Sveriges Gles- Och Landsbygder 2007

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Sveriges Gles- Och Landsbygder 2007 Kommuntyper och regioner enligt Glesbygdsverkets definition. Unika möjligheter I glesbygdskommuner bor minst 30 procent av befolkningen i glesbygd. Sveriges gles- och landsbygder har unika möjlig- I tätortsnära landsbygdskommuner bor minst 30 procent av befolkningen i heter att bidra när klimatförändringarna tvingar Sveriges gles- Glesbygdsverket är en kunskapsmyndighet tätortsnära landsbygd. oss att organisera stora delar av samhället på ett Sveriges gles- och I tätortskommuner bor mer än nytt sätt. 70 procent av invånarna i tätorter I omställningen från fossila bränslen till förny- med mer än 3 000 invånare. Glesbygdsverket rapporterar om utvecklingen i Sveriges bara energikällor kan exempelvis en del av lös- landsbygder 2007 glesbygder, landsbygder och skärgårdar. Glesbygdskommuner ningen finnas i skogen, som har stora resurser i form av bioenergi. Likaså finns stora områden i Uppgiften är att tillföra kunskap om de särskilda utveck- Tätortsnära landsbygdskommuner skogslandet där vindkraft kan byggas ut utan att lingsförutsättningar som råder i dessa områden när det Tätortskommuner exploateringsintressen krockar med bevarande- gäller befolkning och livsvillkor, tillgänglighet till service, intressen. till arbetsmarknader, infrastruktur och utbildning. 1 Skogslänens inland 1 Andra tillgångar är just glesheten och kylan. och landsbygder Glesbygdsverket förmedlar kunskaper genom kartor och 2 Skogslänen övrigt Årsbok 2007 berättar exempelvis om ett hol- statistikanalyser, undersökningar, seminarier och medverkan 3 Storstadsregionerna ländskt par som såg glesheten och snön som en i nationella arbetsgrupper. förutsättning att flytta hit. 4 Övriga Sverige Men ett villkor för att gles- och landsbygdernas Glesbygdsverket grundades 1991 och har sitt kontor i 2 resurser ska kunna utnyttjas är tillgång till grund- Östersund. Myndigheten lyder under Näringsdepartementet. Glesbygdskommuner: läggande service och infrastruktur. På många håll Vansbro Älvdalen fortsätter dessa samhällsfunktioner att försvagas. Mer av Glesbygdsverkets statistik, kartor och rapporter kan Ragunda Antalet grundskolor fortsätter att minska och du ladda ner eller beställa på www.glesbygdsverket.se. Bräcke Krokom nedläggningen av butiker går snabbast i gles- och Strömsund Åre landsbygder. Berg Boken presenterar också många andra fakta Härjedalen Nordmaling – exempelvis att pendling till arbete över riksgrän- Vindeln ser har blivit allt vanligare. Vissa gränstrakter i Robertsfors 2007 Norsjö Värmland/Västra Götaland och Norrbotten kan Malå 3 numera betraktas som internationella arbets- Storuman Sorsele marknader. Dorotea Åsele Arjeplog Överkalix Övertorneå 4 Pajala 3 Tätortsnära lands- G bygdskommuner: LE se www.glesbygdsverket.se S BY G 3 D S VERKET Box 3044, 831 03 Östersund BESÖKSADRESS Fyrvallavägen 1 TELEFON 063-57 67 00 www.glesbygdsverket.se FA-regiontyper enligt Områdestyper och regioner Glesbygdsverkets Omslagsbild: Flislager enligt Glesbygdsverkets indelning finns på vid kraftvärmeverk. indelning finns på insidan insidan av pärmfliken. Foto: Tina Stafrén. av pärmfliken. ISSN 1654-0425 Områdestyper och regioner enligt Glesbygdsverkets definition. FA-regioner enligt Glesbygdsverkets indelning. Glesbygd FA-regioner med ogynnsamma förutsättningar Tätortsnära landsbygd 26 FA-regioner 31 kommuner Tätort 0,3 miljoner invånare 15 tätorter större än 3 000 inv. 0 tätorter större än 20 000 inv. 1 Skogslänens inland FA-regioner med mindre gynn- 2 Skogslänen övrigt samma förutsättningar 3 Storstadsregionerna 17 FA-regioner 38 kommuner 4 Övriga Sverige 0,7 miljoner invånare 33 tätorter större än 3 000 inv. 2 tätorter större än 20 000 inv. FA-regioner med gynnsamma förutsättningar: 29 FA-regioner 221 kommuner 1 8,1 miljoner invånare 284 tätorter större än 3 000 inv. 53 tätorter större än 20 000 inv. 2 3 4 3 3 Sveriges gles- och landsbygder 2007 Sveriges gles- och landsbygder 2007 © Glesbygdsverket Foto: Tina Stafrén Grafisk form: Annica Nordin, Periferi film o. form Papper: omslag Invercote Creato 260 g, inlaga Lessebo Linné 20 g Tryck: Fälth & Hässler, Värnamo 2007 ISSN 654-0425 2 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Summary 8 Avgränsningar och definitioner 0 Samhällsförändringar Sammanfattning 4 Omvärlden i regionernas ögon 6 Klimatförändringens konsekvenser för gles- och landsbygder 8 Bioenergin ger löfte om jobb 24 Vindkraft 29 Befolkning Sammanfattning 4 Befolkningsförändringar 5 Flyttningar 8 Inflyttningsrika bygder 44 Småföretagarland 5 Sammanfattning 54 Företagens spelplan 57 Exempel : ”De nya nybyggarna” 59 Exempel 2: När servicen gör geografisk reträtt 66 Avslutande reflexioner 7 Små, lokala arbetsmarknader 7 Sammanfattning 74 Rörlighet i små, lokala arbetsmarknader 75 Varför ett geografisk perspektiv? 76 Vad är små, lokala arbetsmarknader? 76 Många i arbete och en försiktig framtidstro 84 Strukturomvandling – de areella näringarnas återkomst? 90 Slutsatser 9 Tillgänglighet 95 Sammanfattning 96 Tillgänglighet och tillväxt 97 Dagligvarubutiker 99 Skolor 02 Grundläggande betaltjänster 06 Läkemedel 0 Tillgång till bredband Tabeller och kartor Tabell . Befolkning år 2006 per kommun, län och områdestyp samt befolkningsförändring 2005 och 2006. 8 Tabell 2. Inrikes in- och utflyttning per län år 2006. Personer som flyttar över kommungräns och/eller till annan områdestyp. 134 Metod för att definiera inflyttningsrika bygder. 5 Karta . Genomsnittlig sammanräknad arbetsinkomst 2005 per kapita 20-64 år. 6 Karta 2. Andel förvärvsarbetande 2005, procent av befolkningen 20-64 år. 7 Tabell . Tillgänglighet till dagligvarubutiker 2002 och 2007 per län. Antal personer. 8 Tabell 4. Tillgänglighet till närmaste skola för elever i årskurs -6 (7-2 år). År 2002 och 2006, per län. 9 Tabell 5. Tillgänglighet till bankomat 2007 per län. Antal personer. 40 Tabell 6. Tillgänglighet till fast kassaservice 200 och 2007 per län. 14 Tabell 7. Tillgänglighet till apotek 999 och 2006 samt förändring. Per län. 42 Tabell 8. Tillgänglighet till apoteksombud 999 och 2006 samt förändring. Per län. 4 FA-regioner enligt Glesbygdsverkets definitioner 44 4 Förord Glesbygdsverket har till uppgift att belysa och ge kunskap om de livsvill- kor som gles- och landsbygdens befolkning har när det gäller tillgång till service, infrastruktur, arbete, försörjning, med mera. Årsboken innehål- ler därför basfakta om befolkningsutveckling och tillgänglighet till olika serviceslag. Vi brukar också säga att vi nyanserar och kompletterar bilden av Sverige, då våra fakta bryts ner i små, geografiskt avgränsade områden på kilometerrutor, vilket innebär att olikheter mellan bygder och lands- ändar kan speglas på ett bättre sätt, än när utvecklingen redovisas i stora FA-regioner, län, eller hela kommuner. I årets årsbok har vi också nya fakta kring företagande i gles- och landsbygder i kapitlet Småföretagarland, men också en del om bredband och energi – viktiga områden för landsbygdens tillväxt. Sist i årsboken finns en tabell- och kartdel där man kan hitta använd- bara fakta om gles- och landsbygdsutvecklingen i olika län. Ytterligare fakta finns på verkets webbplats www.glesbygdsverket.se. Den här årsboken är Glesbygdsverkets åttonde. Vår förhoppning är att den, i likhet med tidigare årsböcker, ska ge värdefulla fakta om utveck- lingen och tillståndet i Sveriges gles- och landsbygder. Nyttig läsning! Östersund i december 2007 Kerstin Wallin Generaldirektör Arbetet med årsboken har letts av en projektgrupp med informatör Birgitta Rhodin som projektledare. I gruppen har även utredarna Erik Fransson, Wolfgang Pichler och Imber Råbock ingått. 5 Sammanfattning Klimatförändringarna framstår allt mer som den stora utmaningen, och med den följer en energiomställning som kommer att påverka många samhällssektorer. Till den omställningen har Sveriges gles- och landsbyg- der unika möjligheter att bidra. I övergången från fossila bränslen till för- nybara energikällor kan exempelvis en del av lösningen finnas i skogen, som har stora resurser i form av bioenergi. Likaså finns en stor potential i utbyggnaden av vindkraft, något som kan utveckla landets glesbygder och skärgårdar, men det är viktigt att den lokala nivån aktivt inkluderas i planeringen. De svenska skidorterna kan få en konkurrensfördel jämfört med orter på kontinenten, när den grundläggande förutsättningen för skidturismen, snön, blir en bristvara. Men även här kommer en omfattande produktion av konstsnö att krävas, vilket kan bli en stor utmaning för de mindre tu- ristanläggningarna. Befolkning Befolkningen i Sveriges gles- och landsbygder minskar, liksom den har gjort det senaste decenniet. Gles- och landsbygdsområdena tappar be- folkning till tätortsområdena och större delen av all invandring sker till storstadsområdena. Men valet av detaljnivå har betydelse för den bild som förmedlas. På en lägre geografisk nivå framträder till exempel om- råden med växande befolkning även i glest befolkade delar av landet. Li- kaså har invandringen betydelse även i gles- och landsbygder, eftersom befolkningsminskningen där skulle ha varit betydligt större utan invand- ringen. En förnyad studie av så kallade inflyttningsrika bygder, liknande den som Glesbygdsverket gjorde 2001, visar att omedelbar närhet till ett sam- hälle tycks ha större betydelse än befolkningsstorleken för inflyttnings- rika bygders möjlighet att bestå över en längre tid. Småföretagarland Sveriges gles- och landsbygder kan beskrivas som ett småföretagarland – andelen mikroföretag (upp till nio anställda) och i synnerhet andelen soloföretag (utan anställda) är betydligt högre i landsbygdsområden än i tätortsområden.
Recommended publications
  • Avsättningsmöjligheter För Slaggrus Från Avfallsförbränning Vid Åmotfors Energi
    Avsättningsmöjligheter för slaggrus från avfallsförbränning vid Åmotfors Energi Market outlets for bottom ash from waste incineration at Åmotfors Energi Anna Laggren Civilingenjörsprogrammet i energisystem Examensarbete 2014:11 ISSN 1654-9392 Uppsala 2014 SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för energi och teknik Anna Laggren Avsättningsmöjligheter för slaggrus från avfallsförbränning vid Åmotfors Energi Market outlets for bottom ash from waste incineration at Åmotfors Energi Handledare: Jan Hallgren, Åmotfors Energi Ämnesgranskare: Raida Jirjis, institutionen för energi och teknik, SLU Examinator: Åke Nordberg, institutionen för energi och teknik, SLU TE0002, Examensarbete 30 hp, Avancerad nivå, D-nivå, teknik Civilingenjörsprogrammet i energisystem 270 hp Serienamn: Examensarbete (Institutionen för energi och teknik, SLU) ISSN 1654-9392 2014:11 Uppsala 2014 Nyckelord: slaggrus, avfallsförbränning, deponitäckning, återanvändning, anläggningskonstruktioner, förstärkningslager Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Abstract The incineration of waste is steadily increasing in Sweden and so is the production of ashes. The bottom ash has for many years been used as construction material in landfills. Now many of the nation's landfills are closed and there is a great need to find another beneficial use for the ash. Bottom ash is a gravel-like material and with its material properties it can replace natural gravel in parts of roads and surface constructions. Today this use is only approved within landfill areas where leachate is collected and checked. Outside the landfill area, authorities are uncertain of the environmental impact of the bottom ash and of what future risks it entails. The aim of this work was to investigate market opportunities for bottom ash from Åmotfors Energy, with the goal to be a background basis for an application of the use of bottom ash outside the landfill area.
    [Show full text]
  • EDA GUIDE 2015 Eda.Kommunguide.Se
    EDA GUIDE 2015 www.visiteda.se eda.kommunguide.se Professionell telefonpassning skytte och jakt -låter Dig göra bra affärer! 033-700 71 00 Några av kommunens större företag [email protected] . www.diatel.se STUGUTHYRNING · CAMPING · BAD ARVIKATRAVET VIK MINIGOLF · STRÖVOMRÅDE Info 0570-509 00 Travdagarna finns på www.arvikatravet.com Öppet året runt! Välkommen! INGESTRAND ARVIKA TEL 0570-148 40 www.ingestrandscamping.se Utgiven i samarbete med: Eda kommun Besöksadress: Torget 1, 673 22 CHARLOTTENBERG Hemsida: www.eda.se E-post: [email protected] Tel: 0571-281 00 • Fax: 0571-281 03 Omslagsbild: Ida Knutsson Bilder: Anders Berglund, Bertil Gustafsson, Böret Segolsson-Knutsson, CW’s Natural Horsecare, Eda Camping Haganäset, Christina Öster, Eda Glasbruksförening, Eda Kommun, Eda Skans Museum, Helena Neraal, Välkommen till Eda Hilding Ragnarsson, Ida Knutsson, Jahn Axelsson, Köla Hembygdsförening, 2015 är det Friluftslivets år. I Eda finns det ett stort utbud av Jerry Olsson, Järnskogs Hembygdsförening, utomhusaktiviteter och många boendemöjligheter med nära till Kjell Olofsson, Marcus Brolin, May Dahlbeck, Remjängs Byalag, Steinar Johansen, naturen. Flera av kommunens sevärdheter ligger utomhus och är Thon Hotell Charlottenberg, Tore Gran. tillgängliga året runt. Vandring, kanot och fiske är populärt, men även naturreservaten, utsiktsplatser och parker lockar till besök. Vintertid finns det möjligheter till både längd- och utförsåkning. På Ett stort tack till alla fotografer som har bidragit www.visiteda.se kan du läsa mer om våra sevärdheter, aktiviteter och med sina bilder till Eda Guide 2015. evenemang. Här finns också information om våra boendealternativ Eda kommun har sammanställt och ansvarar för text- och vilka evenemang som är aktuella. Du kan också ringa till oss på och bildmaterial i kommundelen i denna publikation.
    [Show full text]
  • Företagsräkningen 1972. Del 2:3 = the 1972 Census Of
    INLEDNING TILL Företagsräkningen 1972 / Statistiska centralbyrån. – Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1975. – (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1972. Engelsk parallelltitel: The 1972 census of enterprises. Företagsräkningen 1972 består av flera delar, delarnas undertitlar: Del 1. Basdata för företag och myndigheter fördelade efter näringsgren, storlek, samhälssektor, ägarkategori och juridisk form. Part 1. Basic data for enterprises and government departments distributed by major division, institutional sector, type of ownership and legal organization. Del 2 (tre band) Basdata för företag och myndigheters verksamhetsställen fördelade efter näringsgren, storlek, region och ägarkategori. 2:1 Verksamhetsställen totalt och fördelade på riksområden, län och A-regioner. 2:2 Verksamhetsställen fördelade på kommuner; A–M-län 2:3 Verksamhetsställen fördelade på kommuner; N–BD-län Part 2. Basic data for local units of enterprises and government agencises, disstributed by industry (SNI, 1, 2, 3-digit level), size, region and type of ownership. Del 3 Sysselsättnings-, resultat- och kapitaldata för företag inom den affärsdrivande sektorn fördelade efter näringsgren, storlek, ägarkategori och juridisk form. Part 3. Data on employees, profits and capital for enterprises in the business sector distribute by industri, size, type of ownership and legal organization. Del 4 Sysselsättnings- och omsättningsdata för verksamhetsställen inom den affärsdrivande sektorn fördelade eftter näringsgren, storlek och region. Part 4. Data of employees and turnover for local units of enterprises in the business sector distributed by industry, size and region. Appendix Lagstiftning, Klassificeringsstandard, Insamlade data, Blankettförteckning, Blankettexempel. Appendix Föregångare: 1951 års företagsräkning / Kommerskollegium. – Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1955. – (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1951. Engelsk parallelltitel: The 1951 census of production, distribution and services. 1931 års företagsräkning / verkställd av Kommerskollegium, Stockholm 1935.
    [Show full text]
  • Annual Report 2016 Solör Bioenergi Holding Ab (Publ)
    ANNUAL REPORT 2016 SOLÖR BIOENERGI HOLDING AB (PUBL) 1 Table of content Board of Directors’ Report ...................................................................................................................................... 4 Consolidated statement of profit or loss .............................................................................................................. 14 Consolidated statement of other comprehensive income ................................................................................... 15 Consolidated statement of financial position ....................................................................................................... 16 Consolidated statement of cash flows .................................................................................................................. 18 Consolidated statement of changes in equity ....................................................................................................... 19 Group notes .......................................................................................................................................................... 20 Note 1: Accounting policies............................................................................................................................... 20 Note 2: Information regarding group companies ............................................................................................. 31 Note 3: Significant judgements and estimates ................................................................................................
    [Show full text]
  • The Issuer Does Not Fall Under the Scope of Application of the Mifid II Package
    The Issuer does not fall under the scope of application of the MiFID II package. Consequently, the Issuer does not qualify as an "investment firm", "manufacturer" or "distributor" for the purposes of MiFID II. Solely for the purposes of each manufacturerꞌs product approval process, the target market assessment in respect of the Notes has led to the conclusion that: (i) the target market for the Notes is eligible counterparties and professional clients, each as defined in MiFID II; and (ii) all channels for distribution of the Notes are appropriate, subject to the distributorꞌs suitability and appropriateness obligations under MiFID II, as applicable. Any person subsequently offering, selling or recommending the Notes (a distributor) should take into consideration the manufacturersꞌ target market assessment; however, a distributor subject to MiFID II is responsible for undertaking its own target market assessment in respect of the Notes (by either adopting or refining the manufacturersꞌ target market assessment) and determining appropriate distribution channels, subject to the distributorꞌs suitability and appropriateness obligations under MiFID II, as applicable. For the purposes of this provision, the expression manufacturer means any Manager that is a manufacturer under MiFID II and the expression MiFID II means Directive 2014/65/EU, as amended. FINAL TERMS 14 June 2018 Kommuninvest i Sverige Aktiebolag (publ) Legal entity identifier (LEI): EV2XZWMLLXF2QRX0CD47 Issue of U.S.$2,500,000,000 2.750% Fixed Rate Notes due 22 October 2020 Guaranteed by certain county councils of Sweden and certain municipalities of Sweden under the €30,000,000,000 Note Programme PART 1 CONTRACTUAL TERMS Terms used herein shall be deemed to be defined as such for the purposes of the Conditions set forth in the Base Prospectus dated 8 June 2018, which constitutes a base prospectus for the purposes of the Luxembourg act relating to prospectuses for securities (loi relative aux prospectus pours valeurs mobilières).
    [Show full text]
  • Cultural Walking-Tour in Charlottenberg 2020
    Cultural walking-tour in Charlottenberg 2020 Welcome to Charlottenberg, one of three populated areas in beautiful Eda municipality. The woman on the front of this booklet is Charlotta Berg. She was the one who gav this area it's name. Since 1971, Eda municipality also includes what was earlier known as Köla, Järnskog and Skillingmarks municipalities. This walking-tour is approximately 10 km long. Have a nice walk! Start: The square outside the municipality office. The house was built in relation to the merging of the four municipalities. 1. The Library and the park of August Spångberg with the bell tower. Please come in and visit our library with its lovely exhibit hall where you will often find the work of artists from Värmland. The park that is connected to the library was named after a man who was widely known in Eda municipality for many years, August Spångberg (1893-1987). He was born in Nora and arrived in Värmland by the age of 12. He was early on very involved in the temperance movement and went on to become politically active. In 1921 he became the youngest person ever to be voted into the Swedish parliament for the communist party. In 1938 he joined the social democrats instead and remained a member of parliament until he retired in 1963. He was also very active in the peace organization here in Eda. The bell tower in the park belongs to Eda congregation and was designed by the architect Karl Martin Westerberg, Stockholm 1949. It was inaugurated march 24, 1957 by Bishop Gert Borgenstierna.
    [Show full text]
  • Annual Report 2015 Solör Bioenergi Holding Ab (Publ)
    ANNUAL REPORT 2015 SOLÖR BIOENERGI HOLDING AB (PUBL) 1 Table of content Board of Directors’ Report ...................................................................................................................................... 4 Consolidated statement of profit or loss .............................................................................................................. 16 Consolidated statement of other comprehensive income ................................................................................... 17 Consolidated statement of financial position ....................................................................................................... 18 Consolidated statement of cash flows .................................................................................................................. 20 Consolidated statement of changes in equity ....................................................................................................... 21 Group notes .......................................................................................................................................................... 22 Note 1: Accounting policies............................................................................................................................... 22 Note 2: Information regarding group companies ............................................................................................. 34 Note 3: Significant judgements and estimates ................................................................................................
    [Show full text]
  • Border Regions: Area of Cooperation and Good Neighbourhoods
    Journal of the Institute for Euroregional Studies “Jean Monnet” European Centre of Excellence University of Oradea University of Debrecen Volume 29 Border Regions: Area of Cooperation and good Neighbourhoods Edited by Florentina CHIRODEA, Khrystyna PRYTULA & Klára CZIMRE References by Ioana BORDEIANU & Fabienne MARON 2020 Eurolimes Journal of the Institute for Euroregional Studies ―Jean Monnet‖ European Centre of Excellence Editors-in-chief: Ioan HORGA (Oradea) and István SÜLI-ZAKAR (Debrecen) 2020 Volume 29 Border Regions: Area of Cooperation and good Neighbourhoods Edited by Florentina CHIRODEA, Khrystyna PRYTULA & Klára CZIMRE Honorary Members Paul Alliès (Montpellier), Robert Bideleux (Swansea), Erhard Busek (Wien), Jean Pierre Colin (Reims), George Contogeorgis (Athene), Gerard Delanty (Sussex), Gennady Feodorov (Kaliningrad) Chris G. Quispel (Leiden), Anatoliy Kruglashov (Chernivtsi), Jarosław Kundera (Wrocław), Ariane Landuyt (Siena), Ewa Latoszek (Warsaw), Thomas Lundén (Stockholm), John Mearsheimer (Chicago), Kalypso Nicolaidis (Oxford), Adrian Miroiu, Iordan Bărbulescu (Bucureşti), Frank Pfetsch (Heidelberg), Andrei Marga, Ioan Aurel Pop, Vasile Puşcaş, Nicolae Păun (Cluj-Napoca), Carlos Eduardo Pacheco Amaral (Asores), Daniela Preda (Pavia), Richard Sakwa (Kent), Barbu Ştefănescu (Oradea), Maria Manuela Tavares Ribeiro (Coimbra), Dusan Sidjanski (Geneve), Maurice Vaïsse (Paris), Alexis Vahlas, Birte Wassenberg (Strasbourg). Advisory Committee Czimre Klára, Kozma Gábor, Teperics Károly (Debrecen), Ioana Bordeianu, Mircea Brie,
    [Show full text]
  • Guarantee Total
    GUARANTEE The undersigned Swedish county councils and municipalities herewith jointly and severally guarantee, as for a liability of their own, all obligations, liabilities and commitments presently and subsequently undertaken by Kommuninvest i Sverige AB as regulated in the Articles of Association of Kommuninvest Cooperative Society. 7th May 1993 Örebro Municipality Örebro County Council r 4,0tA on -e,---- Johans7 Anders Olsson ore Görh EkstTand Askersunds Municipality Degerfors Municipality A. Lennart Gustafsson Göran Mattsson 6fElrvert'i/62d Karlsgb. Christer Lindberg Hall Municipality Hällefors Municipality 0„4131,4~ , Ame Gre Ingela orteg en Hans Eriksson Lars-Göran ore Kumla Municipality Karlskoga Municipality Börj Pette son Ronny ald onsson Sven Gadde ders Ottensten s Municipality I Erik Hellqvist Laxå Municipality ah,/t-ck-- Björn Brohmee Ulla Engstrand ick 5 ndelin (1) see following pages This is page 2 of the Guarantee for all liabilities, obligations and commitments undertaken by Kommuninvest i Sverige AB, which text is as follows: GUARANTEE The undersigned Swedish county councils and municipalities herewith jointly and severally guarantee, as for a liability of their own, all obligations, liabilities and commitments presently and subsequently undertaken by Kommuninvest i Sverige AB as regulated in the Articles of Association of Kommuninvest Cooperative Society. 7th May 1993 Gävle Municipality Uddevalla Municipality Håkan Vestl Mats Carlss n Stig Härdner wbor s401 Municipality Trollhättans Municipality ako--J4-~ Sve gvar Eriksson Kerstin~ Malm-Andersson Eric Andersson Gerhard vik Sandvikens Municipality Varbergs Municipality 4-cos4.4. Wå2-e5 nnart Ocklind Ingemar Andersson Mjölby Municipality Lindesbergs Municipality Sjöö Hans Hal arsson Conny arlsson Mats Åberg Härnösands Mun c ty (2) 162-lat.
    [Show full text]
  • Avsättningsmöjligheter För Slaggrus Från Avfallsförbränning Vid Åmotfors Energi
    UPTEC ES 14026 Examensarbete 30 hp Juni 2014 Avsättningsmöjligheter för slaggrus från avfallsförbränning vid Åmotfors Energi Anna Laggren SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för energi och teknik Anna Laggren Avsättningsmöjligheter för slaggrus från avfallsförbränning vid Åmotfors Energi Market outlets for bottom ash from waste incineration at Åmotfors Energi Handledare: Jan Hallgren, Åmotfors Energi Ämnesgranskare: Raida Jirjis, institutionen för energi och teknik, SLU Examinator: Åke Nordberg, institutionen för energi och teknik, SLU TE0002, Examensarbete 30 hp, Avancerad nivå, D-nivå, teknik Civilingenjörsprogrammet i energisystem 270 hp Serienamn: Examensarbete (Institutionen för energi och teknik, SLU) ISSN 1654-9392 2014:11 Uppsala 2014 Nyckelord: slaggrus, avfallsförbränning, deponitäckning, återanvändning, anläggningskonstruktioner, förstärkningslager Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Abstract The incineration of waste is steadily increasing in Sweden and so is the production of ashes. The bottom ash has for many years been used as construction material in landfills. Now many of the nation's landfills are closed and there is a great need to find another beneficial use for the ash. Bottom ash is a gravel-like material and with its material properties it can replace natural gravel in parts of roads and surface constructions. Today this use is only approved within landfill areas where leachate is collected and checked. Outside the landfill area, authorities are uncertain of the environmental impact of the bottom ash and of what future risks it entails. The aim of this work was to investigate market opportunities for bottom ash from Åmotfors Energy, with the goal to be a background basis for an application of the use of bottom ash outside the landfill area.
    [Show full text]
  • Farewell Welfare – Local Manifestations of the Welfare Society in Two Rural Swedish Towns
    Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences Farewell Welfare – Local manifestations of the welfare society in two rural Swedish towns Sofia Carlfjord Department of Urban and Rural Development Master’s Thesis • 30 HEC Agriculture Programme – Rural Development Uppsala 2017 Farewell welfare - Local manifestations of the welfare society in two rural Swedish towns Sofia Carlfjord Supervisor: Kjell Hansen, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Urban and Rural Development Examiner: Örjan Bartholdson, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Urban and Rural Development Credits: 30 HEC Level: Second cycle, A2E Course title: Master’s thesis in Rural Development and Natural Resource Management Course code: EX0777 Programme/Education: Agriculture Programme – Rural Development Place of publication: Uppsala Year of publication: 2017 Cover picture: Pictures of Åmotfors and Hammarstrand. Photographer Sofia Carlfjord Copyright: All featured images are used with permission from copyright owner, the author Sofia Carlfjord. Online puBlication: http://stud.epsilon.slu.se Keywords: Place, Welfare Society, Community, Modernity, Local Action Space, Small Town Sveriges lantBruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences Department of Urban and Rural Development Abstract In this master's thesis, I investigate the local manifestations of the welfare state through a case study of two Swedish small rural towns. Using local stories and narratives collected
    [Show full text]
  • Smart Specialisation 2015–2020
    STRATEGY DOCUMENT 01 Värmland’s Research and Innovation Strategy for Smart Specialisation 2015–2020 1 Edited by Region Värmland, 2015 Photo: Linn Malmén, Øyvind Lund Print: Strokirk-Landströms For questions about the strategy please contact: [email protected] Region Värmland Box 1022 651 15 Karlstad www.regionvarmland.se We have recieved financial support from The Swedish Agency for Economic and Regional Growth. Region Värmland is a regional development organisation. We create the conditions for a sustainable growth in Värmland. 2 3 TABLE OF CONTENTS FOREWORD _____________________________________________________________________ 3 VÄRMLAND IN THE EUROPEAN COMMUNITY ___________________________________________ 4 SMART SPECIALISATION à la Värmland ________________________________________________ 5 ANALYSIS - ABOUT VÄRMLAND AND THE REGION’S CONDITIONS FOR INNOVATION ___________ 7 SOCIETAL CHALLENGES ____________________________________________________________ 9 THE PROCESS ___________________________________________________________________ 10 VISION __________________________________________________________________________12 VÄRMLAND’S SMART SPECIALISATIONS _______________________________________________13 I. VALUE-CREATING SERVICES ______________________________________________________ 20 II. FOREST-BASED BIOECONOMY ____________________________________________________ 22 III. DIGITALISATION OF WELFARE SERVICES ___________________________________________ 26 IV. ADVANCED MANUFACTURING AND COMPLEX SYSTEMS _______________________________
    [Show full text]