt med att ändra de fysiska butikernas utformning.

4. Finns det några arkitektoniska kvalitéer för köpcentrum, till exempel högt i tak, rundgång, siktlinjer? Man ska försöka ge så många butiker som möjligt ett A-läge i köpcentret. Det finns studier som visar en direkt korrelation mellan läget och omsättning. Så att kunna placera butiker på strategiskt är viktigt. Det är viktigt att inte skapa döda ytor. Rundgång är väldigt bra för att få flödet av folk att röra sig. Siktlinjer är oerhört viktigt så man kan se alla butiker och orienteringen men det får inte bli

21 Empiri

tråkigt heller. Så enformiga långa fasader eller att det bara är butiker på en sida bör undvikas. Bredden på gången är viktig att hitta en balans för. Blir gången för bred tappar kunderna kontakten med den andra sidan och blir det för smalt känns det trångt och instängt.

5. Vilken betydelse har entrén in till ett köpcentrum? Det beror på vilket typ av köpcentra det handlar om. Om en galleria ligger helt eller delvis isolerat så kommer ju besökarna dit enbart för den gallerian. Men om placeringen är centralt med mycket konkurrens så är entrén mer betydelsefull. Men entrén är viktig oavsett placering då det skapar det första intrycket.

6. Hur vill man leda folket genom köpcentret, finns det ett typiskt mönster av placering av restauranger, lek, butiker? Placering av butiker kan vara väldigt svårt. Man vill leda folk långt in. Ankarbutiker är bra att få in långt i en galleria då det resulterar i att många mindre butiker passeras. Men samtidigt blir det ju ett sämre läge för den större butiken och dessa butiker kanske inte vill placeras på en sämre plats. Att få in viktiga ankarbutiker är oerhört viktigt för köpcentrets existens. Det finns butiker som skulle inte ens fundera på att placera sig i en galleria utan vissa ankarbutiker då de hjälper varandra. Att försöka få med lite oaser där kunder kan vila upp sig och återhämta sig kan vara bra för rytmen. Men syftet är att folk ska stanna så länge som möjligt. Lek för barn vill man försöka få långt in i gallerian. Bluewater är ett köpcenter i England där byggnaden är byggd som en triangel där varje knutpunkt fungerar som ett torg med relaxytor. Detta skapar en bra rytm och rörelse samtidigt som det håller kunderna kvar i köpcentret. Ett ganska nytt koncept är pop-up stores där nya företag kan hyra en mindre yta en kortare tid som en del av sin tidiga marknadsföring. Samtidigt så händer det något nytt i köpcentret. Show rooms är något som troligtvis kommer användas mer där butiker med basutbud finns där kunder kan prova kläder som skickas hem.

4.1.3 Intervjuer med personal på Asecs Intervjuerna gjordes 2020-03-31

Frågor som ställdes vid intervjutillfällena:

1. Tycker du att något fattas i den gamla delen av Asecs? 2. Hur upplever du den gamla delen jämfört med den nya delen? 3. Finns det något du gillar extra mycket med den gamla delen respektive den nya delen? 4. Vad tycker du om storleken på byggnaden? 5. Tycker du att köpcentret är lockande? Varför? 6. Tycker du att det hålls tillräckligt med evenemang här? 7. Finns det tillräckligt med plats för att hålla evenemangen? 8. Är det lätt att komma till Asecs? Parkering?

22 Empiri

Värderosen, se figur 9, visar ett sammanställt värde från undersökningen vid intervjutillfället på Asecs köpcenter. Skalan 1–5 (där 5 är högst betyg och visar att respondenten är positivt inställd till påståendet) motsvarar svaren hos respondenterna. Antalet respondenter var 6 st. vars roll var butiksbiträde på Asecs.

Utifrån frågorna och svaren, en utförligare sammanställning redovisas i bilaga 4, visade intervjuerna att den nya delen av Asecs köpcenter i Jönköping är mer inbjudande, ljus och fräsch. I den nya delen erbjuds mer aktiviteter och event jämfört med den gamla delen. De flesta saknade ett café eller matställe i den äldre delen, samt mer utrymme och volym. I övrigt upplevdes Asecs som ett lagom stort och lockande köpcenter som dessutom är lättillgängligt med både buss och bil.

Figur 9. Sammanfattning av intervjuer på Asecs

4.2 Observation Observationen gjordes 2020-03-31

Författarna har varit på plats på Asecs köpcentrum i Jönköping för att observera olika faktorer som har varit intressanta för arbetet. Det har gjorts för att kunna analysera det befintliga utrymmet och dess egenskaper och applicera de nyfunna egenskaperna hos ett köpcenter. Kundflödet observerades i både den gamla och nya delen. Det visade tydligt att den nya delen av Asecs lockade mer folk. Taket i den nya delen gav en rymligare känsla med glaspartier och solinsläpp (se bilaga 5, bild 1). I den äldre delen var taket lägre och gav synlighet av installationer (se bilaga 5, bild 2). Takhöjden i den äldre delen mättes till ca. 3,5 m i undertak samt ca. 5,5 m i yttertak.

Den smalaste bredden på korridoren i nya delen mättes till ca. 11 m och i den gamla delen ca. 7 m. Endast 4 m skillnad, men mycket rymligare känsla i den nya delen.

23 Empiri

Ljusinsläppet observerades i den gamla delen av Asecs och konstaterade att det var väldigt mörkt där inne. Endast ljus från lampor lyste upp utrymmet. Det bristfälliga ljusinsläppet skapade en trång och klaustrofobisk känsla.

Plats för umgänge observerades i den gamla samt nya delen. Det konstaterades att i gamla delen har det inte funnits platser till syfte att umgås på länge, endast få bänkar utanför butiker för väntan eller en kort vilopaus (se bilaga 5, bild 3). I den nya delen fanns inte jättemycket plats för umgänge, men där fanns mer sittbänkar (se bilaga 5, bild 4).

En observation gjordes på entrén mot Kaserngården. Den leder in i den äldre delen av köpcentret. Entrén väcker inte stor uppmärksamhet. Den är täkt med glaspartier och har sadeltak (se bilaga 5, bild 5). Automatiska skjutdörrar släpper in kunderna i köpcentret. Entrén i helhet påminner om ett växthus. I övrigt är entrén tillgänglig och synlig.

När det gäller restauranger och caféer i den äldre delen, sågs det att de hade Espresso House närliggande till entrén, Chili & Wok låg längre in i den gamla delen och Donatello låg ungefär i mitten av dessa.

Orienteringen i köpcentret ansågs vara ganska lättorienterat. Särskilt i den nya delen, med raka siktlinjer och en ”korridor” som fungerar som en huvudgata. Köpcentret är även i ett plan vilket bidrar till att det blir lättare att hitta. Markeringar fanns på golvet för att lättare föra människor dit de vill (se bilaga 5, bild 6). Den äldre delen uppfattades som svårare att orientera sig i. Där fanns inga raka siktlinjer och flera korridorer att ta sig igenom.

4.3 Dokumentstudie Ritningar från Jönköpings Kommun beställdes för Valutan 15 för att kunna studeras och användas för att besvara den tredje frågeställningen. De ritningar som redovisades var från 1968 fram till 2019 och de var de senaste ritningarna som var relevanta för arbetet. Det var ganska svårt att hitta en övergripande relationshandling vilket ledde till att bilder genom Google fick hittas över Asecs planlösning.

Observation gjordes över hur den äldre respektive nya delen såg ut i planlösningsväg och diskuterades över den insamlade data gällande planlösning i ett köpcentrum. Det syntes tydligt att den nya delen hade de arkitektoniska kvalitéer som ett köpcentrum vill uppnå. Delen innehöll både riktlinjer och högt i tak. Gångvägarna i den äldre delen var mer svängda och det fanns inte plats för samlingsplatser.

Studien av ritningarna bidrog till en överblick och idé för planförslaget som senare jobbades fram. Se bilaga 6.

24 Empiri

4.4 Sammanfattning av insamlad empiri Den data som inhämtats från intervjuer hämtades främst från butikshavare som gav sin bild av vad de tyckte var bra och mindre bra med Asecs äldre och nya del. Enligt den data som samlats in syns det att en övervägande del tycker att den nybyggda delen anses trevligare, mer inbjudande och ljusare. Enligt de intervjuade fattades matställen och torgliknande central punkt i den äldre delen.

De enkäter som skickades ut resulterade i väl genomtänkta principer och fakta från arkitekter som arbetat med köpcenter och offentliga miljöer. Det finns en tydlig tråd från enkäterna som visar, i likhet med trenden som beskrivits tidigare, att utformningen ska likna en stad snarare än en galleria. Öppna och ljusa volymer är viktiga element. Att få in både socialt och samhällsviktiga funktioner är bra och viktigt för kundflödet. Placering av olika typer av butiker och funktioner för att skapa en harmoni och ett bra kundflöde presenterades.

De observationer som gjordes på Asecs gav författarna en tydligare bild över byggnaden och dess utformning. Kunders rörelser och olika funktioner noterades. Tydligt var att fler människor rörde sig i den nya delen vilket speglar de intervjuer vi gjort. Den äldre delen är påtagligt mörkare och trängre och det finns mindre antal sittplatser och matställen. Att orientera sig var betydligt enklare i den nya delen med dess raka linjer och stora volym jämfört med den äldre delen som har brutna siktlinjer och liten volymkänsla.

25 Analys och resultat

5 Analys och resultat

I detta kapitel ska den insamlade empirin analyseras med de teorier som valts. Detta för att kunna besvara frågeställningar och studiens mål. 5.1 Analys

5.1.1 Intervju/enkät De 6 intervjuer som gjordes på Asecs köpcenter, se sammanställningen i figur 7, samt en mer detaljerad beskrivning i bilaga 4, visade att den nya delen av Asecs var mer attraktiv än den gamla. Respondenterna saknade samlingsytor och café/restaurang i den äldre delen. Detta bekräftas i Mall: it´s not just for shopping (u.å). Utifrån dessa resultat gick det att läsa av att den renoverade delen som innehöll dessa element lockar till sig mer folk. Det visade tydligt utifrån den samlade informationen i teoretiskt ramverk att sociala ytor betyder mycket för ett lyckat köpcenter och olika aktivitetsblandningar kan få folk att vilja stanna. Saknande av detta i den äldre delen av Asecs visade att kundflödet var mycket mindre jämfört med den nya delen. Asecs upplevdes som väldigt enkel att komma till och Warm in the Winter (2019) pekade tydligt på den punkten i sin undersökning. Tillgängligheten och läget var viktig för ett köpcenter enligt många artiklar som studerades under det teoretiska ramverket. Ett dåligt läge gör det mer svårt för folk att ta sig till ett köpcenter, vilket i sin tur gör köpcentret mindre attraktivt.

Mail och telefonintervjuerna tog upp relevanta fakta för vårt arbete, se bilaga 1, bilaga 2 och bilaga 3. Respondenterna styrkte även den information som samlats in under teoretiskt ramverk. Det stärkte förtroendet för den insamlade data och gav även information som inte hittats i de vetenskapliga databaserna.

Resultatet från intervjuerna blev väsentlig för att besvara den tredje frågeställningen. Författarna fick distinkt fakta som sedan kunde användas för planeringen av planlösningen på Asecs äldre del.

5.1.2 Observationer Resultatet från observationen som gjordes den 2020-03-31 på Asecs köpcentrum i Jönköping gav författarna en verklighetsbild av hur köpcentrumet såg ut i dagsläget. De mått som togs var inte exakta, utan mer övergripande. Detta för att endast få en uppfattning om skillnaderna mellan de två delarna av köpcentret. Observationerna kan anses till viss grad orättvisa, då platsbesöket gjordes under extrema förhållanden (Coronavirus). Kundflödet kan därför differera mot normal dagssituation.

5.1.3 Dokumentanalys Dokumenten som har analyserats har varit A-ritningar från kommunen. Ritningarna har visat hur Asecs köpcenter är planerad men också vilka företag som har varit inblandade i projektet. Dokumentanalys har inte varit den huvudsakliga informationskällan, utan bara används som underlag vid skissning av det nya planlösningsförslaget, se bilaga 6.

5.1.4 Litteraturstudie Många artiklar som har studerats visar på gemensamma faktorer gällande köpcentrets utveckling och syfte. Gemensamt för alla är att syftet med köpcenter idag inte endast är handel, utan socialt umgänge och en längre vistelse. Enligt Moss (2017) har shopping blivit något mer än handel vilket bekräftas med litteraturstudien som gjorts. Olika

26 Analys och resultat aktiviteter och evenemang kan få kunder att stanna längre i köpcentret, men även tanken med att flytta staden under ett tak får den eftersträvade effekten. Enligt Michaël Flacandjias och Nina Kreys (2020) studie visade det sig att minnet är den viktigaste faktorn som bidrar till en återvändo eller inte. Upplevelsen av ett köpcenter är alltså viktigare i minnet än i stunden. Det gäller att skapa något minnesvärt för kunderna och därmed öka graden på deras upplevelseerfarenhet från köpcentret. 5.2 Frågeställning 1: Vad lockas kunderna av gällande aktiviteter i ett köpcentrum? Frågeställningen besvarades med hjälp av intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Utifrån de svar vi samlat in och den litteratur vi studerat är det tydligt att det sker en förändring i vilka aktiviteter som kunder förväntar sig. Från att köpcenter förr varit en plats för att handla varor rör sig utvecklingen mer åt att vara en plats där flera av samhällets funktioner som till exempel bibliotek, apotek m.m. bör finnas.

Moss (2007) definierar shopping som en fritidsaktivitet och underhållning. Shaked Gilboa et al. (2010) kategoriserar shoppingaktiviteter i 4 kategorier: konsumtionsaktiviteter, sociala aktiviteter, deltagande i aktiviteter organiserade av köpcentrets ledning och underhållningsaktiviteter. Resultatet från litteraturstudien visar alltså att olika aktiviteter i ett köpcenter behövs för att locka till sig kunder. 5.3 Frågeställning 2: Hur har andra framgångsrika köpcentrum utvecklats och anpassats för framtiden?

Genom den litteraturstudien som genomförts har tre objekt valts ut; Dubai Square i Förenade Arabemiraten, City creek hall i USA och Emporia köpcenter i Sverige. För Dubai Square har arkitekten valt att blanda upp inomhus- och utomhusytor. Gränsen mellan inne och ute suddas ut och ett stort evenemangsutrymme kommer finnas. Gator och gränder används vilket kommer öka upplevelsen att vara i en stad istället för att befinna sig i en stängd byggnad. Hela komplexet kommer också vara en upplevelse i sig med sin speciella arkitektur.

För City Creek hall i USA har samma princip med inne- och utekänslan använts. Med sitt speciella tak som går att öppna försvinner känslan att vara inne helt. Gator och torg är byggda för att verkligen ge besökaren en utomhuskänsla. Väggar är utsmyckade likt fasader på byggnader i en stad.

Emporia i Malmö är mer en stängd byggnad än de två föregående även om det är stora volymer med mycket ljusinsläpp. Här är dock hela byggnaden ett konstverk i sig och ger besökaren en upplevelse utöver det vanliga. Parken på taket är också en unik del som bidrar till att besökaren får en positiv upplevelse.

27 Analys och resultat

5.4 Frågeställning 3: Hur kan en framtida planlösning se ut för ett lokalt köpcentrum?

Studiens tredje frågeställning har besvarats genom observationer, intervjuer, enkäter och som ett resultat av svaren på de tidigare frågeställningarna.

Frågeställningen gynnade ut i ett förslag på planlösning för Asecs äldre del. Relationshandlingen för nuvarande planlösning visades på en egen ritning, se bilaga 7, och utifrån den togs den nya ritningen fram, se bilaga 6.

Kvalitéer som skulle berika köpcentret utifrån de studier och intervjuer som gjort togs i hänsyn till när den äldre delen skissades fram. Ritningen är övergripande för att inte låsa fast några konkreta idéer, utan ge ett grafiskt förslag på hur de olika aktiviteterna skulle kunna vara placerade i köpcentret.

Den största skillnaden mellan relationshandlingen och de framtagna förslaget är den adderade bron, tänkt för food court och grönyta. Platsen är tänkt för socialt umgänge, vilket är väldigt viktigt för ett köpcenter, men också för att skapa en rundgång i köpcentret. Inspiration från USA togs när det bestämdes att taket på bron skall vara öppningsbart.

Intervjun med Per Karsman, Lumen Arkitekter, där han hänvisade till Bluewater Shoppingcenter i London som var uppbyggt som en triangel där varje knutpunkt var ett torg eller plats för vila, speglade också på den framtagna planritningen. Torget i den äldre delen, restaurangtorget och torget utanför entré B i den nya delen bildade tillsammans en triangel. På vägen mellan knytpunkterna hände det intressanta saker, så som det ovannämnda food courten med grönyta, och på den nuvarande bron en grändkänsla med relaxzoner för att få en bra rytm i köpcentret och få folk att spendera mer tid där.

Plats för lek placerades ganska centralt i köpcentret med anslutning till restaurang, torg och nöjesarean, med den anledningen att lek inte passar sig bland affärer, men även inte i anslutning till entrén. Arean för aktiviteter, så som bio och dylikt hamnade i anslutning till entré D. Tanken var att det skulle vara enkelt att ta sig dit i endast nöjessyfte, men även när man är inne i gallerian.

I anslutning till entré C placerades en fontän, önskad från intervjuerna som gjordes på Asecs.

28 Analys och resultat

5.5 Koppling till målet

Figur 10 visar hur resultaten från datainsamlingen bidrog till kunskap för att nå målet med arbetet. Litteraturstudien bidrog till baskunskapen om köpcentrets utveckling, design och funktion. Momentet behövdes för att få en vid förståelse av hur ett köpcenter är uppbyggt och planerat för det mest optimala utbudet för kunderna. Intervjuer och enkäter hjälpte till att få en mer djupgående förklaring från arkitekter som varit med i flertal projekt av köpcenter och hur de utformat och planerat byggnaderna. Intervjuerna med folk inne i det lokala köpcentret i Jönköping kunde ge en inblick hur vardagligt folk kände över köpcentret och höra om deras önskemål på utveckling. Observation inne i köpcentret kunde ge författarna en realistisk bild av hur det var uppbyggt och väcka tankar och diskussioner för förbättring. Slutligen kunde målet med arbetet besvaras genom att skissa fram ett planlösningsförslag för Asecs köpcentrum utifrån de fakta som samlats in under arbetes gång.

Samla in information om köpcentrets utveckling, design och funktion.

Göra intervjuer som stärker den insamlade data och bidrar till ytterligare ny kunskap om köpcentrets utformning.

Göra observation på plats som ger en tydlig bild och känsla av det lokala köpcentret. Momentet bidrar till uppfattningenom vad som behöver utvecklas och ändras.

Göra ett planlösningsförslag för det lokala köpcentret i Jönköping utifrån de data som samlats in under teoretiskt ramverk samt empiri.

Figur 10. Arbetsgången som bidrar till det uppnådda målet

29 Diskussion och slutsatser

6 Diskussion och slutsatser 6.1 Resultatdiskussion Målet med studien var att undersöka hur ett lokalt köpcentrum ska anpassas för framtiden ur ett arkitektoniskt perspektiv.

Validiteten för rapporten har varit hög eftersom formuleringar av intervjufrågor och sökordens relevans alltid har beaktats samt att flera olika metoder används för att besvara frågeställningarna. Som det nämndes i början av rapporten är reliabilitet svårare att uppnå vid den här typen av studie. Osäkerheten beror på de intervjubaserade faktainsamlingen vilken bygger mycket på subjektiva tankar.

Resultatet kan ändå anses som trovärdigt då även andra köpcenter har tagits hänsyn till i arbetets gång. Olika dokument och forskning har studerats som gäller allmänt för köpcenter, vilket höjer trovärdigheten. Resultatet kan även tillämpas på andra köpcenter än det som var valt för projektet.

Omständigheterna med Corona-viruset har påverkat arbetet till en viss del. Observation på Asecs köpcentrum kan anses vara felbedömd eftersom köpcentret inte hade samma folkflöde som i vanliga fall. Även den pågående ombyggnation i den äldre delen kan ha påverkat kundflödet inne i byggnaden. På så vis kan de här faktorerna ha påverkat resultaten som framgick från undersökningen. För övrigt är frågeställningarnas resultat tillräckligt bra för att kunna besvara studiens mål. För att uppnå ett ännu bättre resultat hade en bättre analys av kundflödet kunnat utföras samt en djupare undersökning på möjligheterna till den tillbyggnaden som presenterades kunnat gjorts.

Frågeställningarna har hjälpt till att få fram information för att besvara målet. Formuleringen av frågeställningarna har varit betydelsefull och korrekt utformade eftersom målet kunde uppnås. 6.2 Metoddiskussion Metoder valda för arbetet har varit relevanta och varit till grund för alla teorier som tagits fram. Litteraturstudier och intervjuer med arkitekter har varit de främsta källorna för rapporten.

Litteraturstudie var den första tillämpade metoden vilken gav baskunskap inom området köpcentrum och bidrog med fakta till de tre formulerade frågeställningarna. Kvalitativ undersökning genomfördes i form av intervjuer och enkäter som skickades ut via mail. Intervjuer med folk på plats genomfördes och även intervjuer via telefon. Intervjuerna återkopplades hela tiden till litteraturstudien som genomförts för att se en koppling mellan den insamlade informationen och den information respondenterna gav. Intervjuerna sammanfattades och kunde bidra till analysen. Litteraturstudien gav ansats till teori vilken i sin tur gav resultat, analys, diskussion och slutsatser på det uppnådda målet. Hela arbetsprocessen kan ses i figur 11.

Önskad förbättring av det genomförda arbetet skulle kunna vara en tidigare början på intervjuprocessen där fler skulle kunna ge svar på frågorna. Det skulle bidra till mer trovärdighet. Också önskvärt hade varit att få göra mer intervjuer i personliga möten.

30 Diskussion och slutsatser

Figur 11. Arbetsprocessen med koppling till metoderna 6.3 Begränsningar Resultatet som genererades skulle kunna appliceras på vilket köpcenter som helst. Det viktiga är principerna för planlösningen och hur utformningen ska kunna vara så attraktiv som möjligt. I kapitel 1.4 nämndes avgränsningarna för arbetet där arbetet begränsades för endast arkitektur vilket har följt med genom hela rapporten. Planlösningen som utformades på Asecs köpcenter är självfallet endast applicerbart på just den byggnaden, men det hindrar inte att använda samma principer för andra projekt.

Tidsbegränsningen gjorde att planlösningen blev övergripande och intervjumängden blev mindre än tänkt från början.

Intervjuresultaten från respondenterna på Asecs är också begränsade för endast den byggnaden. Svaren kan enbart användas för det specifika köpcentret. Däremot kan samma frågor användas för andra köpcenter. 6.4 Slutsatser och rekommendationer Målet med arbetet var att ta reda på hur ett framtida köpcenter ska kunna anpassa sig för att öka sin attraktivitet, vilka aspekter som bidrar till utvecklingen av köpcenter och därigenom ta fram ett planlösningsförlag till ett lokalt köpcentrum. För att köpcentrum ska ha en större chans till överlevnad i framtiden krävs det en utveckling där inte enbart traditionell handel får plats utan även övriga aktiviteter som ger kunden en upplevelse. Köpcenter som koncept har tagit över rollen lite som stadens centrum och då bör det även innehålla de funktioner som stadens centrum erbjuder.

31 Diskussion och slutsatser

Studien resulterat i följande rekommendationer:

• Utveckla användningen av glas för att få in dagsljus i lokalerna då det skapar en utomhuskänsla. • Stora volymer av lokaler är viktigt men det måste finnas ett genomtänkt förhållande mellan bredd och höjd i korridorer. • Skapa rundgång och undvik döda ytor. • Att lägga mer fokus på upplevelser än innan. Allt som bidrar med en upplevelse till kunden, förutom själva konsumtionen av varor, är bra. • Skapa ytor för evenemang och händelser. Förslagsvis i form av torg som fungerar som sociala ytor likt en stads torg. • Placera olika funktioner på olika strategiska platser i ett köpcenter för att förbättra kundflöde och för att få kunderna mer nöjda.

Denna studie resulterade även i en principskiss för Asecs äldre del, se bilaga 6, där flera av ovanstående rekommendationer har beaktats.

6.5 Förslag till vidare forskning • Undersöka hur den yttre gestaltningen bör utvecklas för att göra köpcentrum mer attraktiva. • Undersöka om det finns någon koppling mellan stadskärnans utveckling och köpcentrets utveckling. • Att forska om hur mycket inverkan utländska köpcentrum har på Sverige, och om man vill efterlikna dem eller skapa egna unika trender.

32 Referenser

Referenser

Anselmsson, J. (2016). Effects of shopping centre re-investments and improvements on sales and visit growth. Hämtad 2020-03-04 från https://www-sciencedirect- com.proxy.library.ju.se/science/article/pii/S0969698916300625

Baek, Y. (2015). Transformation of the Shopping Mall from around the Mid 50s to 2000. Journal of Asian Architecture and Building Engineering, 14:2, 427-434, DOI: 10.3130/jaabe.14.427. Hämtad 2020-03-05 från https://doi.org/10.3130/jaabe.14.427

Boverket (2019). Arkitektur och gestaltad miljö. Hämtad 2020-03-05 från https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/

Carlsson, R. (2010). Smålandsartilleristen: Från slott till köpcentrum. Hämtad 2020- 04-16 från http://www.a6kamrat.se/index.php?option=com_content&view=article&id=65

Egidius, H. Psykologilexikon Natur & Kultur. (2020). Hämtad 2020-03-17 från https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=observationsmetod

Flacandjia, M. & Krey, N. (2020). Remembering shopping experiences: The shopping experience memory scale. Hämtad 2020-03-17 från https://www-sciencedirect com.proxy.library.ju.se/science/article/pii/S0148296318305204

Granditsky, H. (2014). Erskinde vände ut och in på shopping. Hämtad 2020-02-10 från https://www.gd.se/artikel/erskine-vande-ut-och-in-pa-shopping

Gustafsson, M. (2018). Kommersen som format våra offenntliga rum. Hämtad 2020- 03-17 från https://www.hallbarstad.se/urbio/kommersen-som-format-vara-offentliga- rum/

Herrljunga Terazzo. Case – Emporia köpcenter, Malmö. (u.å). Hämtad 20-03-22 från http://terrazzo.se/emporia-malmo/

Johansson, U. (red.) (2018), Framtidens fysiska butik - Digitalisering, upplevelser och hållbarhet. Media-Tryck, Lunds universitet. Hämtad 2019-12-04 från https://handelsradet.se/wp-content/uploads/2018/10/Framtidens-fysiska- butik_webb.pdf

Kusumowidagdo, A., Sachari, A. & Widodo, P. (2015). Visitors´ perception towards public space in shopping center in the creation sense of space. Hämtad 2020-02-17 från https://www-sciencedirect- com.proxy.library.ju.se/science/article/pii/S187704281503339X

Malmsten, J. (2016-04-06). Utan interaktion ingen integration. Hämtad 2020-03-18 från https://www.hallbarstad.se/stadens-utmaningar/utan-interaktion-ingen- integration/

33 Referenser

Marshall, C. (2015). Southdale Center: America´s first shopping mall – a history of cities in 50 buildings, day 30. Hämtad 2020-03-17 från https://www.theguardian.com/cities/2015/may/06/southdale-center-america-first- shopping-mall-history-cities-50-buildings

Massicotte, M-C., Michon, R., Chebat, J-C., Sirgy, M.J. & Borges, Adilson. (2011). Effects of mall atmosphere on mall evalution: Teenage versus adult shoppers. Hämtad 2020-03-05 från https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0969698910001062#!

Merriam Webster (u.å). Mall: it´s Not just for shopping. Hämtad 2020-03-05 från https://www.merriam-webster.com/words-at-play/the-history-of-the-word-mall

Mora, J-D & González, E M. (2015). Do companions really enhance shopping? Assessing social lift over forms of shopper value in Mexico. Hämtad 2020-02-10 från https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0969698915300953

Moss, M. (2007). Shopping as an entertainment experience. https://books.google.se/books?id=DZWaAAAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=inau thor:%22Mark+H.+Moss%22&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiK8sbe4pzmAhVpk4sK HT3pDcgQ6AEILDAA#v=onepage&q&f=false

Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera e undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Shaked Gilboa, S & Vilnai-Yavetz, I. (2010). Four generations of mall visitors in Israel: A study of mall activities, visiting patterns and products purchased. Hämtad 2020-02-20 från https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0969698910000810

Simpson, L. (2018). Dubai Square Is Set to Become the World's Largest Shopping Mall, 4 augusti 2018. Hämtad 20-03-22 från https://theculturetrip.com/middleeast/united- arab-emirates/articles/dubai-square-is-set-to-become-the-worlds-largestshopping- mall/

Steven W. Rayburn & Kevin E. Voss, (2013). A model of consumer´s retail atmosphere perceptions. Hämtad 2020-03-05 från https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0969698913000131

Ståhl, H. (2016). Fler köpcentrum byggs i Sverige. Byggnyheter.se, 16 september. Hämtad 2019-12-03 från https://www.byggnyheter.se/20190803/16040/fler- kopcentrum-byggs-i-sverige?page=0%2C3

Visit Salt Lake. (2020). City Creek Center. Hämtad 20-03-22 från https://www.visitsaltlake.com/listing/city-creek-center/58660/

Warm in the winter (2019). Framtidens handelsplats 2030. Hämtad 2020-02-20 från https://nyfosa.se/app/uploads/2019/10/20191001_Kunskapssammanst%C3%A4llning _Framtidens-Handelsplats-2030.pdf

34 Referenser

Winchester, L. C., & Salji, M. (2016). Presenting your research. Journal of Clinical Urology, 9, 308–312. Hämtad 2020-02-15 från https://doi.org/10.1177/2051415816650133

Wu, S-S & Lo, S-M. (2018). Events as community function of shopping centers: A case study of Hong Kong. Hämtad 2020-03-05 från https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0264275116307028

Åldstedt, A-S & Malmeby, H. (2011). Utveckling av köpcentrum. http://kth.diva- portal.org/smash/get/diva2:458453/FULLTEXT01.pdf (2020-03-21)

Bildkällor:

Figur 4: hämtad från https://www.abcvent.se/referenser/

Figur 5: hämtad från: https://asecs.se/

Figur 6: hämtad från: https://theculturetrip.com/middle-east/united- arabemirates/articles/dubai-square-is-set-to-become-the-worlds-largest-shopping- mall/

Figur 7: hämtad från: https://www.diduknowonline.com/6-great-shopping- destinationsdowntown-salt-lake-city/city-creek-centre/

Figur 8: hämtad från: https://weconstruction.se/projekt/emporia-butik-xxl-all-sports- united/

35 Bilagor

Bilagor Bilaga 1 Mailintervju med Björn Westerholm Bilaga 2 Telefonintervju med Joakim Lyth Bilaga 3 Telefonintervju med Per Karsman Bilaga 4 Intervjuer på Asecs köpcenter med personal Bilaga 5 Observation, bilder Bilaga 6 Planlösningsförslag för Asecs äldre del Bilaga 7 Relationshandling

36 Bilagor

Bilaga 1

Mailintervju med respondent 1, Wester+Elsner, 2020-04-05

1. Hur ser ni på utvecklingen av köpcentrum, syns några arkitektoniska trender om man jämför med några år tillbaka? En typisk utformning under senaste åren är att ta in den traditionella exteriöra handelsgatans uttryck för att skapa upplevelse av stadsmiljö. Exempel på sådana miljöer är Moodgallerian i Stockholm, Mölndal Galleria utanför Göteborg, även Gallerian på Hamngatan i Stockholm har en galleriagång med husliknande indelningar. Butikernas fasader mot kundgatan är ofta individuellt utformade, inte helt sällan används material som man i vanliga fall kopplar ihop med exteriöra fasader.

2. Anser ni att det är bra att blanda sociala ytor med butiksytor, i så fall varför och hur? Inslag av sociala funktioner i betydelsen samhällsfunktioner kan vara bra för gallerian, t ex bibliotek, vård kan också fungera, de kan berika galleriamiljön både av de som har ärenden till vård och bibliotek m m men det befolkar också gallerian under tider på dagen då det kanske inte är så mycket folk (t ex förmiddagar, tidig eftermiddag), känslan av stadsdelscentrum kan användas på ett positivt sätt. Precis som med planeringen av butikernas placering så får man tänka igenom var sådana samhällsfunktioner bäst ligger med hänsyn till flödena och lokalernas förutsättningar. Till exempel lägger man kanske inte vård på gallerians entréplan eftersom vården oftast inte vill ha någon insyn. Biblioteket kanske har behov av tysta ytor och av det skälet bör inte heller det ligga med någon längre kontaktyta mot galleriagången. Vilken profil och målgrupp man vill ha för gallerian spelar också roll för vilka aktörer man bäst planerar för (här kan det också spela roll om gallerian ligger i en större stad eller mindre, vilken roll har gallerian som del av stadslivet, om gallerian ska vara både handelsplats och stadsdelscentrum t ex).

3. Är det svårare att planera en nybyggnation eller renovering av ett köpcenter? Det finns för- och nackdelar med båda. Fördelen med nya anläggningar är att man har möjlighet att bygga efter de riktlinjer som idag gäller avseende miljö- och energiaspekter. Fastighetsägaren har möjlighet att ha kontroll över byggkostnaderna på ett annat sätt jämfört med ombyggnad. Man behöver heller inte hantera evakueringar av befintliga hyresgäster under byggtiden eller lösa ut befintliga kontrakt där hyresgäster sitter i ytor som man vill kunna bygga om. Man kan också planera anläggningen för öppning i olika etapper på ett enklare sätt dels med hänsyn till hyresgästernas inflyttning/fungerande infrastruktur (inlastning m m) men ibland också med hänsyn till själva arbetsplatsetableringen för bygget. Vad gäller renoveringsprojekt så är de nästan aldrig renodlade renoveringar utan brukar oftast omfatta dels en uppdatering av interiör gestaltning (ibland också exteriör) men framför allt handlar det ofta om tillskapande av nya eller uppgraderade uthyrningsbara ytor genom antingen tillbyggnad eller genom att man tar befintliga ytor som tidigare haft andra användningsområden i anspråk. Ytor som kan vara intressanta att konvertera är sådana som genererat låga hyresintäkter tidigare och som man ser en möjlighet att få mer betalt för om man bygger om dem, t ex parkering, teknikutrymmen, kommunikationsytor som är överstora eller ligger fel. Flödena genom byggnaden är också viktiga att se över och om de kan förbättras/utvecklas.

37 Bilagor

Som en följd av e-handeln så kan det numera i vissa fall handla om att minska ytorna för renodlade butiker, man disponerar om gallerian så att man inte får problem med mindre livskraftiga delar av kundgatan. Utmaningen med renoverings/ombyggnadsprojekt är dels hanteringen av befintliga hyresgäster och möjligheten att arbeta i etapper. Det kan också vara en utmaning att göra ändringar beroende på hur detaljplanen är utformad, det kan finnas begränsningar i bestämmelserna som avser användningsområde, höjdbegränsningar, x-områden, kulturskydd m m. Rent konkret kan det vara brister i ritningsunderlagen för byggnaden (gamla, ofullständiga, ogiltiga) lite beroende på ålder. Det kan vara tekniska utmaningar i fråga om anpassningar till befintliga konstruktioner men också vilka system byggnaden har i fråga om el, ventilation, sprinkler och brandutrymning. Önskemål/behov av nya verksamheter kan ställa andra krav än vad byggnaden ursprungligen är avsedd för (kapacitet på bjälklag, luftmängder, elförsörjning m m). En fördel med befintliga handelsplatser kan vara att det ofta finns flöden (som kanske kan förbättras) med en befintlig kundbas (som kan utvecklas) och ibland också en väletablerad identitet att bygga vidare utifrån oavsett om det handlar om en upputsning eller hel omdaning.

4. Finns det några arkitektoniska kvalitéer för köpcentrum, till exempel högt i tak, rundgång, siktlinjer? Hög rumshöjd är nästan alltid en kvalitet, känslan av rymd och utrymme är positiv. Däremot finns det ett rumsligt förhållande till bredden på kundgatan där man helst inte vill ha känsla av schakt – om gången är väldigt hög ska den samtidigt inte vara väldigt smal. Låga rumshöjder kan också fungera men kan innebära större utmaning för att lösa tekniska frågor som sprinkler, belysning, kanalisation för el och ventilation. En hög rumshöjd ger också flexibilitet att arbeta med tekniska system, det kan vara en besparing rent byggmässigt då man inte behöver lägga så mycket tid på att samordna olika teknikområden för att vinna just takhöjd. Har man möjlighet till dagsljus i form av lanterniner eller stort glasparti med utblick från någon punkt i galleriagången så är det en uppskattad kvalitet. De ger inte bara en möjlighet att stärka orienterbarheten planmässigt (d v s var i planen man befinner sig) utan även orienteringen i tid under dagen, trevligt att kunna se skiftningarna i dagsljuset. Även inslag av grönt så som växtvägg eller annat upplevs också positivt. Däremot vill man inte gärna ha dagsljus i själva butikerna eftersom man helst undviker en korsning av artificiellt ljus och dagsljus som eventuellt påverkar färgåtergivning av kläder t ex. Siktlinjerna är väldigt viktiga för exponeringen för butikernas fasader. Utmed kundgatan vill man ha en variation av butiksfasader och de ska inte vara för långa. Det är inte alla hyresgäster som har kapacitet att underhålla långa butiksfasader med skyltning och just fasaderna är ju väldigt viktiga för upplevelsen. I planeringen av gallerian vill man uppnå så bra exponering om möjligt för så många hyresgäster som möjligt. Bra orienterbarhet, variation och lättillgänglighet är också viktiga komponenter. Den allmänna skyltningen är också en viktig komponent i gallerian, den ska samspela gestaltningsmässigt med helheten och samtidigt vara lättbegriplig och finnas i en balanserad och samtidigt tillräcklig omfattning. Bristfällig skyltning kan ge upphov till hemsnickrade tillägg i efterhand som kan försämra upplevelsen av kvaliteten i gestaltningen. Rundgång – det är viktigt att man har en god orienterbarhet i anläggningen. Rör man sig mellan olika plan så är det viktigt att man förstår var man är någonstans och hur man tar sig tillbaka eller vidare, man vill inte ha känslan av att gå i en labyrint. Risken med rundgång kan vara just orienterbarheten. Oavsett strukturen på kundgatorna så behöver man arbeta med platsbildningar för att uppnå variation, orienterbarhet och naturliga punkter för vertikal

38 Bilagor kommunikation. Känsla av platsbildning/variation kan man också göra med skillnader i rumshöjd. Trygghet är också en bevakningspunkt om man i gallerian har ytor som inte ligger vid den befolkade galleriagången, t ex amningsrum, kundtoaletter eller parkering. Materialvalen är mycket viktiga, oavsett om man vill uppnå en känsla av exklusivitet eller folklighet så måste materialen tåla för slitage både för att många går genom gallerian men man behöver också tänka på att de ska tåla att städas, de ska också tåla att stötas emot dels av kundernas eventuella kassar eller väskor men också nötning av städmaskiner och ibland lastpallar eller vagnar beroende på hur inlastningen går till.

5. Vilken betydelse har entrén in till ett köpcentrum? Entrén är mycket viktig för hur anläggningen fungerar. En felplacerad entré som folk inte hittar gör att flödena genom byggnaden blir onaturliga. Entrén behöver vara väl synlig, attraktiv och lättillgänglig. Kvartershörn/byggnadshörn kan vara bra lägen för utvändiga entréer men det hänger såklart ihop med var övergångsställen ligger och vad som ligger på andra sidan gatan. Entrén ska inte vara skymd av t ex buss/spårvagnshållplatser, träd eller annat som skymmer sikten. Entrén kan gärna ha tvåvåningsmotiv eller betonas av skärmtak med belysning eller annat som gör att man ser den bra på håll. Hur entrén öppnas är också viktigt – har man stora flöden så är karuselldörrar inte bra eftersom de stoppar upp flödena och skapar irritation när de stannar. Vindfång med skjutglasdörrar skapar lättare passage och är väl det som man är mest van vid som besökare. Slagdörrar används på ett par ställen, t ex NK i Stockholm eller Zara. Det spelar också roll vad man handlar, om man ska ta sig genom entrén med stora kassar är slagdörrarna inte praktiska men de kan så som i NK:s fall ge en känsla av exklusivitet. Vid sidan om entrésituationen så är också placeringen av de vertikala kommunikationerna inne i gallerian viktiga (i de fall man har flera plan d v s). Rulltrappor som förbinder olika våningsplan behöver placeras så att man ser dem och att de ligger i naturliga flödespunkter. Rulltrapporna ska inte blockera siktlinjerna mer än nödvändigt, baksidor/undersidor behöver hanteras så att man inte får mörka/skuggade utrymmen som kan upplevas som spillytor/baksidor. Olika varianter av placeringar görs beroende på hur flödena i våningsplanen är tänkta att fungera, parallellställda eller korsande för att både länka mellan våningar på ett effektivt sätt men samtidigt så att man som besökare ser så mycket butiksfasad som möjligt.

6. Hur vill man leda folket genom köpcentret, finns det ett typiskt mönster av placering av restauranger, lek, butiker? Tyvärr kan jag inte ge ett kortfattat och generellt svar här eftersom det handlar mycket om storlek och läge på gallerian, på målgrupp och hur strukturen ser ut vad gäller antal våningsplan och hur galleriagångarna ligger i förhållande till varandra. Jag spaltar upp ett par resonemang nedan och hoppas att det ändå kan ge en bild av några av de frågor som man väger in i planeringsarbetet när man arbetar med gallerians planlayout. I planeringsarbetet vill man gärna ringa in vilka hyresgäster man arbetar med som ”ankarhyresgäster” d v s hyresgäster som i kraft av sin storlek/sortiment/kundbas drar ett stort antal besökare. Matbutiker, Systembolaget, HM, Clas Ohlson, Stadium t ex hamnar ofta i den gruppen. Var man lägger dem kan handla dels om lokalernas egenskaper (takhöjd som man kan erbjuda, närhet till parkering t ex), men man vill helst lägga dem på ställen så att kunderna når dem efter att ha passerat ett antal andra butiker. Var ankarhyresgästerna placeras är också knutet till gallerians läge i förhållande till andra konkurrenter eller service/kommunikationer – det kan också vara rätt att lägga ett ankare först vid entrén också, det kan ha visuell betydelse för kunden. Matbutiken ska (lite beroende på storlek) helst ligga en bit in i gallerian men samtidigt i närhet av parkering, oftast avslutar man

39 Bilagor besöket i gallerian med matinköpet eftersom man ogärna går runt med kylvaror eller stora kassar i gallerian någon längre stund. En del hyresgäster vill ligga i närheten av andra för att man riktar sig till liknande målgrupper. Vad gäller restauranger så kan man se på placeringen av dem på lite olika sätt, det handlar också om vad för nivå av mat det handlar om. Är det ett bageri/kafé så kan det vara trevligt att ha det nära entrén så att man möts av doften av kaffe och bröd. Handlar det om wok/ grill m m så får man tänka igenom placeringen så att matlagningen inte känns av i galleriagången. Är det en mer exklusiv restaurang så behöver man tänka på hur den ska hålla öppet över de tider som den maten är mest aktuell, kanske sammanfaller det inte med gallerians öppettider. Lättare mat/glass/kaffe/wrap m m som inte kräver särskild ventilation kan ligga i galleriagångens mitt om gången är tillräckligt bred och om storleken på gallerian innebär ett tillräckligt stort kundunderlag. Man behöver också tänka igenom logistiken bakom restaurangen så att man inte får problem med varuförsörjningen eller det avfall som ska transporteras bort. Igen - beroende på vad för aktör det är så kan det ha betydelse för var man kan placera dem. Restauranger kan med fördel ligga intill varandra men det kan vara bra att komma ihåg att restaurangerna under delar av dagen inte är befolkade och det kan ha betydelse för hur kundgatan upplevs. Lekytor – bra att erbjuda men tyvärr svåra att placera eftersom man som butik inte vill ha det alltför stökigt/stojigt utanför den egna entrén. Storlek och underhåll av ytan spelar såklart roll och lekyta framför butiker kan säkert fungera i vissa fall – eventuellt vid matbutiker tänker jag. Kategorier butiker, hyresgästmix har stor betydelse för hur galleriagången upplevs. För långa butiksfasader är inte bra, enformighet är inte heller bra, t ex att ha flera frisörer efter varandra. Man vill helst ha en hyresgästmix av butiker som stöttar och kompletterar varandra. Här spelar återigen gallerians storlek, målgrupp och placering i staden roll.

40 Bilagor

Bilaga 2

Telefonintervju med respondent 2, Wingårdh, 2020-03-31

Joakim började arbeta med handelscentrum 2007 då Emporia i Malmö började projekteras. Efter det har Joakim varit delaktig i Malmö saluhall och Mall of Scandinavia i Stockholm.

1. Hur ser du på utvecklingen av köpcentrum, syns några arkitektoniska trender om man jämför med några år tillbaka?

Handeln generellt har flera stora utmaningar. Dels på grund av näthandeln som ingen riktigt vet hur den kommer påverka. Det märktes en internationell trend runt 2007–2010 att det inte räckte med att erbjuda handel utan upplevelser. I slutet på projekteringen av Emporia så blev det mycket fokus på hur vi skulle kunna erbjuda mat och underhållning likt biografer och bowling. Man vill få folk att stanna så länge som möjligt på handelsplatsen. Pausmöbler som förr sågs som ett problem ses idag som en tillgång eftersom folk som vilat orkar handla under en längre tid. Det har blivit en förskjutning från renodlad handel till att erbjuda ett varierat utbud. Den utvecklingen går tillbaka till stadens utveckling där butiker försvann från centrum ut till köpcentrum men å stadens centrum fylldes med mat och underhållning istället. På sätt och vis kan man säga att stadskärnans utveckling går parallellt med köpcentrumets utveckling. Sammanfattningsvis på första frågan när det kommer till trender är mat och dryck, underhållning i olika former och att butiker i framtiden kanske kommer utvecklas mer åt show rooms där kunden får prova ett plagg och sen kommer varan dagen efter i posten. Ett exempel är Apples första butik i Sverige där det var 30 stycken anställda. På samma yta hade en annan butik haft tre anställda. Butiken sålde inga varor över disk.

2. Anser du att det är bra att blanda sociala ytor med butiksytor, i så fall varför och hur?

Ja, det är n absolut nödvändighet. För att veta placering och vilket utbud som ska finnas måste man titta på specifikt köpcenter. Det finns inget enkelt svar. Vissa köpcenter fungerar som rena handelsvaruhus medans vissa kräver mer sociala- och upplevelseaktiviteter.

3. Är det svårare att planera en nybyggnation eller renovering av ett köpcenter?

Frågan förblev obesvarad.

4. Finns det några arkitektoniska kvalitéer för köpcentrum, till exempel högt i tak, rundgång, siktlinjer?

Att inte skapa några döda ytor är väldigt viktigt. Inga dead ends. Det är viktigt att styra flödet av människor. Ingen ska behöva gå förbi samma plats flera gånger. Att skapa en slinga som lockar folk framåt och att samtidigt inte få några döda ytor. Högt i tak och siktlinjer är viktigt. Allt som underlättar orientering är något bra. Något som är speciellt med Emporia i Malmö är att det är väldigt unikt. Arkitekturen sticker verkligen ut och inget annat köpcentrum liknar eller påminner om Emporia.

41 Bilagor

5. Vilken betydelse har entrén in till ett köpcentrum?

Entrén till en byggnad är otroligt viktig. Entrén är den viktigaste delen i alla byggnaders exteriörer. Entréerna ska kopplas ihop med kundflödet.

6. Hur vill man leda folket genom köpcentret, finns det ett typiskt mönster av placering av restauranger, lek, butiker?

Restauranger vinner ofta på att vara samlade flera stycken på samma plats i så kallade kluster. Vissa aktörer är nyckelaktörer som drar väldigt mycket folk. H&M kan till exempel vara en sådan butik. Det är bra att strategiskt placera ut nyckelaktörer och fylla på med mindre butiker däremellan. Att placera mindre spetsbutiker bredvid större bredare butikerna.

42 Bilagor

Bilaga 3

Telefonintervju med respondent 3, Lumen Arkitekter, 2020-04-02.

1. Hur ser du på utvecklingen av köpcentrum, syns några arkitektoniska trender om man jämför med några år tillbaka?

Vid 80-90-tal var köpcentrumen väldigt tråkiga. Kommunerna höll emot nybyggnationen på den tiden så det fanns ingen möjlighet till utveckling. Så de köpcenter som fanns levde väldigt tryggt med sina upptagningsområden då konkurrensen var obefintlig.

Den utveckling som syns nu är att miljöerna börjar ändras. Mer detaljer och fokus på själva arkitekturen. Ett exempel är Mall of Scandinavia i jämförelse med Kista galleria där Mall of Scandinavia börjar närma sig internationell klass.

2. Anser du att det är bra att blanda sociala ytor med butiksytor, i så fall varför och hur?

Under 80- och 90-talet hade köpcentrum oftast enbart butiker och ett fåtal fik och restauranger. Fokus låg enbart på handel och butiker. För ungefär 20 år sedan började fokus ändras från handel till mer upplevelserinriktat. När Kista galleria projekterades va det viktigt att lägga mer fokus på upplevelser med exempelvis en biograf och en stor food court (yta med många gemensamma sittplatser till flera restauranger). Huvudfokus är att få folk att stanna kvar på köpcentret så länge som möjligt.

3. Är det svårare att planera en nybyggnation eller renovering av ett köpcenter?

Per tror inte det kommer komma till några nya gallerior. Redan på slutet av 90-talet började internethandlen komma på tal och nu börjar handeln på nätet verkligen att breda ut sig. Nästan all tillväxt sker på nätet. Det kommer förmodligen bli ett otroligt stort behov framåt med att ändra de fysiska butikernas utformning.

4. Finns det några arkitektoniska kvalitéer för köpcentrum, till exempel högt i tak, rundgång, siktlinjer?

Det finns ett huvudfokus. Man ska försöka ge så många butiker som möjligt ett A-läge i köpcentret. Det finns studier som visar en direkt korrelation mellan läget och omsättning. Så att kunna placera butiker på strategiskt är viktigt. Sen är det också väldigt viktigt att undvika att skapa ytor som inte drar folk, så kallade dead ends. Ett exempel är Stora gallerian i Stockholm. Går man in vid Hamngatan är det jättemycket folk men desto längre in man går desto mindre folk blir det. Då är det viktigt med ankarhyresgäster. Rundgång är väldigt bra för att få flödet av folk att röra sig. Siktlinjer är oerhört viktigt så man kan se alla butiker och orienteringen men det får inte bli tråkigt heller. Så enformiga långa fasader eller att det bara är butiker på en sida bör undvikas. Bredden på gången är viktig att hitta en balans för. Blir gången för bred tappar kunderna kontakten med den andra sidan och blir det för smalt känns det trångt och instängt. Butiksplaceringen är också något som är viktigt. Vissa butiker kompletterar varandra och fungerar som ankare ihop.

43 Bilagor

5. Vilken betydelse har entrén in till ett köpcentrum?

Det beror på vilket typ av köpcentra det handlar om. Om en galleria ligger helt eller delvis isolerat så kommer ju besökarna dit enbart för den gallerian. Men om placeringen är centralt med mycket konkurrens så är entrén mer betydelsefull. Men entrén är viktig oavsett placering då det skapar det första intrycket. En sak att tänka på är att en butiksplacering precis vid entrén inte alltid är något bra då kunderna är på väg in eller ut och då är inte alltid fokus på att gå in i första butiken. Ofta ligger restauranger med avvikande öppettider nära entrén.

6. Hur vill man leda folket genom köpcentret, finns det ett typiskt mönster av placering av restauranger, lek, butiker?

Placering av butiker kan vara väldigt svårt. Man vill leda folk långt in. Ankarbutiker är bra att få in långt i en galleria då det resulterar i att många mindre butiker passeras. Men samtidigt blir det ju ett sämre läge för den större butiken och dessa butiker kanske inte vill placeras på en sämre plats. Att få in viktiga ankarbutiker är oerhört viktigt för köpcentrets existens. Det finns butiker som skulle inte ens fundera på att placera sig i en galleria utan vissa ankarbutiker då de hjälper varandra. Att försöka få med lite oaser där kunder kan vila upp sig och återhämta sig kan vara bra för rytmen. Men syftet är att folk ska stanna så länge som möjligt. Lek för barn vill man försöka få långt in i gallerian.

Bluewater är ett köpcenter i England där byggnaden är byggd som en triangel där varje knutpunkt fungerar som ett torg med relaxytor. Detta skapar en bra rytm och rörelse samtidigt som det håller kunderna kvar i köpcentret.

Ett ganska nytt koncept är pop-up stores där nya företag kan hyra en mindre yta en kortare tid som en del av sin tidiga marknadsföring. Samtidigt så händer det något nytt i köpcentret.

Show rooms är något som troligtvis kommer användas mer där butiker med basutbud finns där kunder kan prova kläder som skickas hem.

44 Bilagor

Bilaga 4 Intervjuer på Asecs köpcenter med personal. 2020-03-31. 1. Tycker du att något fattas i den gamla delen av Asecs? 2. Hur upplever du den gamla delen jämfört med den nya delen? 3. Finns det något du gillar extra mycket med den gamla delen respektive den nya delen? 4. Vad tycker du om storleken på byggnaden? 5. Tycker du att köpcentret är lockande? Varför? 6. Tycker du att det hålls tillräckligt med evenemang här? 7. Finns det tillräckligt med plats för att hålla evenemangen? 8. Är det lätt att komma till Asecs? Parkering?

Fråga 1 2 3 4 5 6 7 8 nummer

Försöker Nej, Bra med men önskar cykel och Nya delen: kanske ej scen och bussförbind Café, torg, Fräscht Bra Oftast Mörkt och alltid torg. else. Kvinna, 31 fontän, Gamla storlek, allt lockande. instängt lyckas i Parkeringsga samlingspunkt delen: Gillar i ett. Bra läge. form av rage hade ej mässor inte skadat. och lek. Ja. Nya Smidigt Nya delen: delen: stort Nya delen: Lockande, finns Gamla För stort. Modernt men många plats Kvinna, 50 Café delen: ser Omysig Gamla delen: butiker har Gamla alla affärer känsla sunkigt, slitet försvunnit delen: man finns inte passerar plats För stort, Nej, dåligt Dåligt Lätt att Gamla långt att med det. med parkera och delen: bra Gamla delen: gå mellan Vill ha med plats. gratis. tillgång till Alltid varit tråkigt och ställen. i den äldre Finns Många vägar Kvinna, 53 Matställen bussar. Nya ett lockande mörkt. Nya delen. inget leder hit. delen: Mer köpcenter delen: Ljust torg för lockande, folksamli större flöde ngar. Ja, men Ja, vid Ja, smidiga Gamla delen: mer restaura parkeringar Det fattas en Nya delen: Lagom Kvinna, 27 trång och Lockande marknadsf ngtorget rymlig känsla. Ljust, fräscht stort oinspirerande öring i nya delen Ja Bra Bra Bra med spridning bussförbind Nya delen: Staty för känsla, små gångar i Bra Lockande på det. else Man, 20 modernt, nytt, matställen den gamla storlek. köpcenter Speciellt öppet delen nya delen Nya delen: Nya delen: Önskas Finns Bra rymden, lockande. mer event ingen yta parkering, Fik, Nya delen: öppenhet. Gamla idag bra Man, 53 Bra storlek restauranger volymen Gamla delen: inte bussförbind delen: lika else mysigt lockande

45 Bilagor

Bilaga 5

Observation, bilder

Bild 1, tak i den nya delen av Asecs. Bild 2, tak i den äldre delen av Asecs.

Bild 3, sittplats äldre delen av Asecs. Bild 4, sittplats nya delen av Asecs.

46 Bilagor

Bild 5, Entré mot Kaserngården. Bild 6, orienteringsfigurer inne i köpcentret.

47 Food court för Bilaga 6 restauranger på bägge sidor av bron. Grönytor, Aktivitet/upplevelse öppningsbart glastak. i form av biograf eller liknande.

Mat, lek och rekreation.

Torg för evenemang med kringliggande restaurang.

Fontän

t

v

r

.

g

n

i

n

s

ö

l

n

a

l

p

Butiksyta

s

c

e

s

A

\ Befintlig del

e

t

e

b

r a Byggnad över

s

n e motorväg. m

a x BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN E Grändkänsla med

\

3

r lägre takhöjd. Å Planlösningsförslag

\

: G Passar till mindre detaljhandel och Asecs köpcentrum

1

3 VALUTAN 15 : café. Mysiga

7

2 : Examensarbete VT20

5

1 sittplatser för

0 Anna Alm, Tony Pedersén

2

- umgänge.

4 Jönköping University

0

- SKALA NUMMER BET

0

2

0

2 A40-1-2 Bilaga 7

t

v

r

.

g

n

i

n

s

ö

l

n

a

l

p

s

c

e

s

A

\

e

t

e

b

r

a

s

n

e

m

a x BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN

E

\

3

r

Å Relationshandling

\

:

G Asecs köpcentrum

0

2 VALUTAN 15

:

7

2 : Examensarbete VT20

5

1

0 Anna Alm, Tony Pedersén

2

-

4 Jönköping University

0

- SKALA NUMMER BET

0

2

0

2 A40-1-1