Sveriges Gles- Och Landsbygder 2007
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Kommuntyper och regioner enligt Glesbygdsverkets definition. Unika möjligheter I glesbygdskommuner bor minst 30 procent av befolkningen i glesbygd. Sveriges gles- och landsbygder har unika möjlig- I tätortsnära landsbygdskommuner bor minst 30 procent av befolkningen i heter att bidra när klimatförändringarna tvingar Sveriges gles- Glesbygdsverket är en kunskapsmyndighet tätortsnära landsbygd. oss att organisera stora delar av samhället på ett Sveriges gles- och I tätortskommuner bor mer än nytt sätt. 70 procent av invånarna i tätorter I omställningen från fossila bränslen till förny- med mer än 3 000 invånare. Glesbygdsverket rapporterar om utvecklingen i Sveriges bara energikällor kan exempelvis en del av lös- landsbygder 2007 glesbygder, landsbygder och skärgårdar. Glesbygdskommuner ningen finnas i skogen, som har stora resurser i form av bioenergi. Likaså finns stora områden i Uppgiften är att tillföra kunskap om de särskilda utveck- Tätortsnära landsbygdskommuner skogslandet där vindkraft kan byggas ut utan att lingsförutsättningar som råder i dessa områden när det Tätortskommuner exploateringsintressen krockar med bevarande- gäller befolkning och livsvillkor, tillgänglighet till service, intressen. till arbetsmarknader, infrastruktur och utbildning. 1 Skogslänens inland 1 Andra tillgångar är just glesheten och kylan. och landsbygder Glesbygdsverket förmedlar kunskaper genom kartor och 2 Skogslänen övrigt Årsbok 2007 berättar exempelvis om ett hol- statistikanalyser, undersökningar, seminarier och medverkan 3 Storstadsregionerna ländskt par som såg glesheten och snön som en i nationella arbetsgrupper. förutsättning att flytta hit. 4 Övriga Sverige Men ett villkor för att gles- och landsbygdernas Glesbygdsverket grundades 1991 och har sitt kontor i 2 resurser ska kunna utnyttjas är tillgång till grund- Östersund. Myndigheten lyder under Näringsdepartementet. Glesbygdskommuner: läggande service och infrastruktur. På många håll Vansbro Älvdalen fortsätter dessa samhällsfunktioner att försvagas. Mer av Glesbygdsverkets statistik, kartor och rapporter kan Ragunda Antalet grundskolor fortsätter att minska och du ladda ner eller beställa på www.glesbygdsverket.se. Bräcke Krokom nedläggningen av butiker går snabbast i gles- och Strömsund Åre landsbygder. Berg Boken presenterar också många andra fakta Härjedalen Nordmaling – exempelvis att pendling till arbete över riksgrän- Vindeln ser har blivit allt vanligare. Vissa gränstrakter i Robertsfors 2007 Norsjö Värmland/Västra Götaland och Norrbotten kan Malå 3 numera betraktas som internationella arbets- Storuman Sorsele marknader. Dorotea Åsele Arjeplog Överkalix Övertorneå 4 Pajala 3 Tätortsnära lands- G bygdskommuner: LE se www.glesbygdsverket.se S BY G 3 D S VERKET Box 3044, 831 03 Östersund BESÖKSADRESS Fyrvallavägen 1 TELEFON 063-57 67 00 www.glesbygdsverket.se FA-regiontyper enligt Områdestyper och regioner Glesbygdsverkets Omslagsbild: Flislager enligt Glesbygdsverkets indelning finns på vid kraftvärmeverk. indelning finns på insidan insidan av pärmfliken. Foto: Tina Stafrén. av pärmfliken. ISSN 1654-0425 Områdestyper och regioner enligt Glesbygdsverkets definition. FA-regioner enligt Glesbygdsverkets indelning. Glesbygd FA-regioner med ogynnsamma förutsättningar Tätortsnära landsbygd 26 FA-regioner 31 kommuner Tätort 0,3 miljoner invånare 15 tätorter större än 3 000 inv. 0 tätorter större än 20 000 inv. 1 Skogslänens inland FA-regioner med mindre gynn- 2 Skogslänen övrigt samma förutsättningar 3 Storstadsregionerna 17 FA-regioner 38 kommuner 4 Övriga Sverige 0,7 miljoner invånare 33 tätorter större än 3 000 inv. 2 tätorter större än 20 000 inv. FA-regioner med gynnsamma förutsättningar: 29 FA-regioner 221 kommuner 1 8,1 miljoner invånare 284 tätorter större än 3 000 inv. 53 tätorter större än 20 000 inv. 2 3 4 3 3 Sveriges gles- och landsbygder 2007 Sveriges gles- och landsbygder 2007 © Glesbygdsverket Foto: Tina Stafrén Grafisk form: Annica Nordin, Periferi film o. form Papper: omslag Invercote Creato 260 g, inlaga Lessebo Linné 20 g Tryck: Fälth & Hässler, Värnamo 2007 ISSN 654-0425 2 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Summary 8 Avgränsningar och definitioner 0 Samhällsförändringar Sammanfattning 4 Omvärlden i regionernas ögon 6 Klimatförändringens konsekvenser för gles- och landsbygder 8 Bioenergin ger löfte om jobb 24 Vindkraft 29 Befolkning Sammanfattning 4 Befolkningsförändringar 5 Flyttningar 8 Inflyttningsrika bygder 44 Småföretagarland 5 Sammanfattning 54 Företagens spelplan 57 Exempel : ”De nya nybyggarna” 59 Exempel 2: När servicen gör geografisk reträtt 66 Avslutande reflexioner 7 Små, lokala arbetsmarknader 7 Sammanfattning 74 Rörlighet i små, lokala arbetsmarknader 75 Varför ett geografisk perspektiv? 76 Vad är små, lokala arbetsmarknader? 76 Många i arbete och en försiktig framtidstro 84 Strukturomvandling – de areella näringarnas återkomst? 90 Slutsatser 9 Tillgänglighet 95 Sammanfattning 96 Tillgänglighet och tillväxt 97 Dagligvarubutiker 99 Skolor 02 Grundläggande betaltjänster 06 Läkemedel 0 Tillgång till bredband Tabeller och kartor Tabell . Befolkning år 2006 per kommun, län och områdestyp samt befolkningsförändring 2005 och 2006. 8 Tabell 2. Inrikes in- och utflyttning per län år 2006. Personer som flyttar över kommungräns och/eller till annan områdestyp. 134 Metod för att definiera inflyttningsrika bygder. 5 Karta . Genomsnittlig sammanräknad arbetsinkomst 2005 per kapita 20-64 år. 6 Karta 2. Andel förvärvsarbetande 2005, procent av befolkningen 20-64 år. 7 Tabell . Tillgänglighet till dagligvarubutiker 2002 och 2007 per län. Antal personer. 8 Tabell 4. Tillgänglighet till närmaste skola för elever i årskurs -6 (7-2 år). År 2002 och 2006, per län. 9 Tabell 5. Tillgänglighet till bankomat 2007 per län. Antal personer. 40 Tabell 6. Tillgänglighet till fast kassaservice 200 och 2007 per län. 14 Tabell 7. Tillgänglighet till apotek 999 och 2006 samt förändring. Per län. 42 Tabell 8. Tillgänglighet till apoteksombud 999 och 2006 samt förändring. Per län. 4 FA-regioner enligt Glesbygdsverkets definitioner 44 4 Förord Glesbygdsverket har till uppgift att belysa och ge kunskap om de livsvill- kor som gles- och landsbygdens befolkning har när det gäller tillgång till service, infrastruktur, arbete, försörjning, med mera. Årsboken innehål- ler därför basfakta om befolkningsutveckling och tillgänglighet till olika serviceslag. Vi brukar också säga att vi nyanserar och kompletterar bilden av Sverige, då våra fakta bryts ner i små, geografiskt avgränsade områden på kilometerrutor, vilket innebär att olikheter mellan bygder och lands- ändar kan speglas på ett bättre sätt, än när utvecklingen redovisas i stora FA-regioner, län, eller hela kommuner. I årets årsbok har vi också nya fakta kring företagande i gles- och landsbygder i kapitlet Småföretagarland, men också en del om bredband och energi – viktiga områden för landsbygdens tillväxt. Sist i årsboken finns en tabell- och kartdel där man kan hitta använd- bara fakta om gles- och landsbygdsutvecklingen i olika län. Ytterligare fakta finns på verkets webbplats www.glesbygdsverket.se. Den här årsboken är Glesbygdsverkets åttonde. Vår förhoppning är att den, i likhet med tidigare årsböcker, ska ge värdefulla fakta om utveck- lingen och tillståndet i Sveriges gles- och landsbygder. Nyttig läsning! Östersund i december 2007 Kerstin Wallin Generaldirektör Arbetet med årsboken har letts av en projektgrupp med informatör Birgitta Rhodin som projektledare. I gruppen har även utredarna Erik Fransson, Wolfgang Pichler och Imber Råbock ingått. 5 Sammanfattning Klimatförändringarna framstår allt mer som den stora utmaningen, och med den följer en energiomställning som kommer att påverka många samhällssektorer. Till den omställningen har Sveriges gles- och landsbyg- der unika möjligheter att bidra. I övergången från fossila bränslen till för- nybara energikällor kan exempelvis en del av lösningen finnas i skogen, som har stora resurser i form av bioenergi. Likaså finns en stor potential i utbyggnaden av vindkraft, något som kan utveckla landets glesbygder och skärgårdar, men det är viktigt att den lokala nivån aktivt inkluderas i planeringen. De svenska skidorterna kan få en konkurrensfördel jämfört med orter på kontinenten, när den grundläggande förutsättningen för skidturismen, snön, blir en bristvara. Men även här kommer en omfattande produktion av konstsnö att krävas, vilket kan bli en stor utmaning för de mindre tu- ristanläggningarna. Befolkning Befolkningen i Sveriges gles- och landsbygder minskar, liksom den har gjort det senaste decenniet. Gles- och landsbygdsområdena tappar be- folkning till tätortsområdena och större delen av all invandring sker till storstadsområdena. Men valet av detaljnivå har betydelse för den bild som förmedlas. På en lägre geografisk nivå framträder till exempel om- råden med växande befolkning även i glest befolkade delar av landet. Li- kaså har invandringen betydelse även i gles- och landsbygder, eftersom befolkningsminskningen där skulle ha varit betydligt större utan invand- ringen. En förnyad studie av så kallade inflyttningsrika bygder, liknande den som Glesbygdsverket gjorde 2001, visar att omedelbar närhet till ett sam- hälle tycks ha större betydelse än befolkningsstorleken för inflyttnings- rika bygders möjlighet att bestå över en längre tid. Småföretagarland Sveriges gles- och landsbygder kan beskrivas som ett småföretagarland – andelen mikroföretag (upp till nio anställda) och i synnerhet andelen soloföretag (utan anställda) är betydligt högre i landsbygdsområden än i tätortsområden.